Ex Nunc 1/2020

Page 1

EX NUNC Justus r y:n oikeustieteilijöiden oma lehti • 1/2020

SPRING EDITION

TEEMA: KANSAINVÄLISYYS

Kaksi koulutusta samaan aikaan: miten ne yhdistetään? FRÅN PRAKTIKANT TILL BITRÄDANDE JURIST I INTERNATIONELL ADVOKATBYRÅ

Personintervju: Från Finland, till Dubai och vidare till Zürich


Justuslainen, Justusit, liity Lakimiesten bli medlem i Juristernas työttömyyskassaan! arbetslöshetskassa! Tiedäthän, että voit liittyä työttömyyskassaan jo opiskeluaikana?

Du är väl medveten om att du kan ansluta dig till arbetslöshetskassan redan under studietiden?

Työttömyyden osuessa kohdalle kassan jäsenyys ja toteutunut työssäoloehto oikeuttavat saamaan ansiopäivärahaa Kelan myöntämän peruspäivärahan tai työmarkkinatuen sijaan. Opintojen ohessa tehty palkkatyö kerryttää työttömyysturvan edellyttämää työssäoloehtoa, kunhan työtunteja kertyy vähintään 18 h viikossa.

Vid fall av arbetslöshet direkt efter examen kan du vara berättigad till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning ifall du under studietiden har varit medlem i kassan så att ditt arbetsvillkor uppfylls. Du kan uppfylla ditt arbetsvillkor vid sidan om studierna genom förvärvsarbete, förutsatt att du arbetar minst 18 timmar i veckan.

Kassan jäsenmaksu on 53 euroa vuonna 2020. Medlemsavgiften i kassan år 2020 är 53 euro. Opiskelijana sinun tulee liittyä kassan jäseneksi Som studerande måste du ansluta dig till kassan erikseen. separat.

Lisää tietoa Lakimiesten työttömyyskassasta ja hakulomakkeen löydät osoitteesta lakimiestentk.fi

Du hittar mer info om Juristernas arbetslöshetskassa och ansökningsblanketten på adressen www.lakimiestentk.fi


Pääkirjoitus Linn Ekman Päätoimittaja

Ett brev till er Justusiter

S

om en relativt liten ämnesförening måste vi Maailman viimeaikaisten tapahtumien värna om och ta hand om varandra. Särskilt vuoksi ja väliaikaisten matkustuskieltojen vallitessa, i prövande tider inser ni säkert betydelsen haluan näyttää Justuslaisille sekä muille lukijoille av vad mänsklig kontakt, eller snarare pienen osan maailmaa, tiivistelmässä tässä avsaknaden av den, kan medföra. Vi lever i ett lehdessä. Lisäksi haluan antaa teille ajateltavaa historiskt ögonblick. I vårt land har beredskapslagen sekä avata silmiänne oikkarin suhteesta stressiin. tagits i bruk för första gången under fredstid och Arkielämämme muuten ollessa hyvin kiireistä, viime dylika åtgärder har vidtagits runt om i världen. I viikkojen tilanne on aiheuttanut yhteiskunnassa ja stunder som dessa, när vardagen känns långt borta ihmisten arjessa suuria muutoksia. Tämä tarkoittaa och hoten allt mer närvarande, muun muassa, että aikaa jää lämnar insikten kvar om att Kansainvälisyys perustuu enemmän muullekin kuin työlle vi bara är människor allihopa. ja koululle. Tuo aika voidaan maiden tasa-arvon tunnustamiseen, niiden Som min vän i ett skede sa åt käyttää vaikkapa tämän lehden eroista huolimatta mig, så skiljer sig inte egentligen lukemiseen. världens alla människor så Första upplagan av Ex mycket från varandra när det kommer till kritan. Nunc är efter många om och men här, så med det Globalisaation edetessä yhä syvemmäksi, sagt vill jag önska er en trevlig läsning och en fin kansainvälisestä oikeudesta on tullut aina vain fortsättning på våren! tärkeämpää yhteiskunnassa.Kansainvälisyys perustuu maiden tasa-arvon tunnustamiseen, niiden eroista huolimatta, samalla kunnioittaen täysin kunkin maan kansallista luonnetta. Ex Nuncin ensimmäisen numeron teeman valinta oli minulle varsin helppoa. Itse olen kiinnostunut ulkomailla työskentelemisestä opintojen jälkeen, kuten te – Justuslaiset – näytätte olevan myöskin. Tekemämme kyselytutkimus osoittaa, että jopa 80% Justuslaisista on kiinnostunut työskentelystä ulkomailla opintojensa jälkeen. Stresshantering och utbrändhet är också diskussionsämnen som har varit på tapeten rejält den senaste tiden, speciellt bland oss juridikstuderanden. Juristförbundets kartläggning som visade att en tredjedel av alla juridikstuderanden har upplevt svår stress var tillräcklig för att få mig att vilja inkludera en stresshanteringsspecial i det här numret. Stressupplevelser är en del av livet, men det ska inte stickas under stolen med att kroppen och psyket tar skada av för omfattande och långvarig stress.

Päätoimittaja

1/2020 Ex Nunc

3


sisältö Ex Nunc 1/2020

3

Ett brev till er Justusiter Pääkirjoitus

6

Never waste a good crisis

7

Nyheter

Hälsningar från styrelsen Uutiskatsaus

SID 14

10 Vuoden fuksi Mirjam Fogde

SID 21

11

Haalarit kastuivat Haalarilaki

12

Toimikunnat ja -henkilöt 2020

14

Fastlaskiainen Bildgalleri

SID 19

16

Pampasveckan med Justus The end of the world party

19 Drööömin? Dröm vidare! Pampasmaffians ordförande sammanfattar 20

Kyselytutkimus Justusiittien halu työskennellä ulkomailla

SID 26

EX NUNC JULKAISIJA: Justus ry/r.f. Pitkäkatu 28-30, Tammipiha 65100 Vaasa www.justuswasa.fi PÄÄTOIMITTAJA: Linn Ekman

4

Ex Nunc 1/2020

TAITTO & ULKOASU: Linn Ekman

PAINO: Painotalo Plus Digital Oy, Lahti

PAPERI: G-Print 90g kansi: Lumi Silk 200g

JUSTUS RY:N JÄSENET: Opiskelevat Helsingin yliopiston oikeustieteellisen tiedekunnan Vaasan kaksikielisessä yksikössä.

PAINOS: 80 kpl

KANSIKUVA: Linn Ekman Lehti saa HYY:n ainejärjestölehtitukea


21 Study law in another country Intervju med juridikstuderande 26

Hong Kong vaihtokohteena Kia Kivimurto

30 Juristi, matkusta! Nunc point: Mikko Kanervo 31

31

En kärleksförklaring till de nordiska veckorna Dante Ra

34

Från Finland, till Dubai och vidare till Zürich Personintervju: Thomas Högfors

STRESSHANTERINGSSPECIAL

38 Justusiitti - miten menee? Jonas Holm 40

Motion som skydd som stress

41

Miten juxit tasapainottavat kouluun liittyvää stressiä liikunnalla

44

41

Kaksi koulutusta samaan aikaan: miten ne yhdistetään? Sanni Riikonen

46

Advokatyrket ur stresshanteringssynpunkt

50

Ett alternativ för att slippa jobbstressen?

52

Från praktikant till biträdande jurist i en internationell advokatbyrå

Christian Näsman och Sabina Saramo

Nunc point: Frida Storgeust

46

Ida Keränen, Waselius & Wist

54 Tankar om sommarjobb Isabella Häggblom

55 Globalisering och kulturell kollision som en del av den rättsliga spelplanen Nunc point: Daniel Häggblom

1/2020 Ex Nunc

5


Hälsningar från styrelsen Jonas Holm

Puheenjohtaja

Never waste a good crisis

D

et nya året, terminen samt decenniet har och för att förhindra spridningen av viruset. Allt vad vi sparkat igång fartfyllt, saker och ting händer gjort har varit med tanke på våra medlemmarnas och snabbt så det är bara att hålla i hatten och föreningens bästa. försöka hänga med. Det har varit en intensiv början Nyt kun hektisimmät ajat ovat takana päin, på året, men vilket år det kommer att bli. Gamla lienee hyvä hetki pysähtyä ja hengittää. Meillä traditioner fylls på med nya ideer och koncept, som on nyt tällaisessa tilanteessa aika ja mahdollisuus bara väntar på att få se dagens ljus. Prepkursen är katsoa ympärilleen ja olla ylpeitä siitä mitä olemme redo att sparka igång och vårsolen har redan börjat att saavuttaneet, mitä meillä on ja mihin haluamme värma. Verksamheten växer i takt med tidigare år och tähtää. Olemme oikiksessa, emme enää tarvitse lukea detta år ligger fokuset på att alla trivs i Justus, att det pääsykokeisiin ja koko maailma on edessämme. finns evenemang för alla och att alla våra medlemmar Tehdään nyt sellaisia asioita, joille ei tavallisessa arjessa känner att de kan delta. jää aikaa. Kuten Winston Churchill aikoinaan sanoi: Justuksen toiminta on myös saanut nähdä "never waste a good crisis". paljon uudistuksia. Tänä keväänä olemme mm. Tasavallan presidentin sanoin ”pitäkäämme perustanut Justuksen oma fyysistä etäisyyttä, mutta henkistä oikeusaputoimikunta, joka Olen vakuuttunut siitä, että läheisyyttä”. Vaikka vallitsevat tarjoaa maksutonta oikeusapua palaamme entistä vahvemmaksi olosuhteet pakottavat meitä nyt Vaasan kaupungin yliopistoissa olemaan erillään toisistamme, ja korkeakouluissa opiskeleville nämä ajat tarkoittavat myös, että opiskelijoille. Sen lisäksi olemme järjestäneet meillä on oltava entistä tiiviimpiä suhteita toisemme, paljon tapahtumia, liikuntatapahtumia, exkursioita, pidetään siis huolta sekä itsestämme että muista. Olen panostaneet meidän alumnitoimintaamme, vakuuttunut siitä, että palaamme entistä vahvemmaksi, tapahtuminen monipuolisuuteen ja laatineet ja syksyllä luodaan entistä parempaa allamed-henkeä ja suuntaviivoja kiusaamiseen ja häirintään ehkäisemiseen unohtumattomia hetkiä. Justuksen toiminnassa. Olemme myös tehneet Nauttikaa keväästä ja käyttäkää tämä entistä tiiviimpää yhteistyötä muiden yritysten ja rauhallista aikaa akkujen lataamiseen, sillä Justuksella ainejärjestöjen kanssa ja suunnitellut tapahtumia jotka on tapahtumarikas syksy tulossa. vain odottaa julkaisemista. I skrivande stund råder det väldigt exceptionella omständigheter i Finland. Världen möter något som vi inte tidigare upplevt, vilket inverkar stort på både individer, familjer, samfund och hela samhället. COVID-19 (även känt som coronaviruset) härjar runt om i världen och för att förhindra spridningen av viruset har Finlands regering infört riktlinjer, som även påverkat Justus verksamhet. Genom detta står Justus inför omständigheter och utmaningar som föreningen inte tidigare mött, vilket har lett till att styrelsen blivit tvungen att ta flera svåra beslut under de senaste veckorna för att se till justusiternas bästa

6 Ex Nunc 1/2020


NYHETER UUTISIA

Opinlakeusmessut

Justuslaiset olivat edustamassa Vaasan oikeustieteellistä koulutusta Opinlakeusmessuilla Seinäjoella 15.1-16.1. Opinalkeusmessut on Pohjanmaan suurin koulutus- ja työelämätapahtuma, joka kokoaa vuosittain noin 11 000 kävijää. Tänä vuonna Vaasaa oli edustamassa Heidi Luoma, Ossi Lallukka ja Ella Anttalainen. Heidi Luoma Opintovastaava

C-sählyT 2020 Viime vuoden sählyvoitosta Hankenia vastaan inspiroituneena Justuslaiset päättivät tänä vuonna uskaltautua kansainvälisille vesille ottamaan uusista haastajista mittaa. Comedia ry:n järjestämä C-sähly osoittautui sopivaksi testiksi ja kovakuntoiset Justuslaiset pääsivät näyttämään osaamistaan ja taitojaan. Tunnelmaa lisäsi joukkueiden myös haastaessa toisensa mahdollisimman mielikuvitukselliseen joukkueasuun, johon päätimme ottaa hiukan itseironisen asuvalinnan. Karhukoplaksi pukeutuneet Justuslaiset lähtivät ryöstämään pisteitä, mikä osoittautui haastavaksi tehtäväksi muitten joukkueiden taistellessa jokaisesta pisteestä kynsin hampain. Justuksen peli kehittyi peli peliltä ja viimeisessä pelissä Tammipihalta asti saapunut yleisö sai nauttia suorituksesta, joka olisi saanut punakoneenkin vapisemaan. Voittoon on hyvä lopettaa loistavasti järjestetty turnaus, josta Justus kiittää Comedia ry:tä. Johannes Kukkonen Urheiluvastaava

Justus rättshjälp Justus rättshjälps verksamhet har tagits i bruk. Rättshjälpskommittén erbjuder gratis rättshjälp och rättslig rådgivning till universitets- eller högskolestuderanden i Vasa. Rättshjälpskommittén är en kommitté bestående av juridikstuderanden i Vasa och fungerar under Justus ry/r.f. Mera information hittas på: www.justuswasa. fi/sv/rattshjalp/

1/2020 Ex Nunc

7


NYHETER UUTISIA

JUSTUS MERCH PÅ INKOMMANDE

U TT U R PE

Kööpenhamina-excursio Kevätkokous

TT U R PE

Vappusitsit U

PE

Bättre sent än aldrig kommer den gamla Justushalsduken och mössan ersättas av flera nya Justusprodukter. Olyckligtvis kommer försäljningen av de nya Justusprodukterna att skjutas upp tills början av hösten på grund av Coronaviruset. Designen och produktvalen är gjorda, så nu inväntar vi bara bättre tider.

Tapahtumakalenteri

Vappubrunssi

TT

U R

i hat

U

ten!

U R

PE

Håll

PE

Roskispäivä

U

TT

U R

Vappuaatto

Justus x Warrantti Teksti ja kuva: Ninni Luoma

sitsit

Tänä vuonna Warranttilaiset pistivät parastaan, ja 19.2. Cantare tulvi iloista sitsikansaa. Perinteiset Justuksen ja Warrantin yhteissitsit keräsivät jälleen yhteen suuren määrän innokkaita sitsaajia, ja ”pohjoismainen akateeminen pöytäjuhla” sai hymyn jokaisen huulille. Sitsikulttuurit kohtasivat kuin sieluntoverit konsanaan – Justuslaulu raikasi ja Warranttilaiset vuorostaan haastoivat pöydät kilpailemaan. Lyhyeltä näytelmältäkään ei illan aikana säästytty! Erityiskiitos Warrantille myös tapahtuman gourmet-illallisesta. Järjestysvuoro siirtyy seuraavana vuonna jälleen Justukselle, ja rima on asetettu korkealle. Until the next time... 8 Ex Nunc 1/2020


PREPKURSEN Prepkursvåren 2020 bjuder på många förändringar från tidigare år både för urvalsprovets del och för Justus egna prepkurs. I skrivande stund är det fortfarande osäkert hur urvalsproven kommer att genomföras på grund av rådande omständigheter gällande coronaviruset.Tanken är ändå att urvalsproven ordnas och de planeras nu med beaktande av att varje lokal där urvalsprov ordnas får rymma högst 500 personer.Urvalsproven planeras och ordnas i samarbete mellan universiteten. Nytt för i år är också att man infört betygsantagning på den svenska sidan. Till Vasa antas fem sökande på basis av studentexamensbetyget (samtliga förstagångssökande) och via provpoängsantagning antas sju sökande på basis av poängen i urvalsprovet. På den finska sidan har man, liksom ifjol, en gemensam ansökan för alla juridiska utbildningsprogram (rättsnotarie +magister) och här gäller också det samma att 40% antas via betygsantagning. Vårt prepkursutbud innehåller i år tre olika alternativ för både svensk-och finskspråkiga sökande; närkurs, distanskurs samt ett materialpaket.På grund av den pågående coronaepidemin har vi varit tvungna att göra ändringar i närkursen och vi har därför bestämt att genomföra även närkursen på distans med videoföreläsningar och andra tekniska hjälpmedel.

Anton Storvall Prepkursansvarig

Asianajotoimisto Näsman & Båsk excursio Torstaina 12.3 asianajotoimisto Näsman & Båsk toivotti justuslaiset tervetulleeksi tutustumaan vaasalaisen asianajotoimiston arkeen yhtiön palveluksessa toimivien juristien johdolla. Vierailun aikana kuulimme mielenkiintoisten urapolkujen lisäksi muun muassa siitä, millaisia ominaisuuksia hyvä asianajaja tarvitsee. Mieleen jäi myös hyvin toimiston tarjoamat harjoittelumahdollisuudet oikeustieteen opiskelijalle. Kiitos mielenkiintoisen vierailun mahdollistamisesta, sekä erinomaisista tarjoiluista Näsman & Båsk! Nella Aro Excursiovastaava

1/2020 Ex Nunc

9


"Över min döda kropp att jag skulle missa en fest!"

VUODEN Vem är Mirjam Fogde? Enligt mig själv är jag en (oftast) glad, bubblig och lite smårolig prick på 20 somrar som älskar att vara runt andra människor och att ha mycket på gång.

Nämn tre fakta som ingen vet om dig. 1. Jag är en så kallad "iltatähti". Mina syskon är 12, 17 och 23 år äldre än mig och jag blev faster första gången som 6-åring.

2. På nordiska veckan i Oslo bar en norsk, en svensk och en finsk upp mig till hytte pga. jag hade brutit min fot på Ollis efter en sits. Över min döda kropp att jag skulle missa en fest!

3. Jag hatar ketshup jättemycket.

Varför sökte du till juridik? Det ger så otroligt många möjligheter och jag har väldigt länge varit intresserad av området. Min dröm är att som jurist eller ev. advokat arbeta med människor samt att hjälpa barn och kvinnor som har det svårt på något sätt. Jag har också alltid varit intresserad av kriminologi och känner att straffrätten är något jag skulle kunna jobba med. Men som sagt är viljan att hjälpa människor det som fick mig att söka.

fuxi

Ditt bästa minne från gulishösten? Gulishösten förde med sig så otroligt många fina minnen, så det är svårt att välja ett. Men jag måste säga att Justus nordiska vecka är bland det bästa jag varit med om. Tapio tour, årsfesten, sillisen och Tropiclandia var så otroligt roligt. Men alla andra sitzer, Oslos nordiska vecka och exkursionen till Helsingfors är också nämnvärda minnen.

Vad betyder Justus för dig? Justus för mig är en fantastisk gemenskap med människor som är helt otroliga. Vi är alla väldigt olika men samtidigt så likasinnade. En stor del av Justus är också tvåspråkigheten som är helt fantastisk! Justus har hittills gett mig så mycket, bland annat minnen och vänner för livet.

Var ser du dig själv om 10 år? Min framtidsvision är väldigt oklar. Antingen jobbar jag som jurist och har volvo, vovve och villa, eller så surfar jag i Australien. You never know!

Vilken är din "go to" sitslåt? Livet är härligt och Akumbalaba är sitslåtar som alltid får mig att gå igång lite extra mycket.


Haalarit kastuivat

Teksti: Kristiina Paavilainen Kuvat: Linn Ekman

Pitkä ja piinaava odotus palkittiin, kun juxit saivat vihdoin haltuunsa opiskelijahaalarit. Nämä kauniit, bolognanpunaiset ja uutuuttaan hohkaavat haalarit saivat jokaisen juxin herkistymään helmikuisena tiistaina Leipiksellä. Ilta alkoi pitsalla, jonka jälkeen selvitettiin vuosikurssin muumimamma, “kysy tältä”, “älä kysy tältä”, paita & peppu, bilehile sekä ilopilleri. Perinteitä kunnioittaen kastajaisissa kisattiin haalarien pukemisessa ja lopuksi lausuttiin haalarivala. Haalarit jalassaan jokainen tunsi todella olevansa oikkari, ja se näkyi nyt myös kauas. Leipikseltä ilta jatkui tietysti Ollisiin. Siellä vierailevina tähtinä myös eräät vanhemmat opiskelijat olivat saapuneet juhlistamaan uusia haalarillisia. Ollis ei jättänyt kylmäksi ketään, vaan viihdytti kansaa aamuun asti musiikillaan, juomillaan, sekä seurallaan. Pöydällä tanssiessa, opiskelijan uniformu vihdoin päällä, oli mahdotonta olla tuntematta ainejärjestöylpeyttä ja justusrakkautta. Yksi toisensa jälkeen kaikkensa antaneet juxit lähtivät kuitenkin koteihinsa, haalareita sekä yhtä hauskaa iltaa rikkaampina. Seuraavan päivän niskakivut oltiin ansaittu kunnialla. Kiitos illasta ja haalareista kuuluu tuutoreille, haalaritoimikunnalle, juxeille itsellensä sekä kaikille justuslaisille Ollisia unohtamatta.

0

/202 0 2 1 i k rila

Haala

1§ a haalareita on Bolognanpunaisi uudella ydellä ja ar vokk kannettava ylpe 2§ ogon on oltava Justuksen selkäl Kaikissa. sa olosuhteissa. näkyvissä kaikis

3§ stä. Ikinä. Haalaria ei saa pe llittua i tämä voi olla sa Poikkeuksellisest alla. esimerkiksi uim 4§ on täysin ädäntö. Nykyisin Päivitetty lainsä nkun osa haalarista jo sallittua vaihtaa vaikka it, ar al ha eriväriset kanssa, jolla on rtnerisi. henkilö ei ole pa 5§ issä. n aina haalaribile Haalaria käytetää ja muilla tseillä, silliksillä Exempli gratia si lutapahtumilla. isommilla opiske


NYHETER UUTISIA

Toimikunnat 2020 Justus eldsjälar

ser till att vi har en så stark och fin sammanhållning i vår ämnesförening genom att ordna olika evenemang. Vare sig det gäller att ge en hjälpande hand åt styrelsen, få justusiter att röra på sig, fixa och dona inför evenemang, se till att alla justusiter trivs med tillvaron eller att dela med sig av sin sakkunnighet, så uppskattas all hjälp något oerhört. Varje kommitté har sitt egna specialområde som presenteras nedanför.

Valmennuskurssitoimikunta

Oikeusaputoimikunta

almennuskurssitoimikunta koostuu tutoreista, vastaustekniikkaopettajista sekä tehtävä- ja materiaalipaketin laatijoista. Vastaustekniikkaopettajat opettavat kurssin osallistujille vastaamista erilaisiin kysymystyyppeihin pääsykokeessa. Tuutorit auttavat, tukevat ja antavat neuvoja kurssin osallistujille valmennuskurssin aikana. Materiaalipaketin laatijat tekevät materiaalipaketit valmennuskurssin osallistujille. Uutta tälle vuodelle on se, ettei Justus valmistele itse materiaalipaketteja vain suomenkielisille, vaan myös ruotsinkielisille.

ustuksen oikeusaputoimikunta on uusi toimikunta, jonka tehtävä on tarjota maksutonta oikeusapua ja oikeudellista neuvontaa Vaasan alueen yliopistoiden sekä korkeakoulujen opiskelijoille suomeksi ja ruotsiksi. Oikeusaputoimikunta antaa ohjeita jatkotoimenpiteistä, neuvoo asiakirjojen laadinnassa ja tarkistaa valmiiksi laadittuja asiakirjoja. Oikeusaputoimikunta on aktiivinen kesää lukuun ottamatta vuoden ympäri. Toimikunnan jäsenet 2020 ovat Olli Jylhänlehto, Erika Lahtinen ja Kia Vuorenvirta.

V

Idrotts- och kulturansvariga

I

drotts- och kulturansvariga ansvarar för Justus sport- och kulturevenemang. Under årets gång ordnar de olika träningstillfällen, under vilka det erbjuds en stor variation av olika sportgrenar. Nytt för i år är även att kommittén har hand om erbjudandet av olika kulturevenemang för Justusiter, så som teaterbesök. Syftet är att få Justusiterna att röra på sig eller delta i kulturevenemang som motvikt till studierna, samt att lyfta fram evenemang som inte inkluderar alkohol. Årets idrotts- och kulturansvariga är Sofia Uusitalo och Johannes Kukkonen. 12 Ex Nunc 1/2020

J


Vice Int.sek.

V

ice Int. sek. är en ny kommitté i Justus verksamhet, vars uppgift är att fungera sida vid sida med styrelsens Int. sek. Dante Ra. Vice Int. sek:ens främsta uppgift är att representera Justus på nordiska veckor när Int. sek:en är förhindrad. Personen innehar också ett stort ansvar under Justusveckan, bland annat gällande att ordna hytte och nordiska sittningen.

Vuosijuhlatoimikunta & Just Us-toimikunta

V

uosijuhlatoimikunnan päätehtävänä on järjestää Justuksen vuosijuhlat. Itse tehtäviin kuuluu muun muassa juhlapaikan hankkiminen, menun suunnittelu sekä ohjelma numeroiden ja vuosijuhlan jatkojen järjestäminen. Vuosijuhlatoimikunnan 2020 puheenjohtajana toimii hallituksen yleisvastaava Ninni Luoma ja varapuheenjohtajana sihteeri Mirjam Fogde.

J Molempien toimikuntien jäsenet 2020 ovat Tytti Maanselkä, Kia Rajala, Leea Elg ja Ilona Tarvainen.

Trakasseriombud

ust Us -toimikunta toimii tapahtumavastaavan oikeana kätenä, mikä tarkoittaa, että he auttavat sitseillä ja muilla tapahtumilla. Tehtäviin kuuluu muun muassa tarjoilu, suunnittelu ja tapahtumien huolellinen valmistelu. Lisäksi toimikunta vastaa vuosijuhlan jälkeisenä päivänä järjestettävästä akateemisesta sillisaamiaisesta. Vuosijuhlatoimikunnan 2020 puheenjohtajana toimii hallituksen tapahtumavastaava Anna-Lotta Castrén.

S

om Justus kontaktpersoner vid trakasserisituationer fungerar Oona Niemi och Jonas Holm även år 2020. Båda har gått en utbildning för att fungera i detta ämbete. Studeranden kan vara i kontakt med dem ifall man upplever eller bevittnar trakasserier, mobbning eller diskriminering. Kontakten sker konfidentiellt och inga åtgärder görs utan samtycke. Studeranden kan kontakta dem låg tröskel via respektive kanaler. 1/2020 Ex Nunc

13


FASTLASKIAINEN 2020 Bildgalleri

Den traditionella pulkatävlingen Fastlaskiainen gick av stapeln den 3 mars. Nästan alla svenskspråkiga studentföreningar i Vasa deltog, så även Justus. Deltagarna tävlar om vem som har den snyggaste pulkan, och det visade sig vara rätt så svårt och tidskrävande att bygga en pulka.

Veckorna innan Fastlaskianen bjöd på plusgrader och avsevärt mycket mera regn än snö. Så lite som fyra dagar innan tävlingen så var backen vid Fiskstranden helt bar, men på lördagen så började det snöa till allas stora glädje. När det väl var dags för tävling rådde det ingen som helst brist på snö.

Justus deltog med ett tre personer starkt lag som på grund av tidsbrist började fundera på andra alternativ än att själva börja bygga en pulka på tre dagar. En gummibåt lånas, en pulka fanns sen tidigare, hattar införskaffades och sen fick det duga. Resultaten blev en armada bestående av M/S Justiina med sina två kaptener och den efterföljande livbåten som navigerades av en pirat.

14

Ex Nunc 1/2020

Trots lite problem i starten så blev det ett förvånansvärt bra åk ner för backen och vi var nöjda med vår insats. Efter tävlingen var det sitz på Leipätehdas där vinnaren av Fastlaskiainen 2020 kårades. Det blev ingen vinst för Justus armada, men förhoppningsvis har Justus bättre lycka nästa år.


Text: Daniel Sandvik Bilder: Linn Ekman, SSHV

JUSTUS GULDSTJÄRNOR

FÖRENING

TEMA

Pedactus La casa de pedactus FSLF Alla får vara med, alla är vinnare SPIrre Area 51 Filicia Tesla StuBi Wasalandia Wstf Miljötänk på vatten NUD Coronavirus Katharsis Finlands herrlandslag i fotboll Arte Area 51 Politivas Nya kvarkenfärjan Nyländska klubben Pantamera Pampasmaffian Pampas Vitalitas Coronakarantän Wasaspexet Spex Justus M/S Justiina

1/2020 Ex Nunc

15


16

Ex Nunc 1/2020


THE END OF THE WORLD PARTY ”Maailma tarvitsee lisää näitä hyvinvointiweekendejä”, utbrast Justus kära och något säregna karaktär Daniel Sandvik efter att ha levt i festigheternas, ursäkta hälsans, tecken i dagarna tre. Justus egna tapahtumatäti Anna-Lotta Castrén instämde. Hon bestämde sig därefter för att årets Pampasvecka med Justus skulle gå ner i historien som den bästa hyvinvointiweeken genom tiderna. Efter blod, svett och tårar fick Castrén dock kasta in handduken och avboka så väl sitsar som brunchar. Men fy skam den som ger sig. Tapahtumatäti illustrerar därför i bilderna nedan hur man kan fortsätta leva i festligheternas, ursäkta hälsans, tecken dagar som dessa. Följande tips är skrivna med glimten i ögat och med betoning på den viktigaste aspekten som vi måste ta i beaktande i dessa coronatider, nämligen säkerheten.

SAFETY FIRST! Användning av skydd är väsentligt för att undvika jämmer och elände. I det här fallet syftar vi självklart på det mest fenomenala påfundet av dem alla: handsprit! Sidofickan på halaren må ha många funktioner, men att den rymmer en flaska handsprit är väl ändå den viktigaste.

1/2020 Ex Nunc

17


ENSAM ÄR STARK! Blev det ingen prepampas sits för 100 personer? Ingen pampasbrunch för 40 personer? Ingen vårresa till Köpenhamn för 22 personer? Lugn, bara lugn! Du har fortfarande en person här i världen: dig själv. Att befinna sig i karantän eller i rädsla för att gå ut på gatorna är inte särskilt kul, men det behöver inte hindra dig från att festa till det på egenhand. Wabu ei ala eller wabu ei lobu? Det är upp till dig!

BÖRJAN PÅ ETT NYTT IMPERIUM - DET VITA GULDET! Efter att ha utfört aningen för svåra matematiska ekvationer för en juridikstuderande (tack för hjälpen, hankeit!), kom jag mot min förmodan fram till ett svar. Ett 6-pack wc-papper kostar 1,79€, medan ett 6-pack öl kostar 11,52€, vilket innebär att man sparar 9,73€. Om plånboken tryter efter höstens alla evenemang kan vi garantera er en snällare vår. Kära justusiter, kanske vi blir rika efter allt!

SPRID BUSKAPET, INTE CORONA! Efter en tuff start på året för oss alla, vill vi i styrelsen garantera att vi kommer återhämta oss och göra hösten till en oförglömlig tid i era liv. Trots att saker och ting inte tycks gå någons väg för tillfället, gäller det att blicka framåt mot ljusare dagar. Tills dess, gör det bästa av situationen och tvätta händerna!

18

Ex Nunc 1/2020


DRÖÖÖMIN? DRÖM VIDARE!

Pampasmaffians ordförande Otto Väärä sammanfattar

Du lyckas hålla på ett leende trots omständigheterna, hur är detta möjligt?

Varför ville man ursprungligen börja med Pampas nationaldag? Det var original Maffian som ansåg att det som fattades i Vasas studieliv år 1992 var en stor fest. Idén om Pampas Nationaldag kom fram och vi kan väl nu konstatera att det var en enastående idé! Pampas Nationaldag har från första året marknadsförts som årets grisigaste fest!

Hur många lag tävlar i regel i den årliga Pampasolympiaden på Vasa torg? I Pampasolympiaden brukar 24 lag tävla. Förutom ära och berömmelse vinner man en gyllenegrep samt får sitt lagnamn ingraverat i vandringspokalen som varit med enda sedan första Nationaldagen 1992. Så ta med 3 av dina vänner och delta i olympiaden nästa år!

Jag brukar tänka så att man inte skall ta stress över saker man inte kan påverka, simpelt så. Utöver det så vill jag leva länge och ryktet säger ju att ett gott skratt förlänger livet.

Hur många år har Pampas ordnats? Pampas Nationaldag har ordnats enda sedan 1992. Så detta skulle ha varit 28onde året studeranden hade samlats i Vasa för att fira vårt älskade Pampas.

Vad är det bästa med Pampas enligt dig? Det bästa med Pampas är helt enkelt alla människor som gör Nationaldagen till vad den är. Alla är glada, vädret är bra och vi dansar dagarna och nätterna långa kan det bli bättre än så? Som evenemang njuter jag absolut mest under olympiaden för att alla då samlas vid samma ställe och det bildas en liten karneval feelis.

Svenskfinlands populäraste studieevenemang ordnas årligen av Pampasmaffian och har en tendens att ta studeranden med storm år efter år. I år skulle Pampas gå av stapeln i slutet av mars - större, starkare och lite bättre - men detta hindrades av regeringens förbud av evenemang för mer än 500 personer. Jag sätter mig ner och tar ett snack med pampasmaffians ordförande Otto Väärä för att få bästa möjliga koll på Pampas dåtid, nutid och framtid.

1/2020 Ex Nunc

19


Kyselytutkimus

K

oska lehden teema on kansainvälisyys, teimme pienen kyselytutkimuksen siitä, kuinka kiinnostuneita Justusiitit ovat ulkomailla työskentelemisestä opintojen jälkeen. Yhteensä saimme 67 vastausta. Enemmistö (80,6%) harkitsi työskentelemistä ulkomailla valmistuttuaan. 19,4 prosentilla ei kuitenkaan ollut tällaisia suunnitelmia.

N

iistä, jotka haluaisivat työskennellä ulkomailla opintojen jälkeen, yllättäen 94,4% ilmoitti haluavansa työskennellä Euroopassa. Tarkemmin sanottuna 77,8% vastanneista haluaisi työskennellä Pohjoismaissa. Vahvalla kolmannella sijalla tuli Pohjois-Amerikka, jossa puolet voisi kuvitella työskentelevänsä. Kiinnostusta oli myös Afrikassa, Etelä-Amerikassa, Oseaniassa sekä Aasiassa työskentelemiseen.

T

äten voidaan todeta, että Justusiitit ovat enemmän kuin kiinnostuneita näkemystensä laajentamisesta Suomen rajojen ulkopuolella opintojensa jälkeen.

Missä haluaisit työskennellä? Var skulle du i så fall vilja jobba?

Me kysyimme - justusiitit vastasivat

Harkitsetko ulkomailla työskentelemistä opintojen jälkeen? Har du funderingar på att jobba utomlands efter studierna?


STUDY LAW IN ANOTHER COUNTRY

R

Belgium

enée Demeulenaere Faculteit Recht en Criminologie @ Ghent University

How does the university admission system work in your country?

In Belgium we don't really have an admission system for law school. Everybody can apply and start law school if you pay the registration money (more or less 1000 euros).

What does the law education look like in your country?

Law is a very popular study in Belgium and it usually takes 5 years to finish law school. In the first year we counted 600 students, but during the following year the amount usually reduces to half of it since a lot of students drop out. This partially depends on the fact that everybody can start law school, no matter if you have good or bad grades from before, which result in that a lot of students don’t realize the amount of work that has to done.

What do the studies look like?

We don't have a lot of group work, so the work is mostly individual. We have 13 courses per year with about 6 or 7 per semester and exams twice a year (maybe 3 times if you didn't pass a course). The exam periods last more or less one month each time. In the first and second year all the exams are written. I don't study that much during the year, but I try to keep up with the classes as much as possible. The biggest challenge according to me is that most of the students think it's just studying by heart but it's actually more important to really understand the content and to have insight in the subjects.

How do you like the studies?

I really like studying law. It is definitely not easy but I love that our society is based on how our justice system works and that the way we live actually depends on the rules developed through law.

According to you, which is the most fun study event in your country?

In Belgium we have a tradition where you in order to get to join a “student club” have to get “baptized”. The baptism is pretty much a row of challenges where you have to prove yourself worthy of the membership, and can include eating all kinds of nasty foods or doing all sorts of embarrassing stuff. Once you have survived that, the fun can begin! Also, in the beginning of the year there is a welcoming event for all students in Ghent called “The Student Kick Off ”, which is sort of like a mini-festival with famous artists and DJ:s so that is really nice!

1/2020 Ex Nunc

21


S

andra Markúsdottír Lagadeildin @ University of Iceland

Iceland

How does the university admission system work in your country?

I go to the University of Iceland (UoI), which is one of few universities in the country. In my school, the admission system is very simple, as I am sure it is in the other schools as well. You apply online, provide the necessary documents, such as high school diploma or equivalent, and the school will then send the tuition fee to your bank and once that has been payed you have been admitted. Only a few subjects have an admission limit, such as the faculty of medicine and the odontology faculty.

What does the law education look like in your country?

Law studies in Iceland are divided into a bachelor’s degree and a master’s degree, making it 5 years in total. Up until recently, my faculty had an entrance exam and an admission limit of about 100 students. Today, there are about 400 law students in total in UoI, i.e. BA and MA students combined. Many students do internships in their studies which increases their shot of getting a good job before or after graduation. I do believe that many law students have gotten a job before graduating.

What do the studies look like?

In my faculty, there is mostly individual work. However, we have a few mock trials, presentations and other group assignments throughout the studies. On bachelor level, there are usually 3-4 courses per semester, adding to 30 ECTS, but about 4-6 on master’s level. The workload differs between BA level and MA level, having more assignments mid-semester and then oral exams in the end of the semester in MA but usually a midterm exam in BA and then a written final exam.

How do you like the studies?

I have really enjoyed studying law and gaining knowledge that I know will benefit me in future jobs and in life in general. I’ve been surrounded by hardworking people and great professors that I have learned so much from.

According to you, which is the most fun study event in your country? The first one that comes to mind is the law faculty’s law association’s annual ball.

22

Ex Nunc 1/2020


H

elena Brinck Juridisk Institut @ Aarhus University

Denmark

How does the university admission system work in your country?

For most university programs in Demark there are two ways to get in. The first way to get in is with your grade average from high school. At law in Århus in 2019 around 370 people got accepted this way, which means the 370 people with the best grade average out of the 1689 people that applied got accepted. The other way to get accepted, is with extracurricular activity instead of grades. It depends on the university and the study what is being counted, but it could be traveling for longer periods or enlisting in the army.

What does the law education look like in your country?

You can study law at 4 universities in Denmark. Copenhagen has the most accepted with over 800 each year and Aalborg the least with only a little over 100. At the University in Aalborg they often work in smaller groups, which is the total opposite in Århus where we have mostly the classic auditorium lectures. The employment opportunities after finishing are really good, with only around 3% unemployment right after finishing. Employment possibilities for students are different from city to city. In Århus it is normal to get a job after 4-5 semesters where your knowledge of law is a little wider.

What do the studies look like?

In general, there is a lot of independent studying with only about 12 hours of lectures a week. We mostly have bigger courses with 15-20 Etcs points, instead of a lot of small courses. The minimum amount is 5 etcs. All courses end with an exam at the end of the semester. You have 3 attempts to pass your exam. Because of forced merit you can never study law in Denmark again if you get thrown out after failing an exam 3 times.

How do you like the studies?

I really love studying law and all the different opportunities you have after finishing. The independent work at my university really fits my way of learning and my lust for travel.

According to you, which is the most fun study event in your country?

KAPSEJLADS! Basically, it’s a huge sail racing between the different faculties at the university in Århus. The audience comes around 2 AM to get a good spot and it ends about 17 hour later. It’s the most fun and crazy event. If you’ve never heard of it go to YouTube and watch the Video Redbull made last year.

1/2020 Ex Nunc

23


M

agnus Baumann (int. sek.) Det juridiske fakultet @ University of Oslo

Norway

How does the university admission system work in your country?

It’s quite simple: the best high school grades win. Other than grades, there’s no written application, evaluation or anything. Just numbers in an automated process.

What does the law education look like in your country?

Three universities offer a master’s in law, a few more offer only bachelors. I guess the national annual admission is about 1000 students for master’s. In Oslo you really feel the size of the programme – it’s uncommon to be with people outside of law school. Due to high grade requirements, fewer males are admitted (as they generally perform worse in high school), so the gender ratio in Norwegian law schools is very skewed.

What do the studies look like?

The faculty urges us to do more teamwork, but the end result is almost everyone being too focussed on their own studies to properly cooperate – revision groups are common as the exams approach. Exams are biannually, one to three (written) per semester. The grade for a subject (semester) is based solely based on exam results. It is important to point out the “good girl syndrome” that makes a large percentage of the students introvert and focused on studying all the time, disregarding human interaction, to achieve good grades. Which is, of course, a bit of a waste since grades are, more or less, normally distributed, meaning very few top marks.

How do you like the studies?

I’m really loving it. The system may have its flaws, as evident by the symptoms (but the cause has yet to be determined), but law is a subject I enjoy, and despite the good girl syndrome, student associations offer great social events!

Mention something that you consider being particularly good about studying law in your country. I honestly don’t have anything here. I have no grounds to compare on. I guess we have really cool laws. And this one time in the 50s a book was in supreme court because it was smutty. That's really fun.

According to you, which is the most fun study event in your country?

NORDIC WEEK OSLOOOOO YEAYHHHHHHHHHHAYAYYAYAYH. In all honesty, however: the Legal Winter Games: 300 students form Oslo and Bergen meet in the literal middle of Norway/nowhere to compete in classic winter sports like skiing for 10 minutes, and afterski - the noblest sport of all.

24

Ex Nunc 1/2020


E

mma Söder Juridiska fakulteten @ Stockholm University

Sweden

Hur fungerar antagningsprocessen i ditt land?

När man söker in till en universitetsutbildning i Sverige kan man söka i olika kvoter. De vanligaste kvoterna är för sökande med gymnasiebetyg utan komplettering samt för sökande med högskoleprovsresultat. Söker man in med finska gymnasie- och studentbetyg är man alltså i den förstnämnda kvoten. Vad gäller juristutbildningen vid Stockholms universitet tar de in cirka 300 studenter per urval.

Hur ser den juridiska utbildningen och arbetsmöjligheterna ut i ditt land?

Juristprogrammet vid Stockholms universitet omfattar 270 högskolepoäng och 4,5 års heltidsstudier. Examenstiteln är juristexamen (Master of Laws, LL.M). När det gäller arbetsmöjligheter för oss juriststudenter i Stockholm vill jag inte uttala mig allt för mycket – jag läser nämligen min andra termin och har själv inte sökt något juristjobb ännu. När byråer söker sommarnotarier vill de helst att man ska ha läst minst sex terminer, men innan dess finns andra möjligheter. Det jag vet är att det på juristprogrammet i Stockholm finns många som jobbar på byråer redan från de lägre terminerna, men då till exempel som kvällsreceptionist på en byrå. Jag känner också människor som tidigt på utbildningen har fått jobb som juridiska rådgivare eller som föreläsare på Norstedts Juridik, alltså ett bokförlag.

Hur ser studierna ut?

Vi läser två eller tre kurser per termin och varje kurs skiljer sig arbetsmässigt från den andra. Utbildningen har ett högt närvarokrav och flera obligatorier per kurs. Det finns även en s.k. spärrkurs nästan varje termin. Ifall man inte klarar alla obligatorier på en spärrkurs får man i regel inte gå vidare till nästa termin tills man har klarat dem. Obligatorierna är till exempel allmän närvaro eller aktiv närvaro på ett skilt seminarium (till exempel aktiv närvaro på ett rättegångsspel), godkända inlämningsuppgifter och föredrag samt godkänd tentamen. Vi skriver alltid en tentamen i slutet av varje kurs och i varje kurs kan vi erhålla betyget AB, BA, B eller U där AB är det högsta betyget och U är underkänt.

Hur trivs du med studierna?

Jag trivs otroligt bra med mina juridikstudier, och framförallt trivs jag otroligt bra på juristprogrammet vid Stockholms universitet. Det läggs mycket resurser på vårt program vilket märks. Jag är mycket nöjd med mitt val av studier och studieort!

Roligaste studieevenemanget enligt dig?

Stockholm är inte känt för sitt studentliv, men vår förening gör ändå ett bra jobb. Insparken är kanske det största och roligaste. Hela insparken är en tävling mellan seminariegrupperna och man kan vinna otroligt fina priser, till exempel en resa. Vår årsbal som anordnades i november var också riktigt, riktigt rolig!

Ex Nunc 1/2019

25


HONG KONG VAIHTOKOHTEENA Kia Kivimurto

Olin ensimmäisen vuoden syksystä asti haaveillut vaihto-opinnoista Hong Kongissa. Päädyin hakemaan

Hong Kongiin siksi, että halusin lähteä Eurooppaa kauemmaksi ja poistua omalta mukavuusalueelta. Lisäksi Hong Kongissa on mahdollisuus opiskella englanniksi ja University of Hong Kong (HKU) on yliopistona

maailmalla todella arvostettu (lukeutuu top 20 oikeustieteelliseen koko maailmassa). Sopeutuminen vaihtokohteeseen kävi nopeasti, enkä kokenut sen suurempaa kulttuurishokkia. Rakastan aasialaista kulttuuria ja Hong Kong oli kaupunkina minulle entuudestaan tuttu.

26

Ex Nunc 1/2020


VAPAA-AIKA Vaihdossa arki tuntui hyvin erilaiselta verrattuna siihen, mitä se on Suomessa. Osasyynä tähän on varmasti se, että olen Suomessa työskennellyt osa-aikaisesti opiskelujen ohella. Vapaa-aikaa vaihdossa oli siis runsaasti. Yliopisto järjesti kaikenlaisia aktiviteetteja, joten tekemistä vaihdossa kuitenkin riitti. Lukukauden lyhyen keston ja reissaamisen vuoksi varsinaisia arkirutiineja vaihdossa ei juurikaan ehtinyt muodostua. Se mistä itse pidin eniten olikin juuri kaupungin vaihtelevuus, eikä Hong Kongissa tullut milloinkaan tylsiä hetkiä vastaan.

OPISKELU Massaluentojen sijaan opetus on enemmän osallistavaa. Luennot olivat interaktiivisia ja luennoilla on 20-30 opiskelijaa, joten myös luennoitsijoihin tutustui paremmin. Luennoille täytyi lukea etukäteen paljon kir-

jallisuutta, sillä jokaisella luennolla täytyi olla valmis keskustelemaan ryhmässä aiheesta. Luennoilla on läsnäolopakko ja yksi luento kesti 3 tuntia. Opinnot pystyin sikäli suunnittelemaan etukäteen varsin kattavasti, sillä kurssin kuvauksissa oli kerrottu kurssille tarvittavat vaatimukset (esim. onko suoritustapana tutkielma vai loppukoe) ja luentojen ajankohdat. Vaihdossa pääsin tutustumaan Hong Kongin lainsäädäntöön ja common law-oikeuteen perustuvaan oikeusjärjestelmään, johon ei oikeusnotaarin tutkinnossa juurikaan perehdytä. Arvosteluasteikko on A:sta D:hen ja kilpailu arvosanoista on kovaa. Kirjastolla vietetään pitkiä aikoja, ja siellä löytyy myös paikkoja, missä voi nukkua. Lukukausi alkoi syyskuun ensimmäisellä viikolla. Lokakuun puolessa välissä oli lukuloma, jolloin monet vaihtarit lähtivät reissaamaan. Pelkästään Hong Kongissa riittäisi nähtävää koko lukukaudeksi, mutta suurin osa vaihtareista matkusteli vaihdon aikana ympäri Aasiaa. Lukujärjestyksestä sai helposti tehtyä sellaisen, että ainakin yksi päivä viikosta oli vapaa, mikä helpottaa huomattavasti reissaamista. 1/2020 Ex Nunc 27


ASUMINEN

Asuin vaihdon ajan yliopiston asuntolassa, jota täytyi hakea neljä kuukautta ennen vaihtoon lähtöä, sillä asuntolapaikoista on kova kilpailu. Mikäli on tottunut asumaan yksin, saattaa edessä olla pienimuotoinen shokki. Asuntolassa jaetaan viidentoista neliön huone toisen opiskelijan kanssa. Yksityisyyttä ei siis juurikaan ollut puoleen vuoteen, mutta tämä kannattaa ottaa kokemuksena. Asuntolan hinta oli mielestäni kohtuullinen, sillä kuukauden vuokra on noin 200 euroa. Kylpyhuone ja keittiö jaetaan kerroksen muiden opiskelijoiden kanssa. Meidän kerroksessamme oli 13 huonetta eli yhteensä noin 25 opiskelijaa. Asuntolassa asui kaiken kaikkiaan 350 opiskelijaa, sekä vaihtareita että paikallisia. Asuntolan sijainti oli täydellinen, sillä koulumatka taittui kävellen alle kymmenessä minuutissa. Lisäksi meidän asuntolamme pihassa oli kuntosali uima-altaineen, joita sai käyttää veloituksetta.

MIELENOSOITUKSET

Ajankohta, jolloin lähdin vaihtoon, oli normaalista poikkeava. Hong Kongissa mielenosoitukset alkoivat keväällä 2019 nyt jo poisvedetystä lakiehdotuksesta, joka olisi mahdollistanut rikoksista syytettyjen luovuttamisen manner-Kiinaan. Syvempänä syynä lienee pelko Kiinan kiristyvästä otteesta. Omalta osaltani epäröin vaihtoon lähtemistä elokuussa, sillä uutisista sai sen kuvan, että kyynelkaasua pöllyää koko ajan ilmassa. Lisäksi Suomen konsulaatti tiedotti Hong Kongiin saapuvia huomioimaan useat, alueella säännöllisesti esiintyvät mielenosoitukset, joiden yhteydessä on ollut väkivaltaisia yhteydenottoja mm. poliisin ja mielenosoittajien välillä. Saapumista edeltävänä viikkona elokuussa Hong Kongin tilanne oli sikäli kaoottinen, sillä lentokenttä oli suljettuna mielenosoitusten vuoksi. Yliopisto tarjosi tästä syystä lentokenttäkuljetuksen asuntolaan, jotta vaihto-opiskelijoiden oli turvallista saapua maahan. Yleisesti ottaen mielenosoituksia oli helppo välttää, sillä niistä tiedotettiin etukäteen eivätkä ne kohdistuneet ulkomaalaisiin. Suurimmat mielenosoitukset usein ajoittuivat erityisesti viikonlopuille ja näiltä alueilta oli metropysäkit suljettuina, joten alueelle ei vahingossa päätynyt. Mielenosoitusten vaikutus näkyi myös vahvasti yliopistolla, mutta ilmapiiri ei ollut pelottava. Paikalliset lauloivat asuntolassa aina iltaisin kymmeneltä Glory to Hong Kong ja asuntolasta toiseen huudettiin “Fight for freedom. Stand with Hong Kong” slogania.


Vaihdon edetessä ilmapiiri alkoi kuitenkin muuttua ja mielenosoituksista tuli entistä enemmän väkivaltaisempia. Joinakin päivinä koko metroverkko oli suljettuna, lähimmät metrosisäänkäynnit oli tuhottu, pankkiautomaateista oli raha ajoittain loppu, ruokakauppojen hyllyt olivat tyhjillään sekä yliopiston tapahtumia ja luentoja peruttiin. Lukukausi keskeytettiin marraskuun puolessa välissä ennenaikaisesti mielenosoittajien vallattua kampusalueita ja opetus siirrettiin online-järjestelmään. Osa vaihto-opiskelijoista palasi lukukauden keskeytyksen vuoksi takaisin kotiin ja osa lähti reissaamaan muualle Aasiaan.

LOPUKSI

Kannattaa huomioida, että Hong Kongiin lähtö ei ole halpaa. Rahaa tulee menemään muun muassa viisumiin, rokotteisiin, lentoihin, puolen vuoden asuntolavuokraan (maksettava kerralla käteisenä), ja kielitestiin (HKU vaatii IELTS- tai TOEFL-kielitestin todisteeksi englannin kielen riittävästä taidosta). Tämän lisäksi on hyvin suositeltavaa ottaa kattava matkavakuutus. Hong Kong on suurkaupunki, josta löytyy kaikki: huippuyliopisto, suurkaupungin monikulttuurisuus sekä upea luonto mahtavine vaellusmahdollisuuksineen. Muutamassa kuukaudessa ehti nähdä ja kokea paljon, saada paljon uusia ystäviä sekä kehittää omaa osaamista täysin uudessa ympäristössä. Uskon, että vaihdon hyöty näkyy työelämässä muun muassa kielitaidon kehittymisessä. Tämän lisäksi muihin vaihtareihin tutustumisen myötä olen saanut paljon uusia kansainvälisiä kontakteja, joista voi olla hyötyä tulevaisuudessa. 1/2020 Ex Nunc

29


nunc point Mikko Kanervo

Juristi, matkusta!

O

len huomannut eläväni yhteiskunnassa, jossa matkustamista pitää jollakin tapaa perustella. Ulkomaanmatkojen yleistyessä, niihin liittyviä ongelmia, kuten suuria hiilidioksidipäästöjä, on aiheellisesti nostettu esille. Tästä johtuen on syntynyt keskustelua ”tarpeettomasta” tai ”liiallisesta” matkustelemisesta. Matkustelemista on ilmeisesti jollain tapaa perusteltava. Esitän nyt perusteluni sille, miksi jokaisen juristin olisi hyvä matkustella.

Entä juridiikan ala?

Juridiikka on väistämättä kansainvälistä. Ensinnäkin osa juridiikasta on puhtaasti kansainvälistä oikeutta. Lisäksi Euroopan alueella vaikuttaa monin paikoin EU:n sääntely. Voidaankin perustellusti kysyä, onko näissä kulttuurisidonnaisia elementtejä? Kuinka voisimmekaan ymmärtää tärkeitä prejudikaatteja, mikäli emme ymmärrä prejudikaatteja antavan maan kulttuuria? Tällöin emme kykenisi ymmärtämään täysin prejudikaatteja antavien Miksi matkustamisesta ylipäätänsä voisi olla ihmisten näkemyksiä. hyötyä? Kolmantena mainittakoon EU:n sääntelyn ulkopuolinen kansallinen oikeus, Enää ei voida käyttää nimitystä erityisesti rikos- ja verokansainvälistyvä maailma. eivät kuitenkaan oikeus. Näilläkin aloilla on Yhteiskuntamme on Ihmiset jo kansainvälinen — juurikaan poikkea suomalaisista hyvä ymmärtää ympäröivää maailmaa, sillä sellaiset ilmiöt kauttaaltaan. Tässä kuin kansainväliset rikokset sekä kansainvälisessä yhteiskunnassa toimiminen verosuunnittelu tekevät niistäkin kansainvälisiä edellyttää tiettyjä kansainvälisyyteen liittyviä oikeudenaloja. taitoja, kuten kielitaitoa, kulttuurin tuntemusta, Voitanee tehdä rohkean yleistävä väite: avointa mieltä ja suvaitsevuutta. Näkemykseni jokainen juristi törmää kansainvälisyyteen mukaan tehokkain tapa oppia näitä taitoja on työssään. Tämän vuoksi kansainvälisyyteen mennä itse ulkomaille katsomaan ja oppimaan. liittyvät taidot, joita voi oppia parhaiten Tärkeä oppi, jonka olen saanut matkustelemalla, ovat erityisen tärkeitä juristeille. matkusteltuani on se, että minne ikinä Kannustan kaikkia pakkaamaan menenkin ihmiset ovat lopulta melko laukkunsa ja lähtemään oppimaan! samanlaisia. Kuulemme ulkomailta paljon Opiskelijavaihto on loistava tapa kehittää tarinoita ja useimmat niistä ovat varsin kielitaitoaan sekä oppia vierasta kulttuuria. negatiivissävytteisiä. Tämä johtunee kuitenkin Paljon voi kuitenkin oppia vaihto-opiskelua enimmäkseen siitä, etteivät toisenlaiset lyhemmilläkin reissuilla. Esimerkiksi Euroopan tarinat ylitä kotimaan uutiskynnystä. Tilanne läpi reilaaminen on kokemus, jonka myötä ulkomailla voi olla kotimaata vaikeampi, tutustuu parhaimmillaan ihmisiin eri maista ja mikä saattaa johtaa erinäisiin ristiriitoihin, lähtökohdista. Samalla oppii paljon uutta niin pahimmillaan konflikteihin. Ihmiset eivät ympäröivästä maailmasta kuin itsestäänkin. kuitenkaan juurikaan poikkea suomalaisista.

30

Ex Nunc 1/2020


Text: Dante Ra Bilder: Dante Ra, Alexandra Jaakkola, Anna-Lotta Castrén, Camilla Nguyen, Mathias Hauge

Varför alla borde prova på en double -

En kärleksförklaring till de nordiska veckorna

Aloitin opinnot syksyllä 2019. En ollut koskaan kuullut kansainvälisistä viikoista ennen opintojeni alkua. Jo fuksiviikkojen aikana kuulin jatkuvasti monilta ihmisiltä tarinoita KV-viikoista. Vaikka minulle kerrottiin lukuisia tarinoita, oli silti vaikeaa saada selkeä käsitys kyseisestä ilmiöstä. Päätin kokeilla tätä mystistä ilmötä, ja ilmottauduin Uppsalaviikolle. Kuin saavuin Uppsaalaan, minulla oli suuret odotukset viikosta, mutta vielä suurempi oli epävarmuus siitä, mitä kaikkea kohtaisin. Jo ensimmäisen tunnin aikana minusta tuntui, että olin mukana KV-perheessä! Tästä lähtien olen tavannut ihmisiä, jotka nyt, puoli vuotta myöhemmin ovat hyviä kavereitani. Muistan vieläkin kuinka hämmentynyt olin siitä, kuinka helppoa oli lähestyä ja tutustua uusiin ihmisiin KV-viikoilla. 1/2020 Ex Nunc

31


Årsfesten i Århus

I

våras har jag, tillsammans med fantastiska människor från Justus, rest till Bergen och den ökända dubbeln: Århusveckan följt av Oratorveckan i Reykjavik.

L

egationen från Justus anlände i Århus endast för en s.k helgen (dvs en halv vecka). Vi hann perfekt till den nordiska sitzen. Sitzen ordnades i Århus vackra campusområde. Omedelbart blev vi målade i ansiktet med ansiktsfärg, då temat för sitzen var rave! Århusveckan är dock känd för dess årsfest med en öppen bar. En öppen bar var en fantastisk idé, och stämningen var som aldrig förr. Drickspel under bordet med frack på var något jag varmt rekommenderar för alla!

32

Ex Nunc 1/2020


Oratorveckan i Island

S

trax efter att Århusveckan led mot sitt slut, riktade legationen sina blickar mot Island. Det var dags för Oratorveckan. Veckans tema var yttrandefrihet (freedom of speech). Vi fick ta del av flera otroligt intressanta föreläsningar, träffa Islands president, besöka Islands högsta domstol samt parlament. På kvällen ordnades flera sociala aktiviteter. Vissa sprang, medan andra beslöt att ta det lugnt i baren. Att simma i en damm mitt i centrum av Reykjavik blev lite av en grej under veckan. Under veckan fick vi dessutom se de mest fantastiska sevärdheterna som Island har att erbjuda. Min personliga favorit var Blue Lagoon, en naturligt uppvärmd varmvattenkälla kombinerat med ansiktsmask och förfriskningar.

D

e nordiska veckorna har gett mig fantastiska vänner samt mycket skratt och energi för studierna. Att få lära en ivrig svensk olika finska svordomar, trängas i en toalett med 20 andra för en hederlig omgång av Mörkö eller att få lyssna på föreläsningar som faktiskt påverkar en och lämnar spår, är varför de nordiska veckorna är har lämnat många goda minnen. De nordiska veckorna ger alla som deltar ett brett nätverk runt hela Norden. De som deltar får också lära sig om intressanta juridiska frågor, som inte ingår i läroplanen. Dessutom är de nordiska veckorna ett utmärkt tillfälle för en person att uppleva hela Norden, på ett roligt och billigt sätt. De nordiska veckorna har, helt enkelt, något för alla. Veckorna präglas synnerligen av en riktig Alla med –anda, där alla tas med och ingen lämnas utanför.

Länge leve det Nordiska sekretariatet! Med nordisk kärlek, Dante Ra

1/2020 Ex Nunc

33


PERSONINTERVJU Justusiter i arbetslivet 34

Ex Nunc 1/2020


FRÅN FINLAND, TILL DUBAI OCH VIDARE TILL ZÜRICH 1. Berätta kort om dig själv. Thomas Högfors, blev färdig jurist år 1999 från Helsingfors Universitet. Född och uppväxt i Vasa. Gift med tre barn. Flyttade bort fran Finland i början på 2008. Bor för tillfället i Zürich sedan juli 2019.

2. Varför juridik? Det fanns egentligen två alternativ som jag var intresserad av, ekonomi eller juridik. Jag studerade ekonomi ett par år, men beslöt sedan att prova på juridiken och jag har nog inte ångrat mitt beslut.

1999: Jurismagister från Helsingfors Universitet 1999: Legal Counsel på Wärtsilä Finland Oy 2008: Legal Counsel/Senior Legal Counselpå Wärtsilä på Wärsilä Guld FZE (Dubai) 2011: Country Legal Counsel and Integrity Officer på ABB (Dubai) 2015: General Counsel - Legal & Integrity UAE + Oversight countries på ABB (i Dubai) 2019: Global Head of Legal and Integrity - Motion på ABB (Zürich)

.

3. Vilka minnen dyker upp när du tänker tillbaka på din tid i Justus? Goda minnen, bra studiekompisar och många trevliga fester.

Thomas Högfors

4. Hur har din karriär sett ut? Jag började jobba på Wärtsiläs juridikavdelning under studietiden. Detta var ett jättebra startskott för en internationell juristkarriär. Jag började med att jobba med enkla NDA's och liknande och arbetsuppgifterna växte sedan med tiden. Då jag blev färdig jurist år 1999 jobbade jag redan med komplicerade EPC (nyckeln i handen) avtal runt om i världen. Jag jobbade på Wärtsila i Finland ända till år 2008 och jobbet innebar en hel del resor till alla världens horn. 2008 började jag jobba i Wärtsila Dubai och där var jag den första juristen som Wärtsila hade i Mellanöstern. Efter 3 år med Wärtsila i Dubai så började jag jobba som chefjurist för ABB i Förenade Arab Emiraterna och efter en tid fick jag större ansvarsområde och ansvarade for Mellanöstern och en del andra länder.

5. Vad är dina nuvarande arbetsuppgifter och ditt expertområde? För tillfället är jag global chefsjurist for ABB Motion som är en av ABB's fyra business divisioner och som har en omsättning på omkring 7 miljarder USD. Mina arbetsuppgifter är i dagens läge mest relaterade till strategiska beslut beträffande juridiska och "compliance" frågor i stora projekt och disputer.

6. Hur ser en normal arbetsdag ut? Det finns nog ingen normal arbetsdag för mig, alla dagar är olika och det beror på ifall man är på arbetsresa eller ifall man jobbar på kontoret. Den gemensamma nämnaren ar nog att varje dag är olik den förra och att nya utmaningar uppkommer dagligen.

1/2020 Ex Nunc

35


7. Hur kommer det sig att du har börjat jobba utomlands, med tanke på att du tidigare har jobbat i Dubai och numera jobbar i Schweiz? Jag hade tillfället att börja jobba utomlands tack vare att jag jobbade på Wärtsila som är ett internationellt företag med kontor runt om i världen. Jag gillar utmaningar och för mig var det en självklarhet att åka iväg då man fick en möjlighet. Man lär sig också en hel massa nytt då man flyttar. Vår flytt efter 12 år i Mellanöstern till Schweiz i somras var också ett jättestort ombyte med en massa nya saker att ta i beaktande.

8. Upplever du att det har varit lätt att gå från att jobba i Finland till att jobba utomlands? Tack vare att jag alltid jobbat med internationell avtalsrätt så är jobbet ganska likadant var än i världen man är. Det finns förstås stora skillnader i kulturen och hur man t.ex. förhandlar ett avtal – den amerikanska stilen är helt annan än den stil man har i Mellanöstern, vilken igen skiljer sig betydligt fran många asiatiska länder. Arbetsdagens längd är nog relativt lång var jag än har varit, men lokala skillnader finns förstas beträffande flexibilitet att jobba hemifrån etc.

9. Vad är det bästa respektive mest utmanande med att jobba utomlands? Det bästa med att jobba utomlands för mig har nog varit att lära sig förstå andra kulturer och att möta en massa intressanta mänskor från alla håll i världen. Det som är mest utmanande är nog de första månaderna i ett nytt land, då allt är nytt och ingenting fungerar som man är van vid.

"Det bästa med att jobba

utomlands för mig har nog varit att lära sig förstå andra kulturer och att möta en massa intressanta mänskor från alla håll i världen.

10. Är det viktigt med språkkunskaper inom diverse språk för att jobba utomlands, eller är det engelskan som är mest betydelsefull? Engelskan är förstås globalt sett viktig, men sedan beror det på i vilken region man jobbar. I flera länder skrivs avtalen på det lokala språket (eller på två språk, engelska + lokala språket). Varje extra språk man hanterar ar ett plus. För framtiden är säkert mandarin ett viktigt språk som kan öppna många dörrar i flera företag.

11. Vad skulle du vilja säga till blivande jurister som är intresserade av att ta karriären utanför Finlands gränser?

36

Ex Nunc 1/2020

Våga fara ivag och ta chansen ifall du har möjlighet. Det finns flera olika sätt att förbattra sina möjligheter att jobba utanför Finland. Exempelvis jobba i ett internationellt företag, studera utomlands (LLM eller ta en "bar exam") eller lära dig nya språk.


STRESSHANTERINGS

SPECIAL

Justusiitti - miten menee?

38

Motion som skydd mot stress

40

Miten juxit tasapainottavat kouluun liittyvää stressiä liikunnalla

41

Kaksi koulutusta samaan aikaan: miten ne yhdistetään?

44

Advokatyrket ur stresshanteringssynpunkt

46

Kolumn: Ett alternativ för att slippa jobbstressen?

50

1/2020 Ex Nunc

37


JUSTUSIITTI MITEN MENEE? Meidän oikkareiden ympärillä vallitsee myrkylKuinka usein saat kysymykseen ”miten menee” vastauk- seksi, että ”ihan hyvin” tai ”on vähän kiirettä”? Nämä vas- linen suorittamisen kulttuuri, jota me opiskelijat vieläpä taukset ovat kovin yleisiä – ehkä ne tuntuvat luontevilta, itse ruokimme. Pelkästään ajatus siitä, että on tentti tuja joskus niin vastataan kohteliaisuussyistä, kun ajatel- lossa tai että pitäisi jo olla oman alan työpaikka kesäklaan, ettei haluta kuormittaa toista. Vastauksen taakse jää si, voivat johtaa stressin lisääntymiseen. Ajatellessa tätä kuitenkin usein paljon sellaisia olosuhteita tai tunteita, vallitsevaa suorituskulttuuria, tuntuu usein jopa siltä, joista vastaaja ei välttämättä halua kertoa. Tai ehkä vas- että me oikkarit oikein etsimme stressiä. Ehkä meillä taaja ei hektisen arjen keskellä ole itsekään ehtinyt py- oikiksessa vallitsee jonkinlainen stressikulttuuri ja selsähtyä miettimään, miten hänellä ihan oikeasti menee. lainen ajatustapa, että koko ajan pitäisi olla jopa vähän liikaa tekemistä. Jos on yhtään Meillä oikkareilla on usein kunnianhimoisia tavoit- Etsimmekö me oikkarit sitä stressiä? liikaa vapaa-aikaa ja stressitön aikakausi, monet helposti teita. Moni meistä on perfekhankkivat itsensä taas kiireitionisteja, monella meistä pitää aina olla monta rautaa tulessa. On arvosanapaineita, seen ja stressaavaan tilanteeseen lisäämällä opintoja tai paineita käydä töissä, paineita hakea töitä. Tämä kom- muita aktiviteetteja arkeensa. Joskus stressisi voi lähbinaatio voi helposti olla myrkyllinen ja yksi suuri syy teä jopa siitä, että ystäväsi stressaa tulevista tenteistä ja siihen, miksi opiskelijat kokevat niin paljon kuormittu- alat itsekin stressaamaan aivan turhaan, suurimmaksi mista ja etenkin stressiä. Stressillä tarkoitetaan tilannet- osaksi pelkän ryhmäpaineen takia. Voisimmekin kysyä ta, jossa henkilöön kohdistuvat haasteet ja vaatimukset itseltämme, että etsimmekö me oikkarit sitä stressiä? On toki tärkeää muistaa myös se, että kaikki ylittävät hänen käytössään olevat voima- tai aikavaransa. Ulkopuolelta tulevien vaatimusten lisäksi itselle asete- stressi ei ole haitallista, ja lyhytaikaista stressiä ihminen tut odotukset ja vaatimukset voivat aiheuttaa stressiä. kestää yleensä paremmin kuin pitkäkestoista.

38

Ex Nunc 1/2020


Stressi voi saada ihmisen yltämään parhaaseen mahdolliseen suoritukseen, ja tilapäinen stressi voikin usein olla jopa positiivinen voima, joka nostaa vireystilaa ja auttaa pääsemään toivottuihin tuloksiin. Positiivista kuitenkin on se, että me opiskelijat yritämme vähentää stressin määrää esimerkiksi urheilemalla, olemalla ystävien kanssa tai tekemällä asioita, josta pidämme. Puhuminen asiasta jää silti vähäiseksi. Mielestäni olisikin tärkeää välttää tuntemuksiensa peittämistä ja mieluummin avoimesti puhua asiasta, koska puhumattomuus voi olla tuhoisaa. Voi myös olla vaikea huomata eroa arjen kiireellisyyden ja stressin välillä. Jos sinulla on jatkuvasti paljon tekemistä, et välttämättä edes huomaa, että sinulla on stressin oireita. Usein joku läheinen huomaa stressin aiheuttamia oireita ennen sinua itseäsi. Joskus henkilö saattaa kuitenkin kohdata niin paljon vaatimuksia, muutoksia tai muita stressitekijöitä, että omat käytettävissä olevat voimavarat menevät äärimmilleen tai ylittyvät. Yleisimmin stressi kumpuaa ihmissuhteista, omasta tai läheisten terveydestä sekä työstä. Joskus positiivisetkin asiat, kuten valmistuminen tai uusi työpaikka, voivat aiheuttaa stressiä. Stressi onkin yksilöllistä. Se, mikä stressaa toista, ei hetkauta toista lainkaan. Vakava stressitila voi pahimmissa tapauksissa johtaa totaaliseen lamaantumiseen eli burn-outiin ja masennukseen. Aktiivisuus ja hyvät arvosanat ovat arvostettuja työnhaussa ja monet työnantajat kertovat, että esimerkiksi hyvät arvosanat ja aktiivisuus järjestötoiminnassa katsotaan isoksi hyödyksi. Pelkästään pyrkimys näiden odotusten täyttämiseen voi aiheuttaa stressiä, esimerkiksi silloin kun lisäämme toivottuja aktiviteetteja elämäämme, tai kun pelkästään mietimme, mitä kaikkea meidän tulisi tehdä ja olla, jotta täyttäisimme työnantajien kriteerit. Mutta onko esimerkiksi se yksittäinen työpaikka omaa jaksamista tärkeämpi? Opiskelijoiden hyvinvointi on ollut paljon tapetilla viime aikoina. YTHS:n tekemästä tutkimuksesta käy ilmi, että noin yksi kolmasosa opiskelijoista

kokee ylirasittuneisuutta ja mielenterveysongelmia opintojen ohella. Mielenterveysongelmista ja hyvinvoinnista harvoin puhutaan opiskelijoiden keskuudessa, ja aiheen ympärillä valitsee jonkinlainen tabu. Hakemalla apua, kun sitä tarvitsee ja puhumalla omasta jaksamisesta, parantaa omaa hyvinvointia ja edesauttaa myös sitä, etteivät ongelmat jaksamisessa tai avun hakeminen olisi enää tabu. YTHS tarjoaa paljon apua opiskelijoille. Apua tulisikin hakea rohkeasti, eikä missään nimessä tulisi ajatella, että on vahvuutta olla hakematta apua ja yrittää selviytyä yksin – päinvastoin. Syyllistyn itse usein sellaiseen ajattelutapaan, että minun on saatava aina paljon aikaan. ihmisten kysyessä kuulumisia olenkin yrittänyt alkaa kertomaan avoimesti ja rehellisesti, mitä oikeasti kuuluu. Kun olen esimerkiksi kertonut, että minulla on useita meneillään olevia projekteja, jotka vievät välillä jopa liikaa vapaa-aikaani, on kuulumisten kysyjä usein tarjoutunutkin auttamaan minua jossain asiassa. Avun vastaanottaminen ja töiden jakaminen on paitsi vähentänyt omaa työmäärääni ja auttanut jaksamaan, myös parantanut projektien lopputulosta. Kehotankin sinua seuraavalla kerralla vastaamaan rehellisesti, miten oikeasti jaksat, kun joku kysyy. Älä tyydy vastaamaan, että ”ihan hyvää”, jos joku asia painaa mieltäsi. Uskalla avata tilannettasi ja jaksamistasi enemmän kertomalla esimerkiksi, että mikä juuri tällä hetkellä häiritsee tai stressaa sinua. Puhuminen auttaa ja lievittää stressiä, ja useammin kuin uskotkaan, myös keskustelukumppanisi on läpikäynyt samanlaisia tunteita. Näin ollen tilanteesta puhuminen helpottaa paitsi sinua, myös todennäköisesti keskustelukumppaniasi. Yhdessä voimme vaikuttaa eniten, ja jo auttamalla muutamaa ihmistä esimerkiksi stressaavan jakson keskellä, voimme nopeasti parantaa koko meidän yhdistyksen hyvinvointia. Pidetään huolta sekä omasta hyvinvoinnista että toisistamme!

Jonas Holm Puheenjohtaja

1/2020 Ex Nunc

39


Motion -

Det allra bästa skyddet mot stress? Stress har blivit ett allt mer vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle till följd av vårt höga livstempo. Stressen genomsyrar vår vardag på många plan. Rimliga mängder stress är inte skadligt, snarare tvärtom, men det uppstår ett problem där kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila under en allt för lång tid. Det är då här motionen kommer in. Studie efter studie visar samma sak: Fysisk aktivitet är det överlägset bästa sättet att förebygga stress. Nedan anges fem orsaker varför.

Liikunta lieventää stressin aiheuttamia oireita

12 34 5

Stressi aiheuttaa korkeaa verenpainetta ja epätasaisia verensokerin arvoja, sekä kolesterolin tason nousua. Liikunta tasoittaa ja laskee näitä. Stressi heikentää vastustuskyvyn. Säännöllinen liikunta vahvistaa ja antaa paremman vastustuskyvyn infektioita vastaan.

Motion främjar återhämtning

Stress har en tendens att försämra vår förmåga att slappna av och få en god nattsömn, vilket vidare kan orsaka ytterligare stress. Således blir återhämtningen allt svårare ju längre tid man har varit stressad. Det hela brukar bilda en ond cirkel. Därför är regelbunden motion viktigt, eftersom att det främjar sömnen och hjälper oss att snabbare hitta balans. I allmänhet underlättar fysisk ansträngning att ta det lugnt och vila.

Liikunta tuo mukaansa positiivisia vaikutuksia

Liikunta tuo mukanaan monta positiivista vaikutusta jotka vaikuttavat meidän psyykkiseen sekä fyysiseen hyvinvointiin. Monet liikunnan muodot voidaan harrastaa ryhmässä tai luonnossa, mikä itsessään on positiivinen kokemus. Justus Sports Clubin mielestä liikunta on tärkeä asia hyvän terveyden, sekä psyykkisen että fyysisen, hyvinvoinnin ylläpitämiseksi. Liikunta on hyvä tapa tutustua muihin Justusiitteihin. Liity facebook ryhmään Justus Sports Clubiin, niin saat lisää tietoa liikuntatapahtumista!

40

Ex Nunc 1/2020

Motion gynnar våra kognitiva funktioner När vi är stressade försämras våra kognitiva förmågor betydligt. Dit hör förmågan till planering, prioritering, abstrakt tänkande, logiskt tänkande och fram för allt förmågan att fokusera på en uppgift i taget. När stressen är närvarande tenderar våra tankar att gå kors och tvärs utan logisk baktanke. Medan stress försämrar bland annat minnet och koncentrationsförmågan, ökar motion blodflödet till hjärnan och stärker hjärnans kognitiva funktioner.

Liikunta vapauttaa kehon omia masennusta vastustavia aineita Pitkäkestoinen stressi voi pidentyessään johtaa alakuloisuuteen, ahdistukseen ja masennukseen. Useat tutkimukset osoittavat, että liikunta auttaa ylläpitämään psyykkistä ja fyysistä terveyttä. Lisäksi fyysinen aktiivisuus lisää endorfiinin määrää kehossa. Endorfiinit vaimentavat kivun tunnetta sekä nostaa ihmisen fyysistä mielihyvää ja onnellisuuden tunnetta.


MITEN JUXIT TASAPAINOTTAVAT KOULUUN LIITTYVÄÄ STRESSIÄ LIIKUNNALLA

Sofia Uusitalo CrossFit

Inom våra studier blir är det ingen tvekan om att det mycket sittande och läsande, vilket de flesta är medvetna om. Vi sitter långa dagar på bibban samt föreläsningar för att skapa oss kunskapen för att kunna prestera på följande tent eller uppgift. Bland allt detta måste vi dock komma ihåg att ta hand om oss själva och vår kropp! Jag har hållit med CrossFit regelbundet i cirka två år var innan jag hållit på med i ridning i 13 år, varmed idrott i någon form alltid varit en stor del i min vardag. Variationen, möjligheten till ständig utveckling på flera plan och gemenskapen inom sporten är några av fler orsaker till att jag fastnade för just denna sport. CrossFit passar alla oberoende bakgrund och ålder. För alla nya som börjar hålls en s.k On-Ramp kurs, som kan ses som en introduktion till sporten och är nödvändigt att genomföra. Under denna genomgås grunderna; de mest centrala begrepp, rörelser och lyften för att ge alla en bra grund att börja bygga upp på, men även för att förebygga olika typer av skador. Precis som inom Justus gäller även “alla med” inom CrossFit, vem som helst kan börja! Jag upplever själv att jag under perioderna jag tränar har mycket mer energi, då jag både äter och sover bättre i följd av träningen. Jag känner mig mer skarp i olika situationer, samt att jag även kan hålla fokus längre perioder. Genom att strukturera upp mina veckor i förhand kan jag även få in både träning och studier på ett optimalt sätt. På de här sättet är de även lättare för mig att lägga upp en tidsplan för min läsning, vilket gör min läsning mer effektiv. Det är ej möjligt att läsa konstant eller vid något skede blir detta bara mycket ineffektivt och vi tar inte längre in ny information. Därmed är det viktigt att skapa sig en motpol till studierna samt arbetet var hjärnan och kroppen för en möjlighet att koppla av och återhämta sig. Själv upplever jag att det bästa att lindra tentstress samt stress i allmänhet är att köra ett tyngre pass. Vi kunde egentligen bygga upp hela vårt liv som en pyramid av olika bitar som är beroende av varandra. För att kunna prestera på bästa möjliga sätt måste vi själva hålla reda på att vi beaktar alla bitar, annars tar helheten skada. Viktigast är att komma ihåg att lyssna på sin egen kropp. Alltid komma ihåg att utgå från din egen plan, dina egna förutsättningar och egna dina mål och inte lägga energi på att jämföra dig med andra och hur de gör.


Mikko Kanervo Kiipeily ja retkeily

Harrastan kiipeilyä. Kiinnostuin siitä noin neljä vuotta sitten. Lajissa viehättää jatkuva itsensä voittaminen. Toinen minulle tärkeä harrastus on retkeily. Sitä olen harrastanut pienestä asti. Viime aikoina olen alkanut etsiä haasteita ja olenkin kiinnostunut soolovaeltamisesta sekä vuoristoretkistä. Mielestäni liikunta on tärkeää koulun vastapainona. Juridiikkaan liittyy vahva työn veto. En ole varmasti ainoa, jolla voi olla vaikeuksia irrottautua arjesta ja koulutyöstä. Liikunta auttaa. Henkilökohtaisesti teen sitä, jotta voisin välillä ajatella muutakin, kuin koulua ja uraa. Urheilu antaa energiaa. Huomaan olevani huomattavasti väsyneempi, kun liikun vähemmän. Liikunta auttaa nukkumista. Keskittymien on myöskin helpompaa silloin, kun on hyvä reeniputki päällä. Joskus on kuitenkin vaikeaa saada itsensä lähtemään liikkumaan pitkän koulupäivän jälkeen. Se kuuluu asiaan. Tähän helpottaa, kun löytää jotain, mistä oikeasti nauttii ja missä on hauskaa. Kannatta sopia kaverin kanssa, että mennään yhdessä, silloin on vaikeampaa viime hetkellä olla lähtemättä. Täytyy myös muistaa, että liikunnasta ei ole apua stressiin, jos se itsessään stressaa. On ihan okei pummaa välillä joku päivä! Stressinhallintaan ulkoilu on minusta paras lääke. Kaikki ovat varmaan kuulleet selityksen siitä, miksi koulun liitutaulut ovat vihreät? Metsäretki tekee saman vaikutuksen mutta hurjan paljon tehokkaammin. Jos kiipeily kiinnostaa, on sen kokeilu tosi helppoa. Vaasassa on huomattavan paljon aktiivisia lajinharrastajia. Kannattaa suunnat WaasaUp:ille ÅA:n kellariin. Kiipeily on hyvin sosiaalinen laji. Kysykää vain rohkeasti apua tai neuvoja toisilta, se kuuluu asiaan! Retkeilyyn kannattaa lähteä mukaan ensin jollain matalan kynnyksen retkellä. Hauskinta se on, kun retki on hyvin suunniteltua ja suuntautuu melko helppoon maastoon. Oma mottoni on, että mennään kaverin kanssa aina kun mahdollista, ja se on sitä mukavampaa, mitä paremmat eväät!

42

Ex Nunc 1/2020


Teresa Delia Futsal

Jag började spela fotboll som 5-åring och vid 13-års ålder halkade jag in på futsal då en kompis lag behövde målvakt, och sen år 2016 spelar vi i division 1. Jag har vuxit upp med fotbollen runt mig så det känns som en självklarhet för mig att spela. Jag mår som bäst på futsalplanen oberoende av hur stressad jag känner mig innan en träning eller match. Eftersom våra studier är så tidskrävande så tycker jag det är avkopplande att utöva en träningsform där man kan fokusera på något helt annat. Det är de dagar man känner att man verkligen inte orkar eller hinner träna som man borde ta sig tid att träna, det hjälper otroligt mycket fast man inte tror det. Jag själv märker stor skillnad när jag tränar och när jag inte tränar. De dagar jag inte hinner eller inte kan träna så är jag väldigt lättirriterad. Jag har också mycket svårare att somna om jag inte gjort av med energi under dagen. I slutändan så ger träningen så mycket mer än vad den tar. Med tanke på tidsindelningen med träning och studier så känner jag inte att det har varit svårt att balansera dem. Man måste hitta en träningstid som passar bäst för en själv och man ska inte känna press för hur länge en “träning ska pågå”. 15 minuter är bättre än inget alls, och fastän träningen inte varar så länge så kommer du ändå känna dig mer avslappnad efter att du rört på dig än vad du gjorde innan. Mitt bästa tips för stresshantering är att hitta något du tycker om att göra som motvikt till all stress som studier och jobb kan medföra. Du ska hålla på med något som får dig att slappna av till 110% där du kan stänga av hjärnan och bara njuta. Det behöver inte vara en idrottsgren som får dig på andra tankar, det kan lika bra vara att läsa en bok eller lyssna på musik. Av egen erfarenhet så tycker jag att idrotten hjälper mig mest, och både kroppen och hjärnan kommer att tacka dig efter ett träningspass. Som sagt så spelar jag futsal och om du är intresserad av att börja spela så finns det många futsallag i Vasanejden och runt om i hela Finland. Det finns futsallag på alla olika nivåer, och även om du vill träna med ett lag på högre nivå så är det säkert möjligt att bara delta i träningarna utan att spela matcher, det finns alltså något för alla! Om du är intresserad av att börja spela så kan du t.ex. ta kontakt med lagets kontaktperson, skicka meddelande på lagets sociala medier eller dylikt och bara köra på!

1/2020 Ex Nunc

43


Kaksi koulutusta samaan aikaan: miten ne yhdistetään? Sanni Riikonen valmistui kauppatieteen kandidaatiksi kesällä 2019 ja tavoittelee nyt kauppatieteen maisterin tutkintoa joulukuun loppuun mennessä 2020. Kauppatieteen opintojen lisäksi hänellä on meneillään myös juridiikan tutkinnon suorittaminen. Hän valmistuu oikeusnotaariksi ensi syksynä. Tehokkaan ajankäytön ja hyvän priorisoinnin myötä kahden tutkinnon opinnot sujuvat hyvin, vaikkakin siihen sisältyy tiettyjähaasteita.

Kahden tutkinnon suorittamisella voi erottautua työmarkkinoilla Sanni pohti kahden tutkinnon suorittamista hyvin aikaisesa vaiheessa. Jo ennen yliopistoon hakeutumista hän oli pitkään miettinyt, kumman valitsisi, juridiikan vai taloustieteen. Lopuksi hän päätyi taloustieteeseen. - Aloitin ensin opiskelemaan kauppatieteitä, ja suuntauduin opinnoissani talousoikeuden pääaineeseen. Talousoikeutta opiskellessani minulle valkeni, että haluan suorittaa myös oikeustieteelliset opinnot.

44

Ex Nunc 1/2020

Ymmärsin, että tulevaisuuden työelämääni olisi suurta hyötyä, mikäli minulla olisi tutkinto myös oikeustieteistä. Haluaisin tulevaisuudessa työskennellä liikejuridiikan parissa, ja tähän tarkoitukseen oikeus- ja kauppatieteiden tutkintojen yhdistäminen sopii mainiosti. Hän uskoo erottautuvansa työmarkkinoilla kaksoistutkinnon suorittamisen avulla, erityisesti kun hän on kiinnostunut työskentelemään liikejuridiikan parissa tulevaisuudessa. - Uskon, että mikäli päädyn työskentelemään liikejuridiikan pariin, tuplatutkinnostani tulee olemaan erityisesti hyötyä. Uskon myös, että kahden tutkinnon suorittamisella voi erottautua työmarkkinoilla.


Opintojen lisäksi tarvitaan myös lepoa, huomauttaa Sanni. Jos eri opintojen tenttitilaisuudet ovat liian lähekkäin, voi olla vaikea löytää aikaa levolle. Tästä syystä hän on yrittänyt löytää keinoja tasapainon saavuttamiseksi koulutyön ja levon välillä. - Pyrin tekemään tarvittavat koulutehtävät arkipäivien aikana, jolloin viikonloput jäävät pääosin vapaa-ajalleni. Yleensä uhraan opiskelulle viikossa noin normaalin työviikon verran, mutta satunnaisesti koulut vaativat suurempaa panostamista.

Tuplatutkinnon suorittaminen syventää osaamistasoa Sanni Riikonen on tyytyväinen valintaansa tuplatutkinnon suorittamisesta ja alleviivaa lisäksi tästä koituvia hyötyjä. - Vaikka olen ollut tyytyväinen päätökseeni suorittaa molemmat tutkinnot, uskon, että tutkintojen suorittaminen päällekkäisyyden sijaan peräkkäin antaisi mahdollisuuden syventyä molempiin aineisiin laajemmin, ja näin tuplatutkinnoista voisi saada vieläkin suuremman hyödyn. Lopuksi Sanni antaa neuvoja, kuinka käsitellä opiskelustressiä opiskellessa kahta koulutusta yhtä aikaa. - Ei kannata antaa liikaa painoarvoa yksittäisille asioille vaan keskittyä käyttämään aika mahdollisimman tehokkaasti. Epäonnistumisista ei kannata liikaa välittää, vaan yrittää sen sijaan tehdä asiat seuraavalla kerralla paremmin.

Haaste on saada aika riittämään Sanni on tietoinen tuplatutkinnon hyödyistä, mutta lisää että, on haasteita saada aika riittämään kahden tutkinnon suorittamiseen samanaikaisesti. - Ajoittain vastaani tulee tilanne, jossa molempien koulujeni kursseilla on pakollista läsnäoloa samanaikaisesti, ja minun pitää selvittää, miten saan kurssit päällekkäisyyksistä huolimatta suoritettua. Joskus tämä tarkoittaa, että joudun jättämään kursseja tietyiltä ajankohdilta kokonaan väliin, kun toisen koulun kurssit vaativat aikani. Joudun usein päättämään, mitä koulutehtäviä tai kursseja priorisoin, kun minulla ei ole aikaa panostaa kaikkiin niin paljon kuin haluaisin.


46

Ex Nunc 1/2020


CHRISTIAN NÄSMAN OCH SABINA SARAMO

Advokatyrket ur stresshanteringssynpunkt I vårt samhälle anses den goda människan vara en som jobbar mycket. En kartläggning visar att många jurister idag upplever höga nivåer av negativ stress. Detta har under senare år resulterat i en diskussion om stresshantering och om balans i arbetslivet. Blir arbetsmängden mindre bara för att allt effektiviseras och digitaliseras, eller är det snarare tvärtom? Hur har synen på stress ändrats i advokatbranschen med åren? Varför är det så viktigt med stresshantering? Advokaterna Christian Näsman och Sabina Saramo på Advokatbyrå Näsman & Båsk, utexaminerade 1993 respektive 2014, berättar om sina erfarenheter av stress ur en advokatsynpunkt. Vad tror ni att det grundar sig på att stress och utbrändhet är så pass vanligt i advokatbranschen? Sabina Saramo tror att det har mycket att göra med arbetstempot. Det är ett hårt tempo där saker ska hända mer eller mindre direkt. Vidare förklarar hon att det kan bero väldigt mycket på personlighetsdrag. - I advokatbranschen finns det självklart också olika personligheter, men det som många har gemensamt är att man vill prestera enligt bästa möjliga förmåga och kanske vill göra mer än vad man orkar med i det långa loppet, säger Sabina. Det är viktiga ärenden man har som advokat, eftersom att de kan vara avgörande för andra människor, menar Christian Näsman. - I vårdnadstvister är det avgörande hur det går för barnen och föräldrarna. I synnerhet när privatpersoner vänder sig till advokater eller till domstolen är det kanske once in a lifetime, vilket gör att man som jurist känner att man vill klara av fallet på bästa sätt för klienten, säger Christian.

Tror ni att stressen kommer från yttre faktorer så som omgivningen eller inifrån som resultat av att man själv hela tiden vill prestera mer? Både Christian och Sabina är överens om att stressen kommer från båda hållen. Christian lyfter fram att kraven hos större byråer kan vara väldigt höga, men att många advokater som personer också kan vara för ambitiösa, vilket kan vara orsaken bakom en inre stress. Det är viktigt att man uppnår en balans, menar Sabina. - Självklart kommer det press utifrån när man har klienter som man företräder med vissa fatalietider som måste hållas, men sedan påverkar också ens egna upplevelse av situationen och arbetsmängden den stress man upplever, säger Sabina. Hur skiljer sig den här branschen från andra branscher ur ett stress- och tidshanteringsperspektiv? Christian anser att det beror på vilka ärenden man har hand om, men att man till stor del kan motverka stressens uppkomst. 1/2020 Ex Nunc

47


- Har man en rättegång måste man prestera just där och då. I övrigt är juristyrket dock väldigt flexibelt, vilket gör att man kan planera sin egen tid väldigt mycket. För oss är det lite både och, det beror på arbetsuppgifterna. Organiserar man sitt arbete och inte lämnar det till sista minuten kan man undvika stressen, säger Christian. Typen av stress kan vara olika beroende på vilken bransch man befinner sig i. Sabina understryker att advokatens arbete ändå till stor del dikteras av domstolars och andra myndigheters deadlines som man måste följa, vilket kan framkalla stress. - Rättegångar har en tendens att hopa sig under samma månad, men sedan kan det gå ett halvår utan rättegångar, säger Sabina. Hur upplevde ni att stressnivån ändrades när ni kom från studielivet och ut i arbetslivet? Sabina påpekar att saker och ting på ett sätt kan bli lättare, eftersom att jobbet får lämnas på jobbet medan studierna var konstant överhängande. Å andra sidan poängterar hon att man under studietiden hade möjlighet till omtentamen, men att det i arbetslivet inte finns samma möjlighet till omförsök, eftersom att man har ansvar för någon annan än sig själv. Stressen är helt annan med

"Att diskutera stress och utbrändhet har tidigare varit tabu.

48

Ex Nunc 1/2020

klienter, eftersom att det är en annan människa som lider om man inte sköter sitt arbete, tillägger Christian. Vidare lyfter han fram digitaliseringens prägel på advokatyrket. - Det är 30 år sedan jag började studera. Jag auskulterade vid tingsrätten efter att jag blev färdig och där var kundkontakten mer utbredd än vad den är idag då allt är digitaliserat. Det fanns inte epost, så allt skickades med brev. Vårt jobb som advokater går idag till stor del ut på att sitta framför datorn och jobba. Det har lett till att folk också förväntar sig att få svar så snabbt, säger Christian. Upplever ni att man alltid måste vara uppkopplad, även utanför arbetstid? Både Christian och Sabina anser att det är man själv som måste dra gränsen mellan arbete och fritid. - Personligen har jag bestämt att när jag är ledig så är jag ledig. Det kan förstås finnas sådana case som man måste jobba på under kvällar och helger, men det är ganska sällan, säger Sabina. Hur upplever ni att stresshanteringen har ändrats med åren? Tror ni att stressnivån skiljer sig baserat på exempelvis kön eller ålder eller är stressen närvarande på samma sätt i samtliga grupper? Sabina är snabb med att konstatera att hur man upplever stress är väldigt långt kopplat till hur man är som person.


- För mig var det väldigt arbetsrelaterat. Jag jobbade långa dagar och kände en större press. På den tiden var vi bara två advokater på Näsman & Båsk samt en annan anställd, vilket gjorde att allt hängde på oss. För mig var det bra att ha sjukledigt och stegvis komma tillbaka till arbetslivet genom att först jobba deltid några månader. I efterhand insåg jag att det var något som hade byggts upp under en lång tid. Jag försökte jobba hårdare och hårdare och det blev till en ond cirkel till slut, säger Christian. Sabina säger att hon har varit på gränsen men klarade sig undan en sjukskrivning, eftersom att hon fick stopp på det innan det gick för långt. Numera ser hon varningstecken på ett helt annat sätt. Hon kan inte påstå att det är nyttigt att komma till en sådan insikt, men att det kan vara ögonöppnande. - Man inser var gränsen går. Om man vet att man börjar må på ett visst sätt är det dags att se sig i spegeln och konstatera att det behövs en förändring för att bryta mönstret, säger Sabina.

Hon inflikar att situationen antagligen kan ha varit annorlunda förr i tiden eller om man jobbar på en större byrå, men att hon upplever att de på Näsman & Båsk är som en stor familj. Christian förklarar att alkoholkulturen inom juristbranschen också har förändrats under årens gång. Tidigare var det mycket vanligare att jurister, så väl advokater som domare och åklagare, använde alkohol för att lindra stressen. Sabina håller med. - Att diskutera stress och utbrändhet har tidigare varit tabu. Skillnaden mellan yngre och äldre generationen är att den yngre faktiskt inser att det här är ett samhälleligt problem som man kan få hjälp för på andra sätt än att ta till flaskan, konstaterar Sabina. Har ni någon situation eller skede i livet där ni har känt er som mest stressade, och hur gjorde ni för att ta er ur den? Christian berättar om sin erfarenhet av stress och utbrändhet, som resulterade i att han blev sjukskriven. utbrändhet för ungefär 10 år sedan som

Vilka är era bästa verktyg som ni använder för att hantera stress när det blir för mycket i något jobbsammanhang? Christian påpekar att det är viktigt att dra gränsen mellan arbete och fritid. - När jag stänger dörren till byrån för dagen försöker jag att glömma jobbsaker. Sedan är det viktigt att ha ett annat liv än arbetslivet. Jag spelar exempelvis innebandy och för mig är det ett andningshål där jag får glömma allt annat. Att äta bra, motionera och vara utomhus är också viktigt, på samma sätt som det är viktigt att ha bra relationer och folk man kan dela sina tankar och sitt liv med, säger Christian. Sabina anser också att alla har något som de mår bra av, och för hennes del är det att vara ute i naturen och goda relationer. Hon nämner också betydelsen av att ha andra relationer än enbart relationerna inom branschen. Både hon och Christian lyfter även fram betydelsen av att lära sig att säga nej. - Prioriteringen sker nog i det skedet man väljer att ta ett uppdrag eller inte ta ett uppdrag. När man väl har uppdraget går det ju inte att prioritera att man ska sköta något bättre än det andra, utan de uppdragen man tar sig an måste 1/2020 Ex Nunc 49säger man också ha förmåga att sköta till 110%, Sabina.


nunc point Frida Storgeust

Ett alternativ för att slippa jobbstressen?

I

skrivande stund har vi nått mitten av februari åren. Jag vill själv tro att 3 år på samma arbetsplats inte och vårterminens kurser är i full gång. Många behöver vara ett dugg sämre än att pröva på flera olika känner redan stress inför vårens tenter arbetsplatser under lika lång tid. Under min tid på eller seminariearbeten. De ständigt aktuella nuvarande arbetsplats har mina arbetsuppgifter hela arbetsansökningarna är också i full gång inför tiden utvecklats och blivit mer utmanande. Jag har sommaren, och många har redan sedan hösten varit fått pröva på allt från kundservice till projektarbeten aktiva med att sända in arbetsansökningar. Vissa och lärt mig massor inom olika områden. Jag trivs har redan fått sommarjobb, medan andra ännu bra i både arbetsmiljön och med mina kolleger, så när febrilt söker och stressar för att få jobb inom den jag efter en höst med sommarjobbsstress och många egna branschen. Som tredje årets studerade märker insända ansökningar fick erbjudande om att fortsätta man att stressen över detta bara ökar för varje år på min nuvarande arbetsplats, denna gång i positionen som går, vilket gör sig påmint såväl hos en själv som som legal trainee, kunde jag inte tacka nej. Efter att bland klasskamraterna. Nästan varje gång man rör ha sökt runt bland massor av arbetsplatsannonser, sig i skolans utrymmen hör och märkt att jag vid de man studeranden sitta och flesta arbetsplatser bl.a. skulle Jag vill själv tro att 3 år på diskutera arbetsansökningar gå ner en hel del i samma arbetsplats inte behöver behöva samt mer eller mindre lyckade lön för att få en arbetsgivare arbetsintervjuer. Det börjar vara ett dugg sämre än att pröva till på min CV, då jag även märkas extra tydligt att gränsen på flera olika arbetsplatser under skulle få mer avancerade och mellan att vara klasskamrater utmanande arbetsuppgifter lika lång tid och konkurrenter blir allt mera på min nuvarande arbetsplats suddig ju längre in i studierna än vad många andra kan man kommer. Några klarar pressen bra, och kan erbjuda, var nog valet självklart. hålla vänskap och konkurrens separerade, medan Väger det tyngre för framtida arbetsgivare att ha man tydligt kan märka spänningen bland vissa många tidigare arbetsgivare på CV:n än att ha haft studeranden när arbetsansökningar kommer på tal. samma arbetsgivare i flera år men med varierande Något jag själv funderat på mycket i dessa tider och utmanande arbetsuppgifter? Den frågan kan är orsaken till denna stress. Stressar man över jag inte svara på, men jag vill hoppas att skillnaden nya sommarjobb för att man själv värdesätter dessa emellan inte ska vara så stor. Vill man ändå erfarenheterna de ger, eller endast för att få ett skaffa sig erfarenheter från flera olika håll kan de fint och konkurrenskraftigt CV? Det blir allt mer kortare 100 h – praktikperioderna också vara goda utmanande att balansera studier med jobb, och alternativ vid sidan av jobbet. Jag vill åtminstone man blir tvungen att prioritera. Ska man satsa på själv rekommendera denna approach bara man får studierna, eller bör man redan nu satsa hårt på jobb möjligheten! Detta har gjort att jag personligen haft för att istället tvingas dra ner på studietimmarna? en sak mindre att stressa över, och mer tid över att Frågorna är oändliga. lägga på studierna. Att jag tack vare detta även haft Jag har själv valt att jobba under hela studietiden. tid att få in en hel del fritid och intressen är något jag Ändå har jag lyckats hålla jobbstressen på väldigt låg personligen värderar högt, och jag ångrar inte mitt nivå fram tills nu, varför? Jo, jag har självmant valt beslut det minsta! att stanna på samma arbetsplats under de senaste 3

50

Ex Nunc 1/2020



Från praktikant till biträdande jurist i en internationell advokatbyrå

När jag för ett drygt år sedan lämnade min hembygd för att påbörja min första praktikperiod på en advokatbyrå i Helsingfors – närmare sagt Waselius & Wist, som är belägen på advokatbyråernas paradplats, dvs Esplanaden – visste jag inte vad jag skulle förvänta mig. Pratet om advokatvärldens stereotypier både på Jodel och bland mina studiekamrater hade varit avskräckande. Då baserade sig min uppfattning om en advokatbyrå specialiserad på internationell affärsjuridik någonstans emellan dessa rykten och den bild av branschen som dramaserien Suits erbjöd. Nu, ett år senare, kan jag dock glatt konstatera att min upplevelse på W&W varit ännu mera lyckad än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.

52

Ex Nunc 1/2020


Text: OTM Ida Keränen, Waselius & Wist Översättning: Oikeustieteen opiskelija Nora Liimatainen, Waselius & Wist

Under min praktikperiod biträdde jag byråns jurister och delägare i diverse uppdrag och den internationella aspekten var närvarande från första början. Den globala stämningen både syns och hörs på W&W. I korridorerna hör man människor tala olika språk och i e-posten kan man hitta meddelanden från klienter världen över. Redan efter en relativt kort period hade jag fått bekanta mig med diverse projekt inom olika rättsområden, så som gränsöverskridanden bolags- och fastighetsaffärer, multinationella tvistlösningsprocesser, internationella finansieringsarrangemang och flera andra intressanta uppdrag. Mina arbetsuppgifter omfattade därtill juridiska utredningar samt utarbetning och översättning av juridiska handlingar, så som avtal, skrivelser och protokoll. Redan som praktikant upplevde jag att jag var en viktig del av W&W:s personal tack vare den låga hierarki som möjliggör att alla på W&W arbetar tillsammans. När jag blev erbjuden en chans att få fortsätta som biträdande jurist på W&W efter min utexaminering tvekade jag inte en sekund. Det finaste med W&W är definitivt mångsidigheten; juristerna jobbar brett inom olika rättsområden enligt egna intressen och redan som ung jurist får man sköta uppdrag självständigt. Mina jobbdagar som jurist motsvarar långt den tid då jag var praktikant med det undantaget att jag i dagens läge i större utsträckning är i kontakt med klienter och tar hand om uppdrag. Som motvikt till uppdragsrelaterat arbete har jag fått engagera mig också i diverse administrativa uppgifter såsom att koordinera samarbetet med studeranden. En trevlig omväxling i mina arbetsdagar utgörs även av att få uppdatera W&W:s sociala medier, delta i skolningar och skriva artiklar. Oförglömliga stunder inom juristyrket utgörs av situationer då milstolpar uppnås och när man lär sig något nytt – både på individnivå men också tillsammans med hela personalen. Det känns underbart att tillsammans med kollegor eller klienter få skåla för ett lyckat företagsköp eller ett gynnsamt domstolsbeslut. Å andra sidan skapar också mindre händelser en känsla av framgång i vardagen. I synnerhet känns ”första

gånger” speciella för en ung jurist exempelvis när man för första gången självständigt ger råd åt en klient per telefon eller när man för första gången lämnar in till domstolen en skrift som man själv utarbetat. Till en början kanske man är nervös, men när man lyckas med både större och mindre uppgifter märker man att man ständigt utvecklas och att en arbetsuppgift som tidigare verkat knepig känns mycket lättare efter ett tag. Utöver juridiskt substanskunnande ger advokatvärlden även mycket mer. Fastän juridik i sig är intressant skulle mitt arbete inte kännas lika behagligt som det gör utan mina fantastiska kollegor med vilka jag umgås även utanför arbetstiden. På W&W ordnas diverse gemensamma evenemang, så som fester och idrottsaktiviteter. På W&W vill man även att det skall finnas balans mellan arbete och fritid. Alla övertidstimmar lagras därför i en arbetstidsbank och man avgör själv om man vill ta ut sin övertid som lön eller lediga dagar. W&W:s globala arbetsomgivning lär ut viktiga frågor om den värld vi lever i. I och med att jag genom internationella uppdrag och klienter kommit i kontakt med olika kulturer och rättssystem kan jag utnyttja denna kunskap också inom andra områden i livet. En internationell advokatbyrå är alltid à jour med senaste nytt i ett globalt perspektiv; vare sig det är frågan om Brexit eller en global virusepidemi är det oss som klienterna kontaktar då de är i behov av rådgivning. Den internationella aspekten öppnar flera dörrar för en jurist och W&W:s jurister har fått åka på secondment till olika delar av världen, t.ex. till Moskva och till London. . Jag har inte en gång ångrat beslutet jag gjorde för ett år sedan att gå med i den för mig så okända advokatvärlden. Jag har inte undvikit utmaningar, men mina erfarenheter har visat att det jag givit har jag fått mångfaldigt tillbaka. Även om jag lovat mig själv att inte här (eller någonstans över huvud taget) citera Suits måste jag medge att Harvey Specter hade rätt i åtminstone en sak, nämligen i att framgång kommer före jobb endast i ordböcker. Herr Specter glömde dock nämna att jobbet i sig ofta är mycket finare än den framgång det leder till. 1/2020 Ex Nunc 53


Tankar om sommarjobb

T

u rots att det kanske inte känns så just nu, men faktum är att våren kommer med stormsteg och förrän vi vet ordet av är maj och valborg här! Det betyder också att ansökningstiden för årets sommarjobb är i full gång. Ansökningarna för sommarjobb öppnar allt tidigare. Många stora arbetsgivare startar rekryteringen av följande årets sommarjobbare redan i december. Det här i sin tur leder till att man redan på hösten kan sätta igång med att planera till vilka ställen man ska söka till. Själva ansökningsoch rekryteringsprocessen kan i vissa fall vara väldigt lång, den kan hålla på från december till april förrän man i bästa fall har lyckats få ett sommarjobb. Att lyckas få ett sommarjobb känns väldigt viktigt för många studeranden eftersom det i många fall är den enda tiden på året då man har en möjlighet att tjäna lite extra pengar. Om man dessutom skulle lyckas få ett sommarjobb inom den egna branschen är det ju självklart en stor bonus - man får lära sig att tillämpa kunskapen man har lärt sig på universitetet, lära sig mycket nytt och man får erfarenheter och intryck som kan forma ens framtida karriärval. Men trots det ska man inte låta pressen av att få ett arbete inom den egna branschen gå överstyr. Jag förstår självklart att alla helst vill ha ett intressant sommarjobb med lämpliga (helst juridiska) arbetsuppgifter anpassade till ens studienivå. Vi utbildar oss till något som intresserar oss, så det är ingen överraskning att studerandena vill ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt och lära sig nya saker och samla på sig erfarenheter. Men alla lyckas inte få ett jobb inom den egna

branschen förrän i slutet av studierna eller förrän studierna är avklarade. Jag själv tyckte det var knepigt att hitta ett sommarjobb under de första studieåren. Mitt tips är att inte snöa in sig genom att tänka att sommarjobbet borde vara vid en traditionell advokat- eller juristbyrå, utan istället försöka att tänka bredare. Det finns banker, försäkringsbolag, kommuner, mindre företag med mera som kan erbjuda olika sorters sommarjobb. All erfarenhet du samlar på dig från olika branscher gör dig mera mångsidig, och jurister behövs på många olika ämnesområden. Lyckas du inte få ett få ett sommarjobb inom den egna branschen under dina första studieår? Ingen fara! Tåget har verkligen inte gått än. Du har hela livet på dig att samla olika arbetserfarenheter. All arbetserfarenhet är bra erfarenhet och om du vill sommarjobba så är huvudsaken att du får ett sommarjobb överhuvudtaget. Vill du inte jobba? Ingen fara då heller. Det är mer än okej att bara vara och det kan verkligen vara på sin plats efter ett tufft studieår. Vill du fortsätta att studera på sommaren finns också den möjligheten, och isåfall kan det löna sig att spana in olika summer schools som ordnas runtom i landet. Juridiska fakultetens enhet i Vasa ordnar exempelvis en summer school i energirätt med namnet”Natural Gas from Production to End Use: Legal and contractual Issues throughout the Value-Chain" mellan 10-14 augusti. Jag hoppas att du får en fin vår och sommar, oavsett om du arbetar, har semester, studerar eller gör något helt annat! Isabella Häggblom

54

Ex Nunc 1/2020


nunc point Daniel Häggblom

Globalisering och kulturell kollision som del av den rättsliga spelplanen

A

tt utbilda sig inom det rättsvetenskapliga till det överstatliga gemensamma intresset. Denna området och välja en bana som jurist är värdegrund uppmärksammas ofta men ej uteslutande något en väsentlig del av förevarande i säkerhetspolitiska sammanhang. Denna internationella anda som finns att tidskrifts läsarkrets har bestämt sig för att göra. Denna skara individer, däribland mig själv, har valt avspeglas i de överstatliga organisationerna kan att tjäna samhället som sakkunniga inom framförallt trots allt anses ha blivit naggad i kanterna under den lagtolkning och lagtillämpning. Åtminstone är senaste tiden. Hur detta påverkar juristens arbete får detta något av den traditionella yrkesbeskrivningen. tiden utvisa. Globaliseringen som fenomen i vardagen Som en följd av bland annat teknologisk utveckling, framförallt under de senaste decennierna kan hos en jurist har blivit alltmer framträdande. En jurist som ämnar upprätta världsavstånden tyckas ha krympt. Man kan påstå att Globaliseringen som fenomen i avtal eller dylik rättshandling vi är mera uppkopplade och vardagen hos en jurist har blivit i ett land som inte är juristens hemland eller annars inte känt tillgängliga än förut, och allt mer framträdande för juristen, är ibland mycket denna tes skulle säkerligen mera än bara en handskakning inte förkastas i första taget. En nyutexaminerad jurist har gott om eller en namnteckning. Vid sidan av att juristen kan kunskap i sitt bagage. En examen som generellt förutsättas ha kännedom om god avtalssed i landet i sett ger karriärmöjligheter, hygglig lön, och även fråga, sträcker sig den ofta längre än så, bortom själva förutsättningar för vidareutveckling. Är man trots avtalshandlingen. Juristen kanske förutsätts begripa detta en fulländad rättsvetare? Vem kan titulera sig huruvida en felaktig bugning eller annan hälsning kan ha inverkan på avtalspartens agerande framöver, som sådan? Framförallt på grund av den teknologiska hur olika handgester ska uppfattas samt på vilket sätt utvecklingen som en del av samtiden ska även förhandlingar framskrider i en obekant miljö. Dessa juristen i någon mån behärska det som till denna fenomen, som kanske inte har desto mera att göra hör. Juristen ställs inför nya uppgiftsområden som med själva juristutbildningen är av synnerlig vikt tidigare inte ens varit diskussion om. Således innebär då juristen ska ägna sig åt arbete i allmänhet, och detta en naturlig efterfrågan på ny rättslig kunskap internationellt arbete i synnerhet. Att ha förståelse för andra kulturer, hur dessa inom ett flertal olika delområden. Inte bara på detta verkar och hurudana värden dessa fäster vikt vid är plan har den juridiska banan fått en ny dimension. Finland som en del av den Europiska inte endast begränsat till juristyrket, utan omfattar Unionen vid sidan av övriga internationella även andra yrken. Detta kanske till och med kan samfund har i vissa fall underställt sin nationella uppfattas som något av ett världsmedborgarideal. lagstiftning till förmån för bestämmelser utgivna Trots detta är nämnda påstående ofta inte sanning, av dessa överstatliga samarbetsorganisationer. Som utan osämja existerar trots allt. Själv tyckte jag att en följd av detta kan man påstå att det på den juristyrket lät intressant då jag råkade höra följande rättsliga spelplanen skett en förskjutning från att mening: ”Det kommer alltid att finnas arbete för inte endast se till nationens eget intresse, utan även jurister, för det finns alltid någon som är osams”.

1/2020 Ex Nunc

55


Ota urallasi loikka ylöspäin.

Veikko Myller: ”The Bull”

Haluaisitko saada mielenkiintoisia työtehtäviä mukavassa työympäristössä ja olla osa sitoutunutta ja kansainvälisesti arvostettua tiimiä? Olemme Suomen johtavia liikejuridiikkaan erikoistuneita asianajotoimistoja ja etsimme jatkuvasti joukkoomme opintojensa eri vaiheissa olevia opiskelijoita. Jos kiinnostuit, lue lisää ja lähetä hakemus osoitteessa www.ww.fi/careers. Autamme sinua ottamaan loikan kohti huippuammattilaisuutta.

www.ww.fi