Issuu on Google+


Utdrag 4 Är vi friska eller sjuka? Det här är utdrag 4 av 7 från boken Vägar till välmående. Innehållet är hämtat från avsnittet Utmattning, depression och ångest. I utdraget kan du läsa om: • Resursfyllda tillstånd • A-kupesyndromet

• Du hittar alla utdrag på Karin Isbergs livscoachblogg hos amelia.se Klicka på loggan eller gå till blogg.amelia.se/karinisberg för att hitta dit.


Vägar till välmående menar Bentall. Han betraktar dem som enkla försök att klassificera människor som på olika sätt avviker från samhällsnormen. Richard Bentall menar att läkare i stället för att ställa diagnoser borde försöka förstå varje unik människas berättelse om sin livssituation och sina symtom. Våra psyken är en kombination av det som vi fötts med och allt som vi har varit med om. På olika sätt samverkar det till att få oss att må som vi för tillfället gör. Eftersom ingen vet exakt hur det går till ska vi inte tro att vi kan diagnostisera människors måenden som sjukdomstillstånd. Det som vi behöver om vi hamnar i ett depressivt tillstånd, är inte diagnos och mediciner. Vi behöver tid för återhämtning och hjälp med att reflektera över vår livssituation. Acceptans och omtänksamhet från vår omgivning är vad som leder till läkning, menar socialpsykologerna. Resursfyllda tillstånd Det som kallas neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett exempel på att samhällsnormen kan påverka vår syn på människors friskhet. Det är en samlingsbenämning på psykiatriska diagnoser som ADHD, Aspbergers syndrom och autism. Idag betraktar vi människor med dessa syndrom som funktionsnedsatta, eftersom de har svårt att hantera en vanlig vardag och socialt samspel med andra. Men tänk tillbaka tusen år i tiden. Då kanske ADHD och den hyperaktivitet som ofta ingår i diagnosen var en överlevnadstillgång. Förmågan hos barn att sitta stilla i en skolbänk en hel dag, som vi idag premierar, var ingenting som vikingatidens människor hade någon nytta av i sitt dagliga liv. En person med Aspbergers syndrom har ett tålamod och en målmedvetenhet som många saknar. Lägg till deras 71


Karin Isberg skicklighet för logiskt tänkande och problemlösning så framträder en människa med kompetenser som de flesta av oss andra inte är i närheten av. Detsamma gäller autister. Deras koncentrationsförmåga och fallenhet för detaljseende är unik. På samma sätt är det med de depressiva tillstånden. Den ökade kreativitet som personer med bipolära depressioner uppvisar i sina maniska faser har bidragit till att många konstnärliga och litterära mästerverk har skapats. De som har varit deprimerade eller ångestdrabbade brukar få ökad självkännedom och eftertänksamhet. I regel utvecklas också en ödmjukhet inför livet som inte är så tokig. Vad händer om vi värdesätter dessa olika sinnestillstånd som tillgångar i stället för att se dem som begränsningar? Då skulle det kanske inte vara relevant att prata om ”funktionsnedsättningar” över huvud taget. Det är i alla fall en tanke värd att leka med. Det viktiga är kanske inte vilka diagnoser vi använder, utan med vilken respekt och värdighet vi bemöter människor som inte passar in i samhällets normer. A-kupesyndromet Jag har en fullt funktionsduglig kropp som jag trivs bra med. Enligt det just nu rådande skönhetsidealet är den dock kortare och har mindre byst än vad som är eftersträvansvärt. Om en läkare kom till mig och beskrev att jag lider av ”Petite A-kupesyndromet” skulle jag antagligen be honom dra åt helvete. Jag skulle definitivt göra det om han meddelade att han kunde bota mig eftersom symtomen går att åtgärda med hjälp av silikon. Det jag i ett sådant läge skulle lida av är inte ett syndrom, utan en uppfattning om att avvika från normen. 72


Vägar till välmående Peter Kramer skriver i sin bok Lyssna till Prozac om depressioner och han använder begreppet ”kosmetisk psykofarmakologi”. Han jämför med plastikkirurgi, där vi ju tar helt funktionsdugliga kroppar och opererar dem för att bättre stämma överens med idealet: rakare näsor, större bröst, fylligare läppar… Om vi ska justera sneda näsor och små bröst, ska vi justera sneda och små själar då också? Peter Kramer beskriver hur han möter en kvinnlig patient som personlighetsförändras när hon tar antidepressiva tabletter. Hon blir mer utåtriktad, börjar sätta gränser och gör upp med sin mamma. När kvinnan slutar med medicinering återgår hon till en mer självutplånande personlighet. Det slutar med att Kramer skriver ut nya recept, men det han behandlar är inte depression, utan låg självkänsla och en svårighet att hantera konflikter.

När tillståndet inte är depression Intervju med Nina som misstänkte att hon led av depression ”Mitt mål är att ta fram en trolldryck för mitt inre. Den handlar om att jag ska kunna bekräfta mig själv och inte vara beroende av att få uppskattning från andra människor.” Jag kontaktade en KBT-terapeut för jag tyckte att jag började få beteenden som jag inte har haft tidigare. En vän som fick diagnosen deprimerad hade liknande beteenden som jag, så jag misstänkte att jag kanske också hade en depression. När jag gjorde ett självskattningstest indikerade resultatet att det kunde vara så. Terapeuten ställde ett antal om mig ochdet mitt Om du vill läsa mer om boken ellernyckelfrågor beställa den kan du göra och när var färdiga hon att hon genom inte alls vialiv Adlibris. Duvikommer direktmeddelade till Vägar till välmående

att klicka på loggan.

73


Vägar-till-välmående.-Utdrag-4-Resursfyllda-tillstånd