Page 1

Ă…rsredovisning 2017

Ett medicinskt universitet A


(Dnr 1-803/2017)

OMSLAGSBILDEN Laboration vid institutionen fรถr medicinsk biokemi och biofysik. Foto: Erik Cronberg.

2

KAROLINSKA INSTITUTET ร…RSREDOVISNING 2017


Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

3


Rektor har ordet Karolinska Institutet (KI) står inför stora utmaningar och fantastiska möjligheter. Med den energi som genomsyrat 2017 går jag med stor arbetsglädje och entusiasm in i 2018.

Intern styrning och kontroll Under året som gått har vi fortsatt arbetet med att genomföra en rad åtgärder för att hantera bristerna i vår interna styrning och kontroll. De följer den åtgärdsplan som baseras på rekommendationerna från den externa utredningen och internrevisionens granskning av KI. I februari 2017 utsågs en samordningsgrupp med uppgift att analysera hur åtgärdsplanen följs upp och genomförs. Alla rekommendationer har beaktats och de flesta föreslagna åtgärder har genomförts eller är på väg att genomföras, till exempel har vi stramat upp våra rutiner för rekrytering. Det innebär bland annat en mer noggrann genomgång av ansökningshandlingar med förbättrad referenstagning och cv-kontroll. Vi har också infört en ny rutin för ärenden om misstänkt forskningsfusk med tydliga ansvarsområden. Åtgärdsplanen fokuserar även på ledarskap. Bland annat pågår en översyn av ledarskapsutbildningar om etik och regelefterlevnad. För att behålla och stärka vår ställning som ett av världens ledande medicinska universitet måste kvalitet genomsyra allt vi gör. Att följa regler och föreskrifter är en förutsättning för kvalitativ utbildning och forskning.

Etikprövningsmyndigheten Flera åtgärder är på gång i vår omvärld. Regeringen har bland annat beslutat att förbereda för en ny myndighet för etikprövning av forskning som avser människor, Etikprövningsmyndigheten. Dess huvudsakliga uppgift kommer vara att pröva ärenden om etikprövning enligt etikprövningslagen. Myndigheten ska även pröva vissa frågor enligt lagen om biobanker i hälso- och sjukvården. En utredare ska samråda med de regionala etikprövningsnämnderna och de lärosäten som är värdmyndighet för en regional etikprövningsnämnd, däribland KI. Därmed får vi chans att framföra våra synpunkter på hur denna nya myndighet ska verka.

Nya miljöer för forskning och utbildning Jag är övertygad om att 2018 blir ett av de mest spännande åren i KI:s historia. Bland annat flyttar 60 procent av våra medarbetare och cirka 80 procent av den experimentella forskningen till nya lokaler. Under året står flera nya miljöer för utbildning och forskning klara vid våra två campusområden. I Flemingsberg öppnas forskningsbyggnaden Neo och de nya lokalerna på Alfred Nobels Allé 8 och i Solna forskningslaboratorierna Biomedicum och Bioclinicum. Karolinska Institutet har även gjort stora investeringar inom djurverksamheten med ambitionen att KI:s forskare ska ha tillgång till de modernaste faciliteterna och infrastrukturen i Europa för sin djurverksamhet.

En ändamålsenlig organisation En stor del av vårt arbete under 2018 kommer att läggas på att utarbeta en ny organisation och strategi för KI. 2017 års medarbetarundersökning visade att många av våra medarbetare upplever att organisationen är otydlig och att det är svårt att relatera till de övergripande målen för verksamheten. En ändamålsenlig organisation och en tydlig strategi är nödvändiga för att skapa de bästa förutsättningarna för utbildningen och forskningen vid vårt universitet.

4

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


Foto: Erik Cronberg.

Jag är övertygad om att 2018 blir ett av de mest spännande åren i KI:s historia. Bland annat flyttar 60 procent av våra medarbetare och cirka 80 procent av den experimentella forskningen till nya lokaler.”

En ny organisation ska vara på plats 2019 och bör bland annat kännetecknas av tydliga ansvarskedjor, kvalitet i kärnverksamheterna, effektiva stödfunktioner samt kollegialt inflytande på ledningsnivå – bland annat genom förslaget att inrätta ett kollegialt råd. Konsistoriet har också fattat beslut om att inrätta en funktion som vetenskapligt ombud vid KI, det vill säga en ombudsmannafunktion som ska stödja vårt etiska utvecklingsarbete samt att inrätta ett nytt etikråd.

Strategi 2030 Den nya strategin som vi står i begrepp att utveckla har en tidshorisont som sträcker sig ända fram till 2030. Långsiktigheten ger oss möjlighet att tänka nytt – och kreativt – för utbildning, karriärutveckling och kompetensförsörjning. Det är ingen slump att tidplanen för vår strategi är densamma som för FN:s agenda 2030 för en hållbar utveckling. I egenskap av internationellt universitet har Karolinska Institutet ett globalt ansvar och måste tydligt arbeta för hållbarhetsmålen i såväl utbildning som forskning. Ett exempel är det tredje globala målet – att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Det stämmer väl överens med vår vision – att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Här utbildas studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Vår nya strategi ska ha särskilt fokus på att stärka utbildningen ytterligare. Vi ska också sikta in oss på yngre talanger och skapa karriärvägar som gör universitetet än mer attraktivt i internationell konkurrens. En lika viktig del är att hålla fast vid rekryteringsmålet så att vi får balans mellan kvinnor och män bland våra framtida professorer.

Hållbarhet För att vara framgångsrika i vårt hållbarhetsarbete behöver vi en stabil grund att stå på. Hållbarhet handlar om att stå stadigt och samtidigt blicka framåt. Vi behöver både värna vår starka akademiska tradition och våga tänka nytt. Engagemang och vilja driver kunskap och det är bara med excellens inom forskning och utbildning, utifrån ett etiskt förhållningssätt, som vi kan möta och ta oss an de globala utmaningar som vi står inför.

Ole Petter Ottersen Rektor Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

5


Studenterna har ordet

Stephanie Ammerman Ordförande Odontologiska Föreningen 2017

Max Kynning Ordförande Medicinska Föreningen 2017

6

Tillsammans representerar vi samtliga studenter och doktorander vid universitetet. Vår uppfattning är att studentinflytande idag värderas högt inom KI och ses som en naturlig del i arbetet för att förbättra verksamheten. Under året har vi bland annat varit delaktiga i rekryteringen och välkomnandet av vår nya rektor Ole Petter Ottersen. Under mötet med hörandeförsamlingen fick han studenternas enhälliga förtroende. Rektor har uttryckt en önskan att stärka utbildningen vid KI gentemot forskningen vilket vi ser mycket positivt på. Vi ser fram emot de kommande åren tillsammans. För att bibehålla och stärka studentinflytandet har vi under året satsat mer på att informera studenter som varit intresserade av att engagera sig. Vi har också genomfört fler utbildningar för nytillsatta studentrepresentanter. Att KI har två studentkårer kan ibland vara en utmaning, men under 2017 har samarbetet mellan kårerna fungerat mycket bra. Båda kårerna jobbar mot gemensamma mål som ska gynna alla studenter på KI. Tillsammans med KI har vi i år jobbat med introduktionsaktiviteterna för att göra välkomnandet av nya studenter ännu bättre. Vi har även jobbat med våra respektive mottagningar som är en viktig del i vårt arbete. Stockholm har det största antalet studenter i Sverige och därför är det extra viktigt att vi ser till att det finns ett studentliv på våra campus som alla kan ta del av. Detta berikar studietiden och ökar känslan av tillhörighet till universitetet. Det är under mottagningen som rekrytering av framtida kåraktiva och engagerade sker och det är därför väldigt viktigt för kårerna att vara närvarande och tidigt knyta band till studenterna. Kårerna har som vanligt även bidragit till studentlivet genom att anordna kvällsaktiviteter, seminarier och andra arrangemang för studenterna. I år har vi ökat mängden seminariekvällar och utbildningar så att man som student även får möjlighet att exponeras för annat än just de ämnen man studerar. 2017 var även ett speciellt år för

Medicinska Föreningen eftersom vi firade 140 år. Detta högtidlighölls under april med en bal i MF:s lokaler, som nu ska renoveras efter att en generös gåva från KI kickstartat MF:s fundraisingarbete. OF har under året varit delaktiga i omorganisationen av institutionen för odontologi och universitetstandvården vilket har varit ett stort arbete. Vi ser till att studenternas åsikter förs fram om det förändringsarbete som sker framförallt på den kliniska delen av utbildningarna. Vi har fokuserat mycket på att förbättra vårt miljöarbete och har infört bättre sortering i våra lokaler. Vi känner att KI tar våra synpunkter på största allvar om hållbarhetstänket på campus vilket är uppskattat. Tillsammans med institutionen för odontologi har vi tagit fram nya riktlinjer för tentamensskrivningar. OF har fortsatt hög medlemsanslutning där över 90 procent av studenterna på våra två program är medlemmar i kåren. I skuggan av #metoo har kårerna tillsammans med KI kartlagt hur studenter som upplevt trakasserier ska gå tillväga för att ta det vidare. Det är ett arbete vi kommer att fortsätta jobba med för att det ska bli tydligare och enklare för studenter att få hjälp och vägledning för rapportering. Under nästa år väntar stora organisationsförändringar vid KI. Detta är vi som studenter självklart mycket involverade i och kommer att bevaka noggrant. Vi anser att det är otroligt viktigt att den kompetens som finns i dagens organisation tillvaratas och att utbildningen får en likvärdig ställning med forskningen. Vi vill avsluta med att tacka alla lärare, KI:s ledning och framförallt alla de engagerade studenter som gör kårernas arbete möjligt. Efter att ha sett tillbaka på 2017 inser vi hur mycket alla studenter vid KI gör för att förbättra sin egen och kommande generationers studiesituation och vi ser därför fram emot 2018 och de stora förändringar och utmaningar som KI står inför. Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Foton: Erik Cronberg.

Som studentkårer vid Karolinska Institutet (KI) jobbar Medicinska Föreningen (MF) och Odontologiska Föreningen (OF) framförallt med att främja studentinflytande, studenthjälp och studentliv.


Innehåll Året som gått 2017............................................................................................................................................................. 8 Väsentliga uppgifter.........................................................................................................................................................10 Om Karolinska Institutet...............................................................................................................................................11

Organisation.......................................................................................................................................................................................................................11 Uppdrag och styrning......................................................................................................................................................................................................12 Intern styrning och kontroll...........................................................................................................................................................................................12

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.....................................................................................................15 Utbildningsutbudet..........................................................................................................................................................................................................15 Studenterna........................................................................................................................................................................................................................17 Utbildningsuppdraget.....................................................................................................................................................................................................17 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................21 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................22 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................23 Särskilda åtaganden.........................................................................................................................................................................................................24 Integrationssatsningar.....................................................................................................................................................................................................24 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning..........................................................................................................................................25

Utbildning på forskarnivå.............................................................................................................................................27

Forskarutbildningen på KI..............................................................................................................................................................................................27 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................28 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................29 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................29

Forskning..............................................................................................................................................................................31 Kroppen runt – nya forskningsrön i urval..................................................................................................................................................................31 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................35 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................37 Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................37 Vetenskaplig infrastruktur...............................................................................................................................................................................................38 International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)...........................................................................................................................38 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................39

Samverkan...........................................................................................................................................................................41 Samverkan med Stockholms läns landsting.............................................................................................................................................................41 Samverkan och kommunikation med allmänheten..............................................................................................................................................44 Näringslivssamverkan......................................................................................................................................................................................................44 Innovationsstöd.................................................................................................................................................................................................................45 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................46

En universitetsmiljö i utveckling................................................................................................................................49 En attraktiv och utvecklande arbetsplats...................................................................................................................................................................49 Personalredovisning.........................................................................................................................................................................................................49 Rekrytering..........................................................................................................................................................................................................................49 Ledar- och medarbetarskap..........................................................................................................................................................................................52 Arbetsmiljö och hälsa......................................................................................................................................................................................................52 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................53 Infrastruktur – lokaler.......................................................................................................................................................................................................54 Hållbar utveckling.............................................................................................................................................................................................................56

Finansiell redovisning.....................................................................................................................................................59 Finansieringskällor............................................................................................................................................................................................................59 Resultat per verksamhet..................................................................................................................................................................................................60 Utfall i jämförelse med prognos...................................................................................................................................................................................60 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.........................................................................................................................................................62 Forskning och utbildning på forskarnivå...................................................................................................................................................................63 Kapitalförvaltning..............................................................................................................................................................................................................64 Fonder..................................................................................................................................................................................................................................64 KI stiftelser...........................................................................................................................................................................................................................65 Resultat- och balansräkning..........................................................................................................................................................................................66 Redovisningsprinciper 2017.........................................................................................................................................................................................69 Noter.....................................................................................................................................................................................................................................72 Tabellbilaga.........................................................................................................................................................................................................................85 Konsistoriet.........................................................................................................................................................................................................................95

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

7


ÅRET SOM GÅTT 2017

JANUARI

MARS

Foto: Erik Cronberg.

Hedersdoktorer. Francis L. Delmonico och Margaret A. Liu utses till hedersdoktorer vid Karolinska Institutet. Dr Delmonico hedras för sitt arbete med att främja etisk organdonation globalt och Dr Liu hedras för nydanande forskning och utbildning inom området DNA-baserade vacciner. De promoveras traditionsenligt i Stockholms stadshus den 12 maj.

Foto: MGH photo lab och privat.

Banbrytande. Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson går ur tiden den 28 januari. Från 1970-talet och fram till att han var över 90 år arbetade han i nära samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Lennart Nilsson visualiserade medicinsk forskning och fick miljoner människor att bättre förstå människokroppen. Med mikroskop och banbrytande titthålsfotografering dokumenterade han människan ända ner till cellnivå och tänjde genom hela sin karriär på gränserna för medicinskt foto.

Foto: Peter Hoelstad.

Foto: Lennart Nilsson.

Året som gått 2017

Återlämnande. Vid en högtidlig ceremoni på Hagströmerbiblioteket den 15 maj återlämnar Karolinska Institutet kvarlevorna av tre människor från Nya Zeelands urbefolkning till en delegation från museet Te Papa Tongarewa. Kvarlevorna skänktes eller såldes till forskare vid KI under 1800-talet efter att de stulits från gravar av samlare. Vid enheten för medicinens historia och kulturarv, som ansvarar för Karolinska Institutets samling av mänskliga kvarlevor, arbetar man med en databas som ska underlätta fler återlämnanden.

MAJ

FEBRUARI

APRIL

JUNI

Foto: Jörgen Hildebrandt/TT.

8

KR Grafik: iStock.

Passionerad. Hans Rosling, professor i global hälsa vid Karolinska Institutet och världsberömd föreläsare, avlider den 7 februari. Rosling brann för att föra ut ny kunskap och spräcka hål på gamla fördomar om hälsotillståndet och fattigdomen i världen. År 2005 grundade han stiftelsen Gapminder tillsammans med sin son och svärdotter i syfte att främja en hållbar global utveckling genom ökad användning och förståelse av statistik. Med hjälp av ett dataprogram med en ny typ av visuell rörlig statistik kunde han visa upp fler variabler och samtidigt åskådliggöra förlopp som effektivt slog hål på gamla sanningar.

KR

Grafik: iStock.

Grundplåt. Karolinska Institutet bidrar med 4,5 miljoner kronor till renovering av Medicinska Föreningens kårhus. Donationen lämnas över med en symbolisk check från vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright vid jubileumsbanketten den 22 april då Medicinska Föreningen firar 140 år.

Examen. I början av juni firas KI:s nyexaminerade studenter vid flera ceremonier i Aula Medica. Studenterna får ta emot ett examenskort från vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright och prorektor Anders Ekbom. Bland studenterna som examineras finns den första kullen som läst biomedicinprogrammet på engelska.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


ÅRET SOM GÅTT 2017

Foto: Anna-Karin Landin.

Psykisk ohälsa. Under politikerveckan på Gotland anordnar KI ett seminarium om psykisk ohälsa bland barn och unga tillsammans med Bris, Barnens rätt i samhället. Med presentationer av aktuell forskning inom området och i den efterföljande paneldebatten deltar vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright och professorerna Emily Holmes och Danuta Wasserman. Ett flertal KI-forskare deltar också i andra debatter och seminarier under Almedalsveckan.

Grafik: Sofia Lindberg.

Samarbete. Tokyos universitet etablerar ett strategiskt samarbete med tre av Sveriges främsta lärosäten, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och KTH. Den första officiella programpunkten inom ramen för samarbetet äger rum på KI den 21 september under rubriken ”Aktivt åldrande”. H.M. Drottning Silvia inviger workshopen med att tala om hur angelägna frågor kring åldrande är både i Sverige och Japan och vikten av hur samhället hanterar dessa frågor.

JULI

SEPTEMBER AUGUSTI

Doktorspromotion. Den 13 november promoveras Karolinska Institutets 154 nya doktorer i Blå hallen i Stockholms stadshus. Med en ceremoni som ramas in av tal, underhållning och salut från Stadshuskajen firas att de erhållit den högsta akademiska examen. Under högtiden uppmärksammas även årets jubeldoktorer, som promoverades vid Karolinska Institutet för 50 år sedan.

NOVEMBER OKTOBER

Ny rektor. Ole Petter Ottersen tillträder som ny rektor vid KI den 1 augusti. Ottersen är professor i medicin och kommer närmast från Universitetet i Oslo där han har varit rektor i åtta år. Den nye rektorn installeras vid en ceremoni i september. Karin Dahlman-Wright som varit vikarierande rektor återgår till sitt tidigare uppdrag som prorektor.

Foto: Erik Cronberg.

Foto: Erik Cronberg.

Nobelpris. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet beslutar att ge Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 till Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt. Hall, Rosbash och Young har också lyckats med att visa hur ett sådant urverk fungerar genom att lyfta på locket till cellernas inre klocka. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

DECEMBER

#metoo 10 400 kvinnliga läkare skriver under uppropet #utantystnadsplikt, mot sexuella trakasserier, övergrepp och sexism i sjukvården och riktar frågan – hur tänker ni förändra situationen? – till bland andra ansvariga för utbildningar inom hälso- och sjukvården. Dekanerna vid medicinska fakulteter i Sverige beslutar att bland annat jobba mer aktivt för att synliggöra de riktlinjer som redan finns vid lärosätena för att motverka sexuella trakasserier och diskriminering. Karolinska Institutet kommer också att, tillsammans med företrädare för regioner och landsting, arbeta fram handlingsplaner för hur frågorna ska hanteras i den verksamhetsförlagda utbildningen.

9


VÄSENTLIGA UPPGIFTER

Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 varav kvinnor Kostnad per helårsstudent, tkr * Totalt antal helårsprestationer 1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 2 varav kvinnor Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor Totalt antal doktorander med någon aktivitet varav kvinnor Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ***

2017

2016

2015

2014

2013

6 079 72% 159 5 618 172 111 58% 383 58% 2 136 58% 879 57% 0 0% 2,47 4,60 328 4 i.u. i.u.

5 973 72% 159 5 558 171 110 55% 363 58% 2 267 58% 932 59% 0 0% 3,22 4,32 331 7 5 086 1 089

6 062 72% 155 5 534 170 107 50% 398 60% 2 280 59% 770 58% 122 61% 3,10 4,44 359 8 5 302 1 012

5 978 72% 160 5 613 170 74 56% 407 59% 2 311 58% 650 59% 281 57% 2,53 4,37 340 9 5 060 998

6 014 73% 147 5 589 158 51 64% 374 55% 2 312 60% 595 64% 375 62% 2,40 4,24 306 12 4 971 975

4 749 61% 5 405 860 49% 797 47% 363 30%

4 820 61% 5 334 863 49% 795 47% 368 30%

4 694 61% 5 193 853 48% 776 45% 372 29%

4 473 62% 4 924 844 47% 739 43% 367 28%

4 283 63% 4 736 827 46% 717 42% 373 28%

6 890 1 084 85% 15% 5 806 34% 66% 6 794 52% 12% 3 020 11% 6 858 3 113 98 1 612

6 667 1 059 86% 14% 5 607 35% 65% 6 578 53% 11% 3 008 10% 6 249 3 107 78 1 514

6 475 1 050 86% 14% 5 424 35% 65% 6 394 53% 12% 2 996 11% 6 186 3 062 76 1 435

6 156 1 007 86% 14% 5 149 37% 63% 6 078 52% 13% 3 064 11% 5 577 2 621 63 1 359

5 796 991 88% 12% 4 805 37% 63% 5 797 52% 13% 3 046 12% 5 165 2 445 8 1 296

Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor Medelantal anställda Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal professorer (årsarb.) varav kvinnor

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler Lokalkostnader 3 per kvm (kr) – andel av justerade totala kostnader (%) Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring)

¹ Exklusive uppdragsutbildning, beställd, kompletterande och studieavgiftsbelagd utbildning. ² Exklusive beställd utbildning och kompletterande utbildning. ³ Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069). * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Ingen uppgift för 2017 på grund av eftersläpningar i registreringar. Uppgifter för 2013–2016 har justerats jämfört med tidigare årsredovisningar. Dels för att MEDLINE-indexerade tidskrifter har inkluderats, dels för att det gjorts en allmän breddning av underlaget. Ny indexeringspolicy enligt NLM har tillämpats från och med 2017. Förändringarna påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag. Källor: Ladok, Primula, Unit4 Business World.

10

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


OM KAROLINSKA INSTITUTET

Om Karolinska Institutet Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett medicinskt universitet och en statlig myndighet med uppdrag att bedriva utbildning, som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska också samverka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet och verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. KI står för en betydande del av den medicinska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet.

KONSISTORIUM

Organisation Konsistoriet som är universitetets styrelse har det yttersta ansvaret för den samlade verksamheten. Till sitt stöd har konsistoriet en internrevision som granskar, föreslår förbättringar samt ger råd och stöd om intern styrning och kontroll. I januari 2017 inrättade styrelsen ett revisionsutskott för beredning av ärenden om intern styrning och kontroll, extern- och internrevision, risker, ekonomistyrning och finansiell rapportering. För ledning av verksamheten närmast under konsistoriet ansvarar rektor som är myndighetens chef. Den verkställande ledningen består utöver rektor av prorektor och universitetsdirektör. Därtill är en vicerektor för internationella frågor förordnad i syfte att stärka ledningen. Under rektor finns tre interna verksamhetsstyrelser som leds av dekaner. Dessa styrelser ansvarar för vart och ett av verksamhetsområdena, utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Universitetsdirektören har under rektor det övergripande ansvaret för KI:s verksamhet i administrativt hänseende. Forskningen och utbildningen bedrivs i huvudsak vid de 22 institutionerna vars verksamheter leds av prefekter. Verksamheten bedrivs på två campusområden – Solna och Flemingsberg – och vid flera av länets sjukhus. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska universitetssjukhuset som har en betydelsefull roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. KI samarbetar även med andra kliniker i närområdet och har institutioner vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Utöver institutionerna finns enheten för toxikologiska vetenskaper i Södertälje, komparativ medicin, universitetsbiblioteket och

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Internrevision

(universitetsstyrelse)

VICEREKTOR

REKTOR

Universitetsförvaltning

Styrelsen för UTBILDNING

Universitetsbibliotek Styrelsen för FORSKARUTBILDNING

Komparativ medicin

Styrelsen för FORSKNING

Inst. för biovetenskaper och näringslära Inst. för cell- och molekylärbiologi Inst. för folkhälsovetenskap Inst. för fysiologi och farmakologi Inst. för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Inst. för klinisk neurovetenskap Inst. för klinisk vetenskap, intervention och teknik Inst. för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Inst. för kvinnors och barns hälsa Inst. för laboratoriemedicin Inst. för lärande, informatik, management och etik Inst. för medicin, Huddinge

KI Holding AB

Inst. för medicin, Solna Inst. för medicinsk biokemi och biofysik Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik Inst. för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Inst. för molekylär medicin och kirurgi Inst. för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Inst. för neurovetenskap Inst. för odontologi Inst. för onkologi-patologi Enheten för toxikologiska vetenskaper, Södertälje – Swetox

universitetsförvaltningen. KI har sedan 2016 också ett forskningscentrum utomlands, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong. Fördelning av ansvar och befogenheter inom universitetet regleras framförallt i organisationsplan och de besluts-, handläggnings- och delegationsordningar konsistoriet, rektor, verksamhetsstyrelser och prefekter fastställt utifrån givet mandat på sina respektive nivåer. Konsistoriet har beslutat att ledningsorganisation och kollegialt inflytande vid KI ska ses över och att förslag till ny organisation ska arbetas fram. En ny organisation ska vara på plats 2019.

Solna

Flemingsberg Verksamheten bedrivs på två campusområden och vid flera av länets sjukhus.

11


OM KAROLINSKA INSTITUTET

Vision Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa.

Universitetets uppdrag enligt högskolelagen (1992:1434) är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska också samverka med det omgivande samhället och informera om vår verksamhet samt verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Utifrån högskolelagen styr regeringen KI i huvudsak genom högskoleförordningen (1993:100) och årliga regleringsbrev. I Strategi 2018 har KI fastställt vision, mål och fyra strategiska fokusområden – medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering – för styrning och utveckling av den samlade verksamheten. Strategi 2018 är utgångspunkt för treåriga verksamhetsplaner för verksamhetsstyrelser, institutioner och övriga organisatoriska enheter för perioden 2016–2018. Verksamhetsplanerna är nedbrutna i aktivitetsplaner som följs upp årligen medan de treåriga verksamhetsplanerna följs upp efter periodens slut. Konsistoriet beslutar årligen om planeringsförutsättningar och budgetramar. Rektor fastställer därefter budgetramar för verksamhetsstyrelserna som fördelar resurserna vidare i organisationen. Varje år görs en riskanalys som resulterar i konsistoriets beslut om vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som är prioriterade att hantera. Analys och hantering av prioriterade risker på verksamhetsstyrelse- och institutionsnivå är integrerade i den treåriga planeringen och den årliga uppföljningen. Behovet av en långsiktig strategi för KI har identifierats och inledande diskussioner har förts i konsistoriet. Arbetet har inletts genom att den verkställande ledningen besökt institutionerna för att bland annat få underlag om institutionernas uppfattning om styrkor, möjligheter och utmaningar. Resultatet från den under året genomförda medarbetarenkäten är också ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.

Sammanhållet kvalitetssystem Beslut om ett övergripande sammanhållet kvalitetssystem har tagits och implementering har påbörjats under 2017. Syftet är att skapa än bättre förutsättningar för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Det ska bidra till kontinuerlig kvalitetssäkring, kvalitetsutvärdering och kvalitetsutveckling. Under året har KI fångat intressenters upplevda kvalitet via medarbetarundersökning, kurs- och programutvärderingar

12

samt exit polls (examensenkäter) för alla utbildningsnivåer. Metoder för kollegial granskning och lärande har utvecklats för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Därtill har övergripande kvalitetsindikatorer utvecklats. Som ett stöd i uppföljningen utvecklas KI:s verksamhetsinformationssystem (VIS) för kvalitetssäkring av statistik och indikatorer. För ytterligare information om kvalitetsarbetet i kärnverksamheten se kapitlen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Utbildning på forskarnivå och Forskning.

Intern styrning och kontroll Universitetet ska säkerställa en intern styrning och kontroll som med rimlig säkerhet ser till att givet uppdrag och verksamhet genomförs effektivt, att lagar och regler efterlevs, att redovisning är tillförlitlig och rättvisande samt att lärosätet hushåller med befintliga medel. En viktig del i detta är att identifiera, värdera och hantera förhållanden och händelser som riskerar att KI inte kan utföra sitt uppdrag, uppnå sina mål och leva upp till de generella kraven på verksamheten. Därför åligger det universitetet att ha en systematisk och strukturerad process för att hantera risker som omfattar de obligatoriska momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Dessa krav och förväntningar på intern styrning och kontroll generellt och riskhantering specifikt framgår av högskoleförordningen, internrevisionsförordningen (2006:1228), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, 3§ myndighetsförordningen (2007:515) och förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som KI har att följa. Samtliga medarbetare har ett uttalat ansvar att bidra till en ändamålsenlig intern styrning och kontroll men det är konsistoriet som har det övergripande ansvaret och har fastställt de regler och riktlinjer som gäller vid KI. Som tidigare nämnts, beslutar konsistoriet årligen om universitetets övergripande riskanalys och därmed vilka risker på verksamhetsövergripande nivå som ska prioriteras och hanteras. I årsredovisningen redovisar de sin bedömning om i vad mån den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Rektor har fastställt anvisningar för hur konsistoriets regler och riktlinjer ska följas. För de prioriterade riskerna utses riskägare. Kontrollåtgärder fastställs i handlingsplaner som följs upp vid två tillfällen per år.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Grafik: Noun Project.

Uppdrag och styrning


OM KAROLINSKA INSTITUTET

Chefer och verksamhetsstyrelser ansvarar för att en god intern styrning och kontroll upprätthålls inom ramen för deras verksamhet. De ska årligen analysera riskerna i sina respektive verksamheter och vidta de kontrollåtgärder det finns behov av. Vart tredje år ska fördjupade riskanalyser genomföras, vilket gjordes inför 2016. Mellanliggande år ska det göras en uppföljning och revidering utifrån framtagen riskdokumentation. De högst värderade riskerna, kontrollåtgärder och ansvariga framgår av verksamhetsplaner för 2016–2018 och av aktivitetsplaner för respektive år. En sammantagen redovisning av resultatet av genomförda kontrollåtgärder för treårsperioden ska göras i den verksamhetsberättelse som senare lämnas för perioden 2016–2018. En översyn av KI:s process för riskhantering har inletts i syfte att utveckla den ytterligare inför 2019.

Åtgärder för bättre styrning 2016 fastställde KI:s ledning en åtgärdsplan för att komma till rätta med de brister som påpekades i utredningarna av KI efter Macchiarini-ärendet. Ett flertal åtgärder genomfördes 2016 och under året har arbetet fortsatt. De flesta åtgärderna enligt planen har genomförts eller är på väg att genomföras. Exempel på genomförda åtgärder 2017 är nya rutiner för rekrytering, nya regler för hantering av bisysslor, riktlinjer för hantering av misstänkta oegentligheter, ny rutin för misstänkt forskningsfusk och riktlinjer för näringslivssamverkan. Därtill har det beslutats att ett vetenskapligt ombud och ett etikråd ska inrättas på central nivå. Från och med 1 januari 2019 blir det också obligatoriskt för KI:s forskare att dokumentera sin forskning elektroniskt.

anses tillräckligt hanterad. För fem av riskerna är risknivån vid utgången av 2017 oförändrad. För tre har den ökat och för fyra har den minskat. Alla riskerna kräver fortsatt hantering och är också de som konsistoriet utifrån sin riskanalys beslutat är prioriterade att hantera 2018.

Sammanfattande bedömning För att behålla och stärka vår ställning som ett av världens ledande medicinska universitet måste kvalitet genomsyra allt vi gör. KI har en ordning för delegering av ansvar och befogenheter, arbetsfördelning i organisationen, regler och rutiner, processer för planering och resursfördelning samt en systematisk och strukturerad process för riskhantering. Under året har de obligatoriska momenten enligt förordningen om intern styrning och kontroll utförts. Därtill har ytterligare åtgärder genomförts för att utveckla styrningen i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för genomförande och utveckling av verksamheten. Stora delar av verksamheten fungerar väl men den sammanfattande bedömningen är att vi ännu har brister i vårt sätt att internt styra och ha kontroll. Vi behöver bli än bättre på att följa upp efterlevnaden av interna regelverk. Vi bedömer att kommande organisationsförändring, i kombination med andra pågående och planerade åtgärder, kommer öka förutsättningarna för framgång i arbetet med att på sikt lösa denna brist.

Uppdrag Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

Hantering av prioriterade risker Inför 2017 beslutade konsistoriet om tolv prioriterade risker att hantera på verksamhetsövergripande nivå. Tre av dem – bristande lag- och regelefterlevnad, oredlighet i forskning samt icke önskvärda externa samarbeten – var i huvudsak en konsekvens av brister som uppmärksammades i Macchiarini-ärendet. Exempel på andra prioriterade risker att hantera är begränsade möjligheter till klinisk utbildning och forskning. För de prioriterade riskerna har utsedda riskägare under året genomfört åtgärder och aktiviteter enligt fastställda handlingsplaner i syfte att reducera dem. Flertalet av riskerna kräver åtgärder under flera år för att risknivån ska reduceras vilket är en förutsättning för att risken ska kunna

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

13


Foto: Erik Cronberg.

14


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Foto: Stefan Zimmerman.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Under året har KI erbjudit 13 nybörjarprogram, 28 påbyggnadsprogram samt närmare 80 fristående kurser.

Utbildningsutbudet Utbudet förändras mycket lite mellan åren, vilket till stor del beror på att huvuddelen är i form av utbildningsprogram. Ett flertal av KI:s program leder till en yrkesexamen inom hälso- och sjukvård. Beslut om utbildningsutbudet fattas utifrån framtagna riktlinjer. Prioriteringar och avvägningar baseras på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov samt KI:s förutsättningar att erbjuda utbildningen. Nybörjarprogrammen är basen i utbildningsutbudet. De svarar för över tre fjärdedelar av helårsstudenterna (hst) och KI utbildar de allra flesta professioner som finns inom hälso- och sjukvården. Bredden i utbildningsutbudet är en av KI:s styrkor som ger oss förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Den innebär även att KI kan genomföra högkvalitativ och relevant interprofessionell utbildning, det vill säga utbildning där studenter från flera olika professionsutbildningar lär med, av och om varandra för att förbättra samarbetet. Aktuella arbetsmarknadsprognoser visar på att allt fler av de professioner som KI:s utbildningar leder till är, eller inom en snar framtid kommer att bli, bristyrken. Vidareutbildning är en viktig del av utbudet. KI erbjuder vidareutbildning i form av fristående kurser, påbyggnadsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen och magister- och

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

masterutbildningar som riktar sig till såväl internationella som nationella målgrupper. På flertalet lärosäten är trenden att alltfler examina ges i form av program istället för som fristående kurser, men på KI har utvecklingen de senaste åren varit den motsatta. Viss vidareutbildning på avancerad nivå som tidigare erbjöds som program har omarbetats till fristående kurser, bland annat för att öka tillgängligheten för yrkesverksamma. De senaste årens höjda takbelopp har också gjort det möjligt att utöka utbudet av fristående kurser och ytterligare utökningar är planerade. Distansutbildning är en mindre del av utbudet, och är framförallt en vanlig undervisningsform för fristående kurser. KI erbjuder även hela program som distansutbildning. Ett exempel är magisterprogrammet i arbete och hälsa som har studenter bosatta över hela landet. Distanspedagogik används dock även inom många campusutbildningar, framförallt de som riktar sig till yrkesverksamma. Lärosätet ska enligt regleringsbrevet redovisa och analysera hur den särskilda höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap bidragit till högre kvalitet inom berörda utbildningar. Då dessa områden omfattar en så liten del av utbildningen vid KI (knappt sex procent av antalet hst), har inga särskilda satsningar för att höja kvaliteten genomförts.

Styrelsen för utbildning har under året vidareutvecklat kvalitetssystemet för utbildning. Vi har även arbetat för att stärka den högskolepedagogiska kompetensen hos lärare, och förbereder implementering av moderna lärandemiljöer och IT-verktyg. Ett förslag på hur etikundervisningen kan vidareutvecklas har tagits fram i bred samverkan. Det förändrade vårdlandskapet i länet innebär stora utmaningar för den verksamhetsförlagda utbildningen och vi har därför genomfört en konsekvensanalys. I samråd med Stockholms läns landsting har åtgärder initierats och fortsatta diskussioner pågår. Jag gläds åt att styrelsen tillsammans med lärare och studenter under året har drivit frågor på ett systematiskt och konstruktivt sätt, vilket resulterat i ett större utbildningsfokus på KI.” Annika Östman Wernerson Dekan för utbildning

15


Foto: Erik Cronberg.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenter på Masterprogrammet i toxikologi håller en presentation.

Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2014–2017 2014

Generell examen – nybörjare Generell examen – påbyggnad

2015

2016

2017

hst

%

hst

%

hst

%

hst

%

157

3

173

3

164

3

164

3

404

7

430

7

430

7

404

7

Yrkesexamen – nybörjare

4 498

75

4 521

75

4 433

74

4 477

74

Yrkesexamen – påbyggnad

577

10

576

10

595

10

648

11

Fristående kurser Summa

341

6

362

6

351

6

385

6

5 978

100

6 062

100

5 973

100

6 079

100

Källa: Ladok.

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2014–2017 2014 Antagna Nybörjarprogram

2015

Sök/ antagen

2016

Sök/ Antagna antagen

2017

Sök/ Sök/ Antagna Antagna antagen antagen

1 789

4,1

1 822

4,2

1 893

4,0

1 969

3,6

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

915

1,9

974

1,7

1 022

1,6

1 110

1,9

Magister-/masterprogram

452

2,0

621

1,6

386

2,3

523

2,3

3 156

3,2

3 417

3,0

3 301

3,1

3 602

2,9

Totalt Källa: Ladok. hst= helårsstudenter

16

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenterna

Studentinflytande

Sökande Söktrycket till KI:s utbildningar är fortsatt högt och det totala antalet behöriga förstahandssökande har ökat. Det råder konkurrens till de allra flesta av KI:s programutbildningar. Bara fyra påbyggnadsprogram saknade reserver efter det andra urvalet. Till nybörjarprogrammen har dock antalet sökande minskat, vilket stämmer överens med trenden vid övriga lärosäten. Minskningen gäller alla nybörjarprogram, förutom tandläkarprogrammet som ökat något, och kan förklaras med mindre ungdomskullar samt det goda arbetsmarknadsläget. Liksom tidigare år har de program som leder till läkar-, psykolog- tandläkar- och tandhygienistexamen högst söktryck. Antalet behöriga förstahandssökande till specialistsjuksköterskeprogrammen har ökat med 27 procent jämfört med 2016. Ökningen beror troligen till stor del på att Stockholms läns landsting (SLL) genom den så kallade professionsmiljarden1 kunnat erbjuda ett antal medarbetare full lön under studietiden. Antalet sökande till KI:s internationella masterprogram har fortsatt att öka (17 procent jämfört med 2016), om än inte lika kraftigt som föregående år. Detta är den grupp sökande som ökat mest, såväl på KI som i resten av landet, mycket beroende på att antalet sökande från tredje land (länder utanför EU, EES och Schweiz) ökar.

Grafik: Noun Project.

Breddad rekrytering KI har i uppdrag att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Syftet med breddad rekrytering är att alla individer oavsett bakgrund ska ges likvärdiga möjligheter till att påbörja högskolestudier. KI arbetar även med att stödja studenterna och bidra till ett gott studieklimat för att på så sätt bland annat öka genomströmningen. En del av detta arbete är att erbjuda språkstöd. Under 2017 utökade KI sitt språkstöd på svenska vilket innebar att fler individuella handledningar, webbinarier, föreläsningar och öppna workshops om akademiskt skrivande kunde genomföras. KI ingår i det nationella nätverket Include, vars syfte är att sprida kunskap om hur högre utbildning kan bli tillgänglig för fler. KI har under året deltagit vid både nätverksträffar och konferenser om breddad rekrytering.

Behöriga förstahandssökande per antagen student till:

LÄKARPROGRAMMET

7,3 PSYKOLOGPROGRAMMET

5,0 TANDLÄKARPROGRAMMET

4,1 FYSIOTERAPEUTPROGRAMMET

3,5

Ett väl fungerande studentinflytande bidrar till hög kvalitet i utbildningen. Studenterna har möjlighet att vara representerade i KI:s samtliga beredande och beslutande organ som hanterar frågor som rör utbildning och/eller studenternas situation. Studentrepresentationen är i flertalet organ god. För de två studentkårerna vid KI, Medicinska Föreningen och Odontologiska Föreningen, är det dock en utmaning att hitta studenter till alla studentrepresentantsposter. Det är särskilt svårt att få studenter på de påbyggnadsprogram på avancerad nivå som leder till yrkesexamen att engagera sig som studentrepresentanter. KI arbetar därför tillsammans med kåren för att hitta vägar att öka studentrepresentationen på dessa program. Under året har KI:s ledning träffat studenterna på nybörjarprogrammens termin 3 för att informera om studentinflytandets betydelse. Under 2017 har KI genomfört Studentbarometern – en undersökning vars syfte är att få vägledning kring hur KI kan öka studenternas engagemang. Resultaten från undersökningen har ännu inte presenterats. För att stödja studentrepresentanterna i deras uppdrag, anordnar KI årligen i samarbete med studentkårerna, en utbildning för studenter som har uppdrag inom beslutande och beredande organ.

Utbildningsuppdraget Det totala antalet helårsstudenter enligt Ladok, inklusive studieavgiftsbelagd verksamhet och kompletterande utbildning, uppgick till 6 255 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 782. Antalet registrerade studenter uppgick till 10 611.

Helårsstudenter och helårsprestationer inom ramen för takbeloppet Antalet helårsstudenter inom ramen för takbeloppet uppgick 2017 till 6 079 och antalet helårsprestationer till 5 618. Det är en ökning av både antalet helårsstudenter och helårsprestationer jämfört med föregående år. Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet på nästa uppslag. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 5 i tabellbilagan.

1 Regeringen har slutit en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om statligt stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. I överenskommelsen ingår att 300 mnkr

öronmärks under perioden 2017–2018 för att ge möjlighet till specialistutbildning av sjuksköterskor.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

17


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

antal examinerade på

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Särskilda uppdrag och återrapporteringar

272 antal examinerade på

LÄKARPROGRAMMET

18

Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade de senaste tre åren på program som leder till barnmorske-, läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen. Uppgifterna för 2017 framgår av tabellen på nästa sida. För jämförelse av uppgifter för de senaste tre åren, se tabellbilagan. Tandläkarprogrammet har de senaste åren haft vissa problem med försämrad genomströmning. Avhoppen har ökat, bland annat på grund av ökad övergång till läkarprogrammet och av att en större andel inte klarar av sina kurser i tid. En av åtgärderna under 2017 för att komma till rätta med detta är ett kraftigt ökat överintag vilket resulterat i att det i år varit avsevärt fler nybörjare och helårsstudenter på programmet. Antalet helårsstudenter på läkarprogrammet fortsätter att minska på grund av försämrad genomströmning och antalet registrerade nybörjare har också minskat. För att vända trenden kommer KI att öka antagningstalen 2018. Åtgärdsarbete pågår även för att förbättra genomströmningen utan att äventyra kvaliteten i utbildningen. Bland annat har vissa tillträdeskrav mellan terminer skärpts, detta för att studenterna bättre ska klara av kommande kurser. Den av regeringen initierade utbyggnaden av hälso- och sjukvårdsutbildningar som inleddes 2015, innebar för KI:s del omfattande ökningar på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen. Målen för utbyggnad av antal registrerade nybörjare och helårsstudenter är satta i relation till utfallet för 2014. Målet enligt regleringsbrevet 2015 är att specialistsjuksköterskeprogrammen ska utökas med 55 nybörjarplatser. Detta uppdrag är nu uppfyllt. KI har utökat de program som bedömts ha bäst förutsättningar för en expansion och 2017 påbörjade nästan 100 fler studenter något av programmen jämfört med 2014. En något förbättrad genomströmning kan också noteras och söktrycket har ökat väsentligt. Det ökade söktrycket och den för-

bättrade genomströmningen kan ha sin förklaring i satsningen på professionsmiljarden som medfört att fler studenter har haft lön under sin utbildning och därför kunnat fokusera mer på sina studier. KI ska enligt regleringsbrevet 2015 utöka barnmorskeprogrammet med 35 nybörjarplatser – vilket fullt utbyggt motsvarar ytterligare 52,5 helårsplatser jämfört med 2014. KI har beslutat att utannonsera 80 nybörjarplatser per år, vilket är en ökning med 16 nybörjarplatser per år jämfört med 2014. KI har gjort bedömningen att någon ytterligare utbyggnad inte är möjlig på grund av brist på platser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU). År 2017 började något färre än 80 studenter på barnmorskeprogrammet, men bedömningen är att antalet nybörjare kommer att öka 2018. KI kommer dock i nuläget inte att kunna nå regeringens mål för utbyggnad. Möjligheten till utökat antal platser för VFU är en fråga som utreds löpande inom samverkan med SLL. Om antalet tillgängliga VFU-platser skulle öka, kan beslutet om antal platser komma att omprövas. Sjuksköterskeprogrammet ska enligt uppdrag i regleringsbrevet utökas med 22 nybörjarplatser – vilket fullt utbyggt motsvarar 66 helårsplatser. Antagningstalen har höjts väsentligt de senaste åren, vilket nu har gett effekt på antalet nybörjare och helårsstudenter. Utfallet av hst för 2017 är under uppdraget – men målet beräknas vara helt uppfyllt under 2018.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. År 2017 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten till knappt 96 mnkr vilket är en ökning med cirka sju mnkr jämfört med 2016. Intäktsökningen förklaras främst av en generell ökning av antal uppdragsutbildningsprojekt inom de områden som nämns nedan samt ett utökat uppdrag från Socialstyrelsen gällande kunskapsprov. Se diagrammet på höger sida för information om hur intäkterna fördelas per finansiär. Uppdragsutbildning Karolinska Institutet erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar inom medicin, hälsa och vårdvetenskap – områden där KI:s kompetens bidrar till samhällets utveckling och möjliggör livslångt lärande för yrkesverksamma. Under året har antalet kurser och seminarier uppgått till cirka 200 och drygt 1 600 deltagare har varit registrerade på poänggivande kurser. Psyko-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Grafik: iStock.

215

Utfallet är i nivå med tidigare prognos. Som framgår av tabellen på höger sida underskrider KI takbeloppet med 8,4 miljoner kronor (mnkr). Detta är inklusive prestationerna från december 2016. Utfallet innebär att all tidigare överproduktion används och att det utgående anslagssparandet uppgår till 3,8 mnkr. Se även not 1 i kapitlet Finansiell redovisning.


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Helårsstudenter 2017 (6 079)

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2017 Nybörjare

hst

Examinerade

78

115

70

Läkarprogrammet

316

1 623

272

Sjuksköterskeprogrammet

397

819

215

Specialistsjuksköterskeprogrammen

634

508

437

Tandläkarprogrammet

116

432

83

Barnmorskeprogrammet

6%

6% 3%

27 %

8% 3% 6%

11 %

Källa: Ladok.

4% 7%

13 % 5%

Läkarprogrammet 27 %

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 2014–2017, mnkr (inkl. decemberprestationer)

Fysioterapeutprogrammet 6 % Sjuksköterskeprogrammet 13 %

2014

2015

2016

2017

Takbelopp

618,4

651,5

673,6

696,2

Tandläkarprogrammet 7 %

Ersättning

649,8

650,9

666,7

687,8

Arbetsterapeutprogrammet 4 %

31,3

-0,6

-6,9

-8,4

Under/över takbelopp

Psykologprogrammet 5 %

Övriga nybörjarprogram 11 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 %

Källa: Ladok.

Specialistsjuksköterskeprogrammen 8 % Övriga påbyggnadsprogram 3 % Magister och master 6 % Fristående kurs 6 % Källa: Ladok.

Utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen Uppdrag ökning hst

Utfall 2014 Nybörjare

2017

Nybörjare

hst

Nyhst börjare

Barnmorskeprogrammet

35

66

66 101

78 115

Sjuksköterskeprogrammet

22

53

324 792

Specialistsjuksköterskeprogrammen

55

55

540 456

Förändring 14–17

Nyhst börjare

Måluppfyllelse (%)

hst

Nybörjare

hst

12

14

34

20

397 819

73

27

332

52

634 508

94

52

171

95

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2017, 95,9 mnkr 11 % 11 % 46 % 3%

Källa: Regleringsbrev och Ladok.

20 % 9%

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2014–2017

Kommuner och landsting 46 %

2014

2015

2016

2017

Helårsstudenter

304

279

287

271

Övriga statliga myndigheter 20 %

Helårsprestationer

274

249

237

251

Stiftelser och organisationer 3 %

Universitet och högskolor 9 %

Svenska företag 11 % Källa: Ladok.

hst= helårsstudenter hpr= helårsprestationer

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Utländska finansiärer 11 % Källa: Unit4 Business World.

19


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

294

161

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2017

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2017

Studentutbyten 2017 In- och utresande studenter inom utbytesprogram

A SI E N N O R DA M E R IKA E UROPA

191

61 40

24

25

29

8

13

A F RI K A S YDAME R IKA

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

4

11

27

22

OCEAN I EN

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

Källa: Ladok.

Antal hst och hpr i studieavgiftsbelagd verksamhet 2014–2017

Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet 2014–2017, mnkr

2014

2015

2016

2017

Helårsstudenter

74

107

110

111

Intäkter

14,7

19,3

19,6

18,4

Helårsprestationer

64

98

112

105

Kostnader

10,7

15,4

16,8

21,9

4,1

3,9

2,8

-3,5

Kapitalförändring

2015

2016

2017

Källa: Unit4 Business World.

20

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Grafik: Noun Project.

Källa: Ladok.

2014


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Internationalisering KI har under året fortsatt arbetet med att integrera globala hälsofrågor i undervisningen och att implementera obligatoriska kurser på engelska i utbildningsprogrammen. Majoriteten av programmen har nu kurser med lärandemål vad gäller global hälsa och en webbbaserad kurs i global hälsa för undervisande personal har utvecklats för att lanseras under 2018. Från och med 2017 är KI medlem i det internationella nätverket Consortium of Universities for Global Health, något som innebär att KI får tillgång till ytterligare resurser och nätverk vad gäller undervisning i global hälsa. I ett flertal utbildningsprogram ingår en obligatorisk kurs på engelska sedan 2017. Som ett steg i arbetet med att förbättra undervisande personals kunskaper i engelska, erbjuds ett test i engelska för nivåbestämning av kunskaper i språket. Ett hundratal lärare har genomfört detta. För de lärare som behöver stärka sina kunskaper, finns kurser i att undervisa på engelska att tillgå. Vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen för internationalisering för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014–2018 innebär att målen som rör globala hälsofrågor och obligatorisk kurs på engelska huvudsakligen är uppfyllda. KI beviljades under året medel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) för ett strategiskt internationaliseringsprojekt. Syfte med projektet är att stärka kvaliteten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå genom internationalisering på hemmaplan. Fem av KI:s utbildningsprogram deltar i projektet 2017–2020. KI når inte målen i handlingsplanen för lärarmobilitet. Antalet utresande lärare har minskat något, och antalet inresande lärare är på ungefär sam-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

ma nivå som 2016. Liksom tidigare år uppger lärarna tidsbrist som skäl till att inte delta i lärarutbyte. Erasmusprogrammets fortbildning för personal är dock en annan möjlighet till mobilitet. En aktivitet som till exempel jobbskuggning kan bidra till att höja lärarnas pedagogiska kompetens utan att ta lika lång tid i anspråk som ett vanligt lärarutbyte. Fem lärare har deltagit i denna del av Erasmusprogrammet under 2017. En svag ökning kan ses i antalet utresande studenter, men från en relativt låg nivå. Studenter har rapporterat att krav på utbytets längd är ett problem. För att stimulera fler KI-studenter till utbyte reducerar KI längden på utbytesperiod som ger rätt till resebidrag – när extern finansiering saknas – från fem till fyra veckor från och med höstterminen 2018. Trots att informationsinsatser görs kontinuerligt är det svårt att öka antalet utresande. KI drar därför slutsatsen att vi måste erbjuda även andra möjligheter till utlandserfarenheter än traditionella studentutbyten. Vilka åtgärder som är lämpliga kommer att utredas. Redan idag får ett stort antal studenter utlandserfarenheter under sin utbildning vid till exempel datainsamling till examensarbetet, genom Erasmus traineeship och studentvalda kurser som delvis är förlagda utomlands. Totalt rörde det sig om cirka 350 studenter som 2017 deltog i sådana aktiviteter. Antalet inresande studenter är fortfarande högt.

För uppgifter om antal inresande och utresande studenter, se tabell 7 i tabellbilagan. Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

terapiutbildningar och specialistutbildningar för till exempel sjuksköterskor, läkare och tandläkare har även under 2017 utgjort en betydande del av KI:s uppdragsutbildningar. KI har noterat en stor ökning av utbildningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). NPF-skoldagarna 2017, en konferens för pedagoger, skolledare och personal inom elevhälsan, samlade till exempel över 800 deltagare. Vi har under året också utbildat över 200 instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA), en utbildning som bidrar till att kunskap om suicidprevention sprids. Webbaserade utbildningar utgör fortsatt en betydande del av uppdragsutbildningarna på KI.

sid 91

Studieavgifter för tredjelandstudenter Söktrycket på de internationella masterprogrammen var även 2017 mycket högt, vilket visar att KI fortsätter att vara ett attraktivt lärosäte för tredjelandstudenter. Åtta masterprogram, varav tre ges i samverkan med andra nationella och internationella lärosäten, och ett kandidatprogram ingår i KI:s utbud på engelska. Utöver dessa program erbjuder KI även ett antal fristående kurser på engelska. Höstterminen 2017 registrerades 80 nya studieavgiftsskyldiga studenter på program (varav 46 kvinnor). Av dessa var cirka en fjärdedel stipendiater. Antalet egenfinansierade studenter ökar jämfört med 2016, och därmed fortsätter trenden med alltfler egenfinansierade studenter. Under 2017 hade KI totalt 186 studieavgiftsskyldiga studenter på program (varav 109 kvinnor). Det totala antalet helårsstudenter 2017 uppgick till 111 och helårsprestationer till 105, se tabell på vänster sida för jämförelse mellan åren. Under 2017 har KI gjort en genomlysning av den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Den visar att KI har förutsättningar att bredda verksamheten med nya program.

21


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

70 % av studenterna är nöjda med sin studietid på KI. Det framgick av den enkät som besvarades av de studenter som tog examen våren 2017.

22

Satsningar som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och sociala aktiviteter erbjuder KI studieavgiftsskyldiga studenter utökat stöd i akademiskt skrivande och mer omfattande karriärservice. I syfte att höja kvaliteten på undervisningen i ”det mångkulturella klassrummet”, har en kurs för lärare utvecklats under året. Ökningen av avgiftsstudenter har på ett positivt sätt bidragit till internationaliseringen på hemmaplan. För att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten har KI gjort särskilda satsningar under 2017. För att finansiera dessa satsningar har delar av den ackumulerade kapitalförändringen använts och verksamheten uppvisar för 2017 därför en negativ kapitalförändring. KI hade 24 tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2017, vilket är åtta fler än under 2016. Införandet av studieavgifter har under det gångna året inte lett till att KI ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/ EES-området. Separat antagning tillämpades för samtliga studieavgiftsskyldiga för första gången höstterminen 2017 och erfarenheterna är goda. Separat antagning kan bli viktig för KI då sökande från tredje land generellt har högre meritvärde. Utan separat antagning riskerar övriga sökande att konkurreras ut. Migrationsverket (MiV) har haft orimligt långa handläggningstider när det gäller beslut om förlängning av uppehållstillstånd, vilket skapat stora problem för ett antal studenter. Flera studenter har även under 2017 begärt uppskov att betala studieavgiften. Detta med anledning av att de inte fått beslut om förlängt uppehållstillstånd i tid för att kunna delta i planerad utbytestermin eller genomföra examensarbete utomlands. Ett flertal av de tredjelandstudenter som står inför den sista terminen på sitt utbildningsprogram har fått utvisningsbeslut. Anledningen till besluten är enligt MiV att de inte uppfyller försörjningskravet. KI har i en skrivelse till MiV och regeringen framfört att dessa beslut inte är fattade på rimliga grunder. KI anser vidare att det är önskvärt att avgiftsstudenter som är antagna till tvååriga masterprogram beviljas tvååriga uppehållstillstånd.

Kvalitet KI arbetar aktivt med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och under 2017 påbörjades arbetet med att implementera ett sammanhållet kvalitetssystem för KI. En komponent i kvalitetssystemet är att institutionerna redovisar sitt utbildningsuppdrag genom att besvara ett antal frågeställningar inom ett strategiskt urval av områden. År 2017 redovisade man till exempel lärartillgång, studentinflytande och forskningsanknytning av utbildning. Svaren utgör ett värdefullt underlag för kvalitetsutveckling inom utbildningsområdet och synliggör utbildningsverksamheten på KI. Återrapporteringarna kompletteras med kvalitetsplaner på institutionsnivå och programnivå. För att utveckla kvalitetsarbetet har strukturerade möten för kollegial granskning och lärande införts när det gäller till exempel kvalitetsplaner. Under våren samlades företrädare för institutioner och program för att granska och diskutera kvalitetsplanerna och under hösten arrangerades ett liknande tillfälle då kursplaner granskades. För att inhämta studenternas upplevelse av kvaliteten i den genomgångna utbildningen och sin utbildningstid, har KI under 2017 infört en gemensam examensenkät (exit poll) för samtliga utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Examensenkäten utgör ett komplement till de kursvärderingar som genomförs efter varje avslutad kurs. I den enkät som besvarades av de studenter som tog examen vårterminen 2017 är drygt 70 procent sammantaget nöjda med sin studietid på KI. Nästan lika stor andel skulle rekommendera KI som lärosäte till blivande studenter. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen som KI tilldelades 2013–2015 har använts för att stötta programmen i deras kvalitetsarbete. En del av detta arbete har bestått i att öka användningen av kursvärderingsdata. KI har fem obligatoriska frågor i kursvärderingsenkäten som syftar till att möjliggöra program- och KI-övergripande jämförelser av studenternas upplevelse av kurskvalitet. För att hjälpa kursgivarna att tolka resultaten av frågorna har en användarguide och tolkningsmanual utvecklats.

Konsekvenser av det förändrade verksamhetsinnehållet på Karolinska universitetssjukhuset Stockholms läns landstings beslut om ett nytt verksamhetsinnehåll för Karolinska universitetssjukhuset och en ny nivåstrukturering av vården i Stockholm innebär utmaningar för KI:s utbildningsprogram. Konsekvensanalyser som KI ge-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

nomfört visar bland annat att det finns risk att vissa examensmål inte nås. Det rör exempelvis läkarstudenters möjlighet att möta patienter med vanliga diagnoser och flera utbildningars möjlighet att uppfylla målen för interprofessionellt lärande. KI för dialog med SLL för att säkra att målen kan nås och vissa åtgärder har vidtagits. En utredning har genomförts i samarbete med SLL för att säkerställa tillgången till platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utredningen redovisades för ledningsgruppen KI–SLL under senhösten och dess förslag är nu under genomförande.

Översyn av etikundervisningen

Utvärdering av hållbar utveckling i utbildning

Öppna nätbaserade kurser – mooc

Grafik: Noun Project.

Under 2017 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en tematisk utvärdering av hållbar utveckling inom utbildningsverksamheten vid universitet och högskolor. KI fick godkänt på två av tre aspektområden. Området ”miljö, resurser och område” bedömdes dock vara i behov av utveckling. Arbetet med att utveckla KI:s utbildningar för att de i än högre grad ska svara mot hållbarhetsmålen i Agenda 2030 har inletts. För mer information om utvärderingen, se kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

Under året genomförde KI en översyn av etikundervisningen på utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Översynen visar på att ett flertal program har väl genomtänkta idéer gällande innehåll och progression men att det finns förbättringspotential. En gemensam basnivå för alla utbildningar har därför fastställts och arbetet med att implementera denna har inletts för att säkerställa att alla KI:s studenter har ett etiskt förhållningssätt och att etikundervisningen håller hög nivå ur ett nationellt perspektiv.

KI är sedan 2013 deltagare i det internationella edX-samarbetet gällande massive open online courses (mooc). I enlighet med avtalet och i linje med den strategi för mooc-kurser som fastställdes 2017, har två nya kurser producerats under året för lansering under vårterminen 2018. Det övergripande syftet med KI:s öppna nätbaserade kurser är att vidareutveckla och digitalisera egna utbildningar samt att marknadsföra KI internationellt.

Lika villkor

Kompetensutveckling för lärare

Könsfördelning

För att stärka lärarnas pedagogiska kompetens genomförde KI 2017 tio kurser i högskolepedagogik samt sex kortare fortbildningskurser för handledare och lärare inom verksamhetsförlagd utbildning. KI har under året arbetat vidare för att nå Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) målsättning att alla lärare ska ha högskolepedagogisk utbildning som omfattar minst tio veckors heltidsstudier. För att ytterligare stärka den pedagogiska kompetensen hos undervisande personal har fyra nya kurser utvecklats under året. Utöver detta anordnade KI en lärardag på temat interprofessionell utbildning i syfte att utveckla professionssamarbetet inom utbildningsverksamheten.

Könsfördelningen på KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. En majoritet av studenterna är kvinnor. Det föreligger vissa skillnader mellan utbildningarna, men bara läkarprogrammet och tre magister-/masterprogram har en relativt jämn könsfördelning bland nybörjare. På ett program är männen i majoritet. Det bör dock observeras att berörda magister- och masterprogram är små och att en liten förändring av antalet män ger stort utslag på könsfördelningen på det enskilda programmet. För jämförelse över åren, se tabell 2 i tabellbilagan.

Pedagogisk ledarskapsutbildning

För att minska risken för diskriminering och trakasserier och för att främja lika villkor har KI under året erbjudit föreläsningar och seminarier för studenter, lärare och annan personal. Under 2017 hölls, i kölvattnet av #metoo-kampanjen, exempelvis två öppna seminarier på temat sexuella trakasserier och diskriminering. Seminarierna vände sig i första hand till HR-ansvariga, likavillkorsombud, skyddsombud och chefer med personalansvar men även studenter och andra anställda deltog. Utbildningsprogram på grundnivå och av-

Andra kursomgången av Framtidens utbildningsledare avslutades 2017. Detta innebär att ett 50-tal lärare vid KI nu genomgått kursen. Det övergripande syftet med satsningen är att säkra den framtida försörjningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten. Kursutvärderingen visar att deltagarna ansåg att innehållet var relevant och att de fått verktyg för att bedriva ledarskap och driva utveckling inom sina respektive verksamheter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

En majoritet av studenterna är kvinnor. Bara läkarprogrammet och tre magister-/masterprogram har en relativt jämn könsfördelning bland nybörjare.

Lika villkor i utbildningen

23


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Läs mer om KI:s uppdrag vad gäller jämställdhetsintegrering i kapitlet En universitetsmiljö i utveckling. Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

sid 53

ancerad nivå liksom kurser för handledare inom KI:s verksamhetsförlagda utbildning innehåller moment om lika villkor. Under året anställdes en samordnare för studenträttsliga frågor i syfte att stärka det systematiska arbetet med lika villkor för studenter. En ny webbutbildning om kön, makt och partiskhet i bedömningsprocesser är planerad. Utbildningen riktar sig i första hand till personer som bedömer olika typer av ansökningar. Under 2017 beslutade KI att se över innehållet i utbildningsprogrammen ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Arbete har påbörjats med läkarprogrammet som pilotutbildning och flera andra utbildningsprogram har visat intresse för att stärka likavillkorsperspektiven. Under hösten 2017 hölls en workshop för ansvariga vid KI:s professionsutbildningar för att se över hur studenternas kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kan säkerställas.

Bedömning av reell kompetens Universitet och högskolor har fått i uppdrag att utveckla sitt arbete med bedömning av reell kompetens. Utifrån lärosätenas arbete under 2016 identifierade Universitets- och högskolerådet (UHR) fyra fokusområden för det fortsatta arbetet med bedömning av reell kompetens. Dessa områden är information och it-stöd, riktlinjer, organisation och roller, samverkan mellan lärosäten samt validering av utländsk akademisk utbildning där det inte finns fullständig utbildningsdokumentation. Arbetet har under 2017 bedrivits med utgångspunkt i dessa fokusområden. Det har till största delen bedrivits på nationell nivå under ledning av UHR i samverkan med lärosätena. KI har deltagit i ett projekt vars syfte är att samordna den tidskrävande bedömningen av reell kompetens för tillträde till läkarprogrammet. Projektet är inte slutfört och några resultat kan därför ännu inte presenteras. KI har under året genomfört ett projekt vars syfte är att öka kunskapen hos studenter och lärare om bedömning av reell kompetens. Projektet inleddes med en inventering och analys av de metoder som används vid andra lärosäten samt den information som de ger sina studenter. Utifrån analysen har KI tagit fram informationstexter till studenter och bedömningsstöd för beslutsfattare som handlägger ansökningar om tillgodoräknanden grundade på reell kompetens.

24

Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI har i uppdrag att i anslutning till tandläkarutbildningen driva en tandvårdscentral. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. I verksamheten ingår såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård. Under 2017 omfattade tandvårdscentralens verksamhet i undervisningen drygt 27 000 patientbesök. Intäkterna uppgick totalt till 105,3 mnkr. Av dessa utgjorde anslaget 102,6 mnkr och patientavgifter 2,7 mnkr. Kostnaderna uppgick till 100,8 mnkr.

Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för barnmorskor, fysioterapeuter, läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz KI har under året anordnat kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz. Alla tre utbildningar omfattar ett års campusförlagda heltidsstudier om 60 hp, där teori varvas med verksamhetsförlagd utbildning. Under 2018 kommer KI att starta kompletterande utbildning för barnmorskor och fysioterapeuter och under 2017 har därför utbildningsplaner, kursplaner, behörighetskriterier och urvalsförfaranden utformats. Även dessa utbildningar kommer att omfatta ett års heltidsstudier om 60 hp och rymma såväl teoretisk som verksamhetsförlagd utbildning. KI har det nationella samordningsansvaret för kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Samordningen har under året till stor del bestått i att etablera samarbete med de universitet och högskolor som från och med 2018 kommer att ge dessa utbildningar. Ett av syftena med samordningen är att utbildningarna ska vara utformade på liknande sätt och att kriterierna för behörighet och urval vid antagning ska vara enhetliga vid samtliga lärosäten. Till den kompletterande utbildningen för läkare antogs 23 studenter, varav 22 (11 kvinnor) påbörjade utbildningen höstterminen 2017. Ingen har avbrutit sina studier. Utbildningen utvärderas löpande genom skriftliga enkäter och i slutet av utbildningen genomförs en sammanfattande enkätbaserad utvärdering. Resultatet av den omfattande utvärdering som gjordes 2016 har presenterats un-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

der 2017 i olika forum, bland annat vid Includes nationella konferens, för att sprida goda exempel på integrationssatsningar. När det gäller den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor antogs 28 studenter (23 kvinnor) till utbildningen hösten 2017 och ingen har avbrutit studierna. Utbildningen följs upp genom kurs- och programvärderingar samt utvärdering av underkända resultat. Under året genomfördes i samverkan med Stockholms universitet ett projekt som syftade till att utveckla studenternas kunskaper i medicinsk svenska. Under 2017 har även en omfattande utvärdering av utbildningen genomförts. Resultaten visar på en mycket god etableringsgrad bland dem som genomgått utbildningen. De anser att de främst haft nytta av de kliniska delarna, men också av undervisningen om författningar, lagar och förordningar. Därtill har de haft nytta av att prata svenska under utbildningen. Utvärderingen visar vidare att endast ett fåtal gått vidare till specialistutbildning. Hösten 2017 antogs 15 studenter (sju kvinnor) till den kompletterande utbildningen för tandläkare, ingen har avbrutit studierna. Inför höstterminen reviderades utbildningsplanen så att samtliga kurser ligger på avancerad nivå. Utbildningen följs upp på samma sätt som tandläkarprogrammet med kursvärderingar samt kursråd vid varje terminsslut. I samarbete med Göteborgs universitet och dåvarande Malmö högskola har urvalsprocessen ytterligare strukturerats och tydliggjorts. Syftet har varit att välja ut sökande som har goda förutsättningar att klara utbildningen. Under året har också en omfattande utvärdering av utbildningen inletts, liknande de utvärderingar av kompletterande utbildning för läkare och sjuksköterskor som genomfördes 2015 och 2016. För uppgifter som antal sökande, registrerade och examinerade studenter se tabell 9 i tabellbilagan.

inom verksamhetsförlagd utbildning och på att öka samordningen för att bättre kunna utnyttja tillgängliga platser. För att säkra kvaliteten i VFU har en fortsatt satsning gjorts på att öka den högskolepedagogiska kompetensen hos handledarna. KI har genomfört ett antal högskolepedagogiska kurser för lärare verksamma inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Kurserna är utformade utifrån vilken roll läraren har i utbildningen. En större utvärdering av kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning (7,5 hp) har genomförts under året. Kursen har sedan starten haft drygt 900 deltagare från flertalet professioner som KI utbildar till. Deltagarna uppgav att de fått ökade insikter kring lärande och olika pedagogiska metoder. De uppgav även att de fått fördjupade kunskaper om vikten av återkoppling och reflektion samt rättssäker bedömning. Ett nätbaserat stöd riktat till lärare om hur man utvecklar interprofessionella utbildningsaktiviteter har tagits fram under året. En engelskspråkig version av den grundläggande nätbaserade utbildningen för studenter inför att de ska påbörja sin verksamhetsförlagda utbildning har också utvecklats.

Användning av medel för kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land (% av kostnader) 2017 100 % 90 % Antagning

80 %

Validering

70 % 60 %

Planering

50 % VFU*

40 %

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har enligt regleringeringsbrevet i uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning. År 2017 erhöll KI 1,7 mnkr för detta ändamål. Även under 2017 användes dessa medel till att vidareutveckla den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Arbetet sker i samverkan med Stockholms läns landsting och de enskilda högskolorna. KI bedömer att bristen på verksamhetsförlagda utbildningsplatser riskerar kvaliteten i utbildningen. Under 2017 har KI fokuserat både på att åstadkomma fler platser

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

30 %

Undervisning

20 % Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

10 % 0% Läkare

Sjuksköterskor

Tandläkare

Antagning Validering Planering Verksamhetsförlagd utbildning Undervisning Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Källa: Unit4 Business World, institutionernas uppskattningar. 25


Foto: Erik Cronberg.

26


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Foto: Erik Cronberg.

Utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet (KI) lägger stort fokus på forskarutbildning och har som övergripande mål att en doktorsexamen från KI ska vara en nationellt och internationellt erkänd kvalitetsstämpel.

Forskarutbildningen på KI Forskarutbildning bedrivs primärt inom doktorandens individuella forskningsprojekt i samspel med handledare och övriga forskare. För att kunna erbjuda doktoranderna goda förutsättningar och för att säkerställa kvaliteten har KI ett ramverk av stöd, regler och riktlinjer där det ställs höga krav på såväl handledare som på forskarutbildningsmiljöerna i övrigt. Inom ramen för KI:s kursutbud för doktorander erbjöds under 2017 totalt 215 kurstillfällen. Sedan höstterminen 2017 framgår syftet med kursen av kursplanen. Ämnesspecifika kurser ges framförallt inom KI:s tolv forskarutbildningsprogram, vilka samordnar kursutbudet inom sitt respektive ämnesområde. Utmärkande för vårt universitet, liksom för andra medicinska fakulteter, är att en stor andel (cirka en tredjedel) av doktoranderna gör sin

forskarutbildning på deltid, parallellt med en anställning inom sjukvården. Detta ställer särskilda krav såväl på doktoranden som på universitetet. För att underlätta studierna för dessa doktorander har KI inrättat ett antal forskarskolor i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL). Forskarskolornas primära syfte är att erbjuda ett kurspaket anpassat till målgruppen, men också att ge doktoranden tillgång till forskningsnätverk och tid till fördjupning.

Doktoranderna Det finns en svag trend mot färre doktorander på KI, även om vi fortfarande har ett stort antal forskarstuderande jämfört med andra medicinska fakulteter i Sverige. Andelen nyantagna kvinnor har historiskt sett legat stadigt över 60 procent, men sedan 2012 har den andelen sjunkit något och varierat mellan 55 och 60 procent.

Antal nyantagna doktorander 2008–2017 500 450

420

420

450

438 410

374

400

407

398 363

Jag ser positivt på resultatet från examensenkäten (exit poll) för åren 2013–2016 som visar att doktoranderna är alltmer nöjda med forskarutbildningen på KI. Vi ser också att doktorandernas artiklar håller lika hög kvalitet som KI:s publikationer i övrigt. Vi fortsätter arbetet att stärka forskarutbildningen inom klinisk verksamhet, inklusive primärvården, som ställs inför stora krav i det nya vårdlandskapet. Kliniska forskarskolor är en viktig komponent som nu fått ökat antal platser. Det digitala systemet för studieplaner som utvecklades under året blir ett effektivt verktyg för uppföljning.”

383

Marianne Schultzberg Dekan för forskarutbildning

350 300 250 200 150

Totalt

100

Kvinnor

50 0

Män 2008

2009

2010

2011

2012

2013

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

2014

2015

2016

2017

Källa: Ladok.

27


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Kvalitet

Utbildning på forskarnivå 2014–2017: antal doktorander, examina, studietid Examen 2

Antal doktorander (individer)

3

2014

2015

2016

2017

2 311

2 280

2 267

2 136

1 741

1 724

1 738

1 685

Antal licentiatexamen

9

8

7

4

Antal doktorsexamen

340

359

331

328

Antal doktorander (heltidsekvivalenter)

4

Bruttostudietid (år)

6,05

6,02

5,84

6,35

Nettostudietid (år)

4,37

4,44

4,32

4,60

Källa: Ladok.

”Överlag är jag nöjd med min forskarutbildning på KI” 5 100 % 90 %

86

90

88

87

85

93

89

92

92

”Grönt ljus”

80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 %

14

15

12

13

10

11

7

8

9

2014

2015

2016

10 % 0%

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Instämmer + instämmer delvis Instämmer inte alls + instämmer delvis inte Källa: Enkätdata KI:s exit poll för nydisputerade doktorander 2008–2016. Svarsfrekvensen har varierat från 67 till 85 procent.

”Arbetsmiljön i min forskargrupp var god” 6 70 % 60 %

För att ytterligare förstärka handledarskapet har KI under 2017 infört krav på att alla huvudhandledare måste ansöka om ”grönt ljus” för att få rekrytera en ny doktorand. Syftet är att säkerställa att alla doktorander har de möjligheter och resurser som krävs för att utbildningen ska hålla en hög kvalitet. Prefekten ska, tillsammans med ytterligare minst två personer på den institution där doktorandprojektet ska genomföras, göra en bedömning av den blivande huvudhandledaren utifrån följande aspekter: ekonomiska förutsättningar, tid för handledning samt kvalitet i tidigare handledarsituationer. Utan ”grönt ljus” får ett nytt doktorandprojekt inte initieras. Detta blir från och med 2018 ett komplement till den obligatoriska handledarutbildning som funnits på lärosätet sedan 2008.

Forskningsetik

50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0%

En utbildning på forskarnivå av hög kvalitet innebär avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet men också att vi examinerar anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare. För att uppnå detta krävs, förutom forskning av hög kvalitet, en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling. Ett flertal kvalitetshöjande åtgärder har genomförts under året – introduktionen för nya doktorander har förbättrats och det interna doktorandfinansieringsprogrammet, KID (KI Delfinansiering), har vidareutvecklats. Vidare har en ”grönt ljus”-process för handledare införts, etikkurser setts över och en omfattande uppföljning av utbildningen genomförts (se nedan).

2013

2014

Instämmer inte

2015

2016

Instämmer delvis inte

2008–2012 2013–2016 Instämmer delvis

Instämmer

Källa: Enkätdata KI:s exit poll för nydisputerade doktorander 2008–2016. Svarsfrekvensen har varierat från 67 till 85 procent.

Etikkurser har varit ett fokusområde under 2017. Sedan 2009 är det obligatoriskt för doktorander på KI att gå en kurs i forskningsetik. Under året har KI genomfört en översyn för att bland annat stämma av syften och kvalitetskrav vad gäller kursernas innehåll och lärandemål. Översynen resulterade i att ett antal justeringar och förtydliganden har gjorts. Även den allmänna studieplanen har reviderats så att det numera är obligatoriskt för samtliga doktorander som bedriver klinisk forskning att läsa en kurs i kvalitetssäkring av klinisk forskning.

2 Samtliga doktorander som har registrerad aktivitet 1 procent eller mer under höstterminen. 3 Uppgifter för 2017 har hämtats ur nya Ladoks uppföljningsmodul och är därmed inte fullt jämförbara med data för 2014–2016. 4 Tidigare har bruttostudietid definierats på KI som tiden fram till termin för disputation. Från och med 2017 används uppföljningsrapporten i nya Ladok där tiden räknas fram till utfärdande av examen.

Data för 2014–2016 har räknats om retroaktivt så att siffrorna är jämförbara. 5 Frågan i enkäten lydde; ”Overall, I am satisfied with my doctoral education at KI” med svarsalternativen: ”agree”, ”somewhat agree”, ”somewhat disagree” och ”disagree”. 6 Frågan i enkäten lydde; ”I enjoyed a good working environment within my research group”, med svarsalternativen: ”agree”, ”somewhat agree”, ”somewhat disagree” och ”disagree”.

28

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Uppföljning Examensenkät (exit poll)7 För tionde året i rad inbjöds samtliga doktorander att, i samband med disputation, delta i en anonym enkätundersökning – en så kallad exit poll. Svarsfrekvensen har under de senaste åren legat på cirka 80 procent. Även om det är svårt att mäta kvalitet ger en exit poll KI unik återkoppling på olika satsningar. Resultaten används som grund för bedömningar och beslutsfattande. Under 2017 har KI gjort en fördjupad analys av exit poll-resultaten. Genom att sammanställa ackumulerade resultat från de fyra senaste åren har vi haft tillräckligt stora grupper för att kunna redovisa resultat på institutionsnivå. På så sätt har de enskilda institutionerna fått en återkoppling på sin verksamhet. Exit poll-resultaten var också temat för de årliga samtalen mellan dekan och institutionernas studierektorer.

Lika villkor Under 2017 beslutade KI att finansiera en webbutbildning om kön, makt och partiskhet i bedömningsprocesser. Detta bland annat för att motverka snedfördelningen när det gäller ansökningar och beviljandegrad i doktorandprogram och kliniska forskarskolor. Under föregående fördelningsperiod, 2016, sökte och beviljades män mer medel än kvinnor. Under 2017 hölls fyra handledarutbildningar som innehöll moment om lika villkor. Antalet deltagare per utbildning var ca 35. KI finansierar även ett doktorandombud, anställd på Medicinska Föreningen, som kan bistå forskarstudenter och stödja dem i enskilda studentärenden.

Internationalisering

Grafik: iStock.

I Strategi 2018 betonas vikten av att doktorander ges möjlighet att genomföra internationella utbyten under sin doktorandutbildning. Av dem som disputerade vid KI 20168 hade cirka 38 procent (40 procent 2015) deltagit i någon form av utbyte. Den vanligaste formen av utbyte är att tillbringa en del av sin utbildning i en annan forskargrupp vid utländskt universitet. Andelen nyantagna doktorander med behörighetsgivande utbildning från ett annat land än Sve-

rige låg under 2017 på 41 procent. De länder som är vanligast förekommande är Kina (11 procent av alla nyantagna), Tyskland (4 procent) och Italien (4 procent). Det är viktigt att notera att behörighetsgivande utbildning inte alltid är samma sak som nationalitet eller medborgarskap.

38 % Andel disputerade som deltagit i någon form av utbyte.

National Institutes of Health (NIH, USA) KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med National Institutes of Health inom området neurovetenskap. Detta är det största internationella institutionaliserade samarbetet för utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna inom programmet tillbringar tid vid såväl KI:s som NIH:s laboratorier och handleds av forskare från de båda organisationerna. Under 2017 undertecknades ett nytt samarbetsavtal mellan KI och NIH. Det nya avtalet löper till och med juni 2022. Ett gemensamt symposium anordnades i Stockholm i mars 2017 i syfte att etablera kontakter mellan forskare och för att ge möjligheter för programmets doktorander att presentera sin forskning.

41 % Andel nyantagna doktorander med utbildning från annat land än Sverige.

Keio University (Japan) KI förnyade under året avsiktsförklaringen om samarbete med Keio University i Japan. Samarbetet sker främst inom forskarutbildning där KI, Keio University, Peking University Health Science Centre och University College London har en gemensam sommarskola med olika teman varje år. Under 2018 kommer samarbetet även att inkludera ett studentutbytesavtal för läkarprogrammet.

University of Newcastle (Australien) KI tecknade under 2017 ett samförståndsavtal med University of Newcastle (UofN) i Australien. Avsikten är att öka forsknings- och forskarutbildningssamarbetena med UofN samt att antalet utbytesavtal för KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå ska bli fler.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences (MUHAS, Tanzania) Två doktorander från Muhimbili University of Health and Allied Sciences har under 2017, med Sida-finansiering, antagits som doktorander vid KI. Forskarhandledarutbildning har genomförts på MUHAS enligt ”train-the-trainer”-konceptet och Karolinska Universitetsbiblioteket har även medverkat i en kurs om informationskompetens.

7 2017 års enkät är öppen till februari 2018 och kan därför inte redovisas. 8 Källa: Exit poll.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

29


Foto: Erik Cronberg.

30


FORSKNING

Karolinska Institutets forskning spänner över ett brett fält; från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap

Cancer & hematologi Neurovetenskap och psykiatri

Cell-, molekylär& strukturbiologi

Vårdvetenskap och åldrande

Utvecklingsbiologi, reproduktion och reparativ medicin

Foto: Erik Cronberg.

Hjärt-kärlsjukdomar

Infektion och inflammation

Epidemiologi och folkhälsovetenskap

Hormoner och ämnesomsättning

Forskning KI genomgår för närvarande en omfattande infrastrukturomvandling. Den ställer stora krav på lärosätet men skapar också goda förutsättningar för att på sikt, till fullo kunna utnyttja KI:s forskningspotential. För detta krävs att vi utvecklar en mycket god samverkan med såväl Stockholms läns landsting (SLL) som svenskt näringsliv, andra framstående universitet och internationella aktörer.

Kroppen runt – nya forskningsrön i urval KI:s forskare publicerar sammanlagt omkring 5 000 originalartiklar per år i vetenskapliga tidskrifter. Ungefär 90 procent av de publicerade studierna genomförs i samarbete med forskningsaktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och internationellt. En betydande andel av

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

dem har någon form av koppling till hälso- och sjukvården. En stor andel av de vetenskapliga artiklarna återpubliceras också som delarbeten i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid KI. På nästa uppslag listas ett mycket begränsat urval av de nya forskningsrön som under 2017 presenterats i populärvetenskaplig form på våra webbplatser.

Karolinska Institutet (KI) har under 2017 varit fantastiskt framgångsrikt när det gäller beviljade anslag och jag ser detta som ett bevis för att KI:s forskare är enastående och att vår forskning gör skillnad. Det gångna året har präglats av arbete med våra gemensamma infrastrukturer, framförallt djurhusen men också planering av ett nytt elektronmikroskopicentrum och ett imagingcentrum. Ny nödvändig infrastruktur kommer att vara så dyr och komplex att den fordrar mer samarbete, både mellan institutioner och inom sektorn. Detta gäller inte bara tung utrustning utan även sådant som datahantering och biobanker.” Anders Gustafsson Dekan för forskning

31


FORSKNING

ÖGONEN ÖRON -NÄSA-HALS Tinnitus i bägge öronen beror till stor del på genetiska faktorer, särskilt för män.

Generna påverkar hur människor använder blicken för att ta in information.

HJÄRTA & KÄRL Antalet patienter som får hjärtinfarkt eller dör efter att ha skickats hem med diagnosen ”ospecifik bröstsmärta” har minskat.

BRÖSTEN Kvinnor med hormonkänslig bröstcancer har en betydande risk för återfall.

MAGE & TARMAR Patienter över 60 år med inflammatorisk tarmsjukdom behandlas oftare med äldre kortisonpreparat än med nya mediciner som påverkar immunsystemet.

LEVER & NJURAR Forskarna kan vara på god väg att förhindra att njurfunktionen försämras vid diabetes.

BLODET

32

Grafik: iStock och Noun Project.

HUDEN Forskare har kartlagt vissa immunceller för att lära sig mer om de inflammatoriska hudsjukdomarna psoriasis och vitiligo.

Forskningen banar väg för mer individanpassade behandlingar mot exempelvis infektioner, allergier, autoimmuna sjukdomar och cancer.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FORSKNING

ÖGONEN. En studie med 233 tvillingpar visar att generna påverkar hur människor använder blicken för att ta in information. Studien genomfördes i samarbete med forskare från Uppsala Universitet och Indiana University i USA (Current Biology, november). ÖRON-NÄSA-HALS. Tinnitus i bägge öronen beror till stor del på genetiska faktorer, särskilt för män, enligt en studie (Genetics in Medicine, mars). Tillsammans med brittiska kollegor kunde KI-forskare visa att D-vitamin har en skyddande effekt mot luftvägsinfektioner, något som länge varit omdiskuterat (BMJ, februari). Unga, friska män som opereras mot reflux – sura uppstötningar och halsbränna – får sällan återfall, visar forskning (JAMA, september). Redan innan sjukdom bryter ut kan vi genom att kombinera lukt- och synintryck upptäcka en smittad människa i vår omgivning (PNAS, maj).

Foton: iStock.

HJÄRNAN & NERVSYSTEMET. Genom att manipulera genaktiviteten hos så kallade stödjeceller i hjärnan har forskare lyckats skapa nya dopaminproducerande nervceller i möss och mänskliga cellodlingar. Resultaten ger hopp om framtida behandling mot Parkinsons sjukdom (Nature Biotechnology, april). KI-forskare har i samarbete med danska kollegor också lyckats ta fram korta syntetiska DNA-bitar som binder direkt till den gen som är skadad vid Huntingtons sjukdom. Forskningen öppnar för nya möjligheter att behandla den i dag obotliga och dödliga neurodegenerativa sjukdomen (Nucleid Acids Research, februari).

Kronisk nervsmärta behöver inte bero på överkänslighet hos de specialiserade nervceller som förmedlar smärta, som man länge trott. Ny forskning visar att den typ av nervceller som normalt får oss att känna behaglig beröring kan börja signalera smärta efter en skada (Science, juni). Pneumokockbakterier är den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. Men forskare har nu i en studie på möss visat att det går att hindra pneumokockerna från att ta sig in i hjärnan genom att blockera

vissa cellreceptorer i hjärnans blodkärl. (The Journal of Experimental Medicine, maj). Med hjälp av hudceller som programmerats om till nervceller har forskare i detalj kunnat studera hur cellerna hos personer med den svåra utvecklingssjukdomen Lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden att ta fram en cellmodell av hjärnan kan användas för att öka förståelsen även för andra svåra, ärftliga sjukdomar (Molecular Psychiatry, september). BLODET. Cytarabin är det viktigaste läkemedlet mot den aggressiva blodcancerformen myeloisk leukemi, men hos en del patienter utvecklas med tiden resistens. Forskare har nu identifierat det protein som hämmar och minskar effekten av cytarabin, något som ger hopp om bättre behandlingar i framtiden (Nature Medicine, januari). Varje individ har en unik sammansättning av vita blodkroppar i blodet, som i sin tur kan förutsäga immunförsvarets reaktion på olika typer av stimulering, visar en studie. Forskningen banar väg för mer individanpassade behandlingar mot exempelvis infektioner, allergier, autoimmuna sjukdomar och cancer (PNAS, juli). HUDEN. Med hjälp av tiotusentals hudbiopsier och över hundra kilo hud har forskare kartlagt vissa immunceller för att lära sig mer om de inflammatoriska hudsjukdomarna psoriasis och vitiligo. Studien öppnar för bättre lokalbehandlingar av dessa fläckvisa sjukdomar i huden (Immunity, februari).

en studie. Det internationella forskarlaget föreslår därför att patienter kan behöva hormonbehandling längre än fem år, vilket idag är standard (New England Journal of Medicine, november). Samtidigt visar en annan studie att gentest skulle kunna identifiera bröstcancerpatienter med mycket låg risk att dö inom 20 år och därmed minska överbehandling (JAMA Oncology, juni).

MAGE & TARMAR. Patienter över 60 år med inflammatorisk tarmsjukdom behandlas oftare med äldre kortisonpreparat än med nya mediciner som påverkar immunsystemet, visar forskning (Gastroenterology, november). Barn som insjuknar i inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom har en ökad risk för cancer både i barndomen och senare i livet, enligt en studie (BMJ, september). Forskning visar också att korttidsstrålning i kombination med fördröjd kirurgi minskar biverkningarna utan att ge sämre behandlingsresultat vid ändtarmscancer (The Lancet Oncology, februari).

HJÄRTA & KÄRL. Syrgas har länge använts rutinmässigt vid vård av patienter med misstänkt hjärtinfarkt. Nu har forskarna visat att behandlingen saknar effekt för hjärtpatienter med normal syresättning av blodet (New England Journal of Medicine, augusti). En registerstudie visar att en ny känsligare analysmetod har förbättrat utvärderingen av patienter som kommer in med bröstsmärta och misstänkt hjärtinfarkt till svenska akutmottagningar. Antalet patienter som får hjärtinfarkt eller dör efter att ha skickats hem med diagnosen ”ospecifik bröstsmärta” har minskat (Journal of the American College of Cardiology, maj). En specialbyggd drönare med hjärtstartare kan vara betydligt snabbare på plats än en ambulans och rädda liv vid ett hjärtstopp, enligt en studie (JAMA, juni).

LEVER & NJURAR. Forskarna kan vara på god väg att förhindra att njurfunktionen försämras vid diabetes, något som idag tvingar många patienter till dialys eller njurtransplantation. En ny läkemedelskandidat som testats på möss minskar fettansamlingar i njurarna, som tros ligga bakom diabetisk njursjukdom (Cell Metabolism, februari). Leversjukdom hos barn med Alagilles syndrom kan bero på fel i formbildningen av gallgångarna, visar forskning på möss. (Gastroenterology, november). Preparat med omeprazol (till exempel Losec), som hämmar produktionen av magsyra, tillhör de mest sålda läkemedlen i världen. Men utöver att lindra halsbränna och förebygga magsår kan de enligt en observationsstudie också öka risken för njursvikt, något som bör vägas in vid behandling menar forskarna (Gastroenterology, augusti).

BRÖSTEN. Kvinnor med hormonkänslig bröstcancer har en betydande risk för återfall så långt som 20 år efter diagnos, enligt

KVINNOHÄLSA. En studie med närmare 89 000 kvinnor visar att hormonbehandling mot klimakteriebesvär inte ökar risken för

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

33


FORSKNING

I LIVETS BÖRJAN. Forskare vid KI har tagit fram molekylära 3D-bilder som visar hur spermien binder till äggets yta vid början av befruktningen (Cell, juni). Nyfödda barn till kvinnor som under graviditeten behandlats med läkemedel mot influensa har ingen ökad risk att drabbas av missbildningar eller ohälsa, visar den hittills största studien på området (BMJ, februari). Även användning av antidepressiv medicin under graviditeten har visat sig vara säkrare för barnet än man tidigare trott (JAMA, april). Barn som föds för tidigt löper ökad risk att utveckla hjärtsvikt under barn- och ungdomsåren, enligt en registerstudie (Journal of the American College of Cardiology, maj). Cerebral Pares (CP) är betydligt vanligare och har högre dödlighet i Uganda än i västvärlden och orsaken är troligen malariainfektion, visar en stor studie som KI-forskare gjort tillsammans med kollegor vid Makerere University i Kampala (The Lancet Global Health, oktober).

CELLER & MOLEKYLER. Forskare vid KI har utvecklat ett verktyg för att identifiera de allra tidigaste stamcellerna hos mänskliga embryon, något som tidigare varit svårt. Dessa ursprungsceller hoppas man ska kunna ersätta skadad vävnad i kroppen (Cell Stem Cell, mars). Antabus används som behandling vid alkoholmissbruk men visar sig även kunna döda cancerceller, enligt en studie där forskarna kombinerat registeruppgifter och laboratorieexperiment (Nature,

34

december). Genom att härma tillverkningen av spindeltrådsprotein har forskare på syntetisk väg lyckats producera läkemedlet lungsurfaktant, som ges till för tidigt födda barn för att de ska kunna expandera sina lungor och andas (Nature Communications, maj). Ett hopp i mörkret vid neuroblastom är att denna form av barncancer har högst frekvens av spontan tillbakabildning av alla tumörsjukdomar. Forskning visar nu att höga nivåer av proteinet KIF1B-beta kan spela en avgörande roll för att tumörerna ska försvinna, något som kan ge ledtrådar till utveckling av nya terapier (Genes and Development, juni). I en stor kartläggning visar forskare att vissa proteiner i mänskliga celler har förmåga att aktivera regioner i genomet som normalt är inaktiva till följd av så kallade epigenetiska förändringar. Fynden bidrar till bättre förståelse av genreglering, embryonal utveckling och olika sjukdomsprocesser (Science, maj). PSYKISK OHÄLSA. Möjligheten att få spela skärmspelet Tetris direkt på akuten kan enligt en studie förebygga påträngande minnen, så kallade flashbacks, efter en traumatisk upplevelse (Molecular Psychiatry, mars). Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök ända upp i medelåldern, visar forskning (Acta Psychiatrica Scandinavica, november). Det finns också en koppling mellan vård för självskadebeteenden och risken att dömas för våldsbrott, enligt en svensk registerstudie (JAMA Psychiatry, april). Förskrivningen av litium till personer med bipolär sjukdom har minskat i Sverige de senaste åren. Men behandling med litium har i en registerstudie visat sig minska självmordsrisken hos patientgruppen (The American Journal of Psychiatry, juni).

ÅLDRANDE. Blodförtunnande läkemedel minskar inte bara risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer utan kan även kopplas till minskad risk för demens hos patientgruppen, visar en registerstudie (European Heart Journal, oktober).

Ett europeiskt forskarlag visar i en studie att en medicinsk näringsdryck bestående av bland annat essentiella fettsyror och vitaminer kan ha viss bromsande effekt på sjukdomsförloppet hos patienter med ett förstadium till Alzheimers sjukdom (Lancet Neurology, oktober).

VIKT. För liten viktuppgång hos mamman under graviditeten kan öka risken för schizofreni och andra typer av psykossjukdomar hos barnet senare i livet, visar en registerstudie (JAMA Psychiatry, februari). Fetma hos modern under graviditeten kan däremot kopplas till ökad risk för cerebral pares (CP) hos det nyfödda barnet. Enligt forskarna ökar risken ju högre BMI den gravida kvinnan har (JAMA, mars). Fetmaoperationer på tonåringar ger lika goda långsiktiga resultat som när vuxna opereras, enligt en studie gjord tillsammans med forskare i Göteborg och Lund. Men många drabbas också av komplikationer och behöver stöd för att få i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler (The Lancet Diabetes & Endocrinology, januari). DIABETES. Vaccin mot ett vanligt förkylningsvirus skyddar möss från att utveckla typ 1-diabetes, enligt en studie tillsammans med finska forskare. Företag bygger nu vidare på upptäckten och vill testa ett liknande vaccin på människa (Diabetologia, november). Tillsammans med amerikanska kollegor har KI-forskare identifierat en ny möjlig måltavla för behandling av metabola sjukdomar kopplade till fetma, som exempelvis typ 2-diabetes. Aktiviteten hos ett protein kallat karboxylesteras 2 var halverad i leverprover från feta personer, jämfört med prover från smala personer (Cell Reports, januari). Risken att drabbas av typ 2-diabetes ökar dramatiskt för den som snusar en dosa per dag eller mer, enligt en studie. Riskökningen är densamma som man tidigare sett för personer som röker ett paket cigaretter om dagen (Journal of Internal Medicine, februari).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Foton: iStock.

stroke, förutsatt att behandlingen påbörjas tidigt. Resultaten nyanserar kunskap från tidigare forskning (PLOS Medicine, november). Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har höga nivåer av manligt könshormon och kan ha svårt att bli gravida. Akupunktur är dock inte ett effektivt sätt att öka fertiliteten för dessa kvinnor, visar ett internationellt forskarlag (JAMA, juni). Det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten, såsom humör, välmående och energinivå, enligt en stor randomiserad placebokontrollerad studie (Fertility and Sterility, april).


FORSKNING

Kvalitet Under 2015 beslutade dåvarande rektor att tillsätta ett projekt med uppdrag att skapa ett sammanhållet kvalitetssystem för KI. I början av 2017 levererade projektet sin slutrapport, varpå arbetet med att implementera KI:s sammanhållna kvalitetssystem vidtog. Fokus ligger i första hand på kvalitetssäkringen av forskningsprocessen – snarare än de resultat som genereras – och bland annat tittar KI på modeller för resursfördelning. Nya rutiner för ansvarsfördelning vid klinisk forskning som kräver etikprövning har under året utarbetats gemensamt av KI och Karolinska universitetssjukhuset. Detta förtydligar ansvaret mellan verksamhetschefen vid aktuell sjukvårdsenhet, forskningsledaren och prefekten på aktuell institution. Under året tydliggjorde KI ytterligare lärosätets processer och rutiner kring oredlighetsärenden. Inom KI finns nu en beredskap för att införa de funktioner som föreslagits i det betänkande som ”Oredlighetsutredningen” (SOU 2017:10) har lagt fram. Rutinerna vid rekrytering av personer till akademiska tjänster har förstärkts. Målet är att via tydliga karriärvägar kunna attrahera önskvärd kompetens till KI, samtidigt som risken för felrekryteringar minimeras. KI har vidare, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, vidareutvecklat regler och processer för kliniska förenade anställningar. Under året gjordes en förstudie för hantering av forskningsdata vid KI. Resultatet visar på ett behov av bättre samordning av arbetet inom KI. Enskilda forskargrupper och institutioner behöver bättre stöd och det krävs fler lösningar för att på ett säkert sätt lagra forskningsdata elektroniskt. För att driva arbetet vidare har KI beslutat att inrätta ett Research Data Office (RDO). Vidare har rektor beslutat att all forskning, för vilken KI är huvudman, ska dokumenteras elektroniskt från och med den 1 januari 2019. Syftet med detta är att åstadkomma en ökad sökbarhet, transparens och informationssäkerhet i forskningen samt att göra det enklare för forskare att följa KI:s regelverk för forskningsdokumentation.

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Liksom många andra uni-

Antal publikationer 2007–2016 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Review

Other

2014

2015

2016

Article

Källa: Web of Science och Medline.11 ”Other” består av de tidigare delposterna Meeting abstracts, Editorial material och Letters.12

Fältnormerad citeringsgrad 2007–201613 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2007

2008

2009

2010 KI

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Cf EU28

Källa: Web of Science.

versitet använder KI bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Antal publikationer är ett relativt grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Därför används ofta fältnormerad citeringsgrad som komplement för att beskriva vetenskapligt genomslag. Ovan redovisas båda indikatorerna. Data som redovisas9 blir tydligare om den ses över en längre tidsperiod. Staplarna i figuren representerar antalet publikationer med någon adress som kan anknytas till Karolinska Institutet10 i antingen Web of Science eller Medline. Review-artiklar och originalartiklar är de

9 Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2018. All rights reserved. 10 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/ Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus. 11 Data is partially derived from MEDLINE®/PubMed®, a database of the U.S. National Library of Medicine. 12 Publikationstyper i Other är i fallande förekomst: Meeting Abstract, Editorial Material, Letter, Correction Addition, Biographical Item, Book Review, Reprint, News Item, Database Review, Fiction Creative Prose, Software Review. Täckningen för dessa publikationstyper är mycket ojämn. 13 KAROLINSKA INSTITUTET 2017 De aktuella värdena räknas enbartÅRSREDOVISNING på publikationer som täcks av Web of Science. Publikationer från 2017 kan ännu inte utgöra underlag för tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen. 35


FORSKNING

Intäkter forskning totalt 2014–2017, mnkr (exklusive kapitalförvaltning) 2014

2015

2016

2017

Förändring 2016–2017

Statliga forskningsråd

844

969

988

1 013

2,5%

Övriga statliga

288

307

300

304

1,3%

Kommuner och landsting

376

400

390

341

-12,6%

Svenska stiftelser och organisationer

904

974

991

1 050

6,0%

Utländska stiftelser och organisationer

409

405

431

489

13,5%

Svenska företag

198

252

296

319

7,8%

Utländska företag

94

89

147

170

15,6%

Utdelning från KI fonder

70

76

69

102

47,8%

Finansiär

18

6

12

5

-58,3%

Summa externa medel

3 202

3 478

3 623

3 793

4,7%

Statsanslag

1 920

1 897

1 959

1 997

1,9%

Totalt

5 121

5 375

5 582

5 790

3,7%

63%

65%

65%

66%

Finansiella intäkter

Andel extern finansiering Källa: Unit4 Business World.

Utveckling forskningsmedel 2008–2017

Intäkter från EU (inklusive stipendier och andra transfereringar) 2008–2017

Mnkr 4 000

Mnkr

3 500

300

3 000 250

2 500 200

2 000

150

1 500 1 000

100

500

50

0 2008 2009

2010

2011

2012

2013

2014

Direkta statliga anslag

2015

2016

2017

Externa medel

Källa: Unit4 Business World.

varav koordinator

16

2008

2009

2010

2011

2012

Intäkter

2013

2014

2015

2016 2017

Stipendier och andra transfereringar

Källa: Unit4 Business World.

Antal ERC-anslag till KI-forskare

Antal EU-projekt 2014–201715

Totalt antal projekt

0

2014

2015

2016

2017

202

214

198

200

15

12

11

12

Källa: EU database KI, Participant portal, Cordis, VINNOVA.

Nystartade 2017

Totalt antal

Advanced Grants

3

11

Consolidator Grant

1

10

Starting Grant

3

13

Proof of Concept Grant

2

3

Källa: Participant portal, Cordis.

36

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FORSKNING

ningar om medel. Under året genomfördes dessutom en utbildning om jämställdhetsintegrering för ledamöterna i KI:s tre verksamhetsstyrelser. En arbetsgrupp på KI har i uppdrag att se över regeringens rekryteringsmål vad gäller nyrekryterade professorer/gästprofessorer.

Europeiska unionen

Den tidigare initierade satsningen på en tydlig och attraktiv karriärtrappa för unga forskare på KI fortsatte under 2017. Forskarassistenter som inom ramen för utlysta anställningar rekryteras externt erhåller, utöver en grundläggande lönefinansiering, också ett så kallat flyttbidrag. Syftet med detta är att man som nyanställd på KI, omedelbart ska kunna inleda ett aktivt forskningsarbete.

Karolinska Institutet är den näst största mottagaren av EU-anslag i Sverige. Under 2017 hade KI totalt 200 EU-finansierade projekt, varav tolv koordineras av KI-forskare. Som koordinator har KI större möjlighet att uppmärksammas internationellt samt att påverka europeiska forskningsfrågor. KI har ett 70-tal aktiva projekt inom EU-programmen för hälsa. KI är en framgångsrik mottagare av anslag från Horizon 2020:s samhällsutmaning 1 – Hälsa och demografiska förändringar. Under 2017 var KI den sjätte största mottagaren av dessa EU-anslag. Under året startade nio nya projekt, bland annat ett rörande Multipel skleros vilket koordineras av KI. KI medverkar i 14 projekt inom EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning Innovative medicines initiative (IMI). Två nya projekt startade under 2017, ett av dessa koordineras av KI. Universitetet deltar även i projekt inom program för bland annat infrastruktur, informations- och kommunikationsteknik, nanovetenskap och miljö. Intäkterna från KI:s EUfinansierade projekt uppgick till 262 mnkr.

Lika villkor Ledarskapsutbildningen för forskargruppsledare har ett återkommande, obligatoriskt, halvdagsseminarium om lika villkor. Dessutom ingår ett webbaserat utbildningsmoment om lika villkor i utbildningen. En utbildningsomgång genomfördes 2017 med omkring 30 deltagande forskargruppsledare. Under 2017 beslutade KI att finansiera en webbutbildning om kön, makt och partiskhet i bedömningsprocesser. Utbildningen riktar sig i första hand till personer som bedömer interna ansök-

sid 49-52

sid 53-54

För mer information om enskilda finansiärer, se kapitlet Finansiell redovisning, samt tabell 10 i tabellbilagan. Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

Rekrytering

Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

Den fältnormerade citeringsgraden (Cf) speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för jämförbara publikationer, det vill säga publikationer av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. I diagrammet på s. 35 visas medelvärdet per år av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar14 från KI. Detta ställs i diagrammet i relation till motsvarande Cfvärde för EU:s 28 medlemsländer (EU28). KI:s citeringsgrad ligger på en nivå som överstiger motsvarande värde för EU28.

För mer om arbetet kring lika villkor, se kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

Forskningsfinansiering De totala intäkterna till KI:s forskning ökade under året med 3,7 procent jämfört med 2016. Ökningen förklaras delvis av ökade intäkter från företagspartners där KI under flera år har arbetat med att etablera samverkansformer med näringslivet. Ökningen förklaras också av en ökande andel medel från svenska, såväl som utländska, stiftelser och organisationer. Liksom under de senaste åren ökade de externa medlen mer än det statliga anslaget vilket leder till att andelen externt finansierad forskning på KI successivt ökar. Intäkterna från kommunsektorn minskade, och då framförallt från landstinget. Detta förklaras bland annat av att ett antal samarbetsprojekt avslutades under året.

Fältnormerad citeringsgrad

För mer om KI:s rekryteringsstrategi, se kapitlet En universitetsmiljö i utveckling. Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

två dokumenttyper som brukar ingå i bibliometriska analyser, såväl vid KI som internationellt. En review är en artikel som beskriver det nuvarande forskningsläget inom ett område. Till skillnad från originalartiklar (article i diagrammet på s. 35) så innehåller en review oftast inte egna forskningsresultat utan sammanfattar vad som tidigare har publicerats inom ett visst område. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte fullständiga uppgifter för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte data för år 2017.

sid 59 och sid 94

14 Articles och reviews i Web of Science. 15 Antal pågående projekt inom sjunde ramprogrammet (FP7), Horizon 2020 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade, men ej påbörjade projekt, ingår inte. 16 I siffran som avser KI som koordinator ingår inte projekt med stöd från Europeiska forskningsrådet (ERC).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

37


FORSKNING

Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen från European Research Council (Europeiska forskningsrådet, ERC) och Research Executive Agency (REA). ERC ger stöd till idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Under 2017 startade nio nya projekt på KI med stöd från ERC. Vid utgången av 2017 deltog KI i totalt 37 ERCprojekt varav 33 leds av KI-forskare. Universitetet har under året bland annat tagit emot tre Advanced Grants till etablerade framstående forskare samt tre Starting Grants till unga, särskilt lovande, forskare. Marie Skłodowska-Curie-programmet (MSCA) som förvaltas av REA, syftar till att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2017 utdelades fem nya individuella och fem nätverksbaserade MSCA-anslag till KI-forskare. På universitetet finns nu totalt 40 MSCA-projekt.

Vetenskaplig infrastruktur Forskningsinfrastrukturer tenderar att bli alltmer betydelsefulla, såväl nationellt som för KI. Det är nödvändigt att, i allt större utsträckning, samordna och samutnyttja dessa avancerade infrastrukturer. Syftet med samordningen är dels att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande, dels att kunna erbjuda forskare tillgång till strukturer som inte kan drivas av enskilda forskargrupper. Forskningsinfrastrukturer finns idag på KI:s institutioner och infrastrukturfrågorna hanteras inom olika delar av organisationen. Det finns ett stort och ökande behov av samordning, dels inom KI men även i relation till SLL. Det finns även behov av satsningar på nationell nivå. Bland annat mot bakgrund av detta inrättades, i början av året, ett infrastrukturråd på KI. Rådets huvudsakliga uppdrag är att utarbeta förslag till en KI-övergripande strategi för infrastruktur samt att prioritera, och ta initiativ till, satsningar inom infrastrukturområdet. Som en del av underlaget inför den strategiplan som infrastrukturrådet ska utarbeta har rådet genomfört en inventering av befintliga, eller möjliga framtida, infrastrukturer inom KI. Inventeringen syftade både till att skapa en resurskatalog och ge en kunskapsbas för det fortsatta strategiarbetet.

Rådet identifierade bland annat vikten av samordning och korsbefruktning mellan infrastrukturer och den forskning som bedrivs, liksom behovet av att kunna knyta rätt kompetenser till de aktuella infrastrukturerna. KI tar ett betydande ansvar för infrastrukturer på det medicinska området. Lärosätet erbjuder idag ett stort antal verksamheter inom bland annat biobanking, proteomik och genomik. KI:s två campus i Solna och Flemingsberg expanderar kraftigt och det byggs flera nya anläggningar för bland annat laboratorier och djurverksamhet. Pågående satsningar sker i samverkan med bland annat hälso- och sjukvården för att ytterligare integrera forskning med klinisk verksamhet. Ett annat exempel är den nationella infrastrukturen inom biologisk masspektroskopi (BioMS). Den utgör ett kompetens- och kunskapscentrum inom proteomik – ett forskningsfält som undersöker stora datamängder om biologiska nätverk av proteiner. Uppbyggnaden av Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som en nationell infrastruktur har stimulerat framväxten av två helt nya forskningsområden inom de molekylära livsvetenskaperna – miljögenomik och molekylär precisionsmedicin. SciLifeLab ger forskare från hela Sverige tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)

Antal vetenskapliga artiklar publicerade i samverkan med forskare i:

EUROPA

39 919 NORDAMERIKA

5 458 ASIEN

4 636 AFRIKA

1455 OCEANIEN

KI ska enligt förordningen (2008:1102) om INCFsekretariatet, redovisa sekretariatets verksamhet. Karolinska Institutet innehar värdskapet för International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF), vars sekretariat har 13 anställda. INCF inrättades av OECD 2005 med syfte att möjliggöra utveckling av neuroinformatik: standardisering och interoperabilitet17 av data och mjukvara för neurovetenskap. INCF:s nätverk sträcker sig över Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter. INCF samarbetar även inom ramen för olika

1357 SYDAMERIKA

765

17 Olika systems förmåga att kunna kommunicera och samverka.

38

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FORSKNING

Internationell sampublicering år 2015–2017 Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium. Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2018. All rights reserved.

0 1–10 11–50 51-200 201-1000 1000+

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2015–2017 Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium. Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2018. All rights reserved.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Internationalisering Samverkan med internationellt ledande forskningsmiljöer är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra utbyte av idéer, metoder och resultat som i sin tur kan driva forskningen framåt. KI:s internationella position och inflytande bygger i hög grad på i vilken utsträckning lärosätets forskare etablerar samarbeten och deltar i sampubliceringar med dessa miljöer.

För mer information kring forskningssamarbeten med andra lärosäten, se kapitlet Samverkan. Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

EU-projekt. Över 300 internationellt ledande forskare är involverade i verksamheten. INCF har under 2017 utvecklat webbportalerna KnowledgeSpace (encyklopedi för neurovetenskap) och TrainingSpace (samlingsplats för utbildningsmaterial i neuroinformatik). INCF har också inlett granskning och validering av standarder och bästa praxis för datahantering och mjukvara för neurovetenskap.

sid 41-47

39


Foto: Erik Cronberg.

40


SAMVERKAN

Samverkan Över hälften av Karolinska Institutets (KI:s) forskning och utbildning bedrivs i den kliniska miljön, på regionens sjukhus, inom primärvården och äldrevården. En del av KI:s forskning sker också i samverkan med såväl svenska som utländska företag och organisationer. Genom nära samverkan med hälso- och sjukvården och näringslivet nyttiggörs forskningsresultat.

KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, Folkhälsomyndigheten, Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Stiftelserna Flemingsberg Science och Vetenskapsstaden stöds av KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor (mnkr) årligen. KI har ett flertal långsiktiga samarbetspartners i flera världsdelar och ett omfattande samarbete inom ramen för bland annat EU-finansierade forskningsprojekt. Nedan beskrivs exempel på nyligen startade samarbeten. KI blev 2017 medlem i nätverket Cancer Core Europe (CCE), ett nätverk med sex ledande forskningsuniversitet och forskningsinstitut med huvudsyftet att hitta metoder för tidigare diagnoser och effektivare prevention. KI betalar medlemsavgift om högst 600 000 kr per år under perioden 2017-2021. KI gick 2017 in som delägare i det tyska, icke vinstdrivande bolaget Infrafrontier GmbH. Projektet Infrafrontier är startat av EU och deltar i arbetet med att skapa ett komplett genforskningsbibliotek för däggdjur. Delägarskapet finansieras genom att KI förvärvar aktier till ett belopp om högst 20 000 kr samt aktieägartillskott om högst 500 000 kr per år beräknat för perioden 2016– 2019. Sedan 2015 är KI partner i EIT Health, ett europeiskt konsortium som inrättades 2015 av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Det fokuserar på forskning, utbildning och samverkan för ett hälsosamt liv och aktivt åldrande. EIT Health är ett av EU:s största initiativ för nyttiggörande av forskning, utbildning och innovation inom hälsoområdet, med en budget på upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. KI är aktiv med både innovationsprojekt och utbildnings-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Karolinska Institutet är samlokaliserat med:

aktiviteter. Projektet Stockholm3 (prostatacancermarkörer) där KI är akademisk ledare vann 2017 EIT:s stora innovationstävling. MultiMode (demens-screening), ytterligare ett innovationsprojekt från KI kom på delad andra plats i tävlingen där alla delar av EIT deltog. Alla organisationer i den högsta medlemskategorin, där KI ingår, erlägger årligen högst 750 000 kr i medlemsavgift till EIT Health. På nationell nivå är KI partner i KLOSSnet (Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan) som är ett nätverk startat 2017 med representanter på ledningsnivå från svenska lärosäten. Gemensamma krafter ska leda till att samverkan utvecklas till en integrerad del av forskning och utbildning samt ge synliga effekter i omgivningen. Vinnova har beviljat stöd till 17 projekt som planeras pågå i tre år. KI deltar aktivt i fem projekt under arbetsnamnet SKISS.

Samverkan med Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting (SLL) är KI:s viktigaste samarbetspartner. Grunden för KI:s samverkan med landstinget är det nationella och det regionala ALF-avtalet. Det nationella ALF-avtalet mellan svenska staten och vissa landsting är en överenskommelse om samarbete kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården samt om statens ersättning till landstingen för deras medverkan. På regional nivå finns avtal mellan berörda landsting och universitet. I det regionala ALF-avtalet mellan Stockholms läns landsting och KI har parterna även kommit överens om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning för andra utbildningar än läkarutbildning.

681 antal anställda i företag inom KI Science Park

72

antal aktiva projekt vid KI Innovations AB

41


SAMVERKAN

623 miljoner kronor var den statliga ALF-ersättningen

Samverkansorganisationen KI–SLL Samverkan mellan landstinget och KI organiseras enligt det regionala ALF-avtalet på tre nivåer: ledningsnivå, sjukhusnivå/motsvarande och verksamhetsnivå. På ledningsnivå finns ledningsgruppen KI–SLL och till stöd för ledningsgruppens strategiska arbete ett forskningsråd och ett utbildningsråd. På sjukhusnivå eller motsvarande finns kommittéer för forskning, utbildning och utveckling (FoUU-kommittéer) och på verksamhetsnivån (kliniker/motsvarande) ett antal FoUU-grupper.

Fördelning och utfall av ALF- och FoUU-resurser Varje år tar ledningsgruppen KI–SLL ställning till ett samlat budgetförslag avseende landstingsförvaltade medel för forskning, utbildning och utveckling (FoUU). De resurser som står till förfogande är dels ALF-ersättningen från staten, dels de resurser som landstinget för in i samarbetet. Medel fördelas direkt till FoUU-verksamheterna för allokering. Utöver detta avsätts medel till särskilda satsningar. Årligen utlyses medel för forsknings- och utvecklingsprojekt, kliniska forskarskolor, anställningar som adjungerad klinisk adjunkt och som klinisk forskare på olika nivåer. I slutet av året beslutades även om en ny utlysning av medel till core-faciliteter för en period om tre år. För samarbetet mellan KI och Stockholms läns

landsting fanns för 2017 totalt 1010 mnkr att disponera för gemensam prioritering av ledningsgruppen KI-SLL. Den statliga ALF-ersättningen uppgick till 623 mnkr varav 504 mnkr för klinisk forskning och utveckling respektive 119 mnkr till läkarutbildningen. Utöver statens ALF-ersättning avsatte Stockholms läns landsting 387 mnkr för forskning och utbildning för gemensam prioritering. I enlighet med regleringsbrevet redovisar KI uppgift om fördelningen av 2017 års ALF-ersättning: Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader

53,3 % 17,3 % 29,4 %

Regeringen har uppdragit åt Vetenskapsrådet att under 2017–2018 utvärdera den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som omfattas av det nationella ALF-avtalet. En viss del av ALFersättningen för forskning kommer från och med år 2019 att fördelas på basis av resultatet av utvärderingen. Parallellt har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utvärdera universitetssjukvården.

Förändrade förutsättningar för klinisk forskning och utbildning Hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen genomgår för närvarande omfattande strukturförändringar. Landstingets beslut om ett nytt

Samverkan KI–SLL: organisation och ömsesidig representation

Ledningsgruppen KI–SLL Ledningsnivå

Forskningsrådet

Sjukhusnivå/motsvarande

Forskningsrådet Forskningsrådet Sjukhus/motsvarande

Utbildningsrådet

Företrädare

Företrädare

Forskningsrådet Forskningsrådet Institution

Företrädare

Forskningsrådet Forskningsrådet Sektion/avd/enhet

Forskningsrådet Forskningsrådet FoUU-kommitté

Verksamhetsnivå

Forskningsrådet Forskningsrådet Verksamhetsenhet

Företrädare

Forskningsrådet Forskningsrådet FoUU-grupp

42

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


SAMVERKAN

verksamhetsinnehåll för Karolinska universitetssjukhuset och en ny nivåstrukturering av vården i Stockholm medför nya utmaningar för KI:s utbildningsprogram och kliniska forskning. Konsekvensanalyser som KI genomfört visar bland annat att flera lärande- och examensmål är hotade. Det rör exempelvis läkarstudenters möjlighet att möta patienter med vanliga diagnoser och flera utbildningars möjlighet att uppfylla målen för interprofessionellt lärande. KI har därför tillsammans med landstinget utarbetat konkreta förslag på lösningar, vilka behöver följas upp under 2018 för att långsiktigt säkra den verksamhetsförlagda utbildningen. KI:s analyser visar också att det inom vissa områden finns risk att möjligheten för forskning försämras och i vissa fall omöjliggörs.

Akademiskt specialistcentrum etableras

Fruktbar samverkan i Program 4D Ett flerårigt samverkansprogram mellan landstinget och KI, Program 4D (D som i diagnos), har nu nått sitt slut. De fyra diagnoser som ingått i programmet är några av de vanligaste folksjukdomarna: artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Syftet med program 4D har varit att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning att snabbt kunna omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Utöver de fyra diagnoserna har ett informatikprojekt inom 4D gjort det möjligt att länka samman information från journaler, e-hälsokonton, kvalitetsregister och biobanker. Programmet har resulterat i ett antal generaliserbara lösningar som alla bidrar till bättre samverkan mellan patient, vård och forskning. Lösningarna består av e-tjänster, processer eller nya arbetssätt som kan spridas vidare geografiskt till andra verksamheter och sjukdomsområden.

4D

Syftet med program 4D har varit att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning att snabbt kunna omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling.

Foto: Anna Larsson, Medicinsk Bild Karolinska Universitetssjukhuset.

Stockholms läns landsting och KI har gemensamt utvecklat ett koncept kallat Akademiskt specialistcentrum för att säkerställa att den kunskap, som under många decennier byggts upp inom det nära samarbetet mellan hälso- och sjukvården och KI:s forskning och utbildning, ska säkerställas. Specialistcentrumets uppdrag är att bedriva somatisk specialistvård, forskning, utbildning och utveckling för den specialiserade vård som inte kräver universitetssjukhusets samlade resurser. Efter etablering av pilotverksamhet för reumatologi 2016

har under 2017 områdena diabetes och neurologi tillkommit. För verksamhetsförlagd utbildning utvecklas bland annat pedagogiska metoder för interprofessionellt lärande. De första studenterna tas emot i början av 2018. Förvaltningen Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), det vill säga landstingsdriven vård utanför akutsjukhusen, är ansvarigt för driften.

”Vi har en hälso- och sjukvård under stor förändring. Nya Karolinska Sjukhuset har blivit allt mer högspecialiserat, vi får en nätverksbaserad vård och i den förändringen måste forskning och utbildning hänga med. Här finns expertisen koncentrerad, men också patienterna. Det gör att forskarna kan följa patienterna bättre här jämfört med om de var spridda över Stockholmsregionen”, sa Ole Petter Ottersen när Akademiskt specialistcentrum invigdes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

43


Foto: Erik Cronberg.

SAMVERKAN

I den nationella finalen i Forskargrandprix vann KI-forskaren Peter Ueda med en presentation om ”forskarens förhoppningar och besvikelser”.

Foto: KI.

En extern utvärdering av programmet har bland annat resulterat i rekommendationen att arbetet utifrån 4D fortsätter att utvecklas i samarbetsplattformen mellan KI och landstinget. Lösningar ska implementeras inom ordinarie vårdverksamheter, så att det leder till långsiktig nytta för patienter.

Foto: Cecilia Odlind.

Nystartade Statuspodden handlar om alla KI:s utbildningsprogram och om livet som student.

Emma Frans var en av de KI-forskare som deltog vid Bok & Biblioteksmässan med sin bok Larmrapporten, där hon driver vikten av att vi i dessa tider av ”alternativa fakta” har ett mer kritiskt förhållningssätt.

44

Under Almedalsveckan i Visby arrangerade KI för första gången ett eget seminarium med tema psykisk ohälsa bland barn och unga i samarbete med Bris, barnens rätt i samhället. Cirka trettio KIforskare medverkade i olika debatter och seminarier under veckan. Under evenemanget Forskarfredag var ett trettiotal KI-forskare representerade för att sprida kunskap om forskning till elever i årskurs nio i grundskolan och årskurs ett till tre på gymnasiet. I den nationella finalen i Forskargrandprix vann en KI-forskare med en presentation om ”forskarens förhoppningar och besvikelser”. Ett antal KI-forskare har publicerat populärvetenskapliga böcker under året och flera av dem deltog även som föreläsare vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. I december ordnade universitetet även en egen bokmässa på temat medicin och hälsa i samarbete med flera externa förlag. Till utställningen ”Den osynliga kroppen” på ett museum i Stockholm bidrog runt 25 KI-forskare med forskningsbilder från laboratorier samt föreläsningar. KI-forskare var under 2017 också representerade i flera populära radio- och tv-program som Sommar i P1 och Fråga Lund. KI håller aktivt kontakten med utexaminerade studenter och tidigare medarbetare via KI:s nätverk för alumner som har 15 800 medlemmar.

Samverkan och kommunikation med allmänheten

Näringslivssamverkan

KI arbetar aktivt med att sprida information om sin verksamhet och samverka med det omgivande samhället. KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk Vetenskap, distribueras till press, politiker, finansiärer, sjukhus, skolor och till prenumeranter samt till köpare i handeln. Tidningen ökade under 2017 sin tryckta upplaga till 27 400 exemplar (26 700) och finns även på flera digitala magasinsajter. En årlig samlingsutgåva på engelska distribueras till bland annat utländska journalister och ambassader. Tidningens artiklar finns även på KI:s webb på svenska och engelska och sprids via sociala medier. Kontakter med nyhetsmedia är en betydande del av KI:s samhällskommunikation. Beskrivning av nya forskningsrön är normalt sett det som dominerar. KI:s rektor har en egen blogg. KI har under året varit aktivt på ett flertal sociala medier och följarantalet har fortsatt att växa. Universitetet har också startat en studentpodd, Statuspodden, som handlar om alla KI:s utbildningsprogram och om livet som student.

Karolinska Institutet samverkar med både svensk och utländsk industri för att realisera potentialen i forskningsresultat och kunskaper genererade vid universitetet. Industrisamarbete är viktigt för att skapa nya utvecklingsmöjligheter genom kunskaps- och kompetensutbyte, finansiering och resursdelning. Under 2017 mottog KI 489 mnkr i finansiering från företag (443 mnkr 2016), varav 170 mnkr från företag i utlandet. Den viktigaste industripartnern för KI är AstraZeneca. Det senaste i en rad samarbetsinitiativ är det så kallade KI-AZ Integrated Cardiovascular Metabolic Center (ICMC). Forskningscentret inrymmer över 70 forskare samt modern teknologi för cellanalys. Samarbetet, som inleddes 2013, har förlängts till 2020. Centret utvecklas för att bli en hub för forskning inom kardiometabola sjukdomar i Sverige och globalt. Här arbetar KI:s och AstraZenecas forskare sida vid sida för att utveckla regenerativa medicinterapier mot hjärtsvikt, diabetes och njursvikt. Under 2017 utvecklades KI:s samarbete med

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


SAMVERKAN

Novo Nordisk bland annat genom ett program för finansiering av postdoktorer. Fokus för de nya forskningsprojekten är diabetes och associerade metabola sjukdomar, såsom kardiovaskulära sjukdomar och leversjukdomar. Takeda Pharmaceuticals, Japan, har etablerat ett treårigt samarbete med Karolinska Institutet kring validering av mekanismer vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Samarbetet inkluderar även open innovation. Ett antal projekt inom cancer och autoimmuna sjukdomar etablerades under året med Merck KGaA, Tyskland. Dessa samarbeten ligger till grund för att skapa ett långsiktigt partnerskap kring forskning och utbildning. KI har tillsammans med SciLifeLab och läkemedelsföretaget Ferring, etablerat Centre for Translational Microbiome Research (CTMR). Ett exempel på en nyligen påbörjad studie är att undersöka hur mikrobiomet under graviditet är relaterat till medicinska problem.

Innovationsstöd KI:s innovationsstöd innebär en service för studenter, forskare och andra medarbetare som behöver råd och praktiskt stöd för att utveckla idéer till innovationer. Flera av KI:s verksamheter inom innovationsområdet deltar i EIT Health, ett av EU:s största forskningskonsortier med inriktning på hälsosamt liv och aktivt åldrande.

Utbildning och forskning inom entreprenörskap

Grafik: iStock.

KI bedriver forskning och utbildning inom innovation, entreprenörskap och kunskapsöverföring genom enheten för bioentreprenörskap (UBE). Bland annat ger KI ett tvåårigt internationellt masterprogram. Tvärvetenskaplig utbildning genomförs inom ramen för Stockholm School of Entrepreneurship vilket är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Konstfack. UBE organiserar också utbildningsaktiviteter inom ramen för EIT Health. Under 2017 presenterades två doktorsavhandlingar som bland annat kartlade innovationer och patentering relaterade till KI.

Innovationskontoret – rådgivning i tidig fas KI:s innovationskontor (IK) har ansvarat för stöd till forskare och studenter för nyttiggörande och

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

även hjälp med identifiering av innovationspartners. Konkreta idéer slussas vidare till kommersiell verifiering som utförs av KI Innovations AB (KIIAB) med stöd av Vinnovas program Verifiering för tillväxt (sju projekt). Innovationskontoret har även under året i samarbete med Södertörns högskola erbjudit workshops och seminarier om innovation och entreprenörskap riktat till studenter. IK bidrar med stöd och rådgivning till innovationsprojekten inom EIT Health. IK har också under året bidragit i arbetet med att ta fram nya riktlinjer om immateriella tillgångar och näringslivssamverkan på KI. Innovationskontorets verksamhet finansierades under 2017 med särskilda statliga medel om 8,6 mnkr. Medlen har huvudsakligen använts för löner och drift på IK. IK har också inom ramen för dessa medel finansierat samarbetet med Södertörns högskola. Tjänster för stöd i den löpande verksamheten och omstrukturering har köpts från KI Holding AB. Från Kammarkollegiet har KI 2017 tagit emot 1,2 mnkr för fördjupad kommersiell verifiering. Medlen var vid årets slut oförbrukade och är beslutade för planerade aktiviteter under 2018.

489 miljoner kronor i finansiering från företag under 2017

KI Innovations AB – rådgivning och stöd till kommersialisering Verksamheten vid KIIAB syftar till att verifiera forskningsresultat för fortsatt kommersialisering och skapa förutsättningar för att vetenskapliga upptäckter och forskningsresultat ska komma till samhällsnytta. På uppdrag av Vinnova hanterade KIIAB under 2017 totalt 4,4 mnkr för kommersiell verifiering. Totalt har 36 projekt (inklusive sju tillsammans med IK) beviljats verifieringsmedel. KIIAB utför även uppdrag kopplade till de strategiska samarbetena med EIT Health, Stockholm Brain Institute och Johnson & Johnson Innovation. Under 2017 har nio bolag bildats med stöd av KIIAB. Under året har KIIAB även kvalificerat sig för Vinnovas Excellens-program för inkubatorer. Exempel på bolag i detta inkubatorprogram är: • Prognostix AB, ett e-hälsobolag som utvecklat det validerade prognostiska verktyget PATHFx. • Heartrunner Sweden AB (f.d. SMS Livräddare AB), en mobilapp för hjärt- och lungräddning som i november 2017 fick Athenapriset, sjukvårdens största pris i klinisk forskning. • Lexplore AB (ägt av Optolexia AB), som utvecklat teknik för att tidigt upptäcka dyslexi hos barn. Under året har Lexplore attraherat en privat investering om 50 mnkr och satsar nu på en lansering i USA.

45


SAMVERKAN

Se även not 16 om KI Holding AB. sid 79

Organisatoriska förändringar i KI:s innovationsverksamheter

KI uppdrar åt KI Housing AB att förvalta och bedriva uthyrning av nya lägenheter till internationella studenter och gästforskare vid KI. Se även kapitlet En universitetsmiljö i utveckling. Frågan om sociala innovationer blir mer och mer aktuell då fokus hamnar på att nyttiggöra forskningen till allmänhetens bästa och inte nödvändigtvis att kommersialisera den med vinstsyfte. Styrelsen för KIHAB har därför fattat beslut om att starta ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB-bolag). Ett omfattande omstruktureringsarbete pågår inom KI Science Park. Verksamheten kommer att fokusera på tre områden: 1. Co-office Space och Open Source Labs i en dynamisk miljö 2. Facility Management Service (IT, kontorsservice och seminarieverksamhet) 3. KI Science Park Business Academy för praktiska kurser i affärsmannaskap KI Science Park kommer 2019 att samlokaliseras i Innovationernas Hus. Under 2017 har flera bolag med ursprung eller stöd från något av KI Holdings verksamheter börsnoterats, bland annat Oncopeptides AB, BioArctic, XSpray Microparticles AB, Inhalation Sciences Sweden AB och NextCellPharma AB. KIHAB är ägare (kapitalmässigt 6,8 procent) i det fristående investmentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm: KDEV, KD).

Under året har en genomlysning av hela innovationssystemet gjorts. Med utgångspunkt i konsistoriebeslut har avtal ingåtts mellan KI och KIIAB om att samla innovationsverksamheten under ett tak. Det innebär en överflytt av verksamhet för inspiration, rådgivning och vägledning från innovationskontoret till KIIAB från och med 2018. För att innovationsverksamheten ska komma närmare KI:s kärnverksamhet kommer KIIAB:s hela verksamhet för innovationsstöd från och med 2018 att bedrivas från nya lokaler i hjärtat av campus Solna. Moderbolagets, KI Holding AB, roll har renodlats, omorganiserats och koncentrerats till tre verksamhetsområden: förvaltning av aktie- och portföljinnehav, ekonomisk och finansiell rådgivning samt administration till koncernen. Stöd för näringslivssamverkan, i första hand samverkan mellan forskare och etablerade företag, omfattas inte av förändringarna, utan organiseras även fortsättningsvis inom KI:s universitetsförvaltning.

Internationalisering KI utvecklade under 2017 rutiner för att prioritera internationella aktiviteter och samarbeten. Arbetet pågick under 2017 med processledning av Business Sweden. En extern konsult har också på uppdrag av KI gjort en analys rörande samverkan i södra delen av Kina. I likhet med tidigare år har KI tagit emot ett stort antal internationella besök på lednings- och verksamhetsnivå. Se även i respektive verksamhetskapitel om internationella samarbeten.

Hälsoinnovatörsskola (Norge) Sedan 2017 medverkar KI, tillsammans med två lärosäten i Norge, i en nordisk hälsoinnovatörsskola. Skolan syftar bland annat till att utrusta doktorander och postdoktorer inom hälso- och sjukvård med kunskaper för att utveckla sina forskningsidéer till produkter och kunna starta nya företag baserade på dessa forskningsidéer.

TRAC (Vietnam)

Foto: Molly Yang .

Created by Niklas Bäversten from the Noun Project

Övriga verksamheter inom KI Holding AB (KIHAB)

Intresset för Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine är stort och ett flertal delegationer från olika länder har besökt centret i Hongkong. Året avslutades med besök av H.K.H. Prins Carl Philip och KI:s rektor och styrelseordförande.

46

TRAC är ett treårigt samarbetsprojekt mellan fem svenska lärosäten – Karolinska Institutet (koordinator), och universiteten i Uppsala, Umeå, Göteborg och Linköping. Lärosätena har gemensamt erhållit medel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) för att etablera samverkan inom utbildning och forskning. Under året har kurser för studenter från

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


SAMVERKAN

vietnamesiska och svenska lärosäten genomförts, både på master- och forskarutbildningsnivå.

University of Tokyo (Japan) Under 2017 tecknade KI ett strategiskt samarbetsavtal med University of Tokyo i förening med KTH och Stockholms universitet. Syftet med avtalet är bland annat att främja tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning mellan Stockholmsregionen och University of Tokyo inom utvalda ämnesområden, bland annat Active Ageing.

Mayo Clinic (USA) I september 2017 ägde den 23:e gemensamma konferensen med Mayo Clinic rum, denna gång i Stockholm. Utöver samverkan inom forskning, utbildning, administration och innovation inkluderades i år även Health Care Management genom deltagande från Karolinska universitetssjukhuset. Samarbetet understöds med gemensamma medel för bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt och arbetsresor.

Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, MWLC (Hongkong) I oktober 2016 invigdes KI:s etablering Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine (MWLC) i Hongkong. Under 2017 har aktiviteterna intensifierats inom flera områden. De rekryterade forskargruppledarna har tillträtt vid olika tidpunkter under året och har därefter rekryterat sina team och forskningsverksamheten är därmed igång. Samarbete och kunskapsutbyte mellan MWLC:s noder i Sverige respektive Hong Kong har bland annat resulterat i två interna konferenser och tre doktorandkurser inom ramen för KI:s kursutbud. Symposiet Reparative Medicine and Beyond lockade också deltagare från universiteten i Hongkong. Samverkan med lokala universitet och organisationer utvecklas vidare. Arbetet med att utveckla och implementera regler och rutiner i samverkan med KI i Sverige pågår kontinuerligt. Intresset för MWLC är stort och ett flertal delegationer från olika länder har besökt centret. Året avslutades med besök av H.K.H. Prins Carl Philip och därefter av KI:s rektor och styrelseordförande.

Utvalda nyckeltal för samverkan och innovation

2013

2014

2015

2016

2017

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr)

3 040 268 85

3 260 289 97

3 478 341 89

3 623 443 147

3 793 489 170

56 8

70 11

74 8

83 12

90 12

241

304

279

287

271

84 64

85 67

91 71

85 68

81 64

B. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) C. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) D. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL E. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter)

479

500

511

528

533

F. Antal EU-projekt (FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

229 19

202 15

214 12

198 11

200 12

G. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och innovationskontoret, sammanräknat

123

139

150

168

178

H. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB

30

50

55

66

72

I. Antal företag inom KI Science Park

70

82

86

87

84 681

575

651

672

690

K. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

J. Antal anställda i företag inom KI Science Park

85

84

88

88

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

63

63

67

70

Källor: A, B: Ekonomisystemet Unit4 Business world. C: Studentdatabasen Ladok. E: Studentdatabasen Ladok. K, L: Web of Science/Medline. Noter: D: Avser antal som vid något tillfälle under kalenderåret varit adjungerad. E: Beräkningsmetod enligt LW10 t o m 2015, 2016 i VIS och från och med 2017 i uppföljningsmodulen i Ladok3. Inkluderar kategorierna FTG, USL och AUH. F: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). Första projekten inom Horizon 2020 bokfördes 2015. G: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både Innnovationskontoret och KI Innovations AB, varav 10 procent avser rådgivning till studenter. Till dessa räknas projektförslag som har tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Inkluderade är bland annat projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. J: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. K, L: Samtliga års siffror är kontinuerligt uppdaterade och kan därför skilja sig från tidigare års redovisning. Data för 2017 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2018. All rights reserved.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

47


48

Foto: Erik Cronberg.

I november togs det första spadtaget på campus Solna för nya bostäder som ska rymma upp till 400 forskare och studenter.


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

En universitetsmiljö i utveckling Året har präglats av åtgärder för att följa upp och främja en bra arbetsmiljö och ett bra arbetsklimat och en väl fungerande organisation. År 2017 färdigställdes också två av de fyra största lokalprojekten inom Strategi 2018: forskningsbyggnaden Neo i Flemingsberg och försöksdjursanläggningen KM-B (komparativ medicin – Biomedicum) i Solna.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats

Personalredovisning

Karolinska Institutet (KI) har tagit fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Planen syftar till att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. En medarbetarundersökning har genomförts med högt deltagande. Under hösten har arbetet inletts att utifrån undersökningens resultat ta fram handlingsplaner för att förbättra utvecklingsområden. Eftersom ledarskapet har stor betydelse för en framgångsrik verksamhet och ett bra arbetsklimat har flera nya ledarskapsprogram startats. Likaså har en tydlig och transparent process för att rekrytera prefekter och administrativa chefer implementerats. Riktlinjerna om bisysslor har förtydligats och en insamling av bisyssloredovisningar från samtliga anställda har påbörjats. Nya regler har införts för anknytning av personer som deltar i verksamheten utan att vara anställd. KI har under året även beslutat om nya och tydligare regler för anställningar efter 67 års ålder. Universitetet har under hösten beslutat om en ny anställningsordning som gäller från och med 1 april 2018. Bakgrunden är bland annat förändringarna i högskoleförordningen och den nya meriteringsanställningen som biträdande lektor. Den årliga lönekartläggningen visade inte på några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. I övrigt har lönerevisionerna 2017 och 2018 slagits ihop med revisionstidpunkt per 1 april 2018 i syfte att skapa ett större utrymme för lönejusteringar.

KI har i flera år haft en låg rapporterad sjukfrånvaro jämfört med övriga statliga myndigheter inom utbildningsområdet1⁸. Sjukfrånvaron på KI uppgick totalt till 2,3 procent år 2017. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och den fortsätter öka något jämfört med tidigare år. År 2017 uppgick den till knappt 3,2 procent. Männens sjukskrivningstal ligger däremot kvar på en nivå omkring en procent. Den långa sjukfrånvaron bland kvinnor ökar och utgör nu mer än hälften av kvinnornas rapporterade sjukfrånvaro. För män syns inte samma tendens. För hela KI uppgick den långa sjukfrånvaron till 49,1 procent av total sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaro definieras som mer än 60 dagars sjukfrånvaro i en sammanhängande period. Under 2018 kommer KI att analysera möjliga orsaker till utvecklingen av sjukskrivningstalen för kvinnor respektive män.

Sjukfrånvaro

5 405 anställda

3 250 är kvinnor

Rekrytering Arbetet med det akademiska karriärsystemet har fortsatt och i slutet av året beslutades en ny anställningsordning som kommer att gälla från och med 1 april 2018. Den största förändringen är att den nya anställningen för meritering i högskoleförordningen, biträdande lektor, införs och att anställningen som forskarassistent utgår 1 april 2018. KI:s rekryteringsguide har under året omarbetats för att förtydliga kopplingen till regelverket för de akademiska befattningarna och vad som gäller för anställning inom staten (allmän arbetsrätt, statlig särreglering samt högskoleförordningen.)

18 Källa: Statskontoret ”Sjukfrånvaron i staten 2016 – myndigheter och sektorer” (Dnr 2017/57-5).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

49


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Nyanställda professorer och universitetslektorer 2014–2017 2014

2015

2016

2017

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

19

37

24

46

18

56

12

25

Professorer Professor

7

29

16

44

12

50

6

17

Adjungerad professor

Gästprofessor

13

46

10

30

8

50

9

22

Totalt

39

38

50

42

38

53

27

22

17

64

13

62

6

50

17

53

6

0

5

20

10

70

16

50

23

47

18

50

16

63

33

52

Universitetslektorer Universitetslektor Adjungerad universitetslektor Totalt

Not: Siffror från 2014 avseende professorer och gästprofessorer har korrigerats från årsredovisning 2014.

Förändring totalt 2016–2017 (%)

Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2014–2017 2014

Professorer, ej förenade anst

2015

2016

2017

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

221

28

230

29

234

31

233

31

-1

Professorer, förenade anst

146

27

143

28

134

29

130

29

-3

Universitetslektorer, ej förenade anst

110

62

110

63

100

64

94

68

-5

48

51

45

46

46

46

48

51

6

Universitetslektorer, förenade anst Universitetsadjunkter

159

75

157

75

162

76

159

78

-2

Forskare

360

46

379

48

361

46

353

46

-2

Forskarassistenter

161

52

170

53

188

54

196

52

5

Postdoktorer med anställning

526

56

539

57

521

56

530

56

2

Doktorander med anställning

650

59

770

58

932

59

879

57

-6

Tekn o adm personal

2 093

72

2 153

70

2 143

70

2 126

70

-1

Totalt

4 473

62

4 694

61

4 820

61

4 749

61

-1

Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2017. Källa: Primula.

Antal lärare samt andel disputerade av samtliga lärare 2014–2017, årsarbetskrafter År

Antal lärare

Andel disputerade (%)

2014

844

88

2015

853

91

2016

863

92

2017

860

93

Med lärare avses professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Källa: Primula.

Sjukfrånvaro 2014–2017, % Totalt Andel långtidssjuka

2014

2015

2016

2017

2,0

2,1

2,2

2,3

40,5

42,7

45,0

49,1

Kvinnor

2,7

2,7

3,0

3,2

Män

0,8

1,0

1,1

1,0

Anställda –29 år

0,9

1,1

1,4

1,5

Anställda 30–49 år

1,9

1,9

2,0

2,2

Anställda 50 år–

2,5

2,8

3,1

2,8

Källa: Primula.

50

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter 2017

110 89

Universitetslektorer

54

123

35

163

Universitetsadjunkter 190

102

Forskare

94

299

Forskarassistenter 231

Postdoktorer med anställning 375

504 818

800

Doktorander med anställning

245 675

1 000

Professorer

253

Administrativ personal Teknisk personal

389

600

400

200

0

200

400

600

800 Källa: Primula.

Kvinnor (totalt 2 883)

Män (totalt 1 866)

61%

363

kvinnor

professorer

Sjukfrånvaro 2010–2017 3,5 %

3,15 % 3,0 %

2,5 %

2,0 %

Total sjukfrånvaro – kvinnor

1,64 % 1,5 %

Total sjukfrånvaro – män

0,96 %

1,0 %

Långtidssjukfrånvaro – kvinnor

Grafik: iStock.

0,5 %

0,34 % Långtidssjukfrånvaro – män

0%

2010

2011

2012

2013

Total sjukfrånvaro – kvinnor – kvinnor KAROLINSKA INSTITUTETLångtidssjukfrånvaro ÅRSREDOVISNING 2017

2014

2015

2016

2017

Total sjukfrånvaro – män Långtidssjukfrånvaro – män

51


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Ledar- och medarbetarskap Ledarskapsutveckling Universitetet har beslutat om ett obligatoriskt ledarskapsprogram för KI:s högsta chefer och ledare. Fokus ligger på lednings- och styrningsfrågor, jämställdhetsintegrering och ökat samarbete mellan olika campusområden. Den första utbildningsomgången startar under våren 2018. En första pilotutbildning för potentiella chefer och ledare – Framtidens akademiska ledare – har under året avslutas och utvärderats. För kommande år planeras att motsvarande utbildning ges för ett flertal potentiella chefer och ledare på campus Flemingsberg. KI har tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan utvecklat och implementerat ett grupput-

52

KI har under året introducerat ett nytt karriärstöd till medarbetare där det bland annat erbjuds individuell karriärcoaching.

KI har utlyst anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap. Totalt samlade årets utlysning över 270 sökande.

vecklingsverktyg för forskargrupper. Som ett led i att tillvarata talanger har KI under året även gjort en nysatsning på en projektledarutbildning för juniora forskare som gavs första gången 2008. Utbildningen har vidareutvecklats och utökats med en dag och omfattar nu sex kursdagar. Tjugofyra nominerade forskare från elva institutioner deltog. Vidare har KI satsat på utveckling av en tvådagars chefsutbildning inom ekonomiområdet. Utbildningen är interaktiv och anpassad efter KI:s ekonomimodell.

Karriärutveckling För att skapa ett långsiktigt lokalt omställningsarbete har KI under året introducerat ett nytt karriärstöd till medarbetare. I samarbete med en upphandlad extern leverantör erbjuds karriärplanerings- och karriärväxlingsprogram samt individuell karriärcoaching. Målgruppen är medarbetare och chefer i behov av individuell coaching. Behovet kan uppstå till exempel i samband med organisationsförändringar, individuella utvecklingsinsatser, risk för övertalighet eller i samband med önskemål om rörlighet. Programmet finansieras av lokala omställningsmedel. Trettiosex personer har deltagit i karriärprogrammet under året.

Arbetsmiljö och hälsa Gemensamma arbetsställen KI, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet har träffat en skriftlig överenskommelse kring arbetsmiljösamarbete (bland annat avseende samordningsansvar enligt arbetsmiljölagen) avseende gemensamma arbetsplatser för Science for Life Laboratory. Ett nybildat forum för samråd med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter från de tre lärosätena utgör navet för detta arbetsmiljösamarbete.

Arbetsmiljöutbildning för chefer KI har beslutat att tre arbetsmiljöutbildningar (systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö samt laboratoriesäkerhet) ska vara obligatoriska för chefer med delegerade arbetsmiljöuppgifter. Utbildningstillfällena utökades i antal och totalt har det under året varit 340 deltagare på de tre utbildningarna (jämfört med 184 deltagare år 2016). Under året har det också anordnats sju utbildningstillfällen för chefer som vill fördjupa sina kunskaper kring alkoholfrågor i arbetslivet samt samarbetskulturer och konflikthantering.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Grafik: iStock och Noun Project.

Under året har det genomförts förbättringar i det digitala rekryteringssystemet där alla lediga anställningar och ansökningar hanteras för att göra förfarandet så enkelt och regelsäkert som möjligt. För att förbättra handläggningen av rekryteringsärenden har fler steg digitaliserats vilket ger ökad effektivitet, minskad pappershantering och en effektiv spårbarhet. KI har upphandlat ett arbetspsykologiskt test och har därmed en leverantör för den externa bedömning som kompletterar rekryteringsprocessen av våra mest seniora chefsbefattningar – prefekter och administrativa chefer. För fjärde året i rad har KI utlyst anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap. Utlysningen är en strategisk satsning på juniora forskare med särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential. Det är en bred satsning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning. Den omfattar tre nivåer i den akademiska karriären: forskarassistent, förlängning av tidigare anställning som forskarassistent och forskare. KI delfinansierar lön under fyra, två respektive fem år för dem som erhåller dessa anställningar. Totalt samlade årets utlysning över 270 sökande. Efter en rigorös urvalsprocess som inkluderar intern panelbedömning, extern sakkunniggranskning och slutligen intervjuer, har KI anställt åtta forskarassistenter och åtta forskare. Ytterligare åtta forskarassistenter fick förlängd anställning. För att underlätta för externt rekryterade forskarassistenter beslutade universitetet att tilldela ett flyttbidrag till de forskarassistenter som rekryteras externt till KI.


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Medarbetarundersökning 2017 Under hösten 2017 genomförde KI en medarbetarundersökning. Enkäten besvarades av nästan 4 300 medarbetare, vilket gav en svarsfrekvens på 80 procent. Generellt ligger KI väl till inom de flesta områden både i jämförelse med andra universitet och med övriga sektorer på arbetsmarknaden. Resultatet på totalnivå visar att många är nöjda med den närmaste chefens ledarskap och att klimatet i arbetsgrupperna är bra. Andelen medarbetare som vill rekommendera sin arbetsplats har ökat jämfört med föregående undersökning (2014), och är högre än snittet för andra lärosäten som genomför motsvarande undersökning. Medarbetarindex som är ett mått på engagemang har ett högt värde. Övriga styrkor enligt undersökningen var bland annat likabehandling och medarbetarsamtal. Ett av utvecklingsområdena är KI:s styrning och organisation. Många upplever att organisationen är otydlig och att målen och strategierna inte genomsyrar verksamheten. Även arbetsbelastningen har ökat sedan år 2014. Färre svarar nu att de har en arbetsmängd som de trivs med, en bra balans mellan arbete och fritid och att de har tid för återhämtning i arbetet. Universitetsadjunkter skattar arbetsbelastningen högst, följt av universitetslektorer, forskare och forskarassistenter. Dessutom skattar chefer sin arbetsbelastning högre än medarbetare. Andelen som upplever att den egna institutionen är fri från diskriminering har ökat jämfört med år 2014. Trots den positiva utvecklingen svarar fem procent av medarbetarna att de utsatts för någon form av diskriminering under det senaste året. Den vanligaste grunden till upplevelsen av diskriminering är kön, följt av etniskt tillhörighet och ålder. Arbetet med att ta fram handlingsplaner på olika nivåer i organisationen startade i november och ska vara klart under våren 2018.

Friskvården Friskvårdens lokaler på campus Solna har under 2017 fått en aktiv yta för minskat stillasittande i kontorsnära arbetsmiljö enligt WHO:s riktlinjer. Det är en lärandeyta utformad enligt biofilisk design som utgår från miljövänliga material och naturnära element som inspirerar till aktiv återhämtning. Lärandeytan används till exempel i samband med ergonomiutbildningar och FaR-instruktioner för lättare hemträning. FaR står för fysisk aktivitet på recept och är en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet. Som ett led i att knyta forskning, utbildning och administration närmare varandra har delar av

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

KI

ett forskningsprojekt inom Alzheimers sjukdom och demens (MIND-AD) förlagts till KI:s nya träningslokal BASE i Flemingsberg.

Lika villkor I 2017 års medarbetarundersökning fick medarbetarindex ett högt värde. Det är ett mått på engagemang fördelat på arbetsklimat, organisation, ledarskap samt mål och strategier.

KI har under året fastställt en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för perioden 2017–2019 enligt regeringens särskilda uppdrag.

Enligt Strategi 2018 ska KI:s verksamhet präglas av delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. För att uppnå det arbetar KI aktivt med likavillkorsfrågor i alla delar av verksamheten. KI främjar lika rättigheter och möjligheter för alla studenter och medarbetare samt motverkar diskriminering kopplat till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Prorektor har det övergripande ansvaret för universitetets likavillkorsarbete som under 2017 bland annat har fokuserat särskilt på regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering. Fokus har även legat på de skärpta bestämmelserna i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder och kraven att förebygga diskriminering samt att verka för lika rättigheter.

Jämställdhetsintegrering KI har under året fastställt en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för perioden 2017–2019 enligt regeringens särskilda uppdrag. I början av året gjordes en nulägesanalys, i syfte att överblicka ojämställdheten vid lärosätet och att formulera centrala problemområden. Prioriterade områden i handlingsplanen är ledarskapsutveckling, karriärvägar, interna bedömningar, resursfördelning samt utbildningens innehåll och genomförande. KI har sedan planen beslutades arbetat vidare med förberedelserna och genomförandet av aktiviteter inom de olika områdena. Detta har bland annat skett genom stöd, utbildning, informationsspridning och omvärldsanalys gällande jämställdhetsfrågor liksom nätverkande och samverkan både inom lärosätet och i högskolesektorn. Samtliga verksamhetsstyrelser har avsatt medel för jämställdhetsaktiviteter 2018. Ett särskilt fokus för styrelsernas arbete är kön och makt i olika bedömnings- och resursfördelningsprocesser.

Rekryteringsmål för professorer I KI:s regleringsbrev för budgetåret 2017 har regeringen fastställt ett rekryteringsmål för universitetet som för KI:s del innebär att minst 60 procent av de professorer och gästprofessorer som anställs

53


Foto: Sofia Lindberg.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Lokalarea och lokalkostnader 2010–2017 Lokalarea (kvm)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2010

204 494

565

11

2011

200 859

586

11

2012

213 881

667

12

År

2013

218 870

741

13

2014

220 628

763

13

2015

220 759

754

12

KI tågar i Pride-paraden

2016

221 925

755

11

2017

245 500

822

12

Under parollen A university for diversity gick KI och Medicinska Föreningens HBTQ-förening Queerolinska för fjärde året i rad i Stockholms Prideparad. Totalt samlades i år cirka 130 anställda, anknutna och studenter. Från ledningen deltog bland annat KI:s nytillträdde rektor, dekanerna för utbildning, forskning och forskarutbildning samt prorektor.

I lokalkostnad ingår hyror och förbrukning av värme, kyla, el och vatten samt lokalvård m.m. Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.

under perioden 2017–2019 ska vara kvinnor. I målet inkluderas inte adjungerade professorer. Andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer under 2017 var 22 procent, att jämföra med 53 procent föregående år. I december 2017 har Styrelsen för forskning tillsammans med Styrelsen för utbildning utsett en arbetsgrupp som i början av 2018 ska ta fram aktiviteter och satsningar för att öka andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer. I detta arbete ligger att även göra en närmare analys av de bakomliggande orsakerna till det låga utfallet för 2017.

Utbildningar, workshops, föreläsningar och nätverk Lika villkor ingår som obligatoriska moment i olika ledarskapsutbildningar, handledarutbildningar och utbildningar för studenter. Därutöver har under året cirka 250 anställda och studenter deltagit i utbildningar, workshops och föreläsningar med fokus på hur KI som arbetsgivare och utbildnings-

54

anordnare kan förebygga diskriminering och trakasserier (inklusive sexuella trakasserier) samt hur vi kan verka för lika rättigheter. På den internationella dagen mot homo-, bioch transfobi (IDAHOT) genomfördes två seminarier där studenter, anställda och anknutna deltog, bland annat med fokus på transpersoners utsatthet i vården. I samband med #metoo-kampanjen anordnades två seminarier om att förebygga sexuella trakasserier. Dessutom deltog cirka130 personer vid en teaterföreställning om kvinnliga akademikers villkor i ett historiskt perspektiv. Under året tog KI initiativ till ett nätverk för lika villkor för högskolor i Stockholm. Syftet med nätverket är att stärka den regionala samverkan och bidra till gemensamt lärande. Nätverkets första träff fokuserade särskilt på det stärkta arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. KI finns även representerat i styrgruppen för det nationella nätverket för lika villkor och jämställdhet i högskolan, som drivs av Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Infrastruktur – lokaler I juni 2017 fastställde KI:s styrelse lärosätets andra och uppdaterade lokalförsörjningsplan. Några projekt hade då gått från utredning till genomförande sedan året innan. År 2017 färdigställdes också två av de fyra största lokalprojekten inom Strategi 2018. I december stod forskningsbyggnaden Neo klar i Flemingsberg med en för KI ny hyresvärd i form av Hemsö Fastighets AB. Samtidigt var försöksdjursanläggningen KM-B (komparativ medicin – Biomedicum) klar i Solna, uppförd i Akademiska hus regi. Därmed hade KI:s totala lokalarea ökat med cirka 10 procent till 245 500 kvadratmeter. I maj låg också en långsiktig campusplan klar för campus Solna, gemensamt framtagen av KI och Akademiska hus. Planen har tidsperspektiv fram till 2030 och behandlar såväl den fysiska som

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

sociala utvecklingen av universitetsområdet samt stadsutvecklings- och hållbarhetsaspekter. Ambitionen är bland annat att förbättra utemiljön och göra campus mera attraktivt för både KI:s medarbetare och studenter och för tilltänkta nya hyresgäster i de lokaler som KI lämnar.

Strategiska lokalprojekt I forskningsbyggnaden Neo hyr KI drygt 15 200 kvadratmeter, vilket är cirka 80 procent av byggnaden. Förutom rena forskningslaboratorier finns även ett antal hörsalar, konferenslokaler och en multifunktionssal för bland annat examensskrivningar. Byggnaden har en gemensam entréhall med Kungliga Tekniska högskolans angränsande byggnad, som var klar och inflyttad redan under 2016. I KM-B – granne och sammanlänkad med Biomedicum – hyr KI drygt 12 500 kvadratmeter lokaler som samlar stora delar av komparativ medicins verksamhet. Byggnaden ersätter flera äldre djurhus som lämnas under 2018. Den totala djurhusarean kommer då att bli något lägre än tidigare. I både Neo och KM-B kommer de totala hyreskostnaderna att öka jämfört med tidigare lokaler, men påverkan på utfallet för 2017 är marginell, eftersom lokalerna disponerades från och med 1 december. Kostnaderna följer prognosen och täcks av den planenliga utvecklingen av internhyran. Forskningsbyggnaden Biomedicum – det allra största projektet i KI:s stora infrastruktursatsning – färdigställdes byggnadstekniskt i slutet av 2017, men befinner sig därefter i en injusterings- och inredningsfas under det första kvartalet 2018. Lokalerna tillträds avtalsmässigt per 1 april. I Biomedicums drygt 44 000 kvadratmeter samlas fem av institutionerna på campus Solna. Förutom forskningslaboratorier kommer byggnaden att innehålla kontor och samlingslokaler, främst för konferenser och dylikt. Hyran för Biomedicum kommer att baseras på slutkostnaden. Väl genomförda upphandlingar och kostnadskontroll har på tre år sänkt prognosen för den slutliga årshyran med närmare 20 miljoner kronor – motsvarande cirka 10 procent. Projektet Framtidens laboratorium inom Alfred Nobels allé 8 i Flemingsberg – en genomgripande ombyggnad av cirka 10 000 kvadratmeter av byggnadens totalt dryga 30 000 kvadratmeter – är det projekt som har varit svårast att genomföra med tanke på att det genomförs med fullt pågående verksamhet i angränsande lokaler. Åtgärder har vidtagits för att minska störningarna så långt det är möjligt. Projektet kommer att slutföras under hösten 2018.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

På den kliniska sidan stod Bioclinicum, den nya forskningsbyggnaden vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, färdig i slutet på 2017. I byggnaden samlas kliniska forskare med laborativ inriktning från en rad institutioner. Under 2018 kommer Bioclinicum att knytas ihop med Biomedicum via en förbindelsegång över Solnavägen.

KI:s lokalarea:

245 500 kvadratmeter Därav hyrs nära 25 000 kvadratmeter ut i andra hand, bland annat till SciLifeLab.

Övriga projekt på campus Solna Skrivsalsprojektet med om- och tillbyggnad av Berzeliuslaboratoriet har pågått under 2017 och går mot färdigställande under första kvartalet 2018. I september startade om- och tillbyggnaden av Wargentinhuset, dels för en samlad core-facilitet för elektronmikroskopi med koppling till Biomedicum, dels för en utökning av kontorslokalerna. Färdigställande sker etappvis till sommarenhösten 2018. I mars startade ombyggnaden av MTC:s (mikrobiologi, tumör- och cellbiologi) tidigare djuravdelning till nya Annexet för komparativ medicin. Annexet ersätter nuvarande djuravdelning i Scheelelaboratoriet efter färdigställande sommaren 2018.

Under utredning på campus Solna Under 2017 har KI planerat förbättrade och utökade friskvårdslokaler i anslutning till Berzeliuslaboratoriet. Inom Scheelelaboratoriet projekteras ett nytt kurslaboratorium för fysiologi och farmakologi som ersättning för det som lämnas när institutionen flyttar in i Biomedicum. I anslutning till detta kompletteras också undervisningslokaler och studentytor. För komparativ medicin (KM) utreds en omoch tillbyggnad av Astrid Fagræuslaboratoriet (AFL) för ett flertal olika behov.

Bostäder Efter en långdragen detaljplaneprocess har byggandet av de planerade bostäderna i norra delen av campus Solna (Fogdevreten) påbörjats under hösten 2017. KI har tecknat blockhyresavtal för 322 lägenheter för upp till 400 boende, primärt för gästforskare och utbytesstudenter. Inflyttning kommer att ske under 2019–2020. I Flemingsberg har 84 lägenheter i varierande storlek hyrts in för motsvarande behov i de nyuppförda bostäderna i södra delen av campus.

55


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Hållbar utveckling

56

Hållbart campus Enligt Strategi 2018 ska KI:s verksamhet präglas av ett starkt samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sverige.

Ett av KI:s miljömål är att minska energianvändningen per kvadratmeter med 25 procent till 2025, jämfört med 2010.

Energianvändning Energianvändning är en av KI:s betydande miljöaspekter, och är således ett område som har hög prioritet i miljö- och hållbarhetsarbetet. Lärosätet ska ha en effektiv och på sikt klimatneutral energianvändning. Ett av KI:s miljömål är att minska energianvändningen per kvadratmeter med 25 procent till 2025, jämfört med 2010. KI samarbetar med hyresvärden Akademiska hus för att energieffektivisera i befintliga lokaler, och under året har insatser för att förbättra värmeåtervinningen och fläktar genomförts. Universitetet har även tecknat ett avtal om en ny elbaserad panncentral för att få till ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät lokalt på campus, med planerad driftsättning i slutet av 2018. Under hösten installerades en solcellsanläggning på KI:s nybyggda forskningsbyggnad Biomedicum. Solcellerna uppgår till 440 kvadratmeter och beräknas ha en årlig energiproduktion på ca 38 000 kWh, vilket motsvarar den årliga driften för 15–20 elbilar. Solpanelerna är vertikalt placerade på byggnaden och kan ses från campusområdet. Biomedicum har även blivit certifierat Miljöbyggnad Silver enligt Sweden Green Building Councils normer. Under 2017 fastställdes en plan för campus Solna som sträcker sig till 2030, och som anknyter till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Att installera solceller på hustak inom campus finns med som ett långsiktigt hållbarhetsmål, för att främja möjligheterna till lokal energiproduktion. I campusplanen ingår även bland annat att minska antalet parkeringsplatser inom området och hänvisa parkering till ytterområdena, ett arbete som påbörjats under 2017. Laboratoriesäkerhet och avfallshantering För att kartlägga laboratoriesäkerheten har oanmälda inspektioner genomförts under 2017 vid 35 olika laborativa miljöer inom båda campus. Resultatet visar att det överlag råder god lagefterlevnad inom laboratoriesäkerhet och kemikaliesäkerhet. Men det finns också påtagliga brister. Berörda chefer har fått i uppdrag att vidta åtgärder, och en uppföljning kommer att göras under 2018. Ytterligare inspektioner kommer att genomföras under det kommande året.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Grafik: iStock och Noun Project.

”Som internationellt universitet har KI ett globalt ansvar och måste tydligt jobba för hållbarhetsmålen i såväl utbildning som forskning” skriver Karolinska Institutets (KI:s) rektor inför år 2018. Universitetets kärnverksamheter forskning och utbildning bidrar starkt till flera mål i FN:s Agenda 2030, och specifikt framhålls mål 2, nutrition; mål 3, säkerställa hälsosamma liv; och mål 4, säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning. KI arbetar också för en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i den dagliga verksamheten. Arbetet sker inom ramen för ett ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som byggs upp för att möta kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Enligt Strategi 2018 ska KI:s verksamhet präglas av ett starkt samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom utbildning och forskning. För att synliggöra KI:s forskning relaterad till hållbar utveckling planerar KI att i tidskriften Medicinsk Vetenskap ha ett särskilt tema om miljö och hållbar utveckling under 2018. KI planerar även att samla tidigare publicerade artiklar relaterade till miljö och hållbar utveckling på hemsidan. KI:s kemikaliesäkerhetssamordnare har hållit ett seminarium för forskargruppsledare om lagar och regler för kemikaliehantering, med anknytning till miljö och hållbar utveckling. Arbete med att öka inslag av hållbar utveckling i utbildningarna pågår. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälsooch sjukvården, erbjudits studenter på grundnivå och avancerad nivå. En föreläsning om hållbar utveckling har genomförts inom den obligatoriska grundkursen för forskarhandledare fyra gånger under året. Under våren har en kartläggning gjorts av hur hållbar utveckling implementerats i forskarutbildningsprogrammen. På uppdrag av UKÄ lämnade universitetet under 2017 in en självvärdering av arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen. Enligt UKÄ:s utvärdering av denna självvärdering har KI en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning avseende området ”styrning och organisation” samt området ”utformning, genomförande och resultat”. Däremot bedömdes KI:s process för området ”miljö, resurser och område” vara i behov av utveckling. Mer specifikt ansåg UKÄ att kompetenshöjande insatser för lärare krävs och att samverkan med studenter och arbetsliv behöver stärkas. Denna utvärdering kom-

mer att fungera som en vägvisare för framtida åtgärder och aktiviteter för att främja integreringen av hållbar utveckling inom utbildningen under 2018 och framöver.


EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

En halvdagsutbildning i laboratoriesäkerhet erbjuds numera inom ramen för utbildningen i arbetsmiljöfrågor kopplat till chefens ansvar, som gjorts obligatorisk för chefer inom laborativa miljöer. Satsningar har även gjorts på riktade, lokala utbildningar rörande riskbedömning av arbete med kemikalier. Kemikalieregistret KLARA har utvecklats med streckkodsmärkning av kemikalier i syfte att stärka kontrollen. KLARA streckkodsystem kommer att vara obligatoriskt i Biomedicum. Källsorteringsreglerna har uppdaterats för att passa både campus Solna och Flemingsberg, för att öka enhetligheten och underlätta att sortera avfallet rätt. Möjlighet till ytterligare en källsorteringsfraktion (pappersförpackningar) har införts. Under året har nya regler för laboratorieavfall införts. Reglerna innebär ett förbud mot utsläpp av antibiotikahaltigt avfall samt utsläpp av kemiska produkter som kan vara skadliga för miljön eller vattenreningsverkens processer. Arbetet med KI:s kemikaliemål för åren 2017– 2019 har påbörjats på institutionerna. Målet är substitution, utfasning och minskning av farliga ämnen inom den laborativa verksamheten. Institutionerna ska rapportera in mängder för ett antal utvalda kemikalier, för att kunna mäta måluppfyllelsen under 2019. De nya forskningsmiljöer som KI tar i bruk under 2018 förväntas skapa bra förutsättningar för att stärka miljö- och hållbarhetsarbetet. Under 2017 har institutionerna förberett inför flyttarna genom att bygga in säkrare hantering av farliga ämnen, säkrare rutiner för hantering av farligt avfall, ökad samordning och samverkan kring inköp och logistik samt teknisk utrustning. För att främja återbruk har en webbaserad köp- och säljsida för laboratorieutrustning inom KI lanserats. Under året har KI undertecknat en gemensam avsiktsförklaring för att myndigheter och forskare ska öka samarbetet i syfte att minska riskerna med PFAS (högfluorerade ämnen). Hållbar IT Under året har KI tagit fram riktlinjer för hållbar IT, som bland annat syftar till virtualisering av servrar i så stor utsträckning som möjligt, för att minska användningen av hårdvara och energi. Uttjänt utrustning ska tas om hand och återanvändas i den mån det är möjligt, och annars skickas till återvinning.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Under året har KI implementerat nya regler och anvisningar för tjänsteresor, med syfte att öka kostnadseffektiviteten och att minska miljöpåverkan.

De nya forskningsmiljöer som KI tar i bruk under 2018 förväntas skapa bra förutsättningar för att stärka miljö- och hållbarhetsarbetet.

Tjänsteresor och resfria möten Tjänsteresor är en av KI:s betydande miljöaspekter, och prioriteras i miljö- och hållbarhetsarbetet. KI har som mål att minska klimatpåverkan från tjänsteresor med tre procent under perioden 2017–2018. Under året har lärosätet implementerat nya regler och anvisningar för tjänsteresor, med syfte att öka kostnadseffektiviteten och att minska miljöpåverkan. Ändringarna innebär bland annat att video- eller telefonkonferens ska användas i första hand för möten som annars skulle ha medfört tjänsteresor. Tåg ska väljas framför flyg för inrikesresor och egen bil ska normalt inte användas vid tjänsteresa. Dessutom styrs alla medarbetare till KI:s upphandlade resebyrå, vilket innebär att KI får det ekonomiskt mest fördelaktiga priset, att KI vet var resenärer befinner sig i händelse av större olyckor, naturkatastrofer etc. Vidare kan resestatistiken kvalitetssäkras. Som en anpassning till det ändrade säkerhetsläget i världen kan resenär välja dyrare flyg om särskilda skäl föreligger samt ta taxi istället för allmänna kommunikationer (i länder där säkerhetsläget inte är stabilt). KI har genomfört en resebyråupphandling under 2017 genom förnyad konkurrensutsättning från Kammarkollegiets ramavtal, där miljökrav ställts på resebyråtjänsterna. Tilldelningsbeslutet har överprövats och tills processen är klar har KI förlängt avtalet med nuvarande resebyrå. Under 2017 genomfördes en cykeldag på campus Solna och en på campus Flemingsberg, för att främja klimatsmart resande och aktiva transporter lokalt. Cykeldagen på campus Solna hölls i samarbete med Akademiska hus, Stockholms stad och studentorganisationerna, och den på campus Flemingsberg hölls i samarbete med Akademiska hus, Södertörns högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Röda Korsets högskola, studentorganisationer vid respektive lärosäte, Stockholms stad och Huddinge kommun. KI har under året ersatt sina dieselbilar för posthantering med elbilar, ett litet bidrag till att minska klimatpåverkan från transporter och minska buller och utsläpp på campus. KI har fått Skype for Business på plats, för att främja resfria möten. Tillsammans med webbkonferensverktyget Adobe Connect innebär det att möten kan hållas utan att resor behöver göras.

57


58

Foto: Erik Cronberg.

I ledarskapsutbildningar för KI:s medarbetare används Ekonomispelet som ett sätt att förklara ett universitets komplexa ekonomi.


FINANSIELL REDOVISNING

Intäkter Karolinska Institutet år 2017, totalt 6 890 mnkr

5%

2% 1%

8%

Statsanslag 42 % (43 %) Forskningsråd 15 % (15 %) Övriga statliga 5 % (5 %)

42 %

16 %

Kommuner och landsting 6 % (6 %) Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 8 % (7 %) Svenska företag 5 % (5 %)

6%

Utländska företag 2 % (2 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

5% 15 %

Finansiell redovisning Karolinska Institutets (KI:s) omsättning fortsätter att öka i den takt som tidigare prognoser visat och uppgår till 6 890 miljoner kronor (mnkr).

Statsanslag och bidrag står för ökningen medan avgifter och finansiella intäkter minskar. Mätt i intäkter ökar omsättningen med 223 mnkr eller 3,3 procent jämfört med 2016. Mest ökar intäkterna av externa bidrag, med 197 mnkr eller 6,5 procent jämfört med 2016. Forskningsverksamheten dominerar KI:s verksamhet och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen vilket är samma omfattning som föregående år. Årets positiva kapitalförändring är totalt 94 mnkr (78 mnkr), varav lärosätets verksamhet står för 95,6 mnkr (88,3 mnkr) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för -1,6 mnkr (-10,3 mnkr).

Finansieringskällor KI:s finansiering under 2017 delas in i kategorier enligt diagrammet ovan. Fördelningen är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Den sammanlagda statliga finansieringen av KI:s verksamhet uppgår till 62 procent vilket är 1 procent lägre än föregående år. Trenden under de senaste åren är att den externa finansieringen ökar i förhållande till den statliga finansieringen men endast marginellt. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 10.

6,9

miljarder kronor KI:s omsättning 2017

3,3% Ökning i omsättning jämfört med 2016

I detta kapitel är källan ekonomisystemet Unit4 Business World, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

59


FINANSIELL REDOVISNING

Resultat per verksamhet

Resultaträkning per verksamhetsgren 2017, mnkr Utbildning på grundnivå och avanerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 917,7

920,5

1 997,2

718,2

138,1

580,1

3 223,0

24,9

3 198,1

30,9

0,0

30,9

6 889,8

1 083,5

5 806,3

3 524,1

573,7

2 950,5

822,2

96,3

725,9

Övriga driftkostnader

2 165,8

368,1

1 797,7

Finansiella kostnader

33,8

0,1

33,8

248,3

13,8

234,5

6 794,2

1 051,9

5 742,4

Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd)

95,6

31,6

63,9

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

-1,6

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

Totalt

Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader

Resultat från uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd)

0,0 94,0

Balanserad kapitalförändring (IB)

1 514,5

183,6

1 295,2

Total kapitalförändring (UB)

1 608,5

215,2

1 359,1

Differens %

Resultaträkning 2017 utfall mot prognos, mnkr Intäkter

Utfall

Prognos

Statsanslag

2 918

2 920

718

680

3 223

3 180

31

38

6 890

6 818

Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter

3 524

3 574

822

765

2 166

2 150

Lokaler Drift Finansiella

34

38

248

255

Summa kostnader

6 794

6 782

Verksamhetsutfall

96

36

Avskrivningar

Utfall i jämförelse med prognos Utfallet avviker från prognosen, som lämnades i delårsrapporten, med 1,1 procent för intäkter och 0,2 procent för kostnader.

1,05%

Kostnader Personal

Årets positiva kapitalförändring på 95,6 mnkr (88,3 mnkr) relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 31,6 mnkr (17,2 mnkr) samt forskning och utbildning på forskarnivå med 63,9 mnkr (71,1 mnkr). Fördelningen av kapitalförändringen mellan de olika verksamhetsgrenarna har jämnats ut något jämfört med 2016 vilket till stor del förklaras av en lägre kapitalförändring inom kapitalförvaltningen vilken ligger inom verksamhetsgren forskning. Den positiva kapitalförändringen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå härrör främst från den anslagsfinansierade delen av verksamheten. Den studieavgiftsfinansierade verksamheten uppvisar en negativ kapitalförändring som beror på att KI gjort särskilda satsningar bland annat i form av språkstöd, karriärservice. Uppdragsutbildningen uppvisar en positiv kapitalförändring vilket kan förklaras av en högre aktivitet men även att periodiseringar kan påverka jämförelser mellan åren. Den positiva kapitalförändringen inom forskning och utbildning på forskarnivå uppstår inom anslagsfinansierad- och bidragsforskning. Statsanslag som inte använts för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring. Uppdragsfinansierad forskning har under 2017 haft en negativ kapitalförändring på grund av något lägre aktivitet och vi kan se en minskning av uppdragsforskning finansierad av utländska organisationer. Kapitalförändringen inom forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvaltningens kapitalförändring med plus 7,6 mnkr (20 mnkr).

-0,18%

Intäkter Största differensen återfinns inom intäktsslaget avgifter, med plus 38 mnkr eller 5,3 procent jämfört med prognosen och bidragsintäkter med plus 43 mnkr eller 1,4 procent. Intäkter av avgifter är något högre än prognostiserat. Utfall för statsanslag är marginellt lägre än prognos då statsanslag intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning och anslagsmedlen är kända via regleringsbrevet. De finansiella intäkterna är lägre än prognosen vilket kan förklaras av minskning av kursvinster till följd av en stärkt kronkurs.

Avrundningar kan påverka summeringarna av kolumnerna.

60

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

Kostnader Personalkostnader är i nivå med prognos. KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 245 500 kvm (221 925 kvm), lokalkostnaderna är högre än prognos vilket dels kan förklaras av 27 mnkr i förgäveskostnader för en projektering som inte ledde till någon ombyggnation dels på avsättningar för framtida åtaganden har gjorts till en kostnad av cirka 25 mnkr. De finansiella kostnaderna ligger i nivå med prognos medan avskrivningarna är lägre då många investeringar är pågående och inte har aktiverats i den takt som prognostiserats.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. I tabellen till höger redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/ rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Ingen större förändring har skett jämfört med 2016.

Lån i Riksgälden Varje år tas lån upp i Riksgälden för de anläggningstillgångar som är finansierade av statliga medel. Låneupptaget sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar årets avskrivningar och utrangeringar. Under 2017 har nya investeringar gjorts motsvarande 414 mnkr och avskrivningarna har uppgått till 142 mnkr. Total låneskuld i Riksgälden är 875 mnkr. KI:s låneram uppgår till 1 240 mnkr. Årsgenomsnittet för 2017 års räntesats var -0,50 procent (-0,49 procent). Den negativa räntan innebär att KI får ränteintäkter för lånen hos Riksgälden. Se vidare not 12–15 samt not 30.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 608,5 mnkr (1 513,8 mnkr) uppdelat på dotterbolag 34,2 mnkr (34,8 mnkr), kapitalförvaltning 126,6 mnkr (119 mnkr) och ordinarie verksamheter 1 447,7 mnkr (1 360 mnkr). Se vidare not 11 samt 27.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

2014

2015

2016

2017

2 621

3 062

3 107

3 113

260

282

270

275

-244

-332

-407

-530

-4

-7

-10

-5

Nettoförskott

2 633

3 005

2 960

2 853

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret

3 709

3 794

3 729

3 877

Fördelning av det ackumulerade myndighetskapitalet exklusive dotterbolag, totalt 1 574 mnkr

12 %

1%

7%

22 % 58 %

Forskningsanslag 58 % Forskningsbidrag 22 % Forskningsuppdrag 7 % Utbildningsanslag 12 % Utbildningsuppdrag 1 %

61


FINANSIELL REDOVISNING

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2014

2015

2016

2017

Anslag

870,6

906,4

907,2

920,5

Avgifter och andra ersättningar

118,0

123,9

129,4

138,1

18,5

19,8

22,7

24,9

0,0

0,0

0,0

0,0

1 007,1

1 050,1

1 059,3

1 083,5

Personal

559,9

551,2

579,9

573,7

Lokaler

121,9

90,8

88,2

96,3

Övriga driftskostnader

Intäkter

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

Intäkter

Kostnader

340,1

373,6

359,6

368,1

Finansiella kostnader

0,1

0,2

0,1

0,1

Avskrivningar

7,8

14,0

14,2

13,8

1 029,9

1 029,8

1 042,1

1 051,9

Medel från staten

4,5

4,5

4,6

4,7

Medel från myndigheter

0,0

0,1

0,0

0,0

Medel från övriga

0,4

0,0

0,5

0,0

Lämnade bidrag

-4,9

-4,6

-5,1

-4,7

Summa kostnader Transfereringar

Utfallet för helårsstudenter och helårsprestationer är i nivå med den prognos som KI lämnade i oktober vilket innebär att KI inte når takbeloppet. Inklusive prestationerna från december 2016, underskrids takbeloppet med 8,4 mnkr. Utfallet innebär att all tidigare överproduktion används och att det utgående anslagssparandet uppgår till 3,8 mnkr. Se not 1. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,52 procent (1,61 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1. Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas i kapitlet Samverkan. Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar har ökat jämfört med 2016 vilket kan hänföras till en ökning av uppdragsutbildning samt en ökning av intäkter av studieavgifter. Se vidare tabell i not 2. Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

Kostnader Kapitalförändring

62

Årets

-22,8

20,4

17,2

31,6

Balanserad (IB)

168,9

146,1

166,4

183,6

Totalt (UB)

146,1

166,4

183,6

215,2

Årets kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är något högre än 2016. Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna minskar något jämfört med 2016. Lokalkostnaderna för utbildningen har ökat jämfört med 2016. Avskrivningar är på samma nivå som föregående år. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader samt avskrivningar från forskning till utbildning, vilket påverkar jämförelsen över åren.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkter Årets forskningsintäkter uppgår till 5 806,3 mnkr (5 607,3 mnkr). Statsanslagen ökar med 37 mnkr eller 1,9 procent jämfört med 2016, och är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 1,52 procent (1,61 procent). Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas i kapitlet Samverkan. Avgifter och andra ersättningar minskar med 28 mnkr vilket kan förklaras av en lägre aktivitet inom uppdragsforskningen jämfört med 2016. Se tabell i not 2. Den största ökningen av intäkter återfinns liksom föregående år inom posten intäkter av bidrag som ökar med 195 mnkr eller 6,5 procent, ökningen är något större än 2016. Bidragsverksamheten har haft en positiv kapitalförändring. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 20,3 mnkr jämfört med 2016. Inom kategorin organisationer och stiftelser är den största bidragsgivaren fortsatt Wallenbergstiftelserna vilka har ökat med 11 procent jämfört med 2016. Finansieringen från landsting och kommuner har minskat under 2017 där Stockholms läns landsting (SLL) minskar med 48,1 mnkr vilket kan förklaras av en att en del samarbeten avslutats samt förändringar i hur samarbetsprojekt finansieras. I kategorin företag är AstraZeneca den största finansiären medan Johnson & Johnson står för den största ökningen både i kronor och procentuellt. EU är fortsatt den största finansiären inom kategorin utländska organisationer och har ökat med 26,6 mnkr eller 11 procent jämfört med 2016. Se vidare i tabellbilagan. De finansiella intäkterna minskar vilket främst kan förklaras av att kursvinster minskat markant. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2017 är -0,50 procent (-0,49). Ränteintäkterna från Riksgälden är cirka 3,5 mnkr och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån. Övriga finansiella intäkter består främst av utdelning på aktier och reavinst på finansiella anläggningstillgångar.

Kostnader Årets totala kostnader ökar med 202 mnkr eller 3,7 procent i jämförelse med 2016. Posten personalkostnader ökar totalt med 68,6 mnkr eller 2,4 procent jämfört med förra året. Under året har den lönerevision som påbörjades

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr 2014

2015

2016

2017

1 919,5

1 896,7

1 959,4

1 997,2

601,1

593,8

608,3

580,1

2 594,5

2 862,5

3 002,4

3 198,1

33,8

71,4

37,3

30,9

5 148,9

5 424,4

5 607,3

5 806,3

2 568,5

2 808,2

2 881,9

2 950,5

640,7

663,1

667,1

725,9

1 604,5

1 643,6

1 728,8

1 797,7

11,7

19,3

28,1

33,8

222,3

230,1

230,2

234,5

5 047,8

5 364,4

5 536,2

5 742,4

Medel från staten

12,5

13,2

13,4

13,0

Medel från myndigheter

40,5

68,8

56,2

50,1

Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar

Medel från övriga

90,9

136,1

130,1

117,8

-143,9

-218,1

-199,7

-180,9

101,1

60,0

71,1

63,9

Balanserad (IB)

1 063,2

1 164,3

1 224,3

1 295,2

Totalt (UB)

1 164,3

1 224,3

1 295,4

1 359,1

Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets

2016 slutförts. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Lokalkostnader ökar jämfört med 2016. Ökningen beror på en utökad lokalarea samt retroaktiva tilläggshyror, engångskostnader samt ökade kostnader för el och media. Under 2014 gjordes en korrigering av lokalkostnader mellan forskning och utbildning på 22 mnkr vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Driftskostnaderna ökar i samma takt som omsättningen. De största ökningarna sker inom köpta tjänster och inom kategorin IT. De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 18,4 mnkr (17,6 mnkr) för behållning

63


FINANSIELL REDOVISNING

Fördelning av fondportfölj 2017-12-31* 31 % 29 %

1% 8% 31 %

Räntebärande värdepapper 29 % Kassa 1 % Globala aktie-indexfonder 31 % Svenska aktiefonder 8 % Alternativa investeringar 31 % * Exklusive portföljen för MWLC som är placerad i två separata portföljer med räntebärande värdepapper.

på räntekontot i Riksgälden, och valutakursförluster som uppgår till 5,2 mnkr (4,5 mnkr) samt nedskrivning av finansiella instrument med 7,7 mnkr. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2017 är -0,50 procent (-0,49 procent). Avskrivningar ligger på en något högre nivå än 2016 men förväntas öka ytterligare under 2018 då det under 2017 har skett en ökning i pågående investeringar som ännu inte tagits i bruk.

Kapitalförvaltning Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: 1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning. 2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning. För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Avkastning i procent jämfört med referensindex KI:s fonder Referensindex

2013

2014

2015

2016

2017

9,8

15,4

5,2

5,8

5,9

12,6

15,0

4,8

7,9

6,6

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Jämförelseindex för fondmedel 2017

64

Svenska räntebärande

OMRX Bond

30 %

Aktier

MS CI World Net Div (SEK)

40 %

Alternativa investeringar

OMRX T-Bill + 3 %

30 %

Fonder Marknadsvärdet på fondportföljen (exklusive donationen för Ming Wai Lau center, MWLC), redovisad inom KI:s kapitalförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 193,7 mnkr (239,7 mnkr). Under 2017 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -55,9 mnkr (-21,8 mnkr) och värdeförändringen totalt 9,9 mnkr (12,9 mnkr). Innehavet i fondportföljen fördelas enligt diagrammet till vänster. Donationen för Ming Wai Lau center (MWLC) har placerats i två egna portföljer, denominerad i svenska kronor respektive amerikanska dollar, med enbart räntebärande papper. Marknadsvärdet för MWLC portföljen uppgick vid årets slut till 336,7 mnkr (366 mnkr). Värdeminskningen beror på uttag på 13 mnkr samt en försvagad dollar.

Avkastning Fondportföljens avkastning exklusive MWLC uppgår till 5,9 procent under 2017. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev minus 0,7 procentenheter. Den reala avkastningen har under året – liksom under de senaste åren – varit mycket god, vilket främst förklaras av att världens aktiemarknader har fortsatt att stiga. Detta förklaras i första hand av att den ekonomiska konjunkturen överraskat positivt, vilket gynnar riskfyllda placeringar och kan inte minst ses i bolagens positiva kvartalsrapporter. Avkastningskravet, som ska utvärderas på lång sikt och som består av den riskfria räntan (mätt som sex månaders statsskuldväxlar) plus två procentenheter, är uppfyllt såväl under 2017 som på längre sikt. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga årliga avkastningen överstigit avkastningskravet med cirka sex procentenheter. Däremot är den relativa avkastningen mot jämförelseindex mindre tillfredsställande eftersom portföljens avkastning underpresterade med 0,7 procentenheter. Det beror på att avkastningen för de utländska aktiemandaten kraftigt underpresterade i förhållande till marknadsavkastningen. Övriga placeringsmandat har överträffat sina referensindex.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

KI stiftelser

Utdelning från KI:s fonder, mnkr 2014

2015

2016

2017

69,5

75,0

62,2

87,2

Resebidrag

0,6

0,6

0,5

0,7

Grundutbildning

0,1

0,7

0,3

0,3

Övrigt

0,0

0,0

0,0

0,0

70,2

76,3

63,0

88,2

Forskningsbidrag

Summa

MWLC donationen, mnkr 2014

2015

2016

2017

Utdelning

0,0

0,0

80,6

13,4

Summa

0,0

0,0

80,6

13,4

Utdelning från KI:s fonder Under år 2017 har 101,7 mnkr delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt ovanstående tabell. Ökningen beror på stort uttag ur en donationsprofessur samt uttag ur den svenska MWLC donationen.

Vid Karolinska Institutet finns 171 (173) stiftelser för vilka myndigheten har anknuten förvaltning. Stiftelsernas ändamål är att främja medicinsk forskning och utbildning. Under året har 2 (6) stiftelser avslutats, efter beslut från Kammarkollegiet eller Styrelsen för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla ändamålet. Under året har ingen (1) ny stiftelse bildats eller tillkommit. Nya gåvor och donationer har tillkommit med 7,3 mnkr (13,4 mnkr), vilka har tillförts redan befintliga stiftelser. Årets redovisade resultat uppgick till 69,2 mnkr (44,2 mnkr), varav 23,5 mnkr (0,6 mnkr) hänförde sig till realisationsresultat i samband med omplaceringar i värdepappersinnehavet, 0 tkr (0) till värdereglering av värdepapper och 45,7 mnkr (43,6 mnkr) till förvaltningsresultatet. I förvaltningskostnaden ingår ersättning till Karolinska Institutet med 1,6 mnkr (1,6 mnkr). Det lägre beviljade beloppet beror på att KI Forskningsbidrag utlyses vartannat år och ingen utlysning skedde 2017.

Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2017 har KI:s kapitalförvaltning erhållit 62,4 (74,2) mnkr i inbetalda medel från externa donatorer. I tabellen nedan redovisas enskilda donationer till KI uppgående till 2,0 mnkr eller mer.

88

miljoner kronor Utdelning från KI:s fonder

171 Anknutna stiftelser

Stiftelser, mnkr Förmögenhet Beviljade bidrag

2013

2014

2015

2016

2017

1 398

1 605

1 683

1 794

1 923

29,6

32,7

28,8

56,8

16,4

Syfte

Donator

Belopp (mnkr)

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Stiftelsen Gustav och Tyra Svenssons minne

18,2

Donation till hjärtforskning

Fredrik Lundberg

11,0

Donation till forskning om långvarig smärta

Familjen Lundblads donation

10,0

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande

Stichting af Jochnick Foundation

5,0

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar

Sune och Charlotta Hays stiftelse

4,2

Forskning inom gastroenterologi och hepatologi

Ruth och Richard Julins Stiftelse

2,2

Investor’s Professorship in Innovative Care

Investor AB

2,0

Donation till Per Nilssons forskningsverksamhet vid NVS

Bertil Hållstens forskningsstiftelse

1,0

Donation till forskning inom vaskulär biologi

Bertil Hållstens forskningsstiftelse

1,0

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

65


FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning (tkr) Utfall

Utfall

2017-01-01

2016-01-01

2017-12-31

2016-12-31

2 917 690

2 866 622

718 180

737 684

3 222 985

3 025 029

30 946

37 290

6 889 800

6 666 625

-3 524 128

-3 461 875

Kostnader för lokaler (not 6)

-822 200

-755 257

Övriga driftkostnader (not 7)

-2 165 800

-2 088 467

Finansiella kostnader (not 8)

-33 813

-28 294

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

-248 291

-244 452

Summa kostnader

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14)

-6 794 232

-6 578 346

Verksamhetsutfall

95 569

88 279

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag

-1 598

-10 315

Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten

0

1 849

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet

0

-1 818

0

31

”Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag

17 665

17 974

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

50 081

56 245

117 811

130 588

-185 557

-204 807

0

0

93 971

77 995

Saldo Transfereringar (not 10)

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11)

66

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2017-12-31

2016-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

5 197

3 054

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2 033

5 565

7 230

8 619

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13)

113 263

46 542

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14)

632 263

704 733

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Pågående nyanläggningar (not 15)

613 329

225 944

1 358 855

977 219

34 215

34 813

499 457

581 503

533 672

616 316

Kundfordringar (not 18)

185 108

183 844

Fordringar hos andra myndigheter (not 19)

161 320

138 447

403

348

346 831

322 639

Förutbetalda kostnader (not 21)

195 478

169 584

Upplupna bidragsintäkter (not 22)

529 729

407 723

Övriga upplupna intäkter (not 23)

9 152

17 740

734 358

595 047

-3 820

-287

-3 820

-287

3 692 879

3 583 342

Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 16) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 24) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25)

184 586

146 261

Summa kassa och bank

Kassa och bank (not 26)

3 877 465

3 729 603

SUMMA TILLGÅNGAR

6 854 591

6 249 156

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

67


FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2017-12-31

2016-12-31

7 000

6 238

28 813

39 127

1 478 701

1 390 391

93 971

77 995

1 608 485

1 513 752

Myndighetskapital (not 11+27) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 28)

5 508

2 995

90 354

34 259

95 862

37 254

Lån i Riksgäldskontoret (not 30)

875 364

602 730

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 31)

151 186

140 077

Leverantörsskulder

431 591

277 459

Övriga kortfristiga skulder (not 32)

122 312

135 415

1 580 452

1 155 681

Upplupna kostnader (not 33)

156 271

138 796

Oförbrukade bidrag (not 34)

3 112 549

3 107 279

300 972

296 393

Summa periodavgränsningsposter

3 569 792

3 542 468

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

6 854 591

6 249 156

5 095

76 087

5 095

76 087

Övriga avsättningar (not 29) Summa avsättningar Skulder

Summa skulder Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 35)

Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser (not 36) Summa ansvarsförbindelser

68

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper 2017 Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av − låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och − beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1§ första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar enligt följande; En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från ickestatliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet enligt följande; Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Karolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § första stycket donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.

Periodavgränsningsposter Vid periodisering av bidrag eller avgifter19 bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/ uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring. Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas inflyta. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2018-01-05) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

19 Detta gäller endast avgifter inom uppdragsverksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

69


FINANSIELL REDOVISNING

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar avser utveckling av KI:s infrastruktur som tillför väsentliga framtida ekonomiska och/eller kvalitativa verksamhetsfördelar. Den förväntade ekonomiska livslängden ska vara minst fem år och anskaffningsvärdet ska överstiga 30 tkr. I anskaffningsvärdet kan det ingå både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av linjärt från den månad tillgången tas i bruk och avskrivningstiden är fem år.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på minst tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Anskaffningsutgifter med ett värde upp till 30 tkr eller en kortare livslängd än tre år kostnadsförs direkt. Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 30 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Förbättringsutgift i annans fastighet aktiveras då anskaffningsvärdet överstiger 500 tkr och den ekonomiska livslängden beräknas vara mer än tre år. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad anläggningstillgången tas i bruk. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre, fem eller tio år.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden.

Upplysningar Enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

Komponentredovisning Komponentredovisning tillämpas då anläggningstillgångens anskaffningsvärde överstiger 10 mnkr och där komponentens värde utgör 40 procent av anskaffningsvärdet. Ett utbyte av komponenten ska även göras vid minst två tillfällen under anläggningens nyttjandeperiod för att villkoren ska vara uppfyllda.

Värdering av finansiella anläggningstillgångar Finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Eventuella värderegleringar redovisas som en förändring av tillgångens värde i balansräkningen samt en finansiell intäkt eller kostnad i resultaträkningen.

70

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

Omdisponerat belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ramanslag) 16.2:15 1 Takbelopp (ram)

0

696 179

0

0

696 179

-692 359

3 820

16.2:16 Forskning och utbildning på forskarnivå (ramanslag) 16.2:16 2 Basresurs (ram)

0

1 506 141

0

0

1 506 141

-1 506 141

0

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ramanslag) 16.2:65 17 Tandvårdscentral (ram)

0

102 604

0

0

102 604

-102 604

0

0

4 757

4 757

-4 757

0

Summa

0

107 361

0

0

107 361

-107 361

0

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 16.2:66 6 Karolinska Institutet (ram) 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning (ram)

0

623 143

0

0

623 143

-623 143

0

0

6 350

0

0

6 350

-6 350

0

Summa

0

629 493

0

0

629 493

-629 493

0

TOTAL

0

2 939 174

0

0

2 939 174

-2 935 354

3820

Redovisning mot anslag

16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring (ram)

Totalt Indrag- disponibelt ning belopp

Utgifter

Utgående överf.belopp

Villkor för anslag 2:16 ap. 2 Enligt regleringsbrev för år 2017

Utgifter år 2017

Utgående saldo 2017

20 812 29 730 10 619 29 730 31 855 21 237

17 426 32 782 8 744 18 964 19 483 10 125

3 386 -3 052 1 875 10 766 12 372 11 112

143 983

107 524

36 459

Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Summa

Under perioden 2016–2019 allokerar forskningsstyrelsen 80 procent av KI:s SFO-medel direkt till respektive SFO-område för strategiska satsningar syftande till att stärka forskningsområdet. Resterande 20 procent bidrar till finansieringen av nya forskningsinfrastrukturer på KI och till samfinansiering av nationella infrastrukturer och core-faciliteter. Medsökande universitet erhåller 100 procent av SFO-medlen.

Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Enligt regleringsbrev för år 2017

Utfall

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet

899 1 112 965 925 744 1 705

899 1 112 965 925 744 1 705

Summa

6 350

6 350

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

71


NOTER

Not 1. Intäkter av anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Ersättning för klinisk utbildning och forskning

2017-12-31

2016-12-31

799 720

780 435

1 493 121

1 469 892

624 848

616 295

2 917 690

2 866 622

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). Utfall avseende perioden 2017-01-01–2017-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Utfall hst

Utfall hpr

hst Ersättn. (tkr)

hpr Ersättn. (tkr)

Utfall total ersättning

5

4

167

81

248

Samhällsvetenskap

350

333

10 953

6 784

17 736

Naturvetenskap

447

396

23 871

17 819

41 690

Utbildningsområde Humaniora

Teknik Vård Odontologi

169

159

9 003

7 179

16 182

1 969

1 776

111 744

87 286

199 031

436

414

20 480

22 638

43 119

Medicin

2 703

2 537

171 407

195 692

367 099

Summa

6 079

5 618

347 627

337 479

685 106

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

696 179 0 11 073

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A)

696 179

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B)1

2 709 685 106 4 545 692 359 3 820

696 179

¹ Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet2 Utgående anslagssparande Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet2 Utgående överproduktion

3 820 0 3 820

0 0

² Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

72

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter enl. regleringsbrev

2017-12-31

2016-12-31

Intäkter av uppdragsforskning

211 271

227 727

Intäkter av uppdragsutbildning

83 212

73 653

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, statliga

38 302

44 879

137 056

127 783

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU-avtal

Intäkter av andra avgifter och ersättningar, utomstatliga

80 476

87 726

Ersättningar utomstatliga löneavtal, omfattas ej av ALF

39 766

40 705

Intäkter av studieavgifter

18 415

19 514

6 107

6 295

614 604

628 281

93 943

97 279

Intäkter av beställd utbildning Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen Intäkter av lokaluthyrning Intäkter av rådgivning och annan liknande service

6 111

8 199

Intäkter av konferenser

3 058

2 689

Intäkter av övriga avgifter enligt 4 § AvgF

463

1 236

Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen

103 575

109 403

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar

718 180

737 684

Skillnaden mellan åren avs. intäkter av avgifter enl. regleringsbrev beror främst på något mindre aktivitet inom uppdragsforskning men även att intäkterna för ALF/FoUU minskar då samarbetsavtalet löper ut.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Över-/ underskott t.o.m. år 2015

Över-/ underskott år 2016

Intäkter år 2017

Kostnader år 2017

Över-/ underskott år 2017

Ack. över/underskott utgående år 2017

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering

-2 843 0 16 927

-801 0 -2 631

6 107 0 88 817

6 788 0 77 236

-681 0 11 581

-4 326 0 25 877

7 575 21 658

2 832 -600

18 414 113 338

21 934 105 959

-3 521 7 379

6 886 28 438

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering

87 185 87 185

20 690 20 690

255 359 255 359

262 363 262 363

-7 004 -7 004

100 871 100 871

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet1 - utbytesprogram och gästforskare

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet1 -regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 42 Summering

0 0 2 0 2

0 0 54 2 723 2 777

0 0 1 281 35 326 36 607

0 0 872 32 466 33 338

0 0 409 2 860 3 269

0 0 465 5 583 6 048

Redovisning i denna tabell skiljer sig från den primära i denna Not vilket specificierar vad som är upptaget i resultaträkningen totalt medan denna tabell redogör för utfallet inom verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 135 356 tkr (131 712 tkr) vilket ugör 33,4% procent (30,9 procent) av verksamhetens omsättning 405 304 tkr (426 877 tkr). Överskottet planeras att återinvesteras i verksamheten.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

73


NOTER

¹ Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 8 566 tkr under 2017 (7 961 tkr). I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 340 (358) bostäder vid utgången av året, varav 135 (113) forskarlägenheter och 205 (245) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 850 (843) internationella studenter och gästforskare under 2017 och behandlat 1 500 ansökningar om bostad (1 203). Beläggningsgraden var ca 92 procent (90 procent). Delar av inhyrt lägenhetsbestånd, som idag är på korttidskontrakt eller där fastighetsägarna har andra planer med fastigheterna, kommer att behövas ersättas med nya bostäder under 2017-2019. Under 2017 har ett bestånd om 70 lägenheter i Vårberg avslutats och ett nytt område i Flemingsberg, KI Residence Flemingsberg, påbörjat inflyttning. Totalt blir det 84 lägenheter med 142 bäddar i Flemingsberg och de sista lägenheterna tillträds under kvartal 1, 2018. I samarbete med Akademiska Hus, har KI träffat avtal och blockförhyrt ett projekt om 322 lägenheter och ca 400 bäddar i Solna med beräknad inflytt under 2019-2012. Varje ny/ ersatt bostad innebär minst en fördubbling av hyreskostnaden vilket innebär att kostnaden för denna verksamhet kommer att öka. Dessutom förväntas behovet av lägenheter/ rum öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ² KI har under 2016 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 35 326 tkr (40 992 tkr) inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Verksamhetens kostnader särredovisas ej. Utgångs punkten är full kostnadstäckning och redovisning av kostnaderna sker till ett beräknat kvadratmeterpris som utvärderas regelbundet. För externa lokalbokningar likställs kostnaderna med intäkter 6 287 tkr (3 726 tkr). KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport

2017-12-31

2016-12-31

77 508 9 310 11 403 2 836 101 057

105 841 12 221 9 739 2 993 130 793

2017-12-31

2016-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk

1 206 429

1 180 951

Övriga organisationer och ideella föreningar

Intäkter av uppdragsforskning Intäkter av uppdragsutbildning Studieavgifter från studenter utanför EU Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen Summa Tjänsteexporten ingår i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitetets försäljning av tjänster till utländska motparter.

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär)

1 098 987

1 025 208

Europeiska Unionen

264 502

228 440

Övriga länder och internationella organisationer

312 785

237 912

Privata företag

240 519

227 154

99 763

125 364

3 222 985

3 025 029

2017-12-31

2016-12-31

Kommuner och landsting

Not 4. Finansiella intäkter Ränta hos Riksgäldskontoret Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter Utdelning på aktier och ränta på räntebärande papper Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter

74

3 546

2 931

16 517

4 765

825

12 474

8 147

8 217

5

7 402

1 906

1 501

30 946

37 290

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arvoden till styrelse Avsättningar löner och arvoden inkl sociala avgifter Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader

2017-12-31

2016-12-31

2 276 570 400

2 245 943 309

8 301

0

1 151 000

1 117 209

0

9 261

87 856

89 154

3 524 127

3 461 875

Personalkostnaderna har ökat med 62 mnkr eller 1,8 procent under 2017, i jämförelse med föregående år. I oktober 2017 hade KI 5 405 personer anställda, vilket motsvarar 4 749 helårsarbetskrafter, en minskning med 71 helårsarbetskrafter eller 1,5 procent jämfört med samma period 2016. Avsättning gratifikation till anställd är gjord under 2017 och beräknas utbetalas år 2026. Tidigare år har posten redovisats som en ansvarsförbindelse. Utbildningsbidrag till doktorander är borttaget från 2017.

Not 6. Kostnader för lokaler Hyror exkl el och värme

2017-12-31

2016-12-31

681 308

642 450

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten)

68 824

66 315

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader

72 067

46 491

822 200

755 257

679 924

640 782

68 824

66 315

Kostnader för lokaler enligt SUHF modell Lokalhyra Mediakostnad, el värme, kyla, vatten (som ej ingår i hyran) Kostnader för reparation och underhåll av lokaler

6 974

5 341

Avskrivningskostnader på förbättringsutgift av annans fastighet

13 065

9 599

Kostnader för lokalvård

31 078

33 339

Kostnader för bevakning

5 937

4 454

0

0

34 016

7 811

0

0

Avgår: externa hyresintäkter och intäkter såld lokalvård

-93 219

-96 788

Summa lokalkostnader²

746 598

670 853

245 500 kvm

221 925 kvm

3

3

Kostnader för larm och skalskydd1 Kostnader för lokaltillbehör och övriga lokalkostnader Kostnader för egna fastigheter

Area, kvm LOA vid årets utgång (exkl. student- och gästforskarbostäder)3 Genomsnittlig lokalkostnad (tkr/kvm LOA)

Andrahandsuthyrning Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper

Prognos 2018

Antal lägenheter

7

6

Beläggningsgrad

98%

100%

Hyresintäkter

495

450

0

0

Intäkter av anslag

¹ Larm och skalskydd särredovisas ej utan ingår i beloppet kostnader för reparation och underhåll av lokaler samt avskrivningskostnader på förbättringsutgift på annans fastighet. ² Lokalkostnaderna ökar främst på grund av avsättningar för infrastrukturella satsningar och återställning av lokaler samt en omgjord ombyggnation. ³ Skillnaden i lokalyta mellan åren härrör sig främst till att två av de fyra lokalprojekten inom Strategi 2018 färdigställdes och togs över från hyresvärdarna. Regeringen beslutade 2016 att ge Karolinska Institutet tillstånd att under en perioden i begränsad omfattning ingå hyresavtal för bostadslägenheter i Södertälje och hyra ut dem i andra hand till personal som är verksam vid Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox). KI ska redovisa uthyrningen av bostäderna i årsredovisningen enligt beslutet. Hyran ska så långt det är möjligt bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

75


NOTER

Not 7. Övriga driftkostnader 2017-12-31

2016-12-31

Köpta tjänster

667 758

653 498

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel)

623 143

614 619

Inköp av varor laboratorieverksamhet

340 945

322 844

Övriga driftskostnader

192 945

164 053

Övriga varor och tjänster

205 531

196 833

Resor, konferenser, information, representation

135 478

136 620

2 165 800

2 088 467

2017-12-31 18 374

2016-12-31 17 553

Not 8. Finansiella kostnader Ränta hos Riksgäldskontoret Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader

8 117

4 408

Valutakursförluster

6 330

5 189

Dröjsmålsräntor

383

295

Övriga finansiella kostnader

609

850

33 813

28 294

De finansiella kostnaderna består till största delen av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga till Riksgälden för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2017 var -0,50 procent (-0,49 procent). Även en större nedskrivning av aktier och andelar har gjorts under året.

Not 9. Uppbördsverksamhet I enlighet med regleringsbrev bedriver KI ingen uppbördsverksamhet från och med 2017-01-01.

Not 10. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) 2017-12-31

2016-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten

17 665

17 974

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag

50 479

56 245

0

0

Erhållna medel från EU-institutioner

13 747

18 618

Erhållna medel från internationella organisationer

19 813

19 599

3 503

6 124

Erhållna medel från statliga bolag

Erhållna medel från kommuner och landsting Erhållna medel från privata företag

11 273

12 670

Erhållna medel från stiftelser

34 603

36 434

Erhållna medel från fonder

32 334

34 928

1 164

1 715

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner

521

101

Erhållna medel från övriga

456

399

185 557

204 807

Erhållna medel från föreningar/förbund

76

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Lämnade bidrag

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

2017-12-31

2016-12-31

-88 443

-80 301

Lämnade bidrag till landsting för konsumtion

-9 884

-9 580

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion

-11 881

-21 952

-7 720

-11 094

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion Lämnade bidrag, inomstatliga, periodiseringsposter

-5 558

-16 726

-59 959

-63 955

-2 112

-1 200

-185 557

-204 807

2017-12-31

2016-12-31

60 257

124 220

Not 11. Kapitalförändring Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet

3 896

17 257

Bidragsfinansierad verksamhet

31 344

-53 198

Summa, utbildning och forskning

95 497

88 279

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

-1 598

-10 315

72

31

Summa, övrig verksamhet

-1 526

-10 284

Summa, årets kapitalförändring

93 971

77 995

Övrig verksamhet

Kapitalförändring per område, tkr Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev

172 912

20 704

193 616

Uppdragsverksamhet Summa

10 651 183 563

10 900 31 604

21 551 215 167

1 187 335

70 897

1 258 232

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning

107 875

-7 004

100 871

Summa

Uppdragsforskning

1 295 210

63 893

1 359 103

Summa, utbildning och forskning

1 478 773

95 497

1 574 270

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

77


NOTER

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter

2017-12-31

2016-12-31

26 685

38 679

1 810

1 113

-2 198

-13 106

UB Anskaffningsvärde

26 297

26 685

IB Ackumulerad avskrivningar

-18 066

-27 699

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter

2 198

13 106

-3 199

-3 474

-19 068

-18 066

7 230

8 619

2017-12-31

2016-12-31

IB Anskaffningsvärde

120 632

98 459

Årets anskaffningar¹

80 227

24 648

-7 055

-2 476

UB Anskaffningsvärde

193 804

120 632

IB Ackumulerade avskrivningar

-74 089

-66 902

6 614

2 412

Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar

-13 065

-9 599

UB Ackumulerad avskrivningar

-80 541

-74 089

Bokfört värde

113 263

46 542

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

441

0

-882

-64

¹ Årets anskaffningar består till största del av pågående förbättringsarbeten i annans fastighet som framför allt kan hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och i Flemingsberg.

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

2017-12-31

2016-12-31

2 787 143

2 807 070

140 925

130 092

20 313

23 895

-191 587

-173 915

UB Anskaffningsvärde

2 756 793

2 787 143

IB Ackumulerade avskrivningar

-2 082 410

-2 023 355

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

189 907

172 326

-232 027

-231 380

-2 124 530

-2 082 410

632 263

704 733

713

387

-760

-1 498

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

78

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Not 15. Pågående nyanläggningar 2017-12-31

2016-12-31

IB Anskaffningsvärde

225 944

110 140

Årets anskaffningar

407 698

139 699

Överföring till anläggningskonto

-20 313

-23 895

Ackumulerat anskaffningsvärde

613 329

225 944

Uppgången av pågående nyanläggningar kan framförallt hänföras till omfattande ombyggnationer både i Solna och Flemingsberg. Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt kan pågå under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

Not 16. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2017-12-31

2016-12-31

300

300

34 215

34 813

Aktierna i KI Holding värderas 0,6 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Enligt reviderad resultat-och balansräkning för 2017 redovisar KI Holding en koncernomsättning på 64,4 mnkr, vilket är 6,0 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -1,6 mnkr (-10,3 mnkr). I årets resultat ingår en nedskrivning på 3,9 mnkr (13,1 mnkr) avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas redovisar koncernen ett positivt rörelseresultat på 2,7 mnkr vilket är 0,1 mnkr bättre än föregående år. För arbetet med att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat ersatte Karolinska Institutet KI Holding AB med 10 mnkr 2017, vilket är 2 mnkr lägre ersättning än 2016. Därtill finansierade KI 2017 ett omstruktureringsarbete, som genomförs av KI Holdings dotterbolag KI Innovation AB, med 5,2 mnkr.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar Bokfört värde

2017-12-31

2016-12-31

134 537

170 264

46 026

80 957

Obligationer, inomstatliga Bokfört värde Obligationer, utomstatliga m m Bokfört värde

318 894

330 282

Summa

499 457

581 503

2017-12-31

2016-12-31

184 571

183 259

Skillnaden mellan åren förklaras främst av lägre inflöde av donationer jämfört med förbrukningen av redan mottagna donationsmedel.

Not 18. Kundfordringar Kundfordringar, utomstatliga Osäkra kundfordringar

538

585

185 108

183 844

2017-12-31

2016-12-31

26 567

34 552

134 712

103 677

40

219

161 320

138 447

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter Statliga kundfordringar Momsfordran Skattekonto

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

79


NOTER

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar 2017-12-31

2016-12-31

Reseförskott

197

8

Förskott lön

117

47

Felaktigt utbetalad faktura

0

123

Fordringar avseende verksamheten Hongkong

0

83

Övriga fordringar

88

87

403

348

2017-12-31

2016-12-31

163 074

151 925

Not 21. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader

32 404

17 659

195 478

169 584

2017-12-31

2016-12-31

62 162

54 044

Not 22. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

467 566

353 678

529 729

407 723

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter Upplupna avgiftsintäkter från uppdragsverksamhet Övriga upplupna intäkter

2017-12-31

2016-12-31

5 422

10 443

3 729

7 297

9 152

17 740

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

80

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket 2017-12-31

2016-12-31

-27 384

-25 566

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Skuld avseende Uppbörd

27 384

-1 818

0

-27 384

2 935 354

2 884 596

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde

0 0

0

-2 939 174

-2 884 596

0

0

-3 820

0

27 097

25 167

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo

1 930 -27 097

0

0

27 097

-3 820

-287

2017-12-31

2016-12-31

3 692 879

3 583 342

3 692 879

3 583 342

2017-12-31

2016-12-31

Redovisning mot inkomsttitel har enligt regleringsbrevet upphört från 2017. Därav kvarstår ingen uppbördsverksamhet.

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

Not 26. Kassa och bank Statens checkräkning SCR¹ ICA-banken Valutakonton

1 066

0

414

576

183 106

145 685

184 586

146 261

¹ Saldot i SCR är justerat till det räntebärande flödet i Riksgäldskontoret per den 2018-01-30.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

81


NOTER

Not 27. Myndighetskapital

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet

5 238

39 127

927 549

101 269

361 676

-103

1 434 757

5 238

39 127

927 549

101 269

361 676

-103

1 434 757

0

-10 315

124 220

17 257

-53 198

31

Utgående balans 2016 Ändrad redovisningsprincip Rättelser Ingående balans 2017 Föregående års kapitalförändring Föregående års kapitaltillskott Anslagsfinansierad tillgång (konst) Omklassificering kapital² Årets kapitaltillskott Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2017

Balanserad Kapitalkapital- förändring förändring, enligt övrig verkresultatsamhet1 räkningen

1 000

0 1 000

-238 -366

366

1 000 1 762 7 000

-77 995

Summa myndighetskapital

-1 598 -11 913 27 215

60 257 187 930 1 111 660

3 896 21 153 122 422

31 344 -21 488 340 188

72 103 0

-238 0 1 000 -93 971 0 173 728 1 608 485

¹ Övrig verksamhet avser uppbördsverksamhet som avvecklades under 2016. Under 2017 har kvarvarande underskott avslutats mot anslagsfinansierad verksamhet. ² Justering av eget kapital under året på grund av omklassificering av projekt och verksamhet.

Not 28. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2017-12-31

2016-12-31

Ingående avsättning

2 995

3 562

Årets förändring av pensionsavsättningar

3 416

346

Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

-903

-914

5 508

2 995

2017-12-31

2016-12-31

1 041

2 900

Not 29. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla Hyra för i förtid uppsagda lokaler

15 411

0

Återställning och saneringskostnader av lokaler

38 250

0

8 301

0

Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder

Gratifikation till anställd

27 350

31 359

Utgående avsättning

90 354

34 259

Kortfristig del beräknas till 42 mnkr.

82

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


NOTER

Not 30. Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans

2017-12-31

2016-12-31

602 730

612 091

Nyupptagna lån

414 146

133 761

Årets amortering

-141 513

-143 123

Skuld till Riksgäldskontoret

875 364

602 730

1 240 000

850 000

2017-12-31

2016-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda

60 758

63 407

Leverantörsskulder till andra myndigheter

52 457

44 417

Skuld mervärdesskatt

32 731

27 573

5 241

4 681

151 186

140 077

2017-12-31

2016-12-31

64 598 56 501 1 213 122 312

74 060 60 126 1 229 135 415

2017-12-31

2016-12-31

14 377 101 871 40 024 156 271

14 492 100 697 23 606 138 796

2017-12-31

2016-12-31

1 180 202 1 528 589 403 757 3 112 549

1 145 996 1 492 338 468 945 3 107 279

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret

Not 31. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Avtalsförsäkring

Not 32. Övriga kortfristiga skulder Avräkning valutakonton Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder

Not 33. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader

Not 34. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

83


NOTER

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag 2017-12-31

2016-12-31

1 269 455 1 180 202 62 162 1,14

1 255 187 1 145 996 54 044 1,15

Förbrukat inom antal månader

10,57

10,44

Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år

335 009 845 193 0 0

329 328 816 668 0 0

Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2017 ingår ett uppbundet belopp om 114 270 tkr (126 624 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 3,67 procent (4,07 procent). Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 35. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2017-12-31

2016-12-31

38 606 236 546 13 771 12 048 300 972

36 023 234 264 13 839 12 267 296 393

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2017 ingår ett uppbundet belopp om 3 373 tkr (5 765 tkr) för framtida avskrivningar. Detta motsvarar en andel av 1,12 procent (1,94 procent).

Not 36. Ansvarsförbindelser Verksamhetsanpassningar lokaler Villkorad gratifikation till anställd

2017-12-31

2016-12-31

5 095 0 5 095

67 836 8 251 76 087

Den betydande förändringen av ansvarsförbindelser avseende lokaler beror på att flera större ombyggnationer är färdiga samt att det är färre beslutade framtida ombyggnationer och anpassningar. Gratifikationen har klassificerats och bokförts som en avsättning under 2017.

84

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%) 2014

2015

per % antagen kvinnor

2017

2016

per % antagen kvinnor

per % antagen kvinnor

per % antagen kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

1,6 3,1 1,3 4,0

83 80 83 63

1,7 3,1 1,4 4,2

87 68 73 63

1,4 2,3 1,3 4,0

83 78 77 63

1,3 1,3 1,1 3,5

86 59 80 63

Kandidatprogrammet biomedicin

0,9

67

1,2

60

2,0

59

2,9

67

Logopedprogrammet

2,5

90

3,1

87

2,9

89

2,2

91

Läkarprogrammet

7,8

58

8,0

59

7,8

60

7,3

62

Optikerprogrammet

1,8

83

1,8

85

2,0

82

1,8

75

Psykologprogrammet

6,1

68

5,6

75

5,6

73

5,0

72

Röntgensjuksköterskeprogrammet

2,2

80

1,9

73

2,2

75

1,7

73

Sjuksköterskeprogrammet

3,1

86

3,2

84

2,6

85

2,2

85

Tandhygienistprogrammet

4,1

90

5,0

93

4,6

91

4,3

91

Tandläkarprogrammet

4,4

70

4,5

68

4,1

72

4,1

71

Barnmorskeprogrammet

3,6

100

2,8

100

2,4

99

2,4

99

Psykoterapeutprogrammet

1,6

81

1,3

88

2,0

78

2,1

79

Specialistsjuksköterskeprogrammen

1,7

86

2,0

86

1,5

86

1,8

84

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

1,2

95

1,1

100

1,2

93

1,5

87

-

Påbyggnadsprogram

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

-

-

93 90

2,5

80

2,0

77

Magister – Global hälsa

5,0

78

3,5

78

3,6

73

3,8

73

Magister – Klinisk med. vetenskap

1,7

82

1,2

84

-

Magister – Klinisk optometri

1,5

86

1,3

86

1,2

1,1

64

-

Magister – Med. pedagogik

-

0,8 1,7

-

81

1,5

76

-

Master – Bioentreprenörskap

1,2

49

1,3

58

2,2

56

2,4

60

Master – Biomedicin

2,3

62

2,0

67

2,9

61

3,1

63

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

1,9

63

1,4

65

3,1

53

3,1

62

-

-

-

-

3,3

57

Master – Hälsoinformatik

1,5

40

1,4

57

0,8

46

1,4

62

Master – Toxikologi

1,1

64

1,0

62,0

2,0

61

1,6

65

Total

3,2

72

3,0

73

3,1

72

2,9

74

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

-

85


TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare samt andel kvinnor (%) 2014

2015

% antal kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin

91 18 83 151 77

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

86 89 83 58 70

% antal kvinnor

90 21 76 144 73

2017

2016

87 67 71 62 71

% antal kvinnor

99 20 74 140 62

88 85 80 67 66

antal

% kvinnor

96 32 84 145 61

78 69 82 65 75

46

87

34

88

50

80

37

97

327

50

329

55

325

51

316

47

Optikerprogrammet

54

81

58

86

56

77

60

78

Psykologprogrammet

76

71

87

64

82

72

84

65

Röntgensjuksköterskeprogrammet

46

78

55

69

41

68

49

71

Sjuksköterskeprogrammet

324

85

333

83

341

86

397

85

Tandhygienistprogrammet

49

88

47

91

47

85

48

85

Tandläkarprogrammet

97

63

95

63

96

71

116

70

Barnmorskeprogrammet

66

100

79

100

81

99

78

100

Psykoterapeutprogrammet

15

80

19

95

17

76

20

80

Specialistsjuksköterskeprogrammen

540

87

555

88

585

87

634

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

11

100

26

100

17

82

16

88

-

-

81

90

-

-

85

94

Påbyggnadsprogram

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa Magister – Hälsoinsatser i katastrofer

-

-

-

-

20

75

17

59

31

65

35

77

32

75

40

68

7

86

2

100

16

56

8

25

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

85

79

79

86

2

100

-

-

Magister – Klinisk optometri

27

85

25

92

24

75

29

79

-

-

37

59

-

-

-

-

Master – Bioentreprenörskap

Magister/master – Med. pedagogik

32

59

38

66

30

53

31

55

Master – Biomedicin

38

61

37

78

40

70

40

65

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik

63

57

58

79

48

63

21

81

33

36

23

74

31

52

26 50

69 68

-

-

6

50

20

50

24

58

30

57

26

69

22

64

25

84

2 417

75

2 568

77

2 418

76

2 669

77

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Total

Uppgifter för åren 2014–2016 är justerade utifrån ny definition i Ladok3.

86

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


TABELLBILAGA

Tabell 3 Nybörjare, åldersfördelning (%) –24 år 2014 2015 2016 2017

25–34 år

35– år

2014 2015 2016 2017

2014 2015 2016 2017

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

57 56 69 64 90 54

41 33 63 65 93 59

44 65 73 55 90 48

35 50 68 51 85 73

31 28 25 31 9 39

47 38 29 30 5 29

36 25 20 36 8 44

36 28 26 37 8 19

12 17 6 5 1 7

12 29 8 6 1 12

19 10 7 9 2 8

28 22 6 12 7 8

Läkarprogrammet

68

63

66

72

24

29

26

22

7

8

8

7

Optikerprogrammet

85

74

59

60

13

21

36

35

2

5

5

5

Psykologprogrammet

55

52

59

44

34

36

34

44

11

13

7

12

Röntgensjuksköterskeprogrammet

52

44

44

43

26

31

39

41

22

25

17

16

Sjuksköterskeprogrammet

55

52

43

44

28

30

34

31

17

18

23

25

Tandhygienistprogrammet

55

64

53

54

37

23

34

29

8

13

13

17

Tandläkarprogrammet

76

78

85

75

21

18

15

21

3

4

0

4

Barnmorskeprogrammet

0

1

2

1

68

73

74

76

32

25

23

23

Psykoterapeutprogrammet

0

0

0

0

13

11

29

20

87

89

71

80

Påbyggnadsprogram

Specialistsjuksköterskeprogrammen

2

1

3

3

50

46

46

46

48

53

51

51

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

73

58

29

63

18

38

47

25

9

4

24

13

-

6

-

4

-

40

-

35

-

54

-

61

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

-

-

20

24

-

-

40

47

-

-

40

29

Magister – Global hälsa

3

17

16

20

87

63

69

58

10

20

16

23

14

0

19

0

86

100

69

75

0

0

13

25

Magister – Hälsoinsatser i katastrofer Magister/master – Klinisk med. vetenskap Magister – Klinisk optometri Magister/master – Med. pedagogik

2

4

0

-

32

41

0

-

66

56

100

-

41

20

25

14

41

44

58

52

19

36

17

34

-

0

-

-

-

49

-

-

-

51

-

-

Master – Bioentreprenörskap

66

55

30

52

34

45

63

45

0

0

7

3

Master – Biomedicin

87

81

68

85

13

19

33

15

0

0

0

0

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management Master – Hälsoinformatik

29

38

29

33

62

55

67

57

10

7

4

10

24

26

29

23 28

36

57

52

77 40

39

17

19

0 32

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi

33

50 46

65 59

67 48

67

50 46

35 41

29 52

0

0 8

0 0

4 0

Total

43

39

40

38

36

37

38

36

21

24

22

25

Uppgifter för åren 2014–2016 är justerade utifrån ny definition i Ladok3.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

87


TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2014

2015

% totalt kvinnor

% totalt kvinnor

% totalt kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet Fysioterapeutprogrammet

224 55 205 14 370

88 70 84 90 67

231 58 204 0 365

88 72 82 64

236 51 196 361

Kandidatprogrammet biomedicin

157

69

172

71

164

Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet

2017

2016

88 78 81

% totalt kvinnor

64

243 49 185 353

86 79 82 66

71

164

68 88

108

90

116

88

116

86

117

1 667

53

1 651

53

1 635

52

1 623

52

127

82

130

81

141

83

142

87

Programmet i medicinsk informatik

0

-

0

-

-

-

-

-

Podiatriprogrammet

0

-

-

-

-

-

-

-

Psykologprogrammet

300

68

320

69

320

70

328

70

Röntgensjuksköterskeprogrammet

112

80

110

76

101

71

98

70

Sjuksköterskeprogrammet

792

87

806

88

768

86

819

86

Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

85

95

89

92

84

91

89

88

433

65

443

66

425

69

432

70

5

89

-

-

-

-

-

-

101

100

111

100

117

100

115

99

20

82

17

82

23

84

26

84

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammen

456

89

447

89

455

88

508

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

15

88

16

100

22

94

17

88

Magister – Arbete och hälsa

31

97

36

95

33

90

34

93

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

0

-

-

-

9

74

16

70

24

75

22

77

23

79

23

77

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

2

81

3

100

3

83

5

60

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

74

82

71

83

47

83

15

86

Magister – Klinisk optometri

22

87

27

88

23

84

25

77

Magister/master – Med. pedagogik

15

74

15

73

13

58

8

48

Master – Bioentreprenörskap

41

63

46

61

52

62

48

60

Master – Biomedicin

69

65

70

66

67

71

64

72

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

65

85

75

78

76

77

57

77

-

-

-

-

-

-

9

85

Master – Hälsoinformatik

27

49

22

56

22

71

35

63

-

-

2

60

5

47

11

64

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

19

53

26

66

35

72

37

76

341

78

362

78

351

80

385

79

5 978

72

6 062

72

5 973

72

6 079

72

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

88

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


TABELLBILAGA

Tabell 5 Helårsstudenter och helårsprestationer 2014

236 51 196 361

222 47 185 348

94 92 94 96

243 49 185 353

222 91 46 94 163 88 0 351 100

82

164

151

92

164

151

116

104

90

117

90

172

142

116

109

94

1 651 1 583

96

141

108

101

93

1 667 1 660

100

Optikerprogrammet

94 94 90 93

216 54 184 2 338

157

Läkarprogrammet

Hst

231 58 204 0 365

Kandidatprogrammet biomedicin Logopedprogrammet

Hst

% PrestHpr grad

97 100 90 122 96

217 55 186 17 355

2017

2016

% PrestHpr grad

Hst

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet 224 Audionomprogrammet 55 Biomedicinska analytikerprogrammet 205 Folkhälsovetenskapsprogrammet 14 Fysioterapeutprogrammet 370

Hst

2015

% PrestHpr grad

% PrestHpr grad

1 635 1 552

92

110

94

95 1 623 1 563

96

127

114

89

130

121

93

141

137

98

142

137

96

Programmet i medicinsk informatik

0

1

-

0

2

-

-

-

-

-

-

-

Podiatriprogrammet

0

0

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Psykologprogrammet

300

276

92

320

290

91

320

304

95

328

309

94

Röntgensjuksköterskeprogrammet

112

114

102

109

91

83

101

97

96

98

92

93

Sjuksköterskeprogrammet

792

745

94

806

733

91

768

709

92

819

724

88

Tandhygienistprogrammet

85

70

82

89

75

84

84

97 116

89

76

86

433

396

91

443

416

94

425

394

93

432

411

95

5

7

139

-

-

-

-

-

-

-

-

-

101

94

93

111

102

92

117

108

93

115

112

97

20

18

88

17

16

93

23

21

90

26

Specialistsjuksköterskeprogrammen

456

423

93

447

409

91

455

404

89

508

447

88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

15

13

88

16

9

54

22

21

96

17

15

84

Magister – Arbete och hälsa

31

36

117

36

28

79

33

32

99

34

22

66

0

0

-

-

-

-

9

4

45

16

18 115

24

22

-

22

19

87

23

24 105

23

22

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Magister – Diagnostisk cytologi Magister – Global hälsa

92

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

2

2

94

3

3 104

3

92

5

5 104

Magister/master – Klin. med. vetenskap Magister – Klinisk optometri

74 22

69 21

93 96

71 27

65 91 28 104

47 23

58 123 22 94

15 25

25 161 22 88

Magister/master – Med. pedagogik

15

14

97

15

14

94

13

13 102

8

10 128

Master – Bioentreprenörskap

41

41

100

46

39

84

52

55 105

48

49 101

Master – Biomedicin

69

65

95

70

67

96

67

68 101

64

62

Master – Folkhälsovetenskap Master – Hälsoekonomi, policy och management

65

60

92

75

70

94

76

76 100

57

62 110

9

6

66

Master – Hälsoinformatik

27

29

106

22

22

98

22

20

91

35

29

82

-

-

-

2

1

43

5

4

86

11

9

87

19

20

107

26

20

79

35

32

341

233

68

362

268

74

351

247

70

5 978 5 613

94

6 062 5 534

91

5 973 5 558

93

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

2

27 106

91

37 385

97

38 102 283

74

6 079 5 618

92

I uppgifterna för respektive program ingår ordinarie programstudenter, utresande samt inresande studenter inom ramen för takbeloppet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

89


TABELLBILAGA

Tabell 6 Examina Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamina

90

2014

% antal kvinnor

2015

% antal kvinnor

2016

% antal kvinnor

66 15 65 53 108 30 240 26 36 12 38 226 397 33 76 11 1 432

83 67 100 89 68 100 56 88 67 83 84 81 91 94 70 91 80

71 17 64 65 101 21 292 38 47 13 33 237 439 46 94 1 578

89 70 100 85 77 95 56 87 72 77 88 89 90 100 61 80

64 21 73 61 112 23 262 34 54 9 50 229 375 42 70 1 479

Generella examina Högskoleexamina Summa högskoleexamina

1 1

100 100

3 3

67 67

-

Kandidatexamina Biomedicin Odontologisk profylaktik Övriga kandidatexamina Summa kandidatexamina

35 14 439 488

63 86 84

29 5 388 422

69 100 86 85

31 13 426 470

Magisterexamina Arbete och hälsa Diagnostisk cytologi Global hälsa Klinisk medicinsk vetenskap Medicinsk pedagogik Optometri Övriga magisterexamina Summa magisterexamina

19 2 30 70 2 21 287 431

95 100 70 84 100 90 89 87

43 1 30 68 13 23 495 673

95 100 70 81 77 83 88 88

Masterexamina Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinformatik Molekylära tekniker i livsvetenskaperna Toxikologi Övriga masterexamina Summa masterexamina

19 34 43 19 21 50 186

58 50 86 42

18 33 41 18 2 36 148

78 73 76 56

57 76

92 67 100 89 64 87 55 74 76 78 82 90 91 90 59

2017

% antal kvinnor

68 15 70 56 123 21 272 43 48 14 27 215 437 39 83 1 1 532

88 87 100 86 57 90 52 86 69 71 70 88 90 95 75 100 78

-

-

61 100 86 85

33 12 504 549

70 92 84 83

13 34 68 4 25 414 558

100 76 76 50 92 91 88

31 14 28 63 16 23 484 659

90 86 86 89 44 78 90 88

0 83 74

29 30 59 23 19 29 189

52 60 59 35 58 58 76 58

34 40 46 9 4 24 44 201

71 78 85 78 50 71 73 76

80

Summa generella examina

1 106

81

1 246

85

1 217

82

1 409

84

Totalt antal utfärdade examina

2 538

81

2 824

82

2 696

81

2 941

81

Antal individer

1 964

2 105

1 946

2 069

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


TABELLBILAGA

Tabell 7 Internationella kontakter 2015

2014 Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Biomedicinprogrammen inkl. toxikologi Logopedprogrammet Läkarprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Optikerprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

2017

2016

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

151

280

157

296

148

319

161

294

77 32 42

195 25 60

73 32 52

193 31 72

69 24 55

218 23 78

61 29 71

191 24 79

5 0 4 5 2 13 6 1 84 0 0 8 2

17 0 2 19 13 17 52 0 106 0 0 2 3

17 1 0 9 0 9 9 2 71 0 0 8 5

27 1 8 15 6 16 50 1 117 0 0 5 1

13 0 2 11 0 6 8 4 75 1 0 6 0

40 0 8 14 10 19 55 3 115 1 2 4 4

11 0 6 3 0 12 10 4 70 1 0 7 1

26 0 8 6 6 18 65 3 101 0 1 9 1

3 1 17

24 8 17

11 0 15

20 8 21

5 0 17

18 3 23

16 0 20

24 8 18

91


TABELLBILAGA

Tabell 8 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2014

2015

NyYrkesbörjare Hst examen

Barnmorskeprogrammet Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr. Tandläkarprogrammet

66 101 327 1 667 324 792 540 456 97 433

Nybörjare

65 240 226 397 76

2016

YrkesHst examen

79 111 329 1 651 333 806 555 447 95 443

64 292 237 439 94

Nybörjare

2017

YrkesNyYrkesHst examen börjare Hst examen

81 117 325 1 635 341 768 585 455 96 425

73 262 229 375 70

78 115 316 1 623 397 819 634 508 116 432

70 272 215 437 83

Uppgifter för åren 2014-2016 vad gäller nybörjare är justerade utifrån ny definition i Ladok3.

92

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


TABELLBILAGA

Tabell 9 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2017 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2014 Antal

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

116 18 13 14 19

125 21 17 18 20

186 24 17 20 23

237 22 10

Ht 2014 Antal

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

26 25 24 26 26

30 26 20 23 25

38 27 22 26 27

32 28 13

Ht 2014 Antal

Ht 2015 Antal

Ht 2016 Antal

Ht 2017 Antal

74 14 13 16 15

94 16 11 15 16

156 16 16 16 16

205 15 7

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2017 Antal hst under aktuellt läsår

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land

Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2017 Antal hst under aktuellt läsår

Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

93


TABELLBILAGA

Tabell 10 Intäkter 2017, största enskilda finansiärer (mnkr) Statliga forskningsråd Vetenskapsrådet Forte Formas Statliga myndigheter Kungl. Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Kammarkollegiet Socialstyrelsen Stockholms universitet Folkhälsomyndigheten Försvarsmakten Försäkringskassan Uppsala universitet Sida Organisationer och stiftelser Wallenbergstiftelserna Cancerfonden Stift för strategisk forskning Barncancerfonden T&R Söderbergs Stiftelser Hjärt-lungfonden Familjen Perssons Stiftelse KI-stiftelser Hjärnfonden SSMF

94

848,9 132,7 31,8

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Västra Götalands läns landsting Uppsala läns landsting

355,0 4,3 4,3

144,2 35,7 30,4 27,4

Företag AstraZeneca Johnson & Johnson AFA Försäkring Novo Nordisk

172,4 32,9 30,9 20,8

12,7 11,6 10,9 8,6 8,6 8,3

208,0 148,8 111,0 89,4 72,4 63,6 60,9 32,1 29,0 21,0

Ferring Pharmaceuticals Pfizer Roche Biogen Idec Sorrento Therapeutics Evox Therapeutics Utländska organisationer Europeiska Unionen Ming Wai Lau Novo Nordisk Fonden National Institute of Health CHDI Foundation OECD Århus Universitetshospital Kingdom of Saudi Arabia NordForsk Stichting af Jochnick Foundation

15,9 15,1 12,7 9,4 9,3 8,0

264,7 35,0 34,6 28,3 13,6 9,1 9,0 8,5 8,4 7,5

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


KONSISTORIET

Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), 7 kap. 2 § Enligt förordningen ska skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledamöterna i styrelsen redovisas. Därtill ska uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska (motsvarande) redovisas. Till grund för redovisningen av ersättningar och andra förmåner ligger uppgifter från Karolinska Institutets kontrolluppgifter 2017, belopp i kronor.

Namn

Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

Mikael Odenberg ordförande

Affärsverket svenska kraftnät, ledamot (t.o.m. 2017-02-28) Regeringens krishanteringsråd, ledamot (t.o.m. 2017-02-28) Certioris AB, suppleant

72 093

Lisa Sennerby Forsse vice ordförande

Swetox, ordförande Statens veterinärmedicinska anstalt, ledamot

94 360

Ole Petter Ottersen rektor (fr.o.m. 2017-08-01)

Sveriges Olympiska Akademi, ledamot

Karin Dahlman-Wright vikarierande rektor (t.o.m. 2017-07-31)

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Karolinska Institutet Innovations AB, ledamot

Stephanie Ammerman

BFIMB AB, suppleant

Elias Arnér

PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot IMCO Corporation Ltd AB, ledamot

Benedek Bozoky (t.o.m. 2017-12-31)

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

28 540

Sofia Heidenberg

Proud Communication AB, ordförande Karolinska Institutet Holding AB, ledamot JMW Kommunikation AB, ledamot

28 450

Liselotte Højgaard

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

30 603

Anna Karlsson

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

701 892

Lena von Koch

Inga andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot

296 324

Max Kynning

Medicinska Bokhandeln AB, ledamot

28 950

Marianne Lundius

Fideikommissnämnden, vice ordförande Kvinvest AB, ledamot

28 360

Jonas Milton

AB Caretia, ordförande Milton House Rådgivning AB, ledamot Valideringsdelegationen 2015–2019, ordförande (t.o.m. 2017-10-01)

34 351

Björn Stensaker

Hong Kong Council of Accreditation, ledamot

39 446

Göran Stiernstedt

Danderyds sjukhus AB, ledamot Försäkringskassans styrelse, ledamot Södersjukhuset AB, ledamot Södertälje sjukhus AB, ledamot Tiohundra AB, ledamot Stiernstedt & Stiernstedt Konsult AB, ordförande

30 783

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

Ersättning

822 644 1 433 534

31 488 858 988

95


KONSISTORIET

Konsistoriet

Mikael Odenberg Ordförande, ledamot

Lisa Sennerby Forsse Vice ordförande, ledamot

Stephanie Ammerman Ledamot

Elias Arnér Ledamot

Sofia Heidenberg Ledamot

Liselotte Højgaard Ledamot

Anna Karlsson Ledamot

Leif Karlsson Ledamot

Lena von Koch Ledamot

Foton: Erik Cronberg.

Ole Petter Ottersen Rektor, ledamot

96

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


KONSISTORIET

Max Kynning Ledamot

Marianne Lundius Ledamot

Jonas Milton Ledamot

Björn Stensaker Ledamot

Göran Stiernstedt Ledamot

Karin Dahlman-Wright Prorektor, adj. ledamot

Per Bengtsson Huvudföredragande

Torkel Falkenberg Facklig representant

Magnus Anå Facklig representant

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017

97


KONSISTORIET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2017. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkt20; •

att följa upp efterlevnaden av interna regelverk.

Stockholm den 19 februari 2018

Mikael Odenberg, ordförande

Ole Petter Ottersen, rektor

Lisa Sennerby Forsse, vice ordförande

Stephanie Ammerman

Elias Arnér

Sofia Heidenberg

Liselotte Højgaard

Anna Karlsson

Leif Karlsson

Lena von Koch

Max Kynning

Marianne Lundius

Jonas Milton

Björn Stensaker

Göran Stiernstedt 20 Se vidare sammanfattande bedömning i kapitlet Om Karolinska Institutet, avsnittet Intern styrning och kontroll.

98

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2017


KAROLINSKA INSTITUTETS Ã…RSREDOVISNING 2017 Form: Sofia Lindberg | Tryck: TMG Tabergs AB 2018 | ISBN: 978-91-85681-96-9

A


Karolinska Institutets ürsredovisning 2017 Sammanställning och underlag: UniversitetsfÜrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se

100

Karolinska Institutet - Årsredovisning 2017  
Karolinska Institutet - Årsredovisning 2017