Issuu on Google+

KVALITETSREDOVISNING 2011

Väddö förskoleenhet 1. GRUNDFAKTA

Väddö förskoleenhet Omfattar all kommunal barnomsorg inom Väddöområdet, från Söderbykarl till Grisslehamn. Enheten tillhandahåller c:a 170 platser fördelat på 4 förskolor. Verksamheter i enheten: Elmsta förskola Grisslehamns förskola Söderbykarls förskola Björkö-Arholma förskola Elmsta förskola Förskolan ligger i anslutning till Elmstaskolan. Förskolan har c:a 90 platser fördelade på 5 avdelningar. I en av byggnaderna har vi 3 avdelningar, Stjärnan med 1-2 åringar, Månen med 3-4 åringar och Solen med 4-5 åringar. I paviljongen har vi två avdelningar, Lilla Björn med 1-3 åringar och Stora Björn med 4-5 åringar. Grisslehamns förskola Förskolan ligger i anslutning till Grisslehamns skola. Förskolan består av en avdelning med c:a 20 platser för 1-5 åringar. Vid behov flyttar de äldsta barnen över till intilliggande fritidshemslokaler för speciella aktiviteter. Söderbykarls förskola Förskolan ligger i anslutning till Söderbykarls skola. Under hösten 2010 utökades förskolan med den tredje avdelningen. Småbarnsavdelning 1-2 år, mellanavdelning 3-4 år och stora avdelningen 4-5 år. Björkö-Arholma förskola Förskolan ligger i anslutning till Björkö-Arholma skola. Förskolan består av en avdelning med c:a 15 platser. De samarbetar med fritidshemmet vilket innebär att personalen arbetar med både förskolans – och fritidshemmets barn under dagen. http://www.roden.se/vaddoforskoleenhet

2. UNDERLAG OCH RUTINER 2.1 Kvantitativa underlag TRAS, tidig registrering av barns språkutveckling MIO, matematiken – individen – omgivningen


2 (15)

2.2 Kvalitativa underlag BRUK:s självskattning, Indikator: - A 2.9 Matematik, naturvetenskap och miljö - A 2.10 Språk - A 4.3 Samverkan med förskoleklass och fritidshem - A 5.5 Resultat och analys Brukarenkät som omfattar - normer och värden, utveckling och lärande, ansvar och inflytande, förskola och hem, styrning och ledning. Enhetsträffar med organisatoriskt och pedagogiskt innehåll (årshjulet, prioriterade mål). Pedagogisk ledningsgrupp där rektor och arbetslagsledare med pedagogiskt ansvar ingår, för uppföljning av fokusområden och strategier för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi har arbetslagsträffar med pedagogiskt innehåll där vi tittar på hur långt a-laget kommit med sina förbättringsområden och vad ska göras på kort och lång sikt. Förskolelärarträffar där gemensamma pedagogiska frågor diskuteras. Uppföljning av arbetet med utvecklingsområden matematik och läsa/skriva. Medarbetarsamtal genomförs två-tre gånger om året, varav en gång med hela arbetslaget, med fokus på de kommunala målen och arbetslagets arbete. Vid enskilda samtal tar vi upp medarbetares utvecklingsområden, delaktighet i utvecklingsarbetet och skriver en individuell plan för medarbetaren samt utvärderar insatsen under året. Utvecklingssamtal med föräldrar på förskolorna där vi tittar på det enskilda barnets kunskapsutveckling och trivsel med kamrater och personal. Enhetsrådsmöten och/eller förskoleråd med övergripande inriktning sker 4-5 gånger/år och innehåller frågor som; organisation, ekonomi, föräldrainflytande och utveckling av verksamheten. Arbetslagens självskattningar där varje arbetslag får skatta sitt arbete mot målen inom vissa områden. I år har det gällt matematik, språk, utveckling och lärande, samverkan med förskoleklass och fritidshem, samt resultat och analys.


3 (15)

3. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KR läsåret 2010/11 Kunskapsresultaten ska förbättras Vi har kontakt med en logoped för att par av barnen med språkstörningar och hoppas på ett fortsatt bra samarbete. Vi prioriterar våra läsgrupper som är indelade i olika åldersgrupper. Har ofta samtal om böckerna vi läser för att ge barnen möjlighet att reflektera över texter och ord. Barnen skriver mycket och har olika spel och lekar där de tränar nya bokstäver och ord. Vår målsättning är fortsätta utveckla det pedagogiska arbetet med barnen och till nästa år så ska vi fokusera på utomhuspedagogik med inriktning mot naturvetenskap och teknik Enligt föräldraenkät och samtal med föräldrar så får vi ett bra betyg. Föräldrar tycker att barnens kunskapsutveckling är god och att det hela tiden sker en utveckling av arbetet med deras barn på våra förskolor. Likvärdig bedömning På enhetens gemensamma arbetskvällar och på förskollärarnas träffar har vi diskuterat tolkningen av de olika delarna i Tras och Mio och bedömningen av barnens kunskapsnivåer. Där behöver vi fortsätta diskussionerna på våra träffar och nätverksträffar inom förvaltningens ram så att alla känner sig hemma i materialet och att vi får en gemensam tolkning av de olika kriterierna. Det bör borga för en utveckling mot likvärdighet inom enheten och kommunens förskolor. Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran Det är en ständigt pågående diskussion i arbetslagen och på enheten hur vi gör barnen delaktiga i planeringen och utförandet av arbetet och hur vi låter barnen träna olika förmågor som: att våga tala i grupp, ha en egen åsikt, lära sig vänta på sin tur, lyssna på andra barn osv. Det handlar mycket om bemötandet från dem som arbetar med barnen och hur de tar till sig barnens frågor, tankar och önskemål. Vi har kommit en bit på väg men det återstår ett steg till med fortsatta värdegrundsdiskussioner och tolkning av läroplanens mål och intentioner. Konkret så har barnen fått vara med och bestämma vad de vill göra i temaarbeten och att vi gjort material tillgängligt så att barnen kan hämta och göra saker utan att behöva fråga fröknarna. Inre och yttre miljön har anpassats/förändrats för att tillgodose barnens behov och möjlighet att leka, arbeta och utforska i mindre grupper. Det gör också att personalen får mer tid till samtal med det enskilda barnet. Insyn i barnens kunskapsutveckling Vi försöker hela tiden i dialog med föräldrarna se till att det på olika sätt går att följa barnens utveckling, både det enskilda barnets och gruppens. Vi har utställningar på föräldramöten där barnen får visa och berätta vad de gjort. Vi har utvecklingssamtal minst 2 gånger/år där barnens kunskaper och framsteg redovisas och beslut om det fortsatta arbete och utvecklingen tas gemensamt med föräldrarna. Anslagstavlor, redovisningar, filmer mm som föräldrarna kan se dagligen på avdelningarnas väggar visar vad barnen gjort och lärt sig.


4 (15)

Det dagliga samtalet vid hämtning och lämning av barnen är också ett tillfälle för föräldrarna att få information och insyn. Brukarenkäten visar att föräldrarna är i stort sett nöjda med den insyn de har, men vi tror att vi behöver föra en diskussion kontinuerligt med föräldrarna om deras upplevelse av barnets utveckling och deras insyn och delaktighet i det. Likabehandlingsarbetet och arbete mot kränkande behandling Vi har haft värdegrundsdiskussioner fortlöpande under året som gått i arbetslag och på våra gemensamma träffar. Syftet med det är att personalen ska fundera över sitt förhållningssätt och diskutera hur deras agerande och bemötande av varandra och barnen påverkar barngruppens beteende. Varje förskola har gjort en kartläggning av sin verksamhet tillsammans med barnen och skrivit/reviderat sin Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Enheten har också en övergripande Likabehandlingsplan. Det finns en större förståelse idag för likabehandling och kränkande behandling kan vara men det finns mer att göra t ex genom diskussioner, föreläsningar, litteratur och a-lagens reflexion över arbetet med barnen. Pedagogisk dokumentation Vi vill koppla den pedagogiska dokumentationen till arbetslagens reflexion över arbetet med barnen genom utvärdering, loggböcker och liknande. Vi är inte riktigt nöjda med det som görs idag och vi kommer att ta hjälp av föreläsare om dokumentation/reflexion under kommande året. Utomhuspedagogik – utrustnig och användning av gårdarna med natur och teknik som lärområden. Vi har genomfört ett gott arbete med att förändra gårdarnas utrustning och det pedagogiska arbetet med barnen i vår närmiljö och på gårdarna. Vi vill fortsätta utveckla arbetet genom anpassning av material för barnens utforskande och skapande. Under året som gått har vi haft två heldagars fortbildning som handlat om utomhuspedagogik med fokus på naturvetenskap och teknik och de nya målen i läroplanen. Det har gett ett stort avtryck vilket vi kan se i arbetet med barnen och en förändrad syn på vad man kan göra med barnen. Vi kommer att fortsätta det utvecklingsarbetet under kommande året med bl. a en tredje utbildningsdag (ev. en fjärde) och ett gemensamt tema med fokus på utomhuspedagogik som riktas mot naturvetenskap och teknik. Samverkan med förskoleklass och fritidshem (Skolinspektionen) Vi har, efter skolinspektionen, ett uppdrag att utveckla vår samverkan med förskoleklass och fritidshem. Det ser lite olika ut på förskolorna men vi kan idag konstatera att vi har ett bra samarbete med de olika skolorna och fritidshemmen i vårt område. Det finns nu en gemensam plan för hur samverkan ska ske och på ett par av våra förskolor har vi personal som arbetar både på förskola och på skola eller fritidshem. Det finns ett behov och önskemål om kortare daglig kontakt mellan förskola och fritidshem i Grisslehamn som inte riktigt har fungerat som vi hade tänkt under det senaste året.


5 (15)

Ledningsgruppens kommentar: Det är roligt att kunna konstatera en önskvärd utveckling av ovanstående förbättringsområden. På vår enhet kommer vi att fortsätta med fortbildningsinsatser som bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet och innehållet i arbetet med barnen på förskolorna.

4. RESULTAT OCH ANALYS läsåret 2010/11 4.1 Kunskapsresultaten ska förbättras Elmsta förskola Vindenhusets avdelningar Förbättringar utgår från barns intressen och behov. Vi lyfter och benämner språkliga och matematiska begrepp i vardagen. Vi arbetar med olika teman, långa och korta, med helhetssyn på barnens utveckling. Det flesta barnen når ”målen” i TRAS och MIO, lågt ställda. Bra att det är så. Gör de inte det så handlar det oftast om intressen, mognad och utvecklingsnivåer. Möjligheter har funnits men just då har de inte tagit det till sig. Björnhusets avdelningar Fram till nu finns inget gemensamt arbete kring TRAS och MIO vad gäller gemensamma diskussioner eller att sitta enskilt. Det har varit en ensam personal som gått igenom dessa utan direkt insyn från de andra. Detta har skett både frivilligt och ofrivilligt från personalen sida. Nu finns en vilja att TRAS och MIO ska vara både levande i verksamheten och en kontroll av barnens utveckling. Detta kräver både gemensamma diskussioner och ett eget ansvar att ta del av de olika områdena i dessa dokument. Söderbykarl Leken är viktig för utveckling och lärande där barngruppen är en viktig del. Under januari omorganiserade vi verksamheten och barnen delades in i mindre grupper och efter det har vi sett en positiv utveckling hos barnen. Genom dokumentation i portfoliopärmarna och observationer så har vi sett att det sker saker hela tiden och att barnen har en massa kunskap. Vi arbetar för att stimulera och utmana barnen genom samtal och diskussioner och hjälper barnen att prata med varandra. Arbete i närverksgrupper inom matematik, språk och kommunikation och musik samt arbetet i tvärgrupperna inom enheten har gjort att personalen fått ett medvetet tänk om utveckling och lärande. De äldsta barnen i förskolan har ett samarbete med skolan vilket också har gynnat deras utveckling. Vi har startat upp arbetet med trädgårdsland, kompost och kretslopp. Vi blivit bättre på att hitta böcker som är anpassade efter barnens intresse och mognad. Vi känner att det saknas tid och forum för att på ett bra sätt att kunna realisera våra förbättringsåtgärder. Vi behöver fundera kring våra aktiviteter och hur vi organiserar


6 (15)

verksamheten så att vi finner ett arbetssätt som ger oss tid för utvärderingar tillsammans med barnen och tid för dokumentation och reflexion i arbetslagen.

Grisslehamns förskola I det dagliga arbetet ser vi ett större intresse hos barnen för bokstäver och siffror och det ”smittar” av sig på fler barn . Vi har mer och bättre anpassat material för barnen som utvecklar deras språk- och matematikkunskaper. Vi arbetar mer medvetet med matematik och läsning/skrivande idag. Resultatet av TRAS är att vi ser vilka bitar barnen saknar och som vi måste jobba med . Vår utveckling av arbetet med TRAS är att vi tänker fokusera på ett område i taget och prova det under en tid. MIO har vi inte helt satt oss in i och använt helt och fullt för att se vad som behöver utvecklas i vårt pedagogiska arbete. Det är något som vi tänker ta tag i under kommande året. Vi uppmuntrar alla barn att ta ansvar för sig och sina saker. Våra barn får gehör för sina tankar och idéer och vi ”tränar” barnen i ansvarstagande, att lyssna på andra på t ex samlingar och genom ansvarsuppgifter som dukning mm. Björkö- Arholma förskola Enligt resultaten på TRAS och MIO ser vi att våra barn ligger bra till enligt deras ålder. Enligt vår självskattning så ser vi att vi jobbar aktivt för att förbättra vårt arbete med matematik/ språk/ natur/ teknik. Vi tänker på att lägga till aktiviteter som stöder detta. Enligt våra utvecklingssamtal så säger föräldrarna sig se att barnens kunskaps nivå höjts i de olika ämnena. Väddö förskoleenhet Kunskapsresultaten och arbetet för att utveckla det pedagogiska arbetet Vi har arbetat med tvärgrupper under det här året med syftet att delge varandra erfarenheter och metoder/arbetssätt, sprida goda exempel framförallt inom språk och kommunikation och matematik. Resultat: Varje arbetslag har fått fler redskap för det pedagogiska arbetet med barnen Vi får en gemensam plattform för vårt arbete med t ex TRAS och MIO. Vi får positiva” bieffekter” genom tvärgruppernas styrda diskussioner och redovisningar inom alla ämnesområden. Vi ser att barnen: Utvecklat sitt matematiska tänkande och använder fler matematiska begrepp. De flesta barnen inom enheten når målen inom TRAS och MIO. Vi har ett antal barn med försenad språkutveckling och där ser vi att det finns tydliga luckor som behöver åtgärdas och stödjas. Ledningsgruppens analys: Arbetet inom TRAS och MIO har gett en större medvetenhet om varje barns utvecklingsnivå vilket påverkar innehållet i våra verksamheter. Allt i syfte för att barnens


7 (15)

kunskapsutveckling ska kunna stödjas för att nå ett optimalt resultat. Vi strävar också efter att nyanställa förskollärare för att förstärka den pedagogiska kvalitén och ta oss an utmaningen som den reviderade läroplanen innebär med starkare fokus på barnens lärande. Vi bedömer att vi fortsättningsvis behöver avsätta tid för uppföljande diskussion och redovisning av resultatet för de olika förskolorna och arbetslagen Vid behov ska vi använda oss av olika stödåtgärder för enskilda barn, grupper, arbetslag (handledning). Enheten omfattar förskolor och avdelningar med skiftande förutsättningar och därmed olika resultat. Vårt mål är att utveckla det pedagogiska arbetet så att alla förskolor får ett mycket bra resultat genom fortbildningsinsatser, nätverksarbete och pedagogiska diskussioner i tvärgrupper på våra enhetsträffar. Året brukarenkät kan vi inte använda med någon självklarhet då resultaten som redovisas är tveksamma och antalet svarande som vi fått inte stämmer med det som vi skickat in. De samtal som jag fört i enhetsråd och i enskilda samtal med föräldrar visar att föräldrarna är nöjda och mycket nöjda med våra verksamheter. Det finns så klart föräldrar som uttrycker missnöje över vissa saker och det är något som vi hela tiden får ta ställning till. De synpunkter som framkommer handlar mest över oro kring stora barngrupper och för få vuxna, och lokalernas standard och pedagogiska anpassning men det ser vi mest som ett problem eller en diskussion som handlar om tilldelning av resurser. Personalen lägger ner ett stort engagemang och mycket tid (ofta egen tid) på att göra miljön för barnen så trevlig, trivsam och pedagogisk som möjligt.

4.2 Likvärdig bedömning och betygssättning garanteras Elmsta förskola Vindenhuset Vi ser Mio och Tras som bra verktyg att bedöma vår verksamhet, det säkerställer likhet mellan förskolorna. Vi kartlägger barnen i verksamheten, när det gäller MIO och TRAS. Gemensamma träffar i enheten är bra och säkerställer likvärdig bedömning. Planerar in aktiviteter i verksamheten utefter scheman i MIO och TRAS Resultaten visar? Björnhuset Resultaten visar att både Lilla & Stora Björn behöver lyfta området kring samspel, kommunikation och uppmärksamhet i Tras. Vi behöver arbeta med sociala spelregler, hjälpa barnen att kunna leka över tid, ge dem verktyg och miljöer som ger förutsättning för rollekar. Skapa förutsättningar för att kunna leka ifred, ostört och utan att störa andra. Stimulera barnen till att berätta gåtor och vitsar. Resultatet i Mio visar att både Lilla & Stora Björn behöver lyfta områdena form och läge, ordning och mönster. Reflexionstid finns nu och vi tar tillvara den. Fortsätta ta tillvara på de tillfällen vi har och skapa fler. Gemensamma kvällsmöten så att hela huset möts och reflekterar över vår miljö och barnens kunskapsutveckling.


8 (15)

Söderbykarl Arbetet med TRAS är på god väg men vi kan ännu inte redovisa rättvisande resultat. Rutiner och strukturer för arbetet har inte utarbetats fullt ut. Arbetet med MIO har provstartats med några barn så några tillförlitliga resultat kan inte redovisas. Analysera och värdera resultaten är svårt med så lite underlag men vi arbetar på att få till fungerande rutiner i vardagen. Föräldrarnas brukarenkät finns inte tillgänglig idag. Grisslehamn Resultatet av TRAS är att vi ser vilka bitar barnen saknar och som vi måste jobba med . MIO har vi inte hunnit börja med ännu. Vår utveckling av TRAS är att vi tänker fokusera på ett område i taget och prova det under en tid. Björkö-Arholma Vi har gått igenom och sammanställt barnens TRAS och MIO. Vi tänker till på vad vi behöver lägga fokus på/ utveckla i vår verksamhet. På våra gemensamma träffar (hela förskoleenheten) hör vi hur andra förskolor gör sina bedömningar av verksamheten och vi lär av varandra Resultaten visar?

Väddö förskoleenhet Vårt gemensamma arbete med likvärdig bedömning genom enhetsträffar och tvärgrupper har gjort att vi kommer närmare en gemensam tolkning av resultatet inom Tras och Mio. Vi har blivit lite mer försiktiga för att inte överskatta barnens kunskapsnivå, vi kollar av flera gånger. Ledningsgruppens analys: Vi har större möjlighet till likvärdig bedömning idag än för ett år sedan genom nätverksarbetet och våra diskussioner och erfarenheter av materialet på hemmaplan. Har vi likvärdig bedömning idag? Nej, vi kan inte med säkerhet säga att bedömningen är till 100 % likvärdig, men vi är betydligt närmare nu.

4.3 Delaktighet i och erfarenheten av demokratisk fostran ökar Elmsta förskola Vinden huset Vi hörsammar barnens förslag, lyssnar in barnens behov och önskemål. Möter barnen där de befinner sig i miljö och utvecklingsnivå. Vi vill hjälpa barnen att ta ansvar för vår miljö, påklädning. Barnen lär sig saker på förskolan för sin egen skull, inte för att man t ex ska börja någon annanstans. Barnen vågar ta egna initiativ. Respekterar varandras olikheter, saker o dyl.


9 (15)

Björnhuset Viljan att barnen ska ha stort inflytande över sin egen tillvaro så som lek, hygien och lugn och ro finns. Vår miljö i baracken tillåter dock inte till detta. Det är en rättighet att få gå på toaletten ifred vilket inte sker nu. • • •

Toalettbesöken sker ofta med en vuxen som passar, barnen känner sig inte trygga Placeringen av toaletterna gör att det skapas konflikter i kön utanför, kräver vuxen som passar Antalet toaletter (2 på 22 barn) gör att barn ibland inte hinner innan de kissar på sig

Lilla Björn har många barn som inte behöver blöja, de får inte lugn och ro till pott och toaletträning då de enbart har en toalett till 14 barn. Vi behöver få ordning på vår innemiljö så att barnen kan ta saker själva och ges möjlighet att ta ansvar och vara rädda om våra saker. Vi behöver skapa miljöer som ger barnen inflytandet över att få leka ifred och i lugn och ro. Söderbykarl Vi arbetar dagligen med värdegrunden genom prata om rättigheter och skyldigheter samt att vara vuxna förebilder. Socialt samspel tränas både i fri lek och planerade aktiviteter. Barnen blir medvetna om att deras handlingar resulterar i konsekvenser dvs orsak/verkan. De uppmuntras att uttrycka sina åsikter och att stå för dessa samt att respektera att andra kan tycka annorlunda. Vi tränar turtagning och att dela med sig i lekar, spel och andra aktiviteter samt att förskolans leksaker tillhör alla barn. Materialet finns tillgängligt för barnen och de har möjlighet att välja aktiviteter efter eget önskemål. Personalen är lyhörd för barnens intressen och önskemål Grisslehamn Vi uppmuntrar alla barn att ta ansvar för sig och sina saker. Våra barn får gehör för sina tankar och idéer. Vi som arbetar med barnen diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt och bemötande av barnen för att ska känna sig delaktiga i verksamheten Björkö-Arholma Värdegrundfrågorna i läroplanen ligger till grund i vårt arbetssätt. Vi lyssnar på vad barnen vill och försöker fånga upp deras intressen samt att vidare utveckla en ide som kommit upp. Ger barnen tid till att få uttrycka vad de tycker och vad de vill. Barnen får ta ansvar för sina handlingar efter ålder, utvecklingsnivå och förmåga. Tränar barnen på att lyssna på andra, vänta på sin tur, kunna dela med sig. Väddö förskoleenhet Resultat: Vi ser att alla förskolor och avdelningar har en idé om hur de vill utveckla arbetet med barnens inflytande och delaktighet.


10 (15)

Alla förskolor arbetar för att få en mer tillgänglig lärandemiljö för barnen t ex genom material som är lätt åtkomligt för barnen. Fler möjligheter till val för barnen genom en varierad utemiljö. Vi har blivit bättre på att lyssna aktivt och bejaka barnens tankar och idéer. Ledningsgruppens analys: Vi kommer att fortsätta diskussion och arbete kring barnens inflytande och delaktighet i planering av aktiviteter och utvärderingar. I fortsättningen ska alltid barnen vara delaktiga i aktiviteters planering och utvärdering efter ålder, mognad och förutsättningar.

4.4 Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar Elmsta förskola Vinden Fronter används inte i nuläget. Vi använder oss av den dagliga kontakten, hembrev utvecklingssamtal och dokumentation på anslagstavlor och väggar. Vi skriver individuella utvecklingsplaner, diskuterar i förskoleråd/ enhetsråd. Föräldrar påpekar i samtal att de ser vad vi gör i förskolan. Vi ser att det vi gör i verksamheten, återspeglas hos barnen i deras lek. Björnhuset. Lilla & Stora Björn har börjat lite grann, bland annat dokumentation kring arbete med barnen och barnlistor i olika former som hela arbetslaget behöver ha tillgång till. Till hösten kan vi kanske använda Fronter som plattform för det gemensamma temat i hela förskoleenheten? Söderbykarl Vi har inte kommit igång med användandet av Fronter ännu. Föräldrarnas brukarenkät finns inte tillgänglig idag. Vi använder andra sätt för att ge föräldrarna insyn t ex samtal, veckobrev och anslagstavla. Björkö-Arholma Vi ger föräldrarna tillfälle till att bli delaktiga i barnens utvecklingsplan genom våra utvecklingssamtal, där vi tittar på utvecklingen sen senast och en framtidsplanering. Fotoramar i hallen med dagens bilder ger en uppdatering av vad som sker i vår verksamhet. Samt den viktiga dagliga kontakten, där vi har tid att möta varje förälder med en stunds prat om hur just ”ditt barn” haft det under dagen. Ledningsgruppens analys: I diskussioner med föräldrar i enhetsråd/förskoleråd och föräldramöten så framgår att föräldrarna är i stort sätt nöjda med insynen i barnens kunskapsutveckling. Det som behöver utvecklas är samtalets metodik så att alla föräldrar kan och får reflektera tillsammans med personal om önskvärd utveckling för barnet.


11 (15)

Fronter som plattform för föräldrarnas insyn har inte slagit igenom i någon större utsträckning och föräldrarna upplever inte att de har något behov av Fronter, så där är frågan hur mycket arbete vi ska lägga ner på något som föräldrarna inte förefaller vara intresserade av? Några föräldrar säger att de använder Fronter en del vad gäller deras barn som går i skolan, men ser inte någon anledning för förskolan att arbeta med Fronter som informationskanal. Föräldrarna vill hellre ha mailkontakt och samtal i den dagliga kontakten. Inom enheten används Fronter för information till/mellan personalen mm. Det är rektors ansvar att genomdriva användningen av Fronter i kontakten med föräldrar men det föreligger en stor risk att vi måste fortsätta med andra informationskanaler när föräldrarna inte vill använda Fronter.

5. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING inför läsåret 2011/12 = LAP 5.1 Kunskapsresultaten ska förbättras Väddö förskoleenhet Vi fortsätter med fortbildning inom naturvetenskap och teknik för att kunna svara mot den reviderade läroplanens nya mål inom de områdena. Vi satsar på ett gemensamt temaarbete på enheten med fokus på läroplanens mål inom naturvetenskap, teknik och barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Vi kommer också att lägga stor vikt vid att utrycka mål som är mätbara för att kunna utvärdera arbetet bättre. Vi fortsätter med implementering av ”nya” läroplanen på förskollärarträffar och enhetens gemensamma träffar, med arbete och diskussion i tvärgrupper. Handlingsplan för detta finns. Uppföljning av vårt projekt inom språk och kommunikation och matematik för små barn. Där måste vi bli bättre och noggrannare med användandet av TRAS – och MIO materialet för bedömning av barngruppens nivå. Alla avdelningar ska använda materialet fullt ut med alla barn! En plan för kvalitetsarbetet med metod för uppföljning och kvalitetssäkring finns (ska revideras av rektor/ledningsgrupp inför kommande år). Elmsta förskola Utbildning i natur och teknik, Fortsatt arbete i tvärgrupper på enheten för så att alla kan dela med sig av goda erfarenheter och kunskaper under temaarbetet. Tid för reflektion ska användas mer effektivt med hjälp av dokumentation i arbetslagen. Vi måste se till att vi får/skaffar det material som behövs till det vi ska arbeta med, t ex teknikområdet.

Söderbykarl


12 (15)

Vi gör en satsning på naturvetenskap, teknik och utomhuspedagogik för att stärka barnens kunskap inom dessa områden. Vår ambition är också ha ett samarbete med skolan inom detta område för att få ett gemensamt utbyte och stärka vi-känslan. Vi kommer också att skärpa till arbetet med TRAS och MIO för att få en kartläggning av alla barnen så att vi säkert vet att alla barn får de kunskaper de behöver. Grisslehamn Under nästa läsår kommer vi att fortsätta med naturvetenskap och teknik. Jobba mer inriktat med TRAS och MIO. Björkö-Arholma Vi ska lägga extra fokus på i vår verksamhet ämnet naturkunskap/teknik. Vi börjar med att göra vår utemiljö mer utforskande och spännande. Detta gör vi tillsammans barn- föräldrar- personal. Alla kommer med idéer som vi ser om vi kan genomföra. Personalen får vidareutbildning på Färsna gård under våren i natur/teknik Vi fortsätter att servera barnen matematik och språk i spännande former. Söker/ tar till oss tips för att vidare utveckla ämnena Vi jobbar vidare med vårt miljöarbete. Tillsammans med skolan har vi en miljövecka då vi med föreningen ”håll Sverige rent” lägger fokus på vår närmiljö. Vi kan nu se resultat på vår kompostering som vi nu kan lägga i vårt trädgårdsland där det till sommaren kommer att gro och växa upp olika plantor/ grönsaker. Nu jobbar alla på vår enhet i gemensamma nätverk. Vi diskuterar bl.a. matematik/språk, värdegrund, barnens och föräldrarnas inflytande och delaktighet, samt utbyter tips och idéer med varandra.

5.2 Likvärdig bedömning och betygssättning garanteras Väddö förskoleenhet Likvärdig bedömning garanteras genom: Fortsatt arbete i tvärgrupper på enheten där vi diskuterar TRAS och MIO och likvärdig bedömning. Gemensamma utbildningar/föreläsningar. Handledarutbildning (3 medarbetare just nu) för fler pedagoger uppmuntras. Elmsta förskola Fortsatt arbete i tvärgrupper på enheten MIO/TRAS – diskussioner och utveckling Vi söker gemensamma utbildningar för att öka till kompetensen i varje arbetslag. Söderbykarl Vi avser att befästa kriterierna i MIO, TRAS och portfoliopärmarna för att observationerna skall bli en naturlig del av verksamheten. Grisslehamn


13 (15)

I utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrarna tittar vi på barnens utveckling. Vi skriver tillsammans en individuell utvecklingsplan. Björkö-Arholma Vi fortsätter jobba med materialet TRAS och MIO, roligt att vi nu kan tydligt se utvecklingen efter att använt samma material en tid. Vi jobbar aktivt med barnens pärmar, försöker att se till att det fylls på i dem vid jämna mellanrum.

5.3 Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran ökar Väddö förskoleenhet Vi kommer att arbeta i ett enhetsövergripande tema där ett av utvecklingsområdena är barns delaktighet och inflytande. Våra gemensamma träffar kommer att innehålla arbete i tvärgrupper för att redovisa och diskutera i temat där barnens delaktighet och demokratiska fostran ingår som utvecklingsområde. Diskussionerna kommer att styras av rektor och handla mycket om personalens förhållningssätt. Elmsta förskola Arbeta mer med delade grupper för att ge alla barn det utrymme och de förutsättningar som de behöver. Arbeta med respekten för varandra. Inventera barnens - och gruppens behov. Söderbykarl Diskutera i arbetslagen vad det innebär med barnens inflytande/delaktighet. Vi ska tydliggöra för barnen så de förstår vad de har möjlighet att påverka i sin vardag inom tydliga ramar. Grisslehamn I vårt dagliga arbete vill vi ge barnen tillfällen att träna sin sociala kompetens, skratta med andra, kompromissa, känna empati, sympati, trygghet och glädje. Detta gör vi vid samlingar, måltider, grupparbeten i stora och i mindre grupper. Björkö-Arholma Vi använder vår samling och vårt mellanmål till att alla barn får tid till att komma till tals och bli hörda på, att just min åsikt är viktig. Turtagning tränas vid dukning, färgleken, bjuda frukt, tvätta händerna m.m. Barnen ges tid till att prata till punkt och att ingen får avbryta utan vänta på sin tur.


14 (15)

5.4 Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar Väddö förskoleenhet Vi kommer att noga följa upp föräldrarnas behov av ökad insyn och delaktighet i vår verksamhet och i barnens utveckling. Vi får diskutera behovet av information och insyn med föräldrarna och hur vi bäst tillgodoser det på föräldramöten, förskoleråd och enhetsråd. Elmsta förskola Vi vill fortsätta att synliggöra verksamheten och barnens utveckling för föräldrarna, genom samtal vid inskolning, hallkontakt, utvecklingssamtal, dokumentation. Söderbykarl Upplysa föräldrarna om att de får insyn i barnens kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal en gång per termin och vid det dagliga samtalet. Barnets pärm Aktuell information om vår verksamhet och olika aktiviteter finns på anslagstavlorna i hallarna och utförligare hembrev. Grisslehamn Genom kartläggning av barnens kunskaper inom TRAS, MIO mm. och att se på underlag från föregående utvecklingssamtal. Björkö-Arholma Vi har utvecklingssamtal där vi pratar om barnens utveckling och framtid. Föräldrar och barnen får titta i barnens pärmar/ portfolio. Ser foton i vår digitala fotoram. och barnens alster/ teckningar på väggarna På vårt förskoleråd så kan vi ta upp kunskapsutveckling i gruppen mer allmänt.

6. BESLUT OCH ANSVAR Alla arbetslag har arbetat med punkt 3, 4 och 5 i kvalitetsredovisningen. Ledningsgruppen har samlat in och gått igenom arbetslagens arbete och gjort en övergripande bedömning, analys av resultatet och framtida åtgärder. Föräldraenkäten – tyvärr är det många frågetecken om brukarenkäten och dessutom så har vi fått den i delar och alldeles för sent för att kunna analysera och diskutera tillsammans med föräldrarna. Dessutom så stämmer inte antal svar med det vi skickat in och en del resultat som redovisas är vi undrande inför. Föräldrarna har fått redovisning i enhetsråd och förskoleråd om de olika delarna som vi kommer att redovisa i KR. Vi har inte hunnit redovisa den färdiga rapporten, det kommer vi att göra i höst på våra möten i förskoleråd och enhetsrådet. Rektor har det övergripande ansvaret för rapportens innehåll och förankring hos personal och föräldrar. Hans Forslin, 2011-06-13


15 (15)


Väddö förskolors kvaltietsredovisning