Page 1

Släpp fram kvinnliga

entreprenörer Rapport utgiven av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet


Innehållsförteckning Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1. Entreprenörskap – vägen till ökad välfärd och ett mer jämställt samhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 2. Kvinnors företagande i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.1 Kvinnligt företagande i olika branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 2.2 Företagande bland invandrade kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2.3 Internationell jämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 3. Varför startar inte fler kvinnor företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3.1 Brist på förebilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3.2 Inställning till risktagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3.2.1 Krav på expandering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3.3 Företagsklimatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 3.4 Brist på kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 3.5 Krångligt regelverk för företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 3.6 Tidsbrist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.7 Orättvisa socialförsäkringssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 4. Hur får vi fler kvinnor att bli företagare? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4.1 Politik för ökat kvinnligt företagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4.1.1 Avknoppning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4.1.2 Utveckla tjänstesektorn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 4.1.3 Skolans roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.1.4 Stöd för företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 5. Källföreteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19


Förord Att stimulera företagandet blir allt viktigare för att trygga jobben och välfärden. Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som männen skulle Sverige ha betydligt fler företag. Sverige har följaktligen inte råd att bromsa män och kvinnors företagssamhet med höga trösklar in på företagsmarknaden. Istället behöver vi ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren framförallt för småföretagare så att fler lockas att driva egen verksamhet. Ökat kvinnligt företagande är en fråga om effektivt resursanvändande. Ökat kvinnligt företagande är också viktigt för jämställdhetsarbetet i stort. Med fler kvinnliga företagare ökar rekryteringsbasen till bolagsstyrelser som idag har en mycket låg andel kvinnor. Med få kvinnliga chefer och få kvinnor i bolagsstyrelser går Sverige miste om kvinnors kompetens och jämställdhetsarbetet tar längre tid. Idag drivs endast 25 procent av företagen i Sverige av kvinnor. Antalet företag som drivs av kvinnor är cirka 98 000 st. Antalet kvinnor som driver företag i Sverige idag har sjunkit på senare år, men den nedåtgående trenden tycks nu har brutits. Kvinnor startar idag fler företag än tidigare och kvinnorna står idag för 32 procent av nyföretagandet. (Företagarna, 2005:5) Idag florerar många förutfattade meningar om kvinnor som företagare och företagsledare. Att kvinnors företag inte är attraktiva för investerare, att kvinnor saknar ledaregenskaper eller att kvinnor inte är tillräckligt engagerade för att driva företaget. Troligare är att kvinnors företagande inte syns och därför inte når fram till investerare, att kvinnors sätt att leda ett företag ses som avvikande varpå man hellre anlitar en man till uppdraget. Istället bör man se eventuella skillnader mellan män och kvinnors sätt att driva företag som en tillgång och en utvecklingsmöjlighet. Kvinnor har ofta en hög ambition att välja både karriär och familj, samhället bör skapa ett klimat som uppmuntrar det. Begreppet företagare har starka manliga förtecken vilket förstärker bilden av det traditionella företaget så som tillverkningsföretag som expanderar snabbt. Kvinnor, å andra sidan, utmanar alltför sällan denna företagsnorm. Istället vänder sig kvinnor till branscher inom sin egen profession det vill säga tjänstesektorn,

3


sjukvården och turistverksamhet. Av banker, investerare och myndigheter betraktas dessa företagsidéer sällan tillräckligt intressanta eftersom de inte är inställda på tillverkning och tillväxt i samma utsträckning.

Stockholm juni 2006

Désirée Pethrus Engström

Sara Lindberg

Förbundsordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Politisk sekreterare

Serie: Rapporter 2006 nr 8


1. Entreprenörskap – vägen till ökad välfärd och ett mer jämställt samhälle I det Kristdemokratiska principprogrammet har småföretagandet och entreprenörskapet en central roll för skapandet av en god välfärd. De små och medelstora företagen ska vara utgångspunkten för utformningen av näringslivet. Det personliga initiativet utgör grunden för nyföretagande och därför är det viktigt att samhället uppmuntrar och underlättar nyföretagandet. Staten har i uppgift att se till att likvärdiga villkor ska gälla för olika företagsformer och företagande i alla delar av landet. Staten har också ansvaret för att inte småföretagare missgynnas, lagar och regler bör därför prövas ur ett småföretagarperspektiv. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt särskilt för mindre företag och i regioner med sysselsättningsproblem. Särskilda insatser bör göras för att stimulera kvinnligt företagande. (Kristdemokraternas principprogram 2002) En Temo-undersökning visar att varannan svensk har funderat på att starta eget företag. Nuteks undersökningar visar att viljan hos kvinnor att starta företag är stor men att få sjösätter sina företagsidéer. Staten och samhället uppmuntrar inte tillräckligt till småföretagande och kvinnor särskilt kvinnor i glesbygden har svårt att få lån för att kunna starta upp sin tänkta verksamhet. Däremot bidrar både staten och de offentliga organen till att bromsa kvinnors kreativitet och entreprenöranda bland annat genom att ”skydda” vård- och omsorgssektorn från konkurrens.

5


2. Kvinnors företagande i Sverige I Sverige driver fem procent av den kvinnliga befolkningen företag. Andelen män som driver företag är däremot 15 procent. I en undersökning gjord av Nutek, påvisas att hela 22 procent av kvinnorna skulle vilja driva eget företag. Det finns alltså en stor vilja och potential för att öka det kvinnliga företagandet i Sverige. Statistik visar att kvinnors företagande konstant har sjunkit de senaste åtta åren. Samtidigt har nystartandet av företag bland kvinnor liksom företagandet bland unga ökat den senaste tiden. (Företagarna, 2005:5)

2.1 Kvinnligt företagande i olika branscher I vilka branscher finns då de kvinnliga företagarna? Störst andel kvinnor driver företag inom hotell, restaurang och personliga tjänster. ( Svenskt Näringsliv 2004:3) Handelssektorn (26 procent) är den näst vanligaste sektorn efter tjänstesektorn (64 procent). Minst andel kvinnliga företag finns inom tillverkningssektorn (10 procent). Precis som för männen, finns de flesta kvinnoägda företagen i storstadsregioner som Mälardalen, Västra Götaland och Skåne. (Nutek 2004:10-12) Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Kvinnor uppmuntras att starta eget inom sektorer där få kvinnor är verksamma idag exempelvis inom tillverkningsindustrin

6


2.2 Företagande bland invandrade kvinnor I Sverige startas idag vart femte företag av en person med invandrarbakgrund. Andelen nystartade företag av personer med invandrarbakgrund växer och har blivit allt viktigare för den svenska ekonomin. Statistiken visar även att kvinnor med invandrarbakgrund startar företag i större utsträckning än svenskfödda kvinnor. Nuteks undersökning visar att personer från Iran, Tyskland och Polen är särskilt överrepresenterade bland nyföretagarna i Sverige (Rosing, Invandrares företagande, Nutek 2006). Sverige bör öka stödet till de invandrade kvinnor som vill starta företag. Exempelvis kan invandrade kvinnor erbjudas kurser i entreprenörskap på lätt svenska, om de initialt i Sverige har svårt med svenska språket. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Kurser i entreprenörskap erbjuds till invandrade kvinnor • Kurser i svenska genom Sfi erbjuds kvinnliga entreprenörer

2.3 Internationell jämförelse I en internationell jämförelse är det kvinnliga företagandet i Sverige mycket svagt. Inom EU är det manliga företagandet i snitt dubbelt så stort som det kvinnliga. I Sverige är dock mäns företagande tre gånger så stort som det kvinnliga. Jämförelsevis är det kvinnliga entreprenörskapet i Grekland, Italien, Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark betydligt högre än i Sverige. (Svenskt Näringsliv 2004:5) Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Sverige ska lära av europeiska länder, ta in kunskap och stödja nätverk för kvinnor över landsgränserna

7


3. Varför startar inte fler kvinnor företag 3.1 Brist på förebilder I Sverige finns många framgångsrika och duktiga kvinnliga företagare. Dessvärre finns många föreställningar om att kvinnor inte är lika bra som män att driva företag. Att kvinnor inte vill satsa stort uppfattas som ett tecken på osäkerhet och okunskap. Det anses riskabelt att investera i företag som drivs av kvinnor och det är också en allt för vanlig uppfattning att kvinnor inte är tillräckligt engagerade i sin verksamhet. Bristen på kvinnliga förebilder kan delvis förklara inställningen till kvinnors företagande och även varför det kvinnliga företagandet fortfarande är litet. Vi har fortfarande ett underskott på kvinnor på ledande positioner inom företagen och i bolagsstyrelser. Det kvinnliga företagandet är fortfarande lågt och framgångsrika kvinnors företag är därför inte lika kända inom företagarvärlden eller i media. De finns således en brist på förebilder som annars skulle motivera andra kvinnor till att starta eget företag. Med ett litet antal kvinnliga företagare, och få kvinnor på chefspositioner finns det ett underskott på kvinnliga förebilder. Kvinnor identifierar sig inte alltid med den manliga företagarstereotypen, utan behöver se fler kvinnor som lyckats med sitt företagande. Visst finns det idag många framgångsrika kvinnliga företagsledare och entreprenörer, men de syns inte tillräckligt. Stöd i form av mentorer, både manliga och kvinnliga, skulle därför hjälpa många kvinnliga företagare att komma igång. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Ha företagarlotsar/mentorsstöd mellan nyföretagande kvinnor och erfarna företagare • Att stat och kommun stödjer nätverk för kvinnor som vill starta eget • Att stat och kommun satsar på seniorkonsulter som har lång erfarenhet av företagande.

8


3.2 Inställning till risktagande Att starta ett eget företag innebär en större ekonomisk risk än att som anställd veta vilken månadsinkomst man har. Studier visar att kvinnor mer sällan än män är villiga att utsätta sig för den tävlan som företagande handlar om. Varför kvinnor i större utsträckning än män väljer att avstå från att starta eget företag kan bero på olika saker. En anledning kan vara att kvinnor underskattar sin förmåga att kunna driva egen verksamhet. Fler kvinnor än män tror inte att deras idéer eller kunskaper är tillräckliga för att företaget ska kunna bli vinstdrivande. En annan anledning kan vara att kvinnor inte är beredda att ta den ekonomiska risken som företagande innebär.(Gorman, Linda NBER Website). Om kvinnor har högre riskaversion än män kan det i sin tur bero på flera saker. Att man inte vill ta risken med att starta eget företag betyder antingen att man har för mycket att förlora eller för lite att vinna. Det är viktigt att poängtera att skillnader i riskaversion kan vara större mellan olika personer än skillnaden mellan kön. Vissa personer är mer tävlingsinriktade än andra, oavsett vilket kön man har. Det är dock svårt att se varför svenska kvinnor i allmänhet skulle vara mindre riskbenägna än kvinnor exempelvis från Grekland där det kvinnliga företagandet är betydligt vanligare. I Svenskt Näringslivs rapport Få kvinnor som företagare konstateras att kvinnor generellt sett inte satsar lika mycket ekonomiskt som männen på sina företag. Kvinnor tar i allmänhet mindre och mer sällan lån för sin verksamhet. Det här hänger samman med att kvinnor i högre grad än män väljer säkerhet framför expansion av företaget. (Svenskt Näringsliv 2006:6-7) Kvinnor investerar exempelvis inte i samma utsträckning som män i redskap, lokaler och inventarier i början av sitt företagande.

3.2.1 Krav på expandering I jämförelse med mäns företag har kvinnors företag generellt sett färre anställda. De flesta kvinnliga företagarna har ett enmansföretag. Endast en fjärdedel har fler än tio anställda. Skillnaden i företagens storlek kan främst förklaras av i vilken bransch verksamheten drivs. Exempelvis är företagare inom hälso- och sjukvård de som är minst benägna att låta sin verksamhet växa. (Svenskt Näringsliv 2004:4) I den branschen återfinns också många av kvinnornas företag. Kanske är det så att kvinnor har en annan ambition med sitt företag. För en

9


del kvinnliga företagare är inte expanderingen av företaget det viktigaste, ofta är tillfredsställelsen av att driva och kunna försörja sig själv på sitt företag målet med verksamheten. Många drivs också av en vision att förändra den verksamhet man är anställd i. Genom att starta eget ges kvinnan en större möjlighet till att förändra verksamheten mot de kvalitetsmål som hon vill prioritera. (Svenskt Näringsliv 2005:5) Det betyder att kvinnor behöver stöd från samhället för att företagen ska växa. Samtidigt är det viktigt att poängtera att företag inte nödvändigtvis måste växa. Idag möts många kvinnor som vill starta företag av en skepsis bland annat hos bankerna som inte vill ge kvinnorna lån med hänvisning till kvinnors svaga expansionsvilja. Att försiktighet, för bankerna är ett argument till att inte bevilja ett lån är ett stort problem för småföretagare och en sådan inställning är därför starkt hämmande för det kvinnliga företagandet.

3.3 Företagsklimatet Företagsklimatet i Sverige uppmuntrar inte kvinnor tillräckligt till att driva egen verksamhet. Exempelvis kan regelkrånglet och trygghetssystem som inte är anpassade för småföretagare vara orsaken till varför hindren upplevs som för stora för att kvinnor ska välja att satsa. Att driva egen verksamhet kräver tid och engagemang. Många småföretagare behöver stöd och rådgivning under företagsstarten för att komma igång. I avsaknaden av ett sådant stöd väljer säkert många att inte sjösätta sina idéer.

3.4 Brist på kapital Ett startkapital är en nödvändighet för att kunna starta eget företag. Mjöligheterna att kunna spara ihop till ett kapital som anställd är därför avgörande om man vill gå från att vara anställd till att starta eget företag. För kvinnor kan det av flera anledningar vara svårare att spara ihop ett tillräckligt kapital. Dels är kvinnors löner i snitt endast 80 procent av männens. Många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn där lönerna generellt är lägre än inom den privata sektorn. Kvinnor är oftare än män deltidsanställda och har därför en lägre inkomst och ett mindre utrymme att kunna spara pengar. (Svenskt Näringsliv 2004:10-11) Som nämnts tidigare visar statistik att kvinnor mer sällan än män tar lån. I Nuteks undersökning fick 26 procent av kvinnorna sina lån beviljade medan hela 36 procent av männen fick lån för sin verksamhet. (Nutek 2004:28) En10


ligt Nutek startar kvinnor företag i branscher som bankerna är restriktiva att låna ut pengar till. Kvinnor vill oftare låna mindre belopp än männen vilket inte är lika intressant för bankerna. Kvinnors affärsidéer bedöms också mer kritiskt än männens. (Nutek 2002: 8). Bankvärlden är trots allt fortfarande till stor del en manlig värld. År 2005 lanserade Almi ett så kallat minilån. Som nämnts tidigare har många entreprenörer och nyföretagare behov av ett mindre lån. Men det är idag svårt att få ett mindre lån hos bankerna. Sedan Almi lanserade minilånet år 2005 har utlåningen till kvinnor ökat med 10 procent (Almi, 2006, www.almi.se). Vi menar därför att en större andel av de statliga medel som går till att öka företagandet i Sverige ska gå till liknande projekt. Fler kreditinstitut måste erbjuda kvinnor lån, och bankerna måste i större utsträckning vara villiga att låna ut till kvinnor än vad de är idag. Att ge möjlighet att öppna ett så kallat etableringskonto skulle underlätta och uppmuntra fler kvinnor att starta eget företag. Ett etableringskonto skulle tillåta personer att spara ihop ett eget kapital skattefritt som sedan användas vid en framtida företagsstart. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Ha ökade satsningar på stöd via statliga Almi som erbjuder så kallade minilån och rådgivning till kvinnliga företagare • Att ett etableringskonto införs som gör det möjligt att spara ihop ett kapital skattefritt för framtida företagsstart.

3.5 Krångligt regelverk för företagare Regelverket för företagandet i Sverige är stort, många av reglerna gör det svårt för småföretagande kvinnor att komma igång med sitt företagande. Ett exempel är svårigheten att få F-skattsedel. Kvinnor som önskar F-skattsedel avslås ofta för lättvindigt med motiv kring hur marknaden för varan eller tjänsten ser ut. Den administrativa bördan ses som ett stort hinder för de som funderar på att starta företag. Ett problem för många småföretagare är kravet på att betala in momsen månadsvis. Detta gör det svårt för småföretagarna med ett begränsat antal kunder att uppehålla likviditeten inom företaget. Momsen bör istället få betalas in kvartalsvis eller årsvis. För att uppmuntra fler kvinnor till att starta företag är det viktigt att öka satsningarna på affärsrådgivning för kvinnor. Stat och kommun bör satsa på att stödja nätverk för kvinnor som vill starta eget, men 11


man bör även satsa på seniorkonsulter som har lång erfarenhet av företagande. En seniorkonsult kan ge råd kring finansiering, skatter, regler samt hur man kan expandera sin verksamhet. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Ha en generösare inställning till de som söker F-skattsedel. • Att anslagen för affärsrådgivning till kvinnor ökar. • Att företagare tillåts betala in momsen kvartalsvis, eller årsvis för att underlätta för småföretagare att upprätthålla likviditeten

3.6 Tidsbrist En stor anledning till varför män och kvinnor ställer sig tveksamma till att starta egen verksamhet är bristen på tid. En kanske godtycklig men vanligt förekommande uppfattning är att männen tar sig den tid som företaget kräver. Kvinnorna kan inte med samma självklarhet göra det, utan har ett outtalat stort ansvar för hemmet och barnen vilket gör att många inte ser det som möjligt att driva egen verksamhet. Undersökningar visar att svenska kvinnor inte väljer bort barnen för sin karriär. Jämställdhet i familjen är en viktig politisk fråga för att öka det kvinnors andel bland företagare. Det är viktigt att kvinnor inte tvingas ta merparten av ansvaret i hemmet. Oavsett om man tror att könsrollerna kan förklara eller inte kan förklara det låga kvinnliga företagandet i Sverige, så krävs att fler kvinnor lockas att starta företag. Idag är alternativkostnaden för att satsa på karriären hög och tidsbristen är en av de främsta orsakerna. Intressant är att många kvinnor startar med sitt företag på deltid och har sitt kontor i hemmet. Det här visar framför allt att det finns en stor önskan och vilja hos kvinnor att starta företag, men att bland annat tidsbristen och ansvaret för hemmet gör det svårt att satsa fullt ut. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Företagande på deltid underlättas för att fler ska kunna kombinera föräldraskap med företagande • Flexibiliteten inom barnomsorgen ökar för att bättre kunna förena föräldraskap och arbetsliv • Det införs en femtioprocentig skattereduktion på servicetjänster i hemmet 12


3.7 Orättvisa socialförsäkringssystem De ekonomiska svårigheterna och socialförsäkringssystemen som inte är anpassade till företagares situation kan vara en viktig förklaringsfaktor till varför få kvinnor startar företag. Exempelvis baseras föräldraförsäkringen på årsinkomsten. Under de första åren som småföretagare då många investeringar görs, kan det vara svårt att ta ut en motsvarande lön som man som anställd skulle ha fått. Kostnaden för att stanna hemma vid vård av sjukt barn blir därför hög. Det här ställer till problem för kvinnor och upplevs som diskriminerande då man inte ”har råd” att skaffa barn för att man är egenföretagare. Eftersom det upplevs svårt för många kvinnor att både vara mamma och driva företag väljer många därför barnen framför att starta eget. Egenföretagare har fasta kostnader även vid sjukdom eller föräldraledighet. Kostnaderna vid sjukdom eller vid vård av sjukt barn är därför något som oroar många småföretagare. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Företagares socialförsäkringsvillkor bättre anpassas till företagares situation

13


4. Hur får vi fler kvinnliga företagare i Sverige? Utifrån vad som tidigare nämnts som hinder för utvecklandet av kvinnligt företagande, kan konstateras att det finns mycket att göra för att uppmuntra kvinnors företagande. Om det är svårare för kvinnor att skaffa kapital, om det är förebilderna som saknas, eller om det är uppluckring av den offentliga sektorn som behövs då är på dessa områden som det krävs åtgärder för att öka det kvinnliga företagandet.

4.1 Politik för ökat kvinnligt företagande Orsaken till den låga andelen kvinnliga företagare i Sverige kan framförallt anses vara ett resultat av en socialdemokratisk politik som underskattar betydelsen av entreprenörskap. Många kvinnor arbetar inom offentlig sektor och många av dessa kvinnor har lång erfarenhet och goda idéer som skulle kunna omsättas till egen verksamhet. Regeringens stopplagar hindrar privata sjukhus och vårdcentraler från att ta sig in på marknaden vilket hämmar utveckling och förnyelse inom vården. Vem som tjänar på dylik politik är svårt att se då avsaknaden av konkurrens både begränsar kvinnors företagande och tillgången till vård utan att för den delen garantera en hög vårdkvalitet. Vi vill se en ökad mångfald i vård och omsorg med både offentliga och privata alternativ. Kvinnors vilja att starta eget eller knoppa av verksamhet i kommuner och landsting ska uppmuntras aktivt. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • En mångfald av aktörer både kommunala och privata ska tillåtas inom de sektorer som idag endast drivs i offentlig regi för att öka det kvinnliga företagandet och förbättra kvalitet och utbud av dessa tjänster

4.1.1 Avknoppning Att starta egen verksamhet underlättas om man kan använda sina erfarenheter från tidigare anställningar. År 2003 arbetade 50 procent av kvinnorna inom den offentliga sektorn, en sektor till som större del styrs av politik än av affärsmäs14


sighet. Kvinnor som efter många år inom den offentliga sektorn, önskar starta eget företag, startar därför ofta verksamhet just inom denna bransch. Att byta bransch och starta eget inom den privata sektorn är svårare eftersom man saknar nödvändiga kontakter med andra företagare, investerare och branscherfarenhet. Hos anställda inom den offentliga sektorn är intresset för att starta eget företag lågt. Inom landstinget är endast 14 procent av de anställda intresserade av att starta eget företag, vilket kan jämföras med den privata sektorn där 37 procent vill starta eget. (Svenskt Näringsliv 2004: 6) Kombinationen av ett yrkesförflutet inom den offentliga sektorn och den stora andelen kvinnor som idag arbetar där, förklarar delvis det låga kvinnliga företagandet. Den offentliga sektorn har ingen tradition inom entreprenörskap, kvinnorna har inte redskap för entreprenörskap och ”ser” således inte det som naturligt att ”knoppa av”. Att tillåta personal inom offentligt driven verksamhet att driva verksamheten i egen regi skulle bidra stort till att öka det kvinnliga entreprenörskapet. Att tillåta avknoppning kan även förbättra vårdkvaliteten och ge vårdtagaren bättre tillgång till vård. Det är dock viktigt att precis som för den offentliga verksamheten sätta upp kvalitetskrav för verksamheten. Statens roll ska därför vara att via landstingen administrera uppköp av verksamhet och vidare garantera kvaliteten genom att ha insyn och kräva utvärderingar av verksamheten. Att driva vård- och omsorgsverksamhet kan innebära stora investeringar. Det är därför viktigt att kontraktstiderna vid uppköp av verksamhet är tillräckligt långa för att små och nystartade företag ska hinna etablera sig och inte bli utkonkurrerade av större företag. Långa kontraktstider är också viktiga för kontinuiteten av verksamheten och därmed för att säkra vårdkvaliteten. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Avknoppning av verksamhet inom vård- och omsorgssektorn uppmuntras • Att entreprenörskap ingår som del i verksamhetsutveckling inom offentlig sektor

4.1.2 Utveckla tjänstesektorn Personliga tjänster är det område inom den privata sektorn där företagandet är stort och där kvinnor har en stark ställning. Tjänstesektorn i Sverige är förhållandevis liten och skulle kunna utvecklas mycket mera i Sverige. Idag hämmas företagande inom tjänstesektorn framförallt av höga skattekilar. Den höga be15


skattningen exempelvis på hushållsnäratjänster hämmar idag utvecklingen av tjänstesektorn. Kommuner och landsting ska exempelvis inte driva verksamhet som kan drivas på ett säkert och professionellt sätt av privata entreprenörer. Idag driver kommunerna solarier, caféer mm som istället skulle kunna drivas av privata aktörer. En privat aktör kan erbjuda längre öppettider och ett större utbud utan att för den utestänga någon från denna service. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Småföretagande inom tjänstesektorn stimuleras och breddas till fler näringsområden

4.1.3 Skolans roll Skolan har en viktig roll för framväxten av kvinnligt företagande. I skolan förbereds idag eleverna för anställning istället för att ge dem grunderna för hur man driver företag. Att driva företag kräver dock kunskaper i företagande. Att driva egen verksamhet är också mer komplext än att vara anställd. Om eleverna redan under sin skolgång skulle få grundläggande kunskaper om hur man driver eget företag, skulle säkerligen fler kvinnor se möjligheten och lockas till detta. Det är viktigt att bredda servicenäringen och tjänstesektorn på många olika områden. Det är viktigt att studenter även på högskole- och universitetsnivå utbildas i entreprenörskap. Entreprenörskap ingår inte idag som en naturlig del av utbildningen som den borde. Det gäller exempelvis sjuksköterskeutbildningen, läkarutbildningen, socionomutbildningen, psykologutbildningen m.fl. utbildningar. Samhället måste ge människor verktyg för sin kreativitet. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på människors goda idéer eftersom mångfalden leder högre kvalitet och en större valfrihet för alla. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att: • Entreprenörskap ska finnas som en röd tråd inom grundskola, gymnasieskola, högskola och universitetsutbildningar

16


4.1.4 Stöd för företagare För den som ska starta företag i Sverige idag, finns ett antal myndigheter att vända sig till för att få rådgivning och ekonomiskt stöd. Nutek är Sveriges centrala näringspolitiska myndighet. Genom finansiering, information och rådgivning ska Nutek stärka förutsättningarna för tillväxt i olika regioner. Nyföretagarcentrum (NFC), och Almi är två av Nuteks främsta samarbetsorganisationer genom vilka stödprojekt ofta genomförs. (Nutek, 2006, www.nutek.se) Arbetsförmedlingen kan också erbjuda ekonomiskt stöd till vid start av näringsverksamhet. Stödet är dock begränsat till en period på sex månader och man ger exempelvis inget stöd till verksamhet inom jordbruk. (Arbetsförmedlingen, 2006, www.ams.se). Entreprenörskap är ett prioriterat område inom EU:s näringslivspolitik. Eu-kommisionens handlingsplan för entreprenörskap har ställt upp fem områden som varje medlemsland ska prioritera för att skapa ett entreprenörsvänligt klimat. En av nyckelåtgärderna är att ge skräddarsytt stöd åt kvinnor. Nutek är kontaktpunkt för programmet i Sverige. I Nuteks egen utvärdering av projektet: Att främja det kvinnliga företagandet, från 2005, konstateras dock att kunskaperna om kvinnligt företagande är dåligt hos både Almi och NFC. (Nutek, 2005:7, 75-95) Eftersom stöd till kvinnligt företagande hör till handlingsplanens absolut prioriterade områden måste det också ställas högre krav på de statligt finansierade bolagens kunskaper om kvinnligt företagande. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill: • Öka kunskaperna om kvinnligt företagande inom Nutek och Almi • Att Nutek och Almi erbjuder skräddarsytt stöd till kvinnliga företagare vilket rekommenderas i EU:s handlingsplan för ökat entreprenörskap • Att regeringen uppmärksammar och ger ökat stöd till kvinnligt företagande

17


5. Källförteckning Litteratur: Att främja kvinnors företagande – en utvärdering över perioden 2002-2004, Nutek 2005 Dahlman, Carolin: Kvinnors företagande, Svenskt Näringsliv april 2004 Gorman, Linda NBER Website, http://www.nber.org/digest/feb06/w11474.html Handbok för jämställda, Svenskt Näringsliv mars 2005 Principprogram, Kristdemokraterna 2002 Kvinnors och mäns företagande 2005, Företagarna september 2005 Kvinnors och mäns företagande, Nutek oktober 2004 This is just the beginning, Nutek & ALMI mars 2003 Wikner, Göran: Få kvinnor som företagare, Svenskt Näringsliv mars 2006 Internet: Nutek, www.nutek.se Almi, www.almi.se Arbetsförmedlingen, www.ams.se

19


Omslagsfoto: FutureImageBank.com/En till Tryck: Vettertryck

kvi n n of รถrb u n d et Box 2373, 103 18 Stockholm Tel 08-723 25 60 Fax 08-723 25 10 www.kvinnor.kristdemokrat.se

Kvinnors entreprenörskap  
Kvinnors entreprenörskap  

KDKs rapport om kvinligt entreprenörsskap

Advertisement