__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

NUMMER 01 JANUARI 2015

ANDERS REITMAIER En svartvit värld i färg

MAGNUS GUDMUNDSSON Att jobba med mörker

MATTIAS JOHANSSON Vättern - en fotografisk resa


Vad är Kattjävel? Kattjävel är en nättidning, skapad av så kallade fotografer för fotografer och folk som är intresserade av foto. Till en början kommer vi att skriva om och visa bilder av, fotografer som finns i vår närhet, de vi umgås med, de vi jobbar med, och ta upp projekt som de håller på med eller som de har avslutat, vad är de för fotografer, hur jobbar de samt varför. Kattjävel har inte i skrivande stund någon som helst ekonomisk vinning, detta är rent på eget initiativ av oss för att vi tycker att de fotografer som syns och hörs i vår omgivning är de som skriker och gapar högst, detta är vårt sätt att gapa och skrika samtidigt som det är ett sätt för andra att skryta lite om sig själva. Kattjävel? Ja, fråga inte, det började som ett köp av en domänadress sent en fredagskväll, för att skapa en blogg om en katt, men katten var så tråkig att det inte blev några inlägg, sedan blev det en sida där skrivandets frustration fick sin ventil, men den ventilen behövdes inte öppnas så ofta, så vi behöll adressen i väntan på nått bättre, och detta kanske är det som är bättre. Tidningen kommer ut när den kommer, kan vara en gång i månaden, kan vara en gång var tredje månad, kan var 2 gånger om året eller varje vecka. Vi kommer att avhandla fotografering, video-filmning, digitala framkallningsrum, tankar och funderingar, kanske nått kul reportage om något som vi hänger med på eller utför själva. Varje nummer kommer att han minst 2 fotografers berättelser med, så med tanke på vårt nätverk just nu så kan det bli 6 nummer om vi har tur.

Nummer 01 | Januari 2015 www.kattjävel.se Utgivare / Creative Director : Design / Layout : Web Developer : Magnus Gudmundsson Andreas Reitmaier Medverkande : Magnus Gudmundsson Andreas Reitmaier Mattias Johansson Niclas Frisell Innehåll i detta nummer : Anders Reitmaier - en svartvit värld i färg Magnus Gudmundsson - att jobba med mörker Mattias Johansson - Vättern en fotografisk resa Meddelande till läsarna: Utgivarna av Kattjävel ansvarar för allt material i publikationen, men vi är inte ansvariga för något redaktionellt fel , utelämnande , misstag eller skrivfel. Kattjävel förbehåller sig rätten att Avböja all reklam av någon anledning. Copyright Kattjävel 2015: Allt det innehåll som publiceras i denna tidning är föremål för upphovsrättslagen, antingen av författarna i sin helhet eller delvis, samt av de bidragande fotograferna. Varje överträdelse kan medföra rättsliga åtgärder. Ingen del av den här tidningen kan användas i helt eller delvis på något sätt utan skriftligt tillstånd från utgivaren. info@18-55.se

Vilka är vi? Två ”fotografer” som verkar i det dolda, i mörkret mellan svartvitt och hdr, med ett brinnande intresse för foto, fotografi och fotografer samt skrivande. Hoppas detta nummer ger mersmak och att det kan locka till att tipsa oss om andra duktiga fotografer där ni har en kran in som vi kan vrida på och ge folket en glimt in i deras värld, vi kan lova att den ser inte ut som alla andras värld.

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

2


KATTJÄVLAR

Det jag ser, det ser ingen annan, men jag vill gärna visa er, mina färger, mitt ljus, det liknar inget annat. En lampa, ett stråk av ljus är en oas.

Mina bilder och mitt skrivande är exakt samma. De är kommentarer till det jag ser i världen och i min närmsta omgivning. Jag berättar inga historier, och det funkar bra för mig,

Företaget som jobbar med produktion av video, foto, grafisk design, webb och Digitala utbildningar. Vi kan hjälpa er att få fram en snygg video med ett tydligt kopplat grafiskt snitt där ditt företag genast känns igen. Lilagul hjälper företag presentera sig mer enhetligt och genomtänkt med koncept, film, webbanpassning och grafisk helhet.

3

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


I DETTA NUMMER

6 18 28 34

MAGNUS GUDMUNDSSON Att jobba med mörker

ANDERS REITMAIER En svartvit värld i färg

MATTIAS JOHANSSON Vättern - en fotografisk resa

NICLAS FRISELL är jag en fotograf?

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

4


Innehåll Att jobba med mörker 6 En svartvit värld i färg 18 Vättern - en fotografisk resa 28 Är jag en fotograf? 34 Ur rök. 38 Från Webben 44 Fotoboken

VARNING - Länkar i magasinet! Detta är en vänlig påminnelse! Det finns länkar till online-innehåll såsom video, och till webbplatser som kan vara tunga och påverka om du använder mobilt bredband med begränsad surf.

5

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


MAGNUS GUDMUNDSSON

Magnus Gudmundsson Att jobba med mörker

- Du är så mörk i ditt bildspråk… säger Bernard på bruten franska, han är min lärare på LBS 1999, han är en gigant på sitt sätt, jobbat med Cousteau, fotograferat och filmat runt hela världen och nu står han framför mig och tycker jag är mörk i mitt bildspråk, jag gör ju bara det som finns inom mig och det är inte mörkt. Jag och några andra i klassen fantiserade om hur han egentligen jobbade som attackdykare åt främlingslegionen, det blev mycket roligare så, och så var hela utbildningen, en fantasi där man hängav sig åt sina ideér, vissa mer än andra. Det var första gången jag hörde att mitt bildspråk var mörkt, jag visste inte ens vad det betydde, men att jag skulle fortsätta med det, jobba på det och hitta källan till det, än idag har jag inte hittat källan, vissa är väl bara så, andra är tvärt mot.

Going. Självporträtt med 10 sekunders fördröjning. Canon EOS 1D med 50mm 1,8 objektiv. Photoshop / Lighroom / NIK Silver Efx Copyright: Magnus Gudmundsson

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

6


7

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


När mörkret steg in i min bildvärld vet jag inte, jag kan sitta och titta på gamla bilder jag jobbat med och se ett stråk av mörker. Det är ofta jag planerar mina bilder länge, jag kan gå och funderar på en bild, lägga till känsla, detaljer och vinklar, det gör jag i huvudet, vissa får jag en idé till och kan gå ut och ta direkt, andra bilder tar jag och sen ”ligger de till sig” i Lightroom några veckor eller månader innan de får sitt syfte och ibland så är det någon som nämner att -”det hade varit snyggt att...”, gillar jag det så testar jag, man måste få sno andras idéer tycker jag. Mörkret lockar mig med viskningar från något som är onåbart, jag vill genom bilderna försöka få en form på det, det finns alltid något mörker som lurar, det hamnar inte där av en slump, tanken finns redan när grundbilden tas, jag vill att mina bilder skall väcka, man skall inte kunna sätta fingret på vad det är för något som bilden försöker förmedla, mer än en känsla och känslan är ofta mörk.

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

8


Old Piano Canon 5d Mk II med 24-70 2,8 objektiv Lightroom / Photoshop / NIK Color Efex pro Copyright: Magnus Gudmundsson

9

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Resurrection Canon EOS 1D med 20-35 3,5-4,5 objektiv 3 exponeringar i 3 bild gaffling -3 0 3+, varje exponering sammafogad i Photomatix HDR och framkallad i Photoshop med sista justering i Lightroom Copyright: Magnus Gudmundsson

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

10


Bilder är sällan vad de var från början, i kameran kan de vara tråkiga, under- eller överexponerade, det som är viktigast är att det finns någon form av dynamik och struktur som jag kan jobba utifrån, för att så småningom nå fram till en bild som känns klar. Jag ”målar” in det ljus jag ser och vill få fram, små punkter, ett stråk av ljus, bilden börjar ofta från mörker till ljus, men då måste ljuset finnas från start, därför kan original-bilden se lite märklig ut, men jag vet ungefär hur den kommer att se ut när den är klar. Detta tror jag skapa en igenkänningsfaktor i bilderna, just efter hur jag jobbar med min ”framkallning”, Photoshop är mitt digitala mörkrum där mina foton framkallas med penslar, lager, justeringslager, lagermasker med mera, det finns nått tror jag som gör att bilden känns just jag, och det är först när jag känner att detta är ”min” bild som jag stannar framkallningen och trycker spara för sista gången, tror att det finns hos alla fotografer, visst, jag kan ta ”vanliga” bilder, när jag är ute och strö-fotograferar, men det finns alltid en tanke, ett mål, en idé som ligger i bakhuvudet och väntar på rätt tillfälle. Inspirationen kommer ofta från film och tv-serier, det har det alltid gjort, nu för tiden är det till exempel The Walking Dead, Dead Sails, Caravan, där det finns en mörkare underton i bildspråket, oftast är skaparna av seriernas intron, vinjetter, magiska i att skapa stämning och det kanske inte är konstigt att man påverkas starkt av dessa, många böcker har inspirerat mig med, John Ajvide Lindqvist, Nikki Sixx är några författare som har ett underbart skrivspråk, det får gärna finnas nått skitigt, trasigt och oförklarligt med som jag kan dra ideér ur.

Nästa heluppslag Simone Sky Canon 5D mkII med 24-70 2,8 objektiv Grund på HDR 3 gafflingar -1 0 1+ Såld till Takram Design Japan 2014 Copyright: Magnus Gudmundsson

11

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

12


13

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Åke Canon 1Ds med 50mm 1,8 objektiv Photoshop, Lightroom. Copyright: Magnus Gudmundsson

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

14


Jag har alltid varit fascinerad av Zombie filmer, men inte för att de är läskiga att se på utan för bildspråket, ljuset, hur de hanterar skuggor och kontraster i filmerna, hur saker kan formas med hjälp av ljus och skuggor. Att hitta sin form, att finna sin väg inom fotografin är svår, jag tror nog att alla går igenom olika stadier i sitt fotograferande, jag växlar ofta i vad jag vill fotografera, jag hittar en ”sweet spot” och stannar där ett tag för att sedan gå vidare. Jag fotograferar lika gärna naturbilder som jag fotograferar experimentella bilder, gatufotografering, porträtt eller produkt, men det är i det experimentella som jag trivs bäst, att sätta upp en idé och sedan förverkliga den i datorn. En bild kan bråka med mig, mycket och länge, man får inte till det där, det som lyfter bilden dit jag vill, det kan ta dagar att hitta nyansen som skall fram, det finns ingen given väg genom de olika programen att ta för att nå fram, rätt sak måste ske i rätt ordning för att bilden ska bli som den blir, lagren i Photoshop måste komma i rätt ordning, rätt sak i i NIK ska göras vid rätt tillfälle för att nästa steg i framkallningen ska bli rätt, det tar sin tid, det kan ta dagar, veckor, månader eller ett par timmar. Inspiration hämtas självklart också från andra fotografer, en av de stora som jag de senaste 5-6 åren inspirerats mycket av är Frank Feranna (Nikki Sixx), han har tagit några av de mest fantastiska bilder jag sett i sitt projekt ”This is gonna hurt”, dokumentären, boken, musiken samt bilderna är magiska, har man läst hans bok The Heroin Diarys så får bilderna ytterligare en dimension som gör dem kompletta.

15

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Ring of Fire från boken Little People Canon 5D mkII med 90 2,8 macro objektiv Photoshop, Lightroom, NIK Analog Efex pro Copyright: Magnus Gudmundsson

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

16


Vissa idéer blir som jag tänkt mig, andra kan man jobba i timmar med för att till sist skrota, slänga, sortera bort, är det något jag lärt mig så är det att sortera bort dåligt grundmaterial direkt, vissa bilder smärtar mer än andra att göra sig av med, men det är oftast de som ligger i vägen för att komma framåt, visst, det kan bli en ok dussin bild, men det är inte det jag vill åt, jag vill hitta min bild och då måste de halvbra bort. En dag kanske man får till DEN DÄR bilden, men jag hoppas egentligen inte det, för då kanske strävan är över, man kanske kommer nära, men tror aldrig att man kommer ända fram.

5 snabba! Favoritkameran? Canon 5d MkII. Favoritobjektiv? 24-70 2,8. Viktigaste tillbehör? Extra minneskort. Värsta foto missen? Fotade otrolig morgondimma, utan minneskort i kameran. Favorit fotograf? Gregory Crewdson

// Magnus Gudmundsson, 18-55.se

-“mina ögon ser nått du inte ser, vänta lite så skall jag visa dig…” Magnus Gudmundsson www.18-55.se - magnus@18-55.se Foto: BRUS magasin 7 Dagar Takram Design Japan Böcker: Little People Budapest Film: Ghost Cat Crappy Reklam för Försvarsmakten R3

17

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


ANDERS REITMAIER

Anders Reitmaier En svartvit värld i färg Vi sitter på ett café någonstans i yttre kanten av Stockholm centrum. Min vana trogen har jag ganska dålig koll på var jag är, mitt lokalsinne är inte det bästa. Jag ler åt tanken när jag ser ut genom fönstret, ser ut på andra sidan den smutsiga glasbarriären. Storstadens eftermiddagspuls har vaknat till liv. För mig som är en småstadsbo är det ett fascinerande spel. Människor som passerar förbi i en aldrig sinande ström, närhet utan kontakt, närhet utan gemenskap. Det här är Micke Bergs Stockholm, tänker jag samtidigt som jag möter hans blick på andra sidan bordet. Jag tar en klunk av det ljumna kaffet, jag gillar det bäst så, ljummet, starkt och med mjölk. Micke håller kvar min blick för en sekund, inte behagligt eller påträngande, snarare vänligt. Sedan springer den iväg, scannar omgivningarna. -Han är fotograf, tänker jag. En dam i päls passerar det vinterskitiga fönster som är vår utsikt mot världen utanför. Hunden hon har i koppel matchar hennes päls perfekt, nästan på gränsen till parodiskt. Ljuset faller vackert över scenen, jag vet inte om Micke tar en bild, kanske. Han är snabb, han är van. Jag tar en stor klunk till, njuter av smaken. Smaken av en ledig eftermiddag, en sådan eftermiddag som kan ge dig dåligt samvete. En eftermiddag när en lågt stående sol lägger en tunn hinna av värme över din värld trots klan utanför. Vi sitter tysta, jag funderar lite över mitt intresse för gatufoto. Min dröm om att packa väskan, en Leica, tandborste, passet och sedan dra. Börja med Europa, sedan världen. Dokumentera, upptäcka. Ingen dålig dröm för att vara en slags dröm. Men jag är inte den typen av människa och lever inte den sortens liv. Jag har mitt eget universum att upptäcka, min egen värld. -Jag minns när min fotografiska bana började, säger han och skjuter över en bok. Det är en av hans egna böcker, jag känner igen den direkt. Jag har den hemma och har bläddrat i den många gånger. Han slår upp en sida. -Där, säger han och pekar. Där började min fotografiska bana. KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

18


Copyright: Anders Reitmaier

19

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Bilden han pekar på är en av de vackraste bilder jag vet. Den säger allt. Den berättar om ljus, den berättar om kärlek, den berättar om världen. Den berättar om tonåringens åtrå efter de vackraste tjejerna, de som man visste att man aldrig kunde få. De som man inte ens vågade gå fram och säga hej till. Den berättar om våta drömmar, den berättar om kärlek och den berättar om tillit. Den berättar om allt. Allt som vi behöver veta om allt. -Du har lagt upp en underbar serie med bilder senaste tiden, man blir fan sjuk när man ser dem. -Jag har mina bilder och du har dina. Du har familjen, det runt omkring dig, hundarna och så vidare, där ska du jobba, tätt, meditativt, söka skönheten men inte banaliteterna. Jag sitter tyst en stund, låter hans ord sjunka in. Ser ut genom vår vy mot världen, damen med pälsen har stannat framför ett skyltfönster på andra sidan gatan. Stått kvar där en lång stund. Vad vet jag om hennes drömmar, hennes värld, tänker jag. -Du är familjär i ditt sätt att plåta, men det går också ett stråk av sorg i dina bilder. Döda hundar, vänner, en liten by, ett mörker. Du vilar dig i familjen, barnen, skapar ett litet universum kring det. Du är personlig, riktar kameran mot den minsta kretsen och dig själv. Du ska lära dig sortera, att bara jobba med dina bästa bilder, bygga upp en tyngd genom dom. Utnyttja stödet du har i dina texter, helheten som du skapar där. Du går i mörkt i dina bilder, du har mer svart än ljust. Inget fel i det men det är svårare än att gå i ljust. Du måste hålla koll på det ljusa hela tiden. Det blir tyst igen, en angenäm tystnad, vilande och eftertänksam. Kaféets dörrklocka pinglar med jämna mellanrum allteftersom världen går vidare och gäster strömmar in och ut ur lokalen. Det är en gammeldags klocka, en liten bjällra som viks undan och fjädrar tillbaka varje gång dörren öppnas. På andra sidan gatan, där vid skyltfönstret har scenen förändrats. Subtilt, men märkbart för ett tränat öga, det är de små sakerna som gör det för tränade ögon. Ett par i övre medelåldern har intagit den pälsklädda damens plats och min nyfikenhet riktas mot dem för ett ögonblick. -Jag kollade i din dagbok, där finns mycket fint i den. Han tar en tugga på sin baguette, någon slags dressing tränger ut mellan de hopklämda brödhalvorna, rinner nedför hans haka. Jag känner ett leende spela på mina läppar när han nästan överdrivet långsamt och omsorgsfullt torkar bort kladdet. Det är en vacker gest, jag tycker om den. Liksom jag tycker om tempot i vårt samtal, tankar blandat med tystnad, som att andas. Luft som dras in, luft som släpps ut. Copyright: Anders Reitmaier

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

20


21

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


-Det är både fördelar och nackdelar med dagboken. En nackdel är tempot, det är ett högt tempo, nästan som att stå och se på ett ymnigt snöfall och försöka fånga en snöflinga med blicken. Allt passerar förbi i en omöjligt stor värld. Jag inbillar mig inte att jag kan ta en bra bild om dagen eller för den delen skriva en bra text om dagen. Får jag ihop en bild och text i månaden som är bra då är jag mer än nöjd. Men det handlar inte så mycket om det. Jag vet nog inte exakt vad det handlar om, mer än att det verkar vara romanen om mitt liv, om det som händer inuti mig, om den jag skulle vilja vara men inte alltid kan eller orkar vara. Dagboken håller igång min kreativitet och sätter en piska, ett slags tvång på mig. Jag behöver det, vill ha det. Flytta gränser. Tystnad igen. Som en viktig del av vårt samtal. -Vilka fotografer inspirerar dig mest? -Jag ser dig som en av mina största inspirationskällor. Dina och Sune Jonssons vackra historier förde mig mot den lilla människan, det dokumentära runt den lilla världen. Han skriver och plåtar vackert, liksom du. Koudelkas bilder startade en process i mig. De förändrade mig. Jag såg fördomar, småsinthet och bitterhet inom mig, det var ganska obehagligt första tiden. Jim Marshall, närhet och förtroende, viktiga saker. Duane Michals, berättelser utöver och bortom bilden, liksom Todd Hidos bilder. Olika men ändå samma på något sätt. När jag tänker efter så är det precis som med musik, jag inspireras av och blir nyfiken på artister som går sin egen väg med kompromisslöshet som ett slags signum. Micke nickar igenkännande.

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

22


Copyright: Anders Reitmaier

23

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Copyright: Anders Reitmaier

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

24


-Bra inspirationskällor, studera mästarna, ta fram vad du gillar i deras bilder. Sedan är det en jävla massa slit och hårt arbete. Köra på liksom. Sortera, kasta det som är dåligt, bygga på det som är bra. Kasta igen, och igen. Bygga upp en bas med kvalité. Nu är det min tur att nicka. Jag sneglar mot klockan på väggen, ser i ögonvrån att Micke gör samma sak. Vi har suttit länge, det börjar bli dags att bryta upp. En rastlöshet har smugit sig på mig under vårt samtal. Det finns bilder att ta, berättelser, tankar. Det finns en värld att berätta om, för Micke en stor värld, hans värld. För mig en mindre värld, min värld. Vi bryter upp, bakom mig hör jag bjällran pingla en sista gång när vi går ut genom kaféets slitna dörr. Vi stannar till utanför, ser på varandra en kort stund. -Kör på grabben, bara kör på säger han och ler precis innan han vänder på klacken och försvinner bort i sin värld, Micke Bergs värld. //Anders Reitmaier

Copyright: Anders Reitmaier

25

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

26


27

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


MATTIAS JOHANSSON

Mattias Johansson Vättern - en fotografisk resa

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

28


29

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

30


31

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

32


33

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


NICLAS FRISELL

Niclas Frisell

Rolf Canon Eos 550 med 18-55mm objektiv Copyright: Niclas Frisell

Är jag en fotograf? Jag får ofta en fundering i mitt inre. Speciellt när jag pratar med mina kollegor. Kollegor, vi jobbar inte med samma sak men på samma arbetsplats. De jobbar på en media-avdelning medans jag jobbar med teknik, kameror ja, men med övervakningskameror. Jag reser mycket och har med mig min vän kameran. Den gör att jag kan stanna till och ta en paus, en paus som jag kanske inte hinner men som jag behöver. Behöver för att inte försvinna in i jobbet. Det fungerar som en kompensation för alla kafferaster som inte blivit av, alla middagar som inte riktigt hunnits med. Men är jag en fotograf? Jag tar ju bara bilder. Skapar minnen. Jag kan ju ingenting om foto. Kan jag ta en bra bild, jag som inte är som han. Jag vill också. Men vill jag bli som honom? Eller vill jag ta de bilder som jag vill? Mina kolleger hänvisar ibland till kända fotografer. Deras sätt att ta bilder, deras sätt att skapa i sitt inre. Oftast har jag ingen aning om vad de pratar om. Men när de visar en bild kan jag känna, kan jag se en stämning. Förstå vad de menar och förstår att man ska förstå. Men inte kan jag göra en sådan bild? Skapa det där?

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

34


35

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

36


En vän och kollega sa till mig att foto handlar om att skapa den bilden som du ser i ditt huvud. Det som du ser när du tar bilden. Det skapade ett kaos i mitt huvud. Inte för att jag förstod vad han menade utan mer för att jag tidigare haft en naturfotograf som min referens och förebild. Och där får man inte förändra. Man får bara se det som verkligen är. Inte flytta ett grässtrå. Utan visa som det ser ut. Att sedan få upp ögonen och skapa bilden som du ser den. Ja det blev kaos. För jag e ju ingen fotograf, jag tar ju bara bilder. //Niclas Frisell

Kyrkömosse Canon med 18-55mm objektiv Copyright: Niclas Frisell

37

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


WIP - Ur rök

Ur rök. Idén är att fotografera en liten figur i H0 storlek, sådana figurer som brukar finnas på järnvägsmodeller, hittade ett gäng Preiser gubbar, brandmän i värmedräkter, tänkte att det skulle nog vara snyggt att fotografera en sådan i rök. Funderade länge på hur och var, problemet att jobba med rök är att det måste vara en tung rök och lokalen rätt fri från vinddrag. Tack vara ett infall i att dra ner på rökningen på jobbet, införskaffade jag mig en e-cigarett, nä ingen sån där tramsig cigarett som ser ut som en cigarett, denna är mer som en sorts rektal magtömmningsanslutning... Som man fyller med en juice som på något sätt vaporiseras och så blir det vattenånga som man innhalerar.ungefär som en vattenpipa. Till min glädje blev röken tjock och rätt tung.

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

38


39

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


Satte upp grejorna ute i vårt garage en kall december dag och testade mig fram med blixtinställningar och rök utan att få det resultat jag ville, efter ett tag kom min vän Anders på den briljanta idén att kapa en vattenslang och blåsa röken genom den, på så sätt kunde jag styra exakt hur röken skulle bete sig. Med hjälp av en assisterande Anders med en papptallrik i handen, viftande på mina kommandon lyckades vi till slut få till det, tog väl en 60-70 bilder, använde min Canon 5D mkII och ett Tamron 90mm Marco, en styck Speedlite 420, hännel tuff TTL blixt styrning. Det jag såg framför mig innehöll någon form av rökpelare bakom figuren, dessa fick vi fram genom att snabbt dra bort slangen så röken följde den upp och sen trycka av kameran i rätt tid, blev några försök. Tog sedan in bilden i Lightroom. Drog ner exponeringen, vita och svärta, en över och under svart gradient för att rama in bilden, tog bort några prickar från skitigt objektiv ( är tyvärr inte så noga med det där ) samt ökade lite på detaljerna, sen över i Photoshop, la på ett lager Old School Camera från Vintage Camera i NIK, valde korrigerad plåt som dust och sedan var jag nöjd, nu ska jag bara printa bilden i 50 x 70 hos Crimson och rama den så får vi se vart den hamnar sen. Ett kul och enkelt projekt.

Bilden på nästa heluppslag: Ur Rök. Canon 5D mkII och ett Tamron 90mm Marco, en styck Speedlite 420, hännel tuff TTL blixt styrning

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

40


41

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

42


43

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


FRÅN WEBBEN

Denna ständiga fråga som kan driva en till vansinne, varför kan inte vissa fotografer acceptera att andra använder Photoshop, Lightroom eller andra program för att skapa den bild de ser för sitt inre? Ja, jag förstår att man inte kan fippla hur som helst med en journalistisk bild, och det hoppas jag att de flesta fotografer fattar, om inte, börja om från början. Detta med bildhantering har diskuterats i oändlighet, både jag och många av mina fotovänner har blivit påhoppad av dessa nitiskt avundsjuka människor som inte kan / vill hantera Photoshop / Lightroom, för jag tror fasen att det ligger mycket i just det, att de kan inte programmen, de är för “fina” för att fråga för -“de har ju fotograferat i 30 år”, men de kan inte få fram det de vill ha i sin bild, de kallar sig fotografer, men kan inte nå dit och ser då att allt som hjälper andra att nå sitt mål som “fusk”, djupt tragiskt. Senast jag läste om just detta var när min vän och fantastiska fotograf Pierre Pocs blev tillfrågad av en FB sida för Eskilstuna, om de fick publicera hans fantastiska bild på deras sida, han sa att det var ok och genast haglade skitsnacket om att -“jag kunde tagit det bättre med min mobil” osv, ok, varför ringer inte folk och vill ha deras bilder då? idioti! Folk är så så trångsynta och blinda att man blir mörkrädd. Var själv rätt påhoppad för en bild som Cyberphoto (kan varit Scandinavian photo med, ni ser vilket intryck det gjorde va? ) publicerade på deras sida… -“Ohhh, den är så manipulerad”…-“hela världen går under”…, nä, den var inte manipulerad, den var redigerad!!! en jävla skillnad, och kan man inte skillnaden bör man hålla tyst, men jag är inte sämre än att jag kan säga att hade jag gjort bilden idag, 2 år senare, hade den troligen sett helt annorlunda ut, tack vare bra kritik i MAIL till mig, inte i kommentarsfältet på FB, där är det 80% avundsjuka fotografer som hävdar sig, saken att ge kritik skall vi ta i ett annat inlägg.

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

44


Från webben Fotomontage av ofrivillig modell Petter Honk. Fuji x-10, Photoshop Copyright: Magnus Gudmundsson

Elias Kunosson deltog med sin bild på FMX-åkaren Fredrik Bergren i Red Bulls fototävling Illume, i kategorin Experimental…. Ja läs en gång till… Experimental… med en underbar “tiltshift” bild, viket liv det var på förståsigpåarna, han blev uttagen som en av de 50 bästa i världen och så sitter det nån kufig fotograf och ska peta o gnälla o förpesta tillvaron med sina negativa vibbar, tycker de kan sitta hemma i sin grå lägenhet, i sin gråa misär och vänta på att pulitzer skall ringa och vilja ha hens suddiga bild på en tom barnvagn i ett ödehus eller visa mig en bild som är bättre så jag vet vad jag skall jämföra med…men det händer aldrig… RAW… det är källan, det är orsaken till alla dessa fantastiska färger, dynamiken i bilderna, det är det som gör att vi kan plocka fram det lilla extra i det vi fotograferar, Vad skall vi med RAW formatet till om vi inte får utnyttja det? Men detta är kanske våran lott, vi som ser världen lite annorlunda, i fantastiska färger, i det omöjliga, i det underbart vackra, i det horribelt mörka. Missförstå mig rätt, jag bara älska fotografer som ställer kameran på svartvitt och jpg och fotar fantastiska bilder just där, just då… personligen använder jag kameran för att hämta in råmaterial till min bild som jag sedan tar när jag sätter mig vid datorn med mina lager, penslar, justeringslager och pluggar … Jag vill inte kalla mig fotograf då jag egentligen inte har koll på vad jag gör (det hade iof inte Henri Cartier-Bresson heller), men lik förbannat är det fotot som är grunden till hela den färdiga produkten, vi är alla konstnärer, ett rå-foto eller hanterad eller retuscherad bild, det är ändå konst, på nått sätt. Har fotot inget journalistiskt värde, där rådande omständighet skall återges… gör vad fasen du vill med bilden då =)… bara den blir som du vill att den ska vara… //Magnus Gudmundsson 45

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”


FOTOBOKEN

Fotoboken

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

46


47

KATTJÄVEL 15 : 01 svammel för fotografer av ”fotografer”

Profile for Kattjävel

15 01  

15 01  

Profile for kattjavel
Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded