__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

vårsommaren/2020

vlei ä G st

för rige Sve FÖRSTÅ FRAMTIDEN FÖRST ett magasin från Trivector

[kundkoll] [i verkligheten] processer Effektiva

Skönt gör attatt flerinte idéer äga förverkligas så mycket kan [kundkoll] [forskning som utvecklar]

Smart samarbete Bara i början på ger ökad livskvalitet den digitala revolutionen

Lars Backström, vd Västtrafik Angela Hultberg, Ingka Group


7. LÖNSAMT MED HÅLLBARA INVESTERINGAR

EFFEKTIVA PROCESSER HJÄLPER FLER FÖRVERKLIGA SINA IDÉER

Intresset ökar för innovationer. För att hänga med i takten har KTH Innovation kartlagt och definierat sina processer.

4.

SNART FOSSILFRIA TRANSPORTER I HELA VÄRLDEN

Alla leveranser av IKEA-varor världen över ska levereras fossilfritt senast 2025. Angela Hultqvist har fått uppdraget att se till att målet nås. Hon är hoppfull.

Intresset för hållbara investeringar ökar snabbt, både i Sverige och i världen. Viljan finns att investera i något som är långsiktigt bra.

14.

19. BARA I BÖRJAN PÅ DEN DIGITALA REVOLUTIONEN

Mer än 90 procent av alla verksamheter som arbetar med digitalisering får ändra planerna under arbetets gång.

16.

TALAD INFORMATION HJÄLPER SYNSKADADE RESENÄRER GÄVLE FÖRST UT MED DIGITAL RESVANEUNDERSÖKNING

Gävle kommun ersatte de traditionella pappersenkäterna med en digital appbaserad resvaneundersökning. Nu har de en bättre bild av hur verkligheten ser ut.

Att inte kunna se information om olika avgångar och eventuella störningar innebär en stor utmaning för synskadade. Ett utmärkt hjälpmedel är då en prator.

22.

13 HAR FÖRETAGEN RÅD ATT INTE VARA HÅLLBARA? 23 TRIVECTOR – VILKA ÄR VI?

Trivector består av tre delföretag med ett nära samarbete.

24 PERSONSÖKARNA GJORDE OSS NÅBARA

Brrr sa personsökaren och visade ett nummer.

2038 är ett magasin från Trivector, Vävaregatan 21, 222 36 Lund. Ansvarig utgivare: Christer Ljungberg. Redaktör: Karin Lindskog, karin.lindskog@trivector.se. Grafisk form: Karin Lindskog.

Vill du ha ett eget ex av 2038? Hör av dig till 2038@trivector.se

Omslagsfoto: NIcklas Rudfell. Tryck: Norra Skåne Offset. Papper: Tom & Otto silk samt Scandia 2000. Både papper och tryckprocess är Svanenmärkta. Läs mer på www.trivector.se.


Innovation eller tradition? Visst känns det som om utvecklingen går väldigt snabbt i dessa dagar? Vi har en situation där trender som till exempel digitaliseringen tycks gå med raketfart. Det är lätt att tro att förändringstakten är ovanligt hög just nu. Men allt går inte fortare. Det som händer är ofta istället en förändringsbreddning, dvs mängden samtidig förändring inom olika områden ökar. Detta ställer helt nya krav på hur vi kan planera för vår framtid. Det finns flera olika sätt att reagera på dessa förändringar. Man kan anta en ståndpunkt att här gäller det att hålla sig till traditionen, och inte låta sig svepas med i allt det nya. Om vi bara gör som vi brukar så går det nog bra. Vi vet ju att det brukar fungera. Ett annat sätt att förhålla sig till förändringarna är att tänka att om vi nu ser alla dessa förändringar så gäller det att följa med i utvecklingen. Det krävs helt enkelt innovation i organisationen för att man inte skall hamna bakom. De förändringar vi ser idag är ofta komplexa och påverkas av många samtidiga trender och utvecklingar. Att möta denna typ av förändringar med samma typ av åtgärder som man alltid använt ger ofta inte alls de effekter man önskar. Om man istället väljer att inse att många förändringar kräver nya sätt att agera blir innovation en naturlig del av sättet att hantera alla nya utmaningar vi ser. De verksamheter som klarar sig bäst är de som har en förmåga och vilja att anpassa sig efter hand. En innovation är en ny idé, som visar sig lovande eller fungerar. I det här numret kan du läsa om innovationer i många olika sammanhang. Om hur IKEA tänker för att skapa fossilfria transporter, om vad digitaliseringen betyder, om nya sätt att ta reda på hur folk reser. Och så berättar KTH om hur de gör för att omsätta forskningsresultat till innovationer. Och så får du läsa om när personsökaren var den stora innovationen. Om vi ser framåt: Varför inte skapa en tradition av innovation? Christer Ljungberg vd Trivector PS. När detta skrivs sitter vi just i en mycket snabb förändring på grund av coronaviruset. När du läser detta vet vi säkert mer. DS 03/2038

[ledare] Text: Christer Ljungberg. Foto: Lars Lydig.

5,5 år Den förväntade livslängden i världen ökade med 5,5 år mellan 2000 och 2016. Det är den snabbaste ökningen sedan 1960-talet och allra snabbast ökade den i Afrika där den steg 10,3 år. Ökningen beror främst på att fler barn överlever och att behandlingen och hanteringen av HIV har förbättrats. Den förväntade livslängden för ett nyfött barn i världen var år 2016 72 år. Källa: WHO


[kundkoll] Text: Karin Lindskog. Foto: KTH Innovation, Dmitriy Domino.

Effektiva processer hjälper fler förverkliga sina idéer Ett stort antal företag bildas varje år av forskare och studenter på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH. Intresset för att utveckla och kommersialisera nya idéer växer stadigt. För att hänga med i takten har KTH Innovation kartlagt och definierat sina processer. Resultatet är tydligt, bättre struktur, högre kvalitet, nöjda kunder - och ett stort antal nya företag och patent. 04/2038


Daniel Carlsson, affärscoach och processutvecklare på KTH Innovation.

K

Lisa Ericsson, chef på KTH Innovation.

TH Innovation hjälper studenter och forskare vid KTH att förverkliga sina affärsidéer. Studenter och forskare med idéer som de vill utveckla får coachning, hjälp med avtal och patentansökningar, hjälp med att hitta finansiering samt projekt- och kommunikationsstöd. De kan också få hjälp med att hitta fler teammedlemmar. Verksamheten växer snabbt och leder till att alltfler nya företag, patent och samarbeten med industrin förverkligas. Snabb tillväxt

Just den snabba tillväxten, de växte från fyra till femton medarbetare på några få år, gjorde att KTH Innovation valde att dra igång ett projekt för att kartlägga och definiera sina processer 2014. Projektet handlade om att identifiera huvudprocesskartan och därefter analysera och vidareutveckla en process ”Stödja forskare och studenter från idé till innovation”. De hade jobbat processorienterat tidigare också, men i mindre skala. Nu behövde de skala upp,

”Nu har vi själva kunskap att fortsätta processarbetet.”

effektivisera och professionalisera sin verksamhet. Alla kunder skulle få samma stöd och hjälp oavsett vilken coach de fick. KTH Innovation ville också säkerställa kvaliteten på sitt arbete inför en stor utvärdering av KTH:s processer. Ökad kunskap internt

Projektet inleddes med fem olika workshops, några med hela avdelningen, några med mindre grupper. Hela projektet tog cirka två månader. – Det gick smidigt. Genom att vi tog in Trivector som extern konsult gick det lättare att driva projektet framåt. De bidrog med expertkunskap och erfarenhet. Genom att Trivector kom utifrån fick de också större mandat att driva projektet än vi hade fått om vi hade drivit projektet själva, be2038

/05


[kundkoll]

Vi konkurrerar globalt om talangerna. rättar Daniel Carlsson, affärscoach och processutvecklare på KTH Innovation. Hela arbetsgruppen var involverade i projektet och alla var positiva, vilket underlättade. I projektet ingick även utbildning av personalen. – Det gav en djupare förståelse för processorientering. Nu har vi själva kunskap att fortsätta processarbetet. Vi kan metodiken och kan på egen hand rita processkartor, berättar Daniel. Bättre struktur och kvalitet

Processarbetet har gett stor utdelning. Det har lett till att KTH Innovation kunnat kapa sina ledtider och öka sin kapacitet. De kan nu hantera mycket större volymer, dubbelt så många om inte fler företagsidéer, än tidigare och kunderna får mer likvärdigt stöd från coacherna. – Jag upplever att vi har bättre kvalitet och struktur på vårt arbete än vi hade förr. Vi har lyft oss själva genom processarbetet, säger Lisa Ericsson, chef på KTH Innovation. 2018 gjordes en mindre revidering och uppdatering av processerna där de också kartlade de övriga huvudprocesserna. – Det var inte så mycket vi behövde ändra. Det arbete vi gjort från början höll fortfarande, berättar Daniel. – Vi pratar mycket om vårt processbaserade arbetssätt för innovationsutveckling och för gärna fram det som vår specialitet. Vi har även kunnat hjälpa andra universitet att arbeta liknande, berättar Daniel. Han berättar att de ibland får höra att det inte går att processorientera kreativt arbete som innovationsutveckling. – Det håller vi på KTH Innovation inte med om, säger Daniel. Vi mäter noga hur arbetet går och har data på att det processorienterade arbetssättet gynnar vårt arbete. Vi har mycket hög

06/2038

kundnöjdhet och våra kunder menar att vårt arbete ger bra struktur, tydliga ramar och en trygg ledstång att utvecklas utefter. Internationalisering och digitalisering

KTH Innovations verksamhet fortsätter att växa. Alltfler studenter intresserar sig för entreprenörskap idag och fler vill utveckla sina idéer och bilda start-ups. – En utmaning vi ser är den ökade internationaliseringen. Vi konkurrerar globalt om talangerna, och för dem som startar företag gäller det att nå ut i världen och kunna konkurrera internationellt, berättar Lisa. En annan viktig utmaning är hållbarhet. KTH Innovation vill gärna stödja idéer som bidrar till hållbar utveckling på olika sätt, exempelvis idéer för att begränsa klimatpåverkan. En tredje utmaning är digitaliseringen. KTH Innovation har fortfarande mycket information på papper. Ambitionen framöver är att arbeta mer digitalt, exempelvis vill de kunna visualisera och följa resan från idé till innovation mer digitalt. – Vi vill kunna arbeta mer skalbart och effektivt. Det betyder att vi behöver utveckla processer för ännu fler delar av verksamheten, menar Daniel. ☐

KTH

Innovation På uppdrag av regeringen driver KTH Innovation innovationskontoret vid KTH. Verksamheten som idag har 17 medarbetare har rankats högt i olika nationella och internationella jämförelser för innovations- och kommersialiseringsstöd. Verksamheten i siffror 2019 • Drygt 370 nya idéer. • Ungefär 70 procent av dem utvecklades vidare. • Runt 15 procent av utvecklingsprojekten leder till nya företag, patent eller samarbeten med existerande företag. Volumental Ett av de företag från KTH som verkligen lyckats är Volumental. De har baserat på forskning tagit fram en teknik för att scanna fötter vilket gör det möjligt att tillverka skor med perfekt passform. De startade i december 2012 och har idag verksamhet i 38 länder. Bland kunderna finns bland andra skridskotillverkaren Bauer och skoföretag som Ecco och Karhu.

Vi pratar mycket om vårt processbaserade arbetssätt för innovationsutveckling.


[spaning] Text: Karin Lindskog. Foto: Nicklas Rudfell, Ingka Group, Shutterstock.

Snart fossilfria transporter i hela världen Ingka har bestämt sig. Alla leveranser av IKEA-varor världen över ska levereras fossilfritt senast 2025. Eftersom Ingka inte har någon egen transportorganisation handlar omställningen om att samarbeta med åkerier, biltillverkare, politiker, kunder, energiproducenter och många fler. 2038

/07


[spaning] – Klart att vi klarar det, säger Angela Hultberg, Head of Sustainable Mobility Ingka Group. Angela är lugn och avslappnad när 2038 möter henne på Ingkas kontor i Malmö. – När vi satte målet i september 2018 var det trögt i början. Vi visste vart vi ville, men inte hur vi skulle nå målet. Det första året lyckades vi bara elektrifiera några få procent av våra transporter, men nu ser jag en exponentiell utveckling. Det kommer fler elektriska fordon, billigare batterier och fler städer som begränsar transporter med fossila bränslen. Jag vet också vad som är på gång framöver, så jag är ganska trygg med att vi kommer nå vårt mål, säger Angela. Angela ansvarar för hållbar mobilitet i Ingka Group (Ingka, före detta IKEA Group, är franchisetagare för IKEA och driver IKEAS varuhus och försäljning i hela världen). Arbetet med hållbar mobilitet handlar om att leverera kundernas varor på ett hållbart sätt ”the last mile”, dvs sista sträckan till hemmet. Det handlar också om att påverka hur de 160 000 medarbetarna tar sig till jobbet samt hur kunderna reser till IKEAs affärer. De allra flesta varuhusen ligger utanför stadskärnan och kundernas resor till varuhusen är därför en av de allra största utsläppsposterna för Ingka Group. Vill bidra till lägre utsläpp

På många marknader där IKEA arbetar är det stora problem med trafikstockningar, buller och luftföroreningar, som är så allvarliga så att det enligt Världshälsoorganisationen är miljontals människor som dör på grund av dem varje år. Politiker i ett stort antal städer försöker på olika vis begränsa transporter med fossila bränslen för att förbättra luften. Ingka måste därför agera mot utsläppen för att kunna behålla och utveckla sina affärer. IKEAs grundidé sedan starten är att skapa ett bättre liv för de många människorna. I detta ingår förstås att kunna andas frisk luft och i kraft av sin storlek har IKEA och Ingka stor påverkan på utsläppen globalt.

– Vi på Ingka vill hellre vara en del av lösningen än en del av problemet, menar Angela. Genom vår storlek har vi större chans att påverka än många andra aktörer. Vi vill gå före och hitta lösningar. Vi hoppas på att kunna bidra till att förändra branschen, och på sikt även förändra kundernas beteende. Lyckas vi med

Vi måste ta den bästa tekniken som finns idag och använda den. 08/2038


[spaning]

Lösningarna klurar vi ut längs vägen.

Ingka Group Ingka Group är franchisetagare för IKEA och driver IKEAS varuhus och försäljning i hela världen

Ingka i siffror 374 varuhus i 30 länder 160 000 medarbetare

det kan det få mycket stor påverkan och kraftigt minska koldioxidutsläppen i världen. – Vi kan inte vänta på den perfekta lösningen. Vi måste ta den bästa tekniken som finns idag och använda den. Sedan kan vi utveckla den efterhand. Vi måste sätta igång nu. Omställning via samarbeten

Ingka har ingen egen fordonsflotta, att ställa om till fossilfria transporter handlar därför om att påverka alla de åkerier och transportörer som företaget använder sig av. – Vi har börjat testa cykeltransporter. Det är bra eftersom cyklarna kan ta andra, ofta snabbare, vägar än bilar, menar Angela. I de allra

flesta fall handlar dock omställningen om att gå över till elektriska fordon. En utmaning har varit att de elektriska fordonen på marknaden varit för få eller illa utformade för uppgiften. En annan har varit bristen på laddplatser. – På Ingka brukar vi jobba så att vi sätter upp skarpa mål och sedan försöker vi hitta sätt att nå dit. Lösningarna klurar vi ut längs vägen. Så gjorde vi när vi gick över till enbart LED-lampor och när vi valde att alla textilier ska vara av ”More sustainable cotton”. Nu för vi diskussioner med fordonstillverkare om vilka behov vi har och istället för att gnälla på att det inte finns tillräckligt med laddinfrastruktur har

Angela Hultberg ansvarar för hållbar mobilitet i Ingka Group.

2038

/09


[spaning]

Den största utmaningen är attitydern vi satt upp egna laddare vid hittills 80 procent av våra varuhus. – Den största utmaningen är dock attityderna. Det finns många fördomar om elektriska fordon och många åkerier, speciellt de mindre, känner oro för att satsa på ny teknik som de inte känner så väl, vilket är förståeligt. Många tänker att elektriska fordon kommer om några år. Vi menar att omställningen sker nu. Vi kan inte vänta. Fem fokusstäder

Ingka valde att börja med att fokusera på fem tämligen olika storstäder; Shanghai, Amsterdam, Paris, New York och Los Angeles. Dessa skulle gå före i omställningen och bli fossilfria redan 2020. Syftet var att lära sig från omställningen i dessa städer och sedan använda lärdomarna i arbetet med resten av världen. – I Shanghai har vi redan 2019 lyckats ställa om till 100 procent fossilfria transporter. Där har vi ett mycket engagerat team. Vi har också lyckats få till väldigt bra samarbeten med andra aktörer bland annat med en plattform för att dela elektriska fordon och laddinfrastruktur. – Amsterdam, Paris och New York är också nära att få helt fossilfria transporter ”last mile”. Los Angeles är en större utmaning. Där har vi lärt oss mycket som vi kan använda på andra platser, säger Angela. Det svåra är att få de första elektriska lastbilarna på varje marknad att rulla. Sedan brukar det gå lättare. De chaufförer som gått över till elektriska fordon är jättenöjda. Äntligen får de en tyst arbetsmiljö. Kunderna har ännu inte märkt så mycket av omställningen, men Angela är övertygad om att de kommer tycka att det känns helt naturligt att IKEAs varor levereras fossilfritt. Det är vad kunderna förväntar sig.

010/2038

Parallellt med omställningen till fossilfria hemleveranser, arbetar Ingka med att få de egna medarbetarna att resa mer hållbart. Även här har några arbetsplatser gått före, för att lära mer om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Verktyg som testas är förmånscyklar, shuttlebussar från kollektivtrafikcenter och bussar mellan orter som många pendlar mellan. Ingka ser gärna att kunderna reser med samma bussar som medarbetarna för att utnyttja kapaciteten. Svårt nå varuhusen

Undersökningar har visat att den största anledningen till att människor inte handlar på IKEA är att de har svårt att komma dit. Många kunder, speciellt yngre i storstäder har ingen egen bil. Dessutom är trafiken tung i många städer, vilket gör det svårt att komma fram på vägarna. Ingka provar nu olika koncept och olika typer av butiker, exempelvis mindre butiker inne i centrum där kunden kan provsitta soffan och sedan få hjälp att beställa. Andra butiker säljer enbart kök eller bara sovrumsinredning. De testar också nya affärsmodeller som att hyra ut möblerna. – Vi provar flera olika koncept samtidigt för att se vad som fungerar, säger Angela. E-handeln ökar idag och Ingka räknar med att den kommer öka ännu mer i framtiden. De ser en framtid där e-handel och handel i butik kommer gå hand i hand och hjälpa varandra. Cirkulär konsumtion

Att gå mot cirkulär konsumtion är väldigt viktigt för Ingka. De jobbar alltmer med att designa möbler och produkter för ett längre liv, så att soffans klädsel kan bytas ut efter några år, så att möblerna kan repareras, säljas som second hand och så småningom återvinnas på ett bra sätt.

– Hållbarhet finns med i alla beslut här. Jag tror inte att jag varit på ett enda möte där man inte pratat om hållbarhet i någon form, säger Angela. Utbildad i internationell juridik

Att Angela skulle arbeta med hållbarhet var inte alls självklart från början. Hon började sin karriär som skattejurist på PWC och har sedan gått en traineetjänst på Scania lastbilstillverkning. Det första jobbet på Ingka var som projektledare. Med åren har hon blivit alltmer intresserad av hållbarhetsfrågor och tycker nu att hon har världens roligaste jobb. – Jag gillar att försöka hitta lösningar på givna problem och så möter jag så många passionerade, kloka och drivna människor i mitt jobb. Det är väldigt inspirerande. Jag är glad att få vara med och bidra till en större helhet, säger Angela. När Ingka Group nått målet om 100 procent fossilfria transporter, vill Angela gärna gå vidare med att förbättra den sociala hållbarheten. Hon menar att Ingka till exempel skulle kunna arbeta mer med mångfald och driva på för en jämnare könsfördelning bland chaufförerna. Transporterna skulle också kunna fungera som instegsjobb för nyanlända. – Att agera hållbart är en förutsättning för att kunna bedriva affärer. Om vi inte är ett hållbart företag kan vi inte vara kvar i branschen, menar Angela. ☐


[spaning]

na.

4 snabba

Transporter med el från kolkraft eller transporter med fossila bränslen? – Även om elen kommer från kolkraft är elbilen bättre för miljön än förbränningsmotorn, så självklart el. Ny transportör med elfordon eller behålla mångårig transportör som inte vill ställa om till elfordon? – Målet är satt, 2025 ska alla leveranser vara el eller zero emission. Mötas via Skype eller mötas runt samma bord? – Virituella möten – kameran på! Handla via e-handel eller handla i varuhus? – Båda!

Att agera hållbart är en förutsättning för att kunna bedriva affärer. 2038

/011


[pejling]

Uppsats om kollektivtrafik prisad K2-priset för bästa uppsats på kandidatnivå inom hållbar mobilitet i städer eller storstadsregioner gick i år till Isabelle Skönström. Hon har skrivit uppsatsen ”Från enskild till kollektiv(trafik)? En kvalitativ studie om kollektivtrafikinvesteringar och socialt kapital” vid Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet. K2-priset (The Swedish Knowledge Centre for Public transport) delades ut på Transportforum i Linköping i januari 2020. I motivering står bland annat: ”Genom kvalitativa intervjuer och observationsstudier tydliggör uppsatsen hur kollektivtrafik kan förstås som en investering i socialt kapital för en mer nyttomaximerande kollektivtrafik.” Handledare för uppsatsen var Christian Dymén, Trivector.

Sverige näst mest innovativa Schweizarna är mest innovativa, därefter kommer Sverige enligt Global Innovation Index 2019, som sammanställts av FNs immaterialrättsorganisation. Sedan 2008 studerar de 80 olika parametrar i 129 länder för att mäta länders innovationskraft. I indexet finns fem huvudfaktorer för att innovationer ska utvecklas, institutioner, utbildning och forskning, infrastruktur, ekonomi och marknadens mognad. De mäter också utfallet av kunskap och kreativitet. Källa: Global Innovation Index

Bina hotas – bygg ett hotell Ett 80-tal svenska biarter minskar i antal. Det är allvarligt eftersom dessa insekter är enormt viktiga för pollinationen. Orsaken är framförallt att det är så få blommor i jordbrukslandskapet idag, vilket gör att solitärbin och humlor har svårt att hitta boplats och föda. Genom att placera ut ett bihotell kan du öka deras chanser till överlevnad. Ett bihotell bygger du enklast genom att bunta ihop ett antal vassrör eller borra håll i en träbit. • Hålen ska vara 6-8 mm för de flesta arter. Allt från 3-12 mm kan fungera. Hålen ska vara minst 10-15 cm djupa. • Se till att möss och småfåglar inte kan komma åt bina, exempelvis genom att täcka hotellets öppningar med en bit kycklingnät. • Platsen ska helst ha rikligt med blommande växter inom 50 meters radie. Hotellet ska få sol delar av dagen, men skyddas från alltför mycket vind och regn. Källa: Naturskyddsföreningen och Naturhistoriska riksmuseet.

012/2038


[pejling] Text: Christer Ljungberg. Foto: Nicklas Rudfell.

Har företag råd att inte vara hållbara?

u

nder många år användes ordet hållbarhet mest av engagerade miljöaktivister. Och för några år sedan hörde man ofta att ordet var utslitet och meningslöst. Men under de senaste åren har allt fler insett att hållbarhet inte är något man kan välja bort. Vi kan till exempel inte fortsätta att leva som om vi hade fyra jordklot, när vi veterligen bara har ett. Just nu pågår många samtidiga trender i samhället. Vi har en digitalisering som vi bara sett början på hur den påverkar oss. Vi har klimatförändringar som allt fler förstår att vi snabbt måste göra något åt. Vi har en stor migration som till en ökande andel beror just på dessa klimatförändringar. Hållbarhet ett kundkrav

Detta betyder en komplexitet som kräver insatser från alla delar i samhället. Och vi ser nu hur allt fler företag börjar arbeta med hållbarhetsfrågan. Det gäller allt från stora industriföretag, till små tjänsteföretag och även investerare. Många har gått från att se detta arbete som en kostnad till att förstå att om man inte arbetar med dessa frågor blir man frånåkt och

utkonkurrerad. Allt fler kunder ställer krav på hållbarhet. Vår värld ställs alltså inför nya och stora utmaningar. Miljöförstöring, klimatförändring, resursbrist och sociala klyftor påverkar oss alla, oavsett var eller hur vi lever. Allt fler företagare känner att även företagen bär ett ansvar, men också är en del i lösningarna för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Affärsdrivet hållbarhetsarbete

En undersökning som Företagarna genomförde 2019 visade att hållbarhetsarbetet bland Sveriges företag främst var affärsdrivet. Att stärka konkurrenskraften, lönsamhet och ökade krav från kunder är bland de främsta anledningarna till hållbarhetsarbetet. Rationellt tänkande med andra ord. Det visade sig också att hållbarhetsarbete ger resultat. Nära två av tre företagare uppger att deras hållbarhetsarbete stärkt deras kundrelation. Varannan menar att det också skapar nöjda medarbetare och gynnar försäljningsarbetet. Två av fem företagare säger dessutom att hållbarhetsarbetet har bidragit till ökad lönsamhet och fler uppdrag, medan var tredje också

ser att det varit positivt för styrning och administration. Tid till annat

Det finns alltså många goda skäl för företag att arbeta med hållbarhet. Och nyttan är inte bara bättre hållbarhet utan arbetet ger också konkurrensfördelar, och på sikt hamnar man helt enkelt på efterkälken om man inte är med på tåget. Och apropå tåg, så vet vi på Trivector att tågresor ger stora fördelar, eftersom tiden kan användas på ett helt annat sätt än på resor med bil och flyg. Ger resultat

Och när det gäller resor, vet vi från kunduppdrag att om man genom kampanjer och andra incitament kan förmå fler att cykla till jobbet istället för att åka bil, kommer detta att ge stora hälsofördelar för denna grupp. I ett fall vi arbetat med fick gruppen som bytte till cyklar ett minskat antal sjukdagar per år från tio till två. Och i ett fall lyckades man spara in 600 parkeringsplatser, som kunde användas till andra saker, som att bygga ut lokalerna. Så hoppa på tåget nu, innan det är för sent. ☐ 2038

/013


[i verkligheten] Text: Karin Lindskog. Foto: Handelsbanken Fonder, lovelyday12.

Lönsamt med hållbara investeringar Intresset för hållbara investeringar ökar snabbt, både i Sverige och i världen. Viljan finns att investera i något som är långsiktigt bra för både mänskligheten och för planeten. Samtidigt vill alla investerare göra en god affär. Det positiva är att det inte finns någon motsättning. Hållbara företag är framtidens vinnare.

L

ångsiktighet och hållbarhet går hand i hand, menar Handelsbanken Fonder, ett helägt dotterbolag till Svenska Handelsbanken. De arbetar därför aktivt med att integrera hållbarhet i sina investeringsanalyser och beslut. De arbetar med detta på tre olika sätt: Välja bort. Handelsbanken investerar bara i företag som lever upp till internationella normer och konventioner avseende bland annat mänskliga rättigheter och som avstår från narkotika, alkohol, tobak, kommersiella spel, pornografi, vapen och fossila bränslen. Påverka. Handelsbanken har varje år möten med cirka 1500 bolag. Hållbarhet finns alltid med på mötesagendan. Under 2019 hade banken dessutom en djupare diskussion med 37 st av bolagen. Det var bolag där banken är större ägare eller där de har en nära relation med ledningen, det vill säga bolag där de ser att de kan påverka. Med dessa bolag diskuterar Handelsbanken hur företagen ska kunna Axel Engström arbetar med förbättra sitt hållbarhetsarbete och hur de i hållbara investeringar på högre grad ska kunna bidra till FNs globala Handelsbanken Fonder. mål.

014/2038

Välja in. Handelsbanken letar dessutom aktivt efter bolag med hållbara affärsmodeller, företag som erbjuder produkter eller tjänster som bidrar till FNs globala hållbarhetsmål. Mäta hållbarhet

För att bättre kunna bedöma företagen håller Handelsbanken på med att ta fram en egen modell för att mäta i vilken utsträckning företagen bidrar till FNs hållbarhetsmål. Andra banker arbetar med liknande modeller. – När jag började för fem år sedan, så handlade hållbara investeringar främst om att välja bort. Nu arbetar vi mycket mer med att påverka företag och att välja in dem som vi tror på, säger Axel Engström, en av de tre som arbetar med hållbara investeringar på Handelsbanken Fonder. – Vi ser hållbarhet som en förutsättning för att nå hög avkastning, säger Axel. Förr var det många som menade att hållbart sparande skulle ge lägre avkastning, men det finns flera studier som visar på att det inte ger lägre avkastning att investera hållbart. Handelsbanken mäter inte bara vad företagen gör utan även hur. Beaktar företaget de mänskliga rättigheterna? Vilka utsläpp leder verksamheten till? Banken försöker bedöma vad som är bolagets största hållbarhetsrisker och hur dessa hanteras. Ökat intresse

Kundernas intresse för hållbara investeringar är mycket stort och det ökar hela tiden. Bankens fond som investerar i klimatlösningar ökar till exempel väldigt starkt. Intresset för hållbara investeringar finns i


[i verkligheten]

r

hela världen och investeringarna är också globala. Generellt sätt har företagen i Norden kommit längst i hållbarhetsarbetet. Övriga Europa är också långt framme. – Men vill vi uppnå FNs alla 17 hållbarhetsmål så måste vi investera även i tillväxtmarknaderna. Bara genom att investera där kan vi bekämpa hunger och ställa om från olja och kol till fossilfri energi, menar Axel. Handelsbankens modell mäter hur väl företagen bidrar till FNs globala mål. Denna modell visar att Tillväxtmarknadsfonden, som alltså investerar i tillväxtmarknader, är en av de fonder som ger störst bidrag till att nå målen. Axel menar att intresset för hållbara investeringarna inte påverkas nämn-

värt av svängningar på börsen. Han ser snarare börsoron som en möjlighet. – Börsoron ger möjlighet att köpa bolag vi gillar till ett lägre pris. Brist på data

En utmaning med hållbara investeringar är kvaliteten samt bristen på relevant hållbarhetsdata. Det kan vara svårt att skilja på företag som pratar om sitt hållbarhetsarbete och de som verkligen arbetar aktivt med det. Här kan hållbarhetsredovisningarna spela stor roll. – Vi ser gärna att företagen rapporterar hur de arbetar mot FNs globala mål och redovisar data på hur stort bidrag de ger, säger Axel. – Om tio år kommer vi ha bättre data, menar Axel. Då kommer det vara lättare att göra en bra hållbarhetsanalys inför investeringar. ☐

Vi ser hållbarhet som en förutsättning.

Investera hållbart privat Privatpersoner som vill investera hållbart bör titta på: Hållbarhetsprofilen, bankernas gemensamma branschstandard som visar vad de olika fonderna väljer bort Svanenmärkta fonder Morningsstars hållbarhetsbetyg som Jämför fondernas hållbarhetsbetyg med fonder inom samma kategori. De jämför till exempel Sverigefonder med andra Sverigefonder. Branschfonder, exempelvis fonder med särskilt branschfokus exempelvis ”Hållbar energi”. Handelsbanken hoppas att de snart ska kunna visa kunderna sin modell för att mäta fondernas bidrag till hållbarhetsmålen.

2038

/015


[forskning som utvecklar] Text: Karin Lindskog. Foto: Uppsala universitet, metamorworks, Monika Wisniewska.

Bara i början på den digitala revolutionen Digitalisering är svårt. Mer än 90 procent av alla verksamheter som arbetar med digitalisering får ändra planerna under arbetets gång. De som lyckas bäst är de som är bäst på att anpassa sig till nya förutsättningar efterhand. Vi är i början på en digital evolution som aldrig kommer att bli klar, säger Darek M Haftor, professor i Informatik vid Uppsala universitet. Han är forskningsledare för en grupp forskare som söker svar på frågan: hur ska digital teknik användas för att skapa värden, framförallt ekonomiska värden?

e

konomiska värden kan till exempel skapas genom att vi med ny teknik kan utföra något till lägre kostnad, eller med bättre kvalitet än tidigare, eller genom att vi med teknikens hjälp kan göra helt nya saker som ingen annan kan. Teknik kan också ge psykologiska, kommunikativa, estetiska, juridiska eller etiska värden, exempelvis användas för att reducera stress eller medge rikare kommunikation. – Det intressanta med digital teknik – jämfört med mekanisk teknik är att vi kan göra nya saker som vi inte kunde tidigare. Digital teknik kan imitera våra kognitiva processer (åtminstone delvis), på ett mycket snabbare och noggrannare sätt. Detta ger oss möjligheter att bland annat kontrollera vår omvärld och styra den, berättar Darek. Digitalisering erbjuder många fördelar, som också kan vara nackdelar: • Nya sätt att förmedla tjänster, ex Spotify • Nya sätt att koppla ihop saker, ex Amazon

016/2038

• Nya typer av erbjudande, ex möjlighet att köpa ett kapitel av en bok istället för hela boken • Inlåsningseffekter - Det blir krångligt för kunden att byta leverantör, ladda ner en ny app, skapa ett nytt konto, logga in, skapa listor och bygga nätverk • Nya aktörer som Airbnb, Uber, Priceline – Digitalisering skapar mer produktivitet, högre kvalitet och mer flexibla processer, menar Darek. Anpassat efter dina behov

Ett spännande exempel är grafen som de forskar om på Chalmers. Grafen är ett slags konstgjort kol. Det är ultralätt, ultrastarkt och ultramanipulerbart och kan leda ström. När vi i framtiden vill ha en ny kavaj, skannar vi av kroppen och väljer en lämplig modell. Grafen bygger upp en kavaj atom för atom som passar perfekt efter dina mått. Det blir inget spill alls. Om du på kvällen vill gå ut och äta och då ha en mörkare kavaj på dig, så kan du programmera om kavajen till önskad färg. När du inte längre vill ha kavajen så plockas den isär igen. Det blir ingen restprodukt och inga transporter.

– När grafen börjar användas har vi cirkulär produktion på riktigt, menar Darek. Redan idag finns elektriska tandborstar som vet var du behöver lägga extra mycket fokus i din tandborstning. De använder data från din tandhygienist och kombinerar den med att läsa av din status i munnen just nu. Oönskade effekter

Det finns också faror. All teknikavändning kan ge avsiktliga oönskade effekter till exempel terrorism och oavsiktliga effekter, exempelvis miljöproblem. – Digitaliseringen ger dessutom ännu en utmaning med så kallade ”emergenta strukturer och beteenden”, berättar Darek. Det handlar om system som var för sig är OK, men när de interagerar så skapar de oönskade effekter och ingen har insikt och kontroll över detta, tills det är försent… Frigöra värde

Parallellt med sitt uppdrag vid universitetet, fungerar Darek som rådgivare till företag och offentliga organisationer avseende deras försök att digitalisera verksamheten.


[forskning som utvecklar]

Darek menar att skillnaden mellan de som lyckas och dem som inte lyckas, handlar om hur de väljer att använda den nya tekniken. Alla verksamheter har idag tillgång till den nya tekniken och alla kan få fatt i utbildad personal från någon högskola. De som lyckas bäst är de som kan använda tekniken på ett sätt som frigör värde. Vanliga hinder är gamla IT-system som organisationen investerat både tid och pengar i, regler som hindrar utvecklingen och kulturer och normer som krockar med digitaliseringen. Vi människor tenderar att använda ny teknik på ett sätt som liknar gammal teknik. Smartphonens kamerasymbol liknar till exempel en gammal kamera och bilderna sparas i album på gammalt vis. – Jag tror att kreativa personer på cirka 13-14 år, som inte har upplevt den analoga tekniken är de som kan komma på de smartaste idéerna. De är fria från det äldre sättet att tänka, menar Darek.

Öppen för det som inte kan planeras

Digitalisering kan genomföras på flera sätt. Många verksamheter digitaliseras från botten och upp. Fördelen med det är att det finns en nära koppling till marknadens behov. Risken är att det resulterar i parallella system som inte samverkar, exempelvis massor av appar som gör ungefär samma sak. Digitalisering kan också genomföras uppifrån och ned. Då saknas ofta kundperspektivet. Bäst går det för de verksamheter som kan kombinera ”bottom-up” med ”top-down”. De har en sammanhållen strategi som stämmer med marknadens behov. Det behövs också en tydlig vision och fokus, samt en bra plan för att lyckas. Men det räcker inte. – Jag vill säga att över 90 procent av verksamheterna som arbetar med digitalisering ändrar sin plan radikalt under arbetets gång. Det betyder att i stort sett alla projekt behöver en budget för oförutsedda händelser.

Redan idag finns elektriska tandborstar som vet var du behöver lägga extra mycket fokus i din tandborstning.

Digital teknik Digital teknik handlar om små paket av data som lätt kan modifieras eller flyttas. De är inte bundna till ett visst medium eller en viss instruktion. Jämför skillnaden mellan musik på LP med digital musik via Spotify. Digital teknik är mycket mer flexibel.

– De verksamheter som lyckas bäst är de som har förmåga att resursmässigt och mentalt anpassa sig efterhand. Det gäller att vara öppen för allt det som inte kan planeras, menar Darek. ☐

De verksamheter som lyckas bäst, är de med störst förmåga att anpassa sig. 2038

/017


[pejling] KLIMATSMARTA SEMESTERTIPS Sugen på att resa någonstans i sommar? På klimatsmartsemester.se kan du beräkna vilket klimatavtryck din resa beräknas ge. Mata in avreseort och resmål, antal personer, antal nätter, färdsätt och boende. Vips har du en siffra på beräknat koldioxidutsläpp för resan och en jämförelse med andra utsläpp. Här finns också ett stort antal semestertips, alltfrån Käringön till Lofoten, Paris och Pula. Klimatsmart semester är ett samarbetsprojekt med flera aktörer, bland andra Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Chalmers och Göteborgs universitet.

KURSTIPS: LÄR DIG STYRA MOT KLIMATOMSTÄLLNING AV TRANSPORTSEKTORN Tillsammans med EIT Climate-KIC erbjuder Trivector nu två kurser på engelska som ger dig verktyg att uppnå klimatomställning av transportsektorn. Become a cycling change agent – En kurs för dig som vill bidra till systematisk förändring av transportplaneringen i din organisation för att nå en ökad andel cykling. Lär dig om förändringsledning och om lyckade cykelinnovationer i olika städer både i Sverige och internationellt. 22-23 september i Lund och Köpenhamn. Future of Transport – How do we deal with it? – En kurs för dig som vill lära dig att bättre förstå och hantera det snabbt föränderliga transportsystemet med alla dess innovationer och samtidigt säkerställa styrning mot ett fossilfritt samhälle. 6-7 oktober i Lund.

BYTER HELIKOPTER MOT ELCYKEL Mättekniker på energibolaget Jämtkraft testar nu att använda eldrivna mountainbikes för att ta sig fram på fjället eller i skogen. Normalt använder de helikopter och sexhjuling i de områden där det inte finns några vägar. Jämtkraft vill minska sina utsläpp och bli helt fossilfria till 2025. Testet har hittills slagit väl ut. Mätteknikerna tycker att det går snabbare att ta sig fram med elcyklarna och det gör mindre åverkan på mark och vegetation. De menar också att det är tystare och mer ekonomiskt. Dessutom mår de bra av att cykla. Utrustningen får oftast plats i en ryggsäck. Behöver de mer plats, använder de en terränggående cykelkärra. Källa: www.Jamtkraft.se

2020 - vårt klimatår Trivector Traffic gör 2020 till ett klimatår. Det börjar bli bråttom att nå de klimatmål som världens länder enades om i Paris 2015. I Sverige har vi dessutom egna tuffare mål. Inom transportområdet ska vi minska klimatutsläppen med 70 % till 2030. Dit är det bara 10 år. Sedan många år tillbaka har Trivector ett tydligt hållbarhetsfokus. Det gäller såväl de uppdrag som vi arbetar med, som vårt eget interna arbete. Med tanke på att utvecklingen i stort går alldeles för långsamt när det gäller att minska klimatutsläppen, har vi gjort 2020 till ett klimatår. Klimatåret innebär att vi ännu mer kommer att lyfta klimatfrågan i alla våra uppdrag, och hjälpa våra kunder att bidra till minskning av utsläppen. Vi kommer också att bjuda på mer kunskap i olika sammanhang, via exempelvis webbinarier, seminarier, konferenser och sociala medier.

VÄGGAR SOM ÄTER KOLDIOXID I ett gathörn i stadsdelen Culture Mile i London planeras ett nytt elva-våningars hus med en fasad helt klädd med växter. Enligt arkitektfirman Sheppard Robson kommer fasaden att avge sju ton frisk luft per år och extrahera nio ton koldioxid under samma tid. Byggnaden kommer att bli Europas största gröna hus med en fasad på 3700 m2 och bestå av 400 000 växter. Innanför de gröna väggarna kommer det att finnas kontor, hotell och restaurang. På taket blir det en takterass. Källa Sheppardrobson.com

018/2038


[i verkligheten] Text: Karin Lindskog Foto: Gävle kommun.

Gävle först med digital resvaneundersökning Gävle kommun var hösten 2018 först i Sverige med att genomföra en större digital resvaneundersökning. Tidigare har de genomfört traditionella resvaneundersökningar med pappersenkät, men förra året tog de steget till en app-baserad insamlingsmetod. Nu vet de hur verkligheten ser ut. 2038

/019


[i verkligheten] Calle Holmström, trafikplanerare i Gävle kommun.

b

akom Gävle kommuns beslut att gå över till digitala resvaneundersökningar fanns främst två skäl. Det ena var en känsla av att pappersenkäter ger ett stort bortfall på en viss typ av resor, särskilt korta resor där du går till fots. – Det har vi nu lyckats bevisa, säger Calle Holmström, trafikplanerare i Gävle kommun. När du svarar på en pappersenkät fyller du i att du rest till och från jobbet, men glömmer lätt den korta promenaden för att köpa lunch. Det andra skälet är att digitala undersökningar ger så mycket mer. De visar var människor verkligen rest. – Nu när vi bytt från analog insamling till digital har vi fått ett nytt nuläge som stämmer betydligt bättre med verkligheten. Digital insamling med app

Gävles resvaneundersökning genomfördes med Trivectors verktyg TravelVu. Det är en app i mobilen som loggar dina resor medan du beter dig som vanligt. Du godkänner/rättar själv dina loggade resor och de skickas då in till undersökningen. Deltagandet är helt frivilligt och alla personuppgifter behandlas med stor sekretess. Totalt deltog 1254 personer i Gävles resvaneundersökning. Sammanlagt gjorde de 33 000 resor. Det var många

020/2038

gånger fler resor jämfört med förra undersökningstillfället 2012 då kommunen använde pappersenkät. Ökningen beror dels på att varje person redogjort för alla veckans dagar, dels på att den nya metoden får med alla korta resor som annars lätt glöms bort. Undersökningen bygger både på ett slumpvis urval från befolkningen i kommunen och en grupp med frivilliga deltagare. Endast sex procent av de som bjudits in tackade ja till att delta. Det var en lägre andel än vid förra resvaneundersökningen, men stämde med förväntningarna. En stor del av kostnaden för undersökningen, knappt hälften, gick till postutskick till dem som slumpvis valts ut. – Jag skulle gärna se att vi nästa gång kan använda någon form av digital lösning, ex SMS eller e-post, säger Calle. Det skulle minska kostnaderna betydligt. Det blir också lättare för mottagarna att delta om de får en klickbar länk till undersökningen istället för att som förra året få en länk i ett pappersutskick.

Blandade åsikter

Calle deltog själv i undersökningen och loggade sina resor i appen. För honom fungerade tekniken utan problem. För några personer krånglade det mer. – Kanske beror det på viken typ av mobil de har, tänker Calle. Alla har ont om tid och därför är det viktigt att tekniken fungerar smärtfritt. Under insamlingsveckan fick Calle en hel del klagomål i sin mejlkorg. Alla handlade inte om resvaneundersökningen utan mycket om kommunens arbete i allmänhet. En del personer var negativa till att kommunen lägger tid och pengar på resvaneundersökningar. – Vi var sent ute med att samla in personer som ville delta i undersökningen. Nästa gång vi gör en sådan här undersökning, vill jag börja långt tidigare. Gärna ett år i förväg. Kanske kan vi då marknadsföra undersökningen bättre mot skolor och arbetsplatser och samtidigt bli bättre på att förklara vilken jättestor nytta kommunen har av den data som samlas in?

Jag ser oändliga analysmöjligheter med databasen.


[i verkligheten]

Vi har fått ett nytt nuläge som stämmer betydligt bättre med verkligheten. Visar var det finns hinder

Kommunens arbete styrs av olika styrdokument och flera av dessa baseras på data från de resvaneundersökningar som gjorts. Resultatet av resvaneundersökningen har till exempel en direkt påverkan på kommunens infrastrukturplan. Just nu arbetar Gävle kommun med en ny cykelplan. Som underlag för denna har de kunnat få fram data på var i kommunen cyklisternas medelhastighet sjunker. Att hastigheten sjunker tyder på någon form av hinder och en del av dessa hinder kan enkelt byggas bort. Data från resvaneundersökningen visar också vilka stråk som cyklisterna helst använder. Kommunen har kunnat matcha dessa med det planerade huvudcykelstråket och studera var och varför cyklisterna väljer en annan väg än den som kommunen tänkt. – På det viset har vi lärt oss mer om hur det är att cykla i stan, säger Calle. Undersökningen ger flera nya insikter, bland annat vilket färdmedel kunderna väljer när de besöker externa handelsområden och att de flesta kommuninvånare väljer gång eller cykel på

resor kortare än två km, medan de på resor längre än två km generellt väljer bilen. - Framöver skulle jag gärna göra en undersökning av hur långt avstånd som genomsnittsinvånaren har till bussen och hur länge han eller hon väntar på hållplatsen, men tyvärr är underlaget ännu för litet, säger Calle.

Gävle kommun vill gärna göra fler digitala resvaneundersökningar framöver. – Så länge jag får bestämma i Gävle kommer vi använda digitala resvaneundersökningar, menar Calle. Jag ser oändliga analysmöjligheter med databasen. Det är så det kommer gå till att göra resvaneundersökning framöver. ☐

Gävles resvaneundersökning 2018 Gävle kommuns resvaneundersökning 2018 Metod:

Digital insamling med mobilappen TravelVu

Deltagare: 1254 personer mellan 16-74 år Rekrytering: Inbjudningsbrev till slumpvis utvalda kommun invånare samt rekrytering via tidningar, kommunens webbplats och sociala medier. Mätvecka: Vecka 41 2018 Antal resor: 33 404

2038

/021


[pejling] Text: Per-Olof Diderot. Foto: Trivector.

Pratorer för synskadade resenärer Idag finns det cirka 100 000 personer i Sverige som är blinda eller synskadade, och som är inskrivna på landets syncentraler. För att även denna grupp ska kunna utnyttja kollektivtrafik är det nödvändigt med inkluderande information.

intressera sig för att kunna erbjuda sina synskadade resenärer den här tjänsten. Viktig kunskap från synskadade

Flera regioner har startat tillgänglighetsarbetet med att etablera en referensgrupp där representanter från Synskadades Riksförbund ingår. Referensgruppen har då fått möjlighet att bidra med kunskap om synskadades Att inte kunna se information om olika behov och fått vara med och påverka avgångar och eventuella störningar vilken utrustning som köps in. På det innebär en stor utmaning för synskasättet säkerställs att den installerade dade. Ett utmärkt hjälpmedel är då en utrustningen används på ett adekvat prator på hållplatsen, som ger talad sätt och att den kommer en stor grupp trafikantinformation. av synskadade resenärer till nytta. Referensgrupperna har bland Talad information annat påtalat behovet av att talknapSjälva pratorn består vanligtvis av en pen utrustas med klickljud så att de dator, förstärkare, högtalare, knappsynskadade kan hitta pratorn. De har sats och eventuellt ett 4G-modem. också kommit med förslag på lämpliga Den synskadade resenären trycker på kontrastfärger och på bästa stället att knappen och får informationen uppläst placera pratorn. ☐ Allt fler kollektivtrafikaktörer börjar

Pratorer

för talad information En prator ger talad trafikantinformation till synskadade resenärer. Montage Utrustningen kan monteras på olika vis, efter platsens behov. I de fall som det inte är tillåtet att göra någon påverkan på hållplatsens väderskydd, kan talknappen istället kommunicera trådlöst med datorn. På det viset slipper man dra en kabel för signalöverföring mellan enheterna. Funktioner För att kunna ge korrekt information krävs att pratorns dator utrustas med antingen inspelade ljudfiler eller med en mjukvara för text till tal. Möjliga funktioner: • Förutbestämd information – Om informationen till resenärerna inte uppdateras så ofta, kan systemet fungera autonomt utan att behöva vara uppkopplad mot ett system • Realtidsinformation - Om pratorn ska läsa upp realtidsinformation är en uppkoppling mot internet nödvändig. • Klickljud för att de synskadade resenärerna ska kunna lokalisera pratorn.

Synskadade resenärer vid resecentrum i Örebro kan använda en prator för talad trafikantinformation.

022/2038


Trivector

− förstå framtiden först Trivector, med drygt hundra medarbetare, består av tre delföretag med var sitt verksamhetsområde och ett nära samarbete. Alla drivs av ett vetenskapligt tänkande inriktat på praktiska resultat samt ett stort och äkta engagemang.

Trivector System

Trivector LogiQ

Höststormar, snökaos och andra oförutsedda fenomen brukar sätta kollektivtrafikens tillförlitlighet på prov. Idag får hundratusentals nordiska trafikanter dagligen tillförlitlig trafik- och störningsinformation från våra system – via talenheter och digitala skyltar, över internet och i mobiltelefoner. Vi skapar tillIT – tillit genom IT-system som ger resenärer och trafikledare den tillgängliga information de behöver, och kan lita på.

Vi stärker kundens konkurrensförmåga genom att förbättra ledning och utveckling av deras processer. Vi skapar effektivare och mer kundorienterade verksamheter som också är roligare att jobba i.

Trivector Traffic Vi hjälper våra kunder att utveckla trafiklösningar för en hållbar framtid. Ett effektivare, mer hållbart och säkert transportsystem i alla dess delar. Vi gör det främst genom konsultinsatser, forskning och utbildning. Våra tjänster och lösningar bygger på kunskap och kompetens, med utgångspunkt i vetenskapliga metoder och forskningsresultat.

www.trivector.se

Lund | Göteborg | Stockholm

2038

/023


Retur: Trivector AB, Vävaregatan 21, SE-222 36 Lund Meddela gärna ny adress via 2038@trivector.se

[tidsresan]

Text: Karin Lindskog. Bild: Lars Lydig, Shutterstock. Källor: IDG.se, wikipedia.

Äntligen nåbar överallt Tänk att ha en liten dosa på bältet som burrar och visar ett telefonnummer när någon vill prata med dig. Då är det ju bara att leta upp en telefon, ringa tillbaka och höra vad avsändaren vill. Så smidig var tillvaron för alla dem som hade en personsökare på 90-talet. Oavsett var du var kunde du bli nådd.

d

e trådlösa personsökarna började utvecklas i USA på 1950-talet. Tio år senare kom de bärbara modellerna. I Sverige var det Televerket som var först ut med att använda tekniken. De använde FM-nätet för att nå sina montörer och reparatörer. Först 1993 kom det stora genombrottet för personsökare - då lanserade Telia Minicall Privat. Steget före mobiltelefonen

Minicall var enkel att använda och inte så dyr. Plötsligt kunde vanligt

Mats Améen

folk stoltsera med en personsökare. 1994 köpte nära 100 000 svenskar en Minicall Privat. Det var gratis att ta emot meddelanden i personsökaren, istället var det avsändaren som fick betala 6 kronor per sökning. Den vanligaste modellen visade enbart avsändarens telefonnummer. Den mer påkostade varianten kunde även visa ett kort textmeddelande. – Jag fick en personsökare från min dåvarande arbetsgivare. När jag inte svarade på mitt vanliga telefonnummer brukade mina kontakter söka mig på personsökaren, som hade ett eget nummer. Oftast kände jag igen numret

på displayen och visste vem som sökt mig. Kom det flera påringningar från samma nummer förstod jag att det var bråttom och letade snabbt upp en telefon. Jag tyckte att det var praktiskt, berättar Mats Améen som idag är kollektivtrafikexpert på Trivector. Allmänhetens intresse för personsökare varade bara några år. När priset på GSM-telefoner gick ned under andra halvan av 90-talet, sjönk intresset snabbt för personsökare. Personsökare används dock fortfarande av vissa yrkesgrupper, bland annat av räddningstjänsten. ☐

Profile for karin.lindskog

2038 Vårsommaren 2020  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded