I EUs tillväxtstrategi spelar kunskapsöverföringen mellan olika EU-länder en central roll. Genom att sprida ny forskning mellan medlemsländerna ska bättre förutsättningar för innovationer och ekonomisk tillväxt skapas. Detta är syftet med EUs så kallade ramprogram för forskning och utveckling. I en ny avhandling har Pauline Mattsson vid enheten för bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet undersökt hur dessa satsningar på kunskapsöverföring fungerar i dag. Hon visar bland annat att fors-
iSTOCKpHOTO Foto: SanDY MEDEaRiS
Foto: pRiVaT
Foto: pRiVaT
Märit Rausing, Robert af Jochnick och Margaret Gatz.
Iréne Lederhausen, Jonas af Jochnick och Katsuhiko Mikoshiba.
ning inom barnmedicin. Hon har också varit projektledare för Ronald McDonald Hus som ger patienter och deras familjer möjlighet att bo nära sjukhuset i samband med vård. Märit Rausings och familjen Rausings intresse för vetenskap har kommit Karolinska Institutet till del genom ”Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer”. Stödet har
möjliggjort en av världens största bröstcancerstudier, Karmastudien. De nya hedersdoktorerna kommer att promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 13 maj 2011.
MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se
ki.se
SmŒ EU-länder vinnare EU satsar stora summor pengar på att få forskare från olika medlemsländer att samarbeta. Men det finns brister i utvärderingen av samarbetena enligt en ny avhandling vid KI. De mindre länderna i Europa drar mest nytta av EUs satsning.
Första FiFa Medical Centre of Excellence n Internationella fotbollförbundet (FIFA) har
Foto: pRiVaT
Margaret Gatz, foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet och forskare, engagerade sig i den svenska adoptions/tvillingstudien av åldrande (SATSA). Hon såg till att studien kom att inkludera mätningar av depression och demens, vilket ledde till den svenska demensstudien baserad på tvillingregistret. Katsuhiko Mikoshiba är forskare och chef vid Laboratoriet för utvecklingsneurobiologi, Brain Science Institute, RIKEN, Japan och foreign adjunct professor vid Karolinska Institutet. Professor Mikoshiba är en nyckelperson för utvecklingen av kontakterna mellan Karolinska Institutet och RIKEN, ett av Japans absoluta spetsinstitut för neuroforskning. Jonas och Robert af Jochnick är grundare av Stiftelsen af Jochnick Foundation vars engagemang i forskningen kring viktiga folksjukdomar och stöd till unga kliniska forskare vid Karolinska Institutet har haft stor betydelse. Speciellt har de riktat sitt intresse mot hjärnans åldrande och demenssjukdomar. Iréne Lederhausen är utbildad sjuksköterska och grundare av Ronald McDonald Barnfond, en fristående stiftelse som har stött forsk-
Foto: MaTS LEDERHaUSEn
Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet har utsett sex nya medicine hedersdoktorer, personer som på ett avgörande sätt främjat universitetets verksamhet.
Foto: Jann LipKa
Nya hedersdoktorerna
kare från små, nya medlemsländer oftare samverkar med kollegor från andra EU-länder, och därmed kan sägas dra mer nytta av forskningsanslagen. – De små EU-länPauline derna använder EuMattsson ropa som substitut för en nationell arena som de saknar. De större länderna samarbetar mer med inhemska forskare. När det gäller utomeuropeiska samarbeten märks dock inga sådana skillnader, säger Pauline Mattsson. HON HAR ÄVEN undersökt hur den forskning som beviljas anslagen utvärderas. Bland annat pekar hon på att flera av de indikatorer som forskningen bedöms utifrån kan vara missvisande. När man räknar ihop hur många
publikationer en forskare medverkat i tar man till exempel inte hänsyn till i vilken grad forskaren har bidragit till publikationen. Och när man går igenom citeringar av patent tar man inte hänsyn till vilken typ av citeringar de rör sig om. – För att veta att man finansierar rätt saker måste man ha bra mätmetoder, så att man kan se om satsningen har ökat samarbetet eller inte, säger Pauline Mattsson. ETT ÖKAT SAMARbETE mellan forskare i olika länder är mycket viktigt, tycker hon. – Forskningen i dag blir allt mer avancerad och interdisciplinär. Olika länder har olika specialkunskaper och ju fler länder som samarbetar, desto större pool av data får man att arbeta med, säger hon. KARIN TIDESTRÖM kibladet@ki.se
utsett Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska Institutet till ett ”FIFA Medical Centre of Excellence”. Det är första gången som FIFA bedömer att ett forskningscenter i Sverige har tillräckligt god medicinsk expertis inom området. – Vi är naturligtvis stolta och glada över denna utnämning och den stimulerar till fortsatt utveckling inom det fotbollsmedicinska området, säger professor Suzanne Werner, verksamhetschef vid Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska Institutet. FIFA Medical Centre of Excellence är en satsning på forskning inom området och förbättrad prevention och omhändertagande vid skador.
79
studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter av totalt 329 behöriga sökanden har antagits i första urvalet till de sex masterprogram som startar till hösten.
pS om nit och redlighet n I förra numret av KI Bladet (2/2011) skrev vi om utmärkelsen Nit och redlighet i rikets tjänst. Arbetstagare som varit anställd hos staten under minst 30 år kan få utmärkelsen. I vårt reportage ”Trojänare på KI” kunde det framstå som att utmärkelsen gällde endast de som arbetat 30 år på KI, men den gäller alltså 30 år totalt hos statlig arbetsgivare.
Referensverk på webben n KI universitetsbibliotek har nu tillgång till Oxford Textbook of Medicine, ett prestigefyllt referensverk för yrkesverksamma läkare och läkarstudenter över hela världen. Det omfattande verket, som uppdateras regelbundet, ger praktisk och tillförlitlig vägledning om klinisk hantering och förebyggande av sjukdom. Den innehåller all text, diagram och illustrationer med en enkel navigering och dessutom länkar till källor och vidare läsning via PubMed och ISI.
kibladet | NUMMeR 3 | 2011 | 11