Page 1

vårsommaren/2021

n e l So ver dri

en

lt sky

FÖRSTÅ FRAMTIDEN FÖRST ett magasin från Trivector

[kundkoll]

Stan flyttar – var placerar vi stationen? [i verkligheten]

Bilkaos i naturen

Mina Dennert #jagärhär


4.

12.

PARKERINGSKAOS I NATUREN

På vackra Kullaberg i Skåne ökade besöken med 61 procent under 2020. Nu har Länsstyrelsen en plan för hur de ska hantera det stora naturintresset framöver.

GAMLA SKYLTAR MED NY TEKNIK VÄRNAR GOD TON PÅ NÄTET

Journalisten och författaren Mina Dennert grundade #jagärhär för att hon saknade en konstruktiv debatt på nätet.

7. 16.

Viken kollektivterminaler har på busshållplatserna vid Sandvika station uppgraderat sina gamla skyltar med ny teknik.

KIRUNA FLYTTAR - VAR SKA STATIONEN PLACERAS?

TREDJE PLATSEN LOCKAR

Ny forskning visar att väl planerade och utförda tredje platser, bidrar till staden på många sätt.

14.

STÄNGDA GRÄNSER KUNDE INTE STOPPA KOLERAN

Kolerautbrottet på 1830-talet är det sjukdomsutbrott i historien som har flest likheter med dagens coronapandemi. En av likheterna är förvåningen.

Kiruna kommun funderar just nu över bästa läget för den nya järnvägsstationen, ett läge som passar såväl pendlare som turister, rymdforskare, gruvarbetare och så klart även rennäringen.

20.

18. VARDAGSHJÄLTAR PÅ HJUL

Möt våra fantastiska ”Vardagscyklister”.

22. VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN 23 TRIVECTOR – VILKA ÄR VI?

Trivector består av tre delföretag med ett nära samarbete.

24. LÄKAREN SOM LYSSNADE PÅ MJÖLKERSKORNA

2038 är ett magasin från Trivector, Vävaregatan 21, 222 36 Lund. Ansvarig utgivare: Christer Ljungberg. I redaktionen: Karin Lindskog, karin.lindskog@trivector.se. Grafisk form: Karin Lindskog.

Vill du ha ett eget ex av 2038? Hör av dig till 2038@trivector.se

Omslagsfoto: Jonathan Fernström. Tryck: Norra Skåne Offset. Papper: Tom & Otto silk samt Scandia 2000. Både papper och tryckprocess är Svanenmärkta. Läs mer på www.trivector.se.


Gamla vanor försvann över en natt

Kommer du ihåg hur livet såg ut innan smartphonen kom? Men det är ju jättelängesen tänker du. Nja, Iphone började säljas den 29 juni 2007 i USA, och knappt ett år senare i Sverige. Med smartphonen så ändrades mycket över en natt. Plötsligt bar du med dig all världens information i fickan. Du kunde hitta rätt väg till den där platsen, och två år senare fick du tillgång till all världens musik i din smartphone genom Spotify. Vi lever alltså i en tid där den digitala utvecklingen går väldigt snabbt, och ändrar våra beteenden efter hand. Har du sett skämtteckningen med en person med en tratt runt huvudet, som hundar brukar ha ibland? Och med texten:”It keeps me from looking at my phone every two seconds”. Och så kom då pandemin. Och ändrade många av våra vanor och beteenden extremt snabbt. Många jobbar nu hemifrån i stort sett varje dag. Tjänsteresorna försvann också över en natt – och nu är vi så vana vid Teams och Zoom att vi troligen aldrig kommer att gå tillbaka långa resor för ett två timmars möte. E-handeln exploderade, och ökade med 40% under 2020 jämfört med året innan. Dessa tre stora snabba trendförändringar är alla kopplade till digitaliseringen och hade börjat hända redan före pandemin. Men nu fick de en verklig kick och man kan säga att 2030 kom redan 2020. Men vi ser också många andra förändringar under pandemin, som du kan läsa om i artiklarna i detta nummer. Vi är mer ute i naturen, och rör oss mer till fots också i staden. Sociala medier har ökat i användning, men allt är inte vänligt som skrivs där. Och vi ser också ett ökat hållbarhets- och miljöintresse, och här kan du läsa om hur man kan uppgradera digitala skyltar, i stället för att skrota dem. Cyklingen har ökat rejält världen över, och här kan du läsa mer om tre vardagscyklister. Så precis som historikern Daniel Larsson säger i en intervju: Efter kris kommer förändring. Och den har redan börjat. Christer Ljungberg vd

03/2038

[ledare] Text: Christer Ljungberg. Foto: Lars Lydig.

NYA RESVANOR UNDER PANDEMIN Med hjälp av appen TravelVu har vi på Trivector undersökt hur våra resvanor förändrats under coronapandemin. Studien visar att vi följer restriktionerna. Vi reser kortare sträckor, kollektivtrafikresandet har minskat och cyklandet har ökat. Vi kan också se att fler använder cykeln på fritiden för att göra inköp eller ta sig till fritidsaktiviteter.


[i verkligheten] Text: Karin Lindskog. Foto: Shutterstock, Kullabergs naturreservat.

Parkeringskaos i naturen Daniel Åberg, platschef på Kullabergs naturreservat

Hisnande branter, vidunderlig havsutsikt, grottor, sälar – och parkeringskaos. Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne är mycket populärt och väl värt att besöka. Under några år har Länsstyrelsen dock oroat sig över det stora besökstrycket. Så kom corona-restriktionerna och svenskarnas friluftsintresse exploderade. Nu agerar Länsstyrelsen för att välkomna besökare, men begränsa antalet bilar.

K

ullabergs naturreservat, i nordvästra Skåne, är en av Skånes större sevärdheter. Ofta kommer fler än 600 000 besökare om året. På senare år har besökstalen ökat med 6-7 procent per år. År 2020 var dock inget vanligt år. Trots färre utländska turister än vanligt, så ökade antalet besökare med hela 61 procent jämfört med 2019. Antalet bilar ökade under samma period med 30 procent. De allra flesta besökarna var förstagångsbesökare på Kullaberg, nästan alla var svenskar, många från Skåne. Det kom också fler nyanlända svenskar än tidigare och fler naturovana.

04/2038

– Vi är jätteglada för det stora intresset för vårt vackra Kullaberg. Samtidigt är vi bekymrade över hur vi ska klara att hantera alla besökare, berättar Daniel Åberg, platschef på Kullabergs naturreservat. Redan före pandemin hade vi börjat fundera över hur vi ska agera för att minska trängsel och parkeringskaos. Sedan coronarestriktionerna kom har det blivit akut. Det stora antalet besökare leder till hårt tryck på parkeringar, trängsel på vägen samt ökad nedskräpning. – Vi har ställt oss frågan om hur många besökare naturen tål och kommit fram till att med hållbara leder och god information klarar vi många besökare. Vi har dock inte kapacitet för alla bilar, berättar Daniel.


[i verkligheten]

Trångt på vägen

Idag finns bara en enda väg till Kullabergs naturreservat och den går genom Mölle by. Vägen är smal och saknar plats för oskyddade trafikanter. Belastningen på vägen och parkeringsplatserna är hård. Som mest var där 2500 bilar på en dag i somras. Samtidigt finns det knappt något alternativ till att resa dit med egen bil. Länsstyrelsen i Skåne arbetar nu för fullt med en rad möjliga lösningar. Flera av förslagen kommer från Trivector. • Ny stor parkering i Mölle by. Där ska det finnas cykeluthyrning och skyltar med information om olika vandringsleder. Från parkeringen ska det gå shuttle-buss till naturreservatet. • Göra de vandringsstigar som leder ut på halvön tydligare och lättare att hitta. • Diskussioner med Skånetrafiken om att utöka kollektivtrafiken i området. • Göra ett par av de befintliga parkeringsplatserna större och märka ut dem tydligare • Sätta upp räcken längs med vägen och införa förbud mot att parkera utanför parkeringsplatserna. I förslaget finns också parkeringsavgift på parkeringsplatserna i naturreservatet på 20 kr i timmen eller 50-60 kr per dag.

– Jag tror mycket på parkeringsavgifter, speciellt efter att vi utvecklat andra alternativa sätt att komma dit, säger Daniel. Det är dock Naturvårdsverket som äger frågan. De arbetar nu för att hitta en gemensam lösning för alla svenska nationalparker och har därför inte satt ner foten ännu. Hållbara stigar

Som mest var här 2500 bilar på en dag.

Från experter på att bygga mountainbike-leder har personalen på Kullaberg lärt sig hur de kan anlägga leder och stigar som tål riktigt hög belastning. Det gäller att begränsa lutningen genom att leda stigen i serpentiner och att undvika att dra stigar genom vattenstråk. Det ska också vara rätt underlag. – I år är det Friluftslivets år. Därför har vi fått extra pengar från Naturvårdsverket som vi bland annat vill använda för att förbättra våra leder, berättar Daniel. Information om alternativ

Lika viktigt som att förbättra infrastrukturen är det att satsa på bra information, menar Daniel. Han tänker på realtidsinformation som visar 2038

/05


[i verkligheten]

Hållbar turistdestination Kullabergs naturreservat är det första skyddade området i Sverige som är certifierat enligt European Charter for Sustainable Tourism, en certifiering från Europarc Federation. Certifieringen visar att Kullaberg garanterar engagemang och samarbete med myndigheter, lokala företag och representanter för turismnäringen för att främja miljöskyddet och en hållbar turism. Läs mer på www.kullabergsnatur.se och www.europarc.org/ sustainable-tourism/

när det är besökstoppar och när det är färre besökare, hur belastningen på vägen ser ut just nu och hur många lediga parkeringsplatser det finns. Det är också viktigt att informera om olika sätt att resa till naturreservatet och vad de kostar. – Vi kommer satsa extra på att ge god information vid parkeringsplatserna, gärna med naturinformatörer. De är ofta mer effektiva än skyltar, säger Daniel. – Vi vill också berätta om andra naturområden i närheten som är mindre välbesökta. Samarbete ger effekt

Sedan flera år tillbaka samarbetar Kullabergs naturreservat med andra nationalparker och naturreservat, både i Skåne, Sverige och utomlands. – Det senaste året har samarbetet blivit mer intensivt. Vi delar kunskap och erfarenheter med varandra. Från våra diskussioner ser jag att det finns

06/2038

ett samband mellan besöksavgift och god service. Det är också tydligt att det fungerar bäst när nationalparken eller naturreservatet har ett nära samarbete med kommunen och närliggande företag såsom caféer och cykeluthyrning, säger Daniel. Följaktligt så har Kullabergs naturreservat en tät dialog med Höganäs kommun, Skånetrafiken, Trafikverket, Naturvårdsverket och företag i omgivningen. I diskussionerna använder de ofta förslagen de fått från Trivector. – De är till stor hjälp, säger Daniel. Vi behöver agera snabbt för att klara att hantera alla dem som vill komma hit. – Även om antalet besökare troligen sjunker när pandemin klingar av, tror jag att det kommer fortsätta att vara fler besökare än det var före corona. Det är så många nya människor som upptäckt naturen och friluftslivet det senaste året. Fast kanske börjar vi så småningom sprida ut oss mer, till fler naturområden och över året? ☐

Friluftslivets år Luften är fri är ett projekt som leds av Svenskt Friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket under 2021. Syftet är att fler människor ska prova friluftsliv samt att öka medvetenheten om friluftslivets värden och om allemansrätten. Målet är att 10 procent av Sveriges befolkning ska vara ute mer under 2021 än tidigare. 150 olika aktörer är med och arrangerar aktiviteter under Friluftslivets år 2021. Aktiviteterna genomförs över hela Sverige och är öppna för alla. Projektet leds av Svenskt Friluftsliv. Läs mer på www.luftenarfri.nu. Källa: Svenskt friluftsliv och Naturvårdsverket

Vi behöver agera snabbt.


[spaning] Text: Karin Lindskog. Foto: Jonathan Fernström, Shutterstock.

Med god ton som vapen Att bekämpa hat, hot och lögner på nätet är lite som att städa ett hus. Det kan kännas jobbigt och tungt innan du börjar, men när du väl startat känns det enklare. Mina Dennert gjorde precis det. För fem år sedan grundade hon Facebookgruppen #jagärhär.

Mina Dennert grundade Facebookgruppen #jagärhär 2016.

2038

/07


[spaning]

m

edlemmarna i gruppen #jagärhär hjälps nu åt att varje dag året runt gå in i hatfyllda kommentarsfält och sprida saklighet och god ton. Tillsammans gör de nätet lite vänligare. Syftet med rörelsen #jagärhär är att stärka demokrati och mänskliga rättigheter genom att motverka hat och hot i kommentarsfält och låta alla komma till tals. #jagärhär vill stå upp för fakta och inspirera andra att säga ifrån när de ser eller hör något de inte håller med om. Journalisten och författaren Mina Dennert grundade #jagärhär i maj 2016 för att hon saknade en konstruktiv debatt på nätet. – Jag ville stötta alla dem som blir utsatta för hat och hot i media. Det finns många journalister och demokratiskt valda politiker som censurerar sig själva. De vågar inte säga vad de tycker för de vet att de riskerar att utsättas för kränkande kommentarer. Personer som tillhör olika minoriteter i samhället är speciellt utsatta, menar Mina. För Mina var det inte en stor sak att starta en Facebookgrupp. Hon kommer på nya projekt hela tiden. – Jag är ganska pragmatisk, funderar på hur löser vi det här och så går jag till handling. Metod som fungerar

#jagärhärs metod går ut på att medlemmarna tipsar varandra om var det finns kommentarsfält med hatfyllda kommentarer. Medlemmarna går sedan in i dessa kommentarsfält och fyller på med kommentarer som är sakliga och håller god ton. Medlemmarna behöver inte hålla med om det som sägs, men de ser till att diskussionen håller sig till ämnet. De ifrågasätter påståenden som verkar orimliga eller som de vet är falska och de stöttar alla människors rätt att säga vad de tycker. – Vår viktigaste regel är att aldrig förstöra en bra diskussion. Vi går bara in i kommentarsfält som är hatiska, säger Mina.

Andra #jagärhär medlemmar går sedan in och gillar de mer konstruktiva kommentarerna vilket gör att dessa kommer högre upp i kommentarsfälten. Nya besökare på sidan får se kommentarerna med god ton först vilket gör dem mer benägna att kommentera sakligt. Att metoden fungerar har en vetenskaplig studie från Dusseldorf Institute for Internet and Democracy visat. – Vi uppmuntrar alla till att reagera varje gång de ser hot, hat och kränkningar på nätet, säger Mina. För att agera behöver du inte vara så insatt i sakfrågan. Du kan göra stor skillnad bara genom att gilla det du tror på. Från olagligheter till lögner

När #jagärhär grundades förekom det många grova övergrepp, ibland även mordhot, i kommentarsfälten. Många kommentarer var tydligt utanför lagens gränser. De etablerade medierna hade nyligen flyttat över diskussionerna från egna kommentarsfält till diskussioner på Facebook. De var inte beredda på hur denna flytt skulle påverka tonläget i diskussionen. Idag har tonen i kommentarsfälten förändrats. Nu är det färre olagligheter, men fler konspirationsteorier och lögner. Ofta börjar hatet med att någon sprider en lögn. Andra läser detta och blir arga. – Det är förvånansvärt lätt att lura människor. Många har svaga kunskaper om hur vårt samhälle fungerar och brister i källkritiken, menar Mina. Att sprida lögner går väldigt fort. Sanningen kräver mer arbete. Du behöver granska källor och gå på djupet. Vetenskapliga studier kan också gå emot varandra. – Lögnerna spär på hatet. Detta är svårare att komma åt. Jag kan se en normalisering av hatet. Det som för några år sedan ansågs hårresande har idag blivit mer etablerat. Just konspirationsteorierna oroar Mina. Hon menar att det måste vara jättejobbigt för dem som tror på dessa teorier. De lever i en parallell verklighet och blir väldigt utsatta. Det kan också vara farligt om de väljer att ta till våld.

Vår viktigaste regel är att aldrig förstöra en bra diskussion. 08/2038


[spaning]

#jagärhär arbetar därför tillsammans med psykologer och pedagoger för att fundera över hur de kan bli bättre på att bemöta dessa konspirationsteorier på nätet. Gör nytta

#jagärhär menar att deras arbete ger resultat. De kan ändra tonen i de kommentarsfält de går in i och de vet att de som utsätts för hat känner stort stöd. De blir ofta tackade. För de personer som ingår i en grupp som sprider hat, men som ibland tvivlar, kan det vara viktigt att se att det finns fler åsikter. – Många medlemmar menar att de genom #jagärhär tränar sig på civilkurage. De får kunskaper som de kan använda även utanför nätet, berättar Mina. Många av medlemmarna lägger ner enormt mycket tid på #jagärhär. Moderatorerna turas om att moderera och lägger ner en dag i veckan på arbetet. Många av dem har varit aktiva i flera år. Och de arbetar helt ideellt.

Jag ville stötta alla dem som blir utsatta för hat och hot i media.

2038

/09


[spaning]

Vi ser att vi har en metod som fungerar.

– Jag får en sådan kraft och energi av att möta alla dessa fantastiska modiga supersmarta och välformulerade människor som engagerar sig för demokrati och mänskliga rättigheter. De inspirerar mig så mycket, säger Mina. Vi ser att vi har en metod som fungerar. Det ger oss kraft. Jag tänker att du blir mer trött om du inte agerar. Växer internationellt

Idag växer nätverket främst utanför Sverige. Samma dag som jag ringer upp Mina har hon haft möten med både FN och WHO. Det har också startats en ny grupp inom den internationella rörelsen I Am Here International, denna gång i Bulgarien. Med den nya gruppen finns det nu 14 aktiva grupper i världen och totalt 150 000 medlemmar. Knappt hälften av dem är med i svenska #jagärhär. Arbetet samordnas genom I Am Here

010/2038

International som har ett litet kansli. Mina är en av de anställda där. Utöver samordning, arbetar I Am Here International även med utbildningsinsatser och med att arrangera webbinarier och konferenser. De pratar med media, sociala medieföretagen, samt med organisationer som EU, WHO, Svenska kyrkan och Greenpeace. – Jag tror att kunskaperna och medvetenheten kring konsekvenserna av tonen på nätet och sanning vs lögn i sociala medier har ökat på senare år. Det ser jag inte minst genom alla de andra initiativ och projekt jag stöter på inom området. Det var knappt att man pratade om detta när jag startade #jagärhär, numera verkar många fler förstå allvaret, säger Mina.  – Målet är att #jagärhär inte ska behövas, men frågan är om vi någonsin kommer dit att civilkurage inte behövs. ☐

Om #jagärhär Facebookgruppen #jagärhär grundades i Sverige 2016 och har idag ca 150 000 medlemmar världen över, varav 72 800 i Sverige. #jagärhär är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för ett inkluderande, demokratiskt samhälle utan hat. Läs mer på www.jagarhar.se eller på Facebook #jagärhär. #jagärhär har vunnit flera priser. Bland annat: • Årets samhällsaktör 2016 • Årets initiativ 2017 • Anna Lindhs pris 2017 (Till Mina Dennert) • Årets sociala medier pris 2019


[pejling] DÄRFÖR GÅR VI TILL JOBBET IFMA (International Facility Management Association) har frågat 250 arbetsplatsexperter från hela världen vad de tror om arbetslivet efter corona. 81 procent av dem tror att minst 26 procent kommer vilja arbeta hemifrån, åtminstone på deltid, efter pandemin. De ser många fördelar såsom minskat resande, lägre kontorskostnader och bättre balans mellan arbete och fritid.

LAKAN BLIR TILL SOCKERLÖSNING Forskare på LTH i Lund har med hjälp av svavelsyra lyckats bryta ner bomullens växtfibrer till mindre beståndsdelar. Resultatet blir en klar mörkt bärnstensfärgad sockerlösning. Från ett vanligt lakan går det att få ut fem liter sockerlösning. Vätskan går inte att dricka då den innehåller svavelsyra. Planen är i stället att tillverka kemikalier som kan användas för att utveckla olika typer av textilier, ex spandex och nylon. Tanken är att i framtiden ska en mindre mängd textil gå till avfallsförbränning och större del återvinnas. Att hydrolisera bomull är inte en ny idé, men det har tagit många år att göra processen effektiv och ekonomiskt bärkraftig. Källa: Forskning.se

Enligt undersökningen kommer det dock även efter pandemin finnas skäl att vistas på kontoret. De nio främsta är: • Sociala interaktioner som inte går att förverkliga online • Specifika faciliteter och utrustning som inte finns hemma • Avsaknad av specifikt anpassad miljö • Att snabbt kunna ta itu med och fördela komplexa frågor och utmaningar • Arbeta med uppgifter som behöver innovationskraft • Möjligheter till naturligt lärande, mentorskap och kunskapsdelning • Välkomna kunder • Arbeta med uppgifter som är konfidentiella • Medarbetaren oroar sig för att distansarbetet ska ha negativ påverkan på karriär/lön Källa: Tenant and Partner DET EUROPEISKA TÅGÅRET HAR BÖRJAT EU-kommissionen har bestämt att 2021 är det Europeiska tågåret. Syftet är att lyfta fördelarna med järnvägstrafik. Ett stort antal aktiviteter ska äga rum i Europa för att visa på hur smart, säkert och hållbart det är att resa med tåg både när det gäller privata resor och tjänsteresor. Idag svarar järnvägstrafiken inom EU för 7 procent av passagerartrafiken och 11 procent av godstrafiken. Läs mer på https://europa.eu/year-of-rail

Solcellsdrivna batteriskyltar till kollektivtrafiken E-pappersskärmar är en ny typ av hållbara skyltlösningar för kollektivtrafiken. De kan användas för att visa olika typer av informationsinnehåll såsom: • passagerarinformation i realtid • kartor • varningar • aviseringar och • allmän information. E-papperskärmarna är batteridrivna och laddas med energi från solceller alternativt från belysningsström. De kan med fördel sättas upp på platser där det är svårt att dra fram el alternativt där det är för kostnadsdrivande.

Produkten går lätt att anpassa till olika informationssystem och är redan förberedd för att användas ihop med Trivectors IntraInfo som dagligen förser ca 50 procent av landets kollektivtrafikresenärer med trafikantinformation. Skyltarna kan även utrustas med text till tal för att underlätta för resenärer med synnedsättning. Samtliga lösningarna är utomhusklassade med IP 67, IK10 vandalsäkrade, UV-skyddade och är LED-belysta vid knapptryckning. Trivector inleder nu ett samarbete med det slovenska företaget Visionect för att erbjuda kunder unika e-pappersbaserade lösningar.

2038

/011


[forskning [i verkligheten] som utvecklar] Text: Per-Olof Diderot. Text: xxxx Foto: VKT. Foto: xxxx

Hållbarhet i fokus

012/2038


Det norska kollektivtrafikbolaget Viken kollektivterminaler har på busshållplatserna vid Sandvika station uppgraderat sina gamla skyltar med ny teknik. Viken kollektivterminaler, VKT, har sedan lång tid tillbaka LED-skyltar för trafikantinformation, men då producenten av befintliga skyltar inte längre finns kvar har det blivit omöjligt att förse dessa skyltar med reservdelar. Dessutom har skyltarna blivit slitna under årens lopp och behövde en renovering alternativt ersättas med nya. I strävan efter att sätta hållbarhet i fokus valde VKT tillsammans med Trivector att återanvända kapslingen, men ersätta LED-panelerna med modern fullfärgs-LED/RGB teknik. På detta vis kan de även utnyttja befintliga fästen och få till ett smidigt byte. Fullfärgs-LED

VKT har som mål att erbjuda kollektivtrafikresenärerna bästa möjliga helhetsupplevelse av sitt resande. Därför valde de att använda fullfärgs-

LED tekniken som tillåter bildvisning i valda kulörer och som överensstämmer med färgerna på de busslinjer som avgår från hållplatserna. Nya visningsmöjligheter

Enligt VKT:s egen projektledare Dagfinn Mahle är de mycket nöjda med denna nya visningsmöjlighet till resenärerna. Dagens teknik gör det möjligt att visa fler pixlar på motsvarande bildyta vilket bidrar till att mer information kan presenteras för resenären. Ljusstyrkan är på hela 5500 candela vilket gör att läsbarheten blir utmärkt även i direkt solljus. Ljusjusteringen är automatisk, vilket innebär att när mörkret faller dras ljusstyrkan ner till lämplig nivå så att ingen ska bli bländad.  ☐

Kort om

VKT

Viken kollektivterminaler FKF (VKT) är ett landstingskommunalt företag som ägs av Viken fylkeskommune. VKT:s uppdrag är att driva, förvalta och utveckla kollektivtrafikinfrastruktur i området Akershus och på några platser i Oslo (Oslo bussterminal och Aker Brygge färjeterminal för Nesoddfergen). VKTs ansvarsområde inkluderar cirka 2000 buss- och färjestopp och terminaler samt 53 föraranläggningar. Företaget har också en del affärsaktiviteter, som att hyra ut lokaler för kiosker och restauranger vid terminaler samt reklamutrymme. Läs mer på: https://www.kollektivterminaler.no/

2038

/013


pejling] Text: Christer Ljungberg. Foto: Botond Horvath, trabantos, Sergiy Palamarchuk, Shutterstock.

Tredje platsen

– utvecklar våra stadskärnor Man kan säga att 2030 kom redan 2020. Som vanligt när stora katastrofer drabbar människan tar utvecklingen ett stort steg framåt. Det hände under spanska sjukan, och under de koleraepidemier som drabbat Europa. De gångerna handlade det om stora framsteg inom hygien och samhällsbyggande. Nu handlar det om distansarbete, digitala möten och e-handel.

m

ånga ställer sig frågan om hur detta kommer att påverka våra städer. Kommer vi att gå tillbaka till hur det var före pandemin, eller kommer vi att behöva arbeta med ett förändrat synsätt för att skapa attraktiva städer? Stora städer har under senare år sett en utflyttning till mindre orter. Och det finns en del data som pekar på att denna trend förstärkts under pandemin. Mer hemarbete kräver större yta, och mindre orter har lägre kostnad för boendet. En viss ökning i detta beteende kopplat till pandemin tycker sig mäklarna se. Arbetar hemma

Distansarbetet ökade drastiskt under pandemin. Någonstans mellan 30 - 40 procent har arbetat hemifrån. Ingen vet naturligtvis hur mycket av dessa förändringar som kommer att finnas kvar. Olika undersökningar visar olika svar på om man vill, kan och får fortsätta att arbeta hemifrån post corona. Men en viss förändring kan vi säkert räkna med. Och så har ju e-handeln ökat drastiskt. Vi har nu vant oss vid att beställa allt mer varor på nätet, och ökningen under 2020 var ca 40 procent jämfört med året innan. Handlar det roliga i stan

Men vad händer då med våra stadskärnor? Flera forskare, liksom Handelns utredningsinstitut och Svensk Handel, menar att e-handeln inte behöver påverka stadens handel negativt,

014/2038

utan tvärt om. Genom att handla bulkvaror, som man tidigare handlade i köpcentrum, på nätet, får man pengar över att spendera i nischade butiker i staden. På så sätt kan e-handeln och cityhandeln gå hand i hand. De tråkiga sakerna köper vi på nätet – men parmesanosten och surdegsbrödet vill vi köpa i en liten butik i stadskärnan. Och nu när e-handeln ökar drastiskt, med en extra kick av corona, finns det också en hunger för att handla på vanligt sätt, men också en oro för smittspridningen. Här finns nya möjligheter för staden att agera. I Edinburgh har man stängt av flera av de centrala gatorna för biltrafik, för att ge bättre plats för fotgängare att hålla den sociala distanseringen. Det har betytt bättre plats för uteserveringar etc. Och just nu pågår diskussionen om att behålla åtgärderna efter pandemin. Tredje platsen lockar

En undersökning av Svensk Handel har visat att det som gör att stadskärnor attraherar besökare är i tur och ordning: utbud av butiker, restauranger och caféer och grönska. Det gäller för staden att skapa så många sådana besöksanledningar som möjligt. Detta pekar mot att för att skapa en levande stadskärna kan vi ta hjälp av det som kallas för ”den tredje platsen”. Begreppet myntades av sociologen Ray Oldenburg i mitten på 90-talet, i boken ”The great good place”. Bostad och arbete är första och andra platsen i våra städer. Vad är då den tredje platsen?


[pejling]

Den 3:e platsen • • • •

gratis eller billig lättillgänglig nära många besökare

Den tredje platsen är gratis eller billig, mat och dryck är viktigt, men inte nödvändigt. Den skall vara lättillgänglig, nära för många. Och den bör ha många återkommande besökare. Det kan handla om bibliotek, kyrkor, kaféer, parker, kommunala mötesplatser, delar av gågator och andra informella mötesplatser. Gör staden attraktiv

Ny forskning visar att väl planerade och utförda tredje platser, bidrar till staden på många sätt. De kan öka hälsan för äldre, ge säkrare städer men framför allt bidra till en attraktiv stad. Känslan av en tillhörighet till staden ökar också med bra tredje platser. När det gäller kaféer och restauranger med uteservering, är det viktigt med tillräckligt med plats på trottoaren. Detaljer som lagom avgränsning, parasoller och möblering har också stor betydelse. Genom att satsa på infrastruktur som gynnar aktiv mobilitet som cykling och gång, ökar inte bara hälsan, utan utrymme för tredje platser skapas. På detta sätt tillför staden värden som vi inte får när vi e-handlar. Kanske kan en vinbar i hörnet på klädbutiken fungera på detta sätt. ☐

2038

/015


[forskning som utvecklar] Text: Karin Lindskog. Foto: Stutterstock.

Koleran bröt igenom stängda gränser

j

Lönar det sig att sätta folk i karantän och stänga landets gränser? Eller bryter smittan ut ändå? Frågan är inte ny. Genom historien har många svåra epidemier drabbat vårt land. Människor har tvingats hantera ovisshet, smittspridning, sjukdom och död. Ofta har de också upplevt positiv utveckling efteråt. Genom att se bakåt, kan vi lära mycket av vår nutid. Kolerautbrottet är extra intressant. Det har flera paralleller med dagens coronapandemi.

ust nu påverkar coronapandemin hela vårt samhälle. Samtidigt inser vi att det är ju faktiskt inte alls är första gången vårt land drabbas av stora sjukdomsutbrott. 2038 har därför pratat med Daniel Larsson, forskare i historia vid Göteborgs universitet för att lära mer om tidigare epidemier och vad som hänt efteråt. Daniel Larsson har full koll på alla allvarliga sjukdomsutbrott och svältkatastrofer i Sverige sedan medeltiden. Han har bland annat lagt mycket tid på att studera kyrkböckernas begravningslängder för att se vad folk dött av under olika tidsperioder. – Smittspridningen gick förvånansvärt snabbt förr, med tanke på hur samhället såg ut och hur man färdades, berättar Daniel. De fyra allvarligaste sjukdomarna var pesten med flera utbrott mellan 1350-1710-talet som dödade folk i alla åldrar, smittkoppor som under lång tid bröt ut var femte år och främst

016/2038

drabbade små barn, dysenteri, en bakteriesjukdom som bröt ut i samband med svält och då drabbade barn och gamla, och olika typer av febrar. – Hur hemsk corona än är så är det närmast ingenting jämfört med tidigare sjukdomar. Under den senaste pesten, 1710-12, dog omkring 100 000 i Sverige som då hade en befolkning på 1,4 miljoner, säger Daniel. Likheter mellan kolera och corona

Kolerautbrottet på 1830-talet var jämförelsevis mindre dödligt, men är det utbrott som har flest likheter med dagens coronapandemi. En av likheterna är förvåningen. Både då och nu trodde vi att vi kommit till rätta med större sjukdomsutbrott och skulle förskonas från fler epidemier. En annan likhet är vilsenheten. Hur ska vi möta denna utmaning? Vad beror sjukdomen på? Hur sprids den? Och hur kan vi bota dem som insjuknat?


r

[forskning som utvecklar]

Kriser kan också leda till aktiv förändring. Så var det efter de stora sjukdomsutbrotten på 1700-talet. På 1810-talet började koleran bryta sig ut från Asien, och kom in i Europa på 1830-talet via två vägar, dels via Ryssland och Finland, dels via Polen, Frankrike upp mot England. Sverige försökte skydda sig genom att sätta upp kontroller och upprätta karantän. Det fungerade några år, men 1834 bröt koleran ut i Sverige ändå. Sjukdomen drabbade Sverige fläckvis, vissa orter blev hårt drabbade medan andra klarade sig betydligt bättre. Totalt dog cirka 13 000 personer i Sverige som då hade en befolkning på ca 3 miljoner. Även om dödligheten var mycket mer närvarande på 1800-talet, så gjorde koleran folk skräckslagna. Det gick så fort. I Jönköping dog till exempel 600 personer på några veckor. Lik låg i högar och kördes med gnisslande vagnar till massgravar på nätterna. Karantän eller städning

En intensiv debatt uppstod mellan dem som menade att sjukdomen spreds kontagiöst, dvs genom något mycket litet och osynligt som smittade från person till person. De menade att Sverige borde skydda sig genom att sätta upp karantäner och kontroller. Den andra sidan menade att sjukdomen mer troligt orsakades av smuts och osunda miljöer. Den drabbade ju främst de fattigare kvarteren. De tryckte på vikten av att hålla rent för att undvika sjukdom. Genom att koleran kom in i Sverige trots alla kontroller fick falangen som menar att sjukdomen spreds i smutsiga miljöer vatten på sin kvarn. Debatten ledde till att restriktionerna lättade och samhällets fokus flyttade till att förbättra hygienen. – I Skaraborg som jag kommer från, ville man behålla soldaterna som höll vakt mot smittan, men Sundhetskollegiet i Stockholm bestämde och de beordrade att soldaterna skulle skickas hem, berättar Daniel. Idag vet vi att koleran spreds via bakterier som trivdes i smutsiga miljöer, vilket innebär

att båda sidorna hade rätt. Kanske är det därför vi idag förknippar sjukdom med smuts? Efter kris kommer förändring

Historiskt sett kan vi se att stora kriser med hög dödlighet brukar följas av några år då fler än vanligt gifter sig och fler barn föds. Efter digerdöden (pestutbrott på 1300-talet) då väldigt många dog, uppstod arbetskraftsbrist och många lediga gårdar. För dem som överlevde blev levnadsvillkoren därför bättre. Kriser kan också leda till aktiv förändring. Så var det efter de stora sjukdomsutbrotten på 1700-talet. Då uppstod en önskan om att komma till rätta med sjukdomarna. Det byggdes fler sjukhus, läkeväsendet förstärktes och den medicinska kunskapen växte. Detta ledde till att man på 1800-talet kunde börja vaccinera mot smittkoppor. Smittkopporna hade redan börjat minska, men vaccinet bidrog till att utrota sjukdomen. Även dysenteri, febrar och pest började försvinna och dödligheten sjönk. – Precis när de börjat besegra de gamla, stora farsoterna, så dök koleran upp, berättar Daniel. Även koleran ledde till förändring. I städerna sattes ordningsregler för hygienen upp. De reglerade bland annat vatten, avlopp och avfall. Dessa åtgärder ledde till att smutsen minskade i städerna. Under coronapandemin har digitaliseringen tagit ett stort kliv framåt. Till exempel görs intervjun för denna artikel via Teams. – Till viss del kommer vi säkert fortsätta med möten på distans även efter corona, menar Daniel. Och även om det finns ett uppdämt behov av att resa och träffas fysiskt när smittspridningen minskar, så tror jag att miljöskäl kommer driva på för att vi ska ändra vårt beteende i en mer hållbar riktning. – Jag hoppas också att vi lärt oss att inte ta allt för givet, så att vi nästa gång ett virus drabbar oss blir mindre förvånade och har bättre beredskap. ☐

Daniel Larsson, forskare i historia vid Göteborgs universitet

Daniel Larsson har bland annat skrivit: • • •

Den dolda transitionen (2006) Vid fallen. Om Trollhättebygdens historia (2011) Kolera. Samhället, idéerna och katastrofen 1834 (2015).

2038

/017


[pejling] Text och foto: Vardagscyklisterna.

Vardagshjältar på hjul Har du upptäckt Trivectors Instagramkonto Vardagscyklister ännu? Det har idag cirka 1200 följare. Varje vardag publiceras ett nytt inlägg. Ibland är det en av Trivectors medarbetare som cyklar, men oftast är det gästcyklister, personer som cyklar i vardagen och som vill sprida fördelarna med att cykla. 2038 har bett tre av dem att presentera sig lite mer.

Bodil Sonesson, Malmö Aktiv i Cykelfrämjandet Vad betyder vardagscykling för dig? Allt! Ända sen jag sålde min förmodligen sista bil 2002 är cykeln mitt primära fortskaffningsmedel. De senaste åren har jag övergått till elcykel och sträckorna jag cyklar har förlängts avsevärt. Malmö är en väl samlad stad och jag drar mig numera aldrig för att ta fram cykeln vart jag än ska. Med cykelkärran påkopplad kan jag transportera allt från barnbarn, katter och matinköp till jordsäckar och grovsopor.  Tack vare cyklingen får jag dessutom en massa vardagsmotion. Vad gjorde dig intresserad av att vara gästcyklist? Det var Cykelfrämjandet som fick en förfrågan, som jag nappade på. Jag höll precis i en nybörjarkurs i cykling för vuxna, ”Frihet på cykel”. Och hade dessutom nyss börjat i ett annat, spännande cykelprojekt, Cykling utan ålder – med rätt till vind i håret, på några av Malmös äldreboenden. Så jag tyckte att jag hade inspirerande saker att dela med mig av! Hur tyckte du att det var att dela med dig av ditt vardagscyklande via Instagram-kontot? Det var ett rent nöje! Har du några tankar om hur vardagscyklingen i Sverige kan utvecklas? Satsningar på cykelbanor måste ökas med rekordfart och det måste få kosta. I tätorter måste en mycket större andel av gaturummet disponeras av cyklister och fotgängare. Väl avgränsade från varandra! På landsbygden måste kommuner och regioner samverka bättre så kommungränser inte utgör hinder.  Att ge barn och unga möjlighet och inspiration att cykla till och från skolan är nog det enskilt allra viktigaste.

018/2038

Jag höll precis i en nybörjarkurs i cykling för vuxna.


[pejling]

Instagram blir extra roligt när du är vardagscyklist.

Tomas Helleberg, Umeå Gymnasielärare inom arkitektur och stadsbyggnad Vad betyder vardagscykling för dig? Du behöver inte vara cykelintresserad för att vardagscykla, det är helt enkelt ett smidigt sätt att förflytta sig. För min del är cykel det snabbaste och enklaste sättet att ta sig fram. Jag cykel-tåg-cykelpendlar till Örnsköldsvik där jag jobbar. Vad gjorde dig intresserad av att vara gästcyklist? Jag har varit vardagscyklist två gånger, en gång när jag bodde i Luleå och en gång mer nyligen från Umeå. Jag ville lyfta cyklingen i norr med alla dess naturupplevelser, och alldeles särskilt vintercyklingen. Det är roligt att visa att det går. Hur tyckte du att det var att dela med dig av ditt vardagscyklande via Instagram-kontot? Instagram blir extra roligt när du är vardagscyklist. Plötsligt får jag ett nytt flöde med massor av cykelrelaterade inlägg och många nya kontakter. Det är många som ställer frågor om vintercykling. De undrar vad jag har för kläder och utrustning – och hur jag orkar. Har du några tankar om hur vardagscyklingen i Sverige kan utvecklas? Jag skulle gärna se att vi i Sverige tar cyklingen mer på allvar, att vi prioriterar cyklingen mer gentemot andra färdsätt. Det är viktigt också att vi ser till hela resan. Det måste fungera i bostadsområdet där jag bor, på arbetsplatsen, vid inköp och när jag hämtar och lämnar på förskolan, och i alla transporterna där emellan.

Sion Mathew, Göteborg Studerar Transportteknik på Chalmers Vad betyder vardagscykling för dig? När jag bodde i Indien körde jag motorcykel, men livet i Sverige har fått mig att se de positiva aspekterna med cykling. Cykling är inte bara mitt transportsätt utan också mitt dagliga träningssätt. Jag tror att cyklingen förbättrar min mentala hälsa också. Vad gjorde dig intresserad av att vara gästcyklist? Jag kände att det var en möjlighet att dela mina dagliga cykelupplevelser och interagera med cykelentusiaster både i och utanför Sverige. Jag gillar motivet att inspirera fler människor att cykla för att nå en mer hållbar, hälsosam och grön framtid.

Cyklingen är mitt dagliga träningssätt.

Hur tyckte du att det var att dela med dig av ditt vardagscyklande via Instagram-kontot? Jag fick chansen att interagera med många entusiastiska följare. Jag var glad att jag kunde dela kunskapen om Vintercyklingens dag och uppmuntra människor att delta för att visa att vi kan cykla året runt. Jag hoppas att mina inlägg kan inspirera människor att ta cykling mer på allvar. Har du några tankar om hur vardagscyklingen i Sverige kan utvecklas? Jag ser gärna att vi skapar infrastruktur som helt skiljer cykeltrafik från motortrafik och samtidigt minimerar höjdskillnaderna. En annan idé är att införa offentliga cykelverkstäder och utbytesprogram dit människor kan ta med sig gamla och trasiga cyklar till försäljning, eller för att ge bort dem till behövande.

2038

/019


[kundkoll] Text: Karin Lindskog. Foto: Kiruna kommun.

Bästa läget för framtiden Hur tänker framtidens Kirunabor? Vad kommer vara viktigt för att invånarna ska trivas och staden utvecklas? Hur kommer de vilja ha det? På grund av att gruvan i Kiruna behöver mer plats har kommunen fått en unik chans att tänka nytt – att skapa ett nytt centrum som håller för lång tid framöver. Fokus just nu är att hitta det allra bästa läget för den nya järnvägsstationen, ett läge som passar såväl pendlare som turister, gruvarbetare, rymdforskare och så klart även rennäringen.

K

irunas gamla järnvägsstation var en av de första byggnaderna som byggdes när Kiruna stad bildades kring förra sekelskiftet. Intill stationen växte sedan centrum fram. För tio år sedan var järnvägsstationen också en av de första byggnaderna som revs när gruvan behövde mer plats. Sedan dess används en provisorisk station norr om stan för persontransporter. Godstransporterna går på Malmbanan som dragits om väster om gruvan. Flera alternativ

En modern och hållbar stad behöver en bra järnvägsstation. Det känns självklart för Kirunaborna. Nu är det dags att bestämma var den nya ska ligga. Flera lägen har presenterats, ett är att permanenta den provisoriska stationen. Detta anser kommunen inte vara lämpligt. Den provisoriska stationen ligger två kilometer norr om dagens centrum och drygt fem kilometer från Kirunas nya centrum. Platsen upplevs ödslig och otrygg. Dessutom finns farhågor om att gruvans framtida deformation ska påverka området. Om så sker kommer den nuvarande

020/2038

många överväger inte möjligheten att resa med buss till stationen, berättar Timo. Men som alla andra samhällen kommer även vi behöva ställa om till hållbarare transporter, och från kommunens sida bedömer vi att det centrumnära alternativet är det bästa för att underlätta omställningen. Få men kloka synpunkter

vägen kapas och trafiken till stationen måste ledas runt det stadsnära fjället Luossavara. Utöver den tillfälliga stationen, återstår nu tre förslag på nya stationsplaceringar som alla förutsätter nya järnvägsdragningar, ett läge mitt i Kirunas nya centrum, granne med stadshuset, ett läge ganska nära nya centrum och ett tredje vid flygplatsen. Alla tre alternativen innebär säckstationer, där tågen kör in och vänder. – Vi vill att den nya stationen ska förenkla resandet och upplevas som en integrerad del av stadsmiljön. Ambitionen är att upprätta ett resecentrum som möjliggör smidiga byten från tåg till regional och lokal busstrafik. Den ska vara lättillgänglig för fotgängare och cyklister och upplevas som en befolkad och trygg plats. Naturligtvis måste den också vara långsiktigt hållbar, säger Timo Saarensilta, Trafikplanerare i Kiruna kommun. Politisk diskussion

Just nu pågår en politisk diskussion i stan om vilket som är viktigast, att stationen ligger nära flygplatsen eller att den ligger nära regional busstrafik i centrum. – Kirunaborna är idag vana vid att ta bilen när de ska förflytta sig, och

Kirunaborna är väldigt stolta över sin stad och det finns en stor förståelse för att staden måste flytta när gruvan behöver mer plats. Hittills har de dock varit ganska passiva i diskussionerna om hur stadsomvandlingen ska ske. Kanske beror det på stor tillit till samhället? Kanske beror det på att det är så mycket som händer på en gång och att det är svårt att veta när det är rätt tid att framföra synpunkter i olika frågor? Kanske är frågan alltför abstrakt? – De synpunkter som allmänheten har skickat in vid järnvägsutredningen tycker jag är kloka och genomtänkta, säger Timo. De flesta föredrar det mest centrumnära läget. En del föredrar läget intill flygplatsen. Några närboende oroar sig för buller, andra för att järnvägen ska bryta upp deras skidspår. Påverkar rennäringen

En viktig diskussion är hur järnvägen kommer påverka rennäringen. Om det beslutas om en centrumnära station kommer spåret att korsa renflyttningsleder för två samebyar, som är klassade som riksintresse. Mot denna bakgrund har kommunen och samebyarna i processen förordat olika alternativ. Dialogen kommer dock fortsätta och kommunen hoppas på att det ska gå att hitta en lösning som uppfyller behoven för båda parterna.


[kundkoll]

Under våren 2021 kommer kommunen fatta ett inriktningsbeslut i frågan om bästa stationsläge. Till hjälp har de en utredning från Trivector som visar på tillgänglighet, resstandard och funktionalitet för de olika lägena. När inriktningsbeslutet är taget kommer Trafikverket utlysa samråd och därefter, i juni 2021, ta beslut om lokalisering. 2023 ska planarbetet vara slutfört. Timo hoppas att den nya stationen kan tas i bruk kring 2030. – Jag hoppas att vi får ett läge som gör att den regionala pendlingen kan öka, vilket i sin tur förbättrar förutsättningarna för gruvnäringen, rymdforskningen och turismen, säger Timo. För att staden ska kunna utvecklas behöver vi en nära koppling till omvärlden, och för att få till det måste vi kunna resa. ☐

Kiruna stadsomvandling I etapper mellan 2023- 2030 kommer stora delar av Kiruna stadskärna att rivas och byggas upp igen några kilometer sydost om nuvarande centrum. Flytten påverkar bland annat stadshus, torg, stadspark, kontor, skolor, simhall, järnvägsstation, kulturcentrum, kyrka, hotell och handel. Några kulturhistoriskt värdefulla byggnader flyttas, men de flesta rivs och byggs upp igen. Omkring 6000 personer, cirka 33 procent av befolkningen i tätorten, behöver flytta till följd av stadsomvandlingen. Källa: Kiruna kommun

Fakta

Kiruna Kiruna har idag 23 000 invånare fördelade på 20 000 kvadratkilometer, en yta stor som halva Danmark. Kiruna har vuxit upp kring gruvan i Kiirunavaara. Andra viktiga näringar är rymdindustri, turism och biltestverksamhet Viktiga årtal: 1890 LKAB grundas. Då fanns endast ett par fiskarkojor vid nuvarande Kiruna. 1899 Malmbanan mellan Gällivare och Kiruna invigs 1900 Första stadsplanen 1903 Malmbanan mellan Kiruna och Narvik invigs 1966 Esrange Space Center grundas 2004 LKAB presenterar en prognos för hur gruvan kommer påverka staden som visar att stadskärnan behöver flyttas.

2038

/021


[pejling]

Förr finns inte.

Välkommen till framtiden! Att resa framåt i tiden är ganska enkelt. Man behöver bara se tiden an. Tempot är inte så högt dock, men vi närmar oss framtiden en dag i taget. En hastighet vi är ganska vana vid. Och mycket fortare kan det inte gå, mer än i filmens värld.

e

n av de mer kända filmerna på temat tidsresor är Tillbaka till framtiden. De flesta har nog sett den (många i alla fall, den första filmen gav 383 miljoner i intäkter). I Back to the Future Part II (1989) ställer Marty McFly och Emmet Brown in sin ”destination time” på svindlande 2015. Självklart överraskar destinationen de båda tidsresenärerna. Att det mesta av filmens spektakulära framtidsvisioner, utom själva tidsresan, återfanns i verklighetens 2015 är en annan historia. Ett decennium fram

Covid-19 har på många sätt tagit oss på en tidsresa. Någon verkar ha ställt in en okänd destinationstid, kanske runt 2030. Vi tycks ha hoppat fram ett decennium i tiden när det gäller digitalisering, e-handel, arbetsorganisation etc. Och utvecklingen genomfördes på bara några månader. De förändringar vi tillsam-

022/2038

mans gjort är stora och många av dem sannolikt bestående. Inte bara under en långvarig coronahantering utan även efter den. Därför kan begrepp och tillhörande synsätt av typen ”övervintra”, ”uthärda” och alla andra ”stå ut med”-uttryck vara kloka att snarast sluta med. Som minst behöver verksamheter åka med i samtiden och acceptera den nya spelplanen. Ännu bättre är det om man kan vara med och påverka riktningen och aktivt ta vara på möjligheterna. Det brukar egentligen vara så – att det finns flera möjliga vägar framåt, men ingen bakåt. Förr finns inte. Sikta på framtiden

Många organisationer väntar på att kunderna och framgången ska komma tillbaka. En del av dessa organisationer kommer upptäcka att de väntar på en perrong där inga tåg längre går. Kanske har kunderna hittat andra leverantörer, och glömt de gamla. Behovet kan ha ändrats väsentligt, eller har kunderna hittat helt nya sätt att tillgodose det. Kanske finns behovet inte ens kvar. Varje verksamhet med någon form av övervintringsstrategi tar en betydande risk, en risk att våren som man minns den aldrig kommer. Säkrast då att ställa in destination time 2030 för verksamheten – för att hamna i nutiden. ☐

Text: Anders Ljungberg, vd Trivector LogiQ. Bild: Anton Gvozdikov.


Trivector

− förstå framtiden först Trivector, med drygt hundra medarbetare, består av tre delföretag med var sitt verksamhetsområde och ett nära samarbete. Alla drivs av ett vetenskapligt tänkande inriktat på praktiska resultat samt ett stort och äkta engagemang.

Trivector System

Trivector LogiQ

Höststormar, snökaos och andra oförutsedda fenomen brukar sätta kollektivtrafikens tillförlitlighet på prov. Idag får hundratusentals nordiska trafikanter dagligen tillförlitlig trafik- och störningsinformation från våra system – via talenheter och digitala skyltar, över internet och i mobiltelefoner. Vi skapar tillIT – tillit genom IT-system som ger resenärer och trafikledare den tillgängliga information de behöver, och kan lita på.

Vi stärker kundens konkurrensförmåga genom att förbättra ledning och utveckling av deras processer. Vi skapar effektivare och mer kundorienterade verksamheter som också är roligare att jobba i.

Trivector Traffic Vi hjälper våra kunder att utveckla trafiklösningar för en hållbar framtid. Ett effektivare, mer hållbart och säkert transportsystem i alla dess delar. Vi gör det främst genom konsultinsatser, forskning och utbildning. Våra tjänster och lösningar bygger på kunskap och kompetens, med utgångspunkt i vetenskapliga metoder och forskningsresultat.

www.trivector.se

Lund | Göteborg | Stockholm

2038

/023


Retur: Trivector AB, Vävaregatan 21, 222 36 Lund Meddela gärna ny adress via 2038@trivector.se

[tidsresan]

Läkaren som lyssnade på mjölkerskorna Åttaåriga James Phipps, i England, var den första personen i världen som vaccinerades. Läkaren Edward Jenner hade hört mjölkerskorna i byn berätta att de som fått den milda sjukdomen kokoppor, slipper den betydligt allvarligare sjukdomen smittkoppor. Intressant tyckte Jenner och beslöt att testa på trädgårdsmästarens son.

i

maj 1796 provade Edward Jenner att rispa i James arm och gnugga in vätska från en kokoppa. James fick en mild släng av kokoppor, men blev snart frisk igen. Ett par månader senare gjorde Jenner om övningen fast nu med vätska från Smittkoppor, en betydligt allvarligare sjukdom som dödade nära 60 miljoner människor i Europa på 1700-talet. Till Jenners stora lättnad blev James inte sjuk i smittkoppor, varken vid detta tillfälle eller senare då han utsattes för smitta. Jenner testade sin teori på fler försökspersoner, även här med gott resultat. Jenners upptäckt fick namnet vaccin efter det latinska ordet för ko, vacca.

metoden. Det fanns också läkare som var rädda för att deras inkomster skulle hotas om folk inte längre blev sjuka. En tredje grupp menade att det är emot Guds vilja att infektera människor med material från lägre stående varelser såsom kor.

Många skeptiker

Hyllades och prisades

Till en början var läkarväsendet mycket skeptisk till vaccinet. Det berodde dels på att kokoppor var ovanliga på den tiden och att det var svårt för andra läkare att testa

Vaccinet visade sig dock fungera och skeptikerna tystnade. Jenner fick ta emot priser från många olika håll, bland annat från Napoleon, den ryska Tsaren och från ledare för Nord-

amerikas urbefolkningar. År 1980 kunde WHO så deklarera att smittkoppor utrotats globalt. Genom sin upptäckt av vaccinet anses Jenner vara den person i världen vars arbete lett till att flest människoliv kunnat räddas. ☐

Text: Karin Lindskog. Bild: Everett Collection. Källor: www.jenner.ac.uk och www.tekniskamuseet.se.

Profile for karin.lindskog

2038 Vårsommaren 2021  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded