{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

60 1959-2019

Nr 15 • 4 OKTOBER  2019 Pris: 5,50 euro

TEMA: HUS OCH HEM

FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

Prenumerant i 55 år! Gun och Hilding Forss täffades via en kontaktannons i Kuriren s. 4

Hem med influenser från Asien

STORT JUBILEUMSNUMMER! KURIREN FYLLER

 60

ÅR!

Rösta fram den finlandssvenska SOCKAN! S. 63


Innehåll 24 32

4 oktober 2019

10 14

Camilla Ståhle brinner för kakelugnar, ju äldre desto bättre.

Alexander Lasén och William Rönnqvist vill ha ordning och reda i sin studentlya.

FÖLJ OSS PÅ

www.kuriren.fi Postadress: PB 12, 65101 Vasa

I normalupplagan ca 41 000 läsare 60:e årgången

Oberoende tidskrift Grundad 1959

Ansvarig utgivare: Ragna Weegar

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda text- och bildbidrag 2 KURIREN

Nr 15

38

Lovisa historiska hus, är ett mycket populärt öppna hus-evenemang.

facebook.com/tidningenkuriren Prenumerationer och kontor: Storalånggatan 23

Tel. (06) 318 1910 prenumerationer@kuriren.net Prenumerationspris: Inom Norden 89 euro, utanför Norden 103 euro. IBAN FI17 2052 1800 0630 84 SWIFT/BIC NDEAFIHH

Redaktion, tidningsproduktion: Skeppsgatan 3 Tel. (06) 318 1900 (växel) material@kuriren.net annonser@kuriren.net www.kuriren.net

8

”Jag har alltid tyckt om att läsa Kuriren.”

Göran Hammarstöm

Skapare av Kurirens logo

Bussbolaget Kaj Forsblom sammarbetade med Kurirens resebyrå i flera årtionden.

K

H Fo G B U M

H

H C O G H G

P

Dorthy och Folke Gull i Yttermark har läst Kuriren i 60 år.

instagram.com/tidningen_kuriren

Annonsförsäljning:

kuriren@kustmedia.fi Tfn 010 311 1903

Annonspris enligt prislista.

Sättning och ombrytning: Kuriren, Vasa Stiftning och tryckning: UPC Print, Vasa

Kurirens Förlag Ab behandlar personuppgifter enligt GDPR.

Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt.

Den som säljer material till Kurirens Förlag Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitaka publikationer inom Kurirens Förlag. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda i Kurirens Förlag Ab får inte delta i Kurirens tävlingar.

Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

M Et H K Et K M D Rö St B N Lä

K

Fi K N Su Ba K


a

KURIREN 60 ÅR

54

Hilding och Gun Forss träffades via Kuriren ����������������������������4 Folke och Dorthy Gull har varit prenumeranter i 60 år �������8 Göran Hammarström skapade Kurirens logo ���������������������� 10 Bussbolaget Kaj Forsbloms samarbete med resebyrån���� 14 Utdrag ur Kurirpost från förr samt Uppåt Weegarna ........44 Matvrån: Kurirens festmeny med Malin Vesterback����������� 54

HUS OCH HEM

Hem med fläktar från Fjärran Östern �������������������������������������� 18 Camilla Ståhle har räddat många gamla kakelugnar �������� 24 Ordning och reda enligt metoden KonMari-metoden ����� 28 Gemensam studentlya med ordningsregler ������������������������� 32 Historiska hus öppnade dörrarna i Lovisa ���������������������������� 38 Gör egna tapeter med egen design ��������������������������������������� 42

POPULÄRT

Människor emellan: Jan-Erik Nyberg�������������������������������������� 16 Ett och annat med Lars ”Kimmo” Lind������������������������������������ 31 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 48 Kurirens doktor ������������������������������������������������������������������������������ 49 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 50 Klippt och skrivet  ������������������������������������������������������������������������� 52 Matvrån: Carolines höstmat ���������� ............................................58 Delikata äppelkakor����������������������������������������������������������������������������62 Rösta på den finaste finlandssvenska sockan! ��������������������� 64 Sticka barnjumper med runt ok ................................................66 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 68 Novellen: Herrgården������������������������������������������������������������������� 72 Läsarnas bidrag ..............................................................................75

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 50 Kryssa med Kuriren����������������������������������������������������������������������� 70 Novokrysset ����������������������������������������������������������������������������������� 76 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 77 Barnkuriren ����������������������������������������������������������������������������������������78 Krysslösningar �������������������������������������������������������������������������������� 79

Kuriren är en pigg 60-åring!

K

urirens grundare och chefredaktör, Frejvid Weegar, såg i fjol med tillförsikt fram emot tidningens 60-årsjubileum. Men ödet ville annorlunda och han rycktes hastigt och oväntat bort i december i fjol. Frejvid gav ut sitt första tidningsnummer, Österbottniska Kuriren (se pärmbilden!) den 9 oktober 1959. Denna tid var Kuriren en gratistidning som finansierades med de annonser som han själv skaffade. Långa arbetsdagar och ett hårt och målmedvetet arbete gav resultat och han lyckades med det som många inte trodde skulle vara möjligt – att ge ut en veckotidning i Svenskfinland. Och nu har tidningen uppnått den aktningsvärda åldern 60 år! Jubileet till ära kan du i detta nummer läsa om konstnären och den forna reklambyråägaren Göran Hammarström som i tiderna skapade Kurirens logo och som även gjorde illustrationerna till bland annat följetonger, noveller och recept. Du hittar även en sida på några av de många och omtyckta recept i tjockare papper som då och då ingick i olika nummer av Kuriren under elva år, och som många prenumeranter också gärna sparade på. Visst minns även många av er dessa recept? Du kan även stifta bekantskap med Folke Gull och hans fru Dorthy som prenumererat på Kuriren ända sedan början, och en annan prenumerant, Hilding Forss, som varit en trogen prenumerant i cirka 55 år. Hilding och hans fru hittade även varandra via Kurirens personliga annonser. Kurirens resebyrå etablerade 1972 en kontakt med bussbolaget Kaj Forsblom i Borgå. En kontakt som kom att fortgå i flera årtionden, ända till hösten 2016 när Kurirens resebyrå avslutade sin verksamhet. Bolagets nuvarande vd, Henrik Forsblom, berättar många trevliga minnen från den tiden. Till vårt jubileumsnummer har Malin Vesterback planerat en jubileumsmeny av höstens råvaror där rotfrukter, bär, svamp och älgkött är givna ingredienser, så nu kan ni även fira Kuriren med en festlig måltid gjord av närproducerade råvaror. Missa inte heller att rösta fram vinnaren bland de tolv vackert designade finlandssvenska sockorna som skickats in till Kuriren! De gångna veckornas arbete på redaktionen har präglats av många trevliga, spännande arbetsdagar och stunder. Vi hoppas att även ni läsare ska hitta massor av inspirerande läsning och är förvissade om att även Kurirens forne chefredaktör skulle ge tummen upp för detta jubileumsnummer!

Rosita Holtlund redaktör KURIREN 3

e


60 år

special

  Gun och Hilding Forss lärde känna

varandra genom en kontaktannons i Kuriren. Att lära känna någon av motsatt kön genom en kontaktannons i en tidning var vanligt på den tiden.

H s v ti a P le k

Te

 4 KURIREN


Prenumerant på Kuriren i 55 år

60 år

Hilding och Gun Forss bor i en trivsam lägenhet i Åbo, på åttonde våningen, nära bron som leder över till ön Hirvensalo. Det doftar ljuvligt av nykokt kaffe när dörren öppnas. Parets fasta handslag och strålande leenden ger genast en mycket välkomnande känsla.

H

ilding är född och uppväxt i Kimito. Hans far var jordbrukare och Hilding och Gun kom att ta över hemmanet redan som unga. Hildings far byggde huset när Hilding var fyra år. Det låg mitt i centrala Kimito. – När jag gick bara 50 steg hemifrån stod jag utanför banken som var vår närmaste granne.

Träffades genom Kuriren Text och foto: Frank Berger

  Hilding och Gun gifte sig på påsklördagen år 1970.

Hilding och Gun träffades genom att Gun satte in en kontaktannons i Kuriren år 1967. Gun är hemma från Nedervetil i Österbotten och var 18 år när hon skickade in annonsen till redaktionen. Hon säger att hon var blyg och tillbakadragen på den tiden och tyckte att en annons i tidningen vore ett enkelt sätt att hitta en livskamrat på. Det var vanligt att man träffades genom kontaktannonser i tidningarna på den tiden. Paret brevväxlade en tid, förlovade sig år 1969 och gifte sig tre år efter att de bytt de första breven. – Hon sade att hon aldrig skulle gifta sig med en jordbrukare, men ändå var det mig hon fick, säger Hilding. Hilding berättar att Gun med avsikt uppgav fel datum åt sina vänner om när vigseln skulle äga rum. De ville ha en så enkel ceremoni som möjligt utan många gäster, och ordnade sedan en liten kaffebjudning hemma efter vigseln. Bara några enstaka familjemedlemmar var närvarande. – Jag sade åt mina vänner att vi skulle gifta oss på påskannandag, men vi gifte oss redan på påsklördagen, minns Gun. Hon säger att hennes fastrar kom och frågade om det förhöll sig så att de ”måste” gifta sig. Förr

special

i världen var det en oskriven regel att man måste vara gift innan barnen kom. Ibland blev det bråttom att ställa till med bröllop. Men så var det inte för Hilding och Gun. Deras första barn, en dotter, föddes först ett drygt år efter att de gift sig. – Jag svarade dem att jag måste gifta mig för att jag var så förälskad, skrattar Hilding.

Prenumerationen kostade en mark Jag frågar hur länge Hilding prenumererat på Kuriren. Paret funderar en stund och kommer fram till att det måste vara 55 år. Hilding var prenumerant redan innan han träffade sin fru. Gun säger att familjen prenumererade på Kuriren också hemma hos dem, så hon har också läst Kuriren ungefär lika länge som sin man. –  Enda anledningen till att jag blev prenumerant då var det förmånliga priset. Vi hade inte mycket pengar hemma men prenumerationen kostade bara en mark, säger Hilding. Hilding har fortsatt prenumerera genom åren. Tidningen ligger framme på bordet efter att den dumpit ner genom postluckan, och de bläddrar och läser lite varje dag. Hilding säger att de roliga vitsarna är en personlig favorit. Lagom tills att nästa nummer kommer har man hunnit läsa det mesta i tidningen. Från jordbrukare till gårdskarl och städare Livet som jordbrukare beskriver Hilding och Gun som fysiskt och mentalt tungt men givande. De beslöt sig småningom för att sadla om från jordbruk till andra sysslor. Paret sålde alla sina djur år 1995. Hilding kom därefter att jobba  KURIREN 5


60 år

special

be br m

m ka la de ve vr gl st pa ti

P m da fi m

är ne m m gr I pe m ri

  Hildings intresse för amerikanska sportbilar har lett till artiklar om honom och de fina bilar han vårdat genom åren.

P

Prenumerant ...

N gi Å va av H kr at fö ra va te to de et

Fortsättning från föregånde sida

som gårdskarl på Solkulla i 17 år fram till sin pensionering. Det var ett deltidsarbete och han skötte skogen och de kvarvarande ägorna resten av tiden. –  Jag började med privat städservice och städade både hos företag och privatpersoner, säger Gun. Paret Forss har en vuxen dotter som bor i Tammerfors. De hade också en son som inte längre är i livet. Livet har bjudit på både sorg och glädje genom åren. Hilding har alltid tyckt om att arbeta med händerna, bygga och skruva. När de skulle installera fjärrvärme i hemgården byggde Hilding hela värmesystemet själv av begagnade delar. Han hittade en begagnad panna i Salo och fick överta använda värmeelement av en bekant. En naturlig följd av fallenhe6 KURIREN

m ge

  Den välbevarade Volvon från 1991 tjänar paret Forss väl. Hilding föredrar bakhjulsdrivna bilar och är nöjd med sin pärla som blir veteranbil om några år. ten att arbeta med händerna har varit Hildings stora intresse för motorer och bilar. I ungdomen

övervägde han att bli långtradarchaufför. Åkerierna anställde gärna lantbrukargossar som

hade körvana och som var duktiga på att backa med släp. Men efter att ha diskuterat med Gun

ta no of un ha m ba he ri po

ty


n n

bestämde de sig ändå för lantbrukarjobbet. På så vis fick de mera gemensam tid. Hilding har ägt och mekat med flertalet amerikanska jenkare. Efter att djuren sålts och ladugården stod tom förvandlades byggnaden till en regelrätt verkstad. Där har många gamla vrålåk restaurerats till sin forna glans. Hilding har också ett stort intresse för USA, och när paret blev pensionärer åkte de till USA på en längre resa. – Jag hade bland annat en Plymouth Satellite från 1965, minns Hilding. Den var det enda exemplaret i Finland, och jag fick vara med i motortidningar med anledning av det. Ett av Guns stora intressen är musik. Hon säger att hennes musiksmak har utvecklats mycket genom åren. Förr var musik något man satte på i bakgrunden som stämningshöjare. I dag lyssnar hon mera på djupet och njuter också av klassisk musik, vilket hon tidigare inte riktigt förstod sig på. – Att lyssna på musik ger mig mycket glädje och njutning, säger Gun.

60 år

special

Pensionärstillvaro i Åbo När paret blev pensionärer gick flyttlasset från Kimito till Åbo. Hildings hälsa började vackla och han klarade inte av att sköta huset och ägorna. Huset värmdes med ved, men krafterna räckte inte längre till att hugga ved i skogen. De som först köpte huset av dem planerade att göra om gården till ett vandrarhem. Men det projektet strandade och ägarna sålde tomten vidare. I dag är hemgården riven och på tomten finns ett antal radhus. Det fysiskt tunga arbetet har tagit ut sin rätt. Hilding har genomgått sex operationer och ofta behövt åka på kontroll till universitetssjukhuset i stan och han säger att det hade blivit för mycket åkande fram och tillbaka mellan Kimito och Åbo hela tiden. Därför har paret varit Åbobor i åtta år. Trots krämporna är humöret på topp. – Vi trivs otroligt bra här, intygar de båda.   KURIREN 7


Dorthy och Folke har läst Kuriren i 60 år! 60 år

special

Vad vore en tidning utan sina läsare? Under de 60 år som gått sedan Kuriren startade, har många finlandssvenskar läst tidningen, kortare och längre perioder. Ett par som varit trogna prenumeranter genom åren är Dorthy och Folke Gull i Yttermark, Närpes.

D

Text och foto: Maria Malm orthy och Folke Gull bor i Folkes barndomshem vid Östra linjen i Yttermark. Folke är född i huset och sedan han och Dorthy gifte sig 1952 har de bott i huset. De har två söner och tre barnbarn och sex barnbarnsbarn. Folke och Dorthy är nu sedan många år tillbaka pensionärer. – Vi väntar på tidningen varje gång den är på kommande i postlådan. Sedan, då vi läst den, ger vi den vidare till våra söner, säger Folke. Folke började 1962 vid FPA i Närpes, först som byråbiträde och från 1976 fram till pensionen arbetade han som byråföreståndare, ett arbete han trivdes mycket bra med. Dorthy har arbetat vid Sydösterbottens bröd i 14 år fram till 1991 då de båda gick i pension. –  Kuriren började som en gratistidning, och vi tyckte om den från första numret. Tidningsutgivandet betalades då av annonser i tidningen men den innehöll också en del reportage. Sedan, då Frejvid Weegar

8 KURIREN

några år senare, utökade innehållet och anställde personal, övergick tidningen till att börja kosta och ha prenumeranter. Då man skulle prenumerera för att få den i fortsättningen, beställde vi den och sedan dess har vi varje gång förnyat prenumerationen, säger Folke. – Vi tycker att tidningen bara blivit bättre och bättre under årens lopp, säger de och ler. – Vi läser den egentligen från pärm till pärm, fortsätter Folke. Dorthy, som alltid handarbetat och tyckt om att laga mat och baka, har använt sig av alla recept och olika handarbetsbeskrivningar som finns i tidningen. Folke har varit intresserad av resor och han har också jobbat en del som reseledare vid en resebyrå som tidigare fanns i Närpes. De hann också personligen träffa Frejvid Weegar och Dorthy tycker sig också minnas att han skulle ha besökt dem en gång, men hon är inte säker och kommer inte ihåg i vilket ärende.

Gemensamt reseintresse Paret Gull har rest mycket tillsammans och bland annat varit mycket i Italien och på Tenerif-

fa. De har också varit på Kurirens reseträff till Stockholm och år 1992 reste de till Egypten med Kurirens resebyrå. – Det var en resa vi tyckte mycket om. Vi var i Kairo och såg pyramiderna i Giza, samt Luxor och Konungarnas dal, säger Folke och Dorthy. Folke var inne i Cheops pyramid och såg Faraos gravkammare. De facinerades också av väggmålningarna som fanns i den långa ingången till Tutanchamons grav i Konungarnas grav på västra sidan om Nilen i Luxor – de var otroligt detaljerade och välbevarade minns Folke. Han, som också tyckt om att fota, fotograferade mycket under resan och diabilderna har han visat vid flera tillfällen då han varit ute och berättat om Egypten och resan. Reseledare under Kurirens resa till Egypten var Sture Lindholm. – Vi blev bekanta med de andra resenärerna under resan och har också hållit kontakt med ett par från södra Finland under åren efteråt, berättar Folke. – Dorthy fyllde faktiskt 60 år under Egyptenresan och blev uppvaktad på hotellet med den största blombukett jag sett. Det som också gjordt ett be-


60 år

special

stående intryck på Folke och Dorthy under resan till Egypten var myllret av människor överallt. – Det bästa med Kuriren är att innehållet är så blandat och att det är reportage om personer och platser i Svenskfinland. Ibland kan det vara någon man känner som man får läsa om, och man får många tips vad gäller mat, trädgård och andra saker. Det är många intressanta reportage om människors liv och vardag, men också om mer kända profiler, säger paret. Intervjuerna är personliga och ger en hopp och stöd då det gäller att ta sig igenom egna svårigheter i livet, konstaterar Folke. – Med åldern kommer mer sjukdomar och nära och kära går bort, men vi försöker ändå behålla en positiv inställning till livet. Vår tro har också varit till stor hjälp. Att vara tacksam över till exempel vården och äldreomsorgen i vårt land är också viktigt då det i dag ofta lyfts fram motsatsen, påpekar båda. Folke berättar att han 2017 fick beskedet att han fått cancer i tjocktarmen och samma dag som han fick det beskedet gick Dorthys bror bort i en sjukdomsattack. Folke mår i dag efter operationer och behandling ganska bra. Dorthy, som haft problem med hälsan, försöker ändå göra små saker i hemmet, även om hon också behöver ta det lugnt. – Vi städar själva ännu här hemma och pysslar på, det är viktigt att göra något smått varje dag, säger Dorthy och ler. De prenumererar också på ett par andra svenska tidningar och de lokala dagstidningarna, så mycket tid går åt till läsning. Folke tycker också om att lösa korsord, medan Dorthy pysslar med blommorna eller, som till exempel denna dagen till ära, bakat en god äppelpaj. Åren går och ännu sextio år efter utgivningen av den första Kuriren är de överenens om att den tidningen vill de inte vara utan! 

 KURIREN 9


Göran skapade Kurirens logo för 60 år sedan 60 år

special

Teckning och målning har alltid varit starka passioner för denna konstnärliga mångsysslare. Mannen bakom Kurirens logo på paradsidan är reklammannen, konstnären och tecknaren Göran Hammarström i Vasa. Han har varit profilerad som veckotidningens mångsidiga samarbetspartner under flera årtionden.

N

Text och foto: Joakim Snickars

är Kuriren skulle grundas 1959 tog chefredaktör Frejvid Weegar kontakt med reklambyråägaren och konstnären Göran Hammarström och bad honom utforma den logo som skulle pryda veckotidningens paradsida. – En detalj i logon har ändrats sedan starten. Till att börja med fanns det en vinkel ovanför i:et. Många år senare bytte jag ut vinkeln mot det nuvarande hjär-

10 KURIREN

  Reklammannen, konstnären och tecknaren Göran Hammarström har skapat Kurirens logo. Han har också bidragit med kartor, grafik och olika slags illustrationer till veckotidningen i över 50 år.

tat. Logon fick på så vis en mera mänsklig utstrålning, berättar Göran hemma i sitt hem i Vasa. Under mera än ett halvt sekel har Göran haft rollen som Kurirens mångsidiga illustratör. Han har levererat ett stort antal kartor, grafiska skisser och även olika slags bildillustrationer till olika inslag, sommarserier, följetonger och bilagor i veckotidningen. – Nu är det emellertid många år sedan jag har bidragit med någon illustration till Kuriren, säger Göran som har valt att trappa ner på sin konstnärliga verksamhet på senare år. Vid 86 års ålder är dock Göran fortsättningsvis en lojal Kuriren-

läsare. Han säger att han alltid blir glad när ett nytt nummer dimper ner i postlådan. Lagom till intervjun har Göran plockat fram några Kurirenexemplar från olika årgångar. Vid en genomgång bläddrar han bland annat fram till och kommenterar ett stort uppslag med bröllopsfotografier. – Jag har alltid tyckt om att läsa Kuriren. Tidningen har alltid varit bra och med tiden har greppet dessutom blivit mera modernt. Också efter Frejvids bortgång har den innehållsmässiga kvaliteten varit god. Jag deltog för övrigt i Frejvids begravning i vintras.


60 år

special

KURIREN 11


60 år Göran skapade ...

special

Forts. från föregående uppslag

Lång yrkeskarriär som reklamman i Vasa Göran Hammarström är född och uppvuxen i stadsdelen Vikinga i Brändö, Vasa. Teckning blev i ett tidigt skede ett stort intresse för Göran. När han i 15–16-årsåldern arbetade på Hartman i hemstaden fick han tillgång till en dekorationsateljé och detta styrde i sin tur in honom på en ny bana som dekoratör på företaget Teräs. Göran fick blodad tand och valde efter avklarad militärtjänstgöring att inhämta ytterligare kunskaper inför en framtid i reklambranschen. – Jag gick en reklamgrafisk utbildning i Helsingfors samt en tvåårig utbildning i Sverige. De där två tavlorna har jag för övrigt gjort på Konstfackhögskolan i Stockholm, säger Göran och pekar mot ena hörnet av väggen i sitt och hustrun Gun-Britts vardagsrum. Småningom bildade Göran familj och flyttade tillbaka till Vasa där han grundade en egen reklambyrå. Han påbörjade därmed en karriär som skulle spänna över flera decennier – i praktiken fram till mitten av 1990-talet då han gick i pension. – Min byrå var stationerad på olika adresser i staden genom åren. Jag hade kontor både på Handelsesplanaden och Korsholmsesplanaden. Senare skaffade jag också en ateljé på Vasa Bomulls område i Brändö. – Jag hade kundkretsar inom båda språkgrupperna och arbetade både på

  Göran avbildade sin far Gunnar Hammarström 1987.   Kataloger

om trähusbyggen var en viktig nisch för Göran under hans karriär inom reklambranschen.

svenska och finska. Till hands fanns det alltid någon finskspråkig som kunde kontrollera att de finska texterna blev helt korrekta. – Ett exempel på en nisch som blev viktig för mig var att göra informativa kataloger om trähusbyggen med olika byggfirmor som uppdragsgivare. Göran var till största delen aktiv under en epok då det var manuellt arbete framom skärmjobb som gällde inom den grafiska branschen.

– Jag har själv en mobiltelefon numera. Men i övrigt är min hustru Gun-Britt den kunniga i familjen när det gäller datorernas värld. Hon har arbetat som kontorist.

Målat tavlor och dokumenterat produktionen i bokform Att måla tavlor har varit en långvarig passion för mångsysslaren Göran Hammarström. Han har gett sin konstnärlig

het utlopp både individuellt och genom att medverka i olika konst- och målargrupper. – Fartyg har varit ett favoritmotiv för mig som konstnär. Som yngre gillade jag att vistas ute till havs. Vår sommarstuga i havsmiljö i Oravais har vi emellertid sålt för några år sedan. Göran visar i samma veva också upp ett par utgivna böcker där han dokumenterar sin omfattande tavel- och teckningsproduktion. Har du några aktuella konstprojekt för närvarande? – Jag målar inte längre även om jag nog skulle ha kapacitet att göra det. Åldern är en orsak. Jag är 86 år och jag föredrar att ta det lugnare numera. Jag har också rätt många osålda tavlor i lager i min ateljé vid det gamla bomullsfabriksområdet. – Den senaste gruppen som jag har medverkat i är en konstgrupp i Replot. Vi brukar samlas i den lokala skolan för att måla tillsammans. – Gruppen har 10–12 medlemmar varav de flesta är från skärgården. Jag fortsätter att hålla kontakt med gruppen även om jag inte längre målar aktivt. Göran och Gun-Britt Hammarström är bosatta i det hus som Görans far Gunnar Hammarström byggde i Vikinga 1925. – Man kan säga att jag är rotad i Vikinga. Det finns ingen bättre miljö att bo i och jag är nöjd med servicenivån i Brändö. Jag är tacksam över att vara vid god hälsa. Till vardags ägnar jag mig åt gårdsskötsel året runt här hemma.    Till vänster exempel på två

illustrationer som Göran gjort för noveller i Kuriren vilka publicerades 1995.

  På sidan till höger en

av de otaliga illustrationer Göran gjorde för de recept som publicerades i Kuriren, detta i nr 13/1987 – en receptbilaga i tjockare papper som lätt kunde rivas ut och sparas. Receptbilagor med olika teman ingick då och då i olika nummer av Kuiren under elva års tid.

12 KURIREN


ka

60 år

special

oär. as ai l-

ena ar k-

t-

en et k. tt ar ri la

m tmtt

dån tt en t. mus mga

oen ag i tt gs el

er KURIREN 13


60 år

special

”Vi hade ett unikt samarbete”

Kurirens resebyrå och bussbolaget Kaj Forsblom samarbetade i nästan fem årtionden

Bussbolaget Kaj Forsblom är ett familjeägt bussbolag som började samarbeta med Kurirens resebyrå redan 1972. Kuriren var vid den tiden den största och viktigaste kunden för bussbolaget och detta resesamarbete kom att fortgå ända tills Kurirens resebyrå lades ner hösten 2016.

H

enrik Forsblom, vd för bussbolaget Kaj Forsblom, konstaterar att det var en verkligt

14 KURIREN

S o

A en bu sj

re sc

et so

st oc

20 ri L be ha 11 fi re in M K vä

so fr år te A bl så

m va gr le åk se ta   Frejvid Weegar och Kaj Forsblom på en bild som ingick i Kuriren nummer 8 i maj 2008.

Text och foto: Johnny Holmberg

fa so sl la

unik och långvarig affärskontakt som bussbolaget hade med Kurirens resebyrå. –  Kurirens resebyrå var en jättebra samarbetspartner och det fanns en tydlig idé med resorna som fungerade optimalt, säger Henrik. Det var Henriks morfar Werner Henriksson som grundade

bussbolaget Henriksson och där var Kaj Forsblom en av chaufförerna. Från och med år 1977 till 1990 var han vd för bolaget. Redan under 1960-talet etablerades resebyråns samarbete med Henriksson. Sedan grundades också bolaget Kaj Fosblom. – När min pappa började var

Kurirens resebyrå en mycket viktig kund för oss, under de första åren den allra största kunden. Då var också pappa Kaj själv ofta chaufför under Kuriren-resorna, tillägger Henrik. Det var under början av 2000-talet som Henrik steg för steg tog över ledarskapet för sin

os en oc ga sp (e

ja ka oc so de fu


et e a a er n-

v ör n

fars bussbolag. Kaj Forsblom som avled för några år sedan, slutade som aktiv inom sitt bolag år 2005.

Styrelseordförande och vd

60 år

special

  Henrik Forsblom är

i dag vd för bussbolaget Kaj Forsblom.

Att Henrik skulle komma att engagera sig på heltid inom bussbolaget var ändå ingen självklarhet. – Jag hade inte från början direkt tänkt börja inom bussbranschen. Men sedan länge är han väletablerad inom företaget såväl som styrelseordförande som vd. – Pappas företag blev så pass stort att då behovet fanns, gick också jag med. Under ett par år i början av 2000-talet jobbade såväl Henrik som hans hustru i bolaget. Ledarskap och administrationsbestyr tar ut sin rätt. Bolaget har, förutom kontorspersonal, 11 bussar och 7 taxibilar i trafik samt 25 anställda chaufförer. Han hinner därför vanligen inte själv sätta sig bakom ratten. Men sina tidiga erfarenheter av Kuriren-resorna, minns Henrik väl. – Jag var mycket med på resorna tillsammans med pappa från 10-års ålder fram till 16–17års ålder. Vi reste till Höga kusten, till Dalarna, till Kolmården, Astrid Lindgrens Vimmerby, på blomsterresor till Holland och så vidare . Henrik konstaterar att inte minst under 1970–80-talen var Frejvid Weegar (Kurirens grundare) mycket aktiv vad gäller resebyråns verksamhet. Han åkte vida omkring och rekognoserade tilltänkta resmål. Resultatet? Ja, det blev tydligen gott. – Det var tryggt och fint för oss att samarbeta. Det fanns en tanke med resorna. Det var också modiga chaufförer som gav sig iväg, ibland utan andra språkkunskapetr än svenska och (en bristfällig) finska. Henrik tillägger att det i början inte alls fanns samma tekniska hjälpmedel för planeringen och genomförandet av resorna som i dag. Han minns en av de Kuriren-resor där han själv fungerade som chaufför. Han

 KURIREN 15


MÄNNISKOR EMELLAN Jan-Erik Nyberg är präst, familjerådgivare och sexualterapeut i Jakobstad. Han arbetar bland annat med klientmottagning, föreläsningar och arbetshandledning..

Att bygga ett hem

Ett hem byggs inte med våra ord men utan ord är det svårt att bygga ett hem.

I

somras upptogs en stor del av semestern av ett renoveringsprojekt. Vår sommarstuga har en glasveranda i 1960-talsstil, och den var i ganska dåligt skick och inte isolerad. Efter renoveringen konstaterade vi att hela stugan känns större nu när de tolv kvadratmetrarna på verandan är fräscha och trivsamma. Visst var det mycket praktiskt arbete och eget funderande, men jag märkte också hur viktigt det kändes att få bolla idéer tillsammans med min fru om hur jag skulle lösa olika problem, vilka åtgärder som skulle prioriteras och vilka material som skulle skaffas. Det kändes väldigt bra att vara två om projektet trots att jag själv utförde det mesta av det praktiska arbetet. Goda vänner, yrkesmän och hemmafixare, var också viktiga bollplank, utan vars hjälp det här projektet hade gått på grund flera gånger om.

Den här erfarenheten bekräftar en iakttagelse som jag gör i mitt arbete. Ett hem, och nu menar jag hemmets insida och själ, samhörigheten mellan människor som väljer att leva tillsammans, behöver vårt språk och ett ständigt pågående samtal – vår dialog. Ett hem, vare sig det är fråga om en vanlig kärnfamilj, ett sammanboende par eller en ensamstående person, behöver samtalet och språket, det är själva blodomloppet i ett hem. För den som är ensamstående sker dialogen kanske mera punktvis, med en god vän eller med ett husdjur, medan samtalet i familjen eller parrelationen är någorlunda regelbunden om än den varierar i intensitet. Ibland har vi stort behov av att ventilera saker, ibland vill vi dra oss tillbaka och tänka efter själva i en inre dialog. Behovet av att ventilera och sätta ord på och berätta för varandra om sina iakttagelser 16 KURIREN

 Det är mycket att tänka på och diskutera under bygget av ett hem. Foto: Pixabay. och upplevelser kan vara väldigt olika. Det kan ställa till problem om vi inte förstår och respekterar varandras olikhet på den här punkten och är beredda att anpassa oss till varandra. För en del känns bara tanken att behöva anpassa sig främmande, i ett hem ska man väl få vara sig själv. Det är lätt att glömma att alla i ett hem har rätt att vara sig själva, och att alla därför också måste anpassa sig. Och det är när den här anpassningsprocessen avstannar som kriser uppstår. Det är ett tecken på att vi inte hanterat de naturliga konflikter och oenigheter som uppstår när flera människor lever tillsammans. Det är här som språket är ett så viktigt verktyg. Språket är viktigt för att vi ska komma underfund med hur vi själva tänker, vad vi känner och vad vi vill. Om vi inte sätter ord på tanken vet vi egentligen inte själva vad vi tänker. Det låter paradoxalt men om vi tänker efter har vi alla varit med om det någon gång. Men språket är framförallt viktigt för att

berätta för mina närmaste vad jag behöver, vad jag oroar mig för, vad som är viktigt för mig. Alltför ofta stöter jag på mänskor som bara utgår från att de som lever i ett parförhållande av sig själva skall kunna förstå vad den andra känner och tänker. Alla vet att tankeläsning är en bluff. Men barnets

fantasi om en förälder som kan allt och vet allt om mig och kan fylla alla mina behov finns kvar inom oss alla. När vi är trötta eller upprörda eller känner oss hotade vaknar fantasin till liv och riktas mot den människa som är vår närmaste just då. Du måste ju förstå hur det här känns för mig. Men den besvikelse som vi känner kan bli vägen tillbaka till vuxenhet. När vi accepterar verkligheten och själva sätter ord på våra tankar och känslor tar vi ansvar för dem och möter varandra som två vuxna individer. Allra besvärligast är det förstås när fantasin är aktiv mitt inne i en konflikt. Då behöver vi en fast punkt att ta spjärn emot, där vi kan hitta vår egen vuxenhet. Viljan att värna om relationen kan vara en sådan hållpunkt. Vi börjar titta på problemet ur parrelationens perspektiv. Det kan vi bara om vi i en dialog utforskar varderas perspektiv.

För att förstå det här kan vi tänka på hur

synen fungerar. Den tvådimensionella och platta bild som kommer från vardera ögat passar egentligen inte ihop med den andra bilden. Men hjärnan är så finurlig att den av de två bilderna skapar en tredimensionell bild, vi upplever rum och djup i det vi ser. För mig har det här blivit nyckeln till att förstå hur det inre hemmet, parrelationens trygghet, hemkänslan, blir till. Det byggprojektet förverkligas inte på en sommarsemester, det är ett livslångt projekt. Precis som den här tidningen som nu jubilerar har levt med flera generationer av läsare, flera generationer av redaktörer, så är hemmet något vi får lära oss redan i barndomshemmet och som vi en dag kan ge vidare i arv, om vi sköter om det. Men det förutsätter att vi är beredda att arbeta med samtalet, och då och då sätta igång ett renoveringsprojekt. En god höst till er alla! Jan-Erik Nyberg, familjerådgivare


trafik. Ovan kuriosa som skildrar bussbolagets historia och verksamhet.

OY KAJ FORSBLOM AB

• Är ett familjeägt bussbolag med långa anor. Startskottet gick år 1922, då Werner Henriksson som jobbade som droskförare åt sin far August köpte en Harley Davidson motorcykel med sidovagn. Redan följande år skaffade han en N.A.G. personbil för taxibruk. • Den första bussen köptes år 1931 för linjetrafik mellan Borgå och Vessö. Efter det expanderade verksamheten stadigt och då bolaget var som störst i slutet av 1980-talet sköttes trafiken med över 20 bussar. • Werners svärson Kaj Forsblom kom med i företaget på 1960-talet och blev efter Werners bortgång år 1977 vd för bolaget Oy Werner Henriksson Ab. • Är 1990 grundade Kaj Forsblom ett eget bussbolag som i dag har elva bussar och leds av sonen Henrik Forsblom.

”Vi hade ett unikt ...

Forts. från föregående uppslag

skulle ta sin busslast till Kolmårdens djurpark i Sverige och det gällde att hitta vägen genom centrala Stockholm. Den resan hade han inte gjort som busschaufför tidigare. – Då guidade mig pappa via telefonen. Han kunde fråga ”var är du nu?” och jag försökte förklara. Det hände att han då sade ”då borde du ha tagit av till höger tidigare!” Den gången var alltså ”mobilguidning” det enda som fungerade, men allt slutade väl.

Luckan lyftes upp En annan gång slutade det också väl trots att resesällskapet höll på att missa den plats man bokat för hemfärden från Stockholm. Kaj Forsblom rattade sin buss genom stadskärnan på väg ned mot hamnen i Värtan. Då hände det: bränslet tog slut och bussen stannade mitt i stadstrafiken! Ont om tid var det. Henrik var med som ”hjälpreda” den gången och minns att de per telefon fick ett vänligt löfte om att färjan skulle vänta en stund! Forsbloms lyckades få tag i bränsle till bussen och väl framme i Värtan gällde det för

Den nyländska kopplingen Kurirens reseverksamhet hade av allt att döma sin betydelse till att Kaj Forsblom grundade sitt bussbolag. – Vi var ju den nyländska kopplingen. En av orsakerna till att pappa grundade bolaget, var att det behövde finnas någon här som ägnade sig åt beställningstrafik. I ett tidigare skede kunde de flesta resenärerna komma med buss från Österbotten och väl nere i Nyland fyllde man på med några nyländska resenärer. Efter hand skedde också en förskjutning vad gäller intresset för Kurirenresorna. – De österbottniska kunderna minskade. Det var intressant att resebyrån, som var helt österbottnisk, en tid nästan enbart kom att ha kunder från Nyland.  

60 år

special

Res på svenska med OT Hälsoresor till Pärnu Sköna och avkopplande dagar på Spa Tervis. Bekväma restider. Resor: 2-9.11 (8 dgr), 1-8.12 (8 dgr), 4-8.12 (5 dgr), 22-28.12 (7 dgr julresa).

Teaterresa till Helsingfors The Play That Goes Wrong på Svenska Teatern. En fartfylld fars som gjort succé världen över! Resor: 23-24.11.2019, 22-23.2.2020.

Teaterresa till Stockholm Musikalen ”En värsting till syster” med bl.a. Gladys del Pilar och Suzanne Reuter. Resor: 17-20.10 och 5-8.12 (med Skansens julmarknad).

Julmarknad i Rüdesheim Ett av Tysklands trevligaste julmarknader i klassiska Rüdesheim samt gränsshopping i Lübeck. Bekvämt med flyg, OT-bussen och Finnlines! Resa 28.11-2.12.

Julmarknad i Tallinn Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn. Resor: 5-8.12 (långweekend), 6-8.12.

Julmarknad i Riga Välkommen med till vackra Riga i julskrud. Resa 4-8.12.

Julmarkad i Tartu Kom och upplev julstämningen i Estland. Bekväma restider. Resa: 12-15.12.

Almuñécar Fira jul på Spanska solkusten. Möjlighet att delta i utflykter. Hotell Helios. Resa 15-30.12.

Oberammergau Passionsspelen i Oberammergau uppförs år 2020 för fyrtioandra gången. Resor: 18-23.5, 3-8.6, 19-26.9.2020. KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

  Bussbolaget Kaj Forsblom har specialiserat sig på beställnings-

Henrik att i flygande fläng betala den nödvändiga vägtullsavgiften för färden genom Sverige. – När jag tog steget ombord över luckan till bildäck – då började luckan redan lyftas upp! Det unika samarbetet mellan Kurirens resebyrå och firma Kaj Forsblom och tidigare bussbolaget Henriksson, pågick knappt fem årtionden. Henrik nämner att en sista Kuriren-resa gick till danska Bornholm för tre år sedan. Han bekräftar att det genom åren funnits många stamkunder som återkommit år efter år för att få uppleva en Kuriren-resa. Det har också varit vissa chaufförer som reglbundet återkommit under resorna. För Henrikssons körde ofta till exempel Stig Andersson, medan Kaj Forsblom och Bengt Gustafsson regelbundet satt bakom ratten sedan Forsbloms tog över. Helge Blomqvist var också en av chaufförerna, liksom Mikael Snåre som under många år rattade bussarna under den traditionella julresan till Dalarna.

Alla resor på vår hemsida: www.oravaistrafik.fi Tel. 06- 318 4000

KURIREN 17


o

D

Te

Här bor: Carmela Axberg-Lindell, gift med Björn. Tillsammans har de sönerna Philip, 21 och Jun, 13. Var: I ett lugnt egnahemsområde i Vasa, men är ursprungligen hemma från Åland. Gör: Är hälsovårdare och mindfulness steg 2-instruktör. Läser just nu specialiseringen ”Mental hälsa och missbrukarvård” vid Novia vid sidan om deltidsarbete som personlig assistent och eget företagande inom friskvårdsbranschen. Intresserad av: Mindfulness och Green Care som förebyggande och som komplement inom vården. Och inredning. 18 KURIREN

kl

kl in fj oc st lå oc


  Hallen tillför dramatik med de svartmålade partierna och sin engelska tapet.

 I det röda skåpet förvaras vacker japansk keramik. I bakgrunden syns kökets statementlampa.

Asieninspirerat hem Det är lätt att bli imponerad av familjen Axberg-Lindells hem i det trivsamma egnahemshusområdet i Vasa. Det vita, efterkrigstida huset som en gång varit rätt modest, är i dag utbyggt och står ståtligt på den stora hörntomten.

D

Text och foto: Nadia Boussir

e gamla äppelträden på gården dignar av mogna äpplen av olika sorter. Björn och sonen Jun sitter i skuggan av träden och plockar fallfrukt för att sedan kunna klippa gräsmattan. Genom en svartmålad pampig pardörr kliver man in i ett spännande hem med influenser från när och fjärran. Mestadels fjärran. Lugn musik ljuder ur högtalarna och sprider en speciell men avslappnande stämning. Familjemedlemmarna har en lång utlandserfarenhet ifrån Asien, Japan och Indonesien. Utlandsboendet har satt

prägel på inredningsstilen och gett inspiration till ett vackert hem för alla sinnen. – Vi bodde först i Japan. Dit flyttade vi eftersom Björn fick jobb där, säger Carmela som inte hade något emot att flytta. – Det passade väl in i vår dåvarande livssituation. Philip var baby så jag fick tid att vara med honom och samtidigt möjligheten att upptäcka en helt ny kultur. Det var tänkt att vi skulle vistas i Japan i två år, men Björn fick förlängning på arbetet och de två åren blev till hela 13 år. Vår yngsta pojke Jun föddes där. Jag har sett den japanska kulturen från olika håll och kanter. I lekparken har jag umgåtts med medelklassmammor och fått en inblick i deras liv, och via Björns jobb har jag sett den japanska karriärs- och arbetskulturen. Att Carmela har blivit inspirerad av Japan och dess kultur går inte att undgå. Hon

har alltid varit intresserad av inredning. Redan som liten flicka hade hon ett slags meditativt sätt att inreda, genom att ställa sig i ett hörn och blicka ut över rummet, på det sättet kunde hon se hela rummet från olika vinklar. Hon tänkte inte på det då utan det var först i vuxen ålder hon kunde jämföra sitt sätt att planera inredningen i flickrummet med den uråldriga japanska inredningstekniken som använts i bland annat Japans äldsta zenträdgård.

Låt exteriören spegla intredningen Carmela förklarar hur trångbodda japanerna i städerna en gång var. Det var mycket kompaktlösningar som gällde och man hade väldigt mycket grejor på en liten yta. Inte alls den minimalism, med vilken man  normalt kanske förknippar Japan. KURIREN 19


    Det ståtliga matbordet är av indonesiskt suarträ och mäter hela 387cm.

Asieninspirerat hem

Forts. från föregående uppslag

pa hänger över en rejäl köksö i det inte alltför stora köket. Golvet är rutigt, mörkrött och vitt och utgör en trevlig kontrast till de vita och svarta färgerna på köksluckorna. Det är en modern touch på ett lantligt kök som visar att det är okej att blanda olika stilar, och även här blir resultatet fint genom att låta husets exteriöra stil finnas med inne i huset.

Från kökets andra sida möts man av ett ljust rektangulärt rum med fönster åt tre håll. Det är en stor matsal, med ett otroligt matsalsbord gjort av indonesiskt suarträ med plats för tio matgäster. – En av orsakerna varför vi flyttade just till detta hus var faktiskt för att vårt matbord rymdes. Det är inte många rum som klarar av ett så här tilltaget

Litet är definitivt inte den vita villan Carmela bor i nu. Familjen köpte villan år 2015 och efter renovering, tillbyggnad och uppförande av en gårdsbyggnad samt garagebyggnad, flyttade de in år 2017. Genast vid första anblick när man stiger in i hallen, förstår man ett av Carmelas inredningsbudord är att följa den exteriöra arkitekturen och låta den speglas i den interiöra inredningen. Eftersom Axberg-Lindells villa har drag av kolonialstil har tamburen fått en engelsk tapet och väggpanelen och vindstrappan har målats svarta. – Trappan till övervåningen var redan så smal och liten så jag tänkte att den inte kan bli mindre trots att jag målar den svart, säger Carmela och skrattar. Det svarta temat fortsätter En målad fondvägg med en stor tavla upphängd genom en passage från tambur   till kök. En stor statement-lam- på väggen gör att rummet känns ombonat. 20 KURIREN

och tungt träbord med en längd på 387 cm, säger Carmela med ett skratt. Hon har gjort en vacker dukning och håller på att lägga fram sushi och tillbehör. Den minimalistiska och rätt platta serveringskeramiken har Carmela kompenserat med växter placerade i smala vaser och blockljus på höga dekorativa ljushållare.

  Carmela har gjort en vacker dukning för sushimiddag.

sj de re

kä T in m äv m st

  Grö

mer ti


gd ed

kga en ta rer ch va

  Mitt i rummet står ett

iögonfallande lerkrus. Vitmålad bambu fungerar som inredningsdetalj och rumsdelare.

–  Sushin har jag inte gjort själv. Man gör inte sushi i Japan, den hämtar man eller äter på restaurang. Matsalen är vitmålad men känns inte det minsta steril. Tvärtom är rummet mycket inbjudande och varmt. Det mörka träbordet gör sitt men även en mullvadsfärgad vägg, målad med kalkfärg plus en stor tavla i färg, bidrar till den

  Gröna opalglas kom-

mer till sin rätt i solljuset.

varma känslan. Här blandas både skandinaviskt modernt med asiatiskt till en stilfull helhet. Ett klarrött japanskt skåp drar blickarna till sig där det sticker ut mot den vita väggen. I skåpet har Carmela en del av sin vackra japanska keramik som används i den japanska matkulturen och då och då hemma hos familjen Axberg-Lindell.

Gränsen mellan ute och inne suddas ut Tillbaka genom köket till passagen mot tamburen svänger man in till vänster för att komma in till vardagsrummet. Man kan säga att rummet består av två delar. Den första är det ursprungliga vardagsrummet, den andra delen är mera som ett uterum med stora spröjsade föns-

  Att göra japanska blomsterarrangemang är även meditativt.

ter med utsikt över trädgården. Den delen byggde Carmela och Björn före de flyttade in och på det sättet fick vardagsrummet en luftigare känsla, och gränsen mellan inne och ute suddades ut tack vare de stora fönsterglasen. – Jag och Björn brukar sitta här i varsin divan om kvällarna. Jag njuter verkligen av att se ut över trädgården. Den ger mig lugn. Och lika meditativt är det att jobba i den. Trädgården var faktisk en annan orsak till att vi blev kära i detta hus. Ja, hur kom det sig att ni flyttade hit efter tretton år i Japan och sex år i Indonesien? – Vi hade i tankarna börjat fundera på att återvända till Finland från Jakarta. Trots att det var befriande att flytta till Indonesien från Japan, kände vi att Indonesien kanske var lite väl kaotiskt. Det var till en början en skön kontrast till den strama samhällskulturen i Japan och folk där var mer otvungna. Men det var en

KURIREN 21


INRED SOM CARMELA: Exteriört:

  Sovrummet ligger på övre våningen.

•   Låt husets arkitektur säga sitt: Hos AxbergLindell samsas minimalistiska möbler med japanska antikviteter, tropiska, naturliga inslag av trä, bambu och sten, liksom art decodetaljer i marmor, opalglas och guld eftersom huset självt inbjuder till den   nordiska klassicismen. •   Sudda ut gränsen mellan ute och inne genom att skapa gröna rum med olika funktioner (såsom gemenskap, lek, kontemplation) även i trädgården. Trädgårdsarbete är fin terapi vid stress.

Interiört:

•   Var inte rädd för att blanda olika stilar –   ett personligt hem speglar alla dina livserfarenheter. •   Tänk hållbarhet: Klä om/måla om/använd dina möbelinvesteringar multifunktionellt. (Vår svarta lädersoffa som införskaffades år 2003 till vår minimalistiska Japan-våning fungerar lika bra i ljusgrått, slitstarkt tyg i nordiska förhållanden, mer än 15 år senare). Många av våra möbler har genom åren bytt både färg och funktion flera gånger. •   Kontraster ger spänning och liv: blanktmatt, hårt-mjukt, mörkt-ljust, trä-plast, metall-sten, skinn-textil osv. •   Njut av hemmet med alla dina sinnen:   använd dofter i form av eteriska oljor,   naturljud/musik för avslappning eller mer energi, och använd rätt ljuskälla vid rätt tidpunkt. Fixa en vacker bordsdukning ibland då det finns tid, för att förhöja en smakupplevelse. •   Byt emellanåt ut den klassiska “fredags-  buketten” (snittblommor) mot knotiga   grenar eller vackra trädkvistar från naturen. •   Ingen färg är no-no, men tänk alltid på vilken grundstämning du vill skapa i rummet. (Spänning, lugn, energi, rymd, värme, trygghhet eller något annat). •   I genomgångsrum som hall eller trapp-  utrymmen tycker Carmela (tvärtemot många andra) att man kan vara lite mera modig i fråga om färgval, eftersom det inte brukar finnas så många andra detaljer (möbler och inredning) som samtidigt bör passa in där. Svart kan vara ett statement, men man behöver samtidigt tänka på vilka ljuskällor man har tillgång till.

22 KURIREN

Asieninspirerat hem

Forts. från föregående uppslag

stad på 10 miljoner invånare och med en galen trafikkultur. Vi fick skicka barnen till skolan en och en halv timme på förhand och tålamodet prövades verkligen i de långa bilköerna. Till Åland ville de egentligen flytta, men huset de hade spanat in där ville ägarna ändå slutligen behålla så det blev ingen affär. Under en vistelse i Vasa körde de förbi en vacker trädgård med stora gamla äppelträd. – Jag kunde inte fatta att det fanns en sådan fin gård just här. Sådana här hus är aldrig till salu, sa jag högt och vi reste hem till Jakarta. En dag såg jag en annons

på internet. Huset med äppelträden var till salu! Björn skickade iväg mig tillbaka med flyget och på den vägen är det.

Trädgård med dimensioner Carmela har planerat trädgården noga. Den har olika dimensioner och det blir olika upplevelser beroende på var man står. Mitt på gården går en slingrig grusgång. Den börjar framför terrassen och slutar – ja var då? – Det är det som är tanken bakom stigen, att man ska följa stigen med ögonen och blicka ut över den men inte veta var den slutar, och om den slutar. Det är det jag gör från divanen för att utöva kontemplation. I hörnet av vardagsrummets gamla del finns en tokonoma. Det

är re in C ja (i st te bl D to ty bl

ve fa ty M

vi ni le


en äg en

en er oren ar

m ed en en a-

ts et

Ett extrarum som ligger intill Juns rum har vackra taklyktor   till fönster.

  Den nätta sovrumslampan

har Carmela hittat i en antikvitetsaffär i Maastricht. Lampan är från 1920-talet.

är en städad plats där man inreder för kontemplation. Den inreds i Japan enligt årstid. I Carmelas tokonoma finns ett japanskt blomsterarrangemang (ikebana), rökelse, en buddhastatyett och en obi (kimonobälte) med handmålade kameliablommor, som pryder väggen. Det är ännu sommar i Carmelas tokonoma, men en rulle med tyg i grönt står och väntar på att bli upphängd. – Yume står det på den, skrivet med kalligrafi. Det är mitt favoritord på japanska och betyder dröm. Den har konstnären Motoko Yasuoka gjort åt mig. Carmela understryker hur viktig olika ljuskällor är i inredningen och berättar hur vacker lerkrukan, som står placerad

mitt i vardagsrummet, ser ut när den blir belyst om kvällarna och när man gör eld i brasan. Den danska designern och Carmelas vän, Gitte Baker, har designat den svarta dagbädden som också den står mitt i rummet och visar att möbler inte behöver stå placerade längs väggarna. Genom att flytta dem ut i rummet ger man dem en annan pondus.

Pojkkimono från 1930-talet På övervåningen finns tre sovrum och ett litet kontor. Juns pojkrum ansluter till ytterligare ett sovrum som används som extrarum eftersom sonen Philip redan är utflugen och

upptagen med sina studier i Uppsala. Som väggdekoration i Juns rum hänger en liten pojkkimono från 1930-talet. Den har typiska ”pojk-motiv”: drake, skepp, vilda vågor och hjältar från japansk folklore. Motiven symboliserar mod, styrka och vishet och liknande personlighetsdrag man önskar sina små söner i Asien. Carmelas och Björns sovrum är inrett i mjuka pasteller. Eftersom det inte kommer in så mycket dagsljus har Carmela valt ljusa färger på textilierna. Rummet har en lugn och romantisk känsla. Sängen har hon själv byggt och ovanför den hänger en liten japansk lampa som bryter den stilen. Det är tydligt att Axberg-

  På en av Juns sovrumsväggar hänger en liten pojkkimono från 1930-talet.

Lindells hem har blivit inrett av kärlek och passion för inredning men framför allt av en känsla att skapa ett hem av inre lugn, begrundan och ett skönt flöde av goda energier. – Vi har bara inhandlat några småsaker sedan vi flyttade till Vasa. Hela huset är inrett med möbler och saker från Japan och Indonesien som vi tog med oss i en container när vi flyttade. Och det var inte bara var familjens saker som rymdes i den containern. In i den smög även en stor portion av asiatisk kultur, mentalitet och vishet som har influerat hela familjens hem och deras sätt att leva och vara. 

 KURIREN 23


Hon räddar kakelugnar från att förstöras Camilla Ståhle studerade till teckningslärare vid Ateneum, numera Aaltouniversitetet i Helsingfors. Gamla trähus revs i Gräsviken, kakelugnar slogs sönder och fördes bort. Camilla blev intresserad av dem och ville bevara dem för eftervärlden. Detta var upptakten till ett kommande yrke. Efter att jobbat en tid som teckningslärare utbildade hon sig till kakelugnssanerare. Samtidigt uppträdde hon med sång och gitarr inför publik, ensam eller i olika konstellationer. Tidvis hade hon även en egen orkester.

C

Text och foto: Christine Grandell

amilla Ståhle har alltid varit intresserad av gamla hus och gammal byggnadskultur. Som tjugoåring studerade hon i Helsingfors. Det var på sjuttiotalet då gamla hus revs. Uppvärmning genom vedeldning hade minskat och ersatts av nya metoder. Kakelugnar behövdes inte mera i samma utsträckning som tidigare, de slogs i bitar och fördes till avstjälpningsplatsen. När Camilla en dag såg en vacker kakelugn stå ensam kvar bland bråtet mitt i ett rivet hus tog hon kontakt med den ansvariga på rivningsplatsen. Hon fick veta att ugnen skulle slås sönder. Hon frågade om hon kunde få ta hand om ugnen och själv demontera den bit för bit. Hon hade inga pengar att betala med. Mannen gav henne kakelugnen för en flaska Koskenkorva. –  Det var så det började. Jag åkte omkring och besökte platser där gamla hus revs, jag ville rädda kakelugnar. Ibland kom jag för sent. Det var ledsamt att se då någon redan hunnit söndra halva ugnen.

24 KURIREN

  Camilla med en kakelugn under arbete.

Nytt yrke Camilla jobbade som teckningslärare i olika konstskolor för barn och unga, bland annat i Grankulla där hon var ordinarie lärare. – Men det var inte det yrket

jag ville fortsätta med. Mitt intresse för allt gammalt hade följt med ända sedan studietiden. Jag tyckte det var beklämmande att se hur gamla byggnader revs i Helsingfors. När jag gick på gatan såg jag en kakelugn som hängde kvar på en vägg där det

övriga av huset var rivet. Jag började gå till platser där hus revs för att se om jag kunde hitta någon kasserad kakelugn. Ibland fann jag några jag kunde rädda innan de slogs sönder och slängdes. Det var kakelugnar


ag us de n. de ch ar

F

Namn: Camilla Louise Ståhle. Född: 18.2.1950 i Forsby Pernå. Bor: Pederså på Kimitoön. Utbildning: Teckningslärare, kakelugnssanerare. Hobby: Spelar gitarr och sjunger. Intresse: Konsthantverk, teaterverksamhet.

  Camilla i sitt hem där

det förstås finns en kakelugn.

KURIREN 25


  Camilla i färd med att bygga upp en gammal kakelugn. Hon räddar  kakelugnar ... Forts. från föregående uppslag

med mönstrade kakel och lite enklare ugnar, helvita, som kan vara mycket vackra, samt värdefulla nybarock- och jugendugnar. Jag har varit med om att ta ner många gamla kakelugnar som man ville förstöra på 1970och 1980-talen men också på 1990-talet. I Helsingfors fanns ett hus med vackra målningar i taket och ekdörrar prydda med lejonhuvud. –  Huset kallades Marinadhuset. Inredningen revs och rummen byggdes om till kanslirum med lägre takhöjd. Takmålningarna gömdes under de nya innertaken. Det enda som sparades var kakelugnarna och 26 KURIREN

ekdörrarna. De skulle ha förts till avstjälpningsplatsen om inte jag tagit vara på dem. Jag bodde på Sveaborg då och lånade deras postkärra. Den var tillräckligt lång så att dörrarna fick plats. Jag rullade kärran längs Annegatan till Sveaborgsfärjan. För det mesta behövde jag inte betala något. Jag fick allting nästan gratis.

Arbetet med kakelugnar Camilla restaurerar gamla ugnar men bygger också helt nya. –  På en gammal kakelugn bygger jag upp det gamla skalet och förnyar innanmätet som oftast är i dåligt skick. Ytan är nästan alltid i behov av sanering. Gamla kakel har oftast skavanker som måste repareras. Om något kakel fattas gör

 jag nya genom att framställa en form i vilken jag gjuter kakelimitationen av eldfast material. Det färdiga kaklet ytbehandlas och målas. Kakelugnen muras så att den går ut i en skorsten. – Innan jag börjar bygga upp en kakelugn måste alltid någon från Brandverket kontrollera skorstenen och brandsäkerheten. Sedan bör stället där ugnen ska stå kontrolleras. Det gäller att studera ritningarna och se till att allt är i skick så att golvet håller tyngden. Om det inte funnits någon kakelugn där tidigare måste en ordentlig botten byggas. Camilla fotograferar alltid den kakelugn som ska tas ner och börjar nedmonteringen nerifrån från första raden. – Jag numrerar alla delar och kakel, skriver på målartejp som

jag klistrar på delarna. Där antecknar jag också till vilken rad de hör. Samma gäller för luckan var den ska sitta. – Om jag tagit ner många ugnar samtidigt antecknar jag på luckorna till vilken kakelugn de hör. Delarna packas i lämpligt stora lådor så att de är lätta att transportera. För att bli kakelugnssanerare bör man ha jobbat tillsammans med en murarmästare och murat själv. Det bästa är att praktiskt lära sig hur det går till. Det är viktigt att känna till vilka slag av material som används i ugnen och i själva eldstaden. När det gäller innanmätet används eldfasta- och rödtegel på olika ställen. På 1970-talet träffade Camilla några mycket gamla murare som var hemma från Viborg.

so


 Skiss som Camilla gjort för en ny kakelugn. Kaklen tillverkades i Dalsbruk Ceracon.  Den färdigt uppbyggda kakelugnen enligt Camillas skiss.

nd

Hon fick se hur det gick till när de murade en ugn. Hon säger att de tillämpade samma metoder som kakelugnsmakaren Grimme i hennes företag gjorde.

ar

gpå de gt tt

Eget företag

re ns uket ka ds n. npå

lre g.

 Kakelugn och takmålning som Camilla gjort.

Franz Herbert Grimme, var egentligen tysk men räknade sig som österrikare. Han hade genomgått en lång utbildning, varit gesäll i många år och utbildat sig till kakelugnsmakare. – Han kom till Finland från Sverige, hade hört att jag jobbade med kakelugnar och tog kontakt. Av honom lärde jag mig att mura ugnar. Vi jobbade tillsammans i många år. Jag ville hela tiden lära mig att bli bättre på att mura. Jag hade satt upp och tagit ner många kakelugnar men jag ville veta om det

fanns några knep jag inte kände till som kunde göra arbetet säkrare. I början på 1990-talet startade hon ett eget företag. Det var ett aktiebolag med Grimme som ordförande och Camilla som verkställande direktör. – Vi var tretton stycken som jobbade i företaget och arbetet räckte till. När det blev sämre tider i Finland och beställningsarbeten blev obetalda var jag tvungen att avsluta företaget. En tid jobbade jag ensam som näringsidkare och hade egen firma. Då fick hon ett telefonsamtal från brukspatronen von Wendt på Björkboda gård på Kimitoön. – Jag hörde till samma teatergrupp som hans en släkting som hade berättat att jag sanerar kakelugnar. Brukspatron

von Wendt och jag träffades på Svenska klubben i Helsingfors. Han berättade att han behövde någon som kunde sanera kakelugnarna på Björkboda gård. Jag jobbade sedan på gården i många år med att sanera kakelugnar och planera rummens färg och prydnadsmålningar. Hon blev förtjust i trakten. – När projektet var klart flyttade jag från Helsingfors och bosatte mig på Kimitoön. Camilla har på grund av en knäprotes varit tvungen att minska på arbetet. Men hon sanerar fortfarande och är glad över att den moderna människan i allt högre grad sätter värde på gammal byggnadskultur. – I dag har yngre människor allt mera börjat intressera sig för gamla kakelugnar. De vill ha ugnar som har en historia. Men de gamla kakelugnarna håller på att ta slut och om man får tag på en är priset ofta högt. Även om arbetet med att sanera kakelugnar minskar är Camilla inte sysslolös. Kreativiteten har inga gränser. Hon visar en axelremsväska av tovat ylle som hon gjort, lergökar i olika storlekar och andra små figurer i lera. På hennes skrivbord ligger ritningar med olika färgkombinationer. Hon uppträder på olika fester och sammankomster med gitarr och sång. Musiken har sedan unga år varit en del av hennes vardag. Hon tycker om att sjunga visor, countrymusik och ballader. Hon tar fram gitarren och sjunger Fjäriln vingad syns på Haga med en vacker och klar stämma. Camilla trivs bra på Kimitoön i sitt hus som ligger omgivet av skog och buskar i byn Pederså långt från stora landsvägen. Huset är möblerat med gamla möbler som alla har en historia. – Jag trivs med lugnet och närheten till havet. Genom fönstret i sitt arbetsrum kan hon se hjortar som går och betar och orädda söker de sig in på gårdsplanen för att smaka på rosor och andra blommor. Det gäller att plantera sådana växter som hjortdjuren inte tycker om.  KURIREN 27


KonMari

– metoden för dig som vill leva i ett städat hem Är du trött på att leva i ett hem som känns ostädat och kaotiskt? Ibland känner vi att det är helt meningslöst att ha storstädning, då allt ser precis lika kaotiskt ut följande dag. Hör du till en av dem? Då kanske KonMarimetoden är något för dig.

Text och foto: Lotta Kourimo

K

onMari-metoden är ett smart och effektivt sätt att bli av med stöket på en gång. Det gör du genom att gå igenom alla dina saker och slänga bort och ordentligt organisera de föremål som du har i ditt hem. När du använder dig av denna metod, kommer ditt hem aldrig mer att bli oorganiserat och stökigt och du kommer att känna hur du får kontroll över alla ytor i ditt hem.

Marie Kondo och KonMari-metoden Marie Kondo är en japansk organisationskonsult som tagit världen med storm och som säger sig varit intresserad av att organisera ända sedan barndomen. När Marie var 19 år gammal startade hon sin egen konsultverksamhet och nuförtiden jobbar hon som framgångsrik ord28 KURIREN

ningskonsult och ägnar sina dagar åt att besöka hem och kontor och ge råd åt människor som vill få total kontroll över sina hem. Marie Kondo har gjort ingående studier när det gäller konsten att organisera och därför är det inte konstigt att hennes böcker om organisering har sålts i miljontals exemplar och översatts till många språk. Hon är noga med att påpeka att vårt fysiska liv, våra hem och ägodelar, har stor inverkan på vårt psykiska mående och att vi mår mycket bättre när vi har det organiserat runt omkring oss. Kondos metod för organisering kallas KonMari-metoden och består i att man samlar ihop allt man äger, en kategori åt gången, och sedan behåller man endast de saker som ”man verkligen gläds åt” (tokimeku på japanska), och därefter väljer en plats för dessa saker.

Radikal metod som kan ge ett lyckligare liv Trots att denna rätt så radikala metod verkar strida mot allt sunt förnuft, har alla som verkligen satt sig

  Marie Kondo är en japansk organisationskonsult som tagit välden med storm.

Foto: konmari.com


in i den, lyckats hålla sina hem i ordning och dessutom lagt märke till en del andra positiva effekter i sina liv. I sina böcker berättar Marie om alla härliga människor som berättat för henne om hur deras liv förändrats i och med den radikala KonMari-metoden. Hur deras inställning till livet förändrats när de ”fått ordning på torpet”, att det inte bara inneburit att hemmet blivit organiserat, utan även hela livet. Med städning avser de flesta av oss att vi dammsuger hemmet, torkar damm och plockar undan saker som ligger framme. Dessvärre brukar resultatet ändå vara att det ser precis lika stökigt ut nästa dag. Speciellt när det gäller en större familj. Det gäller alltså att göra det ordentligt. Marie Kondo rekommenderar att man inte skall städa lite då och då, utan städa allt på en och samma gång – och ordentligt. Det är då du förändrar din inställning, inte bara till själva städandet och organiserandet utan till hela ditt sätt att tänka. När du städar skall det ge ett synligt resultat och det skall vara ärligt. När du lägger fokus på att snabbt och grundligt städa undan röran, kommer det omedelbara resultatet att ge dig den styrka som krävs för att upprätthålla ordningen. Du kommer aldrig mer att falla tillbaka till att ha ett stökigt hem.

Börja försiktigt Om du hör till dem som har alldeles för mycket saker men som har svårt att slänga bort dem – börja med att göra dig av med en sak varje dag. Om du kastar bort en sak om dagen i ett års tid, då har du redan gjort dig av med 365 onödiga prylar under året som gått. Gå till exempel igenom garderoben och se vilka plagg du inte använt på väldigt länge. Sätt allt i en stor säck och fortsätt på samma sätt tills du sett igenom alla dina skåp. Gör dig alltså av med allt som du inte använt på en tid eftersom du högst antagligen inte kommer att göra det senare heller. Det gäller alltså att bestämma sig för vad som ska slängas och vad som ska sparas och var föremålet skall placeras. Klarar du detta kommer du att uppnå ett bra resultat. Målsättningen med att få ordning och reda måste vara att få till stånd den typ av livsstil du helst vill ha. När du kommit underfund med hur du vill ha det, är följande steg att svara på frågan ”varför”. När du har svaret, kommer du att upptäcka poängen med både att kasta bort och behålla ägodelar. Det är att vara lycklig.

Utstrålar föremålet lycka? Fyller det en funktion? När ett föremål inte längre fyller en funktion, då det till exempel är sönder och inte kan repareras, kan det slängas bort. Kläder som är omoderna eller grejer du kanske behövde till något speciellt men inte längre behöver, är det enkelt att göra sig av med. Men ifall det inte finns en speciell orsak till varför en sak borde slängas, ja då blir det genast betydligt svårare. Då är ett bra sätt att ta föremålet i handen och känna efter om det utstrålar glädje. Om svaret är ”ja” skall du behålla det. Om inte, gör dig av med det! Detsamma kan du göra med kläderna i din garderob eftersom din kropp reagerar olika på varje plagg du rör vid.

KonMari-metoden i ett nötskal Ifall du nu blev nyfiken på om även du kan förändra ditt hem och ditt liv med hjälp av denna radikala organiseringstenik, rekommenderar jag att du läser hennes bok Konsten att städa; förändra ditt liv med ett organiserat hem som även finns översatt till svenska. Boken hjälper dig att förstå hur du skall gå till väga för att göra dig av med onödiga föremål och bli lycklig i ditt liv. Marie Kondo är just nu också aktuell med Netflix-serien Konsten att städa – med Marie Kondo.

  Marie Kondo har gett ut fyra böcker.

Boken ”Konsten att städa; förenkla ditt liv med ett organiserat hem”, är översatt även till svenska.

 KURIREN 29


KonMari ...

Forts. från föregående uppslag

Ifall du är ivrig och vill komma igång genast, får du här några tips på vägen: 1. Rensa ditt hem efter kategori, inte efter rum. De flesta av oss går igenom hemmet och rensar ett rum i taget. Enligt KonMarimetoden ska du istället utgå efter kategorier; kläder, böcker, smycken, tidningar och så vidare. Se till att samla hela kategorin och gå igenom den samtidigt.

  När du vill påbörja organiseringen av

ditt eget hem, är det en god ide att börja med att rensa ut och kassera alla saker som inte berör dig positivt känslomässigt.

2. Respektera dina ägodelar. Tillhör du dem som pressar in dina kläder i byrålådor, trots att det inte finns plats? Eller låter du flera plagg hänga på samma galge för att du inte har tillräckligt många? Det här kan låta konstigt, men Marie Kondo råder dig att fundera över hur dina kläder egentligen mår. Är de lyckliga där de hänger alldeles för tajt och på varandra? Respektera dina ägodelar och se till att de får den plats de förtjänar.

3. Blir du glad av det här klädesplagget?

  När du viker dina kläder får du plats med mycket mer i skåpet och plaggen blir lättare att överskåda.

KonMari-metoden menar att du ska känna glädje då du tittar i din garderob och ser på de klädesplagg du äger. Många av oss rensar vår garderob efter säsong, vad vi väger (eller rättare sagt önskar vi väger), vad vi förknippar med klädesplagget eller med tanken att vi någon gång kommer att använda plagget igen. Enligt Marie Kondo ska du bara fråga dig en sak: blir du glad av det här klädesplagget? Känner du att det ”glittrar”? Spara det i så fall. Om inte, sälj eller skänk bort det!

dig glädje.

30 KURIREN

Foto: konmari.com.

använda mindre lådor i byrålådan, till exempel skokartonger med tröjor i byrålådan längst ner och mindre askar med scarfar, strumpor och skärp i lådan längst upp.

6. Lägg inte tillbaka något innan allt är sorterat. Vänta med att lägga tillbaka klädesplagg i byrålådan, böcker i bokhyllan och smycken i lådan innan du har sorterat allt. Se till att det du ska slänga/skänka/sälja är tydligt sorterat från de ägodelar du vill behålla. Därefter kan du lägga tillbaka de sist nämnda.

4. Vik, häng inte.

7. Nostalgi är inte alltid bra.

När du väl har en garderob med klädesplagg som du blir glad av kan du lättare besluta var plaggen ska placeras. Marie Kondo säger att våra plagg mår bättre av att vara vikta i en byrålåda, än att vara hängda på en galge. Dessutom får du plats med mycket mer och plaggen blir lättare att överskåda.

När du börjar rensa kommer du troligtvis att hitta saker som påminner dig om gamla minnen. Fotografier, brev, klädesplagg och så vidare. Marie Kondo insisterar på att du sätter på dig så kallade skygglappar och fokuserar på en kategori åt gången. Hittar du något du vill titta närmare på kan du lägga det åt sidan och ge det uppmärksamhet när du är klar med resten. Lycka till!

5. Använd flera små lådor i den stora lådan.

  Omge dig av saker i livet som ger

  Marie Kondo inspirerar världen över.

När du börjar vika dina kläder får du en bättre överblick över vad du har i din garderob. Gör det enkelt för dig genom att

Källa: Mari Kondo: Konsten att städa; förverkliga ditt liv med ett organiserat hem


ETT OCH ANNAT ... med Lars ”Kimmo” Lind

Lars Lind har tidigare medverkat i Kuriren med bland annat skiv- och teaterrecensioner samt kåserier. Nu är han pensionär och bosatt både i Österbybruk i Sverige och i Övermark i Finland.

Ja må Kuriren leva ...

När Frejvid Weegar för 60 år sedan bestämde sig för att ge ut en finlandssvensk tidskrift, var det många som skakade på huvudet och de flesta spådde att det skulle bli en kortvarig historia. Men som man misstog sig. Frejvid gjorde det som så många andra gick bet på och nu i dag kan Svenskfinland visa upp en vital sextioåring som kvalitetsmässigt står sig väl jämfört med storebror Sveriges utbud av veckotidningar. Tyvärr hann inte Frejvid vara med om 60-årsjubileet, men han sitter säkert i sin himmel och ger tummen upp för sitt skötebarn. Tidningen fortsätter i Frejvids anda.

ag minns inte exakt när jag kom i kontakt med Kuriren. Det var nog 1960 som jag Jstegade in till Frejvid på hans lilla kontor i Vasa. Jag frågade om jag inte kunde få skriva något för de yngre tidningsläsarna. Något om nöjen och musik. Jag hade nyss köpt en singelplatta med Rock Boris och det fick bli en liten kolumn i Kuriren. Kolumnen döpte Frejvid till Vi unga. Min svensklärare på handelsinstitutet, Ingrid Sellberg, hade peppat mig och tyckte att jag skulle ägna mig åt ”skriverier”. Annat var det med min svensklärare på samlyceet i Kristinestad. En enda gång kommenterade hon en av mina uppsatser och sa något i stil med ”rätt bra av någon som inte är stadsbo”. Tack för den!

I Kuriren skulle man skriva under en signatur. Det gjorde man på de flesta tidningarna. Namnet Kimmo fick jag av Theo, en bagare i Övermark. Han berättade att jag som barn hade haft en kalv som jag kal�lade Kimmo. Min mor påstod senare att det var ett får. Nu fick jag alltså heta Kimmo i spalten Vi unga. När jag senare skrev teaterrecensioner och kåserier så blev Mr Larex min signatur. Jag funderade länge på vad jag skulle heta.

Det var ett par nya strumpor som jag nyss köpt som gav mig namnet. Strumporna hette Larex och det blev den nya signaturen. Vi unga döptes om till Musik och ett och annat. Google fanns ju inte på den tiden och det kom en hel del frågor till spalten. Då gällde det att kunna svara på frågorna. Jag plöjde igenom en massa facktidningar och ibland fick jag ringa eller skriva till skivbolagen för att kunna svara Kerstin i Nedervetil. Den konstigaste frågan jag fick var väl från en ung flicka i norra Österbotten som ville ha reda på vad Gunnar Wiklund åt till frukost och om han använde pyjamas när han sov. Här ringde jag aldrig till skivbolaget och det blev aldrig något svar till flickan i norra Österbotten. Sorry!

Två gånger representerade jag Kuriren i Eurovisionsschlagern. Första gången var 1964 när Lasse Mårtensson sjöng sin Laiskotellen. Lasse hade problem med magen. Antagligen fjärilar inför kvällens final. Han undrade om jag kunde få tag i någon typ av medicin för hans magsmärtor. Jag rusade ut på stan och hittade ett apotek där jag fick tabletter som skulle lugna ner hans mage. De hjälpte! Tjugoett år senare var det dags för Eurovision Song Contest i Göteborg. Kuriren på plats och Finland representerades av Sonja Lumme med Eläköön Elämä. Kanske den bästa Eurovisionslåten vi någonsin haft även om den i pressens infoblad skrevs som Elaekoeoen elaemae. De utländska journalisterna höll på att vrida tungorna ur led. Pino representerade Schweiz och han berättade att han hade problem med magen. Det är väl inte konstigt med tanke på att inför flera miljoner människor sjunga i en direktsändning. Han ville inte ha tabletter så det fick bli någonting från baren där vi satt. Medicinen hette Fernet Branca och var knappast god, men den gjorde gott. Jag tog en för säkerhets skull. Nu undrar jag om det står medicinfixare stämplat i min panna. Men det var inte bara musik och teater jag skrev om. I oktober 1966 åkte jag till

Stralsund för att se hur det var att vara ung i Östtyskland. Jag hade fått ett 48-timmars visum och försökte nu hitta ungdomar som var villiga att berätta om sin situation. Jag träffade bland annat Helga (20) och Heinz (16). De tog mig till ett danshak där jenkan var oerhört populär. Orkestern kom från Ungern och det spelades jenka både på längden och tvären. Däremot hade ingen sett köjenkan och efter att ha instruerat restauranggästerna så växte köerna nere på dansgolvet. Det var nog både första och sista gången som jag fick agera som dansinstruktör. Kuriren anordnade ju även resor. På 1960-talet var jag med som reseledare på två turer till Rhendalen. Det var två spännande resor. Jag minns att när vi kom till Lübeck så fanns det inga hotellrum till oss. Det hjälpte föga att visa upp korrespondensen mellan Kuriren och hotellet ifråga. Det började bli sent och nu gällde det att hitta rum för natten. Gata upp och gata ner gick vi och så småningom hittade vi ett resandehem med våningssängar. Nu gällde det att få speciellt de robusta damerna upp till den övre sängen. Jag fick hjälp av receptionisten och vid midnatt hade vi alla på plats. Både damerna och herrarna. Sju timmar senare skulle vi göra samma sak, men nu på andra hållet. Inga sura miner och alla var nöjda och glada.

Ett decennium senare åkte jag med en grupp till Kenya. Återigen en underbar och nyfiken grupp som höll igång mig med massor av frågor. Vi blev faktiskt som en enda stor familj och jag kunde praktisera min swahili. Tänk så mycket lättare allt har blivit. Nu sitter jag och knappar på min laptop och skickar iväg min text till Rosita på Kuriren. Hon har den på nolltid. Förut fick jag använda min skraltiga Olivetti och ändringar fick göras för hand och sedan skickades texten med post till redaktionen i Vasa. Allt var inte bättre förut och Kuriren må den leva ännu i hundrade år! 

Lars ”Kimmo” Lind KURIREN 31


L h A o

ALEXANDER LASÉN

Född: 15.8.1998. Intressen: Hopplös loppisfantast, äventyrare i närområdet och frälst på Danmark. Musik: När jag städar och gör rent vill jag ha litet mera dansvänlig musik, allt från pop till dansband går hem. Då jag däremot rensar och organiserar vill jag lyssna på någonting lugnare, antingen musik eller ett och annat radioprogram, till exempel sommarprat. Motto: Billigt är ju bra men gratis är bättre! Och/eller: Jag betalar inte för grundläggande mänskliga rättigheter så som att parkera eller pinka (gå på wc).

M u h h s

L

Te Fo

lä ru se fö d

d st ru li

WILLIAM RÖNNQVIST

Född: 20.11.1997. Intressen: Umgås med goda vänner och köra, putsa och mecka med hoj. Musik: Sådan musik som får mig att dansa. Motto: Vatten är livets dryck, och det lönar sig inte att bekymra sig. 32 KURIREN

in ti k fr d

li g o sä


Ljus och rymd hemma hos Alexander och William

  Gästande kompisar från när och fjärran brukar övernatta i gästrummet.

Många av oss har fördomar om hur det kan se ut hemma hos unga studerande som nyligen flyttat hemifrån, men att stiga in genom ytterdörren hemma hos Alexander Lasén och William Rönnqvist i Vasa spräcker definitivt alla eventuella sådana fördomar.

L

Text: Lilian Westerlund Foto: Frida Perätalo

ägenheten som Alexander Lasén och William Rönnqvist delar ligger centralt belägen i Vasa och har fyra rum, kök och badrum. Ljuset strömmar in genom stora fönster i tre väderstreck och det finns två balkonger. ‒ Då vi skulle börja studera och båda ville flytta till staden, kom vi på idén att bli rumskompisar, säger William. Han studerar till ingenjör inom maskin- och produktionsteknik och Alexander kommer nu att ta ett mellanår från studierna till hälsovårdare och jobbar i butik. ‒ Ja, och så var det ju passligt då vi hittade den här lägenheten som vi båda tyckte om och genast nappade på, säger Alexander.

Välstädad och organiserad lägenhet Alexander konstaterar att de flesta studerande vill bo ensamma, men William och Alexander kände varandra sedan tidigare och började studera samtidigt. Först tyckte de att lägenheten var för stor, men läget passar kanske inte så bra för en barnfamilj. Då de tittade på lägenheten gillade de den direkt. Hyran var trots lägenhetens storlek också passande. Nu har de bott snart ett år i den och trivs fortfarande jättebra. ‒ Det bästa med den här lägenheten är att den efter en inledande storstädning kändes fräsch och stor, tycker Alexander. Han tillägger att det inte direkt fanns renoveringsbehov, förutom att byta några duschslangar, och sådana råkade han hitta i sopcontainern ute på gården och monterade dem raskt. ‒ Jag gillar att det är utsikt åt flera olika håll och många

stora fönster, säger William. Båda vill ha det fint i hemmet och det man genast slås av då man kommer in är hur välstädat och organiserat, med rymd och stora ytor, det är i hemmet. William pekar menande på Alexander och säger att det nog till största delen är hans förtjänst. ‒ Att flytta till egen lägenhet blev för mig en chans att börja på något nytt. Visst tycker också jag om när det är fint och städat, men inte var jag lika noga med sådant när jag bodde hemma, säger William och tillägger att det var när han såg hur fint Alexander vill ha omkring sig som också han blev intresserad av inredning och inspirerad att göra likadant. ‒ Ja, så det är jag som har förstört dig, skrattar Alexander. Han berättar att han alltid har städat och varit en ordningsam person. ‒ Städade och ordnade gjorde jag redan som liten, vad det nu kan bero på. Då

  Alexander gillar möbler i retrostil. Grammofonskåpet har han fyndat second hand.

 Stora grönväxter finns i vardagsrummet.

KURIREN 33


  Utöver den väggfasta garderobsväggen finns en säng, två skåp och ett skrivbord i Alexanders rum.

  Williams

favoritskor står framme på en hylla i hörnet av rummet.

Ljus och rymd ...

Forts. från föregående uppslag

  William vid sitt höj- och sänkbara skrivord.

På rundtur i lägenheten

  Alexander tycker om att duka fram det som bjuds på ett vackert sätt med det porslin och skålar han samlar på.

34 KURIREN

mina småsyskon lekte med sina leksaker gick jag dit och började plocka undan leksakerna, vilket retade gallfeber på dem och på mamma som var tvungen att lyssna på alltsammans. Kanske var det en trygghet för mig då sakerna var på sina platser, funderar han. Han minns också att han ganska tidigt kom fram till att det både är praktiskt och sparar tid då man har ordning på sakerna och hittar dem lätt samtidigt som det är lätt att städa då var sak har sin givna plats. ‒ Jag tycker att det var skönt att flytta hemifrån och få ha det ordnat utan föräldrar och syskon som stökar till, säger Alexander och skrattar. ‒ Somliga var tveksamma till att jag skulle flytta hemifrån först, men när jag hade kalas och mina morföräldrar kom tyckte de att hemmet var ”en trevlig överraskning”, fyller William i med glimten i ögat.

Vi går tillsammans på husesyn och rundtur rum för rum, och det finns förklaringar till alla lösningar i varje rum. – Ett sorts genomgående tema är återbruk på olika sätt. Visst har vi nyinköpt flera möbler, men mycket har vi fått av släktingar och vänner eller köpt på loppis, säger Alexander, och pekar på spegeln i hallen som kommer från hans mormor liksom en av de stora grönväxterna som står i vardagsrummet. Han tillägger att de också har fått hjälp av sina pappor med att till exempel skruva och fixa. Då det gäller nya möbler är favoritbutikerna Jysk och Ikea, till exempel de fiffiga förvaringsmöblerna i tamburen som fungerar både som skohyllor och avställnings- eller sittytor. ‒ Först hade du köpt en, men där rymdes inte våra skor. Då köpte du en till, och sedan märkte vi att det skulle rymmas ännu en och nu ryms skorna helt säkert, säger William. Mot tamburväggen står en tavla lutad.

en sa

gä om de si an

S lä

Y oc lå oc

dä m


na de et på tt ke då n-

net id na gt ar

nt et on er

ma mde ar ar er

yn ch la

ma st r, kpå ch m kna

  1. Alexander samlar på bestick som han gärna köper på loppis. 2. Ordning och reda med förvaringen även i köksskåpet. 3. Först var det en, sedan två och till slut tre hallmöbler där alla skor i användning förvaras. 4. Alexander samlar även på enhetliga burkar i porslin. 5. Varje sak har sin plats och allt onödigt städas genast bort. 6. I enhetliga tidskriftssamlare i trä förvarar Alexander alla sina viktiga papper. ‒ Det är vår beskrivning till gästerna av vad som finns bakom varje dörr, skrattar Alexander och pekar på dörren in till sitt rum som har nummer 4 medan Williams dörr har nummer 5.

Stora fönster längs en hel vägg Ytterväggen i både Alexanders och Williams rum är som en enda lång fönstervägg och där finns också den större balkongen.

– Ja, fönstren är verkligen häftiga. Jag såg det genast och hoppades på att få just det här rummet, och blev inspirerad och började genast planera hur jag skulle inreda med hjälp av ett dataprogram som simulerade hur rummet skulle börja se ut, säger William. Rummet är enligt de idéer han fick sparsamt möblerat med säng, hylla och ett höj- och sänkbart skrivbord vid fönstret. ‒ Jag får ibland ont i ryggen

och ville också kunna njuta av utsikten då jag jobbar vid datorn, säger han och visar hur han står vid sitt skrivbord. Han pekar på en hylla där flera skopar står framställda. ‒ Jag gillar skor och ville ha en hylla där jag kan ställa fram mina favoriter. Han pekar också på tavlan som hänger ovanför sängen. ‒ Den har min kompis målat och jag tyckte så mycket om den att jag köpte den. 

WILLIAMS STÄDTIPS:

• Städa undan det du stökat till direkt, spara inte till senare! • Vita mirakelrengöringssvampar tar bort alla fläckar från alla ytor. • Om det känns tungt med städningen så gör det lättaste först så brukar det gå lättare sedan att komma igång.

ar tt

är a, am or

n, or. an as lt

en

 Alexander har gjort en tavla där det står bakom vilken dörr man hittar vad i lägenheten.

  Alexander tycker om att söka föremål som passar perfekt på olika platser i lägenheten.

  Akvariet tillför vardagsrum-

met en extra färgklick och är ett skönt porlande vattenelement.

  Alexanders självgjorda tavlor

med det finländska vägnätet, kommunerna och vattendragen. KURIREN 35


ALEXANDER OM ATT STÄDA OCH ORGANISERA:

  Alexander strävar efter att inte ha

så många klädesplagg att de inte skulle rymmas i garderoben. Den gula regnrocken är nyinköpt inför hösten.

•  Målet med städning eller att organisera bör vara att få bättre vardagseffektivitet och att hitta sig själv i röran! Eftersom många känner sig oinspirerade av tanken på att städa borde man se till att man har ett städskåp som lockar.   Se till att det inte är överbelamrat   med överflödiga städprodukter som inte används alls eller väldigt sällan till väldigt nischade användningsområden.  Satsa i stället på några få universal-  medel, multifunktionella städredskap och att till exempel byta ut disktrasor som blivit ofräscha! •  Vill man få en förändring i livet bör   man tänka över sin livssituation (gärna tillsammans med de andra som bor under samma tak): hur ser min livssituation ut och hur vill jag att det ska se ut i framtiden? Skaffa tydliga mål och visioner! Nöjer man sig med att köksskåpen svämmar över och att halva garderoben ligger i en hög utanför får man inte   heller till någon förändring. •  Tänk på att städning/rensning är en unik möjlighet att ta reda på vad som   är viktigt i ditt liv. Kom ihåg att dina värderingar ändrar genom livet och därför behöver man omvärdera sin livssituation med jämna mellanrum och organisera om (det blir dock lättare för varje gång då man blir mer självsäker kring vad man värderar i livet).

ALEXANDERS KORTTIPS:

36 KURIREN

• Ju färre saker du har desto mera uppskattar du dem! • Städa vartefter, plocka undan kläder och leksaker, diska vartefter det kommer disk och så vidare. Städningen blir inte övermäktig om man tar itu med den direkt! • I badrummet bör endast sådant som används dagligen finnas. • Ställ skorna varannan med tårna inåt och varannan utåt för att få rum med fler i skohyllan. • Om du motiverar ditt stökiga rum och att du inte ställer tillbaka saker där de hör hemma med att ”jag orkar inte” eller ”jag hinner inte” så fråga dig själv: ”orkar eller hinner jag leta efter det senare?” • Samma typ av saker förvaras tillsammans på en sådan plats att de finns nära till hands när de ska användas (min gyllene regel).

•  Om man har svårt att komma igång med sitt nya strukturerade liv kan man börja med någonting som går att genomföra relativt fort och som man kan njuta av genast i vardagen, exempelvis att gå igenom plånboken, väskan eller badrumsskåpet och kasta bort överflödigt. Då får man fort ta del av fördelarna och blir inspirerad att fortsätta med större projekt. Då man kommit så långt att man valt ut det som ska sparas funderar man på förvaringslösningar. Viktigt att tänka på då är att de bör vara så tydliga som möjligt och lätta att följa. Har man oklara förvaringsindelningar så man inte riktigt vet vad som hör vart tappar man viljan att försöka ställa tillbaka saker på sin rätta plats (speciellt viktigt om du inte bor ensam utan måste skapa förvaringslösningar som är logiska för alla i hemmet). Har du barn, en partner eller förälder som inte är helt såld på konceptet med att organisera och städa är det viktigt att du låter dem se att du har roligt i processen samt påvisa fördelarna du får för att försöka få dem att bli motiverade!

L

Fo

A tä nu

m go ja så fö by

kä S ge et at gr

so sk fr la da sa vi le m vi ha at m sä är be på ex m

ro om el na m li

em so de om so tö de id de

S b L på pe va


a et

. 

ai n n

-

r

n

as

ra a.

a

är , elt

m

Ljus och rymd ...

Forts. från föregående uppslag

Alexander berättar att han först tänkte ha det lilla rummet som nu är gästrum som sitt rum. ‒ Jag tyckte att det här rummet kändes så stort och på något sätt skrämmande. Men när jag skulle ha in skrivbordet insåg jag att mitt första rum var för litet, och då var det bara att byta. Också i Alexanders rum känns det luftigt möblerat. Sängen står längs fönsterväggen och det finns två skåp och ett skrivbord. Alexander visar att det ena skåpet rymmer en grammofon. ‒ Det köpte jag åt mig själv som 18-årspresent. Det andra skåpet köpte och hämtade jag från Närpes. Och tidskriftshållarna i trä har jag köpt på Lundagård i Jakobstad. Jag skaffar saker och möbler vartefter och vill gärna satsa på kvalitet i stället för tillfälliga lösningar, som man sedan tröttnar på och inte vill ha. De här sakerna vill jag ha. Man kanske inte skulle tro att jag egentligen är en samlare, men ibland ger jag bort eller säljer mina samlingar. Just nu är det mest bruksföremål som bestick och porslin jag samlar på, men jag har också samlat på exempelvis mynt och majblommor. Han visar också sina garderober, och man kan inte avgöra om det verkligen är så få plagg eller om Alexander lyckats ordna kläderna så att det faktiskt är mycket överskådligt och rymligt. ‒ Jag hämtar inspiration exempelvis från Marie Kondo som utvecklat KonMari-metoden, vilken inte handlar enbart om städning utan att ha ordning som livsstil. En annan inspiratör är Paulina Draganja. Av dem har jag fått många av de idéer jag har och också brukar dela med mig av åt andra.

Snygga och funktionella bruksföremål Lika ordnat och rymligt är det på köksbänkarna och i köksskåpen. Gryn och makaroner förvaras till exempel i glasburkar

som är både snygga och funktionella. ‒ Här är ett av mina bästa tips, att sätta in billiga filtmattor på hyllor och i lådor, säger Alexander och visar. – Man kan använda dem också i garderoberna, tillägger han. Avsikten är att skydda både hyllorna och sakerna med en dämpande matta. Dessutom är det lätt att städa. Vid köksfönstren står ett litet matbord med två stolar och man kommer vidare in i det lilla gästrummet med utgång till den lilla balkongen. På balkongen odlar Alexander och William tomater och örter. I vardagsrummet utgör akvariet en färgklick och också stora grönväxter bidrar till den avslappnade känslan. Där är tv:n placerad och där finns även en divansoffa som de tycker är mysig att sitta i. Mellan vardagsrums- och matrumsdelen finns en hylla som fungerar som rumsavdelare. Där har båda ställt in utvalda, dekorativa föremål. ‒ Soffan var en av de första möblerna vi skaffade, säger William. ‒ Ja, och så matbordet. Och utifrån de möblerna började vi bygga på, säger Alexander. Avsikten är att fortsätta bygga på utan att överbelamra hemmet med onödiga saker. ‒ På det sättet är det bra att flytta. Då ska man ta med sig bara de saker man inte kan leva utan, säger William. Han tycker att det är bra att det är lättstädat i hemmet då de båda följer vissa principer. ‒ Då det är fint börjar varje sak som är på fel ställe sticka i ögonen och man försöker genast städa undan den. Då gör det heller aldrig något om det kommer överraskningsgäster. ‒ Nej, det hjälper att städa ”on the go”, tillägger Alexander. De lever som de lär och de fördomar man eventuellt har haft om hur det kan se ut hemma hos unga studerande har fått sig en rejäl törn under besöket. Snarare får man en hel del att tänka på gällande ordningen i det egna hemmet. 

hemmetshandarbeten.se Exklusiva broderiförpackningar av högsta kvalitet Fri frakt på orders över 100 euro Använd rabattkoden Jul19 i kassan

kodinkirjontatyot.fi Korkealuokkaisia käsitöitä omasta valmistuksestamme Ilmainen toimitus yli 100 euron tilauksille Syötä Kampanjakoodi: Joulu19 ostoskorissa

+358 (0) 400 235424

HELENAS HÄLSOHÖRNA Lymfbehandling med BodyShape

Till dig som har trögt lymfflöde, svullnader i kroppen, ömma tunga trötta ben, celluliter, slagg, dålig cirkulation, lipödem

Med Es-Teck scanning

kan du bl.a kontrollera vitamin- och mieralbrister, fett-%, vätske-%, blodkärlens elasicitet, tarmen m.m Långviksgatan 13, 65100 Vasa • Tel. 050-5711682 www.helenashalsohorna.fi • hemminghelena@hotmail.com

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår. Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning. Behandligen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare

Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos. Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss:

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434

christel.jafs@netikka.fi |Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

KURIREN 37


  Nina Wiklund är ordförande för föreningen som arrangerar LHH.

Foto: Marit Björkbacka.

  Kombinationen idylliska hus,

Evenemanget Lovisa historiska hus har vuxit från år till år

Brett samarbete garanterade succé Nina Wiklund är i dag ordförande för det evenemang som ursprungligen inspirerade henne att packa ihop sina saker och flytta till Lovisa.

38 KURIREN

vacker

E

Te

bi ne un

en le fr ne N fö L


ka hus, vackert väder och mycket program ledde till ett publikrekord. Foto: Maria Kalmi.

E

Text: Marit Björkbacka

venemanget Lovisa historiska hus (LHH) som i år hölls den 24 och 25 augusti var en succé med 6 500 sålda biljetter. Mera än 17 000 personer beräknas ha besökt staden under de två dagar det pågick. En orsak till ökningen är den entusiastiska duo som tagit över ledningen. Luru Hirva verkar från och med våren som evenemangets projektchef medan Nina Wiklund är ordförande för föreningen som arrangerar LHH.

Bakom succén finns såväl ett hårt arbete som en förnyelse av det visuella marknadsföringsmaterialet: hemsida, bilder och logo. Tidningen som delas ut inför evenemanget har också fått en ansiktslyftning med målsättningen att vara något som lockar till läsning också utanför evenemanget. Lovisa stad har beviljat medel som gjort det visuella förnyelsearbetet möjligt.

Gå tillbaka till grunden – Vi har försökt gå tillbaka till grunden och fråga vad LHH egentligen är och vad vi vill erbjuda våra besökare, säger Wiklund.

Hon vill lyfta fram att framgången beror på ett gediget lagarbete. – Det har varit jättemycket jobb men ingen har stått ensam. Luru och jag har hittat ett fungerande språk och en bra gemenskap. Jag får kanske tacken, men det hela är frukten av ett väldigt brett samarbete mellan alla involverade. Det första öppna hus-evenemanget arrangerades år 2005 under namnet ”Renovera ger mera” och blev omedelbart en succé med omkring 3 000 betalande besökare. Hand i hand med de öppna hemmen hölls också flertalet föreläsningar i traditionell byggnadsvård samt arbetsförevisningar.

Klinik för byggvård och renovering Också i år har det varit möjligt att ta del av byggnadsvårdsinfo då husdoktor Panu Kaila svarade på frågor i en traditionsrenoverings- och byggnadsvårdsklinik som hölls i restaurangen Loviisan Kappeli. Wiklund berättar att hon brinner för goda tips vilket också syns i tidningen. Där finns tips på hur man tar hand om ett stockhus, hur man isolerar med lera och hur man målar ett rutgolv. Tidningen som är tvåspråkig går att läsa avgiftsfritt på webben på adressen loviisanwanhattalot.fi/sv/tid ningen-lhh/. KURIREN 39


  Tapeten med rosor och dödskalle i Wiklunds hem har blivit

bekant för många finländare genom att hon deltog i tv-serien Finlands vackraste hem och placerade sig på en välförtjänt tredje plats.

  Wiklunds hem är fyllt av roliga och smått excentriska inredningsdetaljer som charmar besökarna. Foto: Marit Björkbacka.

oc

Foto: Marit Björkbacka.

Brett samarbete ...

Forts. från föregående uppslag

– Jag upplevde den fantastiska stämningen och kände så starkt att ett sådant här liv vill jag ha.

Den viktigaste faktorn i LHH är förstås husägarna som är beredda att öppna sina hem och ta emot besökarna. De är grunden för evenemanget och det som gör att en storpublik år efter år kommer tillbaka till Lovisa. Allt som allt deltog 40 husobjekt i årets LHH. Med fanns också nyheter som Överstens slott på Tullbron i Lovisa. Huset ägs av stadsdirektör Jan D. Oker-Blom. För tillfället genomgår huset en renovering och kommer om cirka ett år att bli hem för Oker-Blom och hans dotter Lilli. Huset har varit stängt sedan början av 1980talet då husets tidigare ägare avled. Grogrunden för Nina Wiklunds flytt till Lovisa var faktiskt ett evenemangsbesök.

Damen på kullen i huset ”Lilla ljuva” Ett par år efter besöket blev flytten verklighet. Wiklund bodde till en början i en lägenhet men började ganska snart se sig om efter ett eget hus. År 2014 hittade hon det som i dag är Lilla ljuva. I kvarteret kallades hon allmänt för ”damen på kullen” och grannarna har med intresse kunnat följa med renoveringen av huset. – Jag har alltid varit rotlös och brukade säga att jag utan eftertanke kan packa mina saker och flytta. Lilla ljuva har blivit kärt för både mig och min familj. Det låter kanske lite sentimentalt men jag har fått rötter i och med köpet av huset, säger hon.

Under åren har hon bott på flertalet ställen i olika länder men aldrig egentligen haft någon anledning att rota sig. – Det är faktiskt första gången jag känt att här vill jag bo. Det är lätt att flytta till Lovisa och lätt att lära känna människorna i staden.

Småstadsliv inspirerar Som nyinflyttad lönar det sig inte att sitta hemma och vänta på att bli inbjuden till gemenskapen. Wiklund har deltagit i olika kurser och sjungit i körer. Varje gång har hon fascinerats av det fenomen som är bekant för människor i småstäder. –  Man lär känna folk och sedan stöter man på dem lite här och där. Då har man redan något gemensamt och hör till samhället. Gemenskapen i en liten stad har fått en annan betydelse för

henne under dagarna innan intervjun gjordes. Hennes far gick bort efter en kort tids sjukdom. Hon berättar att människor har ställt upp och stöttat henne på olika sätt. –Klart att det har varit svårt och en mycket tung period. Men jag har inte varit ensam. Jag har fått så otroligt vackra blomsterförsändelser, man har kommit med mat, suttit ned tillsammans med mig och pratat om honom. Ninas far är skådespelaren, regissören, manusförfattaren, konstnären Gustav Wiklund, känd från Lilla teatern och Svenska teatern, avled tisdagen den 27 augusti.

Ingen självklarhet med öppet hus Wiklund har hunnit delta som husägare i LHH innan hon valdes till ordförande för före-

ni i kl

m pr m ti ri fu se

fö A at at at be ri be ar fö

ga m tr

40 KURIREN

Wiklund har arbetat som skådespelare


-

nck m. ar på

rt d. m. ra ar ed ch

n, n, d, ch en

m on e-

  Under LHH-dagarna var Lovisa fyllt av pop up-uteserveringar

  Överstens

och lopptorg. Foto: Maria Kalmi.

ningen. Att ta emot människor i hemmet var dock ingen självklarhet för henne. – Trots att jag är social och mycket öppen har jag en väldigt privat natur som bara mina närmaste känner till. När jag blev tillfrågad var jag mitt i renoveringen och tyckte att det var så fult att ingen skulle vara intresserad av att se huset. Det var den tidigare ordföranden Ann-Britt FelinAalto som övertalade henne att medverka. Hon påpekade att det för besökarna är viktigt att se den process en husägare befinner sig i under en renovering och hur intressant det är för besökarna att kunna följa med arbetets framskridande under följande år. För Wiklund innebar deltagandet en växelverkan mellan människor som har samma intressen. – Det är fina möten och in-

tressanta diskussioner som både ger och tar. Många har frågat mig hur jag orkar och tror att gästerna suger energi. Så är det inte. Man får själv ut så mycket av att vara med. Huset Lilla ljuva som är byggt år 1902 hade stått tomt i ett tiotal år innan Wiklund köpte det och inledde renoveringen. Namnet har hon gett huset inspirerad av talesättet ”Hem ljuva hem”. Tack vare LHH har hon fått en möjlighet att lära sig mer om huset och om dem som tidigare har bott i det.

Träffat husets tidigare invånare – Det har varit en gåva att få träffa människor som berättat om huset. Här har varit både tidigare invånare och en vars farmor bott här. Jag har bland annat fått veta hur trädgården

m skådespelare, regissör, manusförfattare och konstnär.

slott deltog i LHH. Bilden är tagen medan förberedelserna inför evenemanget var i full gång.

Foto: Marit Björkbacka.

sett ut och att salen endast var öppen vid högtider. Då människor med samma intressen träffas utbyts idéer och man ger varandra goda råd. En gång nämnde Wiklund att hon behövde en ventilationslucka och till hennes stora förtjusning hade besökaren hon diskuterade med en tillgänglig lucka. Nu då evenemanget är över återstår att utvärdera vad som

lyckades och vad som kunde förbättras. – Det viktiga i ett bra förhållande är att aldrig luta sig tillbaka och ta det för givet. Man måste hela tiden minnas den andra och visa uppskattning. På samma sätt måste vi visa husägarna och besökarna vår uppskattning så att de återkommer år efter år. 

 KURIREN 41


Collage av fina papper  Ibland samlar

man på sig fina papper som man inte nänns använda – de är perfekta för det här projektet, för här kommer de verkligen till sin rätt! Klipp eller riv pappersbitar och tapetbitar – vad som helst i pappersväg som du tycker passar bra ihop. Klistra upp dem på väggen med hjälp av tapetklister. Dra på ett lager matt klarlack till sist för extra skydd.

Tapetrester och decoupage  Ibland gör folk

sig av med gamla överlopps tapetrullar. Du gör enkelt egna tapeter av dem genom att stämpla på dem med guldfärg. Klistra upp dem i omlott och klistra på decoupageblommor för lite extra piff.

Gamla boksidor med tryck

 Gamla boksidor har något visst över sig, en vacker patina som för-

svinner när den uttjänta boken inte längre behövs. Använd dem som tapeter så får de ett nytt liv igen. Om du vill kan du skriva ut fina bilder på boksidorna först. Se till att du har en skrivare som klarar av tjockleken på boksidorna och sen är det bara att sätta igång och tillverka precis den tapet du vill ha. Om tapeten finns på ett känsligare ställe i huset, till exempel i köket, så kan du avslutningsvis dra över ett till två lager klarlack,matt eller glansigt, beroende på vilken effekt du vill ha.

42 KURIREN


Egna tapeter av gammalt och nytt

Designa din egen tapet och få en stil som du är helt ensam om! Använd material som till exempel collage av fina bilder, gamla boksidor, spetsduk, vykort, tapetrester eller strukturtapet. Text och foto: Ninette Bahne

Målade tapeter

 Är dina drömtapeter alltför

Strukturtapet

 Strukturtapeter är vackra och intressanta när man vill ha

en enfärgad vägg och ändå vill ha ett intressant blickfång. En enkel strukturtapet gör du själv genom att limma en gammal spetsduk på väggen. Använd tapetklister – det är billigt och räcker hur långt som helst! När limmet har torkat kan du måla över väggen med vanlig målfärg för en enhetligare look.

dyra? Gör egna tapeter genom att måla på väggarna! Ta ett foto på bilden du vill använda och projicera bilden på väggen för att få ett enkelt upprepat mönster, eller rita upp konturerna på fri hand. När du är nöjd med resultatet sätter du igång och målar. Köp vanlig vit målfärg, badrumsfärg i det här fallet, och tona den själv med hjälp av billiga pigment från målfärgsbutiken. Blanda flera stora burkar av färg så att du har så det räcker till hela din tapet. Måla med fasta tag med oljemålningspenslar så att du får fina, skarpa konturer. Om du har använt badrumsmålfärg behöver du inte avsluta med lack – målfärgen håller bra att torkas av när den väl har torkat.

(Bilden nere i mitten).

Lapptäcke av gamla vykort

 Minnen och glädje samsas

med varandra på denna vägg, gjord av insamlade vykort från släkt och vänner. Limma fast vykorten med hjälp av tapetklister eller fastare lim vid behov. Limma korten omlott så att väggen bakom helt täcks av kort. När limmet har torkat kan du breda på ett lager matt lack för att göra väggen lättare att rengöra. KURIREN 43


60 år

F

special

H de te lä m nä

Valda klipp från

KURIRENS GRUNDARE och ägare Frejvid Weegar dog den 11 december i fjol i en ålder av 88 år. Med anledning av att Kuriren i oktober detta år fyller 60 år har redaktionen valt att sammanställa delar ur chefredaktör Weegars Kurirpost till läsarna under gångna år.

lä hu om år bl de h

  Frejvid Weegar, 1930–2018.

st m fö av va än av pl m B

Kurirens och våra födelsedagar BOSTRÖMS JANNE från Lepplax i Pedersöre, kom upp till Jakobstads Tidnings redaktion hösten 1955, då jag jobbade där. Janne sa att det kommer att hända något i höst. Han skulle fylla 80 år och var ute många veckor i förväg för att säkerställa att han blir omnämnd i JT. Födelsedagarna var viktiga den tiden och prästerskapet sände namnlistor på årets ”fyllerister” till tidningarna.

V

i kallade dem gemenligen ”fyllerister”. Namnen på dem som fyllde år infördes ända tills någon dum 44 KURIREN

st i sk fö 19 m la fö

lä lo to m an i pa ja ku by Då Kuriren fyllde tio år togs denna bild på hotell Central där vi åt en festmiddag. Fr.v. Kurirens kontorist Daggi Modée, marknadsföraren Kaj Wahlbeck, kontoristen Ellen Forssell, skribenten och rådgivaren Börje Backholm, jag själv, redaktören Elise Niemi, bussdirektör Sven-Erik Wester, min hustru Lillie och skribenten och idésprutan Trygve Erikson.

lag förbjöd detta med hänvisning till anonymiteten. Tidningarna har inte funnit på någon metod som tillåter publiceringen av ”födelsedagsbarn”. I dag har det blivit barnens lekplats. Men då går det som när en av Vasas dolda svenska påverkare omnämndes med bild och artikel i konkurrenten Pohjalainen. Då jag ringde till Vasabladets redaktion och påpekade detta

fick jag en svordom till svar och nästa dag presenterades Staffan Teir i både bild och text. I allmänhet brukar vi vara ganska återhållsamma med meddelanden om Kurirens bemärkelsedagar. Men då Kuriren fyllde 50 år slog vi på stort och gjorde ett ganska påkostat nummer. Nu då Kuriren hunnit bli 55 år har vi försiktigt påmint om detta. Men jag visar en bild

från vår tioårslunch och påminner om den ganska stora fest vi ställde till då Kuriren blev 25 år. Nu då Kuriren blivit 55 år gick vi, åtta personer, på en arbetslunch till Svenska klubben här i stan. Den kostade elva euro per person och var riktigt god. Kanske vi upprepar detta i vår då Kurirens Resebyrå blir 50 år.

pa fö M m D ri na

då oc ho ti he m bl ho G nå


st n h

nvi 5

år n ba gt a ir

Födelsedagsfester

Harry Hjörne, som övertog den fallfärdiga Göteborgs Posten, skrev en gång att varje läsare av Göteborgs Posten åtminstone en gång bör bli omnämnd i tidningen. Detta är mycket viktigt för läsarna och jag kommer ihåg hur min mamma Signe var mån om att bli hyllad på sin femtioårsdag. Jag minns inte om hon blev omnämnd i tidningen, men desto mer minns jag min far Johannes femtioårsfest. Då han fyllde den 2 juli 1950 ställdes det till med en stor fest i parken vid Kronoby folkhögskola, där han varit biträdande föreståndare och lärare sedan 1929. Jag tror att det mer eller mindre var en beställd fest från lantbruksorganisationer, andra föreningar och företag. Det kom möbler, silverbestick, vackra vaser och blommor. Det var inte bara en födelsedagsfest utan också ett avsked till Kronoby, där pappa varit verksam på olika sätt i mer än tjugo år. Det var också ett avsked till skolparken som han planerat och byggt tillsammans med vaktmästaren Vilhelm Bjon. Då pappa kom till Kronoby lär det mest ha varit brännässlor och stenar på den stora skoltomten. Skolparken blev ett möster för bygden liksom de andra folkhögskolorna runt om i Svenskfinland. Genom dessa parker kom gräsklipparna (som jag gemenligen brukar kalla kulturkomplexmaskiner) till bygden. Kanske det var genom pappas kalas som min motvilja mot födelsedagsfirande uppstod. Men det har nog också att göra med mitt yrke som journalist. Därför har Kurirens jubileer varit ganska anspråkslösa och mina egna ännu mer anspråkslösa. I regel har jag smitit undan då något ”fylleri” närmat sig och Lillie tänkte likadant. Då hon fyllde femtio åkte vi över till Umeå, där vår familj mötte hennes far Ragnar och åt en middag med honom. Då jag blev femtio for vi till Stockholm och tog in på lyxhotellet Grand, men eftersom vi haft någon grupp där fick jag ett fint

Lidingöbro värdshus. Sådär har vi firat i all stillhet.

Kuriren tio år

För våra dåtida ganska anmärkningsvärda satsningar på turism fick vi, då Syd-Österbottens Turistförening fyllde 50 år, motta dess nyinstiftade vandringspris, ”Vandringsmannen”.

rum till halva priset. Kungliga slottet låg mittemot över viken, men vi viftade förgäves ty ingen kung eller drottning vinkade tillbaka – kanske de redan då hade flyttat ut till Drottningholm. En måltid åt familjen på

Det gamla huset, med friska stockar, renoverade vi i ett och ett halvt år och fick större utrymmen. Kontoret och redaktionen fanns på vinden och familjen i bottenvåningen. Huset är troligen Vasa stads äldsta trähus, flyttat 1880 från Gamla Vasa till Vöråstan.

Då Kuriren fyllde tio och tjugo år åt vi en måltid på hotell Central i Vasa. Jag visar en bild från den lilla 10-årsfesten. Från vänster ses vår mångåriga kontorist och korrekturläsare Daggi Modée, Kaj Wahlbeck som var marknadsföringschef i Kurirens ungdom, Ellen Forssell var kontorist, Börje Backholm, min goda vän från starten, skrev bl.a. om teatrar. Själv sitter jag vid bordsändan och var springpojke, annonsförsäljare, chaufför osv. Elise Niemi var redaktör. Bredvid henne sitter Sven-Erik Wester, vars bussar vi anlitade då vi byggde upp resebyrån, som var Finlands första egentliga svenska sällskapsresebyrå, som nästa år fyller 50 år. Min hustru Lillie var mycket språkkunnig och till stor hjälp då vi byggde upp reseverksamheten. Längst till höger Trygve Erikson, en av mina äldsta goda vänner, skrev om ungdomsfrågor och hittade på finurliga tävlingar som bl.a. samlade över ettusen svar.

Aktiva på många sätt Kuriren började med alla möjliga tävlingar, barnkuriren, motorspalt, införda matrecept och horoskop. Sådant som den tiden inte ansågs passande i dagstidningar. Med åren har de alltmer efterapat oss. Det kanske senaste var när de började införa ”kärleksannonser”, personliga annonser som Kuriren nästan haft monopol på i Svenskfinland i tiotals år. Daggi Modée, som jobbat på Frams tryckeri i trettio år, skötte denna brevlåda. Hon hade gjort detsamma under krigen då hon hjälpte ”Veckospegeln”, där det fanns en livlig brevspalt. Rikssvenska tidskrifter var då förbjudna i vårt land. Efter Daggi tog Lillie vid och jag brukar på skämt kalla henne för Svenskfinlands största kopplerska. Denna spalt var väldigt anlitad och viktig för läsarna. Jag engagerade mig mycket i turism i början och vi gjorde

special

60 år tidigt turistnummer för Finland som vi distribuerade i Sverige. Då Syd-Österbottens Turistförening fyllde femtio år instiftade man ett vandringspris, ”Vandringsmannen”, av vilket Kuriren och jag fick det första. Vi gjorde under många år innehållsrika turistnummer som omfattade hela landet, vilket även positivt uppmärksammades av statens turistmyndigheter.

Ett eget bo

År 1971 köpte vi ett renoveringshus i Vöråstan, som Edvin och Bertel Rabb arbetade med i ett och ett halvt år. Det är troligen det nu äldsta existerande trähuset i Vasa. Enligt museicheferna Arne Appelgren, Krister Korpela och Carl-Jacob Gardberg är huset från 1700-talet. Men det visste vi inte då vi köpte det, men vi har renoverat det varsamt. Då vi flyttade in våren 1973 hade vi gott om utrymme jämfört med tidigare. Men redan 1977 renoverade vi vårt uthus, ”stans sista utedass”, till kontor. Sedan dess har vi vuxit ännu mera och har nu kontor och resebyrån i grannkvarteret. Från en ringa början har Kuriren och resebyrån utvecklats vackert på femtio år. Men ingen skall inbilla sig att det ändå är något lätt arbete att arbeta för svenskheten i detta arma land. Det har gått upp och ner och nu är det mycket kärva tider för både tidningar och resebyråer.

Det är kvinnor bakom allt... Varför blev det Kuriren? Varför blev det Kurirens Resebyrå? Varför blev jag den jag är? Då jag grunnat på Kurirens gångna 50 år har så många minnen stigit fram.  KURIREN 45


60 år

special

UPPÅT WEEGARNA Ragna Weegar –  strödda tankar från vardagslivet.

D

et var paus mellan danslektionerna jag deltog i på Balettakademin för många år sedan och alla skulle ha med sig något att dricka. Fast en tjej hade en apelsin med sig, och den var så stor att jag aldrig sett en sån maffig en sen dess. Det finns, förutom apelsiner, även rätt mycket annat man kan äta som är runt till sin form, som till exempel blåbär och röda rädisor. Annat ätbart är guleböj, banan på norska, och som det ofta brukar skämtas friskt om. Guleböj är verkligen att beskriva hur något ser ut! Andra saker med samma runda form kan vara tennisbollen, liksom jordgloben. Det finns en hel del saker i olika vackra former i ett hem – som fåtöljen med sina böjda armstöd och köksstolens långsmala stolsben. Det finns så mycket runtomkring oss, som det rektangulära skåpet i köket och det ovala matbordet med stearinljuset där lågan fladdrar. Sen får man inte heller glömma skuggorna med sina former. De kan ju vara tydliga med sina mörka ytor, ha skarpa kanter men även vara svaga och knappt synliga. Vi har i höst under en tid ätit tomater som godis. En och annan skuren gurka har också slunkit ner. Och så pressar vi förstås goda, runda apelsiner som ger hälsosamma C-vitaminer!

  Pressad apelsinsaft är både hälsosamt och gott. 46 KURIREN

Kurirpost till läsarna

Forts. från föregående uppslag

Många minnen och händelser går ännu längre tillbaka. Det ena har gett det andra. Det förgångna formade väv som till slut blev en finlandssvensk familjetidskrift och en sällskapsresebyrå för finlandssvenskar. Något helt omöjligt enligt de kloka. Men bakom allt står kvinnor.

I

livets villervalla möter kvinnor män och ledes eller förleds av män liksom män formas av kvinnor. Jag frågade en gång en kvinna varför hon hamnat så långt borta i ett annat land. Hennes svar blev: ”Karar!” Då jag nu sökt mig tillbaka till Kurirens födelse den 9 oktober 1959 har jag funnit att flickor och kvinnor på ett eller annat sätt styrt eller format mitt liv. Eller kanske det är rättare att säga att jag speglat mina tankar och funderingar i någon kvinna. Under gymnasieåren i Gamlakarleby svenska samskola fann jag 1948 en bok av den franske naturvetenskapsmannen Lecomte Du Noüy. Han var lärljunge till Pierre och Marie Curie, medlem av Rockefellerinstitutet m.m. Den tiden hade vi lunchpaus i skolan och de flesta gick hem och åt. Vi var några som varje dag kom till skolan från landsorten och vi åt våra smörgåsmat i skolan. En hette Berit och fransmannens bok blev något av en ”bibel” för henne och mig. Även skolkamraten Elis läste den med stort intresse och skaffade ett eget exemplar. Ofördragsamhet är oförstånd I boken har jag streckat för detta: ”Vilken religion vi än tillhör, kan vi liknas vid människor som står djupt nere i en dalgång och föresätter sig att bestiga den högsta, snötäckta fjälltoppen. Vi har alla blicken fästad på samma mål, och vi är ense om att det bara finns ett krön att nå. Tyvärr har vi olika uppfattning om vilken väg som bör väljas.” Lecomte Du Noüy säger vidare:”Ofördragsamhet är bevis på oförstånd”.

Sexton år senare mötte jag Lillie, som blev min hustru. Vi hade tillsammans funnit en annan ”bibel”, skriven av en annan fransman, Nobelpristagaren Romain Roland. Han skrev bl. a. biografier över indiska visa män samt stora konstnärer. Han citerar Vivekananda, som sagt:”Begagna din egen ande! Behärska själv din kropp och din tanke. Om du inte är sjuk, kan ingen främmande vilja påverka dig. Undvik envar, hur stor eller god han än må vara, som begär att du skall tro blint” Dessa citat har varit vägmärken för mig under min livsvandring. /..../

Hon ”gjorde mig” till journalist Efter militären 1953 kom en annan flicka i vägen för mig, Carita. Och det blev hon som gjorde mig till journalist eller jag som gjorde henne till journalist. Vi hade inga egentliga mål den tiden, men hennes mor ville att hon skulle söka in till lärarseminariet i Ekenäs. Men så såg jag en annons om en journalistkurs i Nordiska Folkhögskolan i Kungälv utanför Göteborg. Jag bad om rekommendationsbrev av Ragnar Mannil, Börje Backholm och Alfred Smeds, kända profiler i den tidens svenska Österbotten. Vi lyckades båda få stipendieplatser i skolan och bodde och åt gratis. Jag hade mött Ragnar på de socialetiska kurserna och i hans och Ole Jakobssons föreningsskola. Kanske på grund av det ville Rangar ha mig som ungdomssekreterare i nykterhetsförbundet. Därför har jag sagt att det var Ragnar Mannil som upptäckte mig. Han var senare över 20 år chef för Svenska Folkskolans Vänner. Två gånger sade Ragnar senare åt mig: ”Jag förstår inte hur du får Kuriren att gå ihop”. Efter folkhögskolan och journalistkursen i Kungälv fick jag 1955 jobb som landsbygdsreporter på Jakobstads Tidning och Carita som journalist på Österbottningen i Gamlakarleby, dit jag flyttade som redaktionssekreterare följande höst. Efter tre år sade jag upp mig och flyttade till Vasa och grundande Kuriren med två tomma händer. Med denna bakgrund blev jag journalist och en folkbildande tidningsutgivare. /.../

O

E kv si ti ko ba st st E bl m ih m en

ti fö ly vi de

de no tr li

1


e, men abl. än ar na in är åltt

en

an ch rll

en on i ns ka ör aje da rnåt

Och kvinnorna är kvar

Efter alla dessa femtio år är kvinnorna kvar – fler än någonsin. Tio heltids- och fyra deltidsanställda ser till att Kuriren kommer ut. Någon har sagt att bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna. Jag har fått stöd av många duktiga kvinnor. Ernest Renan sade: ”Ingenting blir gjort i denna värld om inte mannen och kvinnar slår sig ihop och tillskjuter, den ena med sitt förnuft, den andra sin envishet och sin trohet.” Envisa, trofasta och förnuftiga kvinnor står bakom mina företag. och jag hade också lyckan att få en hustru som envist och trofast följde och stödde mig. Inför framtiden vill jag ordna det så att dessa trofasta kvinnor och andra som gör Kuriren tryggt kan fortsätta på samma linje som hittills.  Ur Kurirpost nr 15 2009   Frejvid Weegar, Kurirens grundare och chefredaktör, i sitt arbetsrum på Skeppsgatan i Vasa. Fotot är taget i december 1983 av Sven-Erik Glader.

NYA ROMAN BLIR TEATER I VASA

ale ke ig rgt pår nre år

a55 am mker de ed

ag d-

EN EPISK BERÄTTELSE OM DEN KVINNLIGA ARBETARKLASSEN REGI: ULRIKA BENGTS

”Wasa Teaters uppsättning av Spelman på taket unik och ytterst sevärd” - Österbottens Tidning

100-ÅRS JUBILEU MSPJÄS

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅN-LÖR 12-14 & 15-18 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

KURIREN 47


VAD SÄGER STJÄRNORNA? Stenbocken

22/12–20/1

Om du riktigt ordentligt rannsakar hjärta och njurar så kommer du säkert underfund med att du försummat dina närmaste den senaste tiden, och vad värre är: din partner är på väg att bli svältfödd på kärlek, omtanke, ömhet och vackra tankar åtföljda av övriga bevis på ynnest. Är det möjligtvis så att du är på väg att bli egoist? I så fall bör du snarast göra helomvändning och reparera dina fel i det här väsentliga avseendet. Först då kan du räkna med ordentlig tillgivenhet för ditt hjärtas utvalda.

Vattumannen

22/1–19/2

Planer kan lätt gå i stöpet om man inte gör upp noggranna tidsscheman, som man naturligtvis skall följa så gott det går. Du tillhör dem som tror på improvisation, och visst kan det gå bra – till en viss del. Men för att slutresultatet av det som du jobbar med just nu skall bli ordentligt måste du ha största möjliga respekt för den tidsplan som du och kamraterna gjort upp. När det gäller förhållandet till partnern är det inte så bra just nu, men orsaken står att finna i ditt digra dagsprogram. Därför är det viktigt att försöka slå av på tempot och njuta lite av fritiden också.

Fiskarna

20/2–20/3

Om du tillhör de unga som ännu är oengagerade så bör du under den här perioden hålla upp ögonen speciellt noga när möjligheterna till nya fina kontakter dyker upp. Alla möten och nya initiativ gynnas av tecknen under den här perioden. Någon som du har daglig kontakt med är stundom kritisk mot vad du uträttar, men innerst inne har du en god vän i vederbörande. Den där vetskapen kan du bygga vidare på och då

48 KURIREN

kan den ge något som du tidigare har trott vara helt omöjligt.

Väduren 21/3–19/4

Någon i din närmaste omgivning har med jämna mellanrum uppmuntrat dig och du börjar helt naturligt att mer och mer intressera dig för vederbörande. Vänta och se hur fortsättningen gestaltar sig, men var framför allt inte angelägen att skynda på det som så småningom kommer att leda till en romans. Den har alla förutsättningar att ge stort utbyte åt er båda, men det är viktigt att du sköter dina kort väl och inte förhastar dig.

Oxen

20/4–20/5 Din ekonomi är inte den bästa just nu, men tack vare att förhållandet till din partner trots detta är bättre än på mycket länge så klarar du upp situationen. I nöden prövas vännen heter det ju och din bästis har verkligen ställt upp på bästa tänkbara sätt. När du får möjligheter därtill skall du inte tveka utan visa upp samma generositet och som bevis för den tacksamhet du känner blir du alltmer omtyckt. När perioden är slut har det ljusnat även på den ekonomiska sidan eftersom det har dykt upp flera som vill hjälpa dig ur det tillfälliga trångmål som du råkat in i.

Tvillingarna

21/5–21/6

Allt ser ut att bli bra den här perioden, på jobbet går det mesta som en dans, du är omtyckt av arbetskamrater och överordnade, men så dyker det upp ett orosmoln. I bakgrunden lurar något som kan bli outhärdligt, nämligen risken för svartsjuka. Jaga den på flykten så snart du kan och så effektivt som

möjligt. Annars får du inte det lugn som du behöver just nu.

Kräftan 22/6–22/7

Eftersom du är mycket osäker på hur du skall ställa dig så är det bäst att vara en smula avvaktande till de närmanden som en viss person utsätter dig för. Du vet ju alltför lite om vederbörande och det krävs mera underlag om identiteten hos den som svärmar omkring dig för att du skall bli på det klara med hur du skall ha det. Lita inte bara på dig själv, lyssna och rådgör med andra också.

Lejonet 23/7–22/8

Den sympati som du känner för en flyktig bekant tar sig flera fina uttryck. Dra dock inga förhastade slutsatser fastän det är uppenbart att den böjelse som du visat är besvarad. Därifrån till ett beslut är steget långt. Den närmaste månaden bör ge dig klarare och mera konkreta bevis. Det är ingen konst att under några veckor uppträda belevat och insmickrande. Det är vardagslivet man skall fästa största avseendet vid. Hur ni då fungerar är av avgörande betydelse.

Jungfrun

23/8–22/9

Du ser fram emot ett romantiskt möte. Det gör perioden spännande, och om allt går som du hoppas skall du då kunna få svara på många frågor. Stjärnorna spår att du får ett varmt och uppriktigt gensvar på dina frågor, men var inte alltför snabb att ge uttömmande svar på en livsviktig fråga. Du känner också att en nära vän som finns långt borta från din egen bostad känner sig åsidosatt.

Vågen

23/9–22/10 Du tycker dig ha märkt att din partner är en smula svartsjuk, och du är inte främmande för att leka med elden. Tänk dig för och försök framföra allt så långt det är möjligt undvika en uppgörelse till dess du absolut vet vad du innerst inne vill. Du måste ha klart för dig att du själv reagerar mot varje form av övervakning. Pruta på din egen självsäkerhet och försök inse att en sak har två sidor.

Skorpionen 23/10–22/11

Ett och annat har gått snett i förhållandet mellan dig och din goda vän. Genom ingripande från en barndomskamrat som vill både dig och din närstående allt gott inspireras du att uppträda mera vänligt och förstående. Men du gör klokt i att inte ge några framtidslöften i en fråga som kan tänkas vara kontroversiell. Eftersom du har glädjen att ha en familj där gemenskapen är stark kan du i den kretsen be om ett gott råd.

Skytten

23/11–21/12 Lite större frihet bör du ge din partner, annars löper du risk att förlora honom. Du har förmodligen upptäckt faran, men tycks inte vilja ändra din inställning. Du måste tänka på att varje människa har ett eget liv och måste ha rätt att leva det efter eget önskemål. Du har lätt för att ikläda dig något slags förmyndarskap och det är inte alla som vill finna sig i att alltför ofta bli tillrättavisade och tilltufsade. Mot slutet av perioden träffar du en ungdomsvän som haft likadana svårigheter som du och som bör kunna ge dig värdefulla råd. Följ dem!


KURIRENS DOKTOR Lena Sjöberg

Medicine doktor Lena Sjöberg, Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa. Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

Vissa levnadsvanor kan leda till giktproblem

Ordet gikt kanske får någon läsare att tänka på en engelsk lord, som sitter iklädd rökrock med sin sjuka fott på en pall i en dragig herrgård. Vem som helst av oss kan dock drabbas av gikt.

G

ikt är en ledinflammation, som förorsakas av kristaller av urinsyra i lederna. Urinsyra finns i allas kroppar, men ämnet ska normalt inte bilda kristaller i lederna. Under vissa omständigheter bildas det mer urinsyra än normalt i kroppen och då kan Gikt är en sjukdom som orsakar smärtsam ledinflammation, stortåns basled drabbas ofta och huden en del av urinsyran bilda kris-   taller i ledvätskan. Då uppstår blir öm. Sjukdomen kopplas ofta ihop med metabolt syndrom och vissa levnadsvanor. Foto: Pixabay. inflammation och smärta. Gikt har kallats ”konungarnas sjukdom” på grund av sitt samband med vissa levnadsva- främsta. Personer med så kal�- ka leden som drabbas av gikt är hittar kristaller i ledvätskan nor: riklig konsumtion av kött, lat metabolt syndrom (över- stortåns basled och ofta är hu- (prov kan tas med nål), är diaginälvsmat, fisk, skaldjur och vikt, förhöjt blodsocker, förhöjt den så öm, att man inte ens tål nosen klar. alkohol, främst öl. Men alla blodtryck och förhöjt koleste- att ha ett enkelt lakan ovanpå. Akuta anfall behandlas med personer som drabbas av gikt rolvärde) har också ofta gikt. Diagnosen misstänks ofta på vila, värkmedicin och ibland är ingalunda likadana och det basis av den starka ledsmärtan kortisontabletter. För att förfinns också andra riskfaktorer och levnadsvanorna eller bru- hindra nya anfall är rätt diet det Smärtsamma anfall än mat och alkohol. ket av vätskedrivande medicin. viktigaste. Man bör äta mindre Av de andra riskfaktorerna Ett akut giktanfall är ofta väl- Halten av urinsyra i blodet är  är vätskedrivande medicin den digt smärtsamt. Den mest typis- ofta hög och om man dessutom KURIREN 49


Vissa levnadsvanor  ...

ETT GOTT SKRATT förlänger livet

Forts. från föregående uppslag

kött, fisk och skaldjur, minska på alkoholintaget och speciellt bör öl undvikas. Personer med övervikt borde gå ner i vikt. Det finns också mediciner som påverkar ämnesomsättningen så, att halten av urinsyra minskar i blodet. Om personen med gikt har använt vätskedrivande mediciner, borde de helst bytas ut mot någon annan medicin. Man bör också vara medveten om att ett anfall kan utlösas av att man blir kall om fötterna. Då större leder drabbas av giktliknande symptom, kan det vara fråga om så kallad pseudogikt, det vill säga en inflammation som orsakas av pyrofosfatkristaller. Där har dieten inte lika stor betydelse, men å andra sidan är övervikt aldrig bra då man har ledbesvär, för en tung kropp belastar lederna mer.

Ledbesvär beroende på bakterieinfektion

 – Som du ser ut! sa frun till fotbollsdomaren som kom hem efter att ha dömt en match. Det är ju dubbelt värre än förra söndagen! – Ja, suckade domaren, i söndags fick jag stryk av dem som förlorade, men i dag blev det oavgjort.  Bonden bodde vid en hårt trafikerad landsväg och var orolig för sina djur och sin familj. Han kontaktade myndigheterna, som satte upp en skylt med texten ”Kör sakta”. Men bilarna körde lika fort ändå. Då fick han en ny skylt med texten: ”Lekande barn”. Ingen reagerade. Till slut frågade bonden om han själv fick fick sätta upp en skylt. Efter en tid kom en representant för att inspektera. Han blev förvånad då han såg hur trafiken sniglade sig fram. Sedan såg han skylten som bonden satt upp: ”Nudistkoloni”.

 – Tina satt hemma och väntade en natt, när Tage kom hem. Det blev inte roligt för honom när hon upptäckte rött läppstift på hans skjorta. – Var har du fått det där ifrån?! skrek Tina. – Ja, det kan jag faktiskt inte säga. För jag hade inte skjortan på mig ...  – Brita, vill du gifta dig med mig? – Nej, Tommy, det vill jag verkligen inte. Men jag ska alltid beundra dig för din goda smak.

 Expediten i blomsteraffären: – Vill ni ha blommorna inslagna? – Nä, helst utslagna.  – Nyponsoppan var ovanligt fyllig i dag, säger matgästen. – Det var inte nyponsoppa, det var rotmos.

 En lärare hade problem med att få en liten pojke att förstå räknelära så han sa: – Om du stoppar handen i ena byxfickan och hittar en euro där och sedan stoppar den andra handen i andra fickan och hittar en euro där också, vad har du då? Pojken funderade lite och sa sedan: – Någon annans byxor på mig!

K R

n f

K i

 Prästen till trädgårdsmästaren: – Du får säkert inte några äpplen på det trädet om du planterar det på en söndag. – Det har du alldeles rätt i. Det är nämligen ett päronträd.   – Jag sade till fotografen att jag inte ville ha mitt foto med i tidningen. – Vad sade han då? – Han förstod mig!

FINN FEM FEL

 50 KURIREN

FINN 5 FEL

Blir jag omnämnd i din bok?

Lösning på sidan 79.

Akuta ledbesvär kan ha många orsaker, till exempel bakterieinfektioner. Så kallad ros, på latin erysipelas, är en bakterieinfektion i huden och unPIB Copenhagen A/S · Postbox 6 · Vimmelskaftet 41A, DK-1001 Copenhagen K. Denmark · Tel.: 33 11 30 10 · Telefax 33 32 11 30 derhudsvävnaderna. Om foten drabbas, har man ofta så ont att man börjar grubbla ifall man kan ha skadat sin fot illa, Blir jag omnämnd i din bok? trots att man inte märkt att det skulle ha hänt. Vid ros är den drabbade kroppsdelen ändå ofta illröd och ännu varmare än vid gikt. Dessutom har man ofta feber, vilket förekommer bara ibland vid akut gikt. En svår, akut smärta i lederna leder ofta självklart till läkarbesök och även om man upplever att man skulle klara sig, är det bra att visa upp sig för att få en diagnos och därmed få hjälp med att undvika att problemet upprepas. Man kan själv i hög grad bidra till hur man mår på lång sikt om man drabbats av gikt.


KURIREN GRATIS RESTEN AV 2019

Nr 10–

11 • 14

euro

FINLAN

DSSVEN

SKARNA

S VEC

KOTIDN

ING

60 1959-201

9

e

Evelina Wilson på spänna ger tips nde som marläsn ing!

Åbo Sve nsk fyller 100a Teater år!

KONTAK TANNON 60 år sp S FÖRD ecial E DEM SAMM AN

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND I 60 ÅR

Du kan även sända in din prenumerationsbegäran per e-post till prenumerationer@kuriren.fi eller via vår hemsida kuriren.fi

ax 33 32 11 30

Frälsnd

Tema:N VIN GARN!

Pris: 5,50

Glad sommar!

TREV SOMMLIG AR!

när du prenumererar för hela 2020 och betalar i år! Kuriren har bjudit på trivsel och avkoppling i de finlandssvenska hemmen i 60 år.

JUNI 201 9

Kan sändas ofrankerat inom Norden Kuriren betalar portot

JA TACK!  Jag prenumererar på Kuriren för resten av 2019 och hela 2020 för 89 . (Inom Norden).  Jag vill pröva fem (5) nummer av Kuriren för endast 26,50 .  Jag prenumererar på Kuriren för ett halvt år för endast 46,50 . (Inom Norden). SÄND KURIREN TILL: Namn ...................................................................................................................................... Adress .................................................................................................................................... ............................................................................................ Tel. ............................................

PB 12

SÄND RÄKNING TILL: Namn ...................................................................................................................................... Adress .....................................................................................................................................

SVARSFÖRSÄNDELSE Kod 5005430

65103 VASA

............................................................................................. Tel. ............................................

Kuriren 15/19

KURIREN 51


KLIPPT

&

SKRIVET

Sammanställt av Harriet Jossfolk-Furu, info@kuriren.net

Sköt om dina elapparater och få lägre elräkning

Undvik onödiga problem då du installerar tvättmaskinen och återvinn gamla hushållsapparater rätt Åtgärder för att undvika inbrott och skador i sommarstugan

SÄKRARE HEM OCH LÄGRE ELRÄKNING MED SMÅ OMSORGER

    Att sköta om sitt hem, spe-

ciellt elförbrukande apparater, gör ditt hem säkrare. Dessutom blir din elräkning mindre då elförbrukningen minskar. Många åtgärder faller på hus- eller lägenhetsägaren. Kampanjen Toukotalkoot har tagit fram checklistor både för lägenhetsoch småhusägare för att underlätta att underhållet blir av. Checklistorna finns på finska, svenska, engelska och ryska på hemsidan. Enligt räddningsverkets Pronto-register uppstår årligen 2  500 eldsvådor i elapparater eller när dessa installeras. Försäkringsbolagen betalar årligen ut ersättning för cirka 40 000 vattenskador. Här följer några tips från listan, vilka omfattar både höghus och småhus: Säkerhetsanordningar (anordningar som måste vara i skick för att fungera): Brandvarnare: Kontrollera att det finns tillräckligt många alarm (minst 1/våning och 1/60 52 KURIREN

m2) och att de installerats i taket på rätt sätt. Tryck på testknappen för att kontrollera att varnaren fungerar. Släckningsutrustning: Kontrollera att släckningsfilten/ handbrandsläckaren är i skick och lätt att komma åt. Vid behov, och minst med två års mellanrum, ska du föra handbrandsläckaren på service. Elektriska anordningar: Apparater som fungerar och servas regelbundet minskar på energiförbrukningen. Samtidigt förlängs apparaternas livslängd och säkerheten ökar. Service på elektriska anordningar ska enbart utföras av proffs. Lämna in söndriga apparater för reparation Kylskåp, frys, tvättmaskin, diskmaskin, tv: Kontrollera att det finns tillräckligt med utrymme kring apparaterna så att luften kommer åt att cirkulera. Putsa och avlägsna damm bakom apparaterna regelbundet. Skaffa läckageskydd att placera under kylskåp, diskmaskin samt andra köksapparater som eventuellt kan läcka vatten. Ifall du lägger märke till vatten i läckageskydden eller under apparaterna, ta reda på orsaken till läckaget. Putsa tvättmaski-

  Installera och sköt om din tvättmaskin rätt. Foto: Pixabay.

nens luddfilter och kontrollera slangarna. Elektriska installationer: Kontrollera att eluttagen, inklusive skyddslock, är intakta, att de sitter fast i väggen som de ska och att det inte finns några mörka fläckar på uttagen. Mörka fläckar tyder på att det föreligger risk för brand. Skarv- och elsladdar: Kontrollera att det inte finns några mekaniska fel i sladdarna. Exempel på fel: synliga ledare, böjskydd som gått sönder där sladden går in i apparaten. Elcentral: Kontrollera att säkringarna är intakta, att de är av rätt storlek och att de märkts som sig bör. Se till att elcentralen med apparatur hålls i skick och att centralen inte blockeras av något. Jordfelsbrytare: Kontrollera i enlighet med bruksanvisningen med jämna mellanrum för att garantera att brytaren fungerar. Lampor: Kontrollera att lamporna och lampkuporna är intakta och sitter på rätt ställe samt att lamporna har rätt effekt. Använd lågenergilampor men kom ihåg att alla lågenergilampor inte passar ihop med dimrar. Källa: www.toukotalkoot.fi

I O

H in o n m

Finländare vill ha gardiner, laminatgolv och inreder i max två färger

Tips för ett säkert seniorhem

v d o m

FINLÄNDARE VILL HA GARDINER

    De finländska hemmen har

laminatgolv, målade väggar och gardiner i fönstren. Det visar en förfrågan som den populära handelsplatsen på nätet, Tori. fi, gjort och som grundar sig på 1108 svar (76 procent kvinnor och 24 procent män). En stor del av våra möbler är inköpta second hand och inredningsfärgerna är ofta enfärgade eller går i två färger (72 procent av de tillfrågade). Små renoveringar gör man själv och gardinerna byts inte efter årstid eller till fest och högtider. Nästan 90 procent av de tillfrågade vill ha gardiner. Var femte bryr sig inte om att inreda ekologiskt, men endast sju procent av de tillfrågade hade aldrig köpt begagnade möbler eller inredningsprylar. Närmare 40 procent inreder efter bostad och inte efter möbler som man redan har. Var femte säger att priset har liten eller mycket liten betydelse när det handlar om inredning. Tori.fi fyller tio år i år. Cirka 2,4 miljoner besöker webbsidan

ä tr le g e so u sä fö fö n

st o S g ti p m

fi d v d

d a fr

n c a d ti a

sk g st

h ä b m fi k k p a


ar ch ar ra ri. på or

är dde nt eier 90 ha

tt st de de ar. fer

ar yd-

ka an

varje månad. Förra året lämnades 10,3 miljoner annonser in och sidan besöktes totalt 270 miljoner gånger. Källa: www.tori.fi

INSTALLERA OCH ÅTERVINN RÄTT Helst ska du låta en sakkunnig installera din tvättmaskin, men om du gör det själv finns det några saker du absolut måste minnas. – Ett av de vanligaste felen är att man glömmer att ta bort transportskruvarna som installerats med tanke på frakten. Det gör att tvättmaskinen för mycket oväsen och vibrerar. Skador som inte går att reparera kan uppstå och täcks inte av försäkringen, säger Sami Viitanen, försäljningschef och ansvarig för utbudet av hushållsmaskiner vid Gigantti. Transportskruvarna är 2–4 stycken, finns bakpå maskinen och är lätta att själv ta bort. Spara dem ifall maskinen i något skede ska flyttas. Man kan till exempel lägga dem i en påse och tejpa fast dem bakpå maskinen. Bli inte bekymrad om det finns spår av vattendroppar i din nyinköpta tvättmaskin. Det visar bara att fabriken testkört den, vilket är bra. – Det du däremot ska undersöka är att inga buklor eller andra skador uppkommit under frakten. Det som kan ställa till det när man installerar själv, speciellt i äldre hus, är om vattenanslutningen är smalare enligt dagens standard. Då behövs en tilläggsanslutning som gör att anslutningen blir tät. Försäkra dig även om att maskinen står rakt och jämnt på golvet. Justera benen så att den står rakt. – Att höja upp maskinen med hjälp av ett tvättmaskinsstativ är en bra lösning. Underlaget blir rakt, du kan förvara tvättmedlen i lådan under, om där finns en sådan, och maskinen kommer högre upp och på bekvämare höjd. Vibrationsdämpande gummikuddar under gör att tvättmaskinen inte för oljud

eller rör på sig då den centrifugerar. Tvätta gärna första gången med tvättmedel, men utan tvätt i. Då försäkrar du dig om att inget gammalt vatten finns kvar från provtvättningen på fabriken. Glöm inte underhållet, att då och då tvätta med tom trumma och tvättmaskinens hetaste tvättprogram. Det lönar sig att föra sin gamla hushållsmaskin till återvinning. Genom företaget Gigantti återvinns årligen cirka 7 600 ton gamla hushålls- och elektronikapparater. Nästan allt kan återvinnas i hushållsapparater (kylskåp omkring 85 procent) och då belastar de inte naturen. Speciellt kylskåp från 1980– och 90-talen är viktiga att föra till sakkunnig återvinning eftersom det kan finnas gas i dem som skadar ozonskiktet. – Trots att kylskåp ser likadana ut på utsidan som för 20–30 år sedan så har de utvecklats mycket på insidan – från att dra 1 000–1 500 kWh till endast 400 kWh per år. Moderna kylskåp är energisnåla, mer miljövänliga och håller maten fräschare längre i och med att temperaturen automatiskt hålls jämn i skåpet och luften kommer åt att cirkulera bra. Källa: Gigantti

GÖR SOMMARSTUGAN INBROTTSSÄKER Vartefter kvällarna blir mörkare och kallare avslutar allt fler sommarstugesäsongen för vintern. Här följer några tips på hur man förhindrar eller åtminstone gör det svårare för tjuvar att besöka stugan. 1. Ta med dig värdeföremål. Tjuvar är ute efter bland annat värdeföremål, elektronik, alkohol och vapen. Också båtmotorer intresserar. Kan du inte ta med dig värdefulla saker, fotografera dem och ta upp serienumret. Då är de lättare att hitta om någon stjäl dina saker.

2. Dra inte för gardinerna. Då ser tjuvar att det inte finns något att stjäla där och behöver inte bryta sig in. 3. Lås alla byggnader på tomten. Med moderna lås kan du även fjärrstyra och kontrollera att dörrarna är låsta. En del moderna lås kan till och med sända information till din mobil då någon försöker bryta sig in. 4. Lämna inte föremål ute som kan användas för att slå sönder fönster eller bryta sig in i byggnaden, så som yxor, räfsor eller sopborstar. 5. Be grannar om bevakningshjälp eller installera bevakningskamera. 6. Belysning som reagerar på rörelser kan också skrämma bort oinbjudna gäster. 7. Glöm inte heller att placera båten längre upp på land och lås gärna fast den med kedja. Då är den också i skydd om vattnet stiger högt.

Kolla också tätning i dörrlister och andra ställen där råttor och möss möjligen kan ta sig in. Man kan till exempel lägga galler vid ventilationsluckor. Kom ihåg att även om du har på lite värme i stugan så kan vattnet frysa. Stäng av vattnet då du inte är på stugan för att förhindra vattenläckage och -skador. Källor: If och Abloy

TIPS FÖR SENIORHEM Tamburen: Ytterdörren ska vara lätt att öppna. Tillräckligt med belysning också inne i skåpen. En stadig stol med armstöd. Gärna också handtag längs väggen som stöd. Köket: Det som används ofta ska finnas lätt till hands. Lådor som är lätta att dra ut i stället för underskåp. God arbetsbelysning, gärna belysning också i skåpen. Spisvakt. Vattenläckagedetektor under vasken i köket. Apparater som är lätta att använda och reglera. Badrum: Golv som inte blir halt då det är vått. Golvvärme som gör att golvet torkar snabbare. Sensorer som känner av var den äldre rör sig i rummet och vid behov kan larma till en anhörigs mobil eller dator. Tillräckligt hög toalettstol. Handtag och stöd längs duschväggar. Sovrum: Möbler som ger tillräckligt stöd. En säng som det är lätt att stiga upp ifrån. Placera sängen så att det är möjligt att kunna se ut, ifall man vill vila på dagen. Nattlampor, till exempel med rörelsedetektorer. Vardagsrum: Möbler som stöder när man sätter sig ner och reser sig. Tillräckligt höga stolar med armstöd. Bra förvaringsutrymme för till exempel fjärrkontroll, telefon och mediciner. Bra beslysning, speciellt punktbelysning där man kan sitta och läsa.  Källa: Toukotalkoot 

  Med enkla åtgärder kan man skrämma bort tjuvar från sommarstugetomten. Foto: Pixabay. KURIREN 53


MATVRÅN

F

K

fa ni

lå m lä få hu

M va sp R g o ri in

p Fö 2– Ti cr en ka is

 Frasiga kantarellcrostinis med färskost och hemlagad gremolata. 54 KURIREN

te sy d b

  Linssoppa med broccoli och spenat.


Festmid dag D

e som händelsevis läser min blogg vet att hösten är min favoritårstid – både till sinnet och till bords. Det är med andra ord ett extra trevligt receptplock jag sammanställt för er, Kurirens läsare. En jubileumsmeny à la Malin. Jag har i vanlig ordning valt ut mina egna favoriträtter; extra trevliga recept som förhoppningsvis inspirerar till nya utsvävningar i köket. Men för all del; på hösten ska man skynda långsamt. Ta bekanta smaker från skog och mark och kanske testa en ny krydda eller uppläggning, inte krångligare än så. Höstmöten får kännas ombonande – och råvaran får spela huvudrollen. Mitt motto är som vanligt att mina recept ska vara enkla att lyckas med. Jag rekommenderar speciellt det rivna älgköttet; ett säkert kort. Riven älg syftar givetvis på den mer kända rivna grisen – pulled pork. Du kanske är osäker på om steken kommer att bli mör – men långkokt, riven och nedgottad i ett gott köttspad kan den inte bli torr! Som förrätt har jag valt min favoritsoppa på jordärtskocka. Lyxig – med grädde och vin! För konsistensens skull lägger jag alltid med 2–3 potatisar i soppan, det blir matigare så. Till detta serverar jag härligt frasiga kantarellcrostinis – på mitt vis med vitlöksfärskost och en persiljeröra. Om du vill dra ut på middagen kan du servera dem med en välkomstdrink i stället; eller som nattmat. Avslutningsvis vill jag dela med mig av receptet på en helt ny dessert signerad mig själv – en symfoni av trädgårdsbär serverade med härlig dulce de leche; kinuskisås. Jag hoppas att ni ska bli lika förtjusta i den som jag blev. God fortsättning, Malin

med höstens smaker

MALINS FESTMENY

Frasiga kantarellcrostinis med färskost och hemlagad gremolata Krämig soppa med jordärtskockor och potatis xxx Riven älgstek i steksky serverad med rostade rotfrukter xxx Trädgårdssymfoni – mousse på svarta vinbär, röda vinbär och krusbär serverad med dulce de leche; kinuskisås Malin Vesterback text, recept och foto

FRASIGA KANTARELLCROSTINIS MED FÄRSKOST OCH HEMLAGAD GREMOLATA 1 surdegsbaguette färskost, med vitlökssmak 1 ask kantareller smör, till stekning 1 tsk sojasås salt, peppar efter smak

Gör så här: Skär baguetterna i sneda skivor och stek dem frasiga i smör. Placera ut dem på en bricka. Putsa svampen från skräp och stek den gyllene i samma stekpanna. Stek

först svampen torr, tillsätt sedan smör och en skvätt sojasås för sälta och lyster. Krydda efter smak. Bred ett lager färskost på varje brödskiva och toppa med kantareller och hemlagad gremolata.

GREMOLATA

1 klyfta vitlök 1 st citron 0,5 dl hackad slätbladig persilja ev olivolja

Blanda bladpersilja och rivet skal av citron. Pressa i vitlöksklyftan och rör ihop. Droppa i olivolja till önskad konsistens.

KURIREN 55


MATVRÅN

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

KRÄMIG SOPPA MED JORDÄRTSKOCKOR OCH POTATIS 4 portioner

400 g jordärtskocka 3 potatisar 1 gul lök 3 msk smör 1 dl vitt vin 5 dl grönsaksbuljong 2 dl matlagningsgrädde salt och peppar

Gör så här: Skala jordärtskockor, potatis och lök och skär i bitar. Fräs alltsammans i smör i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt vin och buljong, koka tills jordärtskockorna och potatisarna är mjuka, cirka 15 minuter. Mixa soppan slät. Tillsätt grädden i soppan och koka upp. Smaka av med salt och peppar. Häll upp soppan i djupa tallrikar och servera med några stänk gremolata (se kantarellcrostinis) och en klick crème fraiche.

RIVEN ÄLGSTEK I STEKSKY SERVERAD MED ROSTADE ROTFRUKTER

kö i m

R

S kl sk pl

kr se im

T M R S L

4 portioner

1 älgstek, ca 850 g 2 msk smör + 1 msk olja, till stekning 1 gul lök, skivad 1 tsk salt 1 tsk grovmalen peppar 1 tsk torkad timjan ca 1 liter buljong (ex. 2 buljongtär ningar utrörda i vatten) 2 lagerblad 2 tsk sojasås 2 tsk balsamico cremé (söt sirap)

 Krämig soppa med jordärtskockor och potatis. 56 KURIREN

Gör så här: Skär steken i knytnävsstora bitar (skribenten har små händer, reds. anm.). Krydda bitarna runt om med salt, peppar och timjan. Hetta upp en rymlig gjutjärnsgryta och fräs löken mjuk i smör och olja. Tillsätt köttet och bryn bitarna snabbt runt om. Späd med buljong så att det täcker köttet i grytan. Tillsätt lagerblad, sojasås och balsamico i spadet. Låt småkoka under lock i minst 1 timme, tills det är mört. Före servering; plocka upp köttet på en skärbräda. Ta två gafflar och riv sönder

K P ti B gu tj

av

F oc de

gr ki ke se


ch i ch ch er.

ka ll ra l-

i-

p-

ch tt m. et

ai

en er

köttbitarna i remsor. Lägg tillbaka köttet i spadet och låt koka upp igen. Servera med rostade rotfrukter eller mos.

ROSTADE ROTFRUKTER

800 g blandade rotfrukter och potatis 2 msk smör 1 tsk salt 1 tsk torkade örter 1 tsk paprikapulver 1 tsk lökpulver

Sätt ugnen på 225 grader. Tvätta och klyfta potatisen. Skala rotfrukterna och skär dem i bitar. Blanda allt på ett bakplåtspapper på en plåt. Smält smöret och blanda det med kryddorna. Häll blandningen över potatisen och rotfrukterna och blanda om. Stek i mitten av ugnen cirka 30 minuter.

TRÄDGÅRDSSYMFONI – MOUSSE PÅ SVARTA VINBÄR, RÖDA VINBÄR OCH KRUSBÄR SERVERAD MED DULCE DE LECHE; KINUSKISÅS 4 portioner

  Riven älgstek i steksky serverad med rostade rotfrukter.

1 burk (400 g) karamelliserad, kondenserad mjölk MOUSSE 125 g bär (svarta vinbär, röda vinbär, krusbär) 2 msk socker 1 dl florsocker 3 äggulor 2 dl vispgrädde Bär, till dekorering Vispad grädde, till dekorering

Koka upp bär och socker i en kastrull. Pressa massan genom en finmaskig sil till en slät puré. Blanda purén med florsocker och äg�gulor och vispa över vattenbad till en tjock kräm. Låt svalna. Vispa grädden och blanda med den avsvalnade bärkrämen. Ta fram 4 dessertskålar eller glas. Fördela kinuskisås i botten av varje skål och dra en sträng upp längs kanten för dekoration. Fyll upp med bärmoussen. Dekorera med ytterligare vispad grädde som du gärna kan smaksätta med kinuskisås (det blir över en hel del i burken). Toppa med bär och låt stå kallt tills servering. 

 Trädgårdssymfoni – mousse på svarta vinbär, röda vinbär och krusbär serverad med dulce de leche; kinuskisås. KURIREN 57


MATVRÅN

GOTT AV H DELIKA T

Caroline Lindkvist är ständigt i rörelse och har hunnit arbeta på många olika ställen med allt från köksarbete till servering. Hon älskar att vara delaktig i nya spännande projekt och tar sig gärna an nya utmaningar. När hon inte står hemma i köket och låter kreativiteten flöda är hon ofta ute på vift på jakt efter nya smakupplevelser.

Recept, text och foto: Caroline Lindkvist

N

u är det dags att byta ut sommarens frukt och grönt och låta höstens smakrika råvaror, skördade i stor mängd från jordens och skogens rikliga skafferi, få ta ett kliv in i köket! Här dominerar blomkål, jordärtskocka, rödbeta, lök, morot, spetskål, röd- och vitkål och svamp. Som många vet så är grönsakerna som bäst olika tider på året. De som fått mogna på egen hand kräver mindre energi, innehåller mer näring och smaken framträder mer. För att inte tala om miljöinsatsen! I denna matvrå bjuder jag på

en härlig blandning av recept. Så tänd några ljus, sätt på er en tjock tröja, ta fram gamla brädspel och mumsa på kex med de olika röror du hittar recept på här medan den knapriga fläsksidan gräddas i ugnen – för nu är hösten här!

RÖDBETSHUMMUS

Denna härliga röra kan man gärna servera både till middagen, med rostade grönsaker eller varför inte breda på ett nybakat bröd?

K sk ko

lö be

pe

B K

P G

2–3 stora, kokta rödbetor 200 g kokta kikärter saft från ½ citron ½ dl solroskärnor 1 vitlöksklyfta ca 3 msk olja salt och peppar

S H or   Bön- och kronärtskocksröra.

m pa

Ä V

E ne te

sa gr

  Rödbetshummus. 58 KURIREN


V HÖSTENS A TESSER

Så ck ch ran si

an aer at

Koka rödbetorna, låt svalna och skala dem (det går bra med färdigkokta rödbetor). Lägg rödbetorna, kikärterna, vitlök, solroskärnor och olja i en matberedare och mixa. Smaka av med citron, salt och peppar.

BÖN- OCH KRONÄRTSKOCKSRÖRA

Passar perfekt till bröd eller soppa. Gott att dippa grönsaker i! 6 inlagda kronärtskockor 200 g kokta vita bönor 1 vitlöksklyfta 2 dl parmesanost, riven ca 2–3 msk olja salt och peppar pumpafrön Skölj bönorna och låt dem rinna av. Häll av vätskan från kronärtskockorna. Mixa allt i en matberedare eller mixer. Smaka av med salt och peppar – dekorera med pumpafrön.

ÄRTPESTO MED VÄSTERBOTTENSOST

Ett kärt recept med många variationer och i denna har jag tillsatt västerbottensost! Jag älskar att ha denna röra till salladen, på smörgåsen med lite groddar eller att lägga med i pastan. 250 g upptinade ärter 2 vitlöksklyftor 3 msk solrosfrön 2 dl västerbottensost, riven ca 2–3 msk olja ½ msk citronsaft salt

Lägg alla ingredienser i en matberedare eller en mixer. Mixa tills det blir en jämn smet och smaka av med salt.

BRÖD MED PUMPAOCH SOLROSFRÖN

Busenkelt bröd som kan varieras med valfria ingredienser. Se bara till att kunna njuta av det nybakta brödet när det fortfarande är varmt. Känns magiskt gott. 25 g jäst 3 dl vatten 1 msk sirap eller honung ½ msk olja 1 tsk salt ½ dl solrosfrön ½ dl pumpakärnor 6 ½ dl vetemjöl (cirka 400 g) eventuellt extra mjöl till utbakning havssalt

  Ärtpesto med västerbottensost.

Rör ut jästen i 37 gradigt vatten i en bunke. Blanda i sirap och olja och blanda om. Tillsätt solrosfröna och pumpakärnorna samt mjölet. Bearbeta degen i cirka 15 minuter i en beredare, den ska vara rätt så lös. Täck över degen med en bakduk och låt jäsa i 30 minuter. Ta ut degen ur bunken och forma till två limpor (använd mer mjöl om det behövs) och lägg på en plåt. Låt degen jäsa övertäckt ännu en gång i cirka 20 minuter. Värm ugnen till 200° C. Pensla sedan på lite olja och strö över pumpakärnor samt havssalt. Grädda bröden i cirka 30 minuter, när de är klara – ta ut dem ur ugnen och låt svalna.

  Bröd med pumpa- och solrosfrön. KURIREN 59


MATVRÅN

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

GULASCHGRYTA

En riktigt mumsig gulasch! Perfekt middag till alla. Servera med ett gott nybakat bröd och crème fraiche till. 500 g högrev 4 schalottenlökar 2 röda paprikor 1 röd chili 4 vitlöksklyftor 3 msk kalvfond 1 tsk spiskummin 2 msk tomatpuré 2 tsk paprikapulver 5–7 dl vatten (beroende på konsistens) 5 medelstora potatisar salt och peppar olja crème fraiche Tärna högreven i 4 cm stora bitar och bryn sedan i en stor gryta. Skala lök och skär den och paprikorna i stora bitar. Kärna ur och finhacka chilin samt vitlöken. När köttet fått fin stekyta, lägg ner lök, vitlök och chili. Bryn tills de fått en blank yta. Tillsätt sedan spiskummin, paprikapulver och kalvfond, rör om försiktigt i grytan. Häll sedan i vattnet och låt sjuda under lock i 1,5 timme. Skala och tärna potatisen grovt. Tillsätt potatisen, tomatpurén och paprikan. Rör om ordentligt och låt sjuda i cirka 30 minuter till. Smaka av med salt och peppar – servera crème fraiche till!

LÅNGBAKAD FLÄSKSIDA

Färsk fläsksida är en billig styckdetalj som blir riktigt fantastisk när den bakas långsamt i ugnen. Den knapriga svålen och det sönderfallande fläsket är en otroligt god kombination!   Gulaschgryta. 60 KURIREN

800 g färsk fläsksida med svål

1 msk flytande honung 1 tsk torkad rosmarin ½ färsk timjan ½ dl äppelmust salt och peppar Sätt ugnen på 125 grader. Lägg köttet med köttsidan uppåt, gnid in salt och peppar i köttet. Sväng därefter på köttet, och skär sedan ett rutmönster i svålen med vass kniv. Lägg köttet i en ugnsfast form med svålen uppåt. Gnid därefter in svålsidan med timjan och rosmarin. Ringla över honung och tillsätt sedan äppelmusten i botten på formen. Tillaga köttet i mitten av ugnen i minst 4 timmar! Ta ut från ugnen och servera tillsammans med rostade grönsaker och picklad lök. Mums!

oc öv

ZUCCHINIPLÄTTAR

Dessa är så goda och tacksamt enkla att laga. Bra som mellanmål, middag tillsammans med en god sallad och varför inte serverad med rödbetshummus? 2 zucchini 1 morot 100 g fetaost 1 vitlök 2 tsk fiberhusk 2 ägg salt och peppar Riv zucchinin på ett rivjärn (pressa ut så mycket vätska som det går). Skala och riv moroten. Vispa upp äggen i en stor skål och blanda sedan ner alla ingredienser förutom fetaosten som smulas ner för hand. Rör runt till en jämn smet och smaksätt med salt och peppar. Stek plättarna i rikligt med olja, några minuter på varje sida tills de fått fin färg. Låt rinna av på papper. Voilà, plättarna är färdiga i ett huj!

ROSTAD SPETSKÅL

Billigt och otroligt gott! Den rostade spetskålen kan lyxas till genom att du öser brynt smör

S le sp la se

ro te

10 sm

sm vä ti oc vi pr gä

12 oc ky ba

B

S ce M m


några år sedan. Det går fortare och lättare att göra en stor biskvi som räcker till många! Botten: 275 g mandelmassa 1 äggvita Fyllning: 100 g mörk choklad 250 g smör, rumsvarmt 3 dl florsocker 1 msk vaniljsocker 2 äggulor

an i

ch å-

st id an

len

Garnering: 150 g mörk choklad ½ tsk olja, neutral smak   Rostad spetskål.

g-

ra n-

mt ned te ?

rn m n. ål em nt tt

ed da na är

en ll ör

och några droppar citronsaft över den. spetskål (valfri mängd) 4 msk olivolja salt och peppar Sätt ugnen på 225° C. Skölj kålen och skaka av den. Skär varje spetskålshuvud i 4 klyftor. Pensla spetskålen med olja och strö sedan salt och peppar över. Lägg i en ugnsfast form och rosta spetskålen i cirka 20 minuter i mitten av ugnen. Ta ut och garnera den med färsk timjan eller annat grönt. Brynt smör: 100 gram smör ger 1 dl brynt smör. Lägg smöret i en kastrull och smält det på hög värme. Fortsätt värma smöret under vispning tills det får en gyllenbrun färg och nötig doft. Det är viktigt att vispa så att inte mjölksocker och proteiner bränns vid. Använd gärna en termometer. Smöret är perfekt brynt vid 125 grader. Ta av från värmen och häll över i en bunke, eller kyl kastrullen snabbt i vattenbad.

BISKVITÅRTA

Självklart avslutar vi dessa recept med min absoluta favorit. Min vän Victoria introducerade mig för denna goda bakelse för

Sätt ugnen på 175 grader. Botten: Riv mandelmassan grovt. Blanda den med äggvitan. Rulla smeten till en boll och lägg på bakplåtspapper, tryck ut till en rund botten cirka 20 cm i diameter. Grädda botten i mitten av ugnen 18–20 minuter. Låt svalna innan du vänder upp den på ett galler. Låt svalna ytterligare under en bakduk. Fyllning: Hacka chokladen i mindre bitar och smält den över vattenbad. Låt den svalna. Vispa smör, florsocker, vaniljsocker och äggulor till en fluffig smet. Vänd ner chokladen försiktigt. Bred fyllningen lite toppigt över bottnen. Försök att jämna till den så mycket som möjligt så att det blir en slät och jämn yta. Låt biskvin stelna i kylen i cirka 30 minuter. Garnering: Smält chokladen och oljan över vattenbad. Häll den i en liten kanna med pip. Ta ut biskvin ur kylen och häll chokladen jämnt över kakan. Jämna till ytan med en palett. Ställ kakan i kylen igen för att stelna.  

  Långbakad fläsksida.

  Biskvitårta.

Sänd in ditt favoritrecept   Skicka in ett eller några av dina bästa recept, ditt namn och din adress till material@ kuriren.net eller per post till Kuriren, Pb 12, 65101 Vasa. Publicerade recept belönas med ett överraskningspris.

KURIREN 61


Szarlotka – traditionell polsk äppelkaka DEGEN:

5 äggulor 6 dl vetemjöl 3 msk socker 1,5 tsk bakpulver 250 g smör

Dela degen i två delar. En bit som är ⅓ och den andra ⅔ och ställ dem kallt i ca 1 timme. Platta ut den större biten i en form som är ca 20×35 cm.

FYLLNING:

Riv 1 kg äpplen grovt med ett rivjärn och blanda i kanel och ställ till sidan.

1 kg äpplen 2 tsk kanel 5 äggvitor en nypa salt 2 dl socker 1 msk citronsaft 1 påse vaniljsåspulver GÖR SÅ HÄR:

Värm ugnen till 175 grader. Förbered bottnen genom att skära kylskåpskallt smör i små bitar. Rör ihop smöret för hand eller i en matberedare tillsammans med mjöl, salt, socker och bakpulver. Separera äggvitan och gulan. Ställ äggvitan till sidan. Rör ner äg�gulorna i smördegen tills du har en jämn och fin deg.

BOTTEN

OSTFYLLNINGEN

3 burkar (à 200 g) philadelphiaost 1,5 dl socker 3 ägg 1,5 tsk vaniljsocker ÄPPELFYLLNINGEN

3 äpplen 2 msk socker 0,5 msk kanel 0,25 tsk malen muskot SMULTOPPING

2 dl farinsocker 2 dl vetemjöl 1 dl havregryn 100 g mjukt smör kolasås Värm ugnen till 175 grader. Blanda vetemjöl och farinsocker i en skål. Blanda i smöret med en gaffel tills 62 KURIREN

Bla vi u San

Vispa äggvitorna till en hård blank maräng. Rör försiktigt i 1 matsked citronsaft och en påse vaniljsåspulver.

Rös Du på vår

Bred ut de rivna äpplena jämnt över kakbottnen i formen och sedan breder du ut marängen över äpplena.

De sen 17, nov

Ta den sista kylskåpskalla degbiten och grovriv den på rivjärnet och strö degen över marängen. Grädda kakan mitt i ugnen ca 35 minuter. Servera den kall som sådan eller med vaniljsås.

Äppelrutor med kolasås 4 dl vetemjöl 1 dl farinsocker 225 mjukt smör

Kur ära me täv lan du rös de finl som

blandningen är smulig. Platta ut degen i en 20x30 cm smord långpanna klädd med bakplåtspapper. Grädda i cirka 15 minuter eller tills skalet är ljusbrunt. Vispa färskost och socker med en elvisp till en jämn och fluffig smet. Tillsätt ägg, ett i taget, och vaniljsocker. Vispa tills det blandats ordentligt. Häll smeten över den varma kakbottnen. Skär äpplena i små tärningar och blanda i socker, kanel och muskot. Strö äpplena jämnt över ostsmeten. Blanda ihop alla ingredienser till toppingen. Använd händerna eller en gaffel för att göra smultoppingen. Strö toppingen över kakan. Grädda i 40–45 minuter eller tills fyllningen har blivit fast. Ringla över kolasåsen och låt kakan svalna.

Text och foto: Kaj Lindh


Kurirens 60-årsjubileum till ära ordnar vi tillsammans med Sandnes Garn en sticktävling där vi utser den finlandssvenska sockan. Nu har du som läsare chansen att rösta fram vinnaren bland de tolv kreativa bidrag med finlandssvenska mönster som har sänts in.

Rösta fram den finlandssvenska sockan

Plats för porto

Jag röstar på socka nummer:

Bland alla som röstar lottar vi ut ett litet garnpaket från Sandnes Garn.

Nej tack! Jag vill inte delta i utlottningen av garnpaketet.

Rösta senast 25.10. 2019. Du kan också skicka in din röst på info@kuriren.net eller via vår hemsida www.kuriren.fi De vinnande bidragen presenteras i Kuriren nummer 17, som utkommer den 8 november.

Fyll i dina kontaktuppgifter ifall du vill delta i utlottningen. Namn .......................................................................................................................... Adress .........................................................................................................................

PB 12 65101 VASA

Telefon .......................................................................................................................

TÄVLINGSBIDRAGEN FINNS PÅ FÖLJANDE SIDA

Inredningsplanering

Inredningstrender

Våra inredningsplanerare väljer ytmaterialen och färgerna tillsammans med dig. Vi hjälper också till med hemleveransen.

Vi följer med de senaste trenderna och kan välja de rätta produkterna för dig, vare sig din stil är trendig eller klassisk.

7,90/m2 Takpanel MDF

10x160x2070 mm, 0-fog (EY79)

Hartman Inreder Från vårt sortiment hittar du ytmaterial till både större och mindre projekt. Som kund hos oss har du tillgång till en egen försäljare och inredningsplanerare.

8,90/m2 Golvlaminat

Living laminat Iceberg Oak 8/32, AC4, K336 (JF05)

HÖGKLASSIG, BETJÄNANDE OCH FLEXIBEL JÄRNHANDEL FÖR ALLA! Karleby Jakobstad Seinäjoki Vasa

Tjärhovsvägen 9 Bottenviksvägen 40 Teollisuustie 9 Liselundsvägen

(06) 827 1111 (06) 786 7111 (06) 418 3111 (06) 326 6111

Öppet:

må-fre 7-17 lö 9-14 KURIREN 63


2.

1.

3.

Den finlandssvenska ankdammen med de finlandssvenska färgerna rött och guld/gult.

Blårandiga sockan.

11.

Bl G Å

Rösta oc Rösta på din favoritsocka! Kupongen finns på sidan 63. Bland alla som röstar lottar vi ut ett litet garnpaket från Sandnes Garn.

12. Svenskfinland.

Kustnära.

Du kan också rösta på vår webbsida www.kuriren.fi

D si fla år hö hå

9.

10.

De fyra årstiderna. Det vita för vintern, det gröna för vårgrönskan, gult och blått för solen och havet och ljus orange för hösten.

Finlands och Svenskfinlands färger.

64 KURIREN

N ä

K l S


5.

4.

Signesocka. Blått och vitt representerar Finlands flagga. Gult och rött för Svenskfinlands och Ålands flagga.

Ankdammen.

och vinn

a! 3. tt n.

a a fi

n,

VI UTSER DEN FINLANDSSVENSKA SOCKAN

6.

Namn på alla som designat sockorna publiceras när röstningen är över. Mönstren publiceras efter hand. Det finns många idéer och tankar som tangerar varandra hos dem som sänt in sina bidrag. De har inspirerats av Finlands färger (blått och vitt), Svenskfinlands flagga och färger (rött och gult), den åländska flaggan, vår vackra natur med fyra årstider, skogar, åkrar och skärgården. Även hav, kust, öar, segelbåtar, fisknät, hölador, björkar, ankdammen, kräftor, nubben och den finlandssvenska sammanhållningen är attribut som deltagarna i sticktävlingen tagit fasta på.

Vår vackra natur med skogar och åkrar. Barndomens gråa hölador och björkarna vid åkerkanten.

7. 8. Kustsvenskar. Hav och land och Finlands och Svenskfinlands flagga.

Öar, måsar, segelbåtar, flundran och fyren, ankor för ankdammen, kräftan och nubben samt sången och några hjärtan för vänskapen och sammanhållningen. KURIREN 65


Barnjumper med runt ok Storlek: (2) 4 (6) 8 (10) 12 år Plaggets mått: Övervidd: (63) 68 (72) 75 (80) 86 cm Hel längd: ca (36) 40 (44) 48 (50) 52 cm Ärmlängd: (23) 26 (29) 32 (35) 40 cm, eller önskad längd Alla mått gäller färdigt plagg, kroppsmått + rörelsevidd. Dessa mått är beräknade efter angiven masktäthet.

Garn: SMART (100 % ull, superwash, 50 gram = ca 100 meter) Garnalternativ: PEER GYNT, ALPAKKA, DUO, MANDARIN MEDI, MERINOULL Obs! Väljer du ett av garnalternativen, kontrollera meterantalet på garnet, och var observant på att plaggets uttryck kan ändra sig.

Garnåtgång: Ockra 2527/Mörkblå 6062: (4) 5 (5) 6 (7) 8 nystan Isblå 6531/Natur 1012: 1 nystan alla storlekar Natur 1012/Bränd gulbrun 2544: 1 nystan alla storlekar Rekommenderade stickor: Rundst och strumpst 3½ och 4 mm

Upprepa ökningen med ca (3) 3½ (2½) 2½ (2½) 3 cm mellanrum till totalt (44) 46 (52) 56 (58) 62 m. Sticka tills ärmen mäter (23) 26 (29) 32 (35) 40 cm, eller önskad längd. Maska av 8 m mitt under ärmen (= märket + 3 m på var sida). Lägg arb åt sidan och sticka en ärm till på samma sätt.

RUNT OK: Sätt in ärmarna på fram- och bakstycke = (182) 196 (216) 230 (244) 264 m. Sätt ett märke i var sammanfogning. Varvet börjar i en sammanfogning på bakstycket. Minska för raglan vid vart märke enl följande: Lyft av 1 m rätt, 1 rm, drag den lyfta

m över före vart märke, 2 rm tillsammans efter vart märke = minskat 8 m. Upprepa minskningen vartannat v totalt (1) 2 (3) 4 (5) 6 ggr = (174) 180 (192) 198 (204) 216 m. Sticka enl diagram och minska som diagrammet visar = (78) 82 (86) 90 (94) 98 m. Låt m vara på st till halskant.

Montering: Sy ihop under ärmarna. Hals: Ta över m från st till en rundst 3½. Sticka med ockra/mörkblå runt i resår 1 rm, 1 am i 3 cm. Maska av i resår.  Beskrivning: Sandnes Garn

Minska (9) 8 (10) 9 (8) 10 m jämnt fördelat=(79) 83 (87) 91 (95) 99 m

(88) 91 (97) 100 (103) 109 m

Masktäthet: 20 m slätst på st 4 = 10 cm Nr på stickan är bara vägledande. Får du fler antal m på 10 cm, byt till tjockare st, får du mindre antal m på 10 cm byt till tunnare st.

FRAM- OCH BAKSTYCKE:

Lägg upp med ockra/mörkblå på rundst 3½, (126) 136 (144) 150 (160) 172 m. Sticka runt i resår 1 rm, 1 am i 4 cm. Sätt ett märke i var sida med (63) 68 (72) 75 (80) 86 m på var del. Byt till rundst 4. Sticka slätst tills arb mäter ca (22) 26 (29) 32 (33) 35 cm. Maska av för ärmhål 8 m i var sida (= 4 m på var sida om märkena). Lägg arb åt sidan och sticka ärmar.

ÄRMAR:

Lägg upp med ockra/mörkblå på strumpst 3½, (32) 34 (34) 36 (36) 38 m. Sticka runt i resår 1 rm, 1 am i 4 cm. Sätt ett märke runt första och sista m. Byt till strumpst 4. Sticka slätst och öka 1 m på var sida om märket. 66 KURIREN

(117) 121 (129) 133 (137) 145 m (146) 151 (161) 166 (171) 181 m


ns

lt 98

am.

ka m, n

-

KURIREN 67


BOK-

& MUSIKNYTT

Nyheter på bok- och musikfronten

Epost kaj.lindh@kuriren.net

Är Trump postmodern? NORA HÄMÄLÄINEN

’Postmodern’ kan avse en tidsepok, en samling tänkande från den tidsepoken och en samling estetiska uttryck. ‘Den postmoderna tiden kan påstås ha inletts på 1960-talet, då en rad tänkare började identifiera drag i samtiden som enligt dem pekade på början av en ny tid.

Men många humanister och samhällsvetare talar hellre om det senmoderna eller högmoderna samhället, eller om det moderna samhället rätt och slätt, när de talar om samma utvecklingslinje. Är Trump postmodern? är Nora Hämäläinens essä om vår tids oro över populism, politiska lögner och den objektiva kunskapens försvinnande i en ström av åsikter och motstridig information. När Donald Trump blev vald till president uppstod en internationell diskussion där man försökte förklara hans framgång som ett resultat av det sena 1900-talets ”postmoderna” filosofi. Debattörer och akademiker skrev om hur filosofer som Michel Foucault, Jacques Derrida och Jean-François Lyotard förstört det västerländska tänkandet. Där människor förr trodde på en objektiv sanning har de nu blivit relativister som tycker att sanningen är en konstruktion, hette det. Nora Hämäläinen är forskare i etik vid Centre for Ethics as

Study in Human Value, University of Pardubice, Tjeckien och docent i filosofi vid Helsingfors universitet. Åren 2009–2011 arbetade hon som chefredaktör för Ny Tid och har medverkat som kolumnist i Hufvudstadsbladet sedan våren 2017. Boken ges ut av Förlaget.

Ge miljön en chans KAJ BÄRLUND

År 1971 fick jag ett överraskande anbud om att få anställning vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Fackföreningsrörelsen hade något tidigare enats efter den politiska splittringen inom Socialdemokraterna. Nu började FFC bygga upp en förvaltning för den nya, stärkta roll man hade skapat. En drivande person för den svenska servicen var FFC:s tvåspråkiga sekreterare Ahti Fredriksson. Mig ville han ha med främst för att återuppbygga den svenskspråkiga informationen.

Några av de viktigaste besluten gällande internationellt och finländskt miljöarbete har gjorts under 1980-talet. Dåvarande miljö- och bostadsminister Kaj Bärlund berättar i sina memoarer om de turbulenta åren och förhandlingarna som ledde fram till olika slags miljöskydd både globalt och lokalt. Kaj Bärlund är bosatt i Borgå och har verkat som socialdemokratisk riksdagsman, miljö- och bostadsminister, generaldirektör för vatten- och miljöstyrelsen, generaldirektör för Finlands miljöcentral och direktör för bostads- och miljöavdelningen vid Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa. Boken ges ut av Förlaget.

Lyssna, leva, förstå – festskrift till biskop Björn Vikström Efter tio år som biskop för Borgå stift lägger Björn Vikström nu ner herdestaven. I denna festskrift deltar vänner och kollegor med artiklar om teman som står biskop Björn nära. Familjemedlemmar medverkar med personligt hållna brev. I festskriften ingår även en bildkrönika med fotografier från Björn Viktröms tio år som biskop samt en tabula gratulatoria. Björn Vikström är född i Åbo och har arbetat som teologie doktor. Han vigdes till biskop i Borgå domkyrka första advent 2009. Boken ges ut av Fontana Media.

68 KURIREN

E

K

E kr ha ti tr m tä än ig bo de D gl de oc lj eg en de hö

B vä av fö va he m ol fr ef

K V åt ro

B

B ä

A

O de sö 90 ka de då en be vä ha D bl pi O nå


en nts de aj een de dd

gå ln, r, ch kal ch ta m-

d-

en er m a-

bo ie i nt

a.

Efterkrigsbarnen

kanske höra hur han med stolt röst proklamerade: ”Jag är ju CP-skadad jag!”

Vem dödade bambi?

En efterlängtad tystnad spreds kring soldaterna, kulsprutorna hade slutat spy ut ammunition. Gevären ställdes mot en trädstam, de behövdes inte mer. Soldaterna satt tysta och tände på en työmies. Kriget var äntligen slut. Efter ett femårigt helvetiskt smattrande och bombande. Skogen omkring dem brann ännu här och där. De var för trötta för att känna glädje, de bara njöt av tystnaden och att utan fara får sitta och njuta av cigaretten och den ljudlösa skogen, bara naturens egna ljud av fågelsång och en mild vind som prasslade i de brungula löven på marken hördes.

Alaric Mård lever med en cpskada som i någon mån lagt hinder i hans väg. I sin bok Begränsade är vi allihopa skriver han om ett liv med funktionsnedsättning, men också om stora ord som kärlek, relationer, föräldraskap och tro.

För länge sedan var Emmy och Saga-Lill väninnor i landsortshålan Gråbbå, och förenade i sin längtan bort, till stadens ljus. Villastan är till sitt yttre en fashionabel förort, men en dov bas dunkar i källaren i ett av husen. Under en fest inträffar där en brutal gruppvåldtäkt. De fyra förövarna, ´gossarna’, kommer ur stadens högreståndskretsar, liksom offret, deras skolkamrat. Två av förövarnas mödrar, den ena operasångerska och mamma till Gusten, den andra chef för tankesmedjan Guldfontänen och mamma till Nathan, är väninnor sedan länge och gör sitt allt för att minska skadan på familjernas rykte: ’Nu ska vi vända blad och en vacker dag har vi vänt så många blad att ingenting av det här har hänt.’

KARIN HERALA

Boken skildrar livet efter andra världskriget och evakueringen av karelarna till Hangö. Boken följer Linnea som är gravid och vars man försvunnit i kriget, hennes bror Helge och hans familj, och andra karaktärer med olika bakgrund, samt deras liv i frontmannahusen som byggdes efter kriget. Karin Herala kommer från Vasa. Hon har tidigare gett ut åtta andra böcker bland annat romanen Reijo Armas 2018. Boken ges ut på eget förlag.

Begränsade är vi allihopa ALARIC MÅRD

Om du gick grusvägen fram i den lilla byn Kållby i Pedersöre under senare halvan av 90-talet och andades in den karaktäristiska ärtsoppsliknande doften från byns industrier, då kanske du också träffade på en liten charmig pojke. Han betraktade och kommenterade världen från en barnvagn som hans föräldrar manövrerade. Du kände igen honom på den blonda pottfrisyren och de pigga, skelande blå ögonen. Om du stannade för att byta några ord med trion fick du

Alaric Mård är född och uppvuxen i Kållby, men bor nu i Vasa med sin fru Lovisa och deras ettåriga dotter. Alaric är nyutbildad lärare i religion och psykologi. Boken utges av Fontana Media.

7 + 7, brev i en orolig tid

JUHA ITKONEN OCH KJELL WESTÖ

På våren 1997 intervjuade den unga journalisten Juha Itkonen den framgångsrika författaren Kjell Westö, och hyste då också egna författardrömmar. Tjugo år senare dryftar två författare i sin brevväxling minnets väsen, faderskap, kulturell appropriering, #metoo, skidåkning, klimatförändringen och musik. När brevväxlingen avancerar förändras tonen och blir allt öppnare och allt mera förtrolig. Breven tar upp författaryrkets skuggsidor, avunden, besvikelserna och rädslorna. Men också dess lycka: möjligheten att röra sig fritt i tiden, rummet och sinnet.

MONIKA FAGERHOLM

i Tenala. För sina böcker har Monika Fagerholm erhållit ett flertal utmärkelser, bland dem Augustpriset 2005 och Svenska Akademiens nordiska pris 2016. Boken ges ut på Förlaget.

• Om du vill ha din nyutgivna bok med i Boknytt kan du sända den till: Kuriren, Box 12, 65101 Vasa. Spaltutrymmet är begränsat varför redaktionen förbehåller sig rätten att välja ut vilka böcker som presenteras.

Vem dödade bambi? är en roman om att vilja glömma och om att klamra sig fast vid minnen. Om berättelser som faller sönder och familjer som går i bitar. Det är också en roman om oskuld och tillit och en kärlek som aldrig dör. Monika Fagerholm är en av Finlands internationellt mest kända och framgångsrika författare. Hon är uppvuxen i Helsingfors och numera bosatt

Kjell Westö är född i Helsingfors. Han är mest känd för sina episka romaner som utspelar sig i Helsingfors, men han har även skrivit noveller, poesi, essäer och kolumner. Juha Itkonen är en prisbelönt finsk författare. Han har skrivit en rad hyllade romaner, bland dem den självupplevda romanen Ihmettä kaikki (Allt är ett under) 2018 om en familj. Boken ges ut av Förlaget. KURIREN 69


EN ELLEN I DALLAS

DE ÄR MAKELÖSA

ERÖVRA

STOR KAMERA O FILMTILLVERKARE

DÅNET

GÖR LUNDBERG MED MATTE LANDGÅNG SIN HUND

Kryssa med Kuriren

SÄGS TITANIC HA VARIT

FI

EN DEL AV DEM SYR

N di sp en ke ro de si

TILLBAKAGÅNG KORTAT VATTENDRAG

,

FÖRTRETEN JESU HEMSTAD

KUNGADÖMENA ÖARME



ha iO tju

FÖRLUST FÅNGAR UNGRARE ORIGINAL

UTBYTESPROGRAM FÖR STUDERANDE

RUNT VINNARSKALLE

VILL RIK KANSKE HA SITT HUS

ISLÄNDSK HAR BOK I AVKOPPNATURLIG GT LINGEN FONTÄN

LEGAT FÖRE ÅRTAL

DIALEKTMYGGA

MATERIEPARTIKEL

DEN HÖGA MANSRÖSTEN

VAR EN VISS KAJSA BO SJÖ

PÅ BIL I RABAT FIRN FINNS EN GLAD I SAN REMO ÄR I CYKLLISTERNAS HÄNDER BÄRNSTENEN

FÖRLÄNGER BILRESA SALTDEL

HELGEDOMEN

STÅR PÅ RAD

DE BRYTS AV URHO

VILNIUSBON BARNPIGAN

STJÄRNBILD MED BÄLTE REST

FIRMA

BAKSTRÖM

ÖLTYP

SPORT MED LOVE OCH GAME

OMGÄRDAR TOMT

FÖ Je IL Je U Fö

SÖTE BAKVÄND

GOSADE

KARDA NAKENSTUDIE

IDROTTSPLATSEN HYLLA

DRA AV OMSLAGSVIKT

ENBÄRSDRICKA

PLANERA MUSIKSTYCKE

SKÄRANDE KANT

GEN

STYCKE

? YTTRADE

KÄRVE ARBETSLAGET

PLATSER

LÅTER SOM MYGGOR BORTSKÄMDA

KORAD VISKAR I KANALER

FÖ M IL Sa U Sc

Vi oc om fö vi nä

SVAMPEN

FÖLJETONG PÅ DUMBURKEN

Fi kl in

V JUPITERMÅNE

DRAKE I VÄST BALANSERAR SNURRAR I ELMOTOR BÖTERNA

RADON

KOIVISTO, SKIDÅKARE

SPIK

KURSFALL SLOVENSKA

FRÖDING JAN BLEV KANSKE MJÖLKEN ?

GENIÄMNE, KORT

TASMAN

RUNGADE DRAGNAGEL

I TONSKALA

N

STRÅ

URSINNE

NR 5 FLOTTAR

OFÖRLIKNELIG

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Tre överraskningspriser utlottas. Sänd in lösningen till ”Kuriren”, PB 12, 65101 Vasa. Lösningen bör vara framme senast 18.10.2019. Märk gärna kuvertet ”Kryssa med Kuriren”. Namn och postadress: ..............................................................................................................................................................................................................

 


E ND

N

VE ME

NYA BARNBÖCKER

HÖSTERBJUDANDE PROGRESSIVA GLASÖGON FRÅN 270 € GLAS+BÅGE

FISENS LIV

När Malin Klingenbergs underfundiga verser möter Sanna Manders sprakande illustrationer blir resultatet en smällkaramell i ordets alla bemärkelser. Det här är en bok om det roligaste som finns: pruttar! Här får dessa hemliga företeelser äntligen sin upprättelse. Vi träffar dem på dans, i rymden, i havet och på en bergstopp. De deltar i OS, uppträder på scen, skrämmer tjuvar och mycket mer.

G L A S Ö G O N

Fisens liv är en bilderbok med klassikerpotential. Här rimmar hjärta inte på smärta, utan på fjärta! FÖRFATTARE: Malin Klingenberg ILLUSTRATIONER: Sanna Mander UTGIVARE: Schildts & Söderströms 2019

ELLER 2 PAR TILL PRISET AV 1 DU VÄLJER SJÄLV GLAS I ANDRA PARET SOLGLASÖGON BILDSKÄRMSGLASÖGON ELLER VARFÖR INTE 2 PAR PROGRESSIVA

BOKA TID FÖR SYNGRANSKNING PÅ VÅR HEMSIDA www.nygardsoptik.fi ELLER RING

Även om pruttarna saknar fräschör gör de att folk blir på ljuvligt humör Mänskor som aldrig har lett åt en fis har tappat sin humor, olyckligtvis NÄRPES

K O N T A K T L I N S E R

SYNCENTER

NÄRPESVÄGEN 14 64200 NÄRPES TEL(06)2241138 www.nygardsoptik.fi

VI ÄR LAJON!

VI HAR ÖPPET MÅN-FRE 9.00-17.00. LÖ STÄNGT

Vi är lajon! är en ömsint, humoristisk och hjärtskärande vacker berättelse om kärleken mellan två bröder och förmågan att med hjälp av lek ta sig vidare genom den ordlösa sorgen när någon blir sjuk.

www.svarvars.fi

VI HAR VIRKET FÖR STORA & SMÅ PROJEKT FÖRFATTARE: Jens Mattson ILLUSTRATIONER: Jenny Lucander UTGIVARE: Förlaget

LOKALT TILLVERKADE INOMHUS- & UTOMHUSPANELER

n storebror med. Jag är ett lajon. Mi OO GRAA OU! seller flock. Vi jagar ga en är Vi en. nn va sa på r ue och gn dem. dem äter vi upp När vi hunnit ifatt a. För vi är farlig

TRÄLISTER, RUNDSTAV, TERRASSVIRKE, STAKETMATERIAL m.m.

Ab Svarvars Trävaruhandel Oy | Bangatan 39 Nykarleby må-fr 07.30-17 lö 09-13 | sales@svarvars.fi | 06 7889950

SOLCELLSPAKET 3,3 kWp

CiT i Lä® glasräcke och steglöst justerbart vindskydd! Terass- och fönstermarkiser. Screengardiner inne och ute.

Since 1978

19.

....

OPTIK

Se mer info på våra webbsidor. Välkommen till vår butik!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.

SOLCELLSPAKET 5,5 kWp

5300€

3500€

Elinstallationer & Eltillbehörsbutik Mjölnaregatan 26, 65100 Vasa

06 3177 900 • kontaktor@kontaktor.fi • Må - Fre kl. 8 - 16.30

KURIREN 71

 Kaj Lindh


Herrgården Novell av Nina Larsdotter

D

et hade varit en varm och torr sommar. Den annars stillsamma, lilla kuststaden hade myllrat av liv och minsta lilla värdshus och vrå hade varit uthyrda. Båthamnen hade inte kunnat svälja alla gästande båtar och på gatorna pratades det om att man inte kunde dra sig till minnes när det senast varit så mycket folk i stan. Marina hade jobbat hårt på herrgården och knappt hunnit njuta av det fantastiska vädret, mer än under korta pauser på kökstrappan med en kaffemugg i handen. Herrgården låg högst upp i staden, som klättrade uppåt mot den gröna, kännspaka bergsväggen. När hon satt på kökstrappan kunde hon vila ögonen på slingriga gator, smala gränder och färggranna trähus med ett glittrande hav som bakgrund. Ända sedan tonåren, då hon

72 KURIREN

blivit tillfrågad av sin faster om hon ville sommarjobba på herrgården hade hon tillbringat varje sommar där under hela studietiden. Åren på handelshögskolan hade hon bott på studieorten, men sedan tio år tillbaka var hon en av hemvändarna, som inte kunde tänka sig att bo någon annanstans än just här. Det hade inte varit något svårt val när fastern meddelat att hon ämnade dra sig tillbaka på äldre dagar och gärna såg att någon i familjen tog över verksamheten i hennes ställe. Marina var den självklara att axla det ansvaret. I dag var verksamheten långt mycket bredare än på fasterns tid. Hela övervåningen var renoverad och inhyste både svit och enklare hotellrum. Restaurangen var välbesökt både vinter som sommar och förutom ett konstgalleri, hyrde också lokala hantverkare och konstnärer in sig i utrymmena. Marina til�lät sig att njuta av den sjudande aktiviteten och hon visste med

sig att hennes visioner och arbete var uppskattade. Om det inte hade varit för Stefan. Ända sedan Marina tog över herrgården hade han dykt upp som ett dåligt skämt i alla möjliga sammanhang. Hon var också säker på att det var han som yrkade på täta besök av hälsovårdsmyndigheterna, men där kammade han hem noll, då både köket och alla andra utrymmen var oklanderligt skötta. Det värsta var att hon behövde hålla sig på god fot med honom för att inte väcka gamla familjetvister till liv.

N

är fastern köpte Herrgården i tiderna, var den ett gammalt dödsbo, som ingen gjorde anspråk på. Ända tills en okänd man en dag parkerade bilen på den krattade grusplanen och proklamerade sin rätt till egendomen. Han var frukten av en utomäktenskaplig olycka, som plötsligt skapade en prekär situation ingen hade

kunnat förutse. Fastern gjorde sitt yttersta för att inte bli inblandad i tvisten, samtidigt som hon byggde upp herrgården till en av de mest besökta ställena i trakten. Nu många år senare fanns fortfarande oläkta sår i historien och Stefan var en av dem. Sonen till mannen, som aldrig hade kunnat förlika sig med att ha gått miste om, som han såg det, ett regelrätt arv. Stefan gjorde ingen hemlighet av att han tyckte sig ha rätt till herrgården och försökte sig på alla konster han kunde och hade möjlighet till från sin stol på stadshuset. Han ringde regelbundet upp Marina och krävde att hon inställde sig på hans kontor för något papper som behövde ses över, tillstånd som skulle granskas eller för att påminna om att det bara behövdes några telefonsamtal, så kunde han riva upp gamla avtal och starta en rättsprocess som skulle ta herrgården ifrån henne. Marina kände sig nödgad att

M h å m g .

va de be so ne

M

oc na kö m

fi st ho ve te fa el te m de te sk el


de nm ll na re i av m ig m

gtt ig ch in de ch på er nd ör ra al, la ss ån

tt

Foto: Pixabay

Marina smällde igen dörren bakom sig och störtade ner för trapporna. Tårarna hotade tryckte ilsket på och huvudet kändes som om det skulle sprängas. I tio år hade hon hållit god min. Ställt upp på hans orimliga krav med rädsla för att mista allt det som hon byggt upp på herrgården. Nu hade hon gjort det för sista gången. Aldrig mer att hon tänkte tåla hans elakheter, kosta vad det kosta ville! .

vara honom till lags, trots att det innebar att hon i tid och otid behövde ställa upp för honom som en bättre sekreterare. Förnedrande var vad det var!

M

ed en intensiv helg bakom sig, med full beläggning på herrgården och den årliga hantverkarmarknaden i hamn, satt Marina på kökstrappan med ansiktet vänt mot den gula septembersolen. Tröttheten låg som en tung filt över kroppen, men också en stor tillfredsställelse över allt hon åstadkommit. Om ett par veckor skulle hon få sin semester och åka ut till ön där hennes familjs sommarstuga låg. Ingen elektricitet eller rinnande vatten, men eoner av tid och inga måsten! Då skulle hon planera de sista detaljerna för senhöstens utbyggnad av flygeln, som skulle bli herrgårdens nya lockelse, en spaavdelning. –Ja, Marina? Mobilen hade vibrerat till i

byxfickan och i andra ändan mullrade den så välbekanta och uppfordrande rösten. –Du får gärna titta förbi mitt kontor, började Stefan, gärna så fort som möjligt då tidsfristen snart rinner ut för bygglovet du ansökt om och jag behöver få en del saker förtydligade. – Men jag trodde allt redan var i sin ordning?! suckade Marina uppgivet. – Det trodde jag också helt ärligt, men efter en närmare titt behöver vi säkerställa att utbyggnaden fyller alla de krav, som gäller för bassängerna och våtutrymmena, malde Stefan vidare. – Jag ska bara dricka upp mitt kaffe, så kommer jag.

L

ika bra att få det överstökat, så kunde hon sedan åka hem och få sin första helt lediga kväll på flera veckor. Som hon skulle njuta! – Du kan inte mena allvar! Marina kände hur kroppen

drog ihop sig och ilskan sköljde över henne. – Du har inte gjort annat än försökt förstöra för mig, ända sedan jag tog över herrgården! Jag kan inte begripa hur man kan vara så långsint och missunnsam! Det är ju inte så att jag förstör egendomen, tvärtom, jag har arbetat hårdare än någon annan de senaste åren för att skapa en välrenommerad verksamhet, som lockar gäster långväga ifrån. Så kommer du och säger att staden inte kan bevilja bygglovet på grund av några gamla dokument, som jag kan ge mig blanka tusan på inte har ens en gnutta rättslig gångbarhet! Stefan verkade inte ens lyssna på henne, utan tummade bara omilt på pappren framför sig. – Vet du, det räcker nu! Någon gång måste du klippa banden och fatta att det bara är patetiskt när du går i din fars giriga fotspår. Hade det inte varit för honom hade du till och med kunnat vara delägare i

herrgården. Hade han inte visat sig vara så ofantligt kompromisslös och klumpig, hade min faster kanske kunnat tillmötesgå med ett rimligt avtal och delägarskap. Jag hade mina förhoppningar när du också återvände till stan, att du kanske hade mer förnuft i ådrorna, men jag har fått leva med besvikelsen. Nu orkar jag inte längre. Gör vad du behöver, gräv upp dina dammiga avtal och ta av mig allt det jag har. Bara gör det! Marina smällde igen dörren bakom sig och störtade ner för trapporna. Tårarna tryckte ilsket på och huvudet kändes som om det skulle sprängas. I tio år hade hon hållit god min. Ställt upp på hans orimliga krav med rädsla för att mista allt det som hon byggt upp. Men nu hade hon gjort det för sista gången. Aldrig mer att hon tänkte tåla hans elakheter, kosta vad det kosta ville!

 KURIREN 73


Herrgården

Forts. från föregående uppslag

T

re veckor senare hade Marina precis gått sin dagliga runda kring ön. Höstlöven klibbade under gummistövlarna och luften var regnmättad. Det kändes som att hon varit här flera månader redan. Varje dag hade sin egen lunk, med vatten som skulle värmas på till disken och ved som skulle klyvas. Om kvällarna läste hon alla de böcker hon längtat efter att få sluka och på morgnarna gick hon den några kilometer långa stigen, som rundade hela ön. Trots att ovissheten inför herrgårdens framtid, hade hon lyckats hålla de allra mörkaste tankarna borta. I stället hade hon hittat en sorts acceptans och kände bara att det fick vara slutfjäskat för Stefan nu. Var det så att han tänkte dra igång en rättsprocess, så kunde hon inte göra annat än lita på att hennes arbete med herrgården genom åren skulle vara bevis nog på att hon var rättmätig ägare även i fortsättningen. Mer kunde hon inte göra. Precis när hon kom över krönet och kunde se ner mot stugan och bryggan, såg hon att det inte bara var hennes båt som låg förtöjd där. Vem kunde det vara? Hon väntade inte besök och hit ut, längst ut i havsbandet, var det inte många, som kom förbi så där bara. Marina tittade sig vaksamt omkring, men kunde inte upptäcka någon. Lite otryggt smög hon längs med buskagen in bakom stugan och kikade försiktigt in genom ett fönster, men ingen syntes till. Men så hördes ett gnissel från verandan – någon satt i den gamla trädgårdsgungan. – Är du där, Marina? hördes en röst och ett par vandrarkängor blev synliga runt hörnet. I skorna stod Stefan! – Gud, vad du skrämde mig! hickade Marina och stövlade ilsket förbi Stefan, samtidigt som hon gav honom en omild knuff med armbågen. På verandan hängde hon av sig de våta klä74 KURIREN

derna, sparkade av sig skorna och låste upp dörren. – Ska du med in? Antar du har något väldigt viktigt att säga mig, som inte kunde tas per telefon, om du tagit dig omaket att åka ända ut hit. – Förlåt mig, det var inte min mening att skrämma dig... Stefan snubblade på orden. – Men jag kände att det var dags att vi pratade ut riktigt

– Ska du med in? Antar du har något väldigt viktigt att säga mig, som inte kunde tas per telefon, om du tagit dig omaket att åka ända ut hit.

ordentligt och det är inte mer än rätt att det är jag som kommer till dig den här gången. Så många gånger som jag ringt in dig till mitt kontor. Marina tittade förvånat på Stefan. Förundrad över mjukheten i hans ord och hur naket hans ansikte såg ut med fuktiga hårtestar fastklistrade i pannan. Så här hade hon aldrig sett honom. I fritidskläder och utan den djupa rynkan mellan ögonbrynen. – Jag kokar lite kaffe åt oss var det enda hon fick ur sig och satte fyr på elden i den gamla vedspisen.

M

edan vattnet värmdes på, dukade Marina fram muggar och ur skåpet grävde hon fram skorpor och marmelad. Stefan hade först nyfiket tittat runt i den lilla stugan och sedan satt sig till rätta vid köksbordet. Ingen av dem sade något, men på något sätt kändes tystnaden ändå inte obekväm. Utanför fönstret hade regnet

tilltagit och det gick knappt att se var havet slutade och himlen tog vid. Stefan drog ner ärmarna på fleecetröjan över händerna och kurade ihop där han satt. – Fryser du? – En aning kanske, svarade han försiktigt och drog med fingrarna genom det blöta håret. Marina gick in i rummet intill och kom tillbaka med en stor ylletröja och ett par mjukisbyxor. –  Här. Byt till de här. De borde passa och är åtminstone torra. Medan han bytte om hällde Marina upp kaffet och satte sig ner på andra sidan bordet. Väntade tills han var ombytt och tog ögonkontakt för första gången sedan han objuden klampat in hos henne. – Vad är det som är så viktigt att du måste komma ända hit ut? Är det för att säga att du kommer att gå till domstol med den gamla tvisten, så kan jag berätta att du inte kommer att mötas av något drama från mitt håll. Marina höll kvar Stefans blick, men kunde inte tyda det hon mötte. Han såg varken trätlysten eller offensiv ut? Tvärtom såg han nästan moloken ut, kanske till och med ledsen. – Nej. Det är inte det jag kommit hit för. Stefan tycktes leta efter de rätta orden innan han fortsatte: – Jag har kommit för att be om ursäkt. Jag vet att det antagligen är för mycket begärt och att det suttit onödigt långt inne alltför länge, men jag är nog lika trött som du på att försöka vinna den här kampen, som varken du eller jag gjort oss förtjänta av.

M

arina visste inte vad hon hade väntat sig, bara inte det här. Framför henne satt en helt annan man än den hon ogillat så skarpt ända sedan det visade sig att bägge flyttat till småstaden. Hon hemvändande för att ta över herrgården, han för att förverkliga sin fars drömmar. Stefan hade genast visat sin oginhet och när han fick tjänsten på stadshuset hade han inte vilat på lagrarna utan genast satt klorna i allt som liknade kryphål i det finstilta kring

dödsboet och bouppteckningen kring herrgården från sin fars och Marinas fasters tid. Nu satt han här och ville plötsligt begrava stridsyxan? – Du har rätt. Jag insåg det när du läxade upp mig sist, fortsatte Stefan, det var som att jag för första gången hörde och såg vad jag hållit på med! Pappa brydde sig bara om pengar och när han såg den där dödsannonsen i tidningen, satte han ihop två och två. Det var något han alltid anat, men inte fått bekräftat. För honom var det en stor sorg att inse att han aldrig varit ett önskat barn, att hans pappa aldrig hade velat veta av honom. Direktören i honom löpte amok när det gick upp för honom vad han gått miste om och vilken guldgruva herrgården skulle kunna bli. Det gick inte en dag utan att han lät mig veta att jag måste se till att Herrgården hamnar i rätta händer, våra händer. Marina såg hur Stefan fick allt svårare att möta hennes blick och hur hans axlar uppgivet sjönk in mot bröstkorgen. Ändå valde hon att inte säga något. Det var inte hon som betett sig illa genom åren. – Jag vet att du knappast vågar tro på mig, men jag lovar att inte sätta fler käppar i hjulet för dig nu, avslutade han. – Hur är det med käpparna angående bygglovet för spaet då? Har det överhuvudtaget funnits några? frågade Marina slutligen. – Nej, sade Stefan med eftertryck och så sträckte han sig efter en liten väska, som Marina inte ens hade uppmärksammat att han haft med sig. Ur väskan tog han upp en plastficka som han satte ner på bordet mellan dem. – Här är tillståndet. Beviljat och underskrivet. Stefan tog sats och fortsatte: – Och det andra pappret är en check, som jag hoppas ska vara till hjälp när du behöver låta göra ny skyltning. Den som är nu kan jag helt enkelt inte längre se på, vilken pr-byrå du än har anlitat så hoppas jag att den inte längre är verksam! Marina lyfte förvånat blicken från pappren framför sig och

vi hö si M sk fl vä ho nå ge

ga lo se är nä ta in sö na li m

li S de

bj et

E

de ha N vä de at in pe et V li ef pa de fö

ti or m i fö si

S ve m in m en at ha ha


en rs tt e-

et tag åg pa ch nop an for it pa ote och en te ta rra

ck es pn. ått

ått ör

na et et na

fig na at an m an

at

: en ra önu re ar te

en ch

visste inte riktigt vad hon nyss hört. Ett snett leende bredde ut sig i Stefans ansikte och när Marina framkallade bilden av skylten, som hängde snett med flagnad färg nere vid avtagsvägen mot herrgården, kände hon hur fnisset bubblade fram någonstans långt nere från magen. – Ja, bara det inte är ytterligare ett sniket försök att köpa loss dig från dina synder eller sedan påstå att pengarna bara är en första delbetalning för att nästla in dig som delägare, så tar jag emot pengarna. Annars inte! sansade sig Marina och sökte efter både rynkan i pannan och tecken på de sedvanliga lögnerna i Stefans ansikte, men hon hittade ingendera. – Den här gången är jag ärlig. Rakt igenom, försäkrade Stefan och placerade sina händer på hjärtområdet. – Men jag hoppas på att bli bjuden på invigningen av spaet!

LÄSARNAS BIDRAG

  Nils Eklund har fotat en vacker septembersoluppgång och morgonrodnad vid Storkyro gamla kyrka.

E

n stund senare var kaffet uppdrucket och elden i spisen hade falnat, men det var som om ingen av dem hade behov av att bryta upp. Nu när gammalt groll var utvädrat och bordet rensat, kändes det märkvärdigt otvunget att prata. Marina kunde nästan inte begripa hur en så trevlig person som Stefan kunnat vara ett sådant rötägg i så många år. Visst skulle det ta tid att våga lita på honom fullt ut, men efter allt han berättat om sin pappa och sin uppväxt, så hade det inte varit särskilt svårt att förlåta. Nu längtade hon tillbaka in till stan. Till Herrgården. Veckorna på ön hade gjort sitt och med det beviljade bygglovet i sin hand kunde hon nu med förnyad kraft börja förverkliga sina spadrömmar på riktigt. Och mittemot henne satt Stefan, som lovat dyka upp veckan därpå med både hammare och såg. Marina visste inte vad som förvånade henne mest – att Stefan visade sig ha en väl dold snickartalang eller att hon plötsligt väldigt gärna hade velat dra fingrarna genom hans ostyriga lockar. 

  En fin sensommardag 22 augusti vid Brages friluftsmuseområde i Vasa. Foto: Christian Nylund.

  Vy över Södra stadsfjärden i Vasa från Fiskets hus i september. Foto: Christian Nylund.

Till denna spalt kan du sända in fotografier av brudpar, familjen, släkten, djur och

natur m.m. Berätta vad bilden föreställer och vem som sänt in bidraget. Fotona returneras om adress bifogas. Adressen är Kuriren, PB 12, 65101 Vasa, märk kuvertet med ”Läsarnas bilder” eller e-post: annonser@kuriren.net. Brudparsbilderna kostar 20 €/st som bifogas med bilden eller inbetalas på Kurirens bankkonto, IBAN FI17 2052 1800 0630 84. Ange betalarens namn och ordet ”Bröllopsbild”. De nygifta erhåller Kuriren gratis ett halvt år fr.o.m. det nummer där deras bild är införd.

Lösning: LÄTTA KRYSSET ”motsats” till rutig kofI -----; övrig Flyttfåglar härmfågel

v s a t T r a s t a r n e l a m r p

förhindrar torka

fLicknamn tjejhund

först i alfabetet

gud i egyptisk mytologi

torkar man med

är den som orkar mycket

vår världsdel

lugn, frid

oförmögen att röras

kajen

g r a t t i s k u r i

rika på traditioner

i n n a n

A n R i k a n i r o o r e

läte från ko efter åtta

kompis till puh gör man i eka

tidsepok; inte våra

k d i g a n n o r a O r å m k b o r p a e r a n v

före

har fyra hörn

fält, gärden

bolagstyp öppet på engelska

bild: UNsPLASH. com

itu

kryssmakare: David Forsblom

Hösten har kommit åter hit till vår hembygd så kär, sommarstigen vi vandrat en höstlig dräkt nu bär.

Sommarstigen har smyckats av fallande gula blad där vi gick med varandra bland sommarblommor glad.

Lösning: KUBOKU

bio i fLera språk

skapar

Sommarstigen

4 1 9 7 2 5 3 8 6

8 9 2 8 6 4 3 5 1 8 7 2 8 1 8 5 6 2 6 3 4 7 4 8 3 9 3 6 1 5 1 9 7 8 2 4 5 6 5 1 9 4 9 7 2 3

1 3 2 5 3 7 5 9 9 2 3 6 5 3 3 7 9 4 7 5 2 8 1 2 2 1 5 6 9 4 8 7 9 5 6 4 3 2 8 8 9 1 7 4 7 6 2 3 6 1 5 4 8 1

4 2 7 7 9

3 7 6 6 5 4

5 1 5 9 2 1 3

7 9 9 1 4 3 6 7

6 4 3 6 2 1 4 8 6 9 8 4 7 1 2 3 5

8 2 1 8 8 3 1 5 4 1 2 6 3 9 8 7

4 8 6 7 6 5 8 3 4 7 1 2 5 9 6

7 5 4 2 9 2 5 6 8 3 9 7 1 4

9 9 8 4 7 1 9 5 4 6 3 2 8

2 5 1 3 6 7 4 1 9 8 6 2 3 7 5 1 3 6 9 2 8 5 4 7 6 8 1 7 5 4 2 9 3

Från sommarstigen har vi så vackra minnen kvar, dem kan vi aldrig glömma, så lyckliga vi var. I höstvindens sus vi vandrar och minns en skön sommardag, med dig vid min sida slog hjärtat jubelslag.

ulls

©B

Alvar Håkans

KURIREN 75


NOVOKRYSSET

Så här löser du Novokrysset: Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen. Ex.:   A.  Där vi bor    –– –– –– 78      3    104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Torsten Sandells bok ”Sultanens återkomst”.

Tre överraskningspriser utlottas. Sänd in lösningen till Kuriren, PB 12, 65101 Vasa. Märk gärna kuvertet med ”Novokrysset”. Lösningen bör vara framme senast den 18 oktober 2019. Namn och postadress: ..................................................................................................................................................................................................................... 76 KURIREN 76 KURIREN


Sudoku

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 79.

Lätt

Medelsvår

Mycket svår

KURIREN 77


BARNKURIREN

 Till Barnkuriren kan du skicka teckningar, sagor, vitsar, dikter med mera. Du får gärna bifoga ett fotografi och berätta något om dig själv. Obs! Skriv namn, ålder och adress på bidraget. Adress: Kuriren, PB 52, 65101 Vasa eller e-post info@kuriren.fi

LÄTTA KRYSSET

Denna gång tipsar Daniela hur du gör moderna pumpor av kottefjäll. Danielas pyssel för alla årstider hittar du också på www.pysseldax.net.

bio i fLera språk

skapar

”motsats” till rutig

M

ed lite metalltråd och hamapärlor kan man göra små moderna konstverk. Orange, gula och gröna pärlor kan bli små pumpor.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 18 OKTOBER!

före

rika på traditioner

Moderna pumpor

Du behöver: hamapärlor, metalltråd, sax. Plocka fram orange, gula och några gröna hamapärlor. Klipp till sex stycken bitar av metalltråd i valfri längd. Modellens stumpar är 12 centimeter långa. Trä gula och orangefärgade pärlor på varje tråd, lämna cirka 1,5 centimeter i varje ända utan pärlor. Forma varje tråd till en cirkel och tvinna ihop ändarna. Bunta ihop alla cirklar och forma till en pumpa. Tvinna ihop metalltrådarna till en tråd och trä upp gröna pärlor på den. Forma till ett skaft och vik in änden.

F G K

kofI -----; övrig

förhindrar torka

fLicknamn tjejhund

först i alfabetet

gud i egyptisk mytologi

har fyra hörn

Flyttfåglar härmfågel fält, gärden läte från ko efter åtta

torkar man med kompis till puh gör man i eka är den som orkar mycket

bild: UNsPLASH. com

vår världsdel

itu

lugn, frid oförmögen att röras

bolagstyp öppet på engelska

tidsepok; inte våra

kajen

  Lösningen till Lätta krysset finns på sidan 75.

kryssmakare: David Forsblom

Ä sö Blir jag o ta fa di m

E m ny ni S fö le tr ”4

K sö en ek se at v li sö Har ni ensi S me

L

78 KURIREN


SH.

FINN 5 FEL KUBOKU

Lösning: SUDOKU Lätt

7 9 6

Finn en vän GRATIS genom Kuriren!

4 5 3

7

PERSONLIGT

Medelsvår

8 6

En trevlig, humoristisk, arbetande man på 60 år från Åbo. 175 cm, nykter, rökfri. Intr: du, matlagning, musik, dans, hemmakvällar. Söker arbetande kvinna för seriöst förhållande. Du är nykter, rökfri, ledig, har humor och finns i Åbotrakten. Svara gärna med foto.Sv. t. ”4.10 – Med puss och kram”.

9

6 7

5 7

6 1

3

9

4 8 2 4

8

2

3

8

4 1

7

2

6 5

4

1

6

5

5

7 6

3

4

2

8

1

6

8

8

2

Änka, 80+ från Österbotten, söker en manlig att utbyta Blir jag omnämnd i dinvän bok? tankar med. Är du som jag fortfarande nyfiken på livet så hör av dig. Sv. t. ”4.10 – Kanske på samma våglängd”.

2

1

2

7 2

1

6 4 9 7

4

2 8

3 8

7

Svår

8 9

6

ulls

©B

Lösningen till kuboku finns på sidan 75.

Krysslösningar

Kuriren nr 13 innehöll följande kryss. Kryssvinnarna denna gång är:

Kvinna 55 år som bor på Åland söker för giftermål kontakt med en snäll och ärlig man med god ekonomi och bil. Mina intressen är brevskrivning, virkning, att lyssna på radio och cd-skivor, god mat, kläder, hälsosam livsstil. Har tre vuxna utflugna söner. Är frånskild och penHar ni ensionär. svart,Svara långhårig gärna hund med foto. Sv. t.vita ”4.10 – Lena”. med fläckar?

KRYSSA MED KURIREN: Kurt Öster, Vörå, Ulla Lindholm, Söderkulla och John-Gustav Karlsson, Pargas. NOVOKRYSSET: Mona Store, Karleby, Lotti Stouzenberg, Helsingfors och Birgitta Tallbäck, Nykarleby.

Lösning: FINN FEM FEL

FIRMAFORM SOPPSKÅL

PÅHITT

A

B

BRA ATT HA TILL SJÖSS NÄTKANT

SPRIDA

K

S

SPELA BIROLL AVSKILT

KVADRATMETERN

Y

T

M

Å

T

T

E

T

DET ÖVERBLIVNA

R

E

S

T

E

R

N

A

OPRETENTIÖST LISTEN

K

R

A

V

L

Ö

S

T

S

A

R

G

E

N

1 OCH 5

A

E

TILLTALAT FINARE

N

I

A

T

M

R

N

ENKELT LOGERA DÅLIG VANA

T

Ä

L

T

A

O

KORT DAG TALLHED

T

I

DE INMUN- HERRE DIGAR BATTERI-

METALL

SLARVIG GOLVBELÄGGNING?

Ä

RINGÖ

R

A

S

M

A

T

T

A

T

E

O

R

I

E

R

METALLSTÄNGE- ARKBERG RNA

ASAR

TVÅ FÅGLAR I ETT FLÅS

FÅTT MEDBORGARSKAP

SKRIKIT

G

SOLDATÄMNE

Y

GÅR AN I JAPAN

T

A

N

D

T

R

U

T

E

N

LÄROSATSER VÄSTIRL. ÖGRUPP

PROVISIONER

A

R

V

O

D

E

N

PLUSPOL

A

N

O

D

ANNAN NIA KORVMAKARE

N

U

N

A

GIFTSNOK BAGGARNA

T

A

I

P

A

N

LIVEGEN

T

R

Ä

L

NORDNOMADER DANSK Ö

S

A

M

E

R

L

A

N

SJÄLSVÅNDA

FLOTTAR IRRELIGIÖS

R

A

O

L

E

R

A

N

T

V

S

L

U

T

A

VIDUNDERLIG

O

A

LEWISLEJON I I-NETADRESS

A

S

R

TRÅNGSYNT URFADER

I

N

T

R

A

P

P

FULLBORDA KORT KRITIK

A

B

A

N

A

BRUN, SÅNGERSKA RITADE ROLIGT

A

N

A

G

A

T

O

N

A

M

G

U

M

S

A

STYRHJUL STACKARE

R

A

T

T

S

A

T

E

VAJERTRANSPORT TÖCKEN

L

I

N

R SPANSK REGION

FLINKT SLAG? RÖKT SIDFLÄSK

A

N MO I ...

D

I

S

SAX, LITTERÄR FIGUR

VINKVALITET GESSLE

S

E

C

C

O

STÖTA I SANK OKÄND

R

P

E

R

FINSK LYCKA

O

N

N

I

STÄMNING

HETER EN MAN

E

SYDSTATSGENERAL

L

E

E

KÖRBANAN

ANNAT ELÄNDIGT PAPEGOJA

Ä

M

L

I

G

T

M

A

RÖNNLUND, SKIDÅKARE

A

S

S

A

R

A

I

R

REN VINST HAVSARM

N

E

T

T

O

BÖLA!

T

A

V

ENKELT AFRIK. SAMHÄLLE

TERAPI

S

K

R

A

L

B

Y

N

I

T

T

MUSIKKLAV I NOTERNA

G

REST

HYLLADE

Ä

R

A

SIMONE, SÅNGARE STORA TÄVL.

16-dec

A

D

E

OND ANDE

D

E

M

Grattis alla vinnare!

Ett pris kommer med posten.

ENGELSK



FRAMSTÄLLDE I SKÅDESPELARFORM FEJDEN

S

I

N

A

HOPPREDSKAP ITU

L

E

OKONSTLAT

R

A

K

T

O

N

INTE ROLIGT BETALA

K

V

A

R

N KATT

I S

K

A

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

KURIREN 79


AB

757591-1915

PAL. VKO 2019-42

www.labyrinthbooks.fi PB 24, 65611 Korsholm +358 50 526 3122, info@labyrinthbooks.fi

AB

HÖSTLÄSNING! AB

Nattens dagblad – Den första boken

Lärarinnan: Nå, min gosse vad tänker du bli när du blir stor? Gossen: Misjonär. Lärarinnan: Det är en vacker tanke min gosse. Har du kanske redan tänkt var du ska börja, vilken del av världen? Gossen: Jå, i Jakobstad. NaDa eller Nattens Dagblad är en tidning som utkommer varje valborgsmässoafton och har gjort det sedan 1934, med undantag av krigsåren. Tidningen ges ut av Gamlakarleby Manskör. Boken Nattens Dagblad – den första boken är en sammanfattning av de bästa bitarna ur NaDa 1936–1984. NaDa:s redaktion och deras oansvariga redaktörer tar er med på en tidsresa med Coccolahumor och radar upp med historier, berättelser, sanningar och osanningar och skämt som är finurliga, tankeväckande och kulturhistoriskt värdefulla. Boken kostar 25 euro.

Alf Snellman

Tage A:Son Kurtén

I skuggan av gårdagen

Makten och härligheten

ISBN 978-952-5986-25-9

ISBN 978-952-5986-26-6

20‚-

23‚-

beställ: www.labyrinthbooks.fi

Profile for Kaj Lindh

Kuriren 15-2019 Jubileumsnummer  

Kurirens jubileumsnummer. Finlandssvenskarnas veckotidning 60 år.

Kuriren 15-2019 Jubileumsnummer  

Kurirens jubileumsnummer. Finlandssvenskarnas veckotidning 60 år.

Profile for kajlindh7
Advertisement