Page 1

höstvintern 2021/22

igt l d Ty bra är

FÖRSTÅ FRAMTIDEN FÖRST ett magasin från Trivector

[kundkoll]

Skellefteå växer rekordsnabbt [forskning som utvecklar]

Förslag: kriminalisera miljöförstörelse Helen Björkman, Tetra Pak


8. REKORDTILLVÄXT I SKELLEFTEÅ

Befolkningen i Skellefteå kommun ökar i hisnande fart. Bra säger politikerna, men kommunen måste växa hållbart.

4.

HON LÖSER KOMPLICERADE UTMANINGAR SNABBT

TYDLIGARE KOMMUNIKATION OCH SMARTARE ARBETSSÄTT

Helen Björkman tar affärsutmaningar från idé till testad prototyp på bara fem dagar.

Enheten för fysisk miljö på förskoleförvaltningen i Malmö kan idag ge snabbare och bättre service än de kunde för två år sedan, utan att de tillfört fler resurser.

VARFÖR AGERAR VI INTE, SOM VI VET ATT VI BORDE?

GRÖNA RESPLANER MINSKAR UTSLÄPPEN

Martin Hultman, docent vid Chalmers, studerar klimatförnekelse och vad det beror på.

Linköpings kommun satsar på gröna resplaner för att öka andelen hållbara transporter. Det ger resultat.

18.

23.

20.

TRIVECTOR – VILKA ÄR VI?

Trivector består av tre delföretag med ett nära samarbete.

24.

NÄR DATORKAPACITET MÄTTES I ”FLICKÅR”

14.

KALMAR KLIMATVÄXLAR

Kalmar kommun subventionerar kollektivtrafik genom höjda parkeringsavgifter.

22.

Vill du ha ett eget ex av 2038? Hör av dig till 2038@trivector.se

2038 är ett magasin från Trivector, Vävaregatan 21, 222 36 Lund. Ansvarig utgivare: Christer Ljungberg. I redaktionen: Karin Lindskog, karin.lindskog@trivector.se. Grafisk form: Karin Lindskog.

Omslagsfoto: Kennet Ruona. Tryck: Norra Skåne Offset. Papper: Tom & Otto silk samt Scandia 2000. Både papper och tryckprocess är Svanenmärkta. Läs mer på www.trivector.se.


[ledare]

Just do it!

Vi är vana vid att när beslut skall fattas, måste det ske utifrån kunskap. Denna kunskap tas ofta fram i utredningar av olika slag. Den svenska staten startar varje år ca 120 offentliga utredningar. Även företag gör naturligtvis studier och analyser av olika slag när viktiga och stora beslut skall fattas. Detta sätt att grunda sina beslut på har säkerligen varit mycket värdefullt för att skapa det välfärdsland vi bor i, men vi lever idag i en värld där mängden information ökar exponentiellt varje år. Detta innebär också att mängden brus ökar, vilket gör det alltmer komplext att fatta beslut. Två av dagens största trender, digitalisering och hållbarhet, ökar dessutom behovet av snabba beslut. Digitaliseringen sker med ett så högt tempo, att den förändrar hela vår verklighet på kort tid. Minns ni hur det var innan smartphonen kom 2007? Innan vi hade tillgång till all världens information i fickan? Och hållbarheten kräver snabba beslut för att vi inte har tid att vänta. Den senaste IPCC-rapporten satte ju verkligen ned foten när det gäller behovet av snabba förändringar för att minska klimatförändringarna. Men med de oceaner av information och analysverktyg som finns idag blir vi alltmer optimeringsfixerade. Vi tänker att vi måste göra ytterligare en analys, eller en djupare utredning för att försäkra oss om att vi fattar rätt beslut… Kanske måste vi i stället bli modigare och agera, när osäkerheten i omvärlden är så stor. En värld full av kaos kräver inte precision, den kräver action. I det här numret kommer du att kunna läsa om de omfattande och snabba förändringar som sker i Skellefteå, bl a på grund av Northvolts etablering. Du får också lära dig smarta och effektiva sätt att snabbt lösa komplicerade utmaningar. Det är Helen Björkman på Tetra Pak som jobbar med metoder som utvecklats för IT-branschen, men nu använder dem i alla slags utmaningar. Forskaren Martin Hultman berättar varför vi har så svårt att ta till oss klimatlarmen och varför vi inte agerar som vi vet att vi borde. Och hur vi kan lösa detta dilemma. Dessutom får du veta hur förskoleförvaltningen i Malmö genom att arbeta smartare och kommunicera ansvar tydligare, lyckades ge snabbare och bättre service till den pedagogiska verksamheten. Så nu behöver du inte fundera och utreda om du verkligen skall läsa vidare. Just do it! Christer Ljungberg, vd Trivector hemifrån %

03/2038

Text: Christer Ljungberg. Foto: Lars Lydig.

Flest jobbade hemma i januari 2021 Månad

Arbetade något hemifrån %

Arbetade inget hemifrån %

maj -20

36,2

63,8

juli -20

26,7

73,3

sep-20

31,4

68,6

nov-20

39,6

60,4

jan-21

42,7

57,3

mars-21

41,9

58,4

maj-21

40,6

59,4

juli-21

28,0

72,0

Källa: SCB


[kundkoll] Text: Karin Lindskog. Foto: Patrick Degerman.

Skellefteå växer i rekordfart Sveriges snabbast växande kommun någonsin? Ja, det kan vara så. Northvolts etablering i Skellefteå har lett till en enorm tillväxt i kommunen. På kort tid växer ett stort antal nya företag fram och skapar flera tusen nya arbetstillfällen. Det behövs därför massor av nya bostäder, men också kulturhus, skolor, butiker och restauranger, och så klart möjlighet att resa mellan dessa platser. 04/2038


[kundkoll]

För oss är det viktigt att bygga hållbart. ha 4000 anställda när anläggningen är färdigutbyggd. Till detta kommer alla underleverantörer. Kommunen räknar därför med sammanlagt 10 000 nya arbetstillfällen. Det innebär att det behövs många nya bostäder. Planen är att bygga tusen bostäder om året. Till en början sker bostadsbyggandet genom förtätning i redan bebyggda områden. Skellefteå kommun arbetar efter devisen ”En hållbar plats för en bättre vardag”. Kommunens politiker är tydliga. De vill att kommunen ska växa och att det ska ske på ett hållbart sätt, både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. – Jag uppskattar denna tydlighet. Det ger oss något att förhålla oss till, säger Hans. Hårda krav vid upphandling

S

kellefteå kommun har länge haft en befolkning på kring 73 000 invånare. Nu planerar kommunen för 90 000 invånare år 2030 och 100 000 invånare 2040. Kanske är det i underkant? Intresset för Skellefteå är enormt. – Det är en fantastisk utmaning, men väldigt spännande, säger Hans Andersson, Samhällbyggnadschef i Skellefteå kommun. Batteritillverkaren Northvolts beslut att etablera sig i kommunen betyder oerhört mycket. Northvolts plan är att starta produktionen vid årsskiftet 2021-2022 och anställer för fullt. Idag räknar företaget med att de kommer

Hans menar att det går att bygga både snabbt, hållbart och till låg kostnad. Det handlar om att tänka till vid upphandlingen och att ställa tydliga krav. – Vi har sett att som vi frågar får vi svar. När vi tydligt visar att vi vill premiera miljömässigt och socialt hållbara val, så kan leverantörerna ofta presentera förslag som lever upp till våra krav och som dessutom är positiva för ekonomin. Kommunen har även provat att genomföra upphandling i dialog med intresserade leverantörer. Dessa dialoger har lett till väldigt bra lösningar, exempelvis eldrivna maskiner för anläggningsarbeten och nya möjligheter att ta hand om stubbar. – Om prognosen slår in kommer vi bli först i Sverige med att anlägga ett nytt industriområde med noll nettoutsläpp fossil koldioxid, berättar Hans. – För oss är det viktigt att bygga hållbart. Många glömmer bort vilket stort avtryck anläggningsarbete ger. Vi bygger gärna med trä för att minimera användningen av stål och betong.

Kommunen bygger av denna anledning en ny träbro över Skellefte älv. Syftet med bron är att binda ihop olika stadsdelar bättre. – Det är en viktig satsning från kommunen. Bron är öppen för fotgängare, cyklister, bussar och personbilar, men inte lastbilar, berättar Hans. Vana ta bilen

Att arbeta för större andel hållbara resor är viktigt i det växande Skellefteå. Här kan du med gång, cykel eller kollektivtrafik nå stora delar av samhället på femton minuter. Trots detta finns en utbredd vana att ta bilen. Många bor en bit utanför stan och är vana vid att ta bilen in till centrum. – Det tar tid att bryta mönster. Vi har därför tillsammans med Skellefteåbuss genomfört projekt för att få folk att testa att resa kollektivt under en period. Det har varit framgångsrikt. Det svåra är att få folk att ta steget över och prova ett nytt sätt att resa. Mobilitetshubbar intressant

Ett sätt att underlätta hållbart resande är att skapa mobilitetshubbar. I mobilitetshubbarna ska du kunna låna olika fossilfria fordon eller resa med kollektivtrafik. Syftet är att underlätta hållbara transporter och att det ska vara lätt att ta sig fram. Trivector och MoveAbout har tagit fram ett koncept för Skellefteå kommun, som kommunen nu vill gå vidare med.

2038

/05


[kundkoll]

Det är svårt att få omvärlden att förstå hur mycket som händer här. – Vi arbetar nu för att göra verklighet av detta koncept. Det är jätteintressant, menar Hans. Genom stadsmiljöavtalet har kommunen fått ett viktigt bidrag för satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik. Det innebär att Trafikverket står för 25 procent av kostnaderna och kommunen resten. Omvärlden förstår inte

Trots detta upplever kommunen att omgivningen inte förstår hur mycket som händer här. Myndigheter tittar på statistik från tidigare år och ger stöd i förhållande till hur det såg ut då. – Det är svårt att få omvärlden att förstå hur mycket det är som händer här. Myndigheterna borde ta beslut som baseras på våra prognoser i stället. Vi behöver mer statligt stöd för att bygga all den infrastruktur vi behöver. Det har också varit svårt att få privata byggaktörer intresserade. Nu är de här, men de hade gärna fått börja bygga lite tidigare, säger Hans. – Det verkar som att omgivningen vill se att något händer innan de agerar. Det blir en besvärlig fördröjning. Norrbotniabanan efterlängtad

Med sådana tankar i huvudet, kom därför regeringens beslut om att Norrbotniabanan ska byggas, som ett väldigt uppskattat besked. Norrbotniabanan ska bli en 27 mil lång kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. – Det är en otrolig möjlighet, säger Hans och skiner upp. Norrbotniabanan kommer att knyta ihop städerna längs Norrlandskusten på ett helt nytt sätt. Den kommer få stor betydelse för näringslivet både vad gäller arbetsmarknad och godstransporter. Vi planerar för ett resecentrum mitt i centrum av Skellefteå med gångavstånd till de flesta viktiga målpunkter.

06/2038

Nya invånare – större utbud

Nu flyttar de nya Skellefteborna in. De kommer från många olika kulturer. En hel del är från Asien. Inflyttningen har redan lett till efterfrågan på skolor med engelskspråkig undervisning och att ett stort antal nya restauranger, food trucks, butiker och padelhallar har öppnat. Det ökade invånarantalet ställer också nya krav på dricksvattenförsörjningen och att försäkra staden mot översvämningar. Kultur är viktigt i Skellefteå. I september öppnade därför Skellefteås nya kulturhus, alldeles intill det kommande resecentret. Här ska nya och gamla Skelleftebor kunna mötas och ta del av konst, musik, teater och litteratur. Här finns bland annat café och en stor teatersalong. – Vi lever i en spännande tid nu, säger Hans. Det är många medarbetare, både inom kommunen och hos andra aktörer, som gör sitt allra yttersta för att detta ska bli bra. Vi strävar mot samma mål och gör något bra tillsammans. Här finns en enorm kraft och stark framtidstro. ☐

Skellefteå kommun Skellefteå kommun grundades 1845 och ligger i Västerbottens län. Här finns sedan länge gruvnäring, mekanisk verkstadsindustri och träindustri. Både Luleå högskola och Umeå universitet har verksamhet på campus Skellefteå. Antal invånare 2021 ca. 73 000 2030 90 000 (prognos) 2040 100 000 (prognos) (Källa: Skellefteå kommun)

Vi lever i en spännande tid, säger Hans Andersson, Samhällbyggnadschef i Skellefteå kommun.

Northvolt Produkt Northvolt bestämde sig 2017 för att de ska börja producera världens mest miljövänliga batterier. Målet är att möta den stora efterfrågan på li-ion-batterier. Anläggningar Produktionen ska främst äga rum i Skellefteå och planeras starta i slutet på 2021. Företaget har dessutom anläggningar i Västerås, Gdansk (Polen) och Stockholm. (Källa: Northvolt)


[pejling]

Hej Luleå! Nu öppnar Trivector Traffic kontor i Luleå. Sedan en tid tillbaka har vi ett växande antal uppdrag och kunder i norra Sverige. Vi ser stora möjligheter att ännu mer kunna bidra med vår expertis i den spännande utveckling som just nu sker. Därför öppnar vi under hösten upp ett nytt kontor i Luleå. Med från start finns Viktor Lindqvist, Trivector-medarbetare och numera återvändande Luleå-bo. – Jag hoppas att en förstärkt närvaro i norra Sverige kan bidra till att vi utvecklar befintliga och nya kundkontakter samt får möjligheten att samarbeta med dessa i många nya spännande projekt, säger Viktor Lindqvist på Trivectors nya Luleå-kontor.

MED WHISKYRESTER I TANKEN Den skotska whiskytillverkaren Glenfiddich använder numera rester från whiskydestilleringen till att transportera sina varor. Restprodukterna görs om till biogas, vilket används i företagets lastbilar i alla delar av transportkedjan. Glenfiddich uppger att biogasbränslet minskar koldioxidutsläppen med över 95 procent genom hela produktionscykeln. Samtidigt minskar utsläppet av andra skadliga partiklar med uppemot 99 procent jämfört med diesel och andra fossila bränslen. Källa: Livets goda

UNGA OROAR SIG FÖR FRAMTIDEN En global studie där 10 000 ungdomar i tio länder tillfrågats, visar att väldigt många unga är oroliga för framtiden. • Nära 60% uppgav att de var mycket oroliga eller extremt oroliga.

ELFLYG TESTAS I SKELLEFTEÅ Tre mindre elflygplan kommer i höst att börja trafikera rutten Skellefteå flygplats – Northvolts anläggning. Sträckan på ca 30 km tar cirka en halvtimme med bil, men enbart 8 minuter med vertikalstartande elflyg. Syftet är att skynda på utvecklingen av kommersiellt elflyg genom att ta fram nödvändig infrastruktur. En laddstation finns redan på flygplatsen, med kapacitet för att ladda flera små elflygplan samtidigt. Testrutten ska kunna användas av olika aktörer som utvecklar eldrivna flygfarkoster, bland annat för att utvärdera hur tekniken fungerar i kallt klimat. Satsningen görs inom ramen för projekt Elis, en förkortning som står för Elektrifierad luftfart i Skellefteå. I samarbetet ingår Skellefteå Airport, Skellefteå Kraft, Northvolt, Skellefteå Science City och EIT Innoenergy. Källa: Northvolt

• Mer än 45% menade att deras oro för klimatet påverkade deras dagliga liv. • 40% tvekar till att skaffa barn. • 83% menade att vi människor har misslyckats med att ta hand om vår planet. • 65 % menade att regeringarna har svikit den unga generationen. • 31% menar att det går att lita på regeringar. Studien gjordes av Bath University i samarbete med fem olika universitet. Den har finansierats av kampanj- och forskningsgruppen Avaaz. 10 000 personer mellan 16 och 25 år från Storbritannien, Finland, Frankrike, USA, Australien, Portugal, Brasilien och Indien deltog i studien. Allra mest oroliga var ungdomarna I Portugal. Källa: BBC NYORD 2020 Zoombombning - intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötestjänsten Zoom. Mjuta - stänga av mikrofon eller ljud. cli-fi - konstnärlig genre som behandlar klimatfrågor. 2038

/07


[spaning]

Helen

08/2038


[spaning] Text: Karin Lindskog. Foto: Kennet Ruona, Opolja, Shutterstock.

Löser komplicerade utmaningar på ett par dagar Genom att facilitera Design Thinking workshops tar Helen affärsutmaningar från idé till en testad prototyp på bara fem dagar. Metoden heter Design Sprint och är ett effektivt sätt att konceptualisera komplexa frågeställningar som sparar in flera månaders arbete. Från början var det enbart en metod för IT-projekt, men Helen såg att den kan användas för alla slags utmaningar.

H

elen har en mycket speciell roll på det internationella förpackningsföretaget Tetra Pak. Vid sidan om den traditionella organisationsstrukturen leder hon ett litet faciliteringsteam som leder olika typer av workshops. Idag är de inblandade i väldigt många av Tetra Paks förändringsprojekt.

Det vanliga sättet fungerar inte

Det började när Helen arbetade på Tetra Paks IT-avdelning. Hon fick 2016 i uppdrag att ta fram företagsinterna appar och insåg att det vanliga arbetssättet inte skulle fungera. Teknikutvecklingen går så fort så det vanliga arbetssättet på Tetra Pak skulle ta alldeles för lång tid. Apparna skulle bli inaktuella innan de blev klara.

2038

/09


[spaning] – Fortsätter jag som tidigare kommer vi att misslyckas. Vi måste korta tiden från idé till färdig produkt, säger Helen Björkman, Service Delivery Manager på Tetra Pak Därför startade Helen en app-avdelning och applicerade redan från början nya agila arbetssätt. Avdelningen började använda Design Thinking workshops för att samla in, förstå och visualisera krav parallellt med IT-utvecklingen. Helen insåg att det är inte IT-delen som är kritisk för att lösa problemet, utan att kunna beskriva VAD användarna behöver och fundera ut HUR vi ska uppnå det. Det nya arbetssättet visade sig fungera mycket bra och Tetra Pak utvecklade flera appar på kort tid. Två år senare hade app-avdelningen 70 medarbetare som arbetade heltid med att utveckla appar. Då ville Helen vidare. – De som besökte app-avdelningen såg storheten i arbetssätten men hade svårt att förstå hur metoderna skulle kunna användas utanför mjukvaru-utveckling. Jag såg potentialen och insåg att jag måste ta mig ut ur IT-bubblan för att nå fram till andra affärsdomäner, berättar Helen. Leder faciliteringsteam

Sedan 2018 leder hon ett faciliteringsteam med fem medarbetare. De arbetar med alla möjliga slags utmaningar som förekommer på Tetra Pak, exempelvis att introducera en ny strategi för lärande, vidareutveckla ett globalt ekosystem för ärendehantering eller ett nytt partnerskap med start up. – Att vi är en liten grupp gör det möjligt för oss att ligga i frontlinjen. Det nya arbetssättet passar Helen. Hon kan använda flera av sina förmågor, inte bara de ingenjörsmässiga utan även sin konstnärliga sida och sin förmåga att samarbeta med många olika människor. Hitta lösningar på affärsutmaningar

Design Sprint handlar om att på kort tid generera lösningar, bygga prototyp och samla in feedback. Prototyperna fungerar som visuella fasader och möjliggör en samsyn för potentiella lösningar för både deltagarna i workshopen samt slutanvändare/kunder. Metoden utvecklades ursprungligen på Google Ventures och används främst inom utveckling

010/2038

av digitala produkter och tjänster. Syftet med Design Sprint är att snabbare förstå om en ny tilltänkt produkt eller tjänst kommer att attrahera marknaden. Helen och hennes team har tagit metoden ett steg längre och går utanför digitala produkter och tjänster och använder den för att påskynda problemlösning inom alla typer av verksamheter. Genom att bryta upp silotänk och hierarkier och samla alla berörda kompetenser i samma rum under begränsad tid, snabbas förändringsarbetet upp dramatiskt. – Mina uppdragsgivare säger att de sparar 6-8 månaders kalendertid genom att genomföra en Design Sprint, berättar Helen. Metoden bygger på att en mindre grupp arbetar tillsammans under fem dagar för att lösa en affärsutmaning. Gruppen ska max ha åtta deltagare, alla med olika kompetenser. – Det gäller att hitta potentialen hos alla. Alla i gruppen måste få komma till tals. Vi använder mycket post-it lappar. Faciliteringsteamets verktygslåda

Design Sprint är en av teamets fem Design Thinking metoder. De andra fyra är: Lightning Decision Jam: Tre timmars workshop som snabbt ger en konkret handlingsplan. Lean UX: Två dagars workshop som ger en samsyn på mål, problembild, intressenter samt backlog och som fungerar som agile modus operandi (agilt tillvägagångsätt). Value Proposition Canvas: En dags workshop som säkerställer att produkt och kundbehov passar ihop. Business Model Canvas: Två dagars workshop som bekriver vad som krävs för att realisera en produkt eller tjänst. Varje workshop startar med en challenge brief. Då gäller det att i en mening sammanfatta utmaningen som uppdragsgivaren står inför. Sedan drar arbetet igång med att fundera över vilka kompetenser som behövs, och därefter vilka individer. – Handlar det om problem i produktionen, måste vi till exempel ha medarbetare från produktionen med. Det funkar inte med enbart chefer, förklarar Helen. Workshoparna innehåller en rad övningar som bygger på varandra. Ansvar för processen

Som facilitator ansvarar Helen för att processen fungerar. Deltagarna i workshopen ansvarar för innehållet som skapas. Det är deltagarna som


[spaning]

Alla i gruppen måste få komma till tals. väljer vilken lösning som de vill utveckla och det är uppdragsgivaren som ansvarar för att ta de nyvunna insikterna vidare. En del personer tycker att det är svårt att uttrycka strategiska idéer skriftligt, andra har svårt att tänka operativt. – Genom att samla olika kompetenser och infallsvinklar i rummet så får vi starkare lösningar eftersom deltagarna kompletterar och stärker varandra. De tar helt enkelt fram det bästa hos varandra, säger Helen. – Det är en stor förmån för mig att få jobba som en intern tredje part. Det gör att jag inte uppfattas som ett hot mot någon, utan tvärtom

som någon som bidrar till framgång, säger Helen. En upplevelse

Alla som deltar i Design Thinking workshops tycker att det är en upplevelse. – Några har sagt att ”detta var den bästa veckan i mitt liv på Tetra Pak!”. Någon har varit rörd till tårar över alla nyvunna insikter, berättar Helen. Men efter den spännande och annorlunda workshopen kommer de tillbaka till sin vanliga vardag. Då gäller det att ta tillvara alla nya insikter. Vad behöver de göra annorlunda för att möjliggöra resultatet från workshopen? 2038

/011


[spaning] Unikt sätt använda metoden

Helen och hennes team på Tetra Pak har hittills genomfört 300 workshops. 80 av dem har varit Design Sprints på fem dagar, övriga är fördelade på de andra ramverken. Det är fler än någon annan organisation i världen. Tetra Pak är också unika i att de använder metoden för så väldigt olika utmaningar. Detta har även Jake Knapp som uppfunnit Design Sprint uppmärksammat. Helen vill varmt rekommendera metoden. Hon talar också väl om Design Sprint-boken eftersom den är en steg för steg anvisning i hur man tillämpar metoden. Boken är mycket tydlig och beskriver pedagogiskt hur man praktiskt ska använda sina post-it lappar etc för att utföra en Design Thinking workshop oavsett vilken metod man använder. – Googla på Design Sprints och Jake Knapp. Läs på! Det är en fantastiskt användbar metod! Workshops går även att leverera digitalt. Helen och hennes team var tveksamma till om det skulle fungera, men i mars 2020 var de på grund av pandemin tvungna att ställa om på en dag. – Det var nervöst i starten, men vi klarade det! Jag skulle vilja säga att digitala workshops går fantastiskt bra, men att mötas i samma rum är bättre. Digitala workshops är kognitivt utmattande, speciellt för oss som faciliterar varje vecka. Bidra till nytta

För Helen är det viktigt att hennes arbete bidrar till nytta, att det leder till positiv förändring. – För oss är det jätteviktigt att de verksamheter som kontaktar oss gör det för att de söker en verklig förändring och är beredda och arbeta annorlunda. Vi vill inte bli en check i en processkarta, ett måste. Behövs vi inte lägger vi ner, säger Helen bestämt. – Ibland får jag frågan om vad jag gör om fem år. Då brukar jag svara att det vet jag inte. Det som jag kommer att jobba med då är troligen ännu inte uppfunnet. ☐

012/2038

Mina uppdragsgivare säger att de sparar 6-8 månaders kalendertid genom att genomföra en Design Sprint, berättar Helen Björkman.

Metoden

Design Sprint Design Sprint är en workshopmetod som utvecklades av Jake Knapp då han arbetade för Google Ventures. Metoden har just fyllt 10 år. Den används främst inom utveckling av digitala produkter och tjänster. Syfte Syftet med Design Sprint är att snabbt förstå om en tilltänkt produkt eller tjänst kommer att attrahera marknaden. Liten grupp En mindre grupp arbetar under fem dagar tillsammans för att komma fram till en lösning på en affärsutmaning. Gruppen ska max ha åtta deltagare, alla med olika kompetenser.

Startar med en sammanfattning Varje workshop startar med att i en mening sammanfatta utmaningen som uppdragsgivaren står inför. Finurliga övningar Metoden innehåller en rad övningar som på ett finurligt sätt bygger på varandra. Dag 1: Gruppen kartlägger ut- maningen, skapar en målbild och bestämmer fokus och riktning framåt. Dag 2: Varje deltagare skapar en visualisering av sin lösning, en teckning. Alla måste rita. Dag 3: De visuella lösningarna visas upp och de bästa idéerna tas vidare. Gruppen skapar en storyboard (en steg för steg-lösning). Dag 4: En prototyp tas fram Dag 5: Prototypen testas på fem slutanvändare/kunder.


[pejling]

Blöjor av gluten och potatis En nyligen avslutad forskningsstudie visar att gluten och potatis skulle kunna användas för att suga upp vätska i blöjor. Tester har gjorts med restprodukter från jordbruket som är ekologiska och biologiskt nedbrytbara.

Kläder som håller 1 dag Idag är det stort fokus på att utveckla hållbara produkter som lever länge. Nu kommer kläder som fungerar precis tvärtom. De åldras på kroppen och kan bara användas under kort tid. Materialet är bioplast i kombination med skummad cellulosa. Det är mjuk och skönt mot kroppen. Kläderna behöver aldrig tvättas. När plagget använts färdigt ska det läggas i matkomposten för att omvandlas till biogas.

Både gluten och potatis har lågt koldioxidavtryck, god upptagningsförmåga för vatten och saltlösningar, och suger även upp blod snabbt. Just nu pågår livscykelanalys av blöjor tillverkade av vegetabilier, för att jämföra med oljebaserade alternativ. Forskarna undersöker också om även övriga delar av blöjan kan ersättas med icke fossila produkter. Forskningsprojektet har genomförts av forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det har finansierats av den svenska innovationsbyrån Vinnova, Källa: SLU

Även produktionen går snabbt. Från design till produktion tar det bara ett par timmar. Kläderna 3D-printas sedan på plats, vilket gör att inga transporter behövs. Med dessa snabbt nedbrytbara kläder får du en helt unik klädsel på festen, men det gäller att komma hem i tid... Källa: Streamateria och Svd

Första utomhuskontoret? I Växjö finns sedan 2016 Sveriges, och kanske Europas, första utomhuskontor. Det är ett aktivitetsbaserat kontor med plats både för enskilt arbete och samarbete. Här finns ett bokningsbart konferensrum med tak av solceller som ger ström till laddstolparna. Kontoret erbjuder både el, trådlös wifi, vattenautomat, krokar att hänga kläder på samt filtar för kallare dagar. Utomhuskontoret används året om, fast mest under den varma årstiden. Det finns vid Castellums fastigheter i företagsstaden I11 i Växjö. Källa: Castellum

Tacka mindre Om alla vuxna britter sände ett onödigt mejl mindre om dagen, skulle de kunna minska koldioxidutsläppen med över 16 000 ton per år. Enligt studien utförd av OVO Energy, Storbritanniens största oberoende energileverantör, skickar britterna 64 miljoner onödiga mejl om dagen. De vanligaste onödiga mejlen innehåller bara ett ord eller en fras; ”Thank you”, ”Thanks”, Have a good weekend” och “Received”. OVO Energy har därför lanserat en kampanj på temat ”Think before you thank!”. Källa: OVO Energy

2038

/013


[kundkoll] Text: Karin Lindskog. Foto: Förskoleförvaltningen, Malmö Stad och Shutterstock.

Från:”De kommer ju aldrig” till:”Är ni redan här?” Hur många fler behöver vi anställa? Ingen visade det sig. Genom att arbeta smartare och kommunicera ansvar tydligare kan enheten för fysisk miljö på förskoleförvaltningen i Malmö idag ge snabbare och bättre service till den pedagogiska verksamheten än de kunde för två år sedan, utan att de tillfört fler resurser.

d

et är inte lönt att kalla på vaktmästarna. De kommer ju inte. Vi får fixa det själva. Vi skriver alltid att våra ärenden är akuta, annars får vi ingen hjälp.

Den pedagogiska verksamheten vid Malmö stads förskolor var tydligt missnöjda med stödet från enheten för fysisk miljö, vars uppgift är att hantera förskolornas lokaler. Kritiken var vass, men visade samtidigt på hur otroligt viktigt det är för förskolorna att den fysiska miljön fungerar. Något måste göras. – Vi behövde en extern konsult för att göra en utredning av vad som inte fungerade, berättar Agneta Sjölund, ekonomichef på förskoleförvaltningen i Malmö Stad. Efter upphandling tecknade vi avtal med Trivector. Otydligt och ineffektivt

Trivector pratade med representanter från olika delar av förskoleförvaltningen samt studera-

014/2038

de dokument och befintliga data från olika källor inom förvaltningen. Missnöjet visade sig bero på flera faktorer; förskolorna skrev otydliga beställningar, lokalärenden skickades till fel instans, tilliten och förtroendet för vaktmästeriet var delvis lågt, vaktmästarna hade svårt att prioritera mellan ärendena och en del ärenden fick vänta länge på service, inköp gjordes ostrukturerat och mycket tid gick till att köra mellan de olika förskolorna och till att leta parkeringsplats. Samtidigt saknade lokalsamordnarna resurser för att hantera löpande underhåll på alla förskolor och samarbetet med fastighetsägarna fungerade inte alltid tillfredställande. Det fanns ett gap mellan förväntningarna i förskoleverksamheten och de tjänster som enheten för fysisk miljö erbjöd. – På samma sätt som privatpersoner som hyr en lägenhet måste ta ansvar för sin bostad genom att vara aktsamma om den och


För den pedagogiska verksamheten på förskolorna är det otroligt viktigt att den fysiska miljön fungerar. Bilderna på denna sida är endast symboliska.

rapportera när något är fel, måste den pedagogiska verksamheten på våra förskolor ta ansvar för sina lokaler. Personalen på enheten för fysisk miljö kan inte upptäcka problem och behov eftersom de inte är på plats, säger Agneta. Förvaltningen äger frågan

När nulägesanalysen var klar lämnade Trivector förslag på behov av åtgärder till förskoleförvaltningens ledning. Ett nytt projekt startades för att undersöka hur bristerna bäst kunde åtgärdas. Även i detta projekt var representanter från de olika personalgrupperna med, både från enheten för fysisk miljö och från den pedagogiska verksamheten. – För oss på förskoleförvaltningen var det viktigt att vi ägde frågan. Vi uppskattade att få konkreta förslag med tydlig riskindikering, men vi behövde själva ta besluten, välja vad som skulle göras och hur. Det är vi som ska leva med de förändringar vi genomför, förklarar Agneta. 2038

/015


[kundkoll] Ett nytt sätt att arbeta

När besluten var tagna började det riktigt svåra - implementeringen. – Det är lätt att säga hur något borde göras, men när det konkret påverkar din egen arbetsdag och dina egna vanor, är det annorlunda, säger Agneta. Förskoleförvaltningen beslöt att ändra både på organisationen och på arbetssättet. En ny roll, ärendekoordinator, infördes i vaktmästeriet. De biträdande rektorerna som hanterar lokalfrågor i den pedagogiska verksamheten har nu en kontakt som de lämnar alla lokalärenden till. Ärendekoordinatorn prioriterar mellan ärendena och fördelar mellan vaktmästarna samt skickar vidare till andra, när det behövs. Ärendekoordinatorn följer också upp de ärenden som lagts ut på hantverkare med specialkompetens och ser till att de utförs som önskat och att förskolan som lämnat ärendet får information om ärendets status. Personal på enheten för fysisk miljö har dessutom utbildat de biträdande rektorerna i hur de ska skriva sina ärenden så att det blir tydligt för alla parter vilket behov förskolan har. Mindre tid i bil

Genom att planera ärendena efter geografisk placering och genom att samordna inköp, har restiderna kunnat kortas ner väsentligt. Vaktmästarnas bilar har bytts ut till mindre och mer miljövänliga fordon som alla innehåller samma uppsättning verktyg. Det gör det lättare för vaktmästarna att veta vilka verktyg som finns med. Fler åtgärder är på gång. Vaktmästeriet ska framöver utgå från en lokal mitt i centrum i stället för som tidigare i utkanten av stan. – Nu undersöker vi om det går att ersätta bilresorna i centrum med elcyklar. Det förbättrar miljön i staden och underlättar att komma till dessa förskolor när vi slipper leta parkeringsplats, säger Agneta. Nöjd personal

Mätningar visar att både personalen på fysisk miljö och den pedagogiska personalen är betydligt mer nöjda nu än de var innan det nya arbetssättet implementerades.

016/2038

– Vår förskoledirektör får inte längre några klagomål på enheten för fysisk miljö. Förskolor har snarare blivit förvånade över att hjälpen kommit så snabbt. Även om de allra flesta är nöjda med förändringarna, är det några anställda som trivs sämre och några har valt att sluta. – Detta är inte direkt förvånande, men jag önskar att vi tagit in kompletterande HR-stöd när vi genomförde implementeringen. Det har varit påfrestande för cheferna och HR-

Vi har tydliggjort ansvar och förväntningar.


[kundkoll]

”För oss på förskoleförvaltningen var det viktigt att vi ägde frågan.”

220 Förskolor Malmö stad har 220 förskolor fördelade över hela kommunen. De är organiserade under Förskoleförvaltningen.

Molnets förskola i Malmö.

avdelningen att hantera vanliga personalärenden samtidigt med ärenden relaterade till omorganisationen och det förändrade arbetssättet, säger Agneta. Viktigt med tydlighet

När Agneta berättar om projektet är det ett ord som återkommer om och om igen, tydlighet. Projektet har mycket tydligt visat på värdet av tydlighet. – Vi har tydliggjort ansvar och förväntningar, både på vaktmästeriet och på de biträdande rektorerna, säger Agneta. Tydliga roller gör arbetet mer effektivt, men också roligare. ☐

Agneta Sjölund, ekonomichef på förskoleförvaltningen i Malmö Stad.

Enheten för fysisk miljö är en stödfunktion på förvaltningen. De arbetar med: • strategisk planering av behovet av förskolor • löpande underhåll av lokalerna • vaktmästeri • andra uppgifter som rör den fysiska miljön på förskolorna. Behovet av nya förskolor har krävt stora resurser. De senaste åren har antalet barn i förskoleålder minskat i Malmö och avveckling av lokaler genomförs parallellt som nya förskolor färdigställs.

2038

/017


[forskning som utvecklar] Text: Karin Lindskog. Foto: Anna Nielsen.

Lagstiftning och känslor kan hjälpa oss nå klimatmålen Vi vet varför klimatet förändras, vi vet vad vi behöver göra för att minska utsläppen, och vi vet att det är bråttom. Ändå går omställningen så väldigt långsamt. Varför? Jo, våra intressen, vanor och normer står i vägen. De behöver förändras om vi ska nå klimatmålen. Forskningen visar hur.

g

enom att lära oss mer om vad som hindrar oss från att aktivt arbeta för att nå våra klimatmål, kan vi bättre förstå hur vi ska komma framåt. Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers, leder därför en forskargrupp som studerar klimatförnekelse och vad det beror på.

Intressen, politik och förnekelse

Forskningen visar att det finns fyra viktiga anledningar till att vi inte agerar på klimatförändringarna trots att vi vet att vi borde. Intressen. En stor grupp i samhället är verksamma inom den fossila industrin eller har finansiella intressen inom densamma. Partipolitik. Flera politiska partier världen över prioriterar intressen i den fossila industrin högre än klimatpoliti-

ken. Det mest slående exemplet är det Republikanska partiet i USA. Responsförnekelse. Vi känner till och förstår de mål som satts för att minska utsläppen, men trots detta tar vi beslut som går i motsatt riktning. Detta märker vi till exempel i beslut om trafik och infrastruktur. En anledning kan vara att när avgörande beslut om infrastruktur ska tas bjuder man även in personer som har intressen som går i konflikt med klimatmålen Vardagsförnekelse. Det här handlar om att det faktiskt är väldigt svårt att ändra våra vanor. Vi kan känna oss låsta till vanor och samhällsstrukturer. Trots att vi vet hur vi borde göra så agerar vi som vanligt. Kari Marie Norgaard, en forskarkollega till Martin, studerade vardagsförnekelse i en stad i Norge 2001. Norrmännen som hon studerade pratade om klimatkrisen som något som händer någon gång i framtiden och någon annanstans. De menade att problemet inte är så stort och många av dem hoppades på tekniska lösningar som skulle lösa klimatkrisen.

Äldre konservativa män

Enligt ett stort antal undersökningar, har äldre män med konservativa värderingar extra svårt att se klimatproblemen. Forskarna kallar dem industrimoderna maskuliniter. Det är också mest äldre konservativa män som organiserar sig i grupper som sprider tvivel om klimatvetenskap. – Många män med konservativa värderingar har intressen, eller är aktiva i verksamhet som är beroende av fossila bränslen. Dessa verksamheter behöver förändras mycket om vi ska minska klimatutsläppen och männen känner att de måste försvara sig. En del av dem har också en maktposition, förklarar Martin. Samtidigt lever vi i en kultur som hyllar fossila intressen, där manlig identitet delvis kopplas samman med bilar, olja och köttätande. – Dessutom finns det en genusförklaring, menar Martin. Industrimodern manlighet har varit central i industriländerna sedan 1800-talet. Att vara man är att vara separerad från naturen, stå över naturen och kvinnor-

Hur känns klimatkrisen i din kropp? 018/2038


Martin Hultman, docent vid Chalmers, leder en forskargrupp som studerar klimatförnekelse och vad det beror på.

na och att se naturen som en resurs för människan. Viktigt leva som en lär

Att ändra sina normer och vanor är en tuff utmaning för alla, även för den som förstår att det är det enda rätta. – För mig har det blivit allt viktigare att leva som jag lär. Jag är definitivt inget helgon. Trots att jag visste bättre slutade jag inte äta kött förrän 2001 och det var först 2015 som jag slutade att flyga. Jag äger ingen bil, men hyr ibland, berättar Martin. – För mig har det varit en process att frikoppla mig från normerna från uppväxten. Jag tänker att det är viktigt att fundera över sitt eget beteende. Om vi inte på allvar försöker ändra våra vanor, så startar vi inte processen. Koppla kunskap till våra sinnen

Men vet vi verkligen vad vi måste göra? Ja, forskningen har mer och mer börjat avfärda idén om att vi har för lite kunskap om klimatförändringarna. Frågan är snarare vilken typ av kunskap vi har. – Vi måste sluta att prata om problemen som något långt borta och långt fram i tiden, mer om klimatkrisen här och nu. Vi behöver också börja koppla kunskapen till våra sinnen, säger Martin. Fråga varandra hur känns klimatkrisen i din kropp? På Chalmers håller de därför på att utveckla en utbildning, ”Män i klimatkrisen”, tillsammans med organisationen MÄN, för att ändra och skifta manliga normer. Det är en utbildning på åtta träffar. Syftet är att gå från forskning till praktisk handling. Utbildningen handlar om att hitta ett känslomässigt språk och sin egen relation till klimatfrågorna. Den handlar också om att ta hand om alla de känslor som kommer fram. Kriminalisera miljöförstörelse

Ett annat sätt att ändra normerna är att använda lagstiftning för att kriminali-

Vi föreslår att naturen får egna rättigheter. sera storskalig miljöförstörelse. Ekocid är idag förbjudet i krigstid, men tillåtet när det är fred. – Vi föreslår att naturen får egna rättigheter, att Ecocid definieras som ett brott mot mänskligheten och förs in i Romstadgan. Då skulle Internationella domstolen i Haag kunna ta upp målen och individer hållas ansvariga, berättar Martin. Lagstiftning är effektivt eftersom det är något som konservativa grupper i samhället gillar och förstår.

Lagsstiftning brukar också leda till ändrade värderingar. När slaveriet förbjöds, ledde det till exempel till en ny medvetenhet i samhället. På samma sätt var det med förbuden mot barnaga och rökning i offentliga miljöer. – Jag ser att vi behöver mer av samhällsvetenskap och humaniora i klimatdiskussionerna, säger Martin. Vår överlevnadskris går inte att förstå med enbart naturvetenskap. ☐

2038

/019


[i verkligheten] Text: Karin Lindskog. Foto: Robert Klasson, Linnéa Gunnarsson-Knutsson.

Hederspris Linköpings kommun fick hederspris för sitt arbete med gröna resplaner i Trivectors kommunrankning SHIFT 2021

Gröna resplaner minskar utsläppen

Nicklas Alsö och Johanna Thidell.

Genom att satsa på gröna resplaner har Linköpings kommun fått en tydlig arena för att prata om hållbara transporter. Det har gett resultat - sänkta utsläpp, ett starkt nätverk samt att fler pratar om hållbara transporter. Nu ska de hittills sex gröna resplanerna bli ännu fler. 020/2038


L

inköpings kommun har bestämt sig. De ska bli koldioxidneutrala till 2025. För att nå dit har kommunen bland annat valt att satsa på gröna resplaner, det vill säga handlingsplaner för mer hållbara och effektiva tjänsteresor och pendlingsresor i en verksamhet. Med gröna resplaner vill kommunen nå en bättre färdmedelsfördelning, öka andelen cykel och kollektivtrafik och minska andelen biltrafik. Linköpings kommun har hittills arbetat fram sex olika gröna resplaner. De började 2014 med en grön resplan för kommunens egna anställda och fortsatte med en för Linköping Science Park. När det visade sig gå bra sökte de medel från Energimyndigheten för fyra nya gröna resplaner på en gång. De sex gröna resplanerna är olika till sin natur. Vissa har enbart en stor arbetsgivare, andra har många olika mindre arbetsgivare. Flera av de gröna resplanerna berör verksamheter inom ett geografiskt begränsat område, medan andra, exempelvis kommunen, har verksamheter utspridda över hela kommunen.

Många olika åtgärder

Alla gröna resplaner har börjat med att skapa ett ramverk, bygga ett nätverk, göra resvaneundersökningar och leda workshops för att ta fram mål och handlingsplaner. Tillsammans med de berörda verksamheterna har de sedan arbetat med ett stort antal åtgärder; vintercyklingskampanj, mobilitetsvecka, cykelns dag, cykelvänlig arbetsplats, stads- och trafikplanering, driftsförbättringar och bättre cykelparkeringar. – Förra sommaren gjorde vi en lite annorlunda åtgärd. Då anställde vi två studenter som gjorde en utvärdering av cykelparkeringen på kommunens alla skolor, vilken typ av cykelställ och vilket skick de hade. Det blev väldigt uppskattat. Ingen hade gjort något sådant tidigare. Det blev ett konkret verktyg för att förbättra skolornas cykelparkeringar, berättar Nicklas

[i verkligheten] Alsö, miljösamordnare på Linköpings kommun. – Vi har också arbetat aktivt med att sprida goda exempel via föreläsningar, nyhetsbrev och en podd. Vi försöker föra samman projektledare från olika verksamheter för att dela idéer och stötta varandra, säger Johanna Thidell, miljösamordnare Hållbart resande, Linköpings kommun. Utsläppen minskar

Kommunen hann mäta resultatet av de två första gröna resplanerna innan pandemin startade. Båda har lyckats minska koldioxidutsläppen med 24 procent. Värdet för kommunens gröna resplan gäller tjänsteresor 2012-2017. För Science Park gäller värdet både tjänste-och pendlingsresor under 20172020. – Nästan lika viktigt är att vi har upparbetat ett nätverk som vill fortsätta arbeta med hållbart resande, säger Johanna. Det är många verksamheter som vill berätta om sitt arbete med hållbara transporter. De lyfter gärna fram projekt som Cykelvänlig arbetsplats och Vintercyklister. – Genom arbetet med grön resplan ser vi till att hållbara transporter kommer högre upp på agendan, säger Nicklas. Förbättrar infrastrukturen

En förutsättning för att lyckas i arbetet med gröna resplaner har varit att kommunen haft en god dialog med aktörer inom mobilitet som till exempel Östgötatrafiken, och att de parallellt med arbetet med de gröna resplanerna aktivt arbetat med att förbättra cykelinfrastrukturen. Kommunen har till exempel byggt nya snabba cykelstråk in mot centrum och underhållit äldre cykelvägar. – Det har varit enormt viktigt för att skapa trovärdighet, menar Johanna. Det är också viktigt att tänka långsiktigt. Det tar lång tid att ändra vanor. Därför har Linköping nu en och en halv tillsvidare tjänst för att driva arbetet med gröna resplaner framåt.

6 Gröna resplaner Linköpings kommun har hittills tagit fram sex gröna resplaner för arbetspendling och tjänsteresor: • • • • • •

Linköpings kommun, Linköpings Science Park Garnisonsområdet Linköpings universitet, campus Valla Saab i Tannerfors City i Linköping

En annan lärdom är att det är viktigt att hitta rätt personer att prata med, personer med mandat att förändra. – Det svåraste har varit att nå ut i verksamheterna. Vi når främst dem som deltar på våra möten. Vi vill att alla ska vara delaktiga, säger Nicklas Fler gröna resplaner

Linköpings kommun går nu vidare i sitt arbete för mer hållbara transporter. De verkar bland annat för att göra det lättare för invånarna att resa med delade mobilitetstjänster såsom elcykeloch bilpool. Flera nya gröna resplaner är också på gång. En av dem är riktad mot skolor. Den ska ha ett tydligt trafiksäkerhetsfokus och handla om att eleverna ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert och hållbart sätt. En annan grön resplan är på gång för en ny stadsdel och en tredje är för ett köpcentrum. – Vi arbetar nu på ett nytt koncept för gröna resplaner. Målet är att det blir andra organisationer som driver de gröna resplanerna och att kommunen stöttar, berättar Nicklas. – När smittspridningen lägger sig vill vi komma ut till arbetsplatserna mer och träffa folk, berättar Johanna. Genom personliga möten kan vi i större utsträckning peppa projektdeltagare och få dem att känna sig som medägare. ☐ 2038

/021


[i verkligheten]

Hederspris Kalmar kommun fick hederspris för sitt arbete med klimatväxling i Trivectors kommunrankning SHIFT 2021

Kalmar klimatväxlar Fler ska resa hållbart och färre med bil. Det har politikerna i Kalmar bestämt. En viktig anledning är att stadens ytor behövs till annat än parkering. Politikerna driver därför på för att kommunen ska klimatväxla.

a

tt klimatväxla innebär att kommunen gör det dyrare att parkera och använder de ökade intäkterna till att subventionera kollektivtrafikbiljetter. Tidigare kostade ett månadskort i kollektivtrafiken i Kalmar mellan 700 och 1000 kronor i månaden beroende på hur många zooner du ville resa i. Numera kostar de 500 kronor i månaden. I samband med dessa förändringar, anlade kommunen också en ny pendlarparkering en knapp kilometer från centrum. Där kan bilister parkera för tio kronor per dag och sedan gå in till centrum. –Att subventionera kollektivtrafik genom höjda parkeringsavgifter ger ett tydligt och viktigt signalvärde, menar Lovisa Westblom, Mobilitetsstrateg i Kalmar kommun.

022/2038

Pandemin kom emellan

De nya taxorna infördes ett par månader innan pandemin bröt ut. Under den månaden såg kommunen att betydligt fler köpte månadskort i kollektivtrafiken. Samtidigt var det fler som köpte parkeringsbiljett. Under pandemin har det inte gått att uppmuntra folk att resa kollektivt och kommunen har infört gratis parkering i centrum med syfte att rädda handeln. Därför är det svårt att dra några stora slutsatser om förändringarna har gett avsedd effekt. –Parkeringsfrågor är alltid väldigt känsliga i Kalmar. Många uppskattar att ta bilen, köra in till centrum och parkera för en billig peng, säger Lovisa. En del av dem väljer nu handelsområden utanför stan i stället. –Samtidigt är det en stor grupp som uppskattar att vi gjort det billigare att resa kollektivt.

Lovisa Westblom, Mobilitetsstrateg i Kalmar kommun.

Cykelbibliotek

Parallellt med klimatväxlingen driver Kalmar kommun ett projekt tillsammans med Linnéuniversitetet med syfte att få anställda och studenter att resa mer hållbart – Hållbara resval. I projektet ingår bland annat ett cykelbibliotek där den som är nyfiken på en ny typ av cykel, exempelvis en lådcykel, kan prova en sådan gratis under en kortare period. –Det har blivit väldigt populärt. Att testa först sänker tröskeln för många som funderar på att byta resvanor, säger Lovisa. I detta projekt använder kommunen också appen ”Better points”. De som använder appen, samlar poäng när de reser hållbart, vilka kan användas i lokala butiker, restauranger och gym. –Det är jätteroligt att Kalmar kommun så tydligt prioriterar hållbar mobilitet, menar Lovisa. –Vår förhoppning är att när pandemin avtar, så ska klimatväxlingen leda till att betydligt fler väljer att resa kollektivt. ☐ Text: Karin Lindskog. Foto: Jan Magnusson, Kalmar kommun.


Trivector

− förstå framtiden först Trivector, med nära hundra medarbetare, består av tre delföretag med var sitt verksamhetsområde och ett nära samarbete. Alla drivs av ett vetenskapligt tänkande inriktat på praktiska resultat samt ett stort och äkta engagemang.

Trivector System

Höststormar, snökaos och andra oförutsedda fenomen brukar sätta kollektivtrafikens tillförlitlighet på prov. Idag får hundratusentals nordiska trafikanter dagligen tillförlitlig trafik- och störningsinformation från våra system – via talenheter och digitala skyltar, över internet och i mobiltelefoner. Vi skapar tillIT – tillit genom IT-system som ger resenärer och trafikledare den tillgängliga information de behöver, och kan lita på.

Trivector LogiQ

Vi stärker kundens konkurrensförmåga genom att förbättra ledning och utveckling av deras processer. Vi skapar effektivare och mer kundorienterade verksamheter som också är roligare att jobba i. Trivector Traffic

Vi hjälper våra kunder att utveckla trafiklösningar för en hållbar framtid. Ett effektivare, mer hållbart och säkert transportsystem i alla dess delar. Vi gör det främst genom konsultinsatser, forskning och utbildning. Våra tjänster och lösningar bygger på kunskap och kompetens, med utgångspunkt i vetenskapliga metoder och forskningsresultat.

www.trivector.se

Lund | Göteborg | Stockholm | Luleå

2038

/023


Retur: Trivector AB, Vävaregatan 21, SE-222 36 Lund Meddela gärna ny adress via 2038@trivector.se

[tidsresan]

När datorkapacitet mättes i ”Flickår”

f

ör 75 år sedan var datorn en flicka. Ogifta flickor kunde få jobb som dator. Det innebar att sitta i en sal tillsammans med andra flickor och räkna ekvationer som någon annan gett dem. Beräkningarna behövdes för att förutspå missilers träffbild, kryptera koder, analysera astronomiska observationer och för att navigera rätt på haven. Låg status och låg lön

Arbetet ansågs inte kräva något större intellekt och hade därför låg status och låg lön. Arbetet var inte fysiskt krävande, men krävde snabbhet, noggrannhet och tålamod. Det passade därför utmärkt för unga kvinnor, tyckte man. En del av kvinnorna hade examen i matematik och gjorde avancerade beräkningar, men det ledde inte till något större erkännande. Det ansågs på den tiden helt okej att ge kvinnor hälften så låg lön som män. I USA kunde datorberäkningarna också utföras av svarta,

judar och personer med funktionsvariationer - andra grupper med låg status. En dator= fyra”flickår”

Den första som använde begreppet ”flickår” för att beskriva en dators kapacitet var George Stibitz när han 1946 höll historiens första datorkurs på ingenjörsskolan i Philadephia. På den tiden var datorer enorma investeringar och den stora frågan var om investeringen skulle betala sig. Har datorer något värde för oss i framtiden, undrade eleverna. Stibitz trodde starkt på datorer. Han menade att en dator motsvarade ungefär fyra flickår. Kostnaden för amortering på datorn var bara 50 procent av kostnaden för att anlita flickor som räknar. Datorer kommer därför få stor betydelse i framtiden och kommer finnas på varje större bibliotek, förutspådde Stibitz. ☐ Text: Karin Lindskog. Källa: Att uppfinna världen av Katrine Marcal. Foto: metamorworks, Shutterstock.

En dator motsvarade ungefär fyra flickår.