Page 1

Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Fattigdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Våld mot kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Kvinnors hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Kvinnan som flykting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kvinnor i fredsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Jämställdhetsintegrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Fotnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

S: R  N 


Förord Idag pågår ett fyrtiotal konflikter runt om i världen. Det stora flertalet av de individer som såras, dödas och/eller drivs på flykt från sina hem i krig och konflikter är kvinnor och deras barn. Konflikter skapar en våldskultur som särskilt drabbar kvinnor. Idag är cirka 90 procent av alla krigsoffer civila av vilka det stora flertalet är kvinnor och barn. Kvinnor är speciellt utsatta under och efter en konflikt men de har också en unik möjlighet att påverka det nya fredliga samhället som växer fram efter en konflikts slut. Aktuell forskning visar att det existerar ett samband mellan konflikter och kvinnors status i samhället. Konflikter är vanligare i samhällen där kvinnor utbrett utsätts för våld i hemmet och där de har en låg representation i det nationella parlamentet.1 Även kvinnor deltar i strider och i planering och ledning av krig. Man kan inte med säkerhet hävda att kvinnor av naturen är mer fredliga än män. Däremot bidrar den traditionella rollfördelningen till att kvinnor och män i huvudsak får skilda roller i konfliktsamhällen.2 Syftet med denna rapport är att uppmärksamma kvinnors situation och utsatthet i krig och konflikter. Skriften tar bland annat upp ämnen som kvinnors fattigdom, våld mot kvinnor som tenderar att öka i konfliktområden, de specifika upplevelser och behov som kvinnor på flykt har samt vikten av att integrera kvinnor och ett jämställdhetsperspektiv i fredsförhandlingar och utformningen av ett fredligt samhälle. Det underlagsmaterial som använts utgörs främst av vetenskaplig forskning, artiklar, olika FN-dokument och rapporter.

Stockholm, januari 2004

D P E

H E

Förbundsordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Politisk sekreterare

3


Sammanfattning Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är också kvinnors rättigheter. I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås det fast att alla är fria och lika i värde och rättigheter. I samtliga FN-konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter slås principen om icke-diskriminering på grund av kön fast men kvinnors rättigheter behandlas sällan explicit. Ett undantag från detta är Kvinnokonventionen (CEDAW).3 Konventionen för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) antogs 1979 och trädde i kraft 1981. Konventionens syfte är att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor. Fattigdom Minst 1,2 miljarder människor runt om i världen lever på mindre än en dollar om dagen. Överallt är det till största delen kvinnor som är fattiga. Andelen kvinnor som lever i fattigdom ökar i förhållande till männen och kvinnor tenderar att låsas fast i djup och mer långvarig fattigdom än män. Detta har lett till myntandet av begreppet ”feminisering av fattigdom”. För att bedriva effektiv fattigdomsbekämpning är det nödvändigt med riktade åtgärder till de fattiga kvinnorna och deras barn. Våld mot kvinnor Det stora flertalet av de individer som såras, dödas och/eller drivs på flykt från sina hem i krig eller i en konflikt är kvinnor och deras barn. Konflikter medför en våldskultur som särskilt drabbar kvinnor. Våld mot kvinnor har därför en tendens att öka i krigs- och konfliktdrabbade områden.4 Sexuellt våld används allt mer som en form av krigföring. Länge har sexuellt våld mot kvinnor nonchalerats av den internationella rätten. Numera ses det dock som ett allvarligt brott då de två ad hoc-domstolarna för brott i det forna Jugoslavien och i Rwanda, samt den internationella brottmålsdomstolen, har jurisdiktion att döma våldtäkt såväl som ett brott mot mänskligheten som folkmord. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för att våldsbrott i krig beivras.

5


Kvinnors hälsa Kvinnors reproduktiva hälsa försämras ofta betydligt under en konflikt. Ett lands sjukvårdssektor slås i spillror och många kvinnor blir sjuka eller skadade i samband med havandeskap. De löper också större risk att föda under svåra förhållanden. Antalet missfall ökar i konflikttider. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för att hälsoläget för kvinnor i krig skall förbättras. Kvinnan som flykting Kvinnor och barn utgör cirka 80 procent av världens flyktingar och tvångsförflyttade personer. Kvinnors situation i flyktingläger är ofta kaotisk. Deras specifika hälsobehov möts sällan eller aldrig. Detta gäller särskilt hjälp med familjeplanering, tillgång till preventivmedel och menstruationsskydd osv. De kan därför inte skydda sig mot ofrivilliga graviditeter och de får inte den vård och hjälp de behöver under graviditeten.5 Det är därför av oerhörd vikt att kvinnor medverkar vid planeringen, tillämpningen, utformningen, granskning och värdering av alla de insatser som vänder sig till kvinnliga flyktingar. Kvinnors roll och betydelse i fredsarbetet / FN:s säkerhetsråds resolution 1325 Fred, jämställdhet och utveckling är begrepp som hänger samman och som är beroende av varandra. Kvinnor måste därför involveras i ett lands fredsprocess för att långsiktig fred och säkerhet skall kunna upprättas. Fredsförhandlingar syftar inte enbart till att avsluta en pågående konflikt. Då väl en fred förhandlats fram påbörjas det viktiga arbetet med att bygga upp ett nytt samhälle. I detta nya, fredliga, samhälle måste jämställdhet främjas på alla nivåer. I detta arbete är FN:s säkerhetsråds resolution 1325 ett viktigt instrument. Resolutionen är ett juridiskt bindande dokument och behandlar frågan om hur krig påverkar kvinnor samt kvinnors deltagande i konfliktlösning och i arbetet med att uppnå långsiktig fred. För att skapa långsiktig fred är det viktigt att FN:s fredsbevarande styrkor och fredsövervakare består av fler kvinnor. Det är också av oerhörd vikt att jämställdhetsintegrering genomsyrar de frågor som handlar om kvinnors situation i krigs- och konfliktområden.

6

Mänskliga rättigheter Definition av brott mot mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är också kvinnors rättigheter. I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås det fast att alla är fria och lika i värde och rättigheter.6 I samtliga av FN:s konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter slås principen om icke-diskriminering på grund av kön fast men kvinnors rättigheter behandlas sällan explicit. Ett undantag från detta är Kvinnokonventionen (CEDAW). De mänskliga rättigheterna har traditionellt indelats i medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESKrättigheter).7 ESK-rättigheterna har av flera skäl ofta hamnat i skymundan av de medborgerliga och politiska rättigheterna. Denna marginalisering har verkat negativt för kvinnor vars vardag mer berörs av ESK-rättigheterna. De mänskliga rättigheterna beskylls ofta för att vara androcentriska, dvs. att de speglar männens behov och är formulerade för att skydda de kränkningar som de manliga författarna fruktade för egen del. ”… [de] västerländska, besuttna män som först pläderade för mänskliga rättigheter fruktade framför allt kränkningar av medborgerliga och politiska rättigheter som försiggick inom den offentliga sfären, dvs. inom regeringsmakten, politiken, ekonomin och på arbetsplatsen. Det är dessa områden som har haft företräde i arbetet för mänskliga rättigheter. Dessa män härskade dock inom den privata sfären och fruktade inte kränkningar inom det området.” 8 Denna uppdelning av mänskliga rättigheter i offentliga och privata har också fått till följd att det främsta subjektet för de mänskliga rättigheterna är staten. Medborgarna skall skyddas mot övergrepp begångna av stater. Många brott mot kvinnor erkänns därför inte som brott mot de mänskliga rättigheterna.9 De olika konventionerna om mänskliga rättigheter är bindande för de stater som ratificerat dem och är därmed ett viktigt redskap omkring vilket kvinnor kan organisera sig för att kräva ett jämställt samhälle. I allmänhet är kvinnor medvetna om vad de behöver för att förbättra sin livssituation men saknar makt och verktyg för att genomföra nödvändiga förändringar. Många kvinnor känner heller inte till de rättigheter som konventionerna ger dem. Stater måste därför bli bättre på att uppfylla sina åtaganden samt informera sina medborgare om deras rättigheter. 7


Kvinnokonventionen Konventionen för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor antogs 1979 och trädde i kraft 1981. Konventionens syfte är att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor. Enligt konventionen skall medlemsstaterna vart fjärde år rapportera de nationella åtgärder som har vidtagits för att främja jämställdhet mellan könen och förhindra diskriminering av kvinnor (CEDAW art 18(1)). Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att lyfta kvinnors särskilda behov vad avser mänskliga rättigheter • att sprida information i Sverige om Kvinnokonventionen

Fattigdom Minst 1,2 miljarder människor runt om i världen lever på mindre än en dollar om dagen. Överallt är det till största delen kvinnor som är fattiga. Andelen kvinnor som lever i fattigdom ökar i förhållande till männen och kvinnor tenderar att låsas fast i djup och mer långvarig fattigdom än män. Detta har lett till myntandet av begreppet ”feminisering av fattigdom”. Fattigdomens feminisering De allra fattigaste människorna i världen lever oftast i ett hushåll som styrs av en kvinna. Runt om i de fattiga delarna av världen tjänar kvinnor mindre än män och de stängs ofta ute från arbetsmarknaden. I efterdyningarna av en konflikt är det ofta kvinnorna som sist får tillträde till arbetsmarknaden. Många kvinnor hamnar därför i prostitution för att klara sin och sin familjs försörjning och överlevnad. Mycket av det arbete som kvinnor utför är obetalt. Vidare hänvisas kvinnor ofta till jobb som står utanför den reglerade arbetsmarknaden och saknar därmed kollektivavtal, minimilönenivåer etc. Lagstiftningen i många länder förbjuder kvinnor att ha egna inkomstkällor och/eller att äga egendom och de stängs ute från den finansiella marknaden och har därför ingen möjlighet att få banklån eller krediter.10 Svenskt bistånd För att bedriva effektiv fattigdomsbekämpning är det nödvändigt med riktade åtgärder till de fattiga kvinnorna och deras barn. Kvinnornas fattigdom är till stor del strukturell – de saknar ekonomiska tillgångar, egendom, makt, utbildning, sjukvård, är utsatta för våld och diskriminering på grund av sitt kön och utestängs från beslutande församlingar på alla nivåer. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för en biståndsnivå på minst en procent av BNI. Utöver detta måste staten på olika sätt främja människors frivilliga engagemang och gåvogivande till biståndsändamål, bland annat genom avdragsrätt vid beskattning av enskilda biståndsinsatser. Vi vill också främja utbytesverksamhet, mellanfolkligt samarbete samt betona NGO’s (Non Governmental Organisations) viktiga roll. De enskilda organisationerna utgör ofta väl fungerande kanaler för ett framgångsrikt utvecklingssamarbete och deras er-

8

9


farenheter är viktiga i utformandet av det statliga biståndet. Vi anser därför att en betydande del av det svenska biståndet skall vara obundet. Det måste finnas tydliga instrument för styrning, samordning (koherens) och uppföljning av biståndet. Oberoende utvärderingar av biståndet skall ske. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet anser att Sveriges biståndspolitik särskilt skall inrikta sig på åtgärder riktade mot världens fattiga kvinnor. Vi vill särskilt lyfta fram ett exempel där åtgärder som riktats direkt mot kvinnor har nått häpnadsväckande goda resultat. Grameen Bank i Bangladesh erbjuder krediter och lån, främst åt kvinnliga jordbrukare. Återbetalningsprocenten på dessa lån är över 98 procent och avkastningen på kvinnornas investeringar är 150 procent.11 Genom att rikta biståndsinsatser och åtgärder direkt mot kvinnor kan framsteg i fattigdomsbekämpning nås mer effektivt än genom traditionellt biståndsarbete. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att biståndet till kvinnor prioriteras • att fler kvinnor skall vara med och utforma och planera bistånd • att Sveriges biståndsnivå skall vara minst en procent av BNI • att kvinnor ges möjlighet till arbetstillfällen för att motverka att de hamnar i prostitution som också ökar sexhandel med kvinnor (trafficking) • att vid fattigdomsbekämpning främja jämställdhetsperspektivet • att det skall vara avdragsrätt vid beskattning av enskilda biståndsinsatser • att i biståndsarbetet öka möjligheterna att bevilja mikrolån till kvinnor

Våld mot kvinnor Idag pågår ett fyrtiotal konflikter runt om i världen. Det stora flertalet av de individer som såras, dödas och/eller drivs på flykt från sina hem i krig eller i en konflikt är kvinnor och deras barn. Konflikter skapar en våldskultur som särskilt drabbar kvinnor. Idag är cirka 90 procent av alla krigsoffer civila och det stora flertalet av dessa är kvinnor och barn. Det faktum att kvinnor drabbas hårdast i konflikttider betyder dock inte att de alltid är offer, svaga och passiva. Kvinnor visar tvärtom ofta stor handlingskraft i krigstider.12 Våld mot kvinnor har en tendens att öka i krigs- och konfliktdrabbade områden.13 Genom militarisering och vapennärvaro normaliseras våld som problemlösningsmetod och detta drabbar framförallt kvinnor.14 Kvinnor riskerar bland annat att utsättas för våldtäkter, tortyr, fysiskt och sexuellt utnyttjande, ekonomiskt slaveri och tvångsäktenskap. Även våld i hemmet mot kvinnor ökar i konfliktsamhällen. Orsaker till detta är bland annat det faktum att våldet normaliseras i konflikttider, den ökade tillgången till vapen, de våldserfarenheter som männen i familjen ofta bär på, stress, arbetslöshet och brist på elementära förnödenheter. Många före detta soldater får stora svårigheter med att återanpassas till ett normalt familjeliv.15 Sexuellt våld används allt mer som en form av krigföring. Länge har sexuellt våld mot kvinnor nonchalerats av den internationella rätten men ses numera som ett allvarligt brott. Krigsförbrytartribunalen i Haag har nyligen dömt flera personer som utsatt kvinnor för systematiska våldtäkter. Prostitution och trafficking Varje år säljs minst en miljon kvinnor och barn runt om i världen som sexslavar, varav en halv miljon i Europa. Sexhandel är idag mycket lönsamt, en mer lukrativ marknad jämfört med både droger och vapen. Straffsatsen är dessutom lägre för handel med kvinnor. Kvinnor är en lönsam handelsvara eftersom de kan byta ägare flera gånger om. Prostitution, sexslaveri och trafficking ökar i konflikthärjade områden. Kvinnor våldtas, rövas bort och hålls som sexslavar. I cirka 85 procent av alla konflikter rapporteras det om trafficking. En majoritet av de flickor och kvinnor som traffickeras ut ur ett land tvingas till prostitution.16

10

11


I Europa har flera länder nyligen legaliserat prostitution. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet anser att det finns ett samband mellan legaliserad prostitution och en ökande sexhandel med kvinnor. Därför bör denna utveckling motarbetas. Närvaron av FN-soldater, biståndsarbetare och manliga fredsövervakare medför ibland att prostitution och sexuellt våld riktat mot kvinnor ökar.17 Med bordeller och prostitution följer organiserad brottslighet. Genom att utländska hjälparbetare och FN-trupper m.fl. utnyttjar prostituerade kvinnor ökar misstroendet bland lokalbefolkningen mot den utländska närvaron. Det stora flertalet av bordellägarna och hallickarna tillhör den organiserade brottsligheten och genom bordellbesök och annat utnyttjande stöds denna verksamhet. Detta är inte acceptabelt och är en utveckling som måste beivras. Systematiska våldtäkter Systematiska våldtäkter och ofrivilligt havandeskap används allt oftare som krigsstrategi i väpnade konflikter och detta är en företeelse som under de senaste tio åren fått allt större uppmärksamhet. Under kriget på Balkan fanns det våldtäktsläger där unga flickor och kvinnor hölls som fångar och utnyttjades sexuellt. Kvinnor våldtas i olika syften. I Rwanda och på Balkan utsattes kvinnor för folkmordsvåldtäkter vars syfte var att utrota den etniska eller politiska grupp som identifierats som fienden. Kvinnor utsätts för politiska våldtäkter som är avsedda som bestraffning av individer, familjer eller lokalsamhällen som har en annan politisk uppfattning än förövarna. Opportunistiska våldtäkter äger rum när stridande går bärsärkargång i förvissning om att de inte kommer att hållas ansvariga i den allmänna laglöshet som råder. I krigs- och konfliktsamhällen tas ofta unga flickor och kvinnor som slavar och de får tvätta, laga mat, tjäna som bärare, minröjare samt tvingas till att ha sex med soldater och milismedlemmar.18 Våldtäkt används också som ett propagandaverktyg. Då kvinnor faller offer för fiendetrupperna leder detta till en upptrappning av hat och konflikt vilket ökar våldet mot kvinnor.19 I såväl det forna Jugoslavien som i Rwanda användes våldtäkt som ett medel i en krigföringspolitik som syftade till att förinta en etnisk, rasmässigt bestämd, nationell eller religiös grupp. 1995 fastslog FN:s generalförsamling att våldtäkt kan vara en del i en folkmordspolitik.20 Detta synsätt har även anammats av Rwandatribunalen som har fastställt att våldtäkt och övrigt sexuellt våld utgör folkmord då det utövas med syfte att förgöra en grupp som sådan.21 De två ad12

hoc-domstolarna22 för brott i det forna Jugoslavien och i Rwanda har även listat användandet av våldtäkt, då det används som ett led i krigföringen, som ett brott mot mänskligheten. För att våldtäkt skall utgöra ett brott mot mänskligheten krävs det att gärningen begås i en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkningen. Enligt den Internationella brottmålsdomstolens23 stadgar utgör våldtäkt, sexuellt slaveri, påtvingad prostitution, påtvingat havandeskap 24, påtvingad sterilisering eller varje annan form av sexuellt våld av motsvarande svårighetsgrad brott mot mänskligheten.25 Enligt Romstadgan utgör också dessa kriterier krigsförbrytelser.26 Detta är ett stort genombrott för kampen mot det våld som drabbar kvinnor i en konflikt eller i ett krig. Det är av stor vikt att de utsatta kvinnorna som kallas som vittnen till domstolar och tribunaler erbjuds skydd och stöd. Detta stöd skall erbjudas från första kontakten med utredarna och kan bland annat handla om gynekologisk undersökning, traumabearbetning och vittnesskydd. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att trafficking och prostitution kriminaliseras i all nationell lagstiftning och att den internationella rätten angående trafficking appliceras i konfliktområden • att FN-personal utbildas i genderfrågor innan de sänds ut på sina uppdrag • att kvinnor som utsatts för våldtäkter erbjuds gynekologisk behandling och psykologisk krisbearbetning • att våldsbrott i krig mot kvinnor beivras och att resurser till FN:s tribunaler ställs till förfogande från bland annat Sverige • att straffsatsen för sexhandel med kvinnor höjs

13


Kvinnors hälsa Krig och konflikter innebär allt som oftast att ett lands sjukvårdssektor, i många fall bristfällig redan innan konflikten, slås i spillror. De som drabbas hårdast av neddragningar i sjukvården är kvinnor och deras barn. Kvinnor har i regel mindre tillgång än män till behandling och rehabilitering för sina skador och sjukdomar. I de fall då kemiska vapen används i en konflikt (ex. Irak) ökar antalet missfall och missbildningar på de barn som föds. Kvinnor är i stort behov av att få sitt vitaminbehov tillfredställt och i de fall då konflikter får till följd att folk svälter drabbas kvinnor i reproduktiv ålder hårdast.27 I de flesta samhällen är det fortfarande kvinnan som har huvudansvaret för barnen och för de äldre. Denna ansvarsbörda ökar drastiskt under de oroliga tider som en konflikt innebär. För att tillfredsställa kvinnors behov krävs att de under en konflikt har tillgång till mat och rent vatten, att de får sina primära behov tillfredsställda, att hänsyn tas till deras reproduktiva hälsa och att de skyddas från våld. För att säkerställa att dessa behov uppfylls krävs dels en politisk vilja och dels mer resurser. Idag är situationen den att många hälsoprogram är underfinansierade och därmed inte har någon reell möjlighet att förbättra hälsoläget för kvinnorna. Genom att involvera kvinnor i planering och beslutsprocesser kan deras utsatta situation bättre uppmärksammas och förhindras eller åtgärdas. Reproduktiv hälsa Cirka 500 000 kvinnor dör årligen i utvecklingsländerna i barnsäng. Detta är därmed den största dödsorsaken för kvinnor i reproduktiv ålder. Ytterligare fem miljoner kvinnor blir sjuka eller skadade i samband med havandeskap. Under konflikter löper kvinnor större risk att föda under svåra förhållanden. Antalet missfall ökar i konflikttider, kanske beroende av den fysiska och psykiska press som kvinnorna är utsatta för. Spädbarnsdödligheten är mycket hög i fattiga länder, upp till 40 gånger högre än i i-länderna. Ofrivilliga graviditeter är ett stort problem i konflikthärjade områden. Först på senare år har det börjats ta hänsyn till familjeplanering i flyktingläger och liknande. Kvinnor utsätts oftare för sexuellt våld i oroliga tider. Detta innebär förödande konsekvenser för de kvinnor som är utsatta. De drabbas av skador i underlivet, ofrivilliga graviditeter, könssjukdomar inklusive HIV/AIDS, depression, ökad 14

självmordsbenägenhet, post-traumatisk stress osv. Då våldtäkt idag används systematiskt i krig är det oerhört viktigt att de utsatta kvinnorna snabbt erhåller adekvat vård och behandling samt hjälp med att bearbeta sina trauman för att undvika bestående psykiska men.28 HIV/AIDS De senaste tre åren har kvinnors andel av alla dem som smittas av HIV ökat från 41 till 47 procent. Bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män bidrar till spridningen av HIV/AIDS. Många flickor och kvinnor saknar ännu rätten och kontrollen över liv och kropp. Många män tar sig fortfarande rättigheter över kvinnors kroppar. Kvinnor löper biologiskt sett större risk än män att smittas av HIV/AIDS. Många kvinnor smittas med sjukdomen av sin partner. Militärer och kombattanter är ofta bärare av könssjukdomar och HIV. Då kvinnor systematiskt utsätts för våldtäkter och sexuellt våld ökar risken ytterligare att de smittas av sjukdomen. Det raserade sjukvårdssystemet som konflikter ofta medför ökar också risken att smittas av HIV då sjukhusen inte förmår upprätthålla hygienen, instrument steriliseras inte utan återanvänds, infekterat blod används vid blodtransfusioner osv. Förlossningar, aborter och omskärelse som utförs under primitiva förhållanden ökar också risken för att kvinnor skall drabbas av sjukdomen. Kvinnor i fattiga länder måste därför ges tillgång till billiga bromsmediciner. I konfliktområden tvingas ofta kvinnor att sälja sina kroppar för att kunna försörja familjen och överleva, något som självklart bidrar till att många kvinnor utsätts för och drabbas av smittan. I Rwanda infekterades kvinnor medvetet av smittan som ett led i folkmordspolitiken.29 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att prioritera uppbyggnad av sjukvårdssystem efter en konflikt • att resurserna till olika hälsoprogram skall öka • att fler kvinnor involveras i hälsoprogrammens planering och beslutsprocesser • att åtgärder sätts in för att förhindra att kvinnor dör i barnsäng • att hänsyn till kvinnors psykosociala och reproduktiva hälsa särskilt beaktas i utformningen av akut nödhjälp • att kvinnlig omskärelse utrotas • att HIV-smittade kvinnor i fattiga länder får tillgång till bromsmediciner • att ge kvinnor möjlighet till alternativ försörjning till prostitution så att de kan försörja sin familj 15


Kvinnan som flykting Kvinnor och barn utgör cirka 80 procent av världens alla flyktingar och tvångsförflyttade personer. De hotas av att berövas sin egendom, att nekas rätten att återvända hem, att splittras från sin familj och att utsättas för osäkerhet och våld. Konflikter bidrar till att förstöra infrastruktur, matproduktion, utbildningssystem, sjukvård osv. Ett liv på flykt innebär för många kvinnor att de får lägga mer tid och kraft på traditionella uppgifter som att ta hand om barn och de äldre, matlagning, samt sökande efter mat, vatten och bränsle. Kvinnor som utför dessa sysslor riskerar att utsättas för våld och övergrepp då våldet mot kvinnor ökar i områden där det vistas mycket människor på flykt. Dessutom ökar våldet mot kvinnor inom hemmet på grund av den stress familjen utsätts för och att de traditionella skyddsmekanismerna har brutits ned av kriget.30 Kvinnors situation i flyktingläger är ofta kaotisk. Deras specifika hälsobehov möts sällan eller aldrig. Detta gäller särskilt hjälp med familjeplanering, tillgång till preventivmedel och menstruationsskydd osv. De kan därför inte skydda sig mot ofrivilliga graviditeter och de får inte den vård och omsorg som de behöver under graviditeten.31 I hjälpsändningar måste därför särskild hänsyn tas till kvinnors hygieniska behov. Det är av oerhörd vikt att kvinnor medverkar vid planering, tillämpning, utformning, granskning och värdering av alla de insatser som vänder sig till kvinnliga flyktingar. Exempel på detta är att kvinnor finns med vid utformningen av flyktingläger för att garantera att hänsyn tas till kvinnors säkerhet och deras möjlighet att sköta sin personliga hygien osv. Ordentlig belysning och skyddade tvättplatser är exempel på enkla åtgärder som kan vidtas för att skydda kvinnorna. En tillvaro på flykt är ofta mycket problematisk. Varje dag på flykt är en kamp för överlevnad och kvinnorna tvingas lämna sina traditionella roller, utmana rådande sedvanor och könsroller för att klara av vardagen.

16

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att kvinnors hälsosituation i flyktingläger särskilt uppmärksammas och ges resurser • att kvinnors säkerhet i flyktingläger förbättras, bland annat genom belysning och skyddade tvättplatser • att kvinnor skall spela en nyckelroll i planering och utformning av flyktingläger och andra insatser riktade mot flyktingar • att FN:s fältoperationer blir effektivare för att hjälpa kvinnor på flykt

17


Kvinnor i fredsprocessen Det är nästan uteslutande män som planerar och för krig medan kvinnorna är de som i regel är mest utsatta och drabbas hårdast av en konflikt. Under en konflikt deltar oftast männen i strider medan kvinnorna har ansvar för att få det vardagliga livet att fungera. De skapar därmed unika erfarenheter och upplevelser om vad som krävs för att skapa ett fredligt samhälle. Efter ett krig är ofta kvinnorna en majoritet av befolkningen. Detta till trots finns de inte representerade då det är dags att förhandla om fred. Då kvinnorna stängs ute och maktkoncentrationen är hög förstärks rådande sociala normer och attityder. Att utelämna halva befolkningen då grunden läggs för framtiden är inte acceptabelt. Fred, jämställdhet och utveckling är begrepp som hänger samman och som är beroende av varandra. Kvinnor måste därför involveras i ett lands fredsprocess för att långsiktig fred och säkerhet skall kunna upprättas. Hållbar fred kan inte skapas utan att kvinnors behov, prioriteringar och strategier för konfliktlösning tillvaratas i fredsförhandlingar. Det är också oerhört viktigt att allt konfliktförebyggande arbete innehåller ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Fredsförhandlingar syftar inte enbart till att avsluta en pågående konflikt. Då väl en fred förhandlats fram påbörjas det viktiga arbetet med att bygga upp ett nytt samhälle. I detta nya, fredliga, samhälle måste jämställdhet främjas på alla nivåer. Konkreta och precisa jämställdhetsmål måste skrivas in i ett lands konstitution och rättighetskatalog för att ge önskad effekt. Lyckas man inte skapa ett rättssamhälle med flerpartisystem, demokrati och lika rättigheter mellan kvinnor och män så riskerar återigen den gamla konflikten att bryta ut. Pekingdeklarationen Resultatet av FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995, Pekingdeklarationen, betonar vikten av att involvera kvinnor i fredsprocesser. Deklarationen slår bland annat fast att åtgärder skall vidtas ”… som främjar kvinnors lika deltagande och lika möjligheter att delta i alla fora och i fredsaktiviteter på alla nivåer”, att ett ”… jämställdhetsperspektiv skall integreras vid lösning av väpnade eller andra konflikter” och att ”internationella organisationer skall ta itu med genderfrågor”.32 Pekingdeklarationen manar vidare till att minst 30 procent kvinnor skall finnas representerade i alla beslutsfattande fora.

18

Daytonavtalet Daytonavtalet33 var det första stora fredsavtal som skulle förhandlas fram efter Pekingkonferensen och förväntningarna på avtalet ur jämställdhetssynpunkt var stora. I förhandlingarna fanns ingen kvinna närvarande och könsperspektivet saknas därför. Med tanke på att kvinnor är de som drabbas hårdast i en konflikt är det inte acceptabelt att de inte finns med vid förhandlingsbordet då grunden för ett nytt samhälle läggs. Resolution 1325 Den 31 oktober 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325. Resolutionen är ett juridiskt bindande dokument och behandlar frågan om hur krig påverkar kvinnor och kvinnors deltagande i konfliktlösning och i arbetet med att uppnå långsiktig fred. Resolutionen slår bland annat fast att medlemsstaternas representation av kvinnor i fredsprocessen skall öka, att fredsbevarande styrkor skall präglas av ett genderperspektiv, att de specifika behov som kvinnor i flyktingläger har skall tillgodoses och att åtgärder som stöttar kvinnors lokala fredsinitiativ skall främjas.34 Kvinnor i fredsbevarande styrkor För att skapa långsiktig fred är det viktigt att FN:s fredsbevarande styrkor och fredsövervakare består av fler kvinnor. De fredsbevarande trupperna har en nära kontakt med lokalbefolkningen, en kontakt som underlättas då också kvinnor finns representerade i styrkorna. Kvinnor i trupperna är viktigt för att skapa legitimitet och förtroende samt för att fungera som förebild för såväl kvinnor som män. I många situationer är det lättare för kvinnor att lyssna till andra kvinnor. Kvinnor i fredsbevarande styrkor har därmed en stor och viktig uppgift att nå ut till kvinnorna i lokalbefolkningen och förankra en fredlig framtid. Aktuell forskning visar att då andelen kvinnor i fredsbevarande trupper är trettio procent eller mer, så har de en lugnande effekt på konflikter.35 Genderspecialister Under senare år har FN anställt genderspecialister i sina fredsbevarande styrkor i Kosovo (UNMIK), Öst Timor (UNTAET), Sierra Leone (UNAMSIL) och i Kongo (MONUC). Deras arbetsuppgifter är framförallt att se till att ett genderperspektiv integreras i programmen och att öka medvetenheten hos FNpersonal om jämställdhetsfrågor.

19


Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att ett jämställdhetsperspektiv skall integreras vid lösning av väpnade konflikter • att målet skall vara minst 40 procent kvinnor i allt fredsarbete • att kvinnor skall medverka i allt fredsförhandlande arbete och i framtagandet av fördrag • att medvetandet om jämställdhetsfrågor skall öka hos de personer som sänds ut på fredsbevarande uppdrag • att de personer som tillhör civil polis, militärer och fredsbevarande styrkor alla bör genomgå en ”jämställdhetsutbildning” så att jämställdhetshänsyn integreras i alla uppdrag • att jämställdhet skall eftersträvas i utnämningar av viktiga poster i alla internationella institutioner och organ

Jämställdhetsintegrering Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 lyftes gender mainstreaming fram som strategi och begrepp. Gender är det engelska ordet för genus, det vill säga socialt eller kulturellt kön. Mainstreaming innebär huvudströmning. Det svenska ordet som används istället för gender mainstreaming är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering som arbetssätt innebär att jämställdhetshänsyn skall tas inom alla politikområden och verksamheter. Detta för att dessa frågor skall integreras i det dagliga arbetet där beslut fattas och därmed undvika att jämställdhetsperspektivet hamnar i skymundan. Det är oerhört viktigt att jämställdhetsintegrering genomsyrar de frågor som handlar om kvinnors situation i krigs- och konfliktområden. Om jämställdhetsperspektivet får genomslag i FN:s planering av de fredsbevarande operationerna, i utformningen av nödhjälp, hur flyktinginsatser utförs och så vidare är mycket vunnet för världens kvinnor. På så vis kan det säkerställas att missionerna och programmen är anpassade till att tillgodose såväl mäns som kvinnors behov av stöd och hjälp, säkerhet, rättvisa och återuppbyggnad. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för: • att alla politikområden och verksamheter skall jämställdhetsintegreras

20

21


Fotnoter 1 2 3

4 5 6

7

8 9

10 11 12 13 14 15

16 17 18 19

20 21 22

23

UNIFEM: Women, war and peace 2002, s 116 Kvinna till Kvinna: Tänk om! En handbok för varaktig fred, 2003 s 6 Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), på svenska kallad Konventionen för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Save the Children: State of the World’s Mothers 2003, s 14 ibid. s 14 FN: s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, GA Res. 217 A (III) 10 dec. 1948 Behandlas i International Covenant on Civil and Political Rights respektive International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights Bunch: Transforming Human Rights from a Feminist Perspective 1995, s 13 f Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter: Kvinnors mänskliga rättigheter 2003, s 10 UNIFEM: Progress of the world’s women 2002, s 30 Todaro: Economic Development 2000, s 173 ff. Kvinna till Kvinna: Tänk om! En handbok för varaktig fred, 2003 s 11 Save the Children: State of the World’s Mothers 2003, s 14 UNIFEM: Women, war and peace 2002, s 11 ILO: Gender and Armed Conflicts 2001, s 11, Kvinna till Kvinna: War is not over with the last bullet 2002, s 34 UNIFEM: Women, war and peace 2002, s 12 ibid. s 61 Omvärldsbilder 030410 Lyth: The development of the legal protection against sexual violence in armed conflicts – advantages and disadvantages 2001, s 10 UN GA Res. 50/192, 22 Dec. 1995 The Prosecutor v. Jean-Paul Akayesu, ICTR-96-4-T para 731 Under våren 1993 upprättade FN:s säkerhetsråd en ad-hoc tribunal i Haag med jurisdiktion att döma krigsförbrytare som begått brott i det forna Jugoslavien. En liknande tribunal upprättades i februari 1995 i Arusha, Tanzania, för motsvarande krigsförbrytelser begångna under folkmordet i Rwanda Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) trädde i kraft den 1 juli 2002 efter att 60 stater ratificerat stadgan. Sverige ratifice22

24

25 26 27 28 29 30

31 32 33

34 35 36

rade Romstadgan den 28 juni 2001 som det 36:e landet. De brottstyper som domstolen har mandat att döma för är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. För att domstolen skall kunna döma måste gärningen antingen ha ägt rum i eller den som anklagas för brottet vara medborgare i ett land som är part i domstolen. Med påtvingat havandeskap menas olaglig inspärrning av en kvinna som med våld försatts i havande tillstånd med avsikt att påverka den etniska sammansättningen av en befolkning eller att föröva andra svåra överträdelser av folkrätten. Romstadgan 1998 art. 7(g) ibid. art. 8(2)(xxii) UNIFEM: Women, war and peace 2002, s 37 ibid. s 40 ibid. s 49 Executive Committee of the High Commissioner’s programme: Refugee women and mainstreaming a gender equality perspective 2001, s 3 f ibid. s 3 f Pekingdeklarationen p 142 Daytonavtalet förhandlades fram under hösten 1995 och undertecknades den 14 december i Paris UN SC Res. 1325, 31 Oct. 2000 Olsson: Gendering UN Peacekeeping, 1999, s 18 UNIFEM: Women, war and peace 2002, s 64

23


Litteraturförteckning Bunch: Transforming Human Rights from a Feminist Perspective i Peters & Wolpers: Women’s Rights, Human Rights 1995 CEDAW (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination) Executive committee of the High Commissioner’s programme: Refugee women and mainstreaming a gender equality perspective, 2001 FN: s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, GA Res. 217 A (III) 10 dec. 1948 Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter: Kvinnors mänskliga rättigheter, 2003 ICTR-96-4-T The Prosecutor v. Jean-Paul Akayesu ILO: Gender and Armed Conflicts, 2001 Kvinna till Kvinna: Tänk om! En handbok för varaktig fred 2002 Kvinna till Kvinna: War is not over with the last bullet 2002 Lyth: The development of the legal protection against sexual violence in armed conflicts – advantages and disadvantages, 2001 Olsson: Gendering UN Peacekeeping, 1999 Omvärldsbilder, 030410 Pekingdeklarationen, 1995 Romstadgan, 1998 Save the Children: State of the World’s Mothers, 2003 Todaro: Economic Development, 2000 UNIFEM: Progress of the world’s women, 2002 UNIFEM: Women, war and peace, 2002 UN GA Res. 50/192, 22 Dec. 1995 UN SC Res. 1325, 31 Oct. 2000

24

Rapport: Kvinnor i Krig  
Rapport: Kvinnor i Krig  

KDKs rapport om kvinnor i krig