Issuu on Google+

14 15 Bäst i test Kärlekens kemiska klister Fråga forskaren

LIVSVIKTIGA utbildningar för livet


Foto: Olle Nordell

Ett ledande medicinskt universitet Karolinska Institutet har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar. På KI läser cirka 6 000 helårsstudenter längre eller kortare utbildningsprogram och kurser. Lärarna vid KI forskar ofta parallellt med sin undervisning. Det gör att du som student får ta del av det senaste inom hela det medicinska området. I flera av KI:s utbildningar ingår verksamhetsförlagd utbildning, som består av klinisk praktik och utbildning på plats i vården. Merparten av utbildningarna leder till en yrkesexamen. Flera av utbildningarna leder även till en generell examen. En fullständig förteckning över alla KI:s utbildningar hittar du på ki.se/utbildning


22 62 30

36

34

26

8 Bäst i test

Starta eget 28

Student för en dag! 12

”På samma gång är det 56 tyngsta med patient-

År efter år rankas Karolinska Institutet bland de bästa universiteten i världen.

Skugga en student och ta chansen att få veta mer om den utbildning du är intresserad av.

16 cellodlingar

Sommar, sol och

KI:s sommarforskarskola gav gymnasieeleverna

Emilia, John och Mikaela en försmak av både student- och forskarvärlden.

Report from Down Under 20

För några år sedan tog Magnus sin examen från KI – nu har han startat en egen hörselmottagning i Stockholm.

mötena också det bästa”

Mattias Karlsson är student på psykologprogrammet.

En annan väg in 68

Logoped-, läkar- och tandläkarprogrammet vid KI använder alternativa urval, d.v.s. urvalsgrupper vid sidan om de ordinarie urvalsgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov.

Andrea Sörehall har varit på utbyte i Melbourne, Australien.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

3

5


Innehåll

2014 | 2015

Rektor har ordet

5

Utbildning vid KI

6

Rankning – bäst i test

8

Studievägledning

9

Ny på KI

10

Skugga en student

12

Studera med funktionshinder

14

Chefredaktör Gunilla Roth

Balans i studierna

15

Sommarforskarskola

16

Redaktion Charlotte Bäckström, Eva Feron, Elin Norberg, Jeanette Söderberg Norland, Tina Westunger

Studera utomlands

20

Läkare i fält

22

Studentkåren

26

Mer än hjärngympa

27

Starta eget

28

Lärarporträtt

29

Kärlekens kemiska klister

30

Fotografer Samtliga bilder, om ej annat angivits, är tagna av Andreas Beronius.

Efter examen

34

Fråga forskaren

36

Arbetsterapeutprogrammet

40

Tryckeri Tabergs Tryckeri 2013

Audionomprogrammet

42

Kandidatprogrammet i biomedicin

44

Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning klinisk fysiologi

46

Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning laboratoriemedicin

48

Logopedprogrammet

50

Läkarprogrammet

52

Optikerprogrammet

54

Psykologprogrammet

56

Röntgensjuksköterskeprogrammet

58

Sjukgymnastprogrammet

60

Sjuksköterskeprogrammet

62

Tandhygienistprogrammet

64

Tandläkarprogrammet

66

Vägen till KI

68

Alternativt urval

70

Här finns Karolinska Institutet

71

Viktiga datum

72

Ansvarig utgivare Marie-Louice Isacson

Utbildnings- och forskarutbildningsstöd 08-524 800 00 Design & layout Sofia Lindberg, Andreas Beronius

ISBN-nummer 978-91-85681-58-7

Omslaget: Studenterna Elisabeth Torbjörnsson och Ivan Alqass. Foto Andreas Beronius

Besök oss på Facebook facebook.com/karolinskainstitutet

4

STUDERA PÅ KI 2014/2015


REKTOR HAR ORDET

Varmt välkommen till Karolinska Institutet Karolinska Institutet (KI) är en fantastisk plats för utbildning och forskning. Hit kommer studenter, lärare och forskare från hela världen för att tillsammans bidra till alla människors utveckling och hälsa i en anda av kreativitet, framtidstro och arbetsglädje. Genom kunskapsöverföring och vetenskap förändrar vi världen.

KI har en central position i det svenska samhället och är ett av världens främsta medicinska universitet. Här bedrivs utbildning och forskning inom hela det medicinska fältet, från cell till samhälle. När du väl bestämt dig för vad du vill studera har KI det bästa urvalet av utbildningar inom det medicinska området. Ett nära samband mellan utbildning och forskning bidrar till en kontinuerlig utveckling av våra utbildningsprogram. Excellens kännetecknar alla delar av vår verksamhet. Varje år utser Nobelförsamlingen vid KI Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin, något som har enorm betydelse för vår starka ställning och visibilitet, såväl internationellt som nationellt. Samtidigt värnar vi om gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald. Jag hoppas att just du nu tar chansen att bli en av oss. Arbetsmarknaden är god för de utbildningar som finns på KI och en examen från KI öppnar dörrar över hela världen. Att på olika sätt få vara med och förbättra människors hälsa är ett fantastiskt uppdrag som kommer att berika både ditt eget och många andra människors liv.

Foto: Ylva Sundgren

Anders Hamsten Rektor

STUDERA PÅ KI 2014/2015

5


UTBILDNING VID KI

Vill du utvecklas och få ny kunskap? Foto: Love Strandell

Gör det vid ett av världens ledande medicinska universitet Karolinska Institutet (KI) är Sveriges enda medicinska universitet och ett av världens ledande universitet på området. Vi erbjuder program och kurser inom omvårdnad, hälsa, tandvård och medicin. 6

STUDERA PÅ KI 2014/2015


GRUNDNIVÅ

AVANCERAD NIVÅ

FORSKARNIVÅ

Magisterexamen

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Kandidatexamen

Masterexamen

Yrkesexamen, upp till 5,5 år

1 år

2 år

3 år

1 år

2 år

1 år

2 år

3 år

4 år

Utbildningsnivåer och examina vid Karolinska Institutet

HELTIDS-, DELTIDS- OCH DISTANSSTUDIER Hos oss finns allt från heltidsstudier till deltids- och distansstudier i form av kurser och program av olika längd. Vissa utbildningar sträcker sig över några veckor, medan andra löper på hel- eller deltid under flera år. HÖGSKOLEPOÄNG–STUDIETID Den tid du studerar på högskola eller universitet mäts i högskolepoäng (hp). En veckas heltidsstudier räknas som 1,5 hp. En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp. STUDERA PÅ DISTANS Vissa utbildningar genomförs som distansutbildning. Datorn är då en självklar del i dina studier. I de flesta kurser anordnas ett visst antal möten på studieorten. Antal träffar varierar beroende på utbildning. BEHÖRIGHET För att läsa en utbildning krävs vissa förkunskaper. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning och den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till. UTBILDNINGSNIVÅER Högskoleutbildning är indelad i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Du som inte läst vid högskola tidigare

söker först in till utbildning på grundnivå som inte kräver tidigare högskolestudier. För att studera vidare på en högre nivå ska du först ha avslutat den underliggande nivån. Grundnivå Utbildning på grundnivå bygger på de kunskaper du fått på gymnasienivå. För att påbörja en utbildning på grundnivå ska du ha slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande. Examina: Yrkesexamen och Kandidatexamen Avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå fördjupar de kunskaper, färdigheter och förmågor som du lärt dig på grundnivån. Du som redan läst ett visst antal högskolepoäng kan söka till kurser och program på avancerad nivå. För att kunna påbörja ett program på avancerad nivå är det grundläggande kravet en examen om minst 180 hp (tre år) på grundnivå eller motsvarande utländsk examen. Specialistsjuksköterskeprogram och barnmorskeprogram kräver även legitimation som sjuksköterska. Examina: Magisterexamen, masterexamen och yrkesexamen Forskarnivå Utbildning på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive

doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Utbildningen består av kurser och ett omfattande avhandlingsarbete och syftar till att utveckla dina kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna bedriva forskning. För att läsa på forskarnivå måste du ha en examen på avancerad nivå, eller ha minst 240 hp varav 60 hp på avancerad nivå. Examina: Licentiatexamen och doktorsexamen EXAMEN Examina vid KI delas in i generella examina och yrkesexamina. Vissa yrken kräver en speciell utbildning eller legitimation för att man ska få arbeta inom yrket. Ett program kan leda till en yrkesexamen med en särskild yrkesinriktning. De flesta av KI:s 3-åriga nybörjarprogram leder till både en yrkes- och en kandidatexamen. Logopedprogrammet, läkarprogrammet, psykologprogrammet och tandläkarprogrammet är exempel på yrkesutbildningar som är längre än tre år, och som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå. Ett examensbevis visar att du läst ett ämne till en viss nivå, eller att du genomgått en specifik typ av utbildning, och fungerar som ett bevis när du söker yrken som kräver en slutförd akademisk utbildning. En examen från KI öppnar dörrar till arbetsmarknaden och till forskarutbildning, både i Sverige och utomlands.

Alla Karolinska Institutets utbildningar hittar du på ki.se/utbildning STUDERA PÅ KI 2014/2015

7


RANKNING

Bäst i test jamforutbildning.studera.nu

Världens universitet rankas inom områden som forskning, utbildning och studentinflytande av flera stora organisationer. Olika rankningar mäter olika saker men ofta läggs ett stort fokus på forskningsresultat i dessa mätningar. År efter år rankas Karolinska Institutet bland de bästa universiteten i världen. Studenter vid Karolinska Institutet (KI) uppger ofta att de är stolta över att läsa vid ett universitet med ett gott internationellt renommé och att det bidragit till deras val av lärosäte. Det goda internationella ryktet vilar till stor del på framstående forskning inom medicin och hälsa. Många känner också till att Nobelförsamlingen vid KI utser Nobelpristagare inom medicin eller fysiologi. KI placerar sig år efter år bland de bästa universiteten i världen i ett antal prestigefyllda rankningar. Två internationellt kända är Academic Ranking of World Universities (ARWU), ibland kallad Shanghai-rankningen, och Times Higher Education. Ingen rankning kan ge en fullständig bild av ett universitets kvaliteter, och resultatet beror till stor del på vad man väljer att mäta. Trots detta använder sig ändå många studenter av rankningar när de ska jämföra och välja utbildning och universitet. Att studera vid ett universitet med ett gott rykte har naturligtvis sina 8

fördelar i kontakten med arbetsgivare och andra universitet, både nationellt och internationellt, i den framtida karriären. De som kan ge en bild av hur det verkligen är att studera vid KI är studenterna. Detta sker årligen via enkäter och i olika sociala medier där de uttrycker sin upplevelse av KI. I en stor internationell enkät – International Student Barometer (2011) – placerade KI:s studenter sitt lärosäte främst i flera kategorier. Det absolut starkaste området var enligt studenterna kategorin ”Lärande”, där KI placerade sig högst av alla, både nationellt och internationellt, i jämförelse med över 200 lärosäten. Rankingpositioner i all ära, men det som är viktigt är att KI:s studenter upplever att de får del av den kvalitet bland annat som rankningen visar på. Att studera i den forskningsstarka miljö som karaktäriserar KI ska vara inspirerande och motiverande – det är våra nuvarande och framtida studenter som bär Karolinska Institutet in i framtiden.

AKTUELL RANKNING För år 2013 rankar ”Academic Ranking of World Universities” Karolinska Institutet som nummer 44 totalt i världen och nummer 10 i Europa • Nummer 11 i världen och nummer 2 i Europa inom klinisk medicin och farmaci. • Nummer 19 i världen och nummer 3 i Europa inom Agriculture och Life Sciences. För år 2013, rankar ”Times Higher Education” Karolinska Institutet som nummer 36 i världen och nummer 7 i Europa • Nummer 14 i världen och nummer 6 i Europa bland Clinical, Pre-Clinical and Health Universities.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Foto: Getty Images

LÄS MER PÅ


STUDIEVÄGLEDNING

Vilken väg tar du? Det kan vara svårt att fatta stora beslut. Vilket yrke ska jag välja? Ska jag byta karriär? Våga sätta mig på skolbänken igen? Vägen till drömjobbet är ofta inte spikrak. Då kan det vara bra att prata med någon som ger tips, råd och nyttig information. På Karolinska Institutet finns våra allmänna studie- och karriärvägledare Eva Feron och Jeanette Söderberg Norland. De berättar gärna om olika yrken och utbildningar inom hälsooch sjukvårdsområdet, ger generell information om högskoleregler och studier vid universitetet samt hur arbetsmarknaden ser ut. Den allmänna studie- och karriärvägledningen är öppen för dig som behöver vägledning och information inför studier vid Karolinska Institutet. Det kan till exempel gälla frågor om regler för behörighet, urval samt utbildningars inriktning och innehåll. Det kan även handla om arbetsmarknadsfrågor i anslutning till de olika utbildningarna. Inom området medicin och hälsa finns en rad spännande yrken. Eva och Jeanette vet vilka

alternativ som finns och kan ge dig tips på olika sökvägar som exempelvis högskoleprovet och alternativt urval. Utifrån just din situation kan de hjälpa dig att sortera upp dina funderingar så att det blir tydligare för dig hur du ska nå dit du vill komma. Eller du kanske bara behöver prata med någon för att få klart för dig vad det är du egentligen vill bli. Om du redan nu vet att du är intresserad av en specifik utbildning kan du träffa någon av våra programstudievägledare. De finns i första hand till för våra studenter under studietiden men hjälper även blivande studenter. De är experter på sina respektive utbildningsprogram. Tveka inte att kontakta våra studievägledare, de är till för dig. Tänk om det är på Karolinska Institutet du hittar utbildningen som leder till ditt drömjobb, till ett spännande arbete som förbättrar människors hälsa!

Karolinska Institutets studie- och karriärvägledare Eva Feron och Jeanette Söderberg Norland

STUDERA PÅ KI 2014/2015

9


NY PÅ KI

Tre röster från välkomstdagen Vid terminsstarten börjar en ny och spännande tid för dig som valt att studera vid Karolinska Institutet. Välkomstdagen är till för att du som ny student ska få en första inblick i dina studier och det studentliv som ligger framför dig. Det är en dag fylld av inspirerande föreläsningar, mingel, campusvandringar med mera.

Farrah Silvan Arbetsterapeutprogrammet

Montaser Ghozzi Sjukgymnastprogrammet

Anna Lindblad Psykologprogrammet

Vilket program ska du läsa i höst? – Arbetsterapeutprogrammet.

Berätta varför du har valt sjukgymnastprogrammet? – Jag har själv gått på sjukgymnastik i fyra år, så det känns viktigt för mig att även hjälpa andra. Jag har alltid velat arbeta inom vården och jag tror att sjukgymnast är en bra utbildning.

Varför har du valt just psykologprogrammet? – Jag har alltid varit intresserad av hur hjärnan fungerar, känslor, tankar och hur allt hänger ihop. Jag har egentligen alltid varit intresserad av hälsa och funderade först på sjukgymnast. Men sedan började jag läsa lite om idrottspsykologi och att man även kan arbeta för Läkare utan gränser som psykolog, och då blev det jätteintressant.

Hur kommer det sig? – Jag har läst konst tidigare men även jobbat som personlig assistent och det var genom att just jobba som personlig assistent som jag kom fram till att jag vill hjälpa andra människor. Jag vill se människor växa, vara en kontaktperson och ha något av en mentorroll vilket jag tror att jag kommer få som arbetsterapeut.

Favoritsjukdom? – Jag känner mig extremt optimistisk. Om det fanns något som hette ”ledsenfobi” skulle det vara den.

Har du tandläkarskräck? – Nej!

Foton: Istockphoto

Scrubs eller Dr. House? – Scrubs!

Vad tror du att du gör i framtiden? – Förhoppningsvis kan jag öppna min egen sjukgymnastpraktik.

10

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Som KI-student får du tidningen gratis!

Medicinsk Vetenskap är Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning. I Medicinsk Vetenskap kan du läsa om de allra senaste forskningsrönen inom medicin och hälsa – och möta forskarna bakom fynden. Här finns också boktips, fördjupande artiklar, läsarfrågor och mycket mer. ki.se/medicinskvetenskap STUDERA PÅ KI 2014/2015

11


SKUGGA EN STUDENT

Student för en dag! Är du nyfiken på någon av Karolinska Institutets utbildningar? Ta chansen att ”skugga” en student. Under en halv dag får du följa en student som läser det program som intresserar dig och du får ta del av en KI-students vardag. Mana har skuggat röntgensjuksköterskestudenten Christina. Christina Fagerlind läser tredje terminen på röntgensjuksköterskeprogrammet vid KI. – Jag tycker att kombinationen av teknik och mötet med patienten är så otroligt intressant. Det är ett område där utvecklingen hela tiden går framåt, vilket är väldigt spännande. Mana Kasraian instämmer. Efter att ha provat på både studier och arbetsliv, fast inom helt andra områden, förstod Mana att hon ville göra något som känns mer meningsfullt. – Efter att ha tittat på flera olika utbildningar inom vård och hälsa tycker jag att röntgensjuksköterska verkar vara ett väldigt givande yrke. Du har ett stort ansvar och har verkligen möjlighet att hjälpa människor, att göra skillnad i en människas liv.

12

Dagen börjar med en lunch på KI Campus Huddinge. Christina berättar entusiastiskt om sitt liv som student. – I morse vaknade jag och tänkte: Härligt! Nu är det äntligen måndag igen. Och jag skojar inte, så roligt är det faktiskt att plugga, säger Christina. Utbildningen tar upp så mycket, alltifrån det tekniska till det mest grundläggande; att på kort tid skapa en trygghet hos patienten. Du behöver anpassa dig till patientens språk, ålder, eventuella funktionsnedsättningar och inge förtroende. Över huvud taget är god kommunikativ förmåga en bra egenskap i det här yrket. Att le mycket funkar också bra! säger Christina och skrattar. I biblioteket på KI Campus Huddinge råder full aktivitet. Förutom litteratur och publikationer i långa banor finns många

LÄS MER PÅ

ki.se/utbildning

”I morse vaknade jag och tänkte: Härligt! Nu är det äntligen måndag igen.” studieplatser och grupprum där man kan studera. – Något som är positivt är de generösa öppettiderna, att man kan sitta här och plugga på helgerna och att det finns trådlöst nätverk överallt, tycker Christina. Nästa anhalt är KTC, Kliniskt träningscentrum. Här får studenterna möjlighet att förbereda sig inför framtida patientmöten. Med hjälp av simulatorer, attrap-

STUDERA PÅ KI 2014/2015


ZANDER

KI-STUDENTERNAS EGET GYM

Efter att ha provat på både studier och arbetsliv, fast inom helt andra områden, förstod Mana att hon ville göra något som känns mer meningsfullt. per och andra tekniska hjälpmedel kan studenten praktiskt öva på olika moment med hjälp av lärare, och senare också på egen hand. – Den där har jag klämt på en hel del, säger Christina och pekar på ett skelett vi passerar. Här spenderade jag mycket tid under de första terminerna. Jag var här nästan jämt. I de olika metodrummen kan man iscensätta olika vårdsituationer, berättar Christina. I ditt arbete som röntgensjuksköterska har du mycket interprofessionell samverkan. Du har kontakt med både radiologer, sjuksköterskor och undersköterskor. Som avslutning på dagen väntar en föreläsning om thoraxradiologi, där vi får titta på bilder på lungor och hjärta och försöker se patologiska förändringar och sjukdomstillstånd. – Våra lärare är jättebra! Eftersom de är yrkesverksamma och parallellt undervisar oss blir vi hela tiden uppdaterade med det allra senaste. Mana sammanfattar dagen: – Ju mer jag ser, desto mer vill jag börja plugga här.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

PLUGGA PAUSA

Gymutrustning, konditionsmaskiner, bordtennis m.m.

ZANDER Alfred Nobels Allé 23 Plan 2, flygel A KI Campus Huddinge

HÄR U TRÄNAR D GRATIS! 13


FUNKTIONSHINDER

”Funkis” på KI – så funkar det! För studenter med funktionsnedsättning finns det möjlighet att få pedagogiskt stöd i studierna, för att på så sätt underlätta studiesituationen och kunna studera på så lika villkor som möjligt. Här svarar KI:s samordnare för studenter med funktionshinder, Tina Teljstedt, på tre frågor om stödåtgärder. utomlands. Inom Europa finns extra medel att söka som ska täcka de merkostnader det kan medföra om du har en funktionsnedsättning. De vanliga stödåtgärder du nyttjar vid hemuniversitetet brukar för det mesta även gå att genomföra utomlands.

LÄS MER PÅ

ki.se/funktionshinder

Vad är ditt bästa tips till mig som ny student? – Tveka inte att ta kontakt med mig. En del studenter försöker klara studierna på egen hand – vilket i och för sig är bra – men hinner tyvärr ”köra” på ett par tentor innan de får de stödåtgärder de behöver. Då är det bättre att ha dessa stödåtgärder med sig, redan från början av studierna. Så, vänta inte för länge. Du är välkommen att boka en tid hos mig! – Och missa inte chansen att plugga

Foto: Getty Images

Vilken typ av kompensatoriskt pedagogiskt stöd kan jag få som student på KI? – Det finns många olika sorter. En vanlig stödåtgärd är till exempel anteckningsstöd, då är det ofta en medstudent som man får kopiera anteckningar av. Man kan behöva utökad tid vid tentor om man till

exempel har ett rörelsehinder, eller också kan man behöva sitta enskilt vid tentor. Att få utökad tentatid kan vara av stor betydelse vid olika funktionsTina Teljstedt, nedsättningar. samordnare för – Ett annat studenter med exempel är litteratur. funktionshinder Om du har svårt att läsa en vanlig tryckt text kan universitetsbiblioteket hjälpa dig att få elektronisk litteratur, som kan användas på olika sätt, till exempel kopplas till talsyntes eller punktskriftsdisplay. Foto: Camilla Svensk

Jag har en funktionsnedsättning och ska börja plugga på Karolinska Institutet. Kan jag vända mig till samordnaren för studenter med funktionshinder? – Om du tror att du har behov av kompensatoriska stödåtgärder så ska du boka en tid med mig så tidigt som möjligt på terminen. Har du en grav hörselskada så är det bra att höra av sig i god tid innan terminen startar så att jag hinner förbereda med teckenspråkstolk. – Det räcker inte att du till exempel har brutit ett ben för att få det pedagogiska kompensatoriska studiestödet, utan nyckeln är alltså en varaktig funktionsnedsättning. Till vårt möte tar du med dig ett intyg, en dokumentation av din varaktiga funktionsnedsättning - eller funktionsförmåga, som jag föredrar att säga.

Fancy a fika? Vägen till nya vänner kan gå via en kopp kaffe på Karolinska Institutets Coffee Hour. Här möts studenter från alla utbildningar och årskurser för att på engelska prata, mingla och knyta kontakter. Tanken med Coffee Hour är att skapa känslan av ett ”home away from home”.

Torsdagar kl 16 i BZ, KI Campus Solna

14

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Z

LÄGET?

SOV SÖTT

God sömn är viktigt för långtidsminnet, koncentrationsförmågan och ditt tänkande. Studenthälsans sömnkurs ger dig som har sömnbesvär verktyg att vända dygnet rätt.

Z

Funderar du på hur du egentligen mår och om din hälsa kanske påverkar dina studieresultat, då kan du boka ett hälsosamtal med en företagssköterska på KI. Ni pratar om levnadsvanor och dina egna funderingar och frågor när det gäller din hälsa. Du kan även få mäta ditt blodtryck och blodvärde.

BALANS I STUDIERNA

KREATIVT RUM Studenthälsan erbjuder studenter som är intresserade av att experimentera i användandet av konstnärliga material en kreativ workshop – en plats där det egna uttrycket får stå i centrum utan fokus på teknik eller prestation. Genom eget skapande och reflektion får du möjlighet att utveckla dig själv och större insikt om dina förmågor.

Studenthälsan och universitetsbiblioteket erbjuder olika seminarier och gruppverksamheter som kan vara till hjälp under din tid som student på KI. LEV VÄL Ibland kan plugget kännas övermäktigt. KI:s Studenthälsa leder en gruppverksamhet med inriktning på prestationskrav och studiestress för att hjälpa dig bevara en god hälsa både under tiden du studerar men också när du lämnar vårt universitet för ditt kommande yrkesliv.

INNANTILL För KI-studenter med läsoch skrivsvårigheter eller dyslexi anordnar Studenthälsan föreläsningar som visar hur lästeknik förenklar och förbättrar läsningen så att du som student kan förbättra dina resultat och minska nervositeten inför tentor.

MINDRE MUMMEL Tycker du att det är jobbigt med muntliga redovisningar eller att ta ordet i en gruppdiskussion? Studenthälsan erbjuder ”Våga tala”-kurser för dig som vill träna på att tala inför grupp, i ett tryggt sammanhang. Utvärderingar visar att majoriteten av deltagarna upplever en positiv utveckling, har ändrat sitt förhållningssätt, stärkt sin självkänsla och vågat anta utmaningen att tala och framträda.

KLARSPRÅK Foto: Getty Images och Istockphoto

Som student kan du boka en tid för indivduell handledning i Språkverkstaden på Universitetsbiblioteket. Hos oss får du de verktyg du behöver för att utveckla ditt vetenskapliga skrivande på svenska såväl som på engelska.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

15


SOMMARFORSKARSKOLA

Sommar, sol och cellodlingar Text: Catharina Bergsten Foto: Olle Nordell och Bjรถrn Roth

16

STUDERA Pร… KI 2014/2015


Visste du att du redan som gymnasieelev kan vara med och bidra med en pusselbit till vetenskapen? På Karolinska Institutets sommarforskarskola får du delta i ett riktigt forskningsprojekt och prova på både student- och forskarlivet.

MEDAN SVERIGES STRÄNDER och gräsmattor fylls av loja semesterfirare går Emilia Regazzoni till labbet på Karolinska Institutet och pysslar om sina celler. Emilia, John Shuck och Mikaela Åstrand är tre av tjugo gymnasieelever som har lyckats få en plats på KI:s sommarforskarskola där de medverkar i pågående forskningsprojekt, ensamma eller två och två under tillsyn av en handledare. EMILIA har avslutat andra året på gymnasiet och arbetar i ett forskningsprojekt som på sikt kan bidra till bättre behandling av tarmcancer. – Vi studerar hur sambanden mellan två proteiner förändras när man behandlar celler med fettsyror. Min uppgift är att ta hand om cellerna i cellabbet. Varje morgon byter jag medium – alltså den vätska som cellerna ligger i. Sedan byter jag behållare och tillsätter fettmolekylerna. Efter en viss tid tar vi ut cellerna och analyserar proteinerna. Emilia pratar ömt om ”sina” celler och det märks att hon är djupt engagerad i sin uppgift. – Projektet är ännu roligare än jag trodde. Vi får ta större ansvar och göra mer komplicerade saker än jag förväntat mig. Det handlar inte om att titta på eller att assistera, utan om att arbeta självständigt med vissa delar, säger hon entusiastiskt.

”Det är stor skillnad från den vanliga skolan. All utrustning är toppmodern och vårt arbete blir delar i verklig forskning.” STUDERA PÅ KI 2014/2015

17


Gerald McInerney är studierektor för sommarforskarskolan.

Sommarforskarskolan syftar till att stimulera intresset för biomedicinsk forskning och ge en inblick i forskarvärlden. Samtidigt får deltagarna en försmak av studentlivet på KI. Eleverna arbetar med en avgränsad frågeställning inom handledarens forskningsområde, och dessutom ingår en rad populärvetenskapliga föreläsningar, forskningsrelaterade workshops och sociala kvällsaktiviteter. JOHN SHUCK är en18-årig svenskamerikan som vanligtvis bor utanför New York. Under sommaren deltar han i ett forskningsprojekt om stamceller och immunologi på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. – Det är stor skillnad från den vanliga skolan. All utrustning är toppmodern och vårt arbete blir delar i verklig forskning. En viktig lärdom för mig har varit att planera och organisera uppgifterna i labbet. Det går inte att slarva där för då förstörs allt man jobbar med, säger han. Emilia och Mikaela nickar instämmande. Alla tre har förväxlat behållare eller 18

använt felaktiga vätskor. Misstagen har dock gått att reda ut. GERALD McINERNEY, studierektor för sommarforskarskolan som vanligtvis forskar på KI:s institution för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ler och tillägger: – Alla fel måste få göras en gång och kanske två. Men helst inte tre … MIKAELA ÅSTRAND är 19 år och har just avslutat sina naturvetenskapliga gymnasiestudier på Calmare Internationella skola i Kalmar. Hon menar att hennes viktigaste erfarenhet från sommarforskarskolan har varit att öva sitt tålamod: – Inom forskningen är det normalt att inte få de resultat man vill. Det vanliga är att saker och ting inte fungerar och att allt går väldigt långsamt. När resultaten blir bra får man å andra sidan mycket att glädjas åt. Mikaelas forskargrupp undersöker om en viss behandling som kan minska inflammation i lederna hos patienter med reumatism också kan påverka inflammation i fettvävnaden. Och även om det

specifika arbetsområde hon jobbar med är mycket smalt tycker hon att hon har fått en bred insyn i forskningslivet tack vare de föreläsningar som ingått under sommaren.

Sommarforskarskolan syftar till att stimulera intresset för biomedicinsk forskning och ge en inblick i forskarvärlden. Samtidigt får deltagarna en försmak av studentlivet på KI. STUDERA PÅ KI 2014/2015


Emilia, Mikaela och John har tagit sina första steg in i forskarvärlden.

Det har handlat om allt från neurovetenskap och tumörbiologi till genetik och nanoteknik. Mikaela bor i studentkorridor den tid som sommarskolan pågår – en upplevelse hon gillar skarpt. – Många av oss bor för första gången ensamma under en längre tid och vi har väldigt kul ihop. Vi fikar, tränar, turistar, städar, tvättar och umgås och kommer säkert att hålla kontakten efter skolans slut, säger hon. Det sociala livet utanför labben är en viktig del i sommarforskarskolan. För att eleverna ska kunna lära känna varandra inleds skoltiden med en helg i skärgården, men aktiviteter som Gröna Lunds-besök, Laserdome, middagar och biobesök pågår hela projekttiden. Emilia tycker att skolan är ett perfekt sätt att möta likasinnade: – Många som är precis som jag själv träffas och gör saker ihop. Det är lite som ”nördarnas sammansvärjning”, säger hon och skrattar.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Karolinska Institutets biomedicinska sommarforskarskola Vem?

Var?

Alla elever i Sverige som går sitt andra eller tredje år på gymnasieskolans naturvetenskapliga eller tekniska program kan söka till KI:s sommarforskarskola, som har funnits i nästan 30 år. Tjugo elever antas årligen. År 2013 sökte drygt 90 personer.

Laborationerna äger rum på Karolinska Institutet i Solna eller Huddinge.

När? Sommarforskarskolan pågår under sju veckor från juni till augusti varje år. Sista datum för ansökan till 2014 års sommarforskarskola är den 10 mars. Möjligheten att söka startar i januari 2014.

Hur? Eleverna genomför avgränsade forskningsuppgifter som redovisas muntligt och skriftligt under kursens avslutande vecka. Vissa diskussioner sker på engelska. Kostnadsfritt boende för ungdomar bosatta utanför Stockholm kan erbjudas. Matersättning ges på 3000 kronor. LÄS MER PÅ

ki.se/sommarforskarskola

19


STUDERA UTOMLANDS

Report from Down Under Student: Andrea Sörehall Universitet: Monash University, Australien Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Termin: Vårterminen 2013

20

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Tveka aldrig att söka utbyte! Du får chansen att uppleva ett nytt land, en ny kultur, förbättra din engelska. Du får en fantastisk merit till ditt CV, möta nya vänner och du får upplevelser och erfarenheter utöver det vanliga. Jag har alltid älskat att och se nya kulturer men hade ännu inte kommit till Australien. Därför tog jag chansen att söka utbyte. Mitt förstahandsval var Melbourne och Monash – ett av Australiens största universitet. Väntan på ett slutgiltigt besked från Monash kändes som en evighet… Men en dag kom svaret: ”Dear student, congratulations and thank you for choosing to study at Monash University”. Jag var överlycklig! EKONOMI Att bo i Australien är hyfsat likt som att bo i Sverige, fast något dyrare. Jag valde att bo i en lägenhet mitt inne i stan med två svenska tjejer, vilket var jätteroligt men självklart kostade det läget lite mer. Du klarar dig på CSN men ett råd kan vara att även spara lite eget för att eventuellt kunna resa runt i Australien. STUDIER Man gör ingen skillnad på utbytesstudenter och vanliga studenter, du förväntas prestera lika mycket och du blir bedömd på samma sätt som alla andra studenter. Jag upplevde att Monash University ställde högre krav på uppsatserna och en stor del av betyget grundades på layout, grammatik och stavning. Själva terminen sträcker sig från första mars till sista maj, sedan kom ”examsperioden” i mitten till slutet på juni då dina tentor kommer. Det gäller även här

att lägga upp sina studier väl för du kan ha otur att få dina tentor under samma vecka. Stressa inte upp dig för engelskan. Självklart tar det sin lilla tid att komma in i det men det flyter på bättre och bättre för varje dag som går. I början kan det vara lite svårt att hänga med på föreläsningar och seminarier men tveka aldrig att fråga då! FRITID OCH SOCIALA AKTIVTETER Man kan inte annat än älska denna fantastiska stad, Melbourne är både mysigt och oerhört intressant. Små gator med underbara kaféer, fantastiska restauranger och grymma barer. Monash erbjuder även en mängd olika klubbar man kan gå med i. Ta chansen för här finns verkligen allt och du betalar inte särskilt mycket. Passa på att resa under helgerna också, antingen med bil eller flyg. Du blir aldrig uttråkad här lovar jag. Så tveka inte, sök utbyte! Den här terminen har enbart påverkat mig positivt och jag ler när jag ser tillbaka på denna fantastiska termin. I början är man hyfsat förvirrad men allt faller på plats och man träffar vänner för livet. Du kommer att få se och lära dig så himla mycket nytt, du kommer att uppskatta saker hemma mer och inse att vissa saker fungerar bättre här men framför allt får man ett ökat perspektiv och det är ett minne för livet. Jag har vuxit efter denna termin!

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Foto: Privat

Du som är student på KI har fantastiska möjligheter att förlägga en period av din utbildningen utomlands vid ett av de många universitet som KI har utbytesavtal med. Att studera utomlands som utbytesstudent är utvecklande både akademiskt som socialt. Förutom möjligheten till intressanta studier får du tillfälle att lära känna nya kulturer, nya vänner och det är även en värdefull merit.

LÄS MER PÅ

ki.se/studerautomlands

21


LÄKARE I FÄLT

22

STUDERA PÅ KI 2014/2015


”Som läkare i fält kan du se att du gör skillnad” Att med små resurser kunna bota svårt sjuka människor och se dem bli friska och starka på bara några dagar – det är en stor belöning för Susanna Ericsson, som har studerat till läkare på Karolinska Institutet. Susanna har jobbat för Läkare utan gränser och vill gärna ut på uppdrag igen. Text: Catharina Bergsten Foto: Privata och Björn Roth

STUDERA PÅ KI 2014/2015

23


REDAN SOM ”PYTTELITEN” visste Susanna Ericsson att hon ville bli läkare. Kanske var det farmor Ada som också var läkare som inspirerade hennes yrkesval – Susanna minns i alla fall att lusten att hjälpa andra människor var stark i tidig barndom. Att hon skulle jobba för Läkare utan gränser visste hon också innan hon ens börjat läsa medicin. – Det låter kanske pretentiöst, men jag tycker att jag som har fått en gratis utbildning, som kostar hundratusentals kronor i andra länder, har en skyldighet att betala tillbaka lite för allt jag fått, säger hon. Susanna läste läkarprogrammet vid Karolinska Institutet och blev färdig 2007. Efter allmän tjänstgöring och tjänstgöring på narkos-och intensivvårdskliniken på Karolinska universitetssjukhuset åkte hon på sitt första uppdrag för Läkare utan gränser. I våras kom hon hem från sitt senaste uppdrag i Demokratiska republiken Kongo (DRK), där hon varit i sex månader. Att resa till en region där våld och systematiska övergrepp blivit vardag för befolkningen kräver förstås sina överväganden – särskilt med tanke på att anhöriga kan vara oroliga. Men Susanna var aldrig rädd: – Blir man rädd under tjänstgöringen måste man omedelbart åka hem, det fungerar inte att jobba då. Jag gjorde bedömningen att uppdraget var acceptabelt ur säkerhetsperspektiv, eftersom Läkare utan gränser arbetar hårt och långsiktigt för att sprida budskapet att vi är en neutral

Läkare Utan Gränser ger humanitär medicinsk katastrofhjälp till människor som drabbats av väpnade konflikter, kriser, epidemier och naturkatastrofer samt till befolkningsgrupper som saknar hälsovård på grund av social eller geografisk isolering. www.lakareutangranser.se

Susanna tycker att det var en fördel att ha allmäntjänstgöringen (ATn) nära kopplad i tid till det första utlandsuppdraget, eftersom man arbetar brett i fält på samma sätt som under allmäntjänstgöringen.

organisation. Sedan tänker jag att om befolkningen lever där år ut och år in, med alla risker det innebär att vara kvinna eller att tillhöra en viss folkgrupp, ja då kan väl jag som vit biståndsarbetare med skydd av Läkare utan gränser, klara av att bo där i några månader.

Tålamod, ödmjukhet och nyfikenhet är egenskaper som är viktiga att ha om man ska jobba för Läkare utan gränser, tycker Susanna Ericsson. 24

På plats möttes Susanna av alla de konsekvenser som krig och konflikter för med sig; skottskador och våldtäktsrelaterade skador som oönskade graviditeter och fistlar. Men de flesta som dog i regionen var barn samt kvinnor som inte fått kejsarsnitt i tid.

I Kongo fick Susanna lär sig att köra fyrhjulsdriven bil på rätt knaggliga vägar…

STUDERA PÅ KI 2014/2015


”Det är viktigt att väga upp svåra upplevelser med sådant som är positivt”

– Barnen dör av diarréer och undernäring, malaria, lunginflammation, hjärnhinneinflammation och aids. Eftersom det kan ta flera dagar för patienterna att resa till kliniken kommer många dit för sent. I Kongo dör upp till 20 procent av barnen före fem års ålder, och nästan alla mammor har förlorat minst ett barn. Att lämna svåra besked till anhöriga är en del av jobbet, men det kan vara mentalt påfrestande när många patienter dör. Susanna tycker att hon fick en viss lindring av att inte behöva lämna beskeden personligen – informationen gick via sjuksystrarna som talade de lokala språken och som hon själv pratade franska med. Den stora tacksamhet som hon och hennes kollegor mötte under vistelsen var en annan tröst när livet kändes tungt.

Susanna menar att det överlag är viktigt att väga upp svåra upplevelser med sådant som är positivt. – Det kan verka absurt, men vi hade faktiskt väldigt roligt på kliniken mellan varven. Vi gjorde rollspel i samband med utbildningar som kunde locka till många skratt, vi lagade mat på kvällarna och umgicks. Sedan måste man förstå att man är en pusselbit bland många, att verksamheten kan fungera även utan en själv. Det ger en lättnad och ett lugn att känna att man inte behöver bära allt på sina egna axlar, säger hon. Karolinska Institutets många internationella utbyten var ett avgörande skäl till att Susanna valde att utbilda sig just där – ”som skåning flyttar man ju inte till Stockholm utan anledning!” – och hon hann också med hela fyra utlandsvistelser under sin utbildningstid: Kuba, Frankrike, USA och Mexiko. Lusten att jobba utomlands har heller inte minskat. Om några år vill hon ut i fält igen och arbeta för Läkare utan gränser som gynekolog/ förlossningsläkare. – Jag har påbörjat ett vikariat på gynekologi- och förlossningskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med tanken att specialisera mig inom gynekologi. Det är en direkt följd av erfarenheterna i Kongo där kvinnorna är så utsatta, berättar Susanna. Hon tycker att hon har haft god nytta av sina studier i franska under tiden som läkare i fält. Kommunikationen med och kunskapsöverföringen till de lokal-

En viktig del av Susannas uppdrag var kunskapsöverföring till de lokalanställda.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

anställda är nämligen en mycket viktig del i uppdraget för Läkare utan gränser. – Vi är på plats tillfälligt och hjälper de människor vi kan, men de lokalanställda stannar kvar och jobbar. Därför är det oerhört viktigt att vi förmedlar så mycket kunskap vi kan.

Namn: Susanna Ericsson Ålder: 37 år Bor: Norrmalm i Stockholm Familj: pojkvän i Stockholm, föräldrar i Malmö, kusiner på Österlen. Intressen: resa, dansa, läsa och arbeta som läkare på konserter.

”Man är en pusselbit bland många, man behöver inte bära allt på sina egna axlar”, säger Susanna. 25


LÄS MER PÅ

medicinskaforeningen.se ofsthlm.se

Kåren förenar nytta med nöje Vill du ha en bättre utbildning och roligare studietid? Studentkårerna vid Karolinska Institutet bevakar utbildningarnas kvalitet och verkar ständigt för att utbildningarna ska vara så bra som möjligt för dig som student. Kåren har också en social funktion som ger dig chans att knyta kontakter och få vänner för livet. På Karolinska Institutet finns två kårer: Odontologiska Föreningen (OF) för studenterna på tandläkar- och tandhygienistprogrammet, och Medicinska Föreningen (MF) för övriga studenter. MF är den största kåren vid KI och även Stockholms äldsta studentkår. En av studentkårernas främsta uppgifter är att bedriva utbildningsbevakning och att representera studenternas åsikter vid KI. Detta görs av frivilliga studenter som väljs som representanter av sin sektion, styrelsen eller av fullmäktige. Utöver utbildningsbevakning arbetar studentkårerna även med många studiesociala aktiviteter. I början av terminen 26

arrangerar kårerna introduktionsaktiviteter för nyantagna studenter och ser till att du känner dig väl omhändertagen. Efter introduktionsveckorna följer ett läsår med spex, sittningar, pubar, körer, baler, idrottsdagar, skidresor och akademiska högtider. Inom kårerna finns flertalet föreningar och utskott att engagera sig i beroende på intresse, till exempel musik, idrott, teater eller dans. Dessutom utser kåren studentrepresentanter till ceremonier vid akademiska högtider och Nobelfesten. Kanske blir det du som en dag i december bär fanan nedför trappan i Blå hallen eller minglar med pristagare på Nobel Nightcap?

”Att vara medlem och kanske till och med engagerad i kåren ger dig inte bara studentförmåner och möjligheter att påverka utbildningen, utan även meriter, erfarenheter Hampus Eksell, och vänner ordförande Odontologiska för livet.” Föreningen STUDERA PÅ KI 2014/2015

Foto: Erik Lindholm Hellsing

KÅREN


3 2 1

4

MER ÄN HJÄRNGYMPA

11

Ta hand om både knoppen och kroppen på KI. 1. Studentgymet Zander, kostnadsfri träning på egen hand. Även bordtennisrum. Campus Huddinge. 2. KI Lunch Beat, studenter och KI-anställda dansar till live-DJ, Medicinska Föreningen, Campus Solna. 3. Friskvårdens utepass, Campus Solna och Campus Huddinge.

5

4. Bouleplan, klot kan lånas hos Friskvården, Campus Solna. 5. Beachvolley, mitt i smeten på Campus Solna. 6. Andrummet och Oasen, rum för stillhet, meditation eller bön, Campus Huddinge och Campus Solna.

6

10

7. Dodgeballturnering, årligt evenemang, varje gång med nytt tema, Medicinska Föreningen. 8. Ljusrummet, jaga bort vinterdeppet, Campus Solna. 9. Massage till reducerat pris hos Friskvården, eller boka massagefåtölj gratis. 10. Käftis innebandylag, mixat lag för killar och tjejer, Odontologiska Föreningen.

7

11. Sportdagen, studiefri dag då Medicinska Föreningens Idrottsutskott erbjuder olika evenemang, tex badminton, klättring, Zumba, rodd eller golf.

9 8 STUDERA PÅ KI 2014/2015

27


Starta eget

Snabba siffror

Magnus Ericsson är legitimerad audionom. För några år sedan tog Magnus sin examen från KI – nu har han startat en egen hörselmottagning i Stockholm.

1901

Text: Catharina Bergsten Foto: Privat

Sedan utser nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi och medicin.

Varför sökte du till audionomprogrammet på Karolinska Institutet? – Jag gjorde ett projektarbete om hörselskador redan på gymnasiet och tyckte det var ett spännande ämne. Vi har dessutom hörselnedsättningar i släkten så jag har varit insatt i problematiken länge. KI valde jag på grund av universitetets goda anseende. Du har startat ett eget företag, en auktoriserad hörselmottagning. Berätta lite om det! – Efter utbildningen arbetade jag två år på Karolinska universitetssjukhuset. Det var en bra start, men jag ville vara tidig med att etablera mig som privat aktör. Att vara egenföretagare innebär att man kan styra och planera sin egen tid och verksamhet. Man arbetar åt sig själv och det gör förstås att motivationen ökar. – Verksamheten har gått väldigt bra. Idag är vi sex anställda, varav tre är tidigare studenter från KI:s audionomprogram. Jag arbetar ungefär halva tiden på mottagningen och halva tiden ute på andra arbetsplatser, där jag utreder behoven av hörseltekniska arbetshjälpmedel på uppdrag av bland annat Försäkringskassan.

KI har utbytesavtal med ca

150

Vad är det bästa med jobbet? – Blandningen av teknik, medicin och möten med alla slags människor. Det händer så mycket på teknikområdet hela tiden, vilket är väldigt kul. Vi har en policy på företaget att vi ska sätta av tid varje vecka åt att uppdatera oss genom att läsa vetenskapliga artiklar, utöver att vi kontinuerligt vidareutbildar oss med kurser.

universitet i ett fyrtiotal länder runt om i världen.

Ungefär

1000 Magnus Ericsson är audionom och driver en egen hörselmottagning i Stockholm. 28

Foto: © ® The Nobel Foundation

fyrfärgspennor säljs varje termin i Medicinska bokhandeln, Campus Solna (huruvida de används främst för att de är roliga att klicka med eller p g a de fyra färgerna råder det delade meningar om).

STUDERA PÅ KI 2014/2015


LÄRARPORTRÄTT

Annelie Brauner, du har fått flera fina utmärkelser som lärare. Vad tycker du kännetecknar en bra lärare? – Det som kännetecknar en bra lärare är att du kan ditt ämne, att du har ett engagemang för ämnet och lärandet, och att du tycker om att möta studenter. Det är tre saker som är jätteviktiga. Varför har du valt att arbeta vid KI? – KI är bra som arbetsplats därför att det är ett stort medicinskt universitet, med utbildningar av många olika professioner inom hälsovården vilket gör det möjligt att ha tvärvetenskapliga samarbeten. Vi kan dra fördel av att vi har till exempel sjuksköterske-, logoped- och biomedicinarstudenter och kan mötas kring frågeställningar som berör patienten direkt eller indirekt. Det finns mycket som vi kan lära av och med varandra i olika interprofessionella situationer vilket jag tycker är viktigt.

”Se dina studier som ett smörgåsbord”

Vad ska jag som student tänka på för att få ut det mesta och det bästa av studierna på KI? – Jag tror att du ska tänka på att det som serveras är ett smörgåsbord. Du får välja precis vad du vill och hur mycket du vill ha. Men begränsa dig inte till att bara titta på vad du måste lära dig till tentan. Istället ska du se den här tiden som en möjlighet att utnyttja dina lärares kunskaper samt dra nytta av det faktum att du är vid ett framstående universitet där resurserna och kunskapen finns.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Namn: Annelie Brauner Gör: adjungerad professor i klinisk bakteriologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi samt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset Utmärkelser: Tilldelades Kurslitteraturpriset 2013 för den medicinska grundboken Medicinsk mikrobiologi. Har tidigare tilldelats Pedagogiska priset vid KI (2008), Karolinska universitetssjukhusets handledarpris (2005) och Medicinska Föreningens Pris (2000). Foto: Fredrik Persson

29


MEDICINSK VETENSKAP

Kärlekens kemiska klister Vad sägs om en puff hormonspray i näsan för att våga bli kär på nytt? Eller några extra puffar för att upprätthålla en relation som börjar gå i stå? Nej, detta kan inte erbjudas i dag och kanske blir det aldrig verklighet. Men ny forskning om molekylerna som binder människor samman öppnar för svindlande möjligheter.

Text: Annika Lund. Från Medicinsk Vetenskap nr 3 2012 (Karolinska Institutets tidskrift) Foto: Getty Images och Istockphoto

30

STUDERA PÅ KI 2014/2015


STUDERA PÅ KI 2014/2015

31


FORSKAREN HASSE WALUM har i sin avhandling undersökt hur hormonerna oxytocin och vasopressin tillsammans med våra gener påverkar våra relationer. Det är dock inte tanken på konkreta läkemedel som driver honom i hans forskning om vad som styr våra relationer. Snarare är det en stark fascination inför hur våra kärleksband egentligen skapas – och vad det är som får banden att hålla. – Det här är allmänmänskliga frågor som i princip alla kan relatera till, eftersom de allra flesta har erfarenhet av kärleksrelationer. Det är ovanligt med så breda ämnen på ett medicinskt universitet, säger Hasse Walum, som nyligen disputerat vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Ocytocinpuff gav starkare band Bland de studier Hasse Walum gjort är det en som skiljer sig från de andra. Den liknar till sitt upplägg en klassisk psykologisk beteendestudie, där forskarna i realtid visar att kvinnor verkar bli mer välvilligt inställda till okända män efter att ha fått puffar av oxytocin i näsan. Möjligen kan detta vara den första studie någonsin som visar hur man med ett kemiskt preparat kan påverka en person att känna romantiska känslor men det är fortfarande för tidigt att säga. Det är nämligen oklart vilka känslor som egentligen genererades hos kvinnorna i studien. – Genom att kombinera hormonbehandling med social interaktion lyckades vi skapa någon typ av anknytning mellan de undersökta kvinnorna och männen de fick träffa. Vilken typ av band detta eventuellt rör sig om är dock svårt att avgöra, säger Hasse Walum. De ungefär 50 kvinnor som deltog i studien trodde de skulle få sitt sociala minne prövat. Försöket inleddes med att hälften av kvinnorna fick oxytocin-spray i näsan och resten fick placebo. Kvinnorna fick sedan interagera socialt med män under tio minuter, och då spelade de Pictionary tillsammans, ett spel där man ska rita och gissa. Därefter fick kvinnorna inte träffa männen mer inom ramen för experimentet, men de ombads skatta hur gärna de skulle vilja möta den de interagerat med igen. Utifrån denna skattning, i kombination med observationer av skillnader i kvinnornas beteenden, som hur många gånger

32

”Möjligen kan detta vara den första studie någonsin som visar hur man med ett kemiskt preparat kan påverka en person att känna romantiska känslor.” de valde att kasta en boll till männen i ett virtuellt spel och hur mycket pengar de valde att ge till männen i ännu en lek, konstruerade forskarna en skala för att beskriva hur mycket kvinnorna hade knutit an till männen. Och resultatet var slående – de kvinnor som fått en oxytocinpuff i näsan hade skapat ett starkare band till de okända männen. Effekten var störst hos singelkvinnor, vilket forskarna förklarar med att individer som redan ingår i en relation normalt har högre oxytocinpåslag. Därmed skulle singelkvinnorna få större effekt av en extra puff. Under senare år har det publicerats en hel rad studier om hur människors sociala beteende påverkas av att få näspuffar med hormonerna oxytocin eller vasopressin. Dessa studier visar exempelvis hur försökspersonerna blir mindre egoistiska och mindre ångestfyllda inför att tala inför publik av att få en oxytocinpuff i näsan. Det experiment som Hasse Walum har gjort tillsammans med kollegor i Norge är dock ett av ytterst få, möjligen det enda är väl belagt att oxytocin har en central roll

hittills, som undersökt effekten av oxytocin när det gäller människors vilja att ingå i relationer och bilda par. Detta trots att det i våra relationer - det är till exempel detta hormon som utsöndras när kvinnor föder barn och ammar, och det anses ha effekt på hur mamman knyter an till sin avkomma. Oxytocin påverkar nervsystemet på flera sätt, bland annat är det inblandat när hjärnans belöningssystem aktiveras och det får kroppen att ställa om till ett antistressläge, där vi upplever lugn och ro. – Det vore spännande att se vad som händer om försökspersonerna får oxytocinbehandling vid flera tillfällen. Det vore också intressant att försöka utreda om den skapade relationen verkligen är av romantisk karaktär, säger Hasse Walum.

Genetiska skillnader påverkar En sådan studie lär få stor uppmärksamhet. Men det är inte första gången som Hasse Walum och hans kollegor väcker allmänhetens intresse. För några år sedan publicerade de en studie som beskrev hur ett område i en gen som är viktig för upptaget av hormonet vasopressin hör samman med mäns vilja att binda sig vid sin partner. Det resultatet rapporterades över hela världen och beskrevs som en upptäckt av ”otrohetsgenen”. Men den beskrivningen var en missuppfattning av resultatet, menar Hasse Walum: – För det första var det inte otrohet vi hade studerat. För det andra har vi inte påstått att genetiken är den enda förklaringen till en människas beteende. Det finns så många fler aspekter som väger in. Men jag förstår

STUDERA PÅ KI 2014/2015


samtidigt varför uppmärksamheten blev så stor - vi studerar biologi och genetik i samband med mänskliga parrelationer, ochdet tycker i princip alla är spännande. Sedan tidigare finns välgjorda djurstudier inom ämnet, bland annat några mycket uppmärksammade amerikanska studier om kärlekslivet hos sorkar. Präriesorkarna är mycket monogama, och stannar vanligen

”Mycket tyder på att vi är seriellt monogama, alltså att vi lever i tvåsamhet under några år och byter sedan partner.” kvar i samma relation hela livet. Bergssorkarna, däremot, byter ofta partner och är ovilliga att binda sig. Tidigare forskning har ringat in hormonet vasopressin som viktigt för präriesorkarnas parbildande beteende - och när det gäller upptaget av detta hormon finns ett område i den gen som styr vasopressinupptaget där sorkarna skiljer sig genetiskt. För honorna är det istället ett område i en gen kopplad till upptaget av oxytocin som skiljer ut sig. Grovt förenklat kan man säga att vid parning verkar präriesorkarna få högre upptag av oxytocin och vasopressin än vad bergssorkarna får. Detta tros vara förklaringen till att präriesorkarna skapar livslånga band medan bergssorkarna inte gör det. Även vissa män skiljer ut sig från andra i ett område i den gen som är relevant för vasopressinupptaget, placerat nära det område som är relevant för bergssorkarnas beteende. Mycket spännande, ansåg bland andra Hasse Walum. – Det var lockande att försöka se hur väl djurstudiernas resultat skulle stå sig när de överfördes till människor, säger han. De stod sig mycket väl, visade det sig. I en första studie kartlades generna hos 552 manliga tvillingpar, alltså över 1 000 män, hämtade ur det svenska tvillingregistret. Samtliga var antingen gifta eller sambo med en kvinna sedan flera år och de fick besvara en omfattande enkät med frågor om bland annat hur viktig relationen egentligen var för dem, hur ofta de kysste sin partner och hur gärna de ville komma en annan

STUDERA PÅ KI 2014/2015

3 skäl att hålla ihop: Forskning visar att mänsklig värme, stöd och närhet håller oss friska. Enligt experiment utförda i laboratoriemiljö har till och med vanliga förkylningsvirus svårare att få fäste hos personer med stort socialt stöd omkring sig.

Dåliga familjerelationer innebär en ökad risk för hjärtinfart. Forskning visar också att onkologer drar sig för att ge de mest kraftfulla cancerbehandlingarna till patienter utan socialt nätverk, av rädsla för att de inte kan hantera biverkningarna på egen hand.

människa nära. Forskarna frågade också männens kvinnor hur de upplevde sin kärleksrelation. Resultaten visade att det område av vasopressinreceptorgenen där vissa män skiljer sig från andra går att koppla till en ovillighet att binda sig. Det rör sig om allelen 334, som endast vissa män har, och då i enkel eller dubbel uppsättning. Män med allelen 334 var mindre benägna att vilja komma sin partner nära och deras kvinnor var också mindre nöjda med sin kärleksrelation. Hos de män som hade dubbla uppsättningar av allelen var det dessutom dubbelt så vanligt att de under det gångna året hade haft någon äktenskaplig kris med hot om separation. Forskargruppen har gjort en motsvarande undersökning på kvinnor, där tvillingstudier bekräftade betydelsen av en särskild genvariant som möjligen påverkar upptaget av oxytocin. Bland kvinnor med en viss genvariant hade förekomsten av äktenskapliga kriser varit högre under det senaste året. Dessa kvinnors män var också mindre nöjda med relationen. Därmed inte sagt att vissa människor är dömda till att ständigt ha dåliga förhållanden med missnöjda partners. Det är heller ingen idé att ta ett gentest på sin partner, säger Hasse Walum, som påpekar att dessa genvarianter endast förklarar en mindre del av hur en människa formas eller beter sig. – Vissa blir provocerade av att vi påvisar biologiska skillnader. De tror att vi påstår att människan inte har möjlighet att påverka

Den som är gift eller bor tillsammans med en partner löper lägre risk att drabbas av demens senare i livet, enligt studier utförda vid Karolinska Institutet

sin situation. Men vi kan inte utifrån kunskap om någons genetik dra slutsatser om hur den personen kommer att bete sig i en relation, säger han.

Vad är poängen med dessa studier? – Det här är grundforskning om vad som får oss att ingå i relationer, en ökad kunskap om ämnet. Det är möjligt att det på sikt kan innebära att vi med hjälp av läkemedel kan hjälpa vissa personer som upplever stora problem kring sina relationer, men det ligger långt borta, tror Hasse Walum. Personer som han anser bör kunna få hjälp i sina relationer, när det eventuellt är möjligt, är de som plågas av svår svartsjuka och de som har extremt svårt att komma över en brusten relation. - Band mellan människor har en enorm kraft och brytningar kan leda till sorgeyttringar som kan vara svåra att leva med. Möjligen kan människor i framtiden få farmakologisk hjälp med att hantera sådana situationer, säger Hasse Walum. Att på syntetisk väg skapa livslånga relationer tror han inte alls på. – Nej, jag är inte ens säker på att människan är ett livslångt monogamt djur. Jag tycker mycket verkar tyda på att vi egentligen är seriellt monogama, alltså att vi lever i tvåsamhet under några år och byter sedan partner.

33


NATHALIE FRIESENDAHL, SJUKGYMNASTPROGRAMMET:

”Drömmen är att jobba med både människor och djur” Tre års studier vid Karolinska Institutet har gett Nathalie Frisendahl ett yrke som sjukgymnast, en mängd nära vänner och nya insikter om sig själv. Om ett par år ska hon läsa vidare – till djursjukgymnast. När Nathalie Frisendahl gick på gymnasiet funderade hon över en framtid som skådespelare eller jurist. Sedan upptäckte hon att en utbildning på KI kunde leda henne till ett verkligt drömjobb; som djursjukgymnast. – Jag älskar djur och har själv tre hundar som jag tränar och tävlar med. Det var när min hund Leo fick artros, ledförslitning, som jag kom underfund med att yrket djursjukgymnast finns, berättar hon. För att nå sitt mål och bli djursjukgym34

nast behöver Nathalie först arbeta som ”vanlig” sjukgymnast med människor i två år. Därefter kan hon påbörja en utbildning i veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det låter kanske lite märkligt, men så ser vägen till yrket ut. Nathalie förklarar att djur naturligtvis kan få samma sjukdomar och åkommor som människor. Belastningsskador, förslitningar och spänningar kan lindras med sjukgymnastik, och fler och fler blir varse att djur också kan behandlas. – Inom hästsporten har man arbetat

med de frågorna länge. Hästen ska ”hålla” i många år och kostar mycket pengar. Nu har man börjat tänka likadant inom hundvärlden, vilket jag tycker är väldigt bra. Nathalie avslutade sin treåriga grundutbildning till sjukgymnast vid KI i juni 2013. – Det har varit fantastiskt roliga år! Eftersom jobbet som sjukgymnast är praktiskt lär man känna sina klasskamrater väldigt snabbt – man får ju direkt börja klämma och känna på varandra, säger hon och skrattar. STUDERA PÅ KI 2014/2015


EXAMEN Nathalie berättar att hon gick det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet. Hon trodde först inte att hon skulle kunna studera vid KI eftersom hon inte läst naturvetenskapliga ämnen. – Men där hade jag fel. Det naturvetenskapliga programmet behövs inte för alla utbildningar på KI. En annan föreställning är att studierna här är så krävande att man inte hinner med något annat än att plugga. Det kan säkert skilja sig mellan utbildningarna, men jag tycker att mitt program gav mig utrymme för både studier, fritid och extrajobb. Det viktiga är att man planerar sin tid. Under sommaren planerar Nathalie att först semestra på Korsika och sedan vikariera som sjukgymnast på en klinik i Älvsjö. Alla hennes kurskamrater som har sökt sommarjobb har fått det – några har till och med erbjudits fast jobb direkt. Nathalie har också goda möjligheter till fortsatt arbete i höst. – Jag tror det är viktigt att börja arbeta så fort som möjligt efter studierna för att

”Det naturvetenskapliga programmet behövs inte för alla utbildningar på KI.” inte glömma de nya färdigheterna. Det kan ta lite tid att komma in i yrkesrollen och få rutin, säger hon. Åren på KI har gett Nathalie såväl kunskap och erfarenhet som många nära vänner. Dessutom har de bidragit till hennes personliga utveckling. – Jag har fått större självkänsla och självförtroende, men också en ökad förståelse och respekt för andra. Jag tycker faktiskt att jag har blivit en bättre människa. Många kurser har bidragit till det,

bland annat studierna om psykosomatik där vi fick lära oss hur själslig ohälsa kan ta sig kroppsliga uttryck. Jag har förstått hur viktigt det är att lyssna och vara empatisk.

Namn: Nathalie Frisendahl Ålder: 23 år Framtid: Vill starta och driva en egen klinik i ett stort hus, med möjlighet att ta emot både människor och djur som behöver sjukgymnastik. Råd till blivande studenter: Låt dig inte stressas av tentor och studietakt. På KI läser du en kurs i taget, jämfört med alla ämnen som läses parallellt i gymnasiet. Plugga gärna tillsammans med klasskamraterna i en studiegrupp – det är effektivt och mycket roligare.

Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet Hagströmerbibliotekets medicinhistoriska samlingar omfattar cirka 35 000 tryckta böcker, den äldsta från 1400-talet, samt handskrifter och ett stort antal porträtt. I biblioteket finns också föremål, bilder och målningar. Hagströmerbiblioteket fungerar som ett medicinhistoriskt forskningsbibliotek och bokmuseum.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

35


FRÅGA FORSKAREN Ur Medicinsk Vetenskap (Karolinska Institutets tidsskrift)

Pigg av att tugga tuggummi? FRÅGA Stämmer det att barn i klassrum lär sig bättre och blir mer alerta om de får tugga tuggummi under lektionerna? Ingela Kémi

SVAR Forskning på unga studenter, inte barn, bekräftar att tug�gummituggande leder till ökad uppmärksamhet och vakenhetsgrad och högre sinnesstämning, men inte bättre minnesförmåga. Detta kan bero på den motoriska aktiviteten i sig, men tuggandet leder också till ökad frisättning av signalsubstansen serotonin samt mer blod till hjärnan, vilket förbättrar syresättningen. Så blir man trött mot slutet av ett långt prov, kan det vara en bra idé att tugga tuggummi för att öka vakenheten.

Mats Trulsson Professor i oral rehabilitering

36

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Byta blod och bli av med hiv?

Har ”eeh” någon funktion? FRÅGA Varför uttalar man eeh när man talar och föreläser? Vad händer i hjärnan? Francisco Pinto Olmedo

Foton: Istockphoto

SVAR Det korta yttrandet/ljudet eeh

används universellt. Det är ett enkelt ljud att uttala, som ställer låga krav på kognitiv förmåga och ljudet är också ett av de första som spädbarn använder för att söka kontakt. Den här typen av ljud passar bra att använda som signal på att man inte har talat färdigt, utan planerar fortsätta, och därför inte vill att någon annan tar över ordet under ett pågående samtal. Ljudet fungerar också som tankepaus för talaren och ett sätt att behålla uppmärksamhetsfokus på det man vill säga och därigenom undvika att tappa tråden. Andra korta utfyllnadsuttryck är till exempel eller, liksom och vad heter det. Vad som händer i hjärnan beror på syftet med användningen av ljudet. Är syftet att behålla fokus aktiveras en viss del av hjärnan, medan andra delar involveras om mentala reaktioner som exempelvis rädsla är aktuella i sammanhanget.

Ing-Mari Tallberg Forskare i logopedi

STUDERA PÅ KI 2014/2015

FRÅGA Kan man göra en hivsmittad patient frisk genom att byta blod? Eller kan man göra en massiv antiviralbehandling och sedan skölja igenom systemet med kanske 200 liter blod – och bli av med det? Anton Lifhjelm

SVAR Försök har gjorts med att

byta hela blodvolymen på hiv-infekterade personer utan att detta lyckats bota dem. Även olika varianter på benmärgstransplantation har utförts utan framgång. Anledningarna är flera. Den viktigaste faktorn är att den största mängden hiv hos en infekterad person finns i lymfvävnaden och inte i blodet. Faktum är att den största mängden lymfvävnad och därmed största mängden hiv finns i tarmväggen, men också på en mängd andra ställen i kroppen, exempelvis lymfkörtlar. Hiv infekterar också andra celltyper, exempelvis makrofager och mikroglia-celler. Makrofagerna finns i alla vävnader och mikroglia i centrala nervsystemet. Även om ”massiv” antiretroviral behandling används så finns det ändå kvar ett begränsat antal ”sovande” så kallade virioner, i san-

nolikt olika celltyper, och framför allt i de vilande minnescellerna. Att skölja bort dem är av ovan nämnda och ytterligare skäl inte möjligt. Till råga på allt kan det teoretiskt räcka med att en enda infektiös virion finns kvar för att omöjliggöra bot. Hiv-botforskningen fokuseras för närvarande just på att försöka hitta nya sätt att eliminera dessa latent ”sovande” infekterade celler. I väntan på nya genombrott har faktiskt en benmärgstransplanterad hivinfekterad leukemipatient förmodligen blivit botad från hiv. Men denna patient genomgick en serie av olika typer av andra behandlingar och betydelsen av de enskilda åtgärderna för den troliga boten är ännu inte klarlagd.

Anders Sönnerborg Professor i klinisk virologi

37


Hur äter man vitaminer bäst?

Emma

SVAR För att inte mineralerna ska påverka de känsliga vitaminerna rekom-

menderas att ta vitamintillskott för sig och mineraltillskott för sig; det ena på morgonen och det andra på kvällen. Ta dem i anslutning till måltid. Flera vitaminer och mineraler kan lätt överdoseras, kontrollera därför noga att du bara äter dagsdosen, läs mer på Livsmedelsverket.se. I Sverige har vi problem med försörjningen av järn, vitamin D och folat, vilket särskilt gäller unga kvinnor. Äldre kan ha brist på vitamin D. Men generellt behöver vi inte tillskott förutsatt att vi äter tre måltider om dagen av vettig mat och inte har ökade behov på grund av svårigheter med upptaget i magtarmkanalen. Folat, som finns i livsmedel som grönsaker, frukt och fruktjuicer, verkar ha en något annorlunda funktion än den renframställda versionen folsyra som finns i tabletter. Vi bör därför i första hand se till att få i oss folat från maten, men vår forskning visar att intaget hos skolbarn av frukt och grönsaker – bra folatkällor – är lågt i Sverige. Vi har också visat att tonåringar med låga folatintag hade sämre skolbetyg – och vice versa, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå.

Agneta Yngve Forskare inom nutrition

FRÅGA

Varför fryser vi olika mycket?

Teresa Matérn

SVAR En del har nedsatt funktion i

hjärtat och dålig blodgenomströmning i händer och fötter. Andra orsaker kan vara för lite underhudsfett eller minskad värmeproduktion i kroppen, som kan vara orsakad av underfunktion i sköldkörteln. Stora individuella variationer finns också i hur väl temperaturreglerande mekanismer, som påverkar värmeproduktion och värmeförluster, anpassar sig till yttre temperaturförhållanden. I några få fall har man samtidigt undersökt den subjektivt upplevda frusenheten.

Mats Rundgren Forskare i fysiologi 38

Farligt att knäcka fingrarna? FRÅGA Många människor ”knäcker” fingrarna. Kommer ljudet av att en luftbubbla spricker och är det ofarligt? Arvid Georgson

SVAR Inte mycket forskning finns om

detta, men biomekanikforskare lanserade 1971 en något märklig teori som nämns än idag. De menade att rörelsen skapar ett undertryck i leden som gör att bubblor bildas som spricker och orsakar ljudet. Förklaringen är ganska osannolik, med tanke på skillnad i vätskevolym och ljudstyrka. Mer troligt beror det knäppande ljudet på den mekaniska rörelsen när de broskklädda, släta benändarna glider över varandra och sedan kommer till ett stopp, eller när senor glider över skelettet. Sedan till frågan om det är ofarligt. En studie har jämfört 74 individer som regelbundet knäckt sina fingrar med 226 personer som inte gjort det. Artros/ artrit var lika vanligt i båda grupperna men i den senare gruppen hade något fler svullna händer och överlag lägre handstyrka. En läkare har rapporterat att han knäckt fingrarna i enbart sin vänstra hand flera gånger dagligen under hela sitt liv, men aldrig dem i sin högra hand. Efter mer än 50 års knäckande visade en röntgenbild vare sig artrit eller artros i någon hand. Men naturligtvis räcker inte ett enda exempel som bevis. Sista ordet är kanske inte sagt men jag tror i alla fall inte att du behöver oroa dig alltför mycket.

Ronald van Vollenhoven Reumatolog och professor i klinisk behandlingsforskning STUDERA PÅ KI 2014/2015

Foton: Istockphoto

FRÅGA Ska alla vitamin- och mineraltillskott tas samtidigt vid någon särskild tid eller ska de delas upp? Ska vissa kombinationer undvikas? Vilket vitamin/ mineral tenderar svenskarna missa mest i kosten?


Karolinska Institutet har Sveriges bredaste utbud av medicinska utbildningar – läs mer om våra nybörjarprogram! På KI läser cirka 6 000 helårsstudenter längre eller kortare utbildningsprogram och kurser. I flera av KI:s utbildningar ingår verksamhetsförlagd utbildning, som består av klinisk praktik och utbildning på plats i vården. Merparten av utbildningarna leder till en yrkesexamen. Flera av utbildningarna leder även till en generell examen. En fullständig förteckning över alla KI:s utbildningar hittar du på ki.se/utbildning.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

39


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

CECILIA FROSTEUS, ARBETSTERAPEUTSTUDENT:

”Det gäller att se förmågor och förutsättningar hos personen” – Arbetsterapeututbildningen leder till ett inspirerande och motiverande jobb med mycket variation. Det känns värdefullt att arbeta med rehabilitering eller habilitering av människor som på grund av olika anledningar, medfödda eller förvärvande, har funktionsnedsättningar. Det gäller att se förmågor och förutsättningar hos personen och jobba utifrån det för att göra det som verkar omöjligt möjligt.

40

Hur ser framtiden ut för arbetsterapeuter? – Arbetsterapeututbildningen är en fantastisk grund att stå på – och fortsätta att bygga på – om man vill det. Det finns många områden man kan jobba inom: akutvård, primärvård, kommunal vård, hälsopromotion, habilitering, rehabilitering m.m. Många arbetsterapeuter jobbar med äldre människor och med det ökande antalet äldre i befolkningen kom-

mer också behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Arbetsmarknaden har förändrats i takt med ett nytt tänkande kring rehabilitering. Det finns även ett ökat intresse från statligt håll för att främja rehabilitering, till exempel att hjälpa människor att återgå till arbete. I framtiden skulle jag vilja jobba med människor som har psykiska funktionsnedsättningar eller psykiska svårigheter och hjälpa dem att kunna komma ut i arbetslivet.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Arbetsterapeutprogrammet Målet med arbetsterapi är att människor som drabbas av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning ska kunna leva det liv de önskar. Arbetsterapeuten tränar, motiverar och inspirerar patienter till att klara av vardagen och se möjligheter i livet. Arbetsterapeutens insatser förebygger, förbättrar och kompenserar patientens nedsatta aktivitetsförmåga. Det kan handla om allt ifrån att träna fysiska och psykiska förmågor till att förändra arbetsmetoder och göra nödvändiga anpassningar i miljön. En viktig del av arbetet är också att förskriva och anpassa tekniska hjälpmedel, som specialdesignade tangentbord eller IT-baserade hjälpprogram för personer med minnesstörningar, eller specialdesignade köksredskap. Utbildningen bygger på ett problemorienterat lärande och innefattar föreläsningar, seminarier, enskilda arbeten, fallstudier och grupparbeten. Förutom ämnet arbetsterapi läser du bland annat medicin samt samhälls- och beteendevetenskap.

Madeleine Lassgård – Examen från Arbetsterapeutprogrammet vid KI år 2011. Madeleine arbetar i dag som arbetsterapeut på ett äldreboende.

”Vissa insatser kan verka små men ha en oerhörd betydelse” STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR Examen: Arbetsterapeutexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b/ 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT VARA ARBETSTERAPEUT? – Det bästa med mitt jobb är att jag som arbetsterapeut i de allra flesta fall har möjlighet att göra något positivt för andra människor. Ofta handlar det om att tillsammans överkomma ett hinder, lösa ett problem eller helt enkelt bara möjliggöra saker och stärka personens självständighet på olika sätt. Det pratas mycket om delaktighet i vården nu, vilket man som arbetsterapeut i hög grad arbetar med; att göra personen delaktig i sin egen vård och vardag. Att flytta till äldreboende är en stor förändring för de flesta men alla tar det mycket olika. Vissa insatser kan verka små men kan ha en oerhörd betydelse för den som flyttat in. Att få det att fungera bra i den nya miljön utifrån individens vilja och behov tycker jag är något av det allra roligaste med mitt yrke. När jag försökte beskriva syftet med mitt jobb för en vän en gång så fick jag svaret; ”Jaha, du menar allting som är viktigt i livet med andra ord!”. Det tyckte jag var ett bra svar.

41


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

DAVID KOMAR, AUDIONOMSTUDENT:

”Bakom varje hörselnedsättning finns en person och en unik historia” – Att välja högskoleutbildning var inte så lätt som man kan tro. Med en bakgrund inom språk och musik kombinerat med arbetslivserfarenhet inom vården och ett intresse för människor, hade KI en given plats bland mina valmöjligheter. Jag sökte en introduktionskurs i Fysiologi och efter att tagit del av den professionella undervisningen, gästföreläsarna och de engagerade kursledarna, kändes det helt rätt att bestämma mig för KI. Till en början funderade jag på att bli 42

logoped, men det var mitt andrahandsval, Audionomprogrammet, som jag kom in på. Jag bestämde mig för att tacka ja till platsen, ett beslut som jag i efterhand inte ångrar en sekund. Utbildningen är över förväntan! Var vill du jobba när du är färdig audionom? – Med de goda framtids- och jobbutsikter som väntar efter utbildningens slut är möjligheterna många. Personligen ser jag

mig arbeta inom den privata sektorn och starta en egen mottagning. En masterutbildning antingen i Sverige eller utomlands känns också aktuellt och med mitt intresse för språk, resor och människor kommer jag säkert att arbeta utomlands en tid. Musiker, DJ:s och folk inom musikbranschen känns extra intressanta att få arbeta med. Bakom varje hörselnedsättning finns en person och en unik historia. Att i egenskap av audionom få vara en del av detta är en dröm för mig!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Audionomprogrammet Audionomen arbetar för ett bättre hörande hos människor i alla åldrar. Audiologi är ämnet för dig som är tekniskt, medicinskt och pedagogiskt intresserad och vill jobba med hörselutredningar samt med rehabilitering av hörselskador. Audiologi betyder läran om hörseln. Ämnesområdet involverar både människa och teknik och audionomens uppgift är att hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande hos patienterna. I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offentliga miljöer. Audionomen har också en viktig pedagogisk roll och undervisar patienter både individuellt och i grupp. Audionomprogrammet är tvärvetenskapligt och innehåller tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Utbildningen fokuserar på den hörselskadades individuella behov vad gäller hörsel, hörselhandikapp, hörselrehabilitering, hörselteknik och utprovning av hörapparat. Ett centralt område i utbildningen är kommunikationen med patienterna vid utredning och rehabilitering.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Audionomexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b/ 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Zineb Slaoui – Examen från Audionomprogrammet på KI år 2012. I dag arbetar Zineb som audionom på en privat höselklinik.

”En produktspecialist uppdaterar oss på kliniken om senaste tekniken inom hörapparater” KAN DU BESKRIVA EN VANLIG ARBETSDAG SOM AUDIONOM? 9.00 Dagens första kund. En musiker ska få sina hörselskydd. Hjälper till att sätta in hörselskydd, ta av och sedan får kunden testa själv. Jag informerar om skötsel och användning av hörselskydd. 10.00 Nästa kund är en ung kvinna med ärftlig hörselnedsättning och som har haft hörapparat sedan sexårsåldern. Hon är intresserad av modernare hörapparater som går att koppla till annan teknik. 11.00 En äldre man har börjat höra dåligt och vill undersöka sin hörsel. Jag tittar i öronen och gör en hörselmätning. Går igenom svaren och rekommenderar två olika hörapparater. Kunden ska återkomma för att prova ut och välja hörapparat. 13.00 Efter lunch kommer en kund utan tidsbokning. Hörapparaten har slutat fungera. Han är upprörd och säger att han inte kan vara utan den. Jag undersöker hörapparaten och får den att fungera igen. 14.00 En produktspecialist uppdaterar oss på kliniken om senaste tekniken inom hörapparater och arbetshjälpmedel och visar programvaran.

43


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

PETER SOLSJÖ, BIOMEDICINSTUDENT:

”Life sciences är ett av de starkast växande områdena inom näringslivet” – Jag valde Biomedicinprogrammet eftersom jag har ett djupt intresse för naturvetenskap och medicin. I framtiden skulle jag tycka att det vore intressant att arbeta med medicin i en experimentell miljö. Eftersom Kandidatprogrammet vid Karolinska Institutet erbjuder en bra kombination av kunskap om forskningsmetodik och klinisk sjukdomsvetenskap var det en av faktorerna som var avgörande för mig när jag stod inför valet av högskoleutbildning. 44

Vad är det bästa med att välja en framtid som biomedicinare? I Life sciences ingår flera vetenskapsgrenar, som exempelvis biomedicin, biologi, matematik, kemi, teknik och medicin. – Life Sciences är ett av de starkast växande områdena inom näringslivet! Denna tvärvetenskapliga verksamhet kan leda till kunskaper som kan förbättra liv och hälsa – för människor, djur och natur. Framtiden kommer erbjuda en mängd intressanta, spännande och häftiga projekt

att arbeta med. Biomedicinprogrammet görs ständigt om för att hänga med i denna lite tumultartade samhällsutveckling. Eftersom efterfrågan på en mer individualiserad och kunskapsrik vård på såväl nationell som på internationell nivå ökar, ökar också efterfrågan på kompetent arbetskraft med gedigna kunskaper inom naturvetenskap och medicin. Som biomedicinstudent har du goda möjligheter att ligga i framkant inom både ”akademi och industri”, det vill säga forskning och näringsliv.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Kandidatprogrammet i biomedicin Biomedicin är ett spännande fält inom naturvetenskapen där du analyserar och löser medicinska problem med hjälp av den senaste kunskapen inom kemi och molekylärbiologi. Som biomedicinare kan du till exempel arbeta med akademisk forskning, inom läkemedelsindustrin eller den biotekniska industrin. Biomedicinaren är expert på människokroppens biologi vid hälsa och sjukdom. Fokus ligger på mekanismerna bakom de stora folksjukdomarna, som cancer, hjärtoch kärlsjukdomar, autoimmunitet och neurodegenererande sjukdomar såsom Parkinsons och ALS. Som biomedicinare kan du genom din forskning bidratill ny kunskap på molekylär nivå i syfte att utveckla framtida diagnos- och behandlingsmetoder. Kandidatprogrammet i biomedicin har en naturvetenskaplig kunskapsbas med tonvikt på de biologiska processerna hos människan. Karolinska Institutet är ett av världens främsta universitet inom biomedicinsk forskning och det är i de aktiva forskningsmiljöerna som utbildningen bedrivs. Det är en internationellt präglad utbildning som ges helt på engelska. Den sista terminen gör du ett examensarbete vid en akademisk institution eller vid ett läkemedels- eller forskningsföretag. Det finns goda möjligheter till utbytesstudier under utbildningen.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Medicine kandidatexamen Studieort: Solna Grundläggande behörighet (med undantag från kravet på Svenska) Särskild behörighet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13). Dessutom krävs Engelska 6/Engelska B. Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Michael Uhlin – Examen från Biomedicinprogrammet vid KI år 2001. Idag arbetar Michael som forskningschef på Karolinska Universitetssjukhuset på Centrum för allogen stamcellstransplantation (CAST). Han är även forskare och docent.

”Det bästa med jobbet är de varierande arbetsuppgifterna” KAN DU BESKRIVA EN VANLIG ARBETSDAG SOM FORSKNINGSCHEF? – En vanlig dag börjar med avstämning med medarbetarna och studenterna/ doktoranderna, om de behöver hjälp med något. Sedan en kopp kaffe framför datorn och genomgång av mejlskörden. Därefter har jag ofta möten med studenter eller kollegor som vill diskutera sina resultat från olika experiment. – Efter lunch är det ledningsmöte. Vi tar upp situationen på den kliniska avdelningen och diskuterar de patienter som berör oss på forskningssidan, det kan handla om utökade analyser eller cellbehandlingar för svårt sjuka patienter. – Dagen avslutas ofta framför datorn med att skriva vetenskapliga artiklar eller ansökningar om anslag. Vissa dagar föreläser jag för till exempel biomedicinare eller läkarstudenter. Det bästa med jobbet är de varierande arbetsuppgifterna och friheten: allt från eget labbarbete till skrivande, läsande och stimulerande möten. Det är inte många dagar som är varandra lika!

45


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

SAJJAD SAFFARI, BIOMEDICINSK ANALYTIKERPSTUDENT, INRIKTNING KLINISK FYSIOLOGI:

”Är du intresserad av människor och teknik är klinisk fysiologi rätt utbildning” – Jag sökte utbildningen till biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi eftersom jag tidigare hade pluggat inom det medicinska området men ville få ännu mer av kliniska erfarenheter. På Biomedicinska analytikerprogrammet fick man komma ut på VFU redan efter två terminer, vilket var perfekt. VFU står för verksamhetsförlagd utbildning och innebär helt enkelt att du är ute i ”verkligheten” och gör praktik. Något annat som lockade mig med utbildningen till biome46

dicinsk analytiker var möjligheten att åka på internationella utbytesstudier. Varför ska jag välja Biomedicinska analytikerprogrammet? – Är du intresserad av människor och teknik så är klinisk fysiologi rätt utbildning för dig! Att klasserna är relativt små gör lärandet och kunskapsutbytet mer personligt och intressant. Eftersom utbildningen till stor del består av verksamhetsförlagd utbildning får du tidigt ställas inför din

yrkesroll. Du får träffa vårdpersonal på flera arbetsplatser runt omkring i Stockholm och det är jättebra, eftersom flera av dem kan bli dina kollegor i framtiden. Som biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi får man en kandidatexamen och även en yrkesexamen. Därefter kan du välja att antingen börja arbeta direkt eller studera vidare.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Biomedicinska analytikerprogrammet

INRIKTNING KLINISK FYSIOLOGI

Vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. Som biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk fysiologi blir du expert på olika typer av fysiologiska undersökningar. Dessa undersökningar utförs direkt på patienten med hjälp av avancerad teknik. Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den biomedicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör området både dynamiskt, spännande och utvecklande. Arbetsområdet sträcker sig från hälso- och sjukvården med en stor bredd av fysiologiska kliniker såsom klinisk fysiologi, neurofysiologi eller nuklearmedicin till bland annat friskvård och idrottsmedicin eller medicintekniska företag. I utbildningen kombineras olika undervisningsformer för att skapa en bra lärandemiljö och fokus är att sammanlänka teori med praktik i form av laborationer och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen har en tydlig forskningsanknytning och har stora möjligheter till internationellt utbyte.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet 12). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Mikaela Qvarfordt – Examen från Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning klinisk fysiologi, vid KI år 2009. Mikaela arbetar nu som biomedicinsk analytiker på Södersjukhuset.

”Idag arbetar jag mest med vuxna som har någon typ av lung- eller hjärt-kärlsjukdom” KAN DU BERÄTTA OM DITT JOBB SOM BIOMEDICINSK ANALYTIKER/FORSKARE, OCH VÄGEN DIT? – Under utbildningen gjorde jag en stor del av min praktik på Fysiologiska kliniken på Södersjukhuset. Praktiken ledde till sommarjobb och sedan en anställning efter examen. Efter det har jag också arbetat en period på hjärtmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Jag har arbetat med undersökningar som hjärtultraljud, EKG och lungfunktionsundersökningar. – Idag arbetar jag främst med vuxna som har någon typ av lung- eller hjärt-kärlsjukdom. I praktiken innebär det att jag utför till exempel spirometri – en undersökning som mäter lungvolymer och lungornas funktion. Jag tar ultraljudsbilder som en läkare sedan tolkar. Hjärtultraljud görs för att bedöma hjärtats pumpförmåga, storlek och klaffarnas funktion. – Mina yrkeserfarenheter så här långt har varit väldigt givande. Det är också roligt att ha haft patienter i alla åldrar: min yngsta patient var bara något dygn gammal och min äldsta närmare 100 år!

47


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

ELISABETH TORBJÖRNSSON, BIOMEDICINSK ANALYTIKERSTUDENT, INRIKTNING LABORATORIEMEDICIN:

”Det är inte bara ett viktigt yrke – det är väldigt spännande också” – Jag hade turen att känna en person som är biomedicinsk analytiker och det gjorde att jag fick upp ögonen för just det yrket. Det är ett väldigt viktigt yrke, speciellt inom vården då det är vi som analyserar och ger provsvaren till läkaren. Det är inte bara ett viktigt yrke – det är väldigt spännande också. Jag har även haft förmånen att jobba på ett labb utomlands, vilket gjorde att jag kände att biomedicinsk analytiker verkligen är något för mig. Jag har alltid velat jobba med människor, men 48

även kombinera det med laborerande. Därför passar utbildningen till biomedicinsk analytiker perfekt. Hur ser framtiden för biomedicinska analytiker ut? – Arbetsmarknaden för biomedicinsk analytiker ser väldigt bra ut, då många som arbetar med yrket just nu närmar sig pensionsåldern. Det gör att många arbetsplatser kommer behöva anställa biomedicinska analytiker inom en snar

framtid. Detta kan man även se i olika undersökningar om framtidens yrken – där biomedicinsk analytiker räknas som ett av dem. Att det är ett relativt okänt yrke gör kanske att en del inte har med den utbildningen bland sina möjliga alternativ. Att vara biomedicinsk analytiker är både intressant och spännande. Man måste vara bra på att se detaljer och – i alla fall när man går inriktning laboratoriemedicin – tycka om att vara lite av en detektiv!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Biomedicinska analytikerprogrammet

INRIKTNING LABORATORIEMEDICIN

Vill du lära dig de metoder som används för att identifiera sjukdomar som cancer, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom? Den biomedicinska analytikerns yrke kan beskrivas som ett detektivarbete där avancerade analysmetoder bidrar till att lösa olika medicinska frågeställningar. Som biomedicinsk analytiker med inriktning laboratoriemedicin blir du expert på olika typer av laboratorieanalyser. Dessa analyser utförs på biologiska prover såsom blod eller vävnad med hjälp av olika avancerade laboratoriemetoder. Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen gör att arbetssättet för den biomedicinska analytikern hela tiden utvecklas, vilket gör området dynamiskt och spännande. Arbetsområdet sträcker sig från hälso- och sjukvården med sin stora bredd av laboratoriemedicinska kliniker till bland annat olika forskningslaboratorier eller bioteknik- och läkemedelsföretag. I utbildningen kombineras olika undervisningsformer för att skapa en bra lärandemiljö och fokus är att kombinera teori med praktik i form av laborationer och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen har en tydlig forskningsanknytning och ger stora möjligheter till internationellt utbyte.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Biomedicinsk analytikerexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Biologi 2, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c (områdesbehörighet A12). Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C (områdesbehörighet 12). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Stina Norlin – Examen från Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin, vid KI år 2008. Idag arbetar Stina som forensiker på Tekniska roteln vid Polismyndigheten i Stockholms län.

”Det känns skönt att veta att jag i mitt dagliga arbete bidrar till möjligheten att brott kan lösas” HUR FICK DU DITT ARBETE SOM FORENSIKER VID POLISEN? – Under min biomedicinska analytikerutbildning valde jag medvetet kurser som jag trodde mig ha nytta av inom detta verksamhetsområde. Efter min kandidatexamen läste jag en masterutbildning inom forensisk vetenskap vid Uppsala universitet och gjorde då mitt masterexamensarbete på den arbetsplats där jag arbetar idag. Examensarbetet gjorde att jag dels fick utvecklas i rätt riktning inom relevanta ämnesområden och dels lära känna arbetsplatsen, redan under den perioden kände jag att jag trivdes jättebra. När det sedan uppkom vakanser kunde jag söka en tjänst. Andra saker som kan ha bidragit till att jag fick jobbet var att jag läst kriminologi innan jag började på KI samt att jag under studietiden samtidigt haft jobb som är kopplade till detta område. – Det jag gillar med mitt jobb är att det alltid känns meningsfullt! Det är skönt att veta att jag i mitt dagliga arbete gör nytta och bidrar till möjligheten att brott kan lösas och klaras upp.

49


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

DARJA GURNITSKAJA, LOGOPEDSTUDENT:

”En perfekt mix av det medicinska och humanistiska området” – Jag valde logopedprogrammet eftersom det är en perfekt mix av det medicinska och det humanistiska området. Man lär sig mycket om både anatomi och fysiologi, samt hur språket är uppbyggt och hur vi förvärvar det. Programmet har en ämnesbredd och ger ett stort spektrum av olika jobbmöjligheter när man väl är färdigutbildad. Bland annat kan man jobba med barn som har svårt att svälja eller vuxna som har tappat talet till följd av ett trauma.

50

Vad är det bästa med att plugga på Karolinska Institutet? – Det bästa med att plugga på KI är den höga standard som utbildningsprogrammen har. Vi har många kunniga lärare som är experter inom sitt ämne och som strävar efter att förmedla sin kunskap på bästa sätt. Då KI är Sveriges enda medicinska universitet med en hög rankning bland världens medicinska universitet finns ett stort fungerande nätverk för studentutbyte med många andra lärosäten i olika delar av världen – Europa, Nord-

amerika, Afrika, Asien och Australien. Det gör att man som student har möjlighet att plugga delar av sin utbildning utomlands med stor valmöjlighet bland de olika universiteten. KI har dessutom ett välfungerande och aktivt studentliv med många evenemang för alla olika smaker. Kårerna och de många olika studentföreningarna anordnar allt från sport till musik och teater. Det sätter verkligen guldkant på studentlivet och hjälper till att skapa den gemenskap som finns bland oss studenter.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Logopedprogrammet Logopeden arbetar med människans kommunikationsförmåga: rösten, talet och språket. Genom skada och sjukdom kan en människa drabbas på ett sådant sätt att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Som logoped arbetar du för att åstadkomma en så bra kommunikationsförmåga som möjligt hos den drabbade. Inom logopedi studerar du störningar i det mänskliga språket, talet, rösten samt i ät- och sväljningsförmågan. Du studerar också hur problemen uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Ämnet logopedi är flervetenskapligt – en kombination av humaniora, naturvetenskap och medicin. Under logopedutbildningen lär du dig hur man undersöker och bedömer olika röst-, språk-, tal- samt ät- och sväljningsstörningar, samt behandlar patienter i alla åldrar. Utbildningen har en nära koppling mellan teori och praktik.

STUDIEFAKTA 240 HP • 4 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Logopedexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b /2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg, högskoleprov och alternativt urval genom prov och intervju. LÄS MER PÅ

ki.se/alternativturval STUDERA PÅ KI 2014/2015

Ingrid Broomé – Examen från Logopedprogrammet på KI år 2011. Idag arbetar Ingrid som logoped på en neurologisk rehabiliteringsklinik.

”Det bästa med mitt jobb är alla möten med olika människor” KAN DU BESKRIVA EN VANLIG DAG SOM LOGOPED? – Jag träffar patienter som fått någon form av hjärnskada som t.ex. stroke eller har en neurologisk sjukdom, exempelvis Parkinsons sjukdom. En dag kan jag göra språkliga test för att utreda hur patienten kommunicerar (förstår/uttrycker sig). Senare samma dag kan jag ha en annan patient där jag ger råd om vilken konsistens på mat som fungerar bäst för just den personen, och därmed underlätta näringsupptaget. Största delen av tiden går åt till patientarbete men i arbetet ingår även samarbete med andra yrkesgrupper som ingår i teamet kring patienten. – Det bästa med mitt jobb är alla möten med olika människor och att arbetsuppgifterna varierar mycket. I mitt jobb ingår utredningar, behandling och rådgivning avseende språk, röst/tal eller sväljningsförmågan. I samband med behandlingar kan man träna upp olika förmågor hos patienten med hjälp av varierande material – vilket gör att jag även upplever mitt arbete som kreativt. Det känns bra att i mitt jobb som logoped få göra skillnad och hjälpa människor till ökad livskvalitet.

51


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

DEBORAH UTJÉS, LÄKARSTUDENT:

”Jag lockades helt enkelt av att få ta ansvar, få förtroende och att få hjälpa” – Funderingarna var många kring vad jag skulle göra efter gymnasiet, men en sak visste jag med säkerhet: jag vill arbeta med människor. Under en sommar fick jag möjligheten att feriearbeta på en sjukhusavdelning. Feriearbetet gjorde slut på mina funderingar: det var läkare jag ville bli! Jag fick träffa patienter som befann sig i en utsatt situation, men som helt och hållet hade tillit till läkaren. Det var framför allt det som fascinerade mig – att läkaren får förtroendet från en annan 52

individ gällande saker eller situationer som kan handla om liv eller död. Med andra ord, jag lockades helt enkelt av att få ta ansvar, få förtroende och inte minst av att få hjälpa människor. Vad är dina bästa råd när man ska välja högskoleutbildning? – Valmöjligheterna är enorma och det kan vara väldigt svårt att välja utbildning, eller ens veta vad man vill studera vidare till. Mitt tips är att så tidigt som möjligt börja

tänka efter och försöka känna efter vad du vill göra. Föreställ dig själv i yrkesrollen. Därefter bör du samla information och intryck från det yrke du har tänkt dig, till exempel genom att prata med någon som har just det arbetet, eller besöka universitetet där du kan tänka dig att studera. Här på KI kan man exempelvis ”skugga en student”. Då får man möjlighet att följa en student från det program man är intresserad av. Jag skuggade själv en läkarstudent och kan lova att det var mycket givande!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Läkarprogrammet Läkaryrket är varierande och ställer krav på ett brett medicinskt kunnande, praktiska färdigheter, vetenskaplighet och professionell kompetens. Läkare kan arbeta på sjukhus, inom primärvård och företagshälsovård, vid forskningslaboratorier och inom industrin. Förutom patientkontakter innebär läkaryrket ofta undervisning, kvalitetsutveckling, arbetsledning och administration. Många läkare arbetar helt eller delvis med forskning som syftar till att förbättra och utveckla sjukvården. På läkarprogrammet tar du ett stort ansvar för ditt eget lärande. Undervisningen sker genom grupparbeten, seminarier, föreläsningar och egna projektarbeten. Det finns en tydlig integrering mellan teoretisk och praktisk färdighet. De sista sju terminernas studier sker i huvudsak på undervisningssjukhus och i primärvården. Du har möjlighet att delvis själv forma din utbildning genom de valbara fördjupningskurser som erbjuds på fem av programmets terminer. För dig som är intresserad av forskning erbjuds en fristående forskningsintroducerande kurs.

Magnus Dalén – Examen från Läkarprogrammet på KI år 2012. I dag arbetar Magnus vid Karolinska universitetssjukhuset som AT-läkare, samt som läkare och doktorand vid Thoraxkirurgiska kliniken.

”Mitt mål är att kombinera arbetet som läkare med en aktiv forskningsverksamhet”

STUDIEFAKTA 330 HP • 5,5 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR Examen: Läkarexamen Studieort: Solna Särskild behörighet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13). Urval: Betyg, högskoleprov och alternativt urval genom prov och intervju. LÄS MER PÅ

ki.se/alternativturval STUDERA PÅ KI 2014/2015

HUR SER FRAMTIDEN UT INOM DITT YRKE? – Hjärtkirurgi är en specialitet under förändring. Nya minimalinvasiva operationstekniker införs och nya behandlingsmöjligheter vid sidan om hjärttransplantation blir tillgängliga för patienter med svår hjärtsvikt. Tillgången till donatorhjärtan är mycket begränsad och antalet patienter i behov av ett nytt hjärta överskrider vida antalet hjärtan som är tillgängliga för transplantation. Denna brist har lett till en snabb utveckling av mekaniska hjärtpumpar som idag implanteras antingen i väntan på transplantation eller då transplantation inte är möjlig. Resultaten blir allt bättre och de mekaniska hjärtpumparna kan på sikt komma att ersätta hjärttransplantation. – Min förhoppning och mitt mål inför mitt framtida yrkesliv är att kombinera arbetet som läkare med en aktiv forskningsverksamhet. Jag vill att forskningen ska fortsätta att utveckla mig i mitt arbete som läkare – och att den kliniska verksamheten ska kunna ge uppslag till nya forskningsprojekt!

53


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

ÅSA SÖDERBLOM, OPTIKERSTUDENT:

”Ögonen är som en bok som avslöjar hur övriga kroppen mår” – Jag har själv glasögon och linser sedan många år tillbaka och har därför alltid varit intresserad av arbetet som optiker. Min egen optiker talade så gott om yrket att jag blev ännu mer intresserad av att själv börja plugga till det. Det är dessutom en utbildning som ger en konkret yrkesroll, vilket passar mig bra. Arbetet som optiker blir allt mer hälsoinriktat och det öppnar upp för vägar inom sjukvården, vilket intresserar mig ännu mer, samtidigt som man även kan vidareutbilda sig på 54

magisternivå. Med rätt driv kan man även forska efter utbildningen. Motsvarar utbildningen dina förväntningar? – Mina farhågor när jag började studera var att jag trodde det skulle bli svårt att ta eget ansvar för studierna. Men all bra hjälp man får från lärare och klasskamrater gjorde att det gick mycket bättre än jag trott. Jag har definitivt gjort rätt val av utbildning när jag valde Optikerprogram-

met. Ögonen är som en bok som avslöjar hur övriga kroppen mår, vilket är jättespännande. Den praktiska delen – synundersökningen – är också mer intressant än vad man kan tro. Det krävs mycket problemlösning för att komma fram till rätt synstyrka. Varje moment i undersökningen är viktigt och betydelsefullt. Jag slutar aldrig förvånas över hur mycket det finns att lära om våra fantastiska ögon!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Optikerprogrammet En optiker är specialist på människans syn. Som optiker hjälper du människor till ett bekvämare seende och en bättre tillvaro. Till din hjälp har du den absolut senaste teknologin och produkter som kan anpassas för varje individ. Om du söker ett meningsfullt arbete som underlättar människors vardag är optiker något för dig. Optikeryrket är under konstant utveckling. Under de senaste tjugo åren har det gått från att vara ett hantverksyrke till att bli ett kliniskt yrke inom hälso- och sjukvården med egen legitimation. Som optiker gäller det att hålla sig uppdaterad om den senaste tekniken, hur den används och hur man tolkar resultaten av undersökningarna. Produktutvecklingen av individuellt anpassade synhjälpmedel går också hela tiden framåt. Utbildningen är uppbyggd utifrån begreppen syn, seende och optisk korrektion. Du lär dig förstå ögats sjukliga förändringar. De tongivande ämnena är medicin, optik, fysiologisk optik och kontaktlinsteknik. Studierna bedrivs såväl individuellt som i grupp och består av föreläsningar, kliniskt arbete, praktiska övningar, projektarbeten, samt seminarier och fältstudier. Undervisningen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Optikerexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Stockholm Särskild behörighet: Biologi 1, Fysik 1, Kemi 1, Matematik 2a /2b/2c (områdesbehörighet A13 med undantag). Eller: Biologi A, Fysik A, Kemi A, Matematik B (områdesbehörighet 13 med undantag). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Karin Green Jonsson – Examen från Optikerprogrammet vid KI år 2011. Magisterexamen 2012. I dag arbetar Karin som leg. optiker på Södersjukhusets ögonmottagning.

”Många av patienterna kommer hit varje månad för kontroll. Dem lär man känna efter ett tag” HUR SER DIN ARBETSDAG SOM OPTIKER UT? – När jag kommer till jobbet vid kl. 7.30 hjälps vi åt att öppna undersökningsrummen: starta datorerna, sprita av alla ytor som kommer i kontakt med patienter och fylla på material. Kl. 8.00 har vi medarbetare ett kort morgonmöte. Därefter är det dags för dagens första patient. – Vissa dagar har jag ”förberedande mottagning till läkare”. Då har jag en ny patient varje kvart som jag provar synen på, mäter tryck på och ger pupillvidgande droppar. När patienten är klar hos mig tar en annan optiker eller sjuksköterska vid och fotograferar patienten med en avancerad kamera som heter OCT, innan patienten får komma in till läkaren. – Många av patienterna jag möter kommer hit varje månad för kontroll. Dem lär man känna efter ett tag, vilket gör det extra kul att komma till jobbet. Vissa dagar är jag jour på vår akutmottagning. Då får jag möjlighet att träffa alla typer av patienter, vilket är både utmanande och roligt!

55


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

MATTIAS KARLSSON, PSYKOLOGSTUDENT:

”På samma gång är det tyngsta med patientmötena också det bästa” – För mig har det alltid känts rätt att finnas där för mina vänner och bekanta. Att vara den som lyssnar och ger goda råd. Någon som folk kan lita på och känna sig trygga med. Så valet att läsa till psykolog kändes självklart även om jag var rädd att jag inte skulle komma in med tanke på de höga betygen som krävdes. Jag var verkligen ingen plugghäst och mina betyg medelmåttiga: När jag väl bestämde mig så var det mycket plugg för att komplettera och att få ett bra resultat på högskoleprovet. 56

Jag valde KI för att Psykologprogrammet här har en inriktning mot neuropsykologi. För mig var det helt rätt med en utbildning som i större utsträckning grundas i medicinsk kunskap om hjärnan. När du haft praktik och träffat patienter – vad tar du med dig från dessa möten? – Det svåraste med patientmöten är inte vad många tror, det vill säga att det är förmågan att framstå som kompetent och professionell som är utmaningen. I de

patientmöten jag haft har jag insett att en av de största svårigheterna i psykologyrket är att inte ”dras med” för mycket. Vi använder oss mycket av empati för våra medmänniskor och samtidigt blir det ibland mycket att bära. Vi psykologer är också bara människor. På samma gång är det tyngsta med patientmötena också det bästa! Vi får ta del av den jobbiga och ibland tuffa situation som patienten befinner sig i, men också vara med och dela glädjen när patienten gör framsteg.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Psykologprogrammet En psykolog har stor kunskap om människans beteende och mentala processer. Som psykolog har du möjlighet att självständigt arbeta med utredning och behandling av människors psykologiska problem. Andra arbetsuppgifter kan vara rådgivning och förebyggande hälsoarbete. Psykologi är vetenskapen om människans beteende, upplevelser, tankar och känslor. Psykologins vetenskapliga metoder har utvecklats mycket snabbt, speciellt i gränsområdet till biologi och medicin. Ökad kunskap om hjärnan har skapat nya förutsättningar för att vi ska förstå oss själva och vår plats i världen. Psykologprogrammet är fem år och leder till psykologexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Utbildningens första tre år ger grunderna i psykologi och förankras i biomedicin och neurovetenskap. Under den senare delen av utbildningen ligger fokus på de kliniska tillämpningarna av psykologi. En psykoterapikurs och ett examensarbete avslutar utbildningen.

STUDIEFAKTA 300 HP • 5 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Psykologexamen Studieort: Solna Särskild behörighet: Matematik 2a /2b /2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5). Eller: Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Birgitta Jörgensen – Examen från Psykologprogrammet vid KI år 2013. Birgitta gör idag sin praktiska tjänstgöring som psykolog (PTP) på en F-9 grundskola.

”Det känns oerhört meningsfullt att få representera den psykologiska kunskapen inom skolans värld” NÄR KÄNNS DITT JOBB SOM SKOLPSYKOLOG MEST MENINGSFULLT? – Oj, svår fråga. Extra meningsfullt känns det nog när jag får göra en spontan ”punktinsats” och hitta lösningar på problem tillsammans med föräldrar, pedagoger, elevhälsoteam, rektor och/eller elever mitt i en jobbig situation. Det kan till exempel handla om föräldrar eller skolpersonal som kommer förbi mitt rum och behöver råd i en pågående konflikt eller angående en elev som uppvisar ett ohållbart beteendemönster. Det känns även väldigt givande när jag vid uppföljningen av olika insatser kan se tydliga förbättringar hos eleverna. – Över huvud taget känns det oerhört meningsfullt att få representera den psykologiska kunskapen inom skolans värld. Ingen dag är den andra lik och det finns en flexibilitet i såväl arbetsuppgifter som metoder. Inte minst får jag som psykolog utnyttja min kreativitet då jag ständigt ställs inför nya utmaningar och får möjlighet att göra skillnad. Det känns fantastiskt stimulerande och meningsfullt.

57


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

MAELLE CANET, RÖNTGENSJUKSKÖTERSKESTUDENT:

”Arbetsmarknaden för röntgensjuksköterskor ser väldigt ljus ut” – När jag sökte efter en utbildning så visste jag bara att jag ville ha en utbildning inom vård och medicin. Efter mycket funderande valde jag röntgensjuksköterskeprogrammet. Ärligt talat så visste jag inte så mycket i början om utbildningen, men efter de första veckorna och efter min första praktik så föll allt på plats! Att praktiken kommer redan under termin 1 är en stor fördel. Kombinationen mellan teknologi och att samtidigt få hjälpa människor gjorde att jag fastnade helt för röntgensjuksköterskeyrket. 58

Var vill du jobba som färdig röntgensjuksköterska? – På röntgenavdelningen skulle jag vilja jobba med datortomografi. Kanske på ett av de större sjukhusen där det finns många olika patientgrupper och ett stort patientflöde. Det skulle ge en variation av upplevelser och erfarenheter som stärker mig ännu mer i min yrkesroll. – Vårdpersonal kommer alltid att behövas, och arbetsmarknaden för röntgensjuksköterskor ser väldigt ljus ut.

Många av oss får jobb direkt efter utbildningen. Om man vill plugga vidare efter examen finns till exempel ett masterprogram inom röntgen. En annan fördel med röntgensjuksköterskeutbildningen är att man kan arbeta i många olika länder, och KI har en rad internationella kontakter och samarbeten. Det vore roligt att prova på att jobba i mitt hemland, St. Maarten, eller någon annanstans i världen!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Röntgensjuksköterskeprogrammet Den radiologiska verksamheten intar en central roll i modern sjukvård. Att arbeta som röntgensjuksköterska innebär ett mycket omväxlande yrke med nära patientkontakt och avancerad teknik. Arbetet kräver stor flexibilitet och samarbetsförmåga. Utbildningen ger dig kunskaper om hur man med olika metoder vid en radiologisk klinik undersöker patienten och tolkar resultaten. Du får lära dig mycket om kroppens uppbyggnad och funktion. Du får också fördjupade kunskaper om strålning och hur de apparater du arbetar med är konstruerade, samt lära dig identifiera olika sjukdomar. Undersökningarna görs med allt mer avancerade metoder som kan kännas främmande för patienter i alla åldrar. Här har du som röntgensjuksköterska en viktig roll. Samtidigt som du snabbt ska kunna fatta de beslut som leder fram till en optimal undersökning, ska du ha förmågan att få patienten att känna sig trygg.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Röntgensjuksköterskeexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/ 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Dennis Wesström – Examen från Röntgensjuksköterskeprogrammet vid KI år 2013. Dennis jobbar idag som röntgensjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm.

”Det är viktigt att man förmedlar en trygghet och ett lugn i sin yrkesroll” VILKA EGENSKAPER HOS DIG GÖR ATT DU PASSAR BRA FÖR DITT YRKE? – Som röntgensjuksköterska är det viktigt att kunna behålla lugnet då vi ofta har en ganska stressig arbetssituation, med mycket att göra och många patienter som väntar i kö på sin tur. Att försöka att inte stressa upp sig är viktigt för egen del, och inte minst för patientens skull. För att kunna ge ett bra omhändertagande samt att få patienten att känna sig trygg i behandlingssituationen och i röntgenrummet – som av många kan upplevas som lite skrämmande – är det viktigt att man själv förmedlar en trygghet och ett lugn i sin yrkesroll. Jag tycker att jag är ganska bra på att arbeta både snabbt och effektivt utan stress. – En annan egenskap som jag har är att jag har lätt att samarbeta och prata med olika människor. Som röntgensjuksköterska är det också bra att ha ett visst intresse av teknik då vi ju inte bara arbetar med människor utan även med teknisk utrustning.

59


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

JOSEFIN VON ZEIPEL, SJUKGYMNASTSTUDENT:

”Att komma ut och ha praktik tycker jag är väldigt kul och lärorikt” – Jag har länge velat arbeta med människor. Hjälpa människor till en god hälsa oavsett sjukdom, funktionshinder eller liknande. Dessvärre har jag svårt för att hantera blod, både när det gäller mig själv och andra, vilket fick mig att bortse från tanken på att bli sjuksköterska. Som idrottare hade jag kommit i kontakt med sjukgymnaster på olika sätt, och fått ett intresse för deras kunskap kring kroppen, rörelseapparaten och träning. Sjukgymnastik lät spännande! Jag hade dock hört att intagningspoängen till sjukgymnastutbildningen var höga, vilket fick mig att tvivla på om jag skulle kunna komma in 60

på utbildningen. När jag under mitt sista år på gymnasiet insåg att jag skulle ha en chans, bestämde jag mig för att plugga hårt det år som var kvar. När du varit på praktik och träffat patienter – vad tar du med dig från dessa möten? – Att komma ut på arbetsplatsen och ha praktik tycker jag är väldigt kul och lärorikt. Det är då jag lär mig som bäst. Att arbeta med människor innebär att en dag inte är den andra lik, och det är svårt att förutse exakt vad som kommer att hända. Det kan verka lite skrämmande,

men samtidigt utmanande. Det går inte att vara på ett sätt mot alla patienter, man måste läsa av situationen och vilken sorts individ man har framför sig. Människor är komplicerade och det går inte att bara fokusera på ett ben eller en arm som behöver rehabiliteras, utan det är en helhet, en individ, vilket också kan vara det svåraste med patientmötena. Samtidigt är det personliga mötet det absolut bästa – att få skapa ett band till en annan människa, att få göra en skillnad, och att få chans att lära av varandra.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Sjukgymnastprogrammet Sjukgymnastik syftar till att påverka hälsan genom rörelse och fysisk aktivitet. Det handlar om människans förmåga att uppfatta, ta vara på, kontrollera och använda sin kropp på ett optimalt sätt. Som sjukgymnast arbetar du med många olika patientgrupper. Sjukgymnastik är ett kunskapsområde som beskrivs ur ett medicinskt såväl som hälsorelaterat perspektiv. Som sjukgymnast arbetar du hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande samt har en viktig pedagogisk roll. Sjukgymnasten har en självständig roll och ett eget ansvar för bedömning, val av åtgärder, genomförande av behandling och utvärdering av såväl enskilda patienter som i andra arbetsuppgifter. Under utbildningen studerar du sjukgymnastik, anatomi, fysiologi, psykologi, hälsopromotion och många medicinska ämnen. Du lär dig om kroppens struktur, funktion, möjligheter och begränsningar. Genom fältstudier kommer du tidigt i kontakt med patienter och deras behandlande sjukgymnast. De kliniska delarna av utbildningen är till stora delar förlagda till olika delar av vården inom Stockholms läns landsting.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR Examen: Sjukgymnastexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Idrott och hälsa 1, Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A15). Eller: Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Andreas Simensen – Examen från Sjukgymnastprogrammet vid KI år 2011. Idag arbetar Andreas som sjukgymnast på SATS och är även tränare för ett ishockeylag.

”Det kan vara de små detaljerna som avgör om rehabiliteringen ska bli lyckad” BESKRIV HUR EN VANLIG ARBETSDAG SER UT FÖR DIG SOM ÄR SJUKGYMNAST? – En vanlig arbetsdag kännetecknas av en mängd olika patientmöten. Jag kan börja dagen med idrottsspecifika tester för en patient som snart ska återgå till sin idrott. Efter det kan jag ha ett nybesök där patienten kommer med smärtor från ländryggen och jag får undersöka orsaken till besvären och eventuellt behandla dessa. Under dagen har jag vanligtvis flera patienter som jag rehabtränar i gymmet. Varje besök är cirka 40 minuter långt och alltid enskilt med patienten, vilket gör att jag kan ha totalt fokus på den person som jag möter. Det är verkligen ett arbetssätt jag gillar. Det kan vara de små detaljerna som avgör om rehabiliteringen ska bli lyckad. – Den glädje som en patient ibland visar när jag har hjälpt dem att bryta en ond cirkel av smärta eller att komma tillbaka till träningen efter en skadeperiod ger en enorm kick! Man känner att man gör något positivt för någon annan och det tycker jag är det bästa med mitt jobb.

61


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

DENNIS ROTH, SJUKSKÖTERSKESTUDENT:

”Jag ser det som en investering i mig själv” – Jag valde sjuksköterskeprogrammet eftersom en sjuksköterska har möjlighet att arbeta inom många olika områden inom vården. Man får ta hand om människor, man får lära sig hur människor reagerar vid olika skeden i livet, man får vara på plats där man verkligen kan göra skillnad. Ett annat skäl som fick mig att vilja bli sjuksköterska är att få veta mer om själva livet. Jag ser det också som en investering i mig själv – att jag får en chans att lära mig mer om mig själv, hur 62

jag reagerar och vem jag är i möten med andra människor. Vilka egenskaper hos dig är viktiga i sjuksköterskeyrket? – Jag är nyfiken! Jag tror det är den största drivkraften som finns. Visst har jag också disciplin och ett inre ”go”, men har man bara ett stort mått av nyfikenhet så finns det inte mycket som kan stoppa dig att nå dit du vill. För min del vill jag veta mer om hur jag ska kunna hjälpa andra

människor, lära mig mer om människan och människans natur. Det området är oändligt stort... Under mina studier har jag fått lära mig både hur man söker i databaser efter forskningsartiklar och hur man bemöter och vårdar en patient. Den mixen av teori och praktik har gett mig värdefulla kunskaper som jag tar med mig och som gör mig trygg i mitt framtida jobb som sjuksköterska.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Sjuksköterskeprogrammet Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att ge god omvårdnad i livets alla skeden. Arbetsuppgifterna skiftar men sjuksköterskorna är alltid nära de människor som behöver vård och hjälp. Som sjuksköterska är det viktigt att du kan få patienter att känna sig trygga och väl omhändertagna i samband med undersökningar, vård och behandling. Utifrån ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt ska dagens sjuksköterskor kunna integrera sina medicinska kunskaper med kunskaper från omvårdnads-, samhälls- och beteendevetenskap i det viktiga omvårdnadsarbetet. Arbetsuppgifterna är skiftande. Sjuksköterskor leder och planerar arbetet på avdelningen och deltar också i undervisning av blivande vårdpersonal. Sjuksköterskeprogrammet består av både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. En stor del av utbildningen är förlagd till sjukhus, vårdcentraler och sjukhem.

STUDIEFAKTA 180 HP • 3 ÅR • STARTAR HÖST OCH VÅR • GÅR ÄVEN SOM DISTANS Examen: Sjuksköterskeexamen och Medicine kandidatexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/ 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Annelie Florin – Examen från Sjuksköterskeprogrammet vid KI år 2010. Annelie arbetar idag som ambulanssjuksköterska i Stockholm.

”Jag får vara med om livets alla faser, från förlossning till människor i livets slutskede” HUR ÄR DET ATT JOBBA SOM AMBULANSSJUKSKÖTERSKA? – Jag har nyligen börjat jobba inom ambulansen i Stockholm. Innan dess jobbade jag på akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge där jag de sista åren var klinikansvarig sjuksköterska på ortopedakuten. – Jag har alltid velat bli sjuksköterska. Ända sedan jag var riktigt liten har jag varit fascinerad av att vårda, trösta och lindra. Jag drivs av en vilja att hjälpa andra och tycker om att jobba för och med människor. Det bästa med mitt jobb är att ingen dag är den andra lik. Jag står inför nya situationer, utmaningar och möten varje dag. Jag kan ena stunden vara hemma hos en äldre kvinna som har det jobbigt med andningen, för att strax därefter få ta hand om en liten pojke som trillat ner från ett träd. Jag får vara med om livets alla faser, från förlossning till människor i livets slutskede. I en ambulans har man inte lika stor tillgång till vare sig avancerad teknisk apparatur som till många händer vilket medför att man även måste vara en problemlösare och tvingas tänka ”utanför boxen”. Det tycker jag är både spännande och utmanande!

63


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

GULALA BAHREMEND, TANDHYGIENISTSTUDENT:

”Det är stimulerande att få ta eget ansvar för sina patienter” – Jag valde tandhygienistutbildningen eftersom jag har arbetat som tandsköterska, och visste därför vad jobbet som tandhygienist skulle innebära. Det är stimulerande att få ta eget ansvar för sina patienter, samtidigt som det också är skönt att inte behöva bära allt ansvar så som tandläkaren måste. Man samarbetar alltid med tandläkarna och känner att man är en del i ett team, samtidigt som 64

man kan jobba ganska självständigt. Tandhygienistprogrammet passar mig perfekt! Vilka personliga egenskaper är viktiga när man jobbar som tandhygienist? – Som tandhygienist är det väldigt viktigt att tycka om att jobba med människor. Man träffar många olika patienter: unga, gamla, barn. Man ska kunna hantera och bemöta olika människor i olika åldrar på

rätt sätt. Jag älskar människor! Och jag tycker om att hjälpa människor. Många vill inte ens le på grund av missfärgade tänder eller något annat fel i munhålan. Att patienten går ut från mitt rum med ett stort leende gör mig lycklig. Det känns bra att kunna hjälpa en person mot en bättre självkänsla och en lättare vardag – eftersom munnen är så central i våra ansikten och så viktigt i det sociala samspelet.

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Tandhygienistprogrammet Tandhygienisten arbetar för att människor ska ha en god munhälsa. I yrket ingår att förebygga och behandla sjukdomar i munhålan, speciellt karies och tandlossning, liksom att motivera patienten till att behålla friska tänder och ett friskt tandkött. En tandhygienist genomför undersökningar av patienternas munstatus, ställer diagnos och behandlar sjukdomar som karies och tandlossning. Andra uppgifter är att analysera, utreda och dokumentera behov av munhälsovårdande insatser. För att få en bra dialog med patienterna om hur de själva ska vårda sina tänder läggs också mycket tid på samtalsteknik. Utbildningen innehåller, förutom odontologiska ämnen, även samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Du studerar den orala hälsans betydelse och dess inverkan på patienters allmänna hälsa. Tandhygienistprogrammet ger dig även kunskaper inom områdena tobaksprevention samt barn- och äldretandvård. Efter avslutad utbildning kan du läsa en påbyggnadsutbildning som leder till kandidatexamen.

STUDIEFAKTA 120 HP • 2 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Tandhygienistexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16). Urval: Betyg och högskoleprov STUDERA PÅ KI 2014/2015

Paulin Ramberg – Examen från Tandhygienistprogrammet vid KI år 2010. Paulin arbetar i dag som tandhygienist på Folktandvården.

”Det känns extra meningsfullt när jag tillsammans med patienten når det mål vi gemensamt satt upp” BERÄTTA OM DITT JOBB SOM TANDHYGIENIST! – En vanlig dag startar med att jag rengör mitt patientrum. Jag spritar alla ytor och plockar fram rena instrument. Därefter läser jag på om de patienter som ska besöka mig under dagen. Jag har patienter i alla åldrar. Ibland utför jag en tandundersökning och tar bort tandsten – andra gånger handlar det om att informera och motivera en patient att till exempel sluta röka. Mina dagar är varierade vilket bidrar till ett omväxlande och spännande arbete. – Jag älskar mitt jobb, men tillfällen som känns extra meningsfulla är när jag tillsammans med patienten når det mål vi gemensamt satt upp. Det kan handla om att patienten ska börja använda tandtråd, eller få stopp på tandlossning. Eller när ett barn med rädsla för att gå till tandläkaren kommer till mig för att titta på alla instrument och träna på hur ett tandläkarbesök kan gå till – då känns det alltid lite extra varmt i hjärtat när man får höra barnet gå ut från undersökningsrummet och säga: ”Pappa, det var roligt att gå till tandhygienisten!”.

65


NYBÖRJARPROGRAM VID KI

IVAN ALQASS, TANDLÄKARSTUDENT:

”Man lär sig jobba i team, man lär sig kommunikation, etik och moral” – Jag valde tandläkarprogrammet för att det är ett varierande, skapande och intressant arbete med daglig patientkontakt. Man är med och förbättrar människors munhälsa men också den allmänna hälsan. Det fina med utbildningen är att teori och praktik blandas på ett bra sätt. Innan jag började på Karolinska Institutet visste jag att KI är ett medicinskt universitet som är välkänt internationellt – ett varumärke för Sverige. Eftersom jag är medicinskt intresserad så föreföll det naturligt för mig att välja just KI. 66

Hur förbereds du inför arbetet som tandläkare under din utbildning? – Som tandläkarstudent varvar man teori och praktik, och redan tidigt i utbildningen får man göra praktiska övningar på kliniken och auskultera hos, d v s. följa med, äldre kursare. Så småningom får man egna patienter och utför enklare behandlingar och undersökningar. Ju längre man kommer i utbildningen desto mer lär man sig att göra till exempel fyllningar, kronor, broar och proteser. Dagarna är

fyllda med klinikarbete, demonstrationer och föreläsningar. Samtidigt som all den praktiska kunskapen byggs upp, lär man sig hur man ska ta hand om patienten. Man lär sig att jobba i team, man lär sig kommunikation, etik, och moral. Ett patientmöte är aldrig det andra likt – det stimulerar och håller mig konstant nyfiken!

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Tandläkarprogrammet Som tandläkare arbetar du med att diagnostisera, behandla och förebygga mun- och tandsjukdomar samt tandskador i samband med olycksfall. Yrket är inspirerande och innebär förutom daglig patientkontakt även arbetsledning för ett tandvårdsteam. Redan under första året som tandläkarstudent får du inblick i det verkliga tandläkaryrket, dels genom praktiska övningar i tandläkarkliniken och besök på Folktandvården, dels via kontakten med äldre kursare i deras kliniska vardag. Under andra året träffar du dina första egna patienter. Den teoretiska grunden i utbildningen innefattar biologiska ämnen som kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi samt kroppens anatomi och organfunktion. Den allmänmedicinska grunden inkluderar i sin tur patologi (sjukdomslära), medicin och farmakologi (läran om mediciner och deras verkningssätt). Som stöd för patientomhändertagandet ingår även utbildning i etik, humanistisk medicin, kommunikation och lagarbete.

STUDIEFAKTA 300 HP • 5 ÅR • STARTAR HÖST Examen: Tandläkarexamen Studieort: Huddinge Särskild behörighet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13). Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13). Urval: Betyg, högskoleprov och alternativt urval genom prov och intervju. LÄS MER PÅ

ki.se/alternativturval STUDERA PÅ KI 2014/2015

Niklas Ljungfelt – Examen från Tandläkarprogrammet på KI år 2011. Niklas arbetar nu som tandläkare på en privatpraktik.

”Jag bidrar till att ge människor möjligheten att våga le” HUR ÄR DET ATT SOM TANDLÄKARE VARJE DAG MÖTA PATIENTER I TANDLÄKARSTOLEN? – Som patient hos tandläkaren befinner man sig i en relativt utsatt roll och en stor del av patienterna upplever besöken hos tandläkaren som mer eller mindre jobbiga. Detta påverkar självklart behandlingen och gör den i vissa fall svår och utmanande. Detta ser jag även som något positivt då det ger en stor stimulans att hjälpa och behandla de människor som är speciellt tandvårdsrädda och som har undvikit tandvården under lång tid. – Det bästa med patientmötena är att man varje dag får möjligheten att träffa en stor variation av människor som man i vanliga fall inte skulle fått möjlighet att träffa. Många av dessa patienter får man en god kontakt med, vilket också medför en socialt stimulerande arbetsmiljö. Att jag som tandläkare varje dag hjälper människor med problem och besvär ger också en känsla av att jag faktiskt gör någonting för omvärlden. Jag bidrar till att ge människor möjligheten att våga le!

67


Vägen till KI

Kolla att du har grundläggande behörighet och att du har den särskilda behörigheten för de utbildningar du är intresserad av.

Illustratör: Cristina Jäderberg

Fundera över hur du ska försörja dig under din studietid.

68

STUDERA PÅ KI 2014/2015


Frågor ? Generella frågor om anmälan, se antagning.se eller ring Antagningsservice på telefon 0771-550 720. Frågor om anmälan till KI-utbildningar, se ki.se/antagning eller ring Antagningsgruppen på KI: 08-524 862 50 (mån–fre 9.30-11.30).

Kontrollera om du behöver skicka in några handlingar, tex betyg eller intyg. Du meddelas via ditt konto om något saknas i din anmälan.

Sök i tid! Håll koll på sista anmälningsdatum.

I antagningsbesked 1 får du veta om du blivit antagen, reservplacerad eller struken.

Du måste tacka JA! till din utbildningsplats, annars förlorar du din plats.

Det slutgiltiga beskedet. Här kan du som stod som reserv eventuellt ha erbjudits plats.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Kom ihåg att du måste registrera dig om du vill behålla din studieplats. Stort lycka till!

69


ALTERNATIVT URVAL

En annan väg in

LÄS MER PÅ

ki.se/alternativturval

Alternativt urval till Karolinska Institutet

ANMÄLAN TILL ALTERNATIVT URVAL Om du vill anmäla dig till något av de alternativa urvalen till logopedprogrammet (PILOG), läkarprogrammet (PIL), eller tandläkarprogrammet (TAPIL), måste du dels göra en anmälan till utbildningen på antagning.se, dels en separat anmälan till 70

urvalet på en särskild anmälningsblankett. Blanketter och tidsplaner för urvalsprocesserna finner du på ki.se/alternativturval. Anmälningsblanketten till alternativt urval skickas med post direkt till KI och ska ha inkommit senast sista anmälningsdag som är: • 1 april inför höstterminen 2014 • 1 oktober inför vårterminen 2015 Anmälan till utbildningen sker via antagning.se senast 15 april för höstterminen och 15 oktober för vårterminen. Observera att du senast sista kompletteringsdag måste styrka grundläggande och särskild behörighet för utbildningen. LOGOPEDPROGRAMMETS ALTERNATIVA URVAL (PILOG) KI har beslutat att tillsätta en tredjedel av platserna på logopedprogrammet genom alternativt urval läsåret 2014-2015. Logopedprogrammet startar på höstterminen. LÄKARPROGRAMMETS ALTERNATIVA URVAL (PIL) KI har beslutat att tillsätta en tredjedel

av platserna på läkarprogrammet genom alternativt urval läsåret 2014–2015. Läkarprogrammet startar på vår- och höstterminen. TANDLÄKARPROGRAMMETS ALTERNATIVA URVAL (TAPIL) KI har av Universitets- och högskolerådet (UHR), fått tillstånd att använda alternativt urval till 50 procent av platserna på tandläkarprogrammet för läsåret 20142015. För att tillsätta fler än en tredjedel av platserna genom alternativt urval krävs tillstånd från UHR. Tandläkarprogrammet startar på höstterminen. MER INFORMATION OCH KONTAKTUPPGIFTER På ki.se/alternativturval hittar du tidsplaner och information om hur de alternativa urvalen går till för respektive utbildning. Om du har frågor om alternativt urval är du välkommen att kontakta Antagningsgruppen på KI, telefon 08-524 862 50, mån–fre, 9.30–11.30.

STUDERA PÅ KI 2014/2015

Foto: Getty Images

Logopedprogrammet, läkarprogrammet och tandläkarprogrammet vid Karolinska Institutet (KI) använder alternativa urval, d.v.s. urvalsgrupper vid sidan om de ordinarie urvalsgrupperna för gymnasiebetyg och högskoleprov. KI ser inför varje läsår över om alternativt urval ska användas samt om urvalsmodellerna i något avseende ska justeras. Alternativt urval används för att bedöma motivation och lämplighet för utbildningen. De som anmält sig till alternativt urval får ett meritvärde när urvalsprocessen är klar, dvs. en poäng att konkurrera med i den alternativa urvalsgruppen. Sökande måste också uppfylla grundläggande och särskild behörighet för utbildningen senast sista kompletteringsdag.


Här finns Karolinska Institutet Utbildningen och forskningen vid Karolinska Institutet bedrivs i huvudsak på två campusområden: KI Campus Solna och KI Campus Huddinge. Precis som det låter på namnen så ligger de i Solna och Huddinge som är grannkommuner till Stockholm. I anslutning till campusområdena ligger också Karolinska Universitetssjukhuset som spelar en viktig roll i många utbildningar. Karolinska Institutet samarbetar även med andra sjukhus i närområdet. När du ska leta bostad så kan det alltså vara bra att tänka på var du kommer att bedriva största delen av dina studier. Du kanske inte behöver bo mitt i Stockholm. Storstadspulsen och Sveriges största arbetsmarknad är ju ändå inom räckhåll.


Viktiga datum inför 2014–2015 15 februari

Sista anmälningsdatum för högskoleprovet

17 mars

Webbanmälan öppnar för höstterminen 2014

1 april

Anmälan till alternativt urval ska ha inkommit till KI. Gäller anmälan inför höstterminen 2014

5 april

Högskoleprovets provtillfälle

15 april

Sista anmälningsdag för kurser och program med start höstterminen 2014

19 juni

Sista kompletteringsdatum inför höstterminen 2014

Mitten av juli

Antagningsbesked urval 1 för höstterminen 2014

31 juli

Sista svarsdag inför höstterminen 2014

Början av augusti

Antagningsbesked urval 2 för höstterminen 2014

1 september

Terminsstart för höstterminen 2014

15 september

Sista anmälningsdatum för högskoleprovet

15 september

Webbanmälan öppnar

1 oktober

Anmälan till alternativt urval ska ha inkommit till KI. Gäller anmälan inför vårterminen 2015

15 oktober

Sista anmälningsdag för kurser och program med start vårterminen 2015

25 oktober

Högskoleprovets provtillfälle

1 december

Sista kompletteringsdag inför vårterminen 2015

Början av december

Antagningsbesked urval 1 för vårterminen 2015

19 december

Sista svarsdag

Början av januari

Antagningsbesked urval 2 för vårterminen 2015

19 januari

Terminsstart vårterminen 2015

Med reservation för ändringar. För aktuell och mer detaljerad information om anmälan och antagning, se ki.se/antagning och antagning.se för aktuell antagningsomgång

Antagningsgruppen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se Växel: 08-524 800 00

08-524 862 50. Telefontid mån–fre: kl. 9.30–11.30

Allmän studievägledning 08-524 863 50. Telefontid mån–tor: kl. 9.30–11.00. studievagledning@ki.se


Studera på KI 2014-2015