Page 1

nr 1 – 2019

Tidningen för nyfikna 9-12 åringar!

tasin n a f d Använ a klart – rit bilderna! 

Spä deck nnade argå ta!

Hur är det att ha en förälder i

FÄNGELSE ?

? n

e d n ä h le d e l a ä k V t s s å p e r d m n ö u g a n r a g ä l r j n u m Läs o

Gör eget påskgodis!

s

Pyssel • Klurigheter • Vetenskap • Intervjuer • Vägledare • Personlighetstest


POSTTIDNING B RETURADRESS: C/O LITEO, SKEPPARKROKEN 12, 566 35 HABO

Välkommen ljusa vår! Nu går vi mot påsk och vår. I det här numret av just de’ kan du läsa bibelberättelsen om vad som hände med Jesus och hans vänner under påsken i Jerusalem. Som vanligt finns mycket pyssel och även Deckargåtan. Vi har också intervjuat en tjej som haft en familjemedlem i fängelse. Hon berättar om hur det känns och vad som hjälpt henne vidare. Prova vårt personlighetstest, kanske kan du förstå dig själv bättre. Eller läs den spännande historien om hur våra siffror kom till. Vi vill att DU hör av dig till oss och berättar om vad du önskar att läsa om. Mejla eller skriv gärna till redaktionen på just de’!

Smarrigt påskgodis! Flera tips på sidan 26.

Hur många ägg gömmer sig i tidningen? Hittar du alla? Rätt svar finns på sidan 31

Glad vår önskar

idé Jeanette Engqvist

Vispad grädde med en halv persika.

Använd gärna just de’ i undervisningen! Du som är pedagog kan gärna använda tidningen i skolan. Så här säger Skolverket:

”Det finns inget i skolförfattningarna hindrar lärareVÄRJIRN och elever att SKOGLAPSS HUNDKAKDÖK SVÄTTAMPVT som använda tidningen. Det är läraren som själv bestämmer vilket material han eller hon vill använda på en lektion. I och med att undervisningen är icke-konfessionell måste läraren just de' har som mål att: tänka på detta när han eller hon • stärka barns självkänsla och självbild Chefredaktör och ansvarig utgivare: använder material som har en särskild • ge vägledning och hjälpa barn att Ewa Wymark trosinriktning. Läraren kan till exempel utveckla goda relationer Formgivning & layout: prata och diskutera om innehållet • utifrån Barnkonventionen bekräfta barns rätt Jeanette Engqvist med sina elever.” att ha en egen tro, samt ge verktyg till reflektion Medarbetare:

just de’-redaktionen

kring existentiella frågor, tro, moral och etik • vara ett stöd för undervisningen och i linje med skollagens och läroplanens riktlinjer förmedla Bibelns berättelser och kristen tradition • uppmuntra till läsning, stimulera barns kreativitet och nyfikenhet • beskriva hur situationen ser ut för andra barn i världen, och uppmuntra till medkänsla och solidaritet. Läs hela målformuleringen på hemsidan: www.justde.se

STRÄVEL

Ett helt år: 4 nr för 189 kr! För utland tillkommer porto. Beställ via epost: info@justde.se

2

Stina Jonsson och Lilla Redaktionen. Omslagsfoto: Fotolia Bilder i tidningen (där inget annat anges): Fotolia Tryck: V-TAB tryckeri

Läs hela intervjun med skolverket på vår hemsida: www.justde.se/skolverket.html

Lärarhandledning Missa inte våra pedagogiska tips om hur du kan använda just Adress: just de', C/o Liteo, de’ i klassrummet. Ladda ner en Skepparkroken 12, 566 35 Habo lärarhandledning utifrån skolans mål KELTUA SIPV KAPÖPANREPLYS Mejl: info@justde.nu enligt Lgr 11. www.justde.se Webbsida: www.justde.se


I detta nummer: Saras familjemedlem satt i fängelse  Deckargåtan  Spännande bibelberättelse  Så fick vi våra siffror!  Personlighetstest  Christian lever i Argentina  VÄGLEDAREN  Ätbart påskpyssel!  Ser du vad det är? 

sidan 4 sidan 8 sidan 10 sidan 13 sidan 18 sidan 20 sidan 24 sidan 26 sidan 32

LETA & RÄKNA! Kolla bilderna och fyll i numret för sidorna som de är på. Hittar du alla ska de bli talet 98 tillsammans.

Sidan ……?

Sidan ……?

Sidan ……?

Sidan ……?

Sidan ……? 

Sidan ……?

3


Saras familjemedlem

SATT I FÄNGELSE text Jeanette Engqvist och Stina Jonsson

Nästan 30 000 barn i Sverige har en förälder eller annan familjemedlem som är dömd för brott och sitter i fängelse, utför samhällstjänst eller bär fotboja. Sara, som egentligen heter något annat, har en familjemedlem som dömts till fängelsestraff. Här berättar hon för just de’ om sina tankar och känslor.

det r a h g i ”För m viktigt att kor va r it b r a m ä n n i s h i t t a g ka n p r a t a som ja det jag med om ed om.” va r it m

4


Det tar ofta lång tid in nan den som har begått ett brott döms. Ibland räcker inte heller bevisen, och de n som är skyldig kommer då undan sit t straff. Sara, som egentligen heter något annat, har en familjemedlem som dömts till fängelsestraff. Medan familjen väntade på domen kände Sara sig både ensam och rädd. Hon hade ocks å lätt att ta på sig skulden, trots att hon själv var oskyldig. – Jag tänkte att det ka nske var mitt fel att det blev som det bl ev, säger Sara.

Berättar du om de t som hänt din familj i skolan? – Jag berättar inte fö r vem som helst, även om jag försöker vara öppen med min situation. Jag valde att berätta för lärarna på skolan så att de sk ulle förstå varför jag mådde dåligt, men jag tror det var svårt för dem att veta vad de skulle göra. Ibland önskade jag att de sk ulle våga fråga lite mer, men det var bra när de till exempel hjälpte mig vidare til l skolans kurator. Sara växte upp i ett he m med oro och otrygghet och ha r aldrig haft någon bra relation till den fa miljemedlem som hamnade i fängelse. Därför ville hon inte åka på besök till fäng elset. – Jag tycker att alla ba rn ska ha rätt att bestämma själva hur de vill göra – om de vill besöka sin familj emedlem i fängelse eller inte. Det är vikt igt att man som barn får möjlighet och stö d att förbereda sig inför besöket. Att någo n förklarar vad som kommer att hända så man kan känna sig trygg.

Hur har du hanter at dina tankar och känslor? – För mig har det varit viktigt att hitta bra människor som jag kan prata med om det jag varit med om . Jag träffade tidigt en underbar polis som lyssnade på mig, och jag förstod att ho n verkligen brydde sig om mig. För mig har det hjälpt att sätta ord på det som hänt oc h hur jag mår. Det kan kännas jobbigt att våga prata om tuffa saker, men det är väld igt viktigt för att komma vidare. Sara har också kontak t med en psykolog, något som Vad skulle du vilja hon tycker har varit säga till andra som till stor hjälp. har en familjemed lem i fängelse? – Många gånger mås – Det viktigaste är att te man som barn det aldrig är jobba för att få stöd oc ba rn ets fel om en annan fa h det kan kännas miljemedlem har tufft. Men det är så sk gjort något straffbart önt när man hittar och hamnat i fängels e. människor som lyssna – Barn har rätt att kä r och som ställer upp nna och ha och inte överger en. Id alla känslor. Man kan ag har jag många bra vara arg, ledsen, människor i mitt liv so be sv ik en , rä dd oc h förvirrad. Det är ocks m jag träffat under å min resa. helt okej att älska de n som har hamnat i fängelse. Det går att skilja på personen oc h



5


älska rt. Det går att jo g ar h n o /h det brott han igt hata det m och samtid le ed m je il m sin fa har gjort. gt att den personen att det är vikti så ck o er ck Sara ty det finns fler te är ensam – in an m t at a tuation. vet sig i samma si er n n efi b m barn so

en? d r o r de y t e b Vad Fotboja – en ring med en

n? för intresse . Jag Vad har du t träna hundar at ch o r ju d – Jag älskar . Och sen r i min närhet ju d a h t at av Sara. mår bra hockey, säger å p a ll o k t at . Hon gillar jag i ett familjehem ma ofta Sara bor idag smam nes familjehem m henne på berättar att hen go si r n mår och bry frågar hur ho riktigt. em där man t att bo i ett h n ö sk är et D ch slippa – få koppla av o tt A a. ar v få a dricka bara kan r att någon sk fö g li ro o ch o vara rädd mt. göra något du med alkohol eller få om att tävla er m m rö d a ler Sar ba med djur el b jo t at ch o a hundarn egna barn människor. as jag också få p p o h an ed S – r Sara. tiden, avsluta am fr i g ån g någon

inbyggd GPS som fästs runt fotleden. På så sätt kan polisen alltid se var en person befinner sig.

Samhällstjänst – en

person kan dömas att utföra samhällsnyttigt arbete utan lön på sin fritid. Det kan till exempel vara att hjälpa till i en förening eller kyrka.

Familjehem – en familj som tar emot barn som inte kan bo kvar hos sina egna föräldrar.

FAKTA om Bufff Bufff (Barn och ungdom med förälder/ familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård) är en nationell barnrättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. Att ha mamma, pappa eller någon familjemedlem i fängelse, häkte eller frivård väcker många känslor. Om du vill prata med någon som förstår vad du går igenom kan du kontakta Bufff.  Telefonnummer: 020-200 330. På www.bufff. nu finns en chatt för dig som hellre vill skriva.

6


Otroligt men sant! text•illustration Emma Nylander

I slutet av 1700-talet uppfanns den första tandborsten. Det var en benbit som man hade borrat hål i och fäst tjocka svinborst i.

Dalmatinern är känd för att skratta när den blir glad! Det gör den genom att dra upp läpparna och visa alla sina tänder.

En tiger kan äta över 25 kilo kött i en enda måltid.

Katter har 24 morrhår runt nosen, med dem kan de känna sig fram även i mörker.

Det går att färga håret rosa med saften från rödbetor eller gult med hjälp av kryddan gurkmeja.

Geparden är enda kattdjuret som jagar på dagtid. För att fånga sitt byte kan den springa i upp till 112 kilometer i timmen.

Källor: 100innovationer.com, dalmatiner.nu, natursidan.se, skansen.se, morotsliv.com och wwf.se.



7


Läs och lös mysteriet!

DECKARGÅTAN text Cecilia Imberg illustration Emelie Stigwan

Den kvarglömda plånboken

När Elliot vaknade på morgonen hade han för en gångs skull inte alls svårt att komma upp. I dag skulle klass 6b ha praodag! Elliot skulle praoa hos sin pappa Thomas, som var chef för ICA-butiken i byn. Elliot hade varit på ICA många gånger, men bara i själva affären. Nu skulle han få komma in på pappas kontor och i personalrummet. Och om han jobbade på riktigt bra kanske pappa skulle låta honom sitta i kassan också! Hela förmiddagen satt Elliots pappa i möte, så Elliot fick följa med Per, som jobbade på lagret.

8

– Vi får en hel del nya varor varje dag som måste sättas ut på hyllorna, förklarade Per. – Idag har vi till exempel fått massvis med äpplen, avokador och rotfrukter som ska ut i butiken. Det tog nästan hela förmiddagen att fylla på i frukt- och grönsaksavdelningen. – Jag visste inte ens att det fanns så här många olika sorters frukter! utbrast Elliot när han packade upp en låda med små frukter som var formade som stjärnor. Per skrattade. Efter lunchrasten fick Elliot vara

med sin pappa inne på kontoret. Hans pappa skulle skicka papper till olika ställen och Elliot fick klistra på frimärken. Det var ganska segt, vilket Elliot påpekade när han slickade på sitt tionde frimärke. – När vi är klara här och du har sprungit till postlådan utanför biblioteket ska du få göra något som jag tror du kommer att gilla, lovade pappa. Pappa fick rätt. När kuverten med de viktiga papperen var postade fick Elliot fylla på godisbehållarna. Han hällde salta fiskar och ferraribilar och sura nappar och dumlekolor. När godiset var på plats


fick han fylla på chipsavdelningen också. – Mycket roligare än att fylla på frukt, sa Elliot för sig själv. Snart var det bara en halvtimme kvar av dagen och då fick Elliot äntligen sitta i kassan. När han väl satte sig på stolen bakom kassan kunde han inte låta bli att bli lite nervös. Han ville ju inte göra fel, typ ge tillbaka för lite pengar eller tappa något på golvet. – Det kommer att gå bra, lovade hans pappa. Jag kommer att sitta bredvid dig. Dessutom brukar det inte komma så många vid den här tiden. Den första kunden som ville handla av Elliot kom fem minuter senare. Det var en tjej i 20-årsåldern. Elliot lyckades blippa både köttfärs och tacokrydda utan problem. När det kom till salladshuvudet, som behövde vägas, fick pappa hjälpa till. – Ska du äta tacos i kväll? kunde Elliot inte låta bli att fråga när han scannade tortillabröden. – Det stämmer, log tjejen. Jag och mina kompisar ska ha en mexikansk afton. Vi åker nämligen till Mexiko nästa vecka. – Vad häftigt! utbrast Elliot och scannade den sista varan. 104 kronor, tack. Tjejen betalade med jämna pengar, och plockade ner varorna i sin påse innan hon tackade Elliot och lämnade affären. – Det där gick ju jättebra, berömde pappa. Pappa har haft rätt tidigare. Elliot fick vänta flera minuter på nästa kund. Det var en dam som såg ut att vara i Elliots mormors ålder. Om det stämde eller inte fick Elliot aldrig veta, men en sak var säker: Hon pratade lika mycket som Elliots mormor! Medan Elliot blippade ett paket mjölk och en ost berättade damen att hon just hade kommit hem från Stockholm där hon hade hälsat på sina barnbarn. Och när han scannade 

en tandkrämstub och en påse nötter talade damen om att hon hade köpt en fantastisk klänning i Stockholm som hon skulle ha på sitt äldsta barnbarns bröllop i maj. Elliot ansträngde sig för att inte göra fel samtidigt som han

När mannen hade lämnat affären och Elliot fick låna pappas nycklar för att låsa butiken upptäckte han något brunt som låg på golvet precis där kunderna stod när de betalade. Han plockade upp den – en kvarglömd plånbok.

t i ke n u b a s m lå unt so a s ku l l e r t b o i t l o l g E ” N ä r c kt e h a n n å d ä r ku n d e r n u p pt ä o l v e t p r e c i s g e …” låg på de betalad är st o d n

lyssnade på damen och ställde en och annan följdfråga. – Tack ska du ha, då, sa damen när varorna var nerpackade i hennes tygpåse. – Tack själv, log Elliot. – Du är ju en naturbegåvning! sa pappa gillande när damen hade lämnat affären. Elliots sista kund kom fem minuter innan affären stängde. Det var en man i 30-årsåldern som köpte fem påsar chips och tre stora flaskor Coca-Cola. Elliot scannade dem utan problem. – Förresten, jag ska nog köpa lite choklad också, sa mannen och grabbade tag i två Marabouchokladkakor bredvid kassan. – Ska du ha fest? frågade Elliot. – Nej, Sverige spelar VMkvalmatch i kväll och några vänner kommer över, svarade mannen. – Ja, just det! Tror du Sverige vinner? – Ja, så bra som Zlatan har varit den senaste tiden så tror jag på 2–0, svarade mannen. Vad tror du själv? – 4–1, gissade Elliot.

– Pappa, kolla vad jag hittade, sa Elliot och räckte plånboken till sin pappa som satt och räknade kassan. – Oj, den låg inte där när vi satte oss i kassan. Det måste vara någon av de sista kunderna som har tappat den, sa pappa. Kika i plånboken. Där finns säkert något körkort med namn på så att vi kan se vem som äger den. Elliot öppnade plånboken, men där fanns varken körkort eller något annat kort med namn. Allt han hittade var ett kvitto från NK, några tjugolappar, ett bibliotekskort och ett oanvänt frimärke. Vems var plånboken?

Kan du lösa mysteriet? Läs texten noga. Vem är det som har tappat plånboken? Lösningen hittar du på sidan 31, men tjuvkika inte! 9


ig

Lär d

ibeln

mB mer o

isten r k h oc

tro

Lärjungarnas gömställe text Cecilia Imberg | Bibelberättelsen är hämtad ur Johannes evangelium, kapitel 20, verserna 19–25. Bibeltexten där ord saknas är från versarna 26–28. Texten är från Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet, med viss justering för att bli lättläst.

Andreas drog igen dörren efter dem. – Lås också, bad Johannes. Andreas låste. Sedan slog de sig ner vid bordet, alla tio. Trots att de var så många, tyckte Andreas att det kändes tomt. Tomas var inte där, han var hemma hos sin familj. Judas var inte heller med, han hade ju lämnat Jesus. Dessutom saknades Jesus. Honom skulle de aldrig få se igen. Han hade spikats upp på ett kors. Dödats. Och begravts. Andreas sköt undan den hemska synen av Jesus på korset. Han måste tänka på något annat. – Tror ni vi blir upptäckta här? frågade han. – Jag vet inte, suckade Jakob.  Lärjungarna var rädda. För bara några dagar sedan hade de varit med Jesus i trädgården Getsemane. Plötsligt hade det kommit soldater och gripit Jesus, och lärjungarna hade flytt. Nu var Jesus död. Skulle det komma soldater och gripa lärjungarna också? De visste inte, men det kändes säkrast att gömma sig. Rummet hade blivit tyst. Andreas kämpade återigen för tänka på något annat än sin 10 

”Plötsligt hade det kommit soldater och gripit Jesus, och lärjungarna hade flytt. Nu var Jesus död. Skulle det komma soldater och gripa lärjungarna också?” uppspikade mästare. Då såg han plötsligt att de inte var ensamma. Det stod en man innanför dörren. Vi är upptäckta! hann han tänka, innan han såg att det var ... – Frid åt er alla! JESUS! Lärjungarna flög upp från sina platser. Var det verkligen han! Jesus sträckte fram sina händer. I handlederna syntes två stora hål av tjocka spikar som hade

genomborrat dem. Jesus visade sin sida. Också där fanns ett djupt hål. Där hade soldaterna stuckit ett spjut. – Frid åt er alla! sa han igen. – Jesus! ropade alla tio. Nu var alla säkra – det var Jesus! Några dagar senare träffade lärjungarna Tomas, han som inte hade varit med. Andreas


ände h d a V dan? se rd rätt o n i t t ä S t rad! t ä r å p

Frid

ha Gud vecka nd spik håle dörrarn nT a oma s

En ______ senare var lärjungarna samlade igen. Nu var berättade genast vad som hade hänt. Tomas tittade skeptiskt på honom. – Jesus? Men han dog ju. Är ni verkligen säkra på att det var han? – Det var han! svarade Andreas med ett leende. Vi såg till och med såren i hans handleder och sida. Tomas vågade fortfarande inte tro honom. – Om jag inte får sticka fingret i spikhålen och handen i hans sida, kan jag inte tro det. 

_______ också med. Då kom Jesus, trots att _______ var låsta. Han stod mitt ibland dem och sa: –________ åt er alla! Sedan sa han till Tomas: – Räck ut ditt finger och stick det genom ___________. Räck ut din ________ och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro. Då svarade Tomas: – Min Herre och min ________. 11


ss y r k bel

Bi

text Cecilia Imberg

Lärjungen som tvivlade

Lärjungarna berättade för Tomas att Jesus hade uppstått, men han vågade inte tro att det var sant. Tomas tvivlade, och därför brukar han kallas för Tomas Tvivlaren. Men så fort han fick träffa Jesus blev han övertygad. Han kunde med egna Vad kommer ögon se att Jesus du ihåg från berättelsen på verkligen hade uppstått. sidorna 10–11? GÖR TESTET!

1 Va rför had e gömt sig

?

lärjunga

rna

1) De va r rädda fö rs X) De va r rädda fö oldaterna. r Jesus. 2) De lek te kurrag ömma. 2 Vem av lärjun garna saknade s, mer än Judas? 1) Petrus . X) Andre as. 2) Tomas .

3 Va rför va dem?

4

r inte Jes

us med

1) Han p redikade för folket staden. i X) Han h ade blivit dödad. 2) Han lå g och sov . Hur död

ades Jesu s? 1) Han b lev skjute n . X) Han b lev halshu ggen. 2) Han b lev korsfä st.

5 Vem v isade

sig plöts rnas göm ligt på ställe?

lärjunga

1) Jesus. X) Jesus m amma M aria. 2) En sold at.

r lärjungarna

as nä 6 Vad sa Tom honom att de

berättade för s? hade träffat Jesu bästa nyheterna 1) Att det var de de fått. han någonsin ha mmit hem till ko X) Att Jesus hade honom också. nde tro det förrän 2) Att han inte ku nna på Jesus sår. han hade fått kä a

7 Fick Tomas träff Jesus?

till 1) Ja, Jesus kom . öm dr en i Tomas e kt sö be X) Ja, han lärjungarna en as gång till när Tom . var med de sig 2) Nej, han visa a dr an a för någr en m , ar lärjung br ydde sig inte om Tomas.

Rätt svar finns på sidan 31.

12 


5 6 7 8 9 Så fick vi  våra siffror! 0 1 2 3 4 6 7 8 9 0 7 8 9 0 1 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 ska ker det s c o s t e sm ck hur my ller skicka ett iffror. e g n a t För at laddkakan e nvänder vi s vara i k mma en tid a v siffror, men ra tä och bes ardag myllra mer de? Vår v arifrån kom v nsson

text Stina Jo

Läs mer på nästa uppslag!



13


0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 7 8 9 0 1 0 1 2 3 4 8 9 0 1 2 1 2 3 4 5 När en man besökte en stam i Afrika på 1800-talet bytte de ett får mot två par flätor tobak. Sedan fördes nästa får fram och byttes mot två par flätor tobak. Därefter byttes det tredje fåret mot två flätor tobak och så vidare. Kanske tycker du det låter onödigt krångligt? Varför bytte de inte elva får mot tjugotvå tobaksflätor på en gång? Innan vi lärde oss att räkna och skriva siffror var det svårt att lösa många av de problem som idag känns som baggisar. På en del platser använde man pinnar eller stenar för att hålla koll på att det blev rätt antal. Andra folk drog streck i sand eller lera. Men det kunde bli många streck, till exempel om man räknade invånarna i en by. Så småningom kom människor på att de kunde använda symboler för 10, 100, 1 000 och 10 000. Då kunde man snabbt lägga ihop grupper om till exempel 10 får.

I Egypten var tecknet för 100 000 ett grodyngel. En knäböjande man med lyfta armar stod för 1 000 000.

14 

I=1 V=5 X=10, L=50, C=100 D=500 M=1000.

1 056=MLVI 888=DCCCLXXXVIII

1

1

6

2

7

3

8

4

9

5

10

2 3

4 5

Både de romerska siffrorna och de egyptiska tecknen var krångliga att använda. Precis som med mayafolkets prickar och streck och kinesiskans tecken kunde stora tal bli långa rader av tecken.

Romarna hade sju siffror:

6 7

8 9

10


5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 6 7 8 9 0 2 3 4 5 6 5 6 7 8 9 3 4 5 6 7 6 7 8 9 0 I Indien skapade människorna ett smart system som baserades på 10. Systemet hade tre viktiga pusselbitar:

Ental

‹‹ Varje tal upp till 9 hade en egen siffra. För att skriva ett tal mellan 1 och 9 behövdes alltså bara ett tecken.

2 5 3 7

Tiotal

Hundratal Tusental

‹‹ Varje siffra kunde stå för ett ental, men också ange antalet tiotal, hundratal eller tusental beroende på var i talet siffran placerades. Detta kallas för ett positionssystem. ‹‹ Indierna uppfann även nollan, tecknet som betyder ”ingenting”. Då kunde de skriva tal som 1 078 utan problem, eller helt enkelt bara 0.

Människor i hela världen använder ”arabis ka siffror”

Våra siffror kalla s arabiska, men kom mer alltså egentligen frå n Indien via Mellanö ste rn. När arabiska köpmän ville använda de ny a siffrorna var europé erna motvilliga. Del s var de vana vid de romersk a siffrorna, dels var många skeptiska till den ar abiska kulturen i allm änhet. De arabiska siffrorn a gjorde det enklare att både skriva tal oc h göra komplicerad e uträkningar. Det gjor de att den vetenskapl iga och tekniska utvecklinge n kunde ta stora ste g framåt. Siffrorna gjorde det med andra ord möjlig t att uppfinna många ny a redskap. Med några undantag används de arabiska siffrorna av människ or över hela jorden.

Siffrorna har olika namn på olika språk. Däremot når siffrorna över språkgränserna när vi skriver dem!

KÄLLA: Matematikens kulturhistoria, John McLeish, Forum 1992



15


n ratio

lust •il

idé

Je

tt ä er

B

b d e

ist

ngqv

te E anet

! r e ild

m a

”En bild säger mer än tusen ord” brukar man säga. Använd din fantasi och fyll i resten av bilden.

Rita vad ser du genom nyckelhålet!

Skapa figurer av bitarna!

16 


din Ritan serie! ege Titel: Av:

Rita en eg skulptur s en stĂĽr pĂĽ pe om laren.



17


rs e P

o

gh i l n

e

es t s t

t text Ewa Wymark

BERGSKLÄTTRARE eller BOXARE – känner du igen dig?

Vem är du? Läs texterna, kanske känner du att ”det där är ju jag!”. De flesta av oss känner nog igen sig i mer än en av beskrivningarna. Samtidigt som vi är olika har vi också mycket gemensamt. En person älskar frihetskänslan, precis som parkour-utövaren, men vill också ingå i ett team, som volleybollspelaren. Någon annan är bra på att planera, som biljardspelaren, men har också fått en god portion av äventyrslust. Vem är du?

parkour-

u t ö va r e

Du har e

n ov andra är im anlig talang och ponerade av det du gör. Ofta experime nterar du att testa v för ad du klara r av. För dig ä r frihetskä nsla Du tycker inte om sit n viktig. uationer som får d ig att kän n a dig instängd s om i en b ur. Hela tid en vill d u utveckla bli bättre s och på det du kan. När d lärt dig nå u got vill du lära dig något ann at.

Om

det finns hinder på hittar du a vägen lltid ett sä tt att ta dig över och komma v idare.

18 

bergsklättrare och kan det pressa dig själv hårt när

Du gillar utmaningar

gäller.

ensam upptäcka saker, men oftast du känner du dig tryggare om n ka m har en vän nära dig, so nd när räcka ut en hjälpande ha det behövs. nera Du är duktig på att pla mtidigt Sa g. och vill ha ordnin det blo har du äventyrslust i t du och blir inte rädd om de som planerat inte riktigt blir du tänkt dig.

Ibland föredrar du att

spe d r a j l i b

lare

ra ut t funde d på t a å p s i proff ch tar t Du är ngar, o bland är i n s ö l kluriga du slår till. I ofta an en dig inn t allvarlig, m nde på g i d l t t lee du vä h har e c o d a l är du g a. dra läpparn som an mlas r e g n a r tal ar sa Du ha kompis u håller h c o r a d beundr ör att se vad steg f g i flera runt di tt tänka rej. A . d e på m in g det är d , t lir å m a r f n och b o s r e p en lugn pprörd. Du är u rg eller sällan a


friid Du h

rott

are

a finns r många myc ket s olika tala Tråk om i i ntres nger och alltid gt, det h serar d a dig. et har d något du r du aldr i u vill g svårt at kan hitta g. Det fi nns t öra. på välja blan . Ibland Du s d all a t du samt tsar oft a på idigt flera . And sake ra b r ruk på d ar b ig. D et ge erömm dig g r a l ska g ad. Du h dig ener och hej a gi oc ar fu öras , l h på g ång. även om l koll på gör a du h ar m llt som ycke t

boxare

bbt reagerar sna , a st e fl e d re än Du är tuffa iga. fta pulsen st o r e n n ä k det h oc ensam, men ra a v tt a ig d j för mför allt Det är oke vänner. Fra d e m t g ti ik an peppa är också v pisar som k m o k d e m t igt. är det viktig t och kämp ff tu r ä t e d r dig nä ch det de smällar o ta n ä v o ta u d innan Ibland får r det lite tid ta å D . ig d m er alltid kan skaka o en du komm m , lv ä sj ig du blir d nget, igen. klippan i gä m so ig d r na se Kompisar r upp. alltid ställe m so n e d r ä du

vo l l

spel l l o b ey

are

ra, d and e m r du ä som ra när bland dem du b r å När Du m l du vara med. r tar l i s v å t g s l he t um isko ra van at männ du är a med nya och de and r u ska va tid innan d ra. e t i and fta det l id var v r som o e s r i e p j n m ä v sst ko n schy a vänner. e r ä Du din a r andr t untrar e t f m e p p g u sa di ar jus anpas s som pass n a k Du plat en. r den och ta den i grupp n för stu



19


Barn i världen

”Det blir bättre …” text Dennis Thern, Stina Jonsson, Ewa Wymark foto Dennis Thern

Den entina. j haft g r A i r famil n leve Christia tiden har hans engarna P senaste re än vanligt. re värda, a d det tuff har blivit min at när m t i lande tyder mindre ar. e l vilket b Miriam hand rådet av en a m mamm i drabbades o tnet nådde t r I janua ning, och va ckor. m e ä v översv näna i flera k upp till 20 

Christian är 12 år och bor i en by i Argentina tillsammans med sina tvillingsystrar, Maira och Saira, 8 år, och mamma Miriam. Pappan lämnade familjen för en ny kvinna när tvillingana var ett år. Christian gillar skolan, inte minst samhällskunskap. Han älskar fotboll och favoritlaget är Buenos Aires-laget River Plate. Tvillingana går i årskurs tre. Maira gillar matte och Saira språk, både spanska och det lokala språket toba.


Mamma Miriam måste kämpa för att få mat på bordet åt sina tre barn.



Efter skolan hjälper tjejerna till med att hämta vatten i gårdens brunn. De diskar, tvättar och sopar både inom- och utomhus för att hålla rent.

det är inte lätt att få ekonomin att gå ihop. Det råder inflation i Argentina som gör att pengarna blir mindre värda. För ett år sedan började mamma Miriam på högskolan. Hon läser en specialutbildning för tobafolket och kommer att kunna undervisa i både spanska och toba när hon är klar om tre år. – Det är tufft. Barnen behöver mig och vi skulle behöva en lön nu, men på sikt blir det bättre, säger Miriam. När jag blir lärare kan jag försörja familjen. Under tiden är Christian tacksam för den hjälp de får. Christian är fadderbarn hos Hoppets Stjärna. Därför får han matpaket, något som betyder mycket för familjen.

Det är svårt att få pengarna att räcka eftersom Christians mamma, Miriam, inte har någon fast inkomst. Familjen tillverkar typiska toba-hantverk och andra föremål som de turas om att sälja på marknader. Två morbröder jobbar som gatusopare. Men

Christian bor med flera släktingar: mormor och morfar, mostrar, morbröder och kusiner. Huset består av två sovrum och ett vardagsrum som också får vara sovrum. Christians familj delar en garderob och en dubbelsäng i ett av rummen.

Huset är stabilt men trångt för 14 personer. Därför har Miriam börjat bygga ett eget hus i ett hörn på tomten. – Vi byggde steg för steg när vi hade råd, säger Miriam. Långsamt växte vårt nya hus fram, men sedan kom krisen och priset på tegelstenar sköt i höjden. Vi var tvungna att ta en paus. Det som saknas är ytterdörr, cementgolv, tak och två fönster med luckor. Och möbler … Det kommer bli bra när det är klart. Men för nu måste vi kämpa för att få mat på bordet. Barnens skolgång är det viktigaste. Vi får anpassa oss efter det vi har. Men det har varit ett tufft år. Vid översvämningarna i januari nådde vattnet till knäna i flera veckor och det var svårt att ta sig fram i byn. – Som tur var fick vi hjälp av Hoppets Stjärna, säger Miriam. Vi hängde våra kläder och all mat i plastpåsar på väggarna. Trots det som hänt ler Miriam. Christian och hans familj vågar hoppas på en ljusare framtid. 21


USA

Argentina i kris Många har det svårt i Argentina på grund av den politiska och ekonomiska krisen. Mer än var tredje person i Argentina lever i fattigdom och har svårt att klara sig. Torkan gör att det är svårt att odla mat, och inflationen har gjort att pengarna inte är lika mycket värda. Förra året förlorade 120 000 människor sina jobb. Och en del som är anställda av staten eller kommunen får inte lön i tid, utan tvingas vänta flera månader på att få betalt.

Här ligger Argentina

FALKLANDSÖARNA UK

Alla i familjen hjälps åt med de dagliga sysslorna.

22 


Läxdags.

Hantverken som familjen skapat säljs på marknaden.

Visste du varför ”indianerna” kallas så? 1492 när sjöfararen Christofer Columbus seglade med sina skepp från Spanien var målet Indien. I verkligheten nådde han det land som vi i dag känner till som Amerika. Men eftersom Columbus trodde att han var i Indien kallade han folket han mötte där ”indianer”. Den ”nya världen” som Columbus blev känd för att ha upptäckt var inte okänd. Miljoner människor hade bott här i tusentals år. Tyvärr visade människorna från Europa ingen förståelse för indianerna och deras kultur. Man var mer intresserad av att lägga beslag på deras guld och mineraler. De flesta av ursprungsbefolkningen dödades eller dog i smittsamma sjukdomar som de vita 

männen förde med sig och som indianerna inte hade motståndskraft emot. Ett av urfolken som finns kvar i Sydamerika heter toba. Folket lever i norra Argentina. För 40 år sedan startade hjälporganisationen Hoppets Stjärna ett arbete här för att bygga bostäder, skolor, vårdcentraler och dra vattenledningar. Toba-folket får inte så mycket hjälp från myndigheterna, och en del människor talar illa om indianerna. Men det har blivit bättre! Många av dem som varit fadderbarn har fått en utbildning och är idag sjuksköterskor, läkare, jurister och lärare.

23


Vägledaren

VÅGA VARA EN VÄN! text Ewa Wymark •illustration Viktoria Jannerland

Jesus berättade en liknelse om en man

på väg mellan två städer. Plötsligt blir han nedslagen av rövare. Medan mannen ligger på marken kommer två människor förbi, en präst och en levit. Ingen av dem stannar fastän de ser att mannen blöder och behöver hjälp.

24 


Eller tror de att han redan är död? Är de rädda för att rövarna finns kvar i närheten? När de två har gått förbi kommer en man från Samarien. När han ser mannen som blivit slagen och stannar han för att hjälpa honom.

Glöm inte att just du kan göra skillnad för andra!

Den här är berättelsen ”Den barmhärtige Samariern”. Du hittar den i Bibeln, Lukas evangelium, kapitel 10, vers 25–37. På Jesu tid var samarier ett folk som andra såg ner på. Har du tänkt på att samariern som hjälpte mannen visste att han betydde något för en annan människa? Glöm inte att du också kan göra skillnad för andra! Tänk om berättelsen utspelar sig

på din skola istället. En kille är på väg från matsalen till sitt klassrum. Flera stöddiga elever kommer förbi och trycker ner killen på en bänk i korridoren. Han har inte en chans att komma undan. Mobbarna tar hans väska och tömmer den på det smutsiga golvet. Sedan går de därifrån. När mobbarna försvunnit sitter killen kvar. Han tittar ner i marken. En annan kille går förbi men stannar inte. Han verkar ha bråttom till en lektion. Sedan kommer en tjej. Hon stannar inte heller trots att hon ser att det sitter en ledsen kille på bänken. Vem ska hjälpa killen som blir mobbad? Är det kanske du? Många skulle nog tänka: ”Jag är inte kompis med den killen. Det finns säkert andra som kan göra något för att hjälpa honom.”



Eller: ”Tänk om de börjar mobba mig också om jag säger något …”

Att ”ha medkänsla” betyder att

Kanske minns du plötsligt hur ont det gjorde när du själv slog dig på tummen när din vän skadar sig? Du ”känner” den smärtan som någon annan har. Eftersom du vet hur det känns att vara ledsen ser du när någon annan mår dåligt. Våga vara en vän!

du blir berörd när du ser hur någon annan har det.

Hur mycket måste man tänka på andra? Fundera på frågan och diskutera gärna med dina kompisar. Gyllene regeln säger:

Det du vill att andra ska göra för dig, det ska du göra för dem. 25


Gott påskpyssel! idé Jeanette Engqvust• foto Linn Creutzer • assistent Emma Nylander

Tycker du om att pyssla i köket? Här får du två roliga recept som du kan testa och bjuda din familj och dina vänner på under påsken.

sägg”

godi a t k e t ”S

30 stycken ”stekta” ägg Du behöver • 4 • 1 • 2 • 3

1

dl florsocker äggvita krm ättiksprit, 12% droppar pepparmintsolja

Till dekoration • 30 stycken gula Nonstop eller M&M.

2

Så här gör du 1. Ta bort alla klumpar i florsockret genom att sikta sockret genom en sil. 2. Ta en ny skål och separera äggvitan från äggulan. 3. Vispa äggvitan med elvisp tills den är vit och fast. 4. Rör ner florsockret lite i taget i äggvitan och blanda till en blank massa. 5. Droppa i ättiksprit och pepparmyntsolja och rör om.

26 

6. Fyll smeten i en plastpåse och klipp ett litet hål i hörnet. 7. Spritsa ut små cirklar av kristyr på ett bakpapper och lägg en gul karamell i mitten. 8. Låt torka över natten. Servera!


3

4

5

6

7

ipan

”Ekollon” i mars 20 stycken marsipanägg

Så här gör du

Du behöver

1. Rulla nougaten i 20 runda kulor. Låt stå kallt cirka 15 minuter så att de stelnar.

• 125 g nougat • 500 g marsipan • 200 g mörk choklad • 1 dl strössel • karamellfärg • florsocker

2. Färga marsipanen i valfri färg. Det är lättare att arbeta med marsipanen om man strör florsocker över bakbordet 3. Dela marsipanen i 20 bitar och klä varje nougatkula med ett täckande lager marsipan. Forma till små ägg.



4. Lägg chokladen i en skål och smält den på låg effekt i microvågsugnen. Det går också att smälta chokladen på spisen genom att lägga den i en tallrik som du sätter som lock på en gryta med kokande vatten. Rör om tills chokladen har smält. 5. Doppa marsipanäggen i chokladen och strö över strössel. Lägg på bakplåtspapper och ställ kallt så att chokladen stelnar.

27


8 a tt

Hi

28 

! l e f

JUNA RENSTRAND, 16 ÅR – Hur skapade du pyssel-bilden till just de’? – Jag började med att skissa ett rum med blyerts som jag skannadeoch la in i datorn. Sedan använde jag två program och min digitala ritplatta för att färglägga bilden. Det var lite svårt, men kul!


s p i t l e p s h c o m l i F s n e k Pås

text Stina Jonsson

Cobra Paw Det här spelet kräver snabb reaktionsförmåga. Spelarna turas om att slå med tärningarna. Sedan gäller det att snabbt som blixten slå med handen på den bricka som har de två symboler som tärningarna visar. Den som först snappat åt sig sex brickor vinner. Antal spelare: 2–6. Speltid: ca 10 minuter.

För bdbena sna

Name it Frågespelet som både spelar upp frågorna och räknar poäng åt dig! Name It innehåller ca 400 ljudklipp på olika teman som fordon, djur, musik och platser. Välj vilken svårighetsnivå du vill ha på frågorna. Antal spelare: 2–5. Speltid: ca 20 minuter

ljudet! a s s i G

Kivi shapes Spelarna samlar poäng genom att lägga sina stenar i rad på spelplanen. Var du får placera stenarna beror på vad tärningarna visar. Ska du satsa på att förlänga din rad eller blockera motståndarna? Antal spelare: 2–4. Speltid: ca 20 minuter

Berättelsen om Jesus – ett familjeäventyr Benjamin, Caleb, Sarah och deras vänner lever i Jerusalem omkring år 30. Ett rykte sprider sig som en löpeld: Jesus, en snickarson från Nasaret, är på väg till staden. Några säger att han är Guds son, kan det verkligen vara sant?

nande

Spän

Speltid: 63 minuter

Takti k

spel



Spelen kommer från Martinex AB. Filmen kommer från Tomsing.

29


Läsarnas sida

Fråga experterna! Kanske har du ledsnat på att vara rädd för något och vill hitta ett sätt att hantera din vardag? Eller kanske du tycker det är svårt att komma in i kompisgänget? Eller undrar du åt vilket håll universum växer fortast? Skriv till oss så frågar vi experterna! I ditt mejl eller brev till oss skriver du ditt namn och dina kontaktuppgifter. Om ditt bidrag publiceras i tidningen kommer vi att sätta ut en signatur. Du kan alltså välja ett smeknamn eller annat namn som du tycker känns bra.

GÖR MÅL!

Följ rätt pilar och fotbollens väg in i mål!

Ta med tidnin

gen till

skolan Du vet väl o m att du ka n ta med tidningen ti ll skolan? Om du gillar just de’ får du gärna vi sa tidninge n för din lära re och dina klasskamra ter. I varje num mer pyssel och te finns det ster som ni kan göra till sammans.

H

umor örn et

– Mamma, varför är det synd om myror? – Det är väl inte synd om myror? – Jo, fröken sade att vi skulle gå ut och titta på myrstackarna. – Vad heter du då min lille vän? – Hans. Precis som kungen. – Men kungen heter ju inte Hans? – Jodå, hans majestät. – Tre pojkar stod och sjöng visor utanför polishuset. Efter någon timme kom en polisman ut och undrade vad de höll på med. Två av pojkarna fortsätter sjunga medan den tredje böjer sig ner och rotar i ryggsäcken. Han hittar det han letar efter och håller upp den gröna, långsmala skylten med ”ÖVNINGSKÖR”.

30 


Läsarnas sida Rätt svar hittar du här!

Hitta 8 fel s 28

Vill du vara med och sprida just de'? Välkommen att ta kontakt med oss på info@justde.se

Deckargåtan s 8–9 Rätt svar är damen. Hon är ägare till plånboken. Damen berättade för Elliot att hon hade varit i Stockholm och köpt en klänning, och i plånboken låg ett kvitto från NK – en känd affär i Stockholm.

VILL STÖ DU D OSS JA ?

Varje månad får du som sponsor ett brev med senaste nytt från just de’-redaktionen. Ditt stöd betyder mycket. Välkommen som sponsor! Läs gärna målformuleringen för vårt arbete på sidan 2.

Gör mål! s 30

Bibelkrysset s 12

SKRIV TILL OSS!

Tidningar till pedagoger

Du som leder en barngrupp eller är lärare kan beställa en bunt tidningar til l rabatterat pris. Du gör enkl ast din beställning på mejl info @justde.se

Hur många ägg hittade du?

Ja,

Rätt svar är 14 ägg.

Nästa nummer kommer i maj!

jag vill köpa två nummer av just de’ och pysselhäftet ”Knep & Knåp 1” för 99 kr! Jag heter:___________________________ och är ______ år. Bor:______________________________________________

Plats för porto

Postnummer och ort:_______________________________ Telefonnummer: ________________________________________ Här intygar min mamma/pappa att det är okej: _______________________________________________________ Ger du tidningen som gåva; ange ditt namn och din adress här: _______________________________________________________ _______________________________________________________ OBS! Om du inte vill förstöra tidningen så går det bra att kopiera denna talong, eller anmäla på hemsidan www.justde.se!

just de’

C/o Liteo Skepparkroken 12 566 35 Habo


POSTTIDNING B RETURADRESS: C/O LITEO, SKEPPARKROKEN 12, 566 35 HABO

Ser du vad det är?

idé Jeanette Engqvist

AJ, DET STICKS!!

I bilderna ser du olika taggiga och stickiga saker. Kan du klura ut vilka de är? Kasta om bokstäverna och hitta rätt namn!

NIGETG

TUKASK

TOKGITEL SJAKTAN VARL GATTRÅGD

TARRBLAL

AOGRSTRGA STELIT PNAKNÅLARP

Profile for just de'

Barntidningen just de' 01/19  

I detta numret av just de': Intervju med "Sara" som har en familjmedlem i fängelse, Gör eget påskgodis, Deckargåta, Jesus lärjungars gömstäl...

Barntidningen just de' 01/19  

I detta numret av just de': Intervju med "Sara" som har en familjmedlem i fängelse, Gör eget påskgodis, Deckargåta, Jesus lärjungars gömstäl...

Profile for just_de
Advertisement