Page 1

nr 2 – 2018

Tidningen för nyfikna 9-12 åringar!

Bästa böckerna i sommar

Tävling: Skriv en novell!

A R

T X L E E S S Y P l sommarlovet! til

10 kul fakta

om Bibeln! Deckargåta • Pyssel • Klurigheter • Vetenskap • Intervjuer • Vägledare


POSTTIDNING B RETURADRESS: C/O LITEO, SKEPPARKROKEN 12, 566 35 HABO

En riktigt skön sommar önskar just de’-redaktionen! Sommaren är härlig! Vi önskar att du får ett riktig fint lov och tid att bara vara.

idé Jeanette Engqvist

d du ips på va t a h u d r? Vill i somma ! kan göra mer några idéer m Här ko • Gör utflykter i skog och mark där du bor – ta med picknick! • Besök museer – ofta är det nästan eller helt gratis. • Måla tavlor och skapa konstverk, samarbeta med en vän och bjud in till en utställning.

Se vårt glasstest och

TÄVLA OM GLASS

från GB, Sia och Triumf!

www.justde.se

• Sov i tält på tomten, eller flytta ut på balkongen. Bjud in dina vänner.

Använd gärna just de’ i undervisningen!

• Starta en bokcirkel. Se tips på sidan 18.

Du som är pedagog kan gärna använda tidningen i skolan. Så här säger Skolverket:

• Skriv en egen novell. Läs om vår tävling på sidan 6.

”Det finns inget i skolförfattningarna hindrar lärareVÄRJIRN och elever att SKOGLAPSS HUNDKAKDÖK SVÄTTAMPVT som använda tidningen. Det är läraren som själv bestämmer vilket material han eller hon vill använda på en lektion. I och med att undervisningen är icke-konfessionell måste läraren just de' har som mål att: tänka på detta när han eller hon • stärka barns självkänsla och självbild Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ewa Wymark använder material som har en särskild • ge vägledning och hjälpa barn att Formgivning & layout: Jeanette Engqvist trosinriktning. Läraren kan till exempel utveckla goda relationer Medarbetare: Stina Jonsson och Lilla Redaktionen. prata och diskutera om innehållet • utifrån Barnkonventionen bekräfta barns rätt Lilla Redaktionens träffar i Habo arrangeras med med sina elever.” att ha en egen tro, samt ge verktyg till reflektion kring existentiella frågor, tro, moral och etik • vara ett stöd för undervisningen och i linje med skollagens och läroplanens riktlinjer förmedla Bibelns berättelser och kristen tradition • uppmuntra till läsning, stimulera barns kreativitet och nyfikenhet • beskriva hur situationen ser ut för andra barn i världen, och uppmuntra till medkänsla och solidaritet. Läs hela målformuleringen på hemsidan: www.justde.se

STRÄVEL

Ett helt år: 4 nr för 189 kr! För utland tillkommer porto. Beställ via epost: info@justde.se

stöd av Studieförbundet Bilda. TACK alla företag och privatpersoner som sponsrar just de'!

Omslagsfoto: Ewa Wymark Bilder i tidningen (där inget annat anges): Fotolia Tryck: V-TAB tryckeri

Läs hela intervjun med skolverket på vår hemsida: www.justde.se/skolverket.html

Lärarhandledning Missa inte våra pedagogiska tips om hur du kan använda just Adress: just de', C/o Liteo, de’ i klassrummet. Ladda ner en Skepparkroken 12, 566 35 Habo lärarhandledning utifrån skolans mål KELTUA SIPV KAPÖPANREPLYS Mejl: info@justde.nu enligt Lgr 11. www.justde.se Webbsida: www.justde.se


I detta nummer: Möt författaren Hanna Blixt  Deckargåtan  10 kul fakta om Bibeln  Extra klurigt PYSSEL  Sommarens boktips!  VÄGLEDAREN  Gör själv-vattnande kruka!  Läsarnas sidor  Ser du vad det är? 

sidan 4 sidan 8 sidan 10 sidan 16 sidan 20 sidan 22 sidan 24 sidan 30 sidan 32

Sidan ……?

Klurigt sommar PYSSEL!

LETA & RÄKNA! Kolla bilderna och fyll i numret för sidorna som de är på. Hittar du alla ska de bli talet 126 tillsammans.

Sidan ……?

Sidan ……?

Sidan ……?

Sidan ……? 

Sidan ……?

3


”Jag började skriva min första ’riktiga’  bok som nioåring” När Hanna Blixt var nio år hade hon bestämt sig – hon skulle bli författare. I hennes fantasyserie Äventyren i Sagofallen utspelas en kamp mellan ont och gott. Tre av sju böcker är redan publicerade, och den fjärde boken kommer i höst. Har du alltid drömt om att bli författare?

text Ewa Wymark•foto Maria Hjort

Minns du när du som barn skrev din första berättelse, och vad den handlade om?

– Drömmen om att bli författare fick jag som barn, då min mamma Erkers Marie Persson, skrev fyra barnböcker. Jag tyckte att det var mysigt med en mamma som skrev böcker.

Hur ofta skriver du?

– Så ofta jag får tid. Jag jobbar numera heltid som författare, men det ingår långt många fler arbetsuppgifter i ett författaryrke än att bara skriva. Om det går för lång tid mellan gångerna kan jag riktigt längta till min berättelse och mina karaktärer.

När du inte vet vad du ska skriva, vad gör du då?

– Jag har nog inte kört fast på riktigt i mitt skrivande än. Om jag hakar upp mig på någon detalj så hoppar jag bara över det för tillfället och skriver vidare och så går jag tillbaka till det stället senare. Jag skriver helst på i ett rasande tempo för att komma i mål så att jag inte tappar tråden.

4

– Jag minns att jag började skriva min första ”riktiga” bok som nioåring med målet att den skulle vara färdig innan jag fyllde tio. Det blev den inte, men när jag skriver den femte boken om Äventyren i Sagofallen kommer jag att kunna använda en del av det jag skrev då. Vad den handlar om vill jag inte riktigt avslöja än. Ni får läsa själva …


Har du lätt att komma på nya idéer?

– Ja, det kan man nog säga att jag har. Jag har tjugo nya bokidéer på gång, och flera i stort sett färdiga böcker som inte är utgivna än.

Varifrån får du namnen på personerna och platserna i din serie

om Äventyren i Sagofallen?

– Svårt att säga. De bara ploppar upp och finns där när jag skriver. Jag försöker alltid att hitta på egna namn, det har varit en av de roligaste sakerna med att skriva den här serien.

Hannas skr

ivtips!

1. Läs myck et – testa olik a genrer och författare . 2. Skriv my cket – skriv o m det som ligger nära dit t hjärta, din p 3. Läs om sk assion. rivande. Det fi n ns många spänn ande kurser o ch böcker om sk rivande. 4. Våga tro på din egen fö rmåga och din berättelse. 5. Njut av sk apandet bestämmer vad – det är du som berättelsen sk a handla om.

Om du inte var författare, vilket yrke skulle du välja då?

– När jag var barn ville jag också bli lärare. Genom författaryrket har jag nu möjligheten att kombinera båda, eftersom jag gör många författarbesök i skolor.

Lilla Redaktionen recenserar … Vad gillar du mest med att skriva fantasy?

– Jag uppskattar själv vackra och sagolika miljöer, och det är spännande med en värld där allt kan hända. Det är bara min egen fantasi som sätter begränsningarna!

Hanna Blixt är barn- och ungdomförfattare. I serien Äventyren i Sagofallen skriver hon om kampen mellan ont och gott. Totalt ska det bli sju böcker. Den fjärde boken Den magiska rustningen kommer ut i höst. 

Den var väldigt spännande, och man kan inte sluta läsa. Ett nytt äventyr som fortsätter ända fram till slutet i varje bok.

vår i d e m r Va ing! l v ä t ll e v no att skriva?

ttelse du Gillar ar DIN berä g! e pass Kansk i vår tidnin en ävling t m o er . Läs m nästa sida på 5


? kriva s tt du a ar Gillar nske pass lse Ka erätte b DIN tidning! i vår

Tips till dig som älskar att skriva! text Ewa Wymark

i vå r d e m Va r ng! i l v ä t l n ove l

Tänk först!

Börja med att tänka igenom hur berättelsen ska börja, vad som ska hända och hur den ska sluta. Du kan också skriva upp några punkter som ska vara med.

Ordning eller fri struktur?

Du kan prova att strukturera upp berättelsen eller låta den flöda fritt. Kanske passar det dig att planera minsta detalj, om inte – låt berättelsen utvecklas allt eftersom.

Lagom många karaktärer

Det är härligt med fantasi, men glöm inte att man ska få ihop allt också. Ta inte in så många personer eller händelser i berättelsen att du inte får med dig alla ända till slutet.

Skriv om det du känner till!

Oftast har man lättare att beskriva miljöer som man själv känner till. Det är svårare att skriva om en plats som man aldrig varit på. Låt berättelsen utspela sig i en miljö som liknar något ställe som du har koll på.

Gräv där du står!

Utgå från dina intressen. Vet du mycket om hockey, hundar, eller scouting? Börja skriva om det som är bekant.

Måla med dina sinnen!

Alla sinnesintryck är viktiga för hur man upplever någonting. Använd dig av det när du beskriver en plats. Tänk på att skriva om hur

6


det ser ut – men också om hur det låter, luktar, känns och smakar.

Håll tiden!

Tänk på i vilken tid, eller vilket tempus, som berättelsen utspelar sig. Om du börjar skriva i dåtid (”jag sa”, ”vi gjorde”) ska du inte växla till nutid (”jag säger”, ”vi gör”). Håll dig till samma tid genom hela berättelsen.

Läs igenom!

När du har skrivit färdigt ska du läsa igenom berättelsen med en penna i handen. Då kommer du att upptäcka om det finns saker som behöver strykas eller läggas till, eller om det finns fel som behöver rättas.

När du själv känner dig färdig med berättelsen, be någon annan att komma med synpunkter. Det kan kännas lite pinsamt och jobbigt, men ofta kan man få hjälp att upptäcka saker som gör berättelsen bättre.

! a roligtdra kan r a v a k Det s r kul. Än

ä u vill r att det när allt d Skriv fö d n a h r te i ef du göra it ut”. r ”komm a h a iv r k s

Så h är

Låt någon annan läsa det du har skrivit!

et till: d r gå

1. Skriv en berättelse på ca 2 A4-sidor på datorn (eller 3-4 för hand). 2. Berättelsen kan handla om vad som helst, men huvudfiguren ska vara i din ålder. 3. Skicka ditt bidrag till oss senast 20 juli! Adressen hittar du på sidan 2 i tidningen. Märk kuvertet ”Min berättelse”.

ä Ett bra s öcker. Då lär ma ab s a på. är att lä att skriv tt ä s a k li också o

en iv om ig

ch skr t du Skriv ote är nöjd med någog till. en gån Om du in om och iv det r k s , kommer t skrivit lu s l il pp.T ! Ge inte u ttebra berättelse jä att bli en



Om

n cket! Läs mytt för att få inspiratino sig

nner ... i v du

Av alla bidrag vi får in kommer just de’s redaktion att utse en vinnare. Om du vinner kommer en tecknare illustrera din berättelse. Sedan publicerar vi den i nr 3!

Lycka till! 7


Läs och lös mysteriet!

DECKARGÅTAN

Äventyr på sjön text Stina Jonsson illustration Emelie Stigwan

– Det ska bli så kul! säger Sanna till Fatima när de går ut på bryggan. Idag ska de hänga med Anton och Jakob och segla för första gången. Det fläktar friskt och Sanna sätter upp håret i en tofs. – Välkomna! Killarnas pappa, Dieter, nickar från sittbrunnen. Vi är snart klara. Anton, hade du flytvästar åt tjejerna? Dieter startar motorn. Jakob lossar tamparna i fören och sedan känner Sanna hur de långsamt backar. Och gungar. Det är så mysigt! – Det här är fendrar. Anton plockar upp de tjocka korvararna som hänger längs sidorna. De är bra att ha om man inte vill skava grannens båt. – Eller sin egen, säger Jakob. – Det ser ut att bli perfekt seglarväder. Dieter svänger ut ur hamnen. Visst var det Tallön vi pratade om? – Japp. Anton plockar fram sjökortet. Här är båthamnen … – Och här är en prick! Jakob pekar på en pinne som sticker upp ur vattnet. En grön prick alltså. – De kallas så, säger Dieter. På sjökortet är de utmärkta med streck. De markerar farleden. Farleden är tydligen vägen mellan grunden på sjön, tänker Sanna. – Men här då, orkade de inte markera hela farleden på sjökortet? frågar Fatima. – Här är det djupt, säger Jakob. Då behövs ingen farled. – Det tar ungefär en och en halv timmes att segla till Tallön, säger Anton.

8

– Solen står nästan mitt på himlen, det betyder att klockan snart är ett, säger Dieter. Om ni tycker det är trångt här i sittbrunnen får ni gärna sitta i fören sedan. Men först ska vi sätta segel. Vill du hålla kursen under tiden, Sanna? – Ska jag? säger Sanna. – Det fixar du! Håll i rodret här, och så tittar du på trädtoppen på ön där borta. Okej? Dieter drar ner farten på motorn. – Här kommer förseglet! säger Anton och tittar fram bakom en jättestor gul säck. Jakob tar emot den och börjar dra ut segelduken. Snart sitter han på rufftaket och matar in de små krokarna i masten. Det är en mäktig känsla när seglen svischar upp i masten.

– Lika bra att vi tar storseglet på en gång. Dieter stoppar ner säcken i ruffen. Nu tappar du kursen, Sanna. – Oj, jag tittade bara på seglen. – Ingen fara. Dieter tar över. En fiskmås skränar högt ovanför dem. Det låter inte vackert, men somrigt, tänker Sanna. – Nu ska vi se till att få vind i seglen också, säger Dieter. – Bommen här kommer att korsa sittbrunnen när vi slår, så det gäller att ducka. Då kan du slå, Anton. Sanna känner hur det gungar i magen. Nej, hon mår inte illa, det känns mer som att åka berg-ochdal-bana. Och det blir bättre och bättre.


Anton ropar att det är dags att slå igen. – Aaj! – Men Fatima! suckar Jakob. När vi ropar att det är dags att slå ska du ducka! – Varför ropar ni inte det då? Fatima gnuggar tinningen. – Första gången. Dieter gör tummen upp. En del saker får man lära sig den hårda vägen. – Nu styr vi upp mot vinden, säger Anton. Han lägger om kursen och ropar att de ska slå. – Håller vinden på och vänder hela tiden? frågar Sanna. – Japp. Och det är det som är kul, eller hur? – Där har ni Tallön. Dieter pekar mot en ö som sticker upp ur vattnet. Han låter killarna ta ner seglen. Sedan sköter Jakob rodret medan Anton står i fören och spanar efter grund när de glider fram mellan klipporna. Snart kan de hoppa i land. – Där borta är det säkert att hoppa. Jakob drar t-shirten över huvudet. Försten i! De hoppar och dyker tills de inte orkar längre. Då plockar Anton fram en kortlek ur båten och så spelar de Banka bäver i solen. – Hur mycket är klockan? undrar Anton. Min mobil har dött. – Halv fyra, säger Fatima. Kanske dags att ta fram grillen? Anton och Jakob langar fram korv och tillbehör från båten. – Detta är livet! Fatima drar in sjöluften. Jakob skivar några tomater och Anton tänder grillen. När korvarna är gyllenbruna lyfter Dieter av gallret och ställer det på berget. – Varsågoda! – Hur mycket tror du vi äter egentligen? frågar Fatima. – Man blir hungrig av att vara på sjön. Anton hugger in på sin andra korv och Sanna 

”När hon böjer sig ner för att fiska upp Fatimas väska ur sittbrunnen ser hon något som blänker …

kan bara hålla med. Dessutom smakar allt extra gott utomhus. – Det är väl bara att inse att vi måste dra oss hemåt. Dieter kisar mot solen. Det ser ut att bli bra segling i alla fall. De packar ihop och tar på sig flytvästarna. Anton lossar knopen, skjuter ut båten och hoppar ombord. – Det är viktigt att hålla ut ankaret när man drar upp det, annars får man nya skrapmärken i färgen. Dieter trasslar ut några långa sjögrässlingor ur ankaret innan han fäller ihop det och lägger det i ett fack i sittbrunnen. Snart har de letat sig ut mellan grunden och kan hissa segel. Sanna tar platsen i fören tillsammans med Fatima. – Vilken dag! Fatima försöker nudda vattenytan med tårna. – Hoppas vi får följa med fler gånger, säger Sanna. Det är svalare nu och hon har dragit på sig vindjackan. När de närmar sig hamnen revar de seglen. De glider intill bryggan och killarna förtöjer

båten. Sedan plockar de ihop sina saker och går mot parkeringen. – Ånej! säger Fatima. Jag glömde min ryggsäck i båten! – Typiskt dig! skrattar Sanna. Jag kan hämta den. Medan de andra väntar skyndar Sanna tillbaka till båten. När hon böjer sig ner för att fiska upp Fatimas väska ur sittbrunnen ser hon något som blänker i ett hörn. En klocka. Det vore kul att lämna klockan till rätt person utan att fråga vem som tappat den. Det är inte Fatimas, den känner Sanna igen, men vems klocka är det?

Kan du lösa mysteriet? Läs texten nog. Vems klocka har Sanna hittat? Lösningen hittar du på sidan 30, men tjuvkika inte! 9


1

a k f l t a u k om 0

text Ewa Wymark

BIBEL

Händelserna i Bibeln utspelar sig på tre kontinenter: I Asien, Afrika och Europa.

! N

Den längsta mannen var tre meter lång. Läs mer i Första Samuelsboken, kapitel 17 och vers 4.

Två män dog aldrig. De hette Henok och Elia. Läs mer i Första Mosebok, kapitel 5 och vers 24 och Andra Kungaboken, kapitel 2 vers 11.

Bibeln skrevs på tre språk: hebreiska, arameiska och grekiska. Bibeln delas in i Gamla och Nya testamentet. Det mesta av Gamla testamentet skrevs på hebreiska, men delar av böckerna Esra och Daniel skrevs på arameiska. Nya testamentet skrevs på grekiska.

Den äldsta mannen blev 969 år! Han hette Metushelach. Läs mer i Första Mosebok, kapitel 5 och vers 27.

10 


Den kortaste versen i Bibeln består av två ord: ”Be ständigt.”

Bibeln består av flera olika sorters texter, till exempel berättelser, släktträd, sånger och brev. I Bibeln finns också ett tjugotal drömmar beskrivna!

Läs Första Thessalonikerbrevet, kapitel 5 och vers 17.

1454 trycktes Bibeln på latin för första gången. Tre exemplar av översättningen finns kvar i modern tid. Det var den första boken som trycktes på världens första tryckpress av Johannes Gutenberg.

Bibeln är den mest sålda boken i världen.

Bibeln skrevs av personer med olika yrken, till exempel bönder, fiskare, tältmakare, läkare, musiker, kungar och professionella skrivare.

Källor: overviewbible.com, whatchristianswanttoknow. com/10-fun-bible-facts-for-kids-and-sunday-school/ 

11


SOMMARKRYSSET

Lösningen hittar du på sidan 30.

idé•text Stina Jonsson•illustration Jeanette Engqvist

Bad utan klippor

Kan man göra för att bli brun

Från kök Hörs flugor

Hjälp!

Maria Kan man Andersson med spö

Vill man inte ha i håret

Stort land

Får jag Olympiska spelen …?

Får elever

Dött djur

Sticks

Inte in

Alien

Är världens underverk

Före O Under sko Kattdjur

Delta Alfa

Lägga Miss i beslag på det fria Byrå

Snurrig

Sa räven om bär Besöker många på semestern

Styr man med

Efter S Färsk

Mjuk och …

Dryck med en bostav

Yta Del av pjäs

Är bula

Smila

Liten glad båt Blåst

Sa du?

Hellre vinst än nit…

Sankta

Åker båt

Sverige

Får den som avskedas Titta

Vurpa

Stolle På bruten led

Gör myggbett Är räv

Låda

Itu

Egentligen

Trädgården

Skänka

Flicknamn

Förhoppningsvis bjuder sommaren på många … Gör så men inte …

Grillas

På krok Vara

I hagarna

Aktiebolag

Inte ett Fundera

Inte avig

Sägs hönor vara Har SMHI kanske koll på

12 

Snurra Krypin

Inte blöt

Ropas när det läcker in

Reste Noa med Kortkort ja

Do, re, … Sist i brev

Vill man sig på lovet

Fisk

Donera

Ide Kan man till Gud

Inte oss


Otroligt men sant! text•illustration Jeanette Engqvist

Påfågelhanens färgrika stjärtfjädrar är 1,5 meter långa. När påfågeln vill visa upp sig fäller den ut alla fjädrarna i en 3 meters bred “solfjäder”. En guldfisk, som ägdes av en man i England, blev 43 år gammal.

Signalerna från din hjärna skickas genom nerverna och ut i kroppen en hastighet av 320 km/h.

Sengångare spenderar sin tid högt uppe i träden och klättrar bara ner en gång i veckan för att kissa och bajsa.

Cirka 1 miljon jordklot skulle få plats inuti solen.

Basenji, en hund från Afrika, joddlar istället för att skälla.

Källa: National Geographic Kids 

13


5 coola somm

1 2 Gott vid grillen

Bred hasselnötskräm på två kex. Grilla en skiva banan. Lägg ihop. Njut!

3

Frukt-och-bär-boll Använd en fast frukt som grund. Sätt i tandpetare i rader. Låt dem peka lite uppåt, då sitter fruktbitarna kvar sedan. Skär bitar av dina favoritfrukter och bär och fyll på tills du fått en hel ”fruktoch-bär-boll”.

14 

Fruktig is

Skär frukt och bär i lagom stora bitar och lägg i en isform. Häll på vatten och ställ i frysen i minst fyra timmar. Använd gärna blad från citronmeliss – det ger syrlig smak när isbitarna börjar smälta i drickan!


4

artips!

text•foto Ewa Wymark tillsammans med Lilla Redaktionen

Iskall dryck till stranden

Bland saft och lägg i frysen två till tre timmar. Nu har du lagom mängd is och en svalkande dryck att ta med till stranden.

5

Mindre socker – godare än läsk!

Använd vanlig blandsaft och späd ut med kolsyrat vatten. Det smakar godare än läsk, men innehåller mindre socker!



15


Illustration © Emilie Stigwan

just de’ nr 2 – 2018


Så startar du  en bokcirkel! text Stina Jonsson

Är du sugen på att starta en bokcirkel? just de’ ger tips om hur du kommer igång! Börja med att leta deltagare! Kanske vet du någon klasskamrat som gillar böcker, eller någon kompis på träningen? Du kan också sätta upp en lapp på biblioteket. Det behöver inte vara personer du känner sedan tidigare – det viktiga är att alla gillar att läsa. Det är bra om ni är 5–7 stycken. Är ni fler blir det svårt att låta alla få berätta om sin läsupplevelse.

Första gången ni träffas är det bra att komma överens om några enkla regler. Fundera över:

ŠŠ Var ska ni träffas? På biblioteket eller hemma hos någon?

ŠŠ Hur ofta vill ni ses? ŠŠ Hur länge vill ni träffas? (Två timmar kan vara lagom.)

ŠŠ Ska ni bestämma böcker tillsammans, eller turas om att välja?

ŠŠ Ska ni läsa en hel bok till nästa tillfälle, eller några kapitel?

ŠŠ Vill ni sätta betyg på böckerna? Kanske skriva kort om böckerna ni läser i en gemensam anteckningsbok?

ŠŠ Hur vill ni att era boksamtal ska se ut? (Se vår lista med förslag!)

Det är en god idé att låta någon leda boksamtalet. Antingen kan det vara samma person varje gång, eller så växlar ni. Samtalsledaren ska se till att alla får säga vad de tycker och tänker. Ledaren kan också förbereda några extra frågor eller leta fakta om författaren. Låt gärna alla berätta vad de tyckte om boken innan ni börjar diskutera.

18 


ŠŠ Vilka känslor väckte boken? ŠŠ Beskriv bokens huvudperson!

Utvecklas han eller hon i boken?

ŠŠ Om du fick vara en person i boken, vem skulle du välja då? Varför?

ŠŠ Vad tycker du om slutet? Skulle du vilja ändra på något?

ŠŠ Beskriv språket i boken! (Är den lätt eller svår att läsa? Finns det bildspråk?)

ŠŠ Har boken något budskap? ŠŠ Har du läst någon mer bok av

B

En smarrig fika ordnar du lätt med en chokladbollstårta!

t!

Frågor till boksamtal!

ka = s i f + r e an k c ö Gör så här: 1. Blanda en sats till chokladbollar. (Googla recept!) 2. Rulla en stor boll av degen. Platt sedan ut den till en ”tårta”, ca 2-3 cm hög. 3. Smält choklad och ringla över. Klart!

författaren?

ŠŠ Om ni fick fråga författaren något, vad skulle det vara?

ŠŠ Skulle du rekommendera boken till någon, och i så fall varför?



19


a tt a Hängm ant s = k o +b sson

ina Jon

text St

OPTISKA ILLUSIONER Lura din hjärna med optiska illusioner, synvillor! Du får också lära dig hur de olika illusionerna fungerar och hur du ritar egna omöjliga figurer. Gianni A. Sarcone och Marie-Jo Waeber, Ordalaget Bokförlag, 2018

DRÖMMEN OM CHAMIR

en För dige klur

Julia drömmer om att hästen Chamir på ridskolan ska bli hennes. Efter att ha hört mamma prata med ridläraren är hon övertygad om att hästen ska bli hennes, men hon blir grymt besviken. På födelsedagen får hon ett presentkort på ett ridläger. Dessutom ska Chamir, hästen som inte passar på en ridskola, säljas. Angelica Öhrn, Ordalaget Bokförlag, 2018

TIDSLINJER ÖVER VÄRLDSHISTORIEN: från stenåldern till 2000-talet När uppfanns hjulet? När satte den första människan foten på månen? I den här boken hittar du de viktigaste händelserna i världshistorien. Läs om krig och revolutioner, uppfinningar och spännande upptäckter! Jane Chisholm, Känguru, 2017

För dig som vill ha koll

O m at t m a n n ä l ä n gt a s å st a n d ör TACK VARE WINN-DIXIE Opal har nyss flyttat och känner sig ensammast i världen. Men en dag när hon ska handla makaroner kommer hon ut ur mataffären med en raggig, leende hund i stället. En hund som är lika bra på att få vänner som den är livrädd för åska. Kate DiCamillo, Lilla Piratförlaget, 2018

20 

mig Char d hun


URCHIN OCH DE DANSANDE STJÄRNORNA

DANNY BÄST I VÄRLDEN Danny älskar sin uppfinningsrika pappa. De bor i en enkel husvagn bredvid sin bilverkstad. Allt verkar perfekt, men en natt är pappa plötsligt borta. När Danny får veta vad han haft för sig häpnar han. Är pappa en tjuv? Snart börja ett galet äventyr!

t tg Skr a

aran

ti!

Det är inte som förr på Dimslöjornas ö. De minsta och svagaste djuren försvinner och alla tvingas arbeta hårt. Ekorren Urchin är ändå glad – han ska få tjänstgöra på slottet. Men precis när han ska börja hittas prinsen mördad och snart är även Urchins liv i fara. M. I. McAllister, Libris förlag, 2007

Roald Dahl, Rabén & Sjögren, 2018

Lättläst FAKTA OM KANINER Hur tar man hand om en kanin? Vad är det för skillnad på kaniner och harar? Lisette Agerbo Holm, Nypon, 2017

L å n gl f a n t a sä s n i n g f ö r y ä l s ka ren!

Hitta rätt väg genom rutschkanorna till vattnet!

FAKTA OM TSUNAMIER Tsunamier är stora flodvågor. De kan bli flera meter höga. Läs om hur de bildas, och möt Tilly som överlevt en tsunami. Peter Bejder, Nypon, 2017

KÄR ELLER MAGSJUK? Hannes är kär i Sara, men vågar han fråga chans? Katarina von Bredow, Nypon, 2017



21


Vägledaren

Gud älskar  variation! text Jeanette Engqvist och Stina Jonsson•illustration Kornelia Engqvist

Har du tänkt på att i naturen finns inga kopior? Även om ekens blad har en grundform har vartenda eklöv sin egen form. Sandkornen har olika storlek och färg. Till och med tvillingar har olika fingeravtryck. Gud har gjort varje del av skapelsen unik. Det finns ingen annan som du!

I djurriket finns stor variation. Några har långa halsar, andra imponerar med sina snirkliga horn. En del gömmer sig under en fluffig päls och andra har en självlysande hud. Dessutom har minsta zebraunge sina egna ränder och det finns inte två dalmatiner med samma mönster. Vi människor är också unika – det finns ingen som du! Gud har också gett oss olika egenskaper och förmågor. Gud skapar original, inte kopior! I Bibelns första bok, 1 Moseboken, kapitel 1, kan vi läsa om när Gud skapade växterna, djuren och människorna. Gud såg på sin skapelse och sa att allt var mycket gott. Det är tyvärr lätt att tänka negativa tankar om sig själv och andra. Istället för att fundera på vad vi är bra på, fokuserar vi på vad vi inte kan eller hakar upp 22 

oss på vårt utseende. Då kan det vara bra att komma ihåg att mycket av det vi tänker inte ens är sant! Om du till exempel känner dig klumpig för att du inte häver in mål på fotbollsplanen kanske du ser på dig själv som en fumlig person. Men kanske är du en fena på att hantera nål och tråd? Du har fantastiska förmågor, men ibland behöver du komma på var de kommer till sin rätt. Är det verkligen sant? Ofta jämför vi oss med varandra. Självklart har vi olika storlek på fötterna, och ibland kan man få för sig att det skulle vara fult med ”för stora” eller ”för smala” fötter. När vi tänker samma tanke gång på gång börjar vi tro på den, även om det är lögn. Försök därför att istället tänka på att Gud älskar dig precis


Lär d ! ig att se positivt på andra Ibland kan det vara svårt att umgås med människor som tänker och reagerar på ett annat sätt än vad du gör. Om du stör dig på en person kan du tänka på att en egenskap ofta har två sidor – en positiv och en negativ sida. Det kan vara jobbigt att samarbeta med någon som är envis. Samtidigt kanske den personen är uthållig och blir den som ser till att er grupp blir klar i tid. En kompis som har svårt att sitta still och har massor av energi kanske har lätt för att haka på om du vill prova en ny sport.

på … a r b r ä g a J saker du

sta med Skriv en li n när de och läs de å p ra b r upp. ä rna dyker a k n ta a v negati

tips!

…… ……………… … … … … … … ………… ……………… ……………… … … … … … …………… ………… ……………… ……………… … … … … … …… ……… ……………… ……………… … … … … … ……… …… ……………… ……………… … … … … … ………… …… ……………… ……………… … … … … … … ………… ……………… ……………… … … … … … …………… ………………

som du är. Kanske finns det också någon som tycker att dina fötter är perfekta? Ibland känns det som att alla andra kan allt och är bäst på precis allting. Men stanna upp en stund och fundera. Är det verkligen sant? Det kommer alltid att finnas någon som är roligare, gladare, smartare, envisare, starkare eller bättre på att se andra. Men, ingen kommer att vara bäst på allt det här samtidigt! Du jämför dig med någon som inte finns! Kanske är du bra på att uppmuntra andra? Eller den som klättrar högt upp i ett träd när bollen fastnat i kronan? Tänk positivt på allt det du kan och alla bra egenskaper du fått. Ingen är som du! 

När du ha skriva n r svårt för en p er tre s aker po ersons sätt k den pe an du sitiva e rsonen gen . Ka har svå rast för nske är de sid skaper hos n o en styr ka and ågot som sku r som du ra gång lle kun na vara er? 1 ……… ……

………… ………… 2 ……… ………… ………… ………… … … … ………… 3 ……… … … ………… ………… ……… ………… ………… ………… ………

I Bibeln kan vi läsa om människor med olika förmågor och förutsättningar. Vilka använder Gud? De rikaste? De starkaste? De svagaste? Svaret är att Gud är intresserad av och vill samarbeta med ALLA människor. Han älskar den som är impulsiv, som Petrus, men också den som är försiktig, som Nikodemus som sökte upp Jesus en natt då ingen såg honom. Jesus lyfter fram den fattiga kvinnan som gav minst, men också allt hon hade. Den etiopiske hovmannen som Filippos träffade var stenrik. Gud vill använda oss precis som vi är!

23


Från frö till bl mma text•illustration•foto Jenny Tunevi

Fröskal

Frövita

Anlag till hjärtblad och primärrot

Ett frö har ett hårt skal

För att ett frö ska kunna

som kallas fröskal. Innanför fröskalet finns frövitan och anlag till hjärtbladen och det som ska bli växtens första rot, primärroten. När fröet börjar växa under jorden kallas det för att det gror. Själva växten kallas grodd. Innan grodden kommer upp ur jorden får det näring av frövitan.

gro behövs tre saker: vatten, syre och värme. Vatten mjukar upp fröskalet så att grodden kan komma ut. Syre behövs för att väcka fröet till liv. Det måste också vara rätt temperatur för att fröet ska gro.

Jorden har en dragningskraft som

kallas gravitation. Det är den som håller oss kvar på marken så vi inte svävar iväg ut i rymden. När fröet gror gör jordens gravitation att fröet växer åt rätt håll. Grodden växer uppåt, mot ljuset. Roten växer neråt och gör att växten står stadigt när den blir större. Det är viktigt med djupa rötter när det blir torrare väder. Genom rötterna tar växten upp det vatten som den behöver.

När grodden sticker upp

ur jorden kan man se de första bladen. De kallas hjärtblad. För att grodden ska växa till en stor planta behövs solljus, vatten och koldioxid.

Solljus Med hjälp av energin från

solljuset kan växtens blad Koldioxid ta upp koldioxid från luften och vatten från jorden, och Vatten göra om det till syre och ett socker som kallas glukos. Syret som bildas släpper växten ut i luften. En del av glukosen görs om till stärkelse och lagras som näring inne i växten. På så sätt kan den växa även när det inte finns så mycket solljus. Hela den här processen kallas fotosyntes.

Syre Glukos

Källor: www.studi.se, www.illvet.se och www.filmo.se Faktagranskat av Petra Korall, Biolog, Uppsala universitet

24 


gen

ne Gör di

sjä

an n t t a v lv-

1

d

ru k m o l eb

ka

Det här behöver du: • • • • • • • • •

pet-flaska sax färg som tål vatten pensel spik och hammare garn såjord frön vatten

Leta upp en tom pet-flaska. Dela

flaskan strax ovanför mitten.

Om du vill kan du måla din

flaska så att den blir extra fin!

3

Gör ett hål i korken med

hjälp av en spik. Dra en bit garn genom hålet.

Skruva på korken på flaskan och vänd

den upp och ner. Fyll på med jord.

5

4

Häll i vatten i den andra flaskhalvan. Sätt

sedan ner den jordfyllda överdelen så att garnet som sticker ut ur korken hänger ner i vattnet.

6 

2

Nu är det bara att så dina frön! Garnet kommer att

suga upp vatten och fukta jorden. Kom ihåg att fylla på med vatten när du ser att det börjar ta slut.

25


Barn i världen

”På skolan äter de även lunch, och det är bra eftersom vi knappt har någon mat hemma.”

26 


Wooddaina bor på Haiti!

text Dennis Thern och Ewa Wymark foto Dennis Thern

Wooddaina Dervil är 12 år. Hon bor med sina föräldrar och syskon i Dano på Haiti. Familjens hus har förstörts i naturkatastrofer, först av en jordbävning och senare en orkan. Men även om det är svårt ser Wooddaina framåt och drömmer om att bli sjuksköterska.

Huset har stampat jordgolv. Längs väggarna hänger tobak på tork och på golvet står ett par hinkar vatten. I ena hörnet har en lina spänts upp och på den hänger Woodianas skoluniform. På golvet står ett par hinkar med vatten. En resväska fungerar som garderob. Mamma Desange sköter hemmet. Maten lagar hon utomhus. Hon eldar med ved och placerar kastrullen över elden med hjälp av några stenar. Orkanen förstörde stora delar av familjens jordbruk av majs och tobak. De förlorade även en ko, fyra getter och några hönor. – Allt försvann över en natt, berättar Pappa Waky. Det har varit tungt för familjen att få jordbruket på fötter igen, men de gör allt de kan och nu börjar det se ljusare ut. Skolan där Wooddaina och hennes bror Wanderson går drivs med stöd av Hoppets Stjärna. – Det är bra för barnen att gå i skolan, säger Mamma Desange. De lär sig mycket och kan förhoppningsvis studera på gymnasiet och senare 

Det här foto t på familjen Från vänster Dervil togs syns Pappa 2016. Waky, mam och barnen ma Desange Wanderson , 14 år, Wood daina 12 år, och Wamnas land Dinia 3 år.

högskolan. Men det är långt dit, vi får se om vi har råd. På skolan äter de även lunch, och det är bra eftersom vi knappt har någon mat hemma. När skoldagen är slut gör Wooddaina och hennes syskon olika sysslor i hemmet. – Vi måste hjälpas åt, säger hon. Jag sopar rent i huset och utanför och hänger upp tvätt. I huset finns inga sängar och alla i familjen sover på golvet. – Förhoppningsvis får vi råd att skaffa sängar snart, säger Wooddaina. 27


Min dagbok!

Här berättar Wooddaina om sitt liv. Det blir ljust, solen är på väg upp bakom kullarna runt byn. Vi bor precis vid byvägen och man kan höra folk passera på åsnor eller till fots. Tupparna i byn gal och det är dags att gå upp. När jag har tvättat mig och lagt i ordning sakerna vid min sovplats är det frukost. Det blir oftast rissoppa.

Efter en kort rast är det undervisning i franska. Det är det andra språket som används på Haiti. Det är svårt, för jag pratar aldrig franska annars. Lunchdags. Vi får ofta ris och något till. Det är bra mat i skolan. På en del andra skolor serveras ingen lunch. Efter lunchrasten brukar vi ha bild. Vi ritar och målar.

Dags att gå till skolan. Vi bor ganska nära och det är nedförsbacke dit, så det går snabbt. Min bror och jag brukar gå tillsammans. Längs vägen hakar våra vänner på. Första ämnet är oftast kreol. Det är vårt folks språk. Vi lär oss att läsa och skriva.

Andra ämnet är matte och sen är det olika ämnen beroende på veckodag: historia, geografi, religion eller samhällskunskap. 28 

Skolan är slut och vi går hem. Först byter vi om sen hjälper min bror och jag till med olika sysslor. Oftast börjar vi med att hämta vatten


USA NORDAMERIKA

MEXICO

Här ligger Haiti! BAHAMAS

HAITI

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN PUERTO RICO

ST KITTS OCH NEVIS MONTSERRAT GUADELOUPE DOMINICA MARTINIQUE ST VINCENT

BARBADOS

TRINIDAD OCH TOBAGO

VENEZUELA

COLOMBIA

GUYANA SURINAM FRANSKA GUIANA

BRASILIEN

vid skolan. De har en vattenstation där. Vi brukar bära två dunkar var. Det är tungt, men vi behöver vattnet till matlagning, disk och för att dricka. Vi använder även vattnet från skolan för att tvätta oss. Ibland hjälper min bror pappa att plocka bönor.

Före middagen brukar jag hjälpa mamma. Jag sopar rent i huset och utanför och hänger upp tvätt. På eftermiddagen gör vi våra läxor. Det är viktigt, så att vi klarar skolan. 

Det blir snabbt mörkt på kvällen. Vi har igen el, utan tänder bara ljus när vi behöver det, till exempel för att läsa läxor. Vi lägger oss tidigt. God natt! 29


Läsarnas sida HITTA EN BREVVÄN!

SKRIV TILL OSS!

Greta söker brevvän!

Vill du ha nya brevvänner? Skriv till just de’ så sätter vi in en annons på läsarnas sida i nästa nummer. Adresserna till oss hittar du på sidan 2.

Hej! Jag heter Greta och jag vill gärna ha en brev vän i åldern 9-10 år. Jag är 9 år och gillar djur och gy mpa. Jag har 2 katter. Hoppa s du vill skriva till mig!

Vill du brevväxla?

Fråga experterna! Kanske har du ledsnat på att vara rädd för något och vill hitta ett sätt att hantera din vardag? Eller kanske du tycker det är svårt att komma in i kompisgänget? Eller undrar du åt vilket håll universum växer fortast? Skriv till oss så frågar vi experterna!

Greta

Svara på Gretas brev genom att skriva till just de’. Adressen hittar du på sidan 2. Vi skickar ditt brev vidare direkt till Greta. OBS! Glöm inte att ange din egen adress, så att Greta kan kontakta dig.

Ta med tidnin

gen till

skolan Du vet väl o m att du ka n ta med tidningen ti ll skolan? Om du gillar just de’ får du gärna visa tidninge n för din lära re och dina klassk amrater. I varje num mer finns d et pyssel och tester so m ni kan gö ra tillsamman s.

I ditt mejl eller brev till oss skriver du ditt namn och dina kontaktuppgifter. Om ditt bidrag publiceras i tidningen kommer vi att sätta ut en signatur. Du kan alltså välja ett smeknamn eller annat namn som du tycker känns bra.

Sommarkrysset s 12 Är världens underverk

Bad utan klippor

Kan man göra för att bli brun

Från kök Hörs flugor

Hjälp!

30 

Delta Alfa

Alien

Stort land

Lägga Miss i beslag på det fria Byrå

Snurrig

Sa räven om bär Besöker många på semestern

Styr man med

Efter S Färsk

Mjuk och …

Dryck med en bostav

Yta Del av pjäs

Är bula

Smila

Liten glad båt Blåst

Sa du?

Hellre vinst än nit…

Sankta

Åker båt

Sverige

Stolle På bruten led

Titta Gör myggbett Är räv

Låda

Itu

Egentligen

Trädgården

Skänka

Flicknamn

Aktiebolag

I hagarna

Förhoppningsvis bjuder sommaren på många … Gör så men inte …

Ropas när det läcker in

Reste Noa med Kortkort ja

Do, re, … Sist i brev

Vill man sig på lovet

Fisk Får den som avskedas

Vurpa

Använd uteslutningsmetoden: – Det är inte Fatimas klocka eftersom Sanna känner igen den. – Det är inte Antons eftersom han frågar efter klockan och lägger till att hans mobil är död. Om han använt en klocka så hade han tittat på den. – Det är inte Dieters klocka eftersom han tar hjälp av solen för att veta hur mycket klockan är. – Alltså är det Jakobs klocka!

Kattdjur

Grillas

På krok

Snurra

Inte ett

Krypin Fundera

Inte blöt

Rätt svar: Det är Jakobs klocka.

Får jag Olympiska spelen …?

Före O Under sko

Deckargåtan s 8–9

Vill man inte ha i håret

Får elever

Dött djur

Sticks

Inte in Maria Kan man Andersson med spö

Vara

Inte avig

Sägs hönor vara Har SMHI kanske koll på

Donera

Ide Kan man till Gud

Inte oss


Vill du vara med och sprida just de'? Välkommen att ta kontakt med oss på info@justde.se

VILL STÖ DU D OSS JA ?

Varje månad får du som sponsor ett brev med senaste nytt från just de’-redaktionen. Ditt stöd betyder mycket. Välkommen som sponsor! Läs gärna målformuleringen för vårt arbete på sidan 2.

Tidningar till pedagoger

Du som leder en barngrupp eller är lärare kan beställa en bunt tidningar til l rabatterat pris. Du gör enkl ast din beställning på mejl info @justde.se

Pyssel-uppslag s 16–17 1. Det segel som är 54 kvm (se bilden) 2. Se bilden 3. En urgammal rostig hästsko 4. 19 st

Ja,

5. Se bilden 6. Se bilden 7. Semester, solglasögon, brun, hängmatta

Nästa nummer kommer i augusti! jag vill PRENUMERERA på just de’ och får 4 nummer för 189 kr!

Från april till augusti får du även just de's pysselhäfte ”Knep & Knåp 1” som gåva utan extra kostnad! Jag heter:___________________________ och är ______ år. Bor:______________________________________________

Plats för porto

Postnummer och ort:_______________________________ Telefonnummer: ________________________________________ Här intygar min mamma/pappa att det är okej: _______________________________________________________ Ger du tidningen som gåva; ange ditt namn och din adress här: _______________________________________________________ _______________________________________________________ OBS! Om du inte vill förstöra tidningen så går det bra att kopiera denna talong, eller anmäla på hemsidan www.justde.se!

just de’

C/o Liteo Skepparkroken 12 566 35 Habo


POSTTIDNING B RETURADRESS: C/O LITEO, SKEPPARKROKEN 12, 566 35 HABO

Ser du vad det är?

idé Jeanette Engqvist

Randigt på alla håll!

I bilderna ser du olika saker som skapar ränder eller har randigt mönster. Kan du klura ut vilka de är? Kasta om bokstäverna och hitta rätt namn!

STYLK FOLSORSRÖ

GÅVERÖNGSSLÄTLE GLAVTOMTA ÖRR

KREÅ

CNSAÄK NARDELILGN BRAZE PLADMALB

Barntidnigen justde' 02/18  

I just de’s sommar-nummer hittar du: Författarintervju med Hanna Blixt, Sommarkryss, Deckargåta, 10 kul fakta om Bibeln, Pyssel: Gör en själ...

Barntidnigen justde' 02/18  

I just de’s sommar-nummer hittar du: Författarintervju med Hanna Blixt, Sommarkryss, Deckargåta, 10 kul fakta om Bibeln, Pyssel: Gör en själ...

Advertisement