Page 1

Gåt o pyss r & el

nr 3–2017 • www.justde.nu

TEST! Är du en bra kompis?

3

snabba mellanmål

n e r l n e e g e l ! l a r y d v ara m

er: m m u en TAN Å I varj G R A

DECK

N os

b a ko m E T E di n

ot v a r a n

HE M LIG H

Gså

vi a sk

rie u a

r na s na m

n


Ha en skön höst! en Välkomm tt y till ett n v a r numme just de’! n tidninge I den här nnande läsning r du spä

hitta juder urier. Vi b om dinosa knep & r o d flera si också på knåp.

våra Antar du På flera av r? a g anin

utm gar som ns utmanin sidorna fin nta. a att du vill vi hoppas äta m tt a xempel Testa till e enya K i o d n e nP upp sträcka år för att hämta )g (sidan 4–5 vatten.

Ta det lugnt

– gör läxorna i tid, så slipper du stressa! Mindre stress med bestämda tider När terminen börjar, bestäm vilka dagar och tider du ska göra dina läxor. Håll dig till samma rutiner varje vecka. Sov hela natten God sömn är viktigt för att hjärnan ska orka bearbeta information. Se till att sova ordentligt, gärna 10–11 timmar!

ar precis Skolan h inte at. Missa

börj orna och relationssid Här till höger et! kompistest sta tips n våra bä ve ä u d får . sningen inför läxlä ktigt r dig en ri Vi önska mar och höst! m skön senso tör och Chefredak tgivare u g ansvari

Läs hela målformuleringen på hemsidan: www.justde.nu

Ett helt år: 4 nr för 179 kr! För utland tillkommer porto. Beställ via epost: info@justde.nu

2

just de’ • nr 3–2017

Lyssna när någon läser, återberätta det du just hört, läs själv och skriv ner stödord för att minnas hela texten. När du använder olika sinnen som hörsel, syn och känsel kommer du att minnas bättre.

Låt ingen störa dig Varje gång något nytt händer i din närhet går en startsignal i hjärnan. Det gör att du tappar koncentrationen. Stäng därför av mobiltelefonen och häng upp en skylt utanför dörren när du gör läxor.

just de' har som mål att: • stärka barns självkänsla och självbild • ge vägledning och hjälpa barn att utveckla goda relationer • utifrån Barnkonventionen bekräfta barns rätt att ha en egen tro, samt ge verktyg till reflektion kring existentiella frågor, tro, moral och etik • vara ett stöd för undervisningen och i linje med skollagens och läroplanens riktlinjer förmedla Bibelns berättelser och kristen tradition • uppmuntra till läsning, stimulera barns kreativitet och nyfikenhet • beskriva hur situationen ser ut för andra barn i världen, och uppmuntra till medkänsla och solidaritet.

Använd flera sinnen för att minnas bättre

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ewa Wymark Formgivning & layout: Jeanette Engqvist Medarbetare: Cecilia Imberg, Stina Jonsson och Lilla Redaktionen. Lilla Redaktionens träffar i Habo arrangeras med stöd av Studieförbundet Bilda. TACK alla företag och privatpersoner som sponsrar just de'! Omslagsfoto: Fotolia.com

Använd gärna just de’ i undervisningen! Du som är pedagog kan gärna använda tidningen i skolan. Så här säger Skolverket: ”Det finns inget i skolförfattningarna som hindrar lärare och elever att använda tidningen. Det är läraren som själv bestämmer vilket material han eller hon vill använda på en lektion. I och med att undervisningen är icke-konfessionell måste läraren tänka på detta när han eller hon använder material som har en särskild trosinriktning. Läraren kan till exempel prata och diskutera om innehållet med sina elever.”

Läs hela intervjun med skolverket på vår hemsida: www.justde.nu/ skolverket.html

Bilder i tidningen (där inget annat anges): Fotolia

Tryck: Pipeline Nordic AB

Adress: just de', C/o Liteo, Skepparkroken 12, 566 35 Habo Mejl: info@justde.nu Webbsida: www.justde.nu

Lärarhandledning

Missa inte våra pedagogiska tips om hur du kan använda just de’ i klassrummet. Ladda ner en lärarhandledning utifrån skolans mål enligt Lgr 11.  www.justde.nu


I detta nummer: Presenter till sjuka barn  Deckargåtan  3 snabba mellanmål  Gyllene regeln!  Extra klurigt PYSSEL  Dinosaurier! Personlighetstest  Läsarnas sidor  Ser du vad det är? 

sidan 4 sidan 8 sidan 10 sidan 14 sidan 16 sidan 18 sidan 22 sidan 30 sidan 32

Extra klurigt PYSSEL!

LETA & RÄKNA! Kolla bilderna och fyll i numret för sidorna som de är på. Hittar du alla ska de bli talet 111 tillsammans.

Sidan………?

Sidan………?

Sidan………? Sidan………?

Sidan………? Sidan………?

nr 3–2017 • just de’

3


BARN I VÄRLDEN

www.hoppetsstjarna.se

RENT VATTEN ÄR ! T G I V T I K n Läs Pe dos berättel text Ewa Wymark foto från video skapad av Hoppets Stjärnas medarbetare i Jimba

se från

Kenya

Mitt namn är Pendo Juma. Jag bor i byn Jimba i Kenya och går i årskurs tre på en skola som drivs av hjälporganisationen Hoppets Stjärna. Jag ska berätta för dig hur min mamma och jag hämtar och använder vatten.

Kartdata ©2017 AfriGIS (Pty) Ltd. Google,Inst. Geogr. Nacional,Mapa GISreal,ORION-ME

Vi tvättar kläder och rengör

oss med vatten från ett träsk. Det tar två timmar att gå fram och tillbaka dit. Vattnet bär mamma och jag med oss i en vattendunk på huvudet. Det är tungt och jobbigt. När det inte har regnat på

länge tar vattnet i träsket slut. Då måste vi gå till en flod som ligger ännu längre bort.

4

just de’ • nr 3–2017


När vi ska dricka och

laga mat använder vi regnvatten. Hemma har vi flera tunnor för att samla vatten. På bilden ser du mitt hus.

Vattnet i träsket är

smutsigt. Om jag dricker det blir jag sjuk. Men eftersom Hoppets Stjärna sparar regnvatten får jag rent vatten att dricka varje dag i skolan. Vattnet samlas i stora behållare som den på bilden. Det leds ner genom rör från skolans tak.

SE VIDEO MED PENDO! Pendo har spelat in en video till just de’. I den berättar hon om sitt liv i byn Jimba, i Kenya. Videon har engelsk och svensk undertext! Se på www.justde.nu

Använd Hur långt måste du gå?Google Maps på

Jämför vatten! Placera en hink utomhus när det regnar. Häll upp vattnet i ett glas. Hämta lika mycket vatten från ett dike och häll upp i ett nytt glas. Använd ett tredje glas och fyll det med kranvatten. Jämför innehållet i glasen. Vilket vatten föredrar du att dricka?

datorn. Klicka på pilsymbolen för Vägbeskrivningar, Välj sedan symbolen "Till fots". Skriv in namnet på orten där du bor och en namnet på en plats som ligger längre bort. Du får nu en tidsangivelse. Flytta den röda markören i kartan så ändras tiden. Testa och se hur långt du skulle behöva gå för att hämta vatten som finns på en timmes promenad från ditt hus!



160

liter varje dag

Visste du att i Sverige använder en person 160 liter vatten varje dag! Det mesta går åt när vi tvättar oss och våra kläder samt går på toa. Du kan spara vatten genom att till exempel: • duscha istället för att bada, • inte låta vattnet rinna när du borstar tänderna, • samla regnvatten för att vattna blommor. KÄLLA: Digitala resurser: www.varldskoll.se och livsmedelsverket.se

nr 3–2017 • just de’

5


INGEN KAN HJÄLPA ALLA

– men alla kan hjälpa någon! text Ewa Wymark

de s k i c ka r n h c o ba ev r ev b r n d r a s j u k a k s k i Er la t er til n e s e pr

På bilde n syns p rog några a v barnen ramledaren Sve n Jerring so “Barnen och s Brevlåd m medverkade i radiop a”. © Pu rogramm blic Dom et ain

Erik Nilsson föddes i Småland

1929. Redan som barn blev han svårt sjuk. Sjukdomen gjorde att Erik började blöda lättare än andra barn. Därför var han ofta tvungen att ligga på sjukhus. På grund av blödarsjukan kunde

Erik inte gå klart skolan. På sjukhuset såg Erik att det fanns fler som var i samma situation. Snart började han skicka brev och presenter till andra barn som också låg på sjukhus. Adresserna fick han genom att lyssna på radioprogrammet ”Barnens Brevlåda”. Barn medverkade i programmet och många skrev även brev. I slutet av varje sändning läste programledaren Sven Jerring upp adresserna till barn som behövde uppmuntran. När Sven fick ett brev av Erik,

trodde han att det var en äldre man som skrev och började kalla honom ”Farbror Erik”. Då var Erik bara 17 år! Snart blev andra intresserade av

att hjälpa Erik. I tidningen ”De sjukas vän” kunde man läsa om vad pengarna och gåvorna Erik samlade in användes till. Detta blev början till Erikshjälpen som kämpar för att även fattiga och utsatta barn ska få rätt till utbildning, sjukvård, och våga drömma om framtiden! KÄLLA: Erikshjälpen

6

just de’ • nr 3–2017

ivat 12 år. © Pr Erik Nilsson,

Vad kuangöra?  d Hjälp barn i andra delar av världen! Det finns många möjligheter att hjälpa till vid insamlingar som görs av olika hjälporganisationer. Du kan till exempel anmäla dig att springa i ett lopp där pengarna går till utsatta barn, ordna en minikonsert, fixa loppis eller skramla med bössa. Eller kanske ge en del av din månadspeng? Be en vuxen hjälpa dig att ta kontakt med den organisation du vill stödja så får du mer information!

Gör något för andra i din närhet! Vi har samlat tips på vad du kan göra för människor runt omkring dig. Säkert har du fler idéer! • Ta med en extra frukt eller macka till skolan. Spana om det är någon som har glömt! • Gå med läxor till någon i klassen som är sjuk. • Hjälp någon med läxan. • Har du saker du inte använder längre? Fundera på om du vet någon som skulle bli glad för till exempel dina jeans eller din innebandyklubba. • Verkar någon vara utanför? Försök att bjuda med honom eller henne ibland. Om det känns svårt att umgås ensam med den personen kan du föreslå ditt gäng att ni alla hittar på något tillsammans. • Skicka en hälsning. Att veta att någon tänker på just dig kan lysa upp dagen.


d

ka n

la F

r ee

k

ck s ky r

In g e

Hallå där!  Hur gör ni?

,S

nä ar p

I tio år har ni arrangerat Världens barn-helg, varför är det viktigt för er?

– Vi ville vara med och bidra till insamlingen. I vår kyrka finns en sporthall och den gjorde vi om till ett äventyrsland med hoppborg och hinderbana. Många människor hjälpte till: någon klädde ut sig till clown, en annan läste sagor och andra bakade kakor. Den första helgen blev så lyckad att vi fortsatte! Vi gör en insamling och kan samtidigt berätta hur svårt fattiga barn i andra delar av världen har det. Där vi bor finns det människor som kommer från olika länder. Det lyfter vi också fram under helgen.

Alla aktiviteter är gratis, hur får ni in pengar till insamlingen?

– Det kommer in mycket pengar genom caféet och vid korvgrillningen. Vi uppmuntrar också människor att ge i Världens barn-insamlingsbössorna. Alla jobbar utan att få någon lön under helgen, och Skarpnäckskyrkan och förskolan Lyktan hjälper till att betala en stor del av omkostnaderna. Förra året samlade vi in 16 000 kr och det är vi väldigt stolta över!

Vilka tips kan ni ge andra som vill göra en insats? – Det blir roligast när alla hjälps åt! Börja med att göra något mindre och utveckla det som fungerade bra. Låt fantasin flöda och låt alla – barn, vuxna och äldre – få vara med. I Skarpnäckskyrkan förra året tillverkade och sålde söndagsskolans barn nyckelringar i Världens barn-färger. Daglediga kvinnor och män bakade och sålde bullar. Scouterna pantade flaskor. Förskolans barn gjorde fina konstverk som de själva satte pris på och sålde till släktingar. Ungdomarna bakade till caféet. Tänk på att det behövs både energifyllda och lugnare aktiviteter. Lyft fram ett eller två projekt. Då blir det lättare att förstå vad pengarna går till!

© Ingela Freed

Vilket är årets tema och hur märks det? – I år är det tioårsjubileum. Det firar vi med en stor fest! Vi har cirkustema med cirkusskola för de lite större barnen och besök av trollkarls-predikanten Mr Goran. Till barnen i söndagsskolan kommer Gabriella Riddez från Diakonia för att berätta om några av projekten vi samlar in pengar till. Förra året hade vi tema ”kroppen” och berättade om olika projekt som Världens barn stödjer för att barn ska må bra. Vi tog bort bänkarna i kyrksalen och använde våra egna kroppar. Det var jätteroligt med all dans!

Fakta om insamlingen Varje år genomförs en stor insamling som kallas Världens barn. Pengarna som kommer in används för att hjälpa barn över hela världen, bland annat barn som förlorat sina föräldrar i hiv, barn som sålts som slavar och barn på flykt.

nr 3–2017 • just de’

7


Läs och lös mysteriet!

DECKARGÅTAN text Cecilia Imberg illustration Emelie Stigwan

Den kvarglömda  handduken

– Seriöst, det är en vecka kvar av sommarlovet. Vi kan inte bara sitta här och göra ingenting, sa Aron och kastade en studsboll mot väggen. Du-dunk lät det, innan bollen var tillbaka i hans händer igen. – Vad ska vi göra då? frågade Emil och tittade upp från sin mobil. Spela Fifa? – Eller gå ut. Det ser varmt ut. Aron kastade bollen mot väggen igen. Du-dunk. Den här gången fick han sträcka sig långt åt vänster för att fånga den. – Och göra vad? – Samma som vi har gjort hela sommaren? föreslog Aron och fångade återigen den studsande bollen. Emil ryckte på axlarna.

8

just de’ • nr 3–2017

– Visst, jag hämtar våra fidget spinners, du hämtar badkläder. Jag säger till mamma och pappa. – Ta med den trådlösa mobilladdaren också. Den här gången ska mobilerna inte dö precis när vi ska filma. Tio minuter senare stod bröderna utanför huset med fidget spinners, mobiler och mobilladdare. Badlakanen hängde över deras axlar. De gick sin vanliga väg mot sjön, hela tiden med åtminstone varsin spinner i handen. I närheten av sjön stannade de för att göra tricks. Emil hade de senaste dagarna övat på att ha två fidget spinners, en i vardera hand, kasta upp dem i luften och byta hand. Han hade sett tricket på youtube, men inte klarat det än.

Två dagar tidigare hade han fångat den ena spinnern, men den andra hade landat i gräset. Aron övade på att kasta spinnern så högt som möjligt och sedan lyckas fånga den. Flera gånger tappade han den lilafärgade fidget spinnern i marken, men han plockade tålmodigt upp den och försökte igen. Till slut fick han till ett ganska högt kast, som han även lyckades fånga på film. Det skulle han visa för Jesper i skolan nästa vecka. Plötsligt hörde Aron ett glädjeskrik som fick tre fåglar att flyga iväg från några träd i närheten. Emil hade klarat tricket! – Filmade du det?! Filmade du?! skrek Emil medan han hoppade upp och ner.


Aron skakade på huvudet. – Nej, sorry. Försök igen, nu är jag redo! Aron försökte igen och igen men lyckades inte återupprepa sitt trick. Ändå var han alldeles överlycklig när bröderna bestämde sig för att stoppa undan sina spinners och gå ner till vattnet. Baddags. Badplatsen var helt tom och det spegelblanka vattnet såg lockande ut. Aron och Emil bredde ut sina badlakan på sanden, lämnade fidget spinners, mobiler och laddare dolda under kläderna, och vadade ut i det kalla vattnet. Bröderna låg och soltorkade på stranden när Jessica, Arons gympalärare kom förbi. – Hej på er, killar, hälsade hon och slog sig ner vid ett av picknickborden i närheten av vattnet. Aron och Emil satte sig upp. – Hej, svarade de samtidigt. Jessica plockade fram en termos och en kanelbulle. – Hade jag vetat att ni var här hade jag tagit med flera bullar, sa hon och vred av locket på termosen. – Det är lugnt, sa Aron och återgick till att soltorka. Han gillade sin gympalärare, men tyckte ändå att det var lite jobbigt att träffa henne utanför skolan. Hon såg annorlunda ut med det blonda håret utsläppt. I skolan var det alltid uppsatt i en hästsvans. Men som tur var ville Jessica inte heller småprata. Hon åt bullen och drack sitt kaffe under tystnad. Sedan packade hon ihop sina saker, sa hej då och gick tillbaka samma väg som hon kommit. Snart kom en kvinna iklädd röd klänning och beige solhatt. Det bruna håret var flätat i en lång fläta och på näsan vilade ett par solglasögon i samma färg som klänningen. Aron och Emil visste inte så mycket mer om henne än att hon hette Anette och att hon hade ganska

många hundar. Kanske fyra–fem stycken. – Hej pojkar, hälsade hon. – Hej, svarade de. Anette fällde upp en solstol, slog sig ner och plockade fram en bok ur sin tygpåse. Aron och Emil var i full färd med att öva på att stå på händer under vattnet när Jens kom cyklande. Jens var hela byns Zlatan. Han var anfallare i

grannstadens fotbollslag och öste in mål varje match. Att han dessutom hade det långa mörka håret uppsatt i en Zlatan-tofs gjorde att Aron, Emil och många andra kallade honom Jenz. Jenz lutade cykeln mot ett träd, slängde av sig t-shirten och vadade ut i vattnet. Aron och Emil fortsatte att stå på händer, men var nu extra noga med att ha raka ben. Emil lyckades till och med gå runt lite. – Snyggt, berömde Aron när Emil kom upp till vattenytan igen. En timme senare var bara Aron och Emil kvar vid badplatsen. – Vad tycker du, ska vi gå hem snart? frågade Aron. – Ja, vi kan väl filma lite fler tricks, föreslog Emil. Men sen kan vi gå hem, jag börjar bli hungrig. – Jag med, sa Aron och plockade fram den röda spinnern. Emil gick in på kamera-appen, redo att filma. Då fick han syn på något blått bakom Aron.

– Vad är det där? I gräset, i närheten av skogsbrynet, låg en mörkblå handduk. – Någon måste ha glömt den, sa Aron och stegade bort mot handduken. Han lyfte upp den. Den var mjuk, mycket mjukare än hans egen handduk. Säkert dyr. Han synade den noga.

”Vem kan ha glömt den? Den var definitivt inte där när vi kom …” – Det är en Armani-handduk, konstaterade han. – Okej? Emil såg ut som att han aldrig hade hört ordet ”Armani” tidigare. Aron förklarade: – Det är ett dyrt märke, från Italien tror jag. Han tittade på handduken igen. – Den är fullt av korta gråa och bruna hårstrån, la han till. Nu kom Emil också fram för att titta. – Hmm, vem kan ha glömt den? Den var definitivt inte här när vi kom. – Jessica, Anette eller Jenz då, sa Aron. – Jag antar det. Men vem? frågade Emil.

Vem har glömt handduken? Om du läser texten noga hittar du svaret på frågan. Rätt lösning finns på sidan 31.

nr 3–2017 • just de’

9


3

snabba mellanmål text • foto Ewa Wymark

Är du hungrig eller har du bråttom iväg till träningen? I det här numret serverar just de’ tre enkla recept som passar lika bra till frukost som till mellanmål!

Vi äter som kungar! Visste du att människor idag äter bättre mat än kungar åt förr i tiden? Forskare vid Stockholms universitet har jämfört nordeuropeiska kokböcker från de senaste 800 åren. De konstaterar att dagens recept är mer avancerade än recept ur kokböcker för forna tiders kungar. Många av de recept vi använder idag innehåller fler steg och metoder, men också fler ingredienser!

STÄMMER FORSKNINGEN? Forskare vid danska forskningscentret ”Smak för livet” menar att små barn kan lära sig att tycka om alla sorters mat om de får smaka 8–15 gånger. För lite äldre barn tar det längre tid. Du behöver inte äta en hel portion varje gång, men smaka cirka 20 gånger. Stämmer forskningen? Gör ett experiment och testa! Samarbeta gärna med en kompis. Välj ut något som ni vanligtvis inte brukar äta och som ni inte tycker så mycket om. Skriv loggbok och notera hur många gånger du behöver smaka på maten innan du faktiskt börjar gilla den! KÄLLA: Centrum för evolutionär kulturforskning, och den digitala sidan http://www.smagforlivet.dk

10

just de’ • nr 3–2017


Du behöver:

a ak

1

B ananpa nnk

• 1 banan • 2 ägg • smör att steka i

Gör så här: Mosa bananen med en gaffel i en skål. Knäck äggen och häll i. Blanda till en kladdig massa. Smält smör i en stekpanna. Häll i ca 1 dl smet och stek pannkakorna på låg värme på Tips! båda sidorna. Om du vill kan du Ät bananpannkakorna som de är, eller servera även ha i 1 tsk med yoghurt och lite vaniljsocker och frukt eller bär. 1 krm salt.

Utan gluten och laktos!

2

Stekt gröt

Du behöver: • havregrynsgröt • smör att steka i

Gör så här: Använd grötrester. Smält smör i stekpannan och klicka i gröten. Jämna ut gröten med en stekspade så att den blir ca 1 cm tjock. Stek på båda sidor. Lägg upp på tallrik och servera med lite socker eller jordgubbssylt!

Klimatsmart!

3

K lä

m m ack a

Du behöver:

Gör så här:

• • • • •

Bred smör på två brödskivor. Bred även på ett tunt lager senap. Lägg skinka på den ena brödskivan. Lägg ost på den andra brödskivan. Lägg samman brödskivorna och värm i smörgåsgrillen eller våffeljärnet.

2 brödskivor smör senap skinka ost

Tips!

Variera fyllningen!

Förbered flera klämmackor och lägg i frysen. Ta ut och värm dem direkt i smörgåsgrillen.

För att få fylligare smak kan du ha i tomat, oregano eller grillkrydda. Du kan också variera innehållet; välj till exempel pesto eller bananskivor istället för skinka. nr 3–2017 • just de’

11


Jeane ation illustr

vist

gq tte En

t g i r u l K ! d r o s r ko

tina text S idé •

on

Jonss

Kan finnas i sjö Världsmästerskap Naken

Smila

Ge djuren mat Där bor grisen

Visar med fingret

Bilmärke

Land

Adams tjej

Greppa

Säger hunden

Väg

Ljuvliga

Mindre bäck

Käka Skogens konung Ny

Efter G

Dröm

Känns höstvädret

Åsna

Jobba

Neråt Kan på man kartan korv Är den som aldrig dör

Årstid Huvudträff på plan

Stank Efter livet

Inte böjd

Gosa Mors lille …

Är ugglan

Träfot

Klockan

Kappa

Är uppfinnare Aktiebolag

Inte ljus

Är den som ätit

På tass

Ali …

Dött djur

Är hjältar

Atlanten Kan man på höstlovet

Inte bra

Inte vårt

Säger får

Aktiebolag Anna Victorsson

Tempo

Drar

Inte natt

Bön till Maria

Brukar det på hösten Söt dryck

Är råttor

Ngn

Kort för trappa När brödet är slut är det …

Tomtens djur

Ilskna

Betong- På fot färgat Alfa

Kallt

Lättläst

Båten

På gitarr

Av

Stugan på landet

… eller inget Erik Almås

12

just de’ • nr 3–2017


Vad är viktigt för dig? text Ewa Wymark

Hur gör du och dina kompisar för att vara schyssta mot varandra? Vad är viktigt att tänka på? Diskutera tillsammans och skapa gärna en tavla som påminner er om det ni kommit överens om. Här är några förslag!

Vi lyssnar när någon pratar.

Vi visar varandra respekt. Alla får säga sin mening.

Vi bemöter andra som vi själva vill bli bemötta.

Vi säger inte elaka saker till varandra.

Vi tar inte varandras saker.

10 tips

Alla får vara med.

nr 3–2017 • just de’

13


VÄGLEDAREN

Kristen tro:

text och foto Ewa Wymark | tack Mikael Klingberg för inspiration! budordens text har hämtats från Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet, med viss justering för att bli lättläst

Så lär vi oss att leva ett bra liv tillsammans I Bibeln, i boken som kallas Andra Mosebok, kapitel 20, vers 3-17, hittar du de tio budorden. Det är regler som handlar om människans relation till Gud, men också hennes relationer till andra. Buden lär oss hur vi ska leva ett bra liv. Jesus sa att vi ska bemöta andra som vi själva vill att andra ska bemöta oss. Du känner säkert till den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” (Matteus evangelium, kapitel 7, vers 12.)

VAD ÄR VIKTIGAST?

1

KAN MAN SÄGA ”GUD” HUR SOM HELST?

2

Ha inga andra gudar än mig.

Använd inte Guds namn på ett olämpligt sätt.

Första budet lär dig att sätta Gud först, och att inte tro på, eller be till saker som inte kan höra och se.

VARFÖR SKA MAN VILA?

3

Andra budet säger att du ska använda Guds namn i rätt sammanhang.

HUR SKA MAN VARA MOT SINA FÖRÄLDRAR?

Vila på vilodagen. Tredje budet påminner om att Gud vilade när han hade skapat världen. Du behöver också vila. Rusa inte fram utan att tänka på meningen med livet.

14

just de’ • nr 3–2017

4

Visa respekt för dina föräldrar. Fjärde budet lär dig att visa uppskattning mot den eller de som tar hand om dig.


VAD ÄR EN MÄNNISKAS LIV VÄRT?

5

HUR TAR MAN HAND OM KÄRLEKEN?

Döda inte någon människa. Skada inte andra.

6 När du gifter dig, var trogen.

Femte budet lär dig att du inte ska ta någons liv.

Sjätte budet uppmuntrar dig att ge all din kärlek till den som är din fru eller man.

ÄR DET OKEJ ATT TA FRÅN ANDRA?

7

Ta inte det som tillhör någon annan, stjäl inte.

Sjunde budet lär dig att respektera andra och sakerna de har.

ÄR DET OKEJ ATT LJUGA?

8

Tala sanning och hitta inte på saker om andra.

Åttonde budet säger att du ska hålla dig till sanningen. Visa att man kan lita på det du säger.

VERKAR ANDRA HA DET BÄTTRE?

9 10 Var inte avundsjuk på andra. Titta inte hela tiden på allt som andra har. Var rättvis och försök inte lura till dig saker från andra. Om en kille eller tjej redan är ihop med någon annan, försök inte ta den killen eller tjejen. Det nionde och tionde budet lär dig att du ska vara tacksam för det du har: Var glad när andra har saker du själv gärna skulle vilja ha. nr 3–2017 • just de’

15


Nummer 3–2017


VETENSKAP

DINOSAURIER! text • foto • layout Patrik Malmqvist

Tyrannosaurus Rex betyder tyrannödlornas konung. Det är den mest kända dinosaurien och visas ofta som ett skräckinjagande rovdjur i filmer. Världens högsta monterade dinosaurieskelett är av arten Giraffatitan. Det är hela 12 meter högt och finns på naturhistoriska museet i Berlin.

Ordet dinosaur betyder skräcködla. Skelettfynd visar att de fanns i alla former och storlekar. Från enorma långhalsade växtätare till snabba köttätare. När hittade man det första skelettet? Hur stora eller hur små var de? I just deʼ får du svar på frågorna!

FÖRSTA FYNDET Den första dinosaurien hittades i England av vetenskapsmannen William Buckland år 1824. Han hittade ett stort skelett som han trodde tillhörde en utdöd ödla. Han gav den namnet Megalosaurus som betyder stor ödla. Tänk om han hade vetat vilket otroligt fynd han hade gjort! Först 1842 upptäckte man att det rörde sig om en tidigare okänd sorts djur, och gav dem namnet dinosaurier.

STORA OCH SMÅ När vi tänker på dinosaurier så tänker vi ofta på jättelika utdöda djur. Som giganten Argentinosaurus som var lika hög som ett sexvåningshus, 30 meter lång och vägde hela 75 ton. Det är ungefär lika mycket som 50 bilar eller 940 vuxna människor! Det fanns många dinosaurier som var mycket stora, men också många små dinosaurier. Compsognathus, till exempel, var en tvåbent köttätande dinosaurie som inte blev större än en hund och vägde lika mycket som ett par mjölkpaket.

18

just de’ • nr 3–2017


A

HEMLIGHETEN BAKOM NAMNEN De namn vi använder på dinosaurierna är grekiska. Ofta berättar namnen något om djuren. Till exempel betyder Triceratops trehornat ansikte och Stegosaurus taködla.

F

Kan du hitta rätt namn till dinosaurierna?

C

…… Lurig ödla …… Taggödla …… Konstig ödla …… Femhornat ansikte

D

…… Tvåkammad ödla …… Tjockhuvad ödla Svaren hittar du längst ner på sidan!

KÄLLOR: Dinosaurs - The Grand Tour (2015) BBC Nature - Dinosaurs

B

A: Konstig ödla (Allosaurus) B: Tjockhuvad ödla (Pachycephalosaurus) C: Femhornat ansikte (Pentaceratops) D: Taggödla (Spinosaurus) E: Lurig ödla (Apatosaurus) F: Tvåkammad ödla (Dilophosaurus)

E

nr 3–2017 • just de’

19


VISA VEM DU ÄR! text Ewa Wymark • kollage Jeanette Engqvist

Vem är du och vad vill du? Det är kanske inte så lätt att svara på den frågan, men du kan säkert komma på en hel del när du tänker efter. Skapa ett kollage som påminner dig om vad du tycker är viktigt och vilka mål du har!

20

just de’ • nr 3–2017

Välj ut texter och bilder som inspirerar dig. Leta i tidningar och på nätet. Kanske har du en favoritlåt eller ett citat du gillar? Har du en förebild kan du placera in den personen också!


Skapa på datorn eller på ett stort papper vid skrivbordet. Sätt upp ditt kollage där du kan se det ofta, kanske på väggen ovanför sängen eller som bakgrund på mobilen?

nr 3–2017 • just de’

21


T

e g l å ä f r n d e u k ? l i V E

H LIG

N

SO R E P

ES T S T

text Stina Jonsson

Är du en resvan trana, eller kanske en pigg papegoja? Läs texterna och se om du känner igen dig!

PAPEGOJA

PINGVIN

Du kan konsten att snacka! Men också att lyssna. När du har hört något roligt kan du inte låta bli att berätta det för alla du träffar. Du är en färgstark person som vågar ta plats och säga vad du tycker. Du är kreativ och gillar att skapa. Samtidigt som du inspirerar andra är du också bra på att lära dig av människor runt omkring dig.

Du gillar utmaningar. Medan andra flyger till varmare platser simmar du hellre i stormigt hav – oavsett temperatur! Du är en kämpe med ett imponerande tålamod. För dig är familjen viktig och när det verkligen gäller är det självklart för dig att sätta andras behov före dina egna.

TRANA Du älskar att packa väskan och ge dig ut på spännande äventyr, gärna långt bort. Det bästa är förstås att du har en vän att dela dina upplevelser och minnen med. Ni håller ihop i vått och torrt. När allt känns jobbigt peppar ni varandra. Är livet på topp sjunger och dansar ni loss tillsammans.

© Bengt Nyman|Creative Commons

© Creative Commons

22

just de’ • nr 3–2017


ÖRN

© Jacob Spinks|Creative Commons

Du är målmedveten och känd för din uthållighet. Att ge upp är inget alternativ för dig. Du har perspektiv på saker och ser helheten, men du har också öga för detaljer. Du är en tänkare som trivs för dig själv, men om du och dina kompisar möter ett hinder vaknar ledaren inom dig.

DUVA

© Andreas Eichler|Creative Commons

© Alpsdake|Creative Commons

Du trivs där det är folk i rörelse och gillar att ha ditt stora gäng omkring dig. Du har många vänner, och alla är lika viktiga för dig. När någon inte kan vara med skickar du ett meddelande. Du funderar på att börja samla på något, men har inte bestämt vad än. Kanske blir det kapsyler eller utländska mynt? Eller en fotobok med bilder på människor du mött?

KRÅKA Problem är till för att lösas, och du älskar att klura på hur! Du är uppfinningsrik, tänker logiskt och analyserar fakta. Kan det gå om jag gör så här? Eller så här? Du testar dig fram och lär dig av framgångar och misstag, både egna och andras. När någon i gänget har kommit på en lösning är det fritt fram för de andra att kopiera. Ni är ett team, och det hörs när ni drar fram!

nr 3–2017 • just de’

23


VÄGLEDAREN

text Ewa Wymark

u en bra d ? r Ä r vårt test k o m p i s Gö

!

1

En av dina kompisa r har en dålig dag och skickar sura kommentarer på mobilen. Hur rea gerar du?

a. Jag blir irriterad och svarar med sura kommentarer tillbak a.

b. Jag tycker att det är jobbigt och undviker att svara.

c. Jag vet att alla kan ha en dålig dag, men jag säger till min ko mpis att sluta.

2

Du ser att en kompis som du gärna vill vara med hänger med någon annan. Hur rea gerar du?

a. Jag tänker att det är fult gjort av min kompis.

b. Jag tror att det beror på mig, att min kompis tycker att jag är tråkig. c. Min kompis vet kansk e inte att jag vill vara med, så jag frågar om jag kan haka på.

3

Du ska träffa en ko mpis efter skolan, men kompise n dyker inte upp. Hur reage rar du?

a. Jag blir irriterad och tycker att det är dålig stil. Jag väntar en stund, sedan kontaktar jag en annan kompis.

b. Jag blir besviken me n for tsätter att vänta. Jag undrar va rför min kompis inte vill vara me d mig.

c. Jag väntar en stund och kontaktar sedan min kompis för att fråga vad som har hänt.

24

just de’ • nr 3–2017


4

s, hos din kompi Du är hemma m du so l ku s inte så men det känn ? du ar er ag re ur hade tänkt. H

kan t är trist att vi inte a. Jag tycker de nog ligt och kommer hitta på något ro . n kompisen igen inte vara med de min t verkar som om b. Jag tycker de mig. ed m ra något kompis inte vill gö lag komma med förs c. Jag försöker ra. Om det inte på vad vi kan gö hoppas jag det blir kanon idag gång vi ses. blir bättre nästa

5

6

a. Jag tänker att den som är snabbast får äta upp de m.

b. Jag tar godisbiten sjä lv, sedan får min kompis resten.

get pt flera fina fid Du har just kö mpis vill gärna ko spinners. Din du? Hur reagerar . m de av ha en

dem t vi kan använda a. Jag tycker at min om en ans, m när vi är tillsamm få t at om tigger kompis hela tiden er. m s gå um g inte mina grejer vill ja vill t känns svår t, jag b. Jag tycker de r g bli osams. Ja ge ju inte att vi ska . rs fidget spinne bort en av mina t för min kompis at c. Jag förklarar ar ng pe ar sp ina jag har använt m t spinners och ge fid la al för köpa bort någon. att jag inte vill ge

Du och en kompis sk a ha myskväll, titta på film och äta godis. Det finns bara några bit ar kvar av dina favoriter. Vad händer om din kompis också vil l ha dem?

c. Jag föreslår att vi ka n dela så att båda får lika många.

7

En kompis som du ha r känt länge verkar inte vil ja vara med dig längre. Hur reage rar du?

a. Jag tycker att det är konstigt. Om min kompis väljer att va ra med någon annan tänker jag säga till honom eller henne att de t är elakt. b. Jag blir ledsen. Jag trodde att vi skulle vara kompisar för alltid. c. Jag blir för vånad oc h lite besviken, men jag tänker att jag säk ert kommer hitta någon annan att va ra med.

just de’ tipsar! Har du många a-svar? För att bli en bättre kompis kan du låta din kompis bestämma lika mycket som du. Och din kompis gör fel, ge honom eller henne en chans till! Våga vara ärliga mot varandra. Berätta för din kompis hur du känner och tänker! Har du många b-svar? För att vara en bra kompis behöver du inte bara göra precis som din kompis vill. Du har en egen vilja. Välj kompisar som är schyssta och låter dig bestämma lika mycket

som de. Och som bryr sig om dig. Om din kompis hellre vill vara med någon annan är det förstås tråkigt, men om ni inte trivs ihop längre kan det vara en bra lösning att ni prövar att leta efter nya vänner. Har du många c-svar? Bra kompisar accepterar varandra, och vill veta vad den andra tänker och känner. Fortsätt att vara nyfiken och öppen. Det verkar som om du följer gyllene regeln: du bemöter andra som du själv vill bli bemött!

Den gyllene regeln:

”Så som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du också vara mot dem.”

nr 3–2017 • just de’

25


GEOMETRI-PYSSEL! text Stina Jonsson och Ewa Wymark illustration Jeanette Engqvist

På detta uppslag har vi samlat flera geometriska figurer. De är tvådimensionella, alltså platta. Om du skulle kunna vika ihop dem, vilka tredimensionella former får du då? Dra streck från mallarna till rätt form!

Tips!

Kopiera uppslaget och klipp och vik figurerna!

Rätt svar hittar du på sidan 31.

26

just de’ • nr 3–2017


Vilken figur ger en rund fotboll? Fotbollen är rund men består av många platta bitar! Har du tänkt på att den består av både femuddingar (pentagoner) och sexuddingar (hexagoner)? Det är ovanligt med pentagoner i naturen, eftersom de är svåra att sätta ihop. Sexuddingar finns det däremot gott om, till exempel i insekters facettögon och bins vaxkakor.

A

B

C

nr 3–2017 • just de’

27


r o m u et n r ö

H

ark a Wym text Ew

Den ena ballongen till den andra: – Se upp för kaktusen! – Vilken kaktussssss? Journalisten till biodlaren: – Men vart har alla bin tagit vägen? – De stack!

KAN DU GISSA RÄTT?

Mamma till Pelle efter första dagen i skolan: – Var det roligt i skolan? – Ja, men fröken kan ingenting. – Inte? – Nej, hon frågar oss om allting. Hört i affären: – Tar ni kort här? – Nej, vi har inga kameror. Kassören till en kund på Ica: – Den här sedeln kan du inte betala med, den är falsk. – Det gör inget. Jag vill bara att du växlar den åt mig. – Vet du vad som äter allt men dör av vatten? –? – Elden!

A

Vilket djur kör sämst i trafiken?

B

Vem sover med skorna på?

C

Varför har elektrikern så många följare på Instagram?

D

Vilket djur är bra på att räkna?

E

Hur vet man att bananen simmat ut i vattnet? Svaren hittar du på sidan 31.

Hittar du skol-orden? Välj bland orden i rutan!

bo lära k bänk lunch SO Matematik rast  a riv k s räkna

28

just de’ • nr 3–2017

G

L

E

D

I

G

K

H

R

L

S

Ä

D

B

O

S

M

A

R

U

O

R

B

Ä

N

K

I

V

G

N

F

Ä

I

O

K

R

A

S

T

C

T

K

Ä

K

K

I

L

A

S

H

M

N

Ö

N

G

V

U

M

N

Ä

M

A

T

E

M

A

T

I

K

K

S

N

Ö

D

R

S

C

P

E

T

F

O

L

Ä

R

A

H

I

G

T


u? d r e j l ä v d va – y s a t n a f r Fakta elle

son text Stina Jons

Ser du örnarna, Dawit? Dawit drömmer om att bli herde och vakta fåren precis som sina storebröder, men när han får mässlingen blir han blind. Torka, svält och inbördeskrig splittrar familjen och Dawit hamnar i Addis Abeba. En läkare berättar att Dawits ögon kan opereras i Sverige, men hur ska han få råd att resa utomlands? Birgitta Kazen, Semnos, 2017

Barnläni der andra Historia

Svarta damen Svarta damen är tillbaka, på jakt efter Tidens bok. Kommer mörkret att lägga sig över Sagofallen? Sofia och Leo måste ta sig till Stjärnfallens kulle. På vägen passerar de undervattensstaden Vatombia och Sagornas äng. Men vem kan de egentligen lita på?

Fantasy

n n i bok v h ! oc Har det regnat grodor i Skara? Finns det ett hotell av bara is? Fick Island en ny ö 1963? I boken Grodregn i Skara: Sant eller falskt? hittar du flera kluriga frågor. Vad tror du är sant? Vad är falskt? Den här lättlästa boken kan bli din! Så gör här för att vara med och tävla: 1. Svara på frågan: I det här numret av just de' kan du läsa om Gyllene regeln. Vad säger den?

Fakta om drönare I den här boken kan du läsa om drönare. Drönare kan släppa bomber, men också rädda liv. Per Straarup Søndergaard, Nypon förlag, 2016

Hur var det att leva i Skandinavien för tusen år sedan? Hur bodde vikingarna och vad lekte barnen? Läs om runstenar, äventyrliga män och silverskatter! Bengt-Erik Engholm, Natur & Kultur, 2017

Tävl a

Hanna Blixt, Bornelings förlag, 2017

Riktiga vikingar!

2. Skicka ditt svar och ditt namn och din adress till info@justde.nu

äst Lättl

3. Glöm inte att skicka ditt svar senast 30 september. Då lottar vi ut en vinnare bland alla rätta svar!

Lycka till!

nr 3–2017 • just de’

29


Läsarnas sida HITTA EN BREVVÄN!

Hitta rätt skugga!

Vill du ha nya brevvänner? Skriv till just de’ så sätter vi in en annons på läsarnas sida i nästa nummer. Adresserna till oss hittar du på sidan 2.

Grattis! Ni vann boken Beppe testar – 15 godisexperiment! Ida, Oskarshamn  Moa, Bureå Clara, Mönsterås

Tack för alla bidrag!

SKRIV TILL OSS!

n gen till skola Ta med tidnin n ta med

om att du ka Du vet väl l skolan? til en tidning a visa får du gärn ar just de’ ill lärare g in u d d r m fö O tidningen rater. m ka ass och dina kl et mer finns d I varje num m ni so er st te pyssel och lsammans. kan göra til

Vad vill du läsa om i kommande nummer av just de’? Skriv till oss och berätta. Du kan mejla eller skicka vykort. Adresserna hittar du på sidan 2.

Klurigt korsord! s 12 Kan finnas i sjö

Rät t s v a r h it t a r du här !

Världsmästerskap Naken

Land

Adams tjej

Greppa

30

just de’ • nr 3–2017

Mindre bäck

Dröm

Käka Skogens konung Ny

Efter G

Åsna

Jobba

Dött djur

Neråt Kan på man kartan korv Är den som aldrig dör

Efter livet

Inte böjd

Gosa Mors lille …

Är ugglan

Träfot

Klockan

På tass

Kappa

Inte natt

Inte ljus

Är den som ätit Årstid Huvudträff på plan

Stank

Är uppfinnare Aktiebolag

Atlanten Kan man på höstlovet

Inte bra

Inte vårt Är hjältar

Säger får

Aktiebolag Anna Victorsson

Tempo

Drar

Ali …

Bön till Maria

Brukar det på hösten Söt dryck

Är råttor

Ngn

Kort för trappa När brödet är slut är det …

Tomtens djur

Ilskna Säger hunden

Väg Känns höstvädret

Kallt

Lättläst

Båten

På gitarr

Av

Stugan på landet

Ljuvliga

Rätt svar: Det är Anettes badlakan. Badlakanet är fullt av korta gråa och bruna hårstrån men Anette, Jessica och Jenz har alla långt hår. Men Anette har många hundar, så det måste vara hennes handduk.

Där bor grisen

Visar med fingret

Bilmärke

Betong- På fot färgat Alfa

Deckargåtan s 8–9

Smila

Ge djuren mat

… eller inget Erik Almås


VILL

D

STÖD U Vill du vara med och sprida just de'? OSS?JA Välkommen att ta kontakt med oss på info@justde.nu

Pyssel-uppslag s 16–17 1. En sval höstjacka 2. Se bilden 3. Den rulle som är 281 cm (se bilden) 4. Se bilden 5. På symaskinen (se bilden) 6. Hårspänne, örhänge, glasögon, klocka, frisyrer och fräknar 7. Se bilden

Varje månad får du som sponsor ett brev med senaste nytt från just de’redaktionen. Ditt stöd betyder mycket. Välkommen som sponsor! Läs gärna målformuleringen för vårt arbete på sidan 2.

Geometri-pyssel! s 26

Fotbollen s 27 Rätt svar: B

Kan du gissa rätt? s 28 A. Krock-odilen B. Hästen C. Han har många kontakter D. Hunden, för den gillar matte E. Skalet ligger kvar på stranden

Tidningar till pedagoger

Du som leder en barngrupp eller är lärare ka n beställa en bunt tidningar til l rabatterat pris. Du gör enkl ast din beställning på mejl info @justde.nu

Nästa nummer kommer i november!

Ja,

jag vill PRENUMERERA på just de’ och får 4 nummer för 179 kr!

Prenumeration på barntidningen just de'. Du får boken PÅ RIKTIGT som premie!OBS! Om du inte vill förstöra tidningen så går det bra att kopiera denna talong, eller skriva informationen på ett vanligt vykort och skicka till oss!

Jag heter:__________________________________ och är ______ år.

Plats för porto

Bor:____________________________________________ Postadress:______________________________________ Telefonnummer: __________________________________ Här intygar min mamma/pappa att det är okej: ___________________________________________________ Ger du tidningen som gåva; ange ditt namn och din adress här: ___________________________________________________

C/o Liteo Skepparkroken 12 566 35 Habo


POSTTIDNING B RETURADRESS: C/O LITEO, SKEPPARKROKEN 12, 566 35 HABO

a p p Ti ! n l e g n a tri

idé Jeanette Engqvist

Ser du vad det är?

I bilderna ser du saker som är formade som en trekant. Kan du klura ut vilka de är? Kasta om bokstäverna och hitta rätt namn!

IDFGTE PINSERN

ÄRVTRDED

JALIN

SOT

OBR KRADE

ÖSTERFN

MPILVAR

RINAVNRNIGTSAEL ZITZIPAB

Barntidningen just de' 03/17  

I höstens nummer av just de’ hittar du: Pendos berättelse från Kenya, Gyllene regeln – så ska vi vara mot varandra, Deckargåta, Klurigt kors...