Issuu on Google+

nr 2–2014 www.justde.se

BIBELBERÄTTELSEN:

Ung man kastad i lejongropen!

7

SIDOR

PYSSE L KNEP , & KNÅP !

Vackra fjärilar!

er: m m nu e j r AN T a Å Iv G AR

DECK

TEST AV SOMMARENS KALLA NYHETER justde1402s1-32.indd 1

5/5/14 4:24 PM


Glad sommar! I sommarens sköna nummer av just de' finns det mycket du kan göra tillsammans med en kompis eller en vuxen. Här är några smakprov, plus ett extra tips för bilresan!

LETA FJÄRILAR I det här numret kan du läsa om fjärilar i alla möjliga färger och storlekar. På sidorna 22-23 tipsar vi också om hur ni kan skapa en karta med arter och själva ge er ut i naturen och leta fjärilar i sommar!

GÖR ETT GLASSTEST! Använd alla sinnen i ett glasstest. Ta hjälp av vår tabell med frågor på sidorna 20-21.

VEM HITTAR ORDET FÖRST? På sidan 14 hittar ni som vanligt vårt ”Ser-du-vad-detär?”-test. Tävla och se vem som kommer på ordet först!

LI

KU

N!

E BIL

Ska ni ut och resa i sommar? Gör något kul i bilen, till exempel leken "Apelsin eller citron?" Välj först om ni håller på apelsinerna eller citronerna. Vinka sedan till människorna i bilarna som ni möter. De som vinkar tillbaka är ”apelsiner” och de som inte vinkar är sura ”citroner”. Håll räkningen på hur många som är din frukt. Först till 20 vinner..

NJUT AV LÄSNING I HÄNGMATTAN Finns det något bättre än att läsa en riktigt bra bok? Samtala och diskutera om innehållet. Här kommer ett boktips. På sidan 29 hittar du fler böcker som just de’ rekommenderar.

Pojken och tjuvhanden Föräldralöse Sheku har rymt. Han är rädd – rädd för sin faster, rädd för att visa sin ”tjuvhand” och rädd för dödsfågeln. När Sheku får stanna på sjukhusets barnhem släpper skräcken och han får vänner. a i andr En natt blir Barn er Sheku vittne länd till ett inbrott. Ska han våga berätta? Birgitta Kazen, Semnos Förlag, 2013

Använd gärna just de’ i undervisningen! Du som är pedagog kan gärna använda tidningen i skolan. Så här säger Skolverket:

just de' har som mål att • locka till läsning, stimulera barns kreativitet och nyfikenhet att lösa problem, • stärka barns självbild och självkänsla, • hjälpa barn att utveckla goda relationer, • utifrån Barnkonventionen bekräfta barns rätt att ha en egen tro, • vara ett stöd för undervisningen och utifrån skollagens och läroplanens riktlinjer förmedla Bibelns berättelser och kristen tradition. Läs hela målformuleringen på hemsidan: www.justde.se/om-just-de

Ett helt år: 4 nr för 179 kr! För utland tillkommer porto. Beställ via epost: info@justde.se

Ansvarig utgivare: Marie Arnfjell

2

Redaktör: Ewa Wymark Formgivning & layout: Jeanette Engqvist Medarbetare: Cecilia Imberg, Stina Jonsson och Lilla Redaktionen i Gränna TACK alla företag och privatpersoner som sponsrar just de'! Omslagsfoto: Thinkstock.com

Bilder i tidningen (där inget annat anges):Thinkstock

Tryck: V-TAB tryckeri

Adress: just de', Smedbyvägen 6 184 32 Åkersberga Tel: 08-540 203 28 (mån-ons, 9–12) Mejl: info@justde.se Webbsida: www.justde.se

”Det finns inget i skolförfattningarna som hindrar lärare och elever att använda tidningen. Det är läraren som själv bestämmer vilket material han eller hon vill använda på en lektion. I och med att undervisningen är icke-konfessionell måste läraren tänka på detta när han eller hon använder material som har en särskild trosinriktning. Läraren kan till exempel prata och diskutera om innehållet med sina elever.”

Läs hela intervjun med skolverket på vår hemsida: www.justde.se/om-

just-de/just-de-fragar-skolverket

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 2

5/5/14 4:24 PM


I detta nummer: Att vara annorlunda är bra  Ingen är som du! Ung man kastad i lejongropen! Deckargåtan Ser du var det är? Läskig känsla i kroppen  Vi har testat sommarens glassar! Djur: Vackra fjärilar!  Humor och gåtor Läsarnas sidor

sidan 4 sidan 9 sidan 10 sidan 12 sidan 14 sidan 19 sidan 20 sidan 22 sidan 28 sidan 30

HÄRLIG FJÄRILSPOSTER! GÖR EN HEMLIG BOKGÖMMA!

LETA & RÄKNA!

Sidan………?

Kolla bilderna i de här cirklarna och fyll i numret för sidorna som de är på. Hittar du alla ska de bli talet 133 tillsammans.

Sidan………?

Sidan………?

Sidan………?

Sidan………? Sidan………?

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 3

3

5/5/14 4:24 PM


Kristin adopterades från Indien när hon var ett år och kom till Sverige. Här växte hon upp med en mamma, en pappa och en två år äldre storebror. Nu är Kristin vuxen och gift. Hon har tre egna barn. ”Jag önskar att min biologiska mamma i Indien fick träffa mina barn. De är ju hennes barnbarn”, säger Kristin.

KRISTI

"V i ska vara st o v i t ä t r olik lta över a a och u ika" n

te e et in ”Vi v amma int ch ig o r m varfö ehålla m roligen e b n t kund yster me på att min srodde det var be inte hon ft." gi

4

text Ewa Wymark foto Ewa Wymark samt Kristins privata bilder

Staden Chennai där Kristin är född är en av Indiens största städer och ligger i den sydöstra delen av landet. I centrum och runt omkring staden bor det mer än 9 miljoner människor. Det är lika många människor som det finns i hela Sverige! På språket tamil skrivs Chennai så här: சென்னை KÄLLA: Nationalencyklopedin

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 4

5/5/14 4:24 PM


text Ewa Wymark foto Privata samt Ewa Wymark

Hur är det egentligen att vara född i ett annat land och växa upp i Sverige? Det vet Kristin Borneling som föddes i Indien och adopterades av en svensk familj när hon var ett år. För snart 34 år sedan kom en ung kvinna till det kristna barnhemmet Faith Home i den indiska staden Chennai. Kvinnan var gravid men inte gift. – Personalen på barnhemmet har berättat för mig att min biologiska mamma födde mig och min syster på ett sjukhus. En kort tid efteråt bodde hon med oss på barnhemmet. Men en morgon var hon borta, berättar Kristin. – Förmodligen tillhörde mamma en grupp som har hög status i samhället. Vi vet inte varför hon inte kunde behålla mig och min syster men troligen berodde det på att hon inte var

gift. I Indien tycker man dessutom att det är bättre att föda pojkar än flickor. Det var säkert en jättesvår situation för henne. Jag brukar tänka att hon gjorde det bästa hon kunde göra. Hon valde att låta oss leva och ordnade så att andra tog hand om oss. Kristin föddes den 13 oktober 1980. Ett år senare, den 25 oktober 1981, kom hon till Sverige. Där fick hon en mamma och en pappa. Kristin fick även en två år äldre bror som också kom från i Indien. – Jag hade en bra uppväxt, säger Kristin. Det var nära till naturen, skog, fiske och jakt.

Kristin har mörk hud och är ganska kort. ”På skolkorten syntes det jättetydligt”, säger Kristin. ”Alla de andra barnen hade ljus hud och var längre än jag.” På den översta bilden är Kristin ungefär 4 år och på den undre bilden är hon 9 år.

"

Retade andra dig för att du var från Indien? – Några gånger kallade andrat mig ”neger” men det hände väldigt sällan. Nej, jag har nog egentligen aldrig blivit retad för att jag är mörk i huden. Har du känt dig annorlunda på något sätt? – Ja, på ett sätt. På skolkorten syntes det alltid så tydligt att jag var mörk och kortväxt. För mig har det varit ett annorlunda-skap. Men jag har alltid tyckt att det är mer spännande än jobbigt. Som liten brukade Kristin ställa många frågor till sina föräldrar om Indien och barnhemmet.

Kastsystemet eller kastväsendet i Indien delar in människor i olika grupper. Beroende på vilken kast man tillhör har man högre eller lägre status i samhället och olika rättigheter och skyldigheter. För en del är det viktigt att en man och kvinna som gifter sig tillhör samma kast. Enligt religionen hinduism föds en människa igen när hon dör. Om en person följt reglerna för sin kast kan han eller hon återfödas i en bättre kast med högre status i samhället. Det finns även människor i Indien som inte tillhör någon kast alls. De kastlösa har låg status i samhället och är ofta mycket fattiga. KÄLLA: Nationalencyklopedin

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 5

5

5/5/14 4:24 PM


FRID oc K RIST IN är tvillinga r och bästa vänner



Samma dag som Kristin tog studenten (slutade gymnasiet) fick hon plötsligt veta hon hade en tvillingsyster som hette Frida och som också bodde i Sverige. Först blev Kristin så chockad att hon inte visste hur hon skulle reagera. Det visade sig att Frida och Kristin inte bara var tvillingar utan också enäggstvillingar och därför såg precis likadana ut! Frida och Kristin har blivit bästa vänner. De bor i samma stad och deras familjer träffas ofta. Tillsammans berättar de för både vuxna och barn hur det är att bli adopterad och vara både ”indisk” och ”svensk”. De berättar så klart också om när de upptäckte varandra!

6

– De visste inte så mycket men berättade det de kunde. – Jag tyckte om att höra hur det gick till när jag kom till flygplatsen i Sverige. Min mamma, pappa och storebror hämtade mig där. De kom dit i god tid innan planet landade och tänkte hinna äta först. Men plötsligt hörde de i högtalaren att mitt plan hade landat. Då lämnade de allt och sprang för att möta mig. Kristin vet ingenting om sin biologiska pappa, men hon tänkte ofta på sin biologiska mamma när hon växte upp. – Jag undrade vem hon var och om vi liknade varandra. När Kristin blev vuxen och skulle gifta sig gjorde hon i ordning ett inbjudningskort och skickade det till Indien. – Jag hoppades att min biologiska mamma på något sätt kunde komma. Med det gjorde hon förstås inte. Hon fick inte ens mitt kort eftersom jag inte har hennes adress.

”Jag ka i dag min n än nas hur det kän d e s att runt på skolgår gå den alla and ra hopp och ade rep och lekte m ed varandra .” När Kristin var 18 år åkte hon för första gången tillbaka till Indien och staden där hon föddes. – Jag hade alltid tänkt att det skulle bli spännande att se det landet. Men när jag kom dit frågade svenskarna som var med på samma resa hur det kändes för mig att komma hem. Det var jobbigt. Indien är ju inte mitt hem. Jag kände inte att jag hörde hemma i där, även om det är ett fint land på många sätt. – Det var spännande att se barnhemmet, berättar Kristin.

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 6

5/5/14 4:24 PM

e s a F D k


NG

ORNELI B N I T S I KR Född: Den 13 oktober 1980 i Chennai i Indien Uppvuxen: Första året på det kristna barnhemmet Faith Home i Chennai och från ett års ålder i Ramkvilla i Sverige med en mamma, en pappa och en två år äldre storebror Bor: Sedan flera år i Jönköping, Småland Jobbar: Kristin är Kursföreståndare på Bibelskolan Grow i Pingstkyrkan i Jönköping Hemsida: www.systermin.se

Men det var tragiskt också. – Jag tror det var omkring 150 barn där. Och de levde väldigt enkelt. I den stora matsalen satt alla uppradade på led. Då tänkte jag att en av de små kunde ha varit jag. Jag visste inte vad jag skulle säga, men sa: ”Gud älskar er. Vad som än händer i era liv vill jag att ni ska veta att Han älskar er.” Har du saknat något i ditt liv? – Nej, jag har ju haft min svenska mamma, pappa och storebror. Sedan när jag var 18 år fick jag Frida. Jag har inte saknat något men det kändes som ett plus när jag fick veta att hon fanns och jag lärde känna henne. Kristin visste inte om att hon hade en tvillingsyster. Det fick hon veta samma vecka som hon tog studenten, alltså slutade gymnasiet. Hennes syster Frida hade fått veta det lite tidigare. De som ordnade med adoptionen hade kontaktat henne och berättat det.

7 SNABBA ristin! K , t i r o fav Välj en Baddräkt

llar ”Jag gi gen egentli ss inte gla alls.”

Bikini

Isglass Mjukglass Hav Sjö Hemma Borta Kjol Shorts Jordgubbar Smultron Barfota Sandaler

– Jag skulle gå på studentfest och plötsligt sa mamma och pappa att det var något de måste berätta för mig. Jag minns att pappa kom körande upp på vår gård väldigt fort. Han och mamma hade precis fått veta hur det låg till och ville tala om nyheten för mig så snabbt som möjligt. Kristins föräldrar berättade att de fått veta att hon hade en syster. Dessutom sa de att Frida och Kristin var enäggstvillingar och såg precis likadana ut. Först blev Kristin så chockad att hon inte visste hur hon skulle reagera. – Jag blev väldigt förvånad och irriterad, säger hon. Det dröjde inte länge innan Frida och Kristin träffades. Men först brevväxlade de. – Frida hade skickat med ett kort och då såg jag hur lika vi var. Sedan när vi träffades tyckte jag att vi verkligen såg likadana ut. Och vi hade samma intressen. Båda gillade till exempel musik.

”Ja älsk g resa ar att m är al en det lti unde d lika r att k bart omm a hem .”

I dag är Frida och Kristin bästa vänner. De träffas ofta. Tillsammans besöker de även skolor och kyrkor för att berätta sin historia, om hur det var när de träffades och lärde känna varandra efter att ha bott 18 år i olika familjer i Sverige. Det mesta i Kristins liv har varit bra men inte åren när hon blev mobbad i skolan och inte fick vara med de andra tjejerna. – Det fick mig att ännu mer fundera över min identitet, vem jag är, hur jag ser ut och vad jag kan göra. För jag kände att det de sa om mig inte stämde. Tjejerna kunde till exempel fråga Kristin: ”Varför har du de kläderna på dig igen?” eller viska till varandra: ”Titta nu kommer hon igen …” – Jag kände mig hela tiden utanför. De betedde sig mot mig som om jag nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 7

7

5/5/14 4:24 PM


var konstig och annorlunda. Det fick mig att tro att jag inte passade in. Dessutom var alltid tjejerna två och två på rasten. Det fanns inte plats för mig. Hur påverkade mobbningen dig? – När de andra tjejerna mobbade mig kändes det som om jag inte dög. Som om jag inte var värd någonting. Pratade du med någon? – Nej, jag brukade gå undan och stängde inne mina känslor. Samtidigt var jag ofta arg och ledsen hemma. Vad tycker du att vuxna ska göra? – Det är jätteviktigt att de vuxna gör någonting på en gång när de ser att något är fel. Till exempel om någon blir orättvist behandlad. Ingen ska behöva känna sig utanför! – Sedan ska man våga prata med den som mobbar också. Jag tror att den som är elak mot andra inte mår så bra själv. Han eller hon kanske har det svårt i skolan eller hemma och kan behöva hjälp av någon vuxen som bryr sig.

”Jag hoppades att min biologiska mamma på något sätt kunde komma. Med det gjorde hon förstås inte.”

Kristin säger att när man själv blivit orättvist behandlad ska man komma ihåg hur det kändes i sitt hjärta. Och så ska man aldrig, aldrig låta någon annan känna så på grund av det man själv säger eller gör. – Jag kan än i dag minnas hur det kändes att gå runt på skolgården och alla andra hoppade rep och lekte med varandra. Jag vill inte att någon annan ska få uppleva det. Det är inget konstigt med att vara adopterad menar Kristin. Förut hade hon inget behov av att träffa andra med samma bakgrund men det har blivit viktigare för henne nu.

– Mitt tips är att prata med andra om man har frågor och funderingar. Det är alltid bra. Jag hoppas också att alla får en chans att ställa frågor precis som jag fick göra. Man kan också försöka ta reda på mer om landet och platsen man kommer ifrån och planera att resa dit som vuxen. Vem skulle du säga att du är? – Jag har dubbel identitet och är både ”indisk” och ”svensk”. Men jag är mest svensk. Sedan är jag tacksam för att jag fick växa upp i en kristen familj. Det har betytt mycket för mig. Det är en viktig del av den jag är. Jag tror att Gud fanns med från början i mitt liv. Vad vill du ge för tips till andra som vill hitta sin identitet? – Det spelar ingen roll om man är adopterad eller inte. Alla människor försöker få svar på vem man är. Det viktigaste är att man alltid är sig själv och inte låter andra i omgivningen tala om vem man ska vara eller hur man ska känna. Och om man är adopterad behöver man inte göra det mer komplicerat än vad det är. Alla människor har ett annorlunda-skap. Därför att alla är olika, unika. Och det ska vi vara stolta över.

Kristin har besökt Indien flera gånger som vuxen. Här tittar hon på bilder från barnhemmet Faith Home i Chennai där hon själv bodde tills hon var ett år. ”Jag älskar den bilden med de färgglada kläderna som hänger på tork”, säger Kristin.

8

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 8

5/5/14 4:24 PM


r

m

Ingen är som DU! text Ewa Wymark

Funderar du kring vem du är, ditt utseende och vad du kan? Alla söker sin identitet. I det här numret av just de’ läser du om Kristin som föddes i Indien och växte upp i Sverige. På nästa uppslag läser du en bibelberättelse om Daniel. Visst kan det vara spännande att läsa om andra men tänk på att ditt liv är som en berättelse! Du bestämmer vem du vill vara i den berättelsen. I Bibeln finns flera berättelser om tjejer och killar som var modiga, kloka och omtänksamma. Kanske vill du vara som någon av dem?

David var fåraherde som pojke. Han

kände i sitt hjärta att han en dag skulle bli kung. Gud hade sagt det till honom. Men David fick ha tålamod och vänta väldigt länge innan det hände. Under tiden som väntade skrev han många fina sånger. När han var vuxen blev han en väldigt bra kung.

En pojke som Bibeln berättar om hade fått fem bröd och två fiskar med sig hemifrån. Han tänkte på andra än sig själv och gav bort maten till Jesus och andra människor som var hungriga. Jesus tog emot pojkens gåva och Gud välsignade den så att maten räckte till flera tusen människor.

En flicka jobbade i en rik familj. När pappan blev sjuk berättade hon om en man som bad till Gud för sjuka. När pappan fick höra det reste han till den mannen och Gud botade honom. På så sätt räddade flickan hans liv.

Mose blev adopterad

Ester var en vacker tjej.

Hon blev bortgift med en kung. När en ond människa ville döda hennes släktingar gick Ester till kungen trots att det var förbjudet, för att rädda sin judisk familj och släkt.

och växte upp i en egyptisk familj. Han hade svårt att uttala ord och prata inför andra. Trots det valde Gud ut Mose till att bli en stor ledare för israeliterna. Han fick hjälpa dem att bli fria och slippa arbeta som slavar åt andra.

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 9

9

5/5/14 4:24 PM


text Ewa Wymark (KÄLLA: Bibeln, Daniel kapitel 6, vers 1-24, i fri översättning.)

Jerusalem Nytt Ung man kastades i lejongropen! Daniel, en av de judiska män

som kungen i Babylonien gjort till minister, kastades sent i går kväll i lejongropen. – Han följde inte vår nya lag, säger en av kungens närmaste rådgivare till Jerusalem Nytt. – Jag och mina medarbetare såg själva att han bad till sin Gud fastän det var förbjudet!

Den nya lagen skapades

av flera högt uppsatta män i kungariket. Kungen själv skrev under att lagen skulle gälla i 30 dagar. Under den tiden fick ingen be till någon annan är kungen. Den som bröt mot

an? d e s e d

än Vad h orden i rutan.och tt rad land Välj b dem på rä n skriv i

lagen skulle straffas genom att kastas i lejongropen.

Kungen försökte under hela

gårdagen ändra på lagen så att Daniel skulle slippa straffet. Men eftersom en lag som kungen själv skrivit under inte kan ändras fanns det inget han kunde göra.

Vid solnedgången sent i går kväll

öppnades lejongropen och Daniel kastades ner till rovdjuren. En sten placerades för öppningen. Det märktes att kungen var orolig för var som skulle hända Daniel. Han är en av de klokaste i landet och nära vän med kungen.

Kungen gick tillbaka till sitt _________. Han åt och drack inget på hela natten. Tidigt nästa morgon steg han upp och _________sig till _________. Då han närmade sig gropen ropade han ________ till Daniel: ”Daniel, du som tjänar en levande _________! Har den gud som du alltid ber till _______ dig från lejonen?” Då hörde kungen ________röst: ”Ärade kung, må du leva länge! Min Gud har sänt sin ________. Han stängde till gapet på lejonen och de

lejongropen Gud räddat oroligt Daniels ängel litat palats skyndade glad

10

har inte skadat mig. Jag har inte gjort något fel. Inte mot min Gud och inte mot dig, min kung.” Kungen blev mycket _______ och befallde att Daniel skulle hämtas upp ur gropen. När han hade kommit upp kunde man inte upptäcka någon skada på honom: han hade ________ på sin Gud.

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 10

5/5/14 4:24 PM


TES

Hur gick det för Daniel

T• TES T• TES T• TES T• TES T

?

På sidan 10 läser du om Daniel som kastas i lejongropen för att han ber till sin Gud. Gör testet och se vad du minns av berättelsen! Rätt lösning finns på sidan 31.

1 Vilken titel hade Daniel i kungariket?

1. Han var slavhandlare. X. Han var minister och bestämde över viktiga saker i landet. 2. Han hade ingen titel utan var bara en av kungens slavar.

2 Vem skapade den nya lagen? 1. Några vänner till Daniel. X. Kungen själv. 2. Män som hade hög status och var avundsjuka på Daniel.

3 Vad sa lagen? 1. Alla måste be till kungen. X. Alla fick tro och be som de själva ville. 2. Alla måste be till en staty av ett lejon.

4 Vad hände om man inte följde lagen?

1. Den som inte följde lagen fick betala böter. X. Den som inte följde lagen blev kastad i lejongropen. 2. Den som inte följde lagen fick inte bo kvar i landet.

5 Hur fick ku ngen Daniel hade br

veta att utit mot lagen?

1. Kungen såg själv att Danie l bad till sin Gud trots att det var förbjudet. X. Ett litet barn råkade se det genom ett föns ter. 2. Männen so m hade skapat den nya lagen berä ttade att de se tt Daniel be till si n Gud.

6 Varför kund e ingen ändra på lage

n? 1. Kungen ville inte ändra på lagen. X. Kungen ha de själv skrivi t under lagen och då gick det inte ändra på den. 2. Alla tyckte att lagen var så bra att de ville ha kvar den.

7 Vad hände när D

aniel ngropen?

kastades i lejo

1. Gud sände en ängel som stängde till mun nen på lejone n så att de inte kunde skada Daniel. X. Lejonen rev sönder Danie l på en gång. 2. Daniel lyck ades gömma sig för lejonen bakom en stor sten.

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 11

11

5/5/14 4:24 PM


Ett spännande mysterium att lösa!

DECKARGÅTA text Cecilia Imberg illustration Emelie Stigwan

BUS I SOMMARSTUGAN Sommarlovets första förmiddag segade sig fram. Bianca tyckte att det kändes som att den varade flera dagar. Till slut blev ändå klockan ett och det ringde på dörren. Biancas pappa var redan på väg mot dörren för att öppna, men Bianca spurtade förbi. Hon visste ju vilka som skulle stå där: Sophia, Naomi och Cindy. – Jaha, är ni redo att åka? frågade Biancas pappa så fort tjejerna hade hälsat på varandra så där som bara fyra bästa vänner, fulla av glädje och förväntan, kan hälsa. – Ja, nu direkt! log Bianca. Hon skyndade in i hallen där väskan stod packad. Sedan stuvade de in all packning i bakluckan och satte sig i bilen. – Mot sommarstugan! tjoade Bianca. – Mot sommarstugan! upprepade de andra tjejerna. – Mamma och jag var och handlade innan så det finns mat i kylen, meddelade Biancas pappa när bilen svängde in på rätt gata. – Finns det så vi kan göra tacos? undrade Bianca. – Jadå, precis som du har beställt. – Och något gott till i kväll? – Det ligger en hundralapp i skålen vid telefonen. Affären ligger ju nära, så ni kan gå dit och köpa något, log hennes pappa samtidigt som bilen rullade in på uppfarten och stannade. Tjejerna skyndade sig ut med väskorna i sina händer. Väl inne i familjens sommarstuga dumpade de packningen i hallen och rusade

12

V N n u r

B t

g i

a

o

B v in i det stora sovrummet för att paxa sängar. Biancas pappa följde skrattande efter dem. Innan han åkte påminde han sin dotter om att det bara var att ringa om något skulle hända. När bilen till slut försvann runt krönet jublade tjejerna: deras efterlängtade dygn i Biancas familjs sommarstuga kunde börja! Eftermiddagen gick ungefär tio gånger snabbare än förmiddagen, tyckte Bianca. När hon, Sophia, Naomi och Cindy hade bäddat sina sängar övade de på att stå på händer på gräsmattan. Sedan drack de saft och spelade spel runt matbordet. Efter Cindys överlägsna seger traskade de bort till Coop och köpte godis, och sedan lagade de mat. – Tacos är det bästa som finns! utbrast Sophia när de fyra tjejerna

hade slagit sig ner vid bordet och tagit sina första tuggor. – Näst bästa! rättade Cindy. Pannkakor är bäst! – Nej, nej. Tacos med mjölk är etta. Pannkakor är typ femma, protesterade Sophia och drack en stor klunk mjölk. På kvällen tittade de på Lassemajas detektivbyrå – von Broms hemlighet som Naomi hade fått i födelsedagspresent veckan innan. Redan halv tio låg de i sina sängar, vilket Bianca rapporterade på sms till sin pappa. Men det dröjde länge innan de somnade. Först pratade de om skolavslutningen och om hur sorgligt det var att deras favoritlärare inte skulle ha dem när de började sjuan till hösten. Sedan diskuterades killarna i klassen och Cindy avslöjade att hon var kär i Elias.

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 12

f v f I f v

5/5/14 4:24 PM

N s

E

a f

m ä

S d d v h d k o h s


Tjejerna smidde även planer för resten av sommarlovet – minst varannan dag skulle de träffas, förutom när Naomi skulle till Kreta. Innan Bianca somnade log hon stort för sig själv – hon hade verkligen världens bästa kompisar! Varken Bianca, Sophia, Cindy eller Naomi hade ställt något alarm, men när Bianca äntligen öppnade ögonen upptäckte hon att Cindy och Naomi redan hade vaknat. – Äntligen! skrattade Naomi när Bianca satte sig upp. Klockan är tjugo i tio. – Oj, gäspade Bianca och gnuggade sig i ögonen. Men jag är ju inte sist. Soph… Hon avbröt sig när hon upptäckte att Sophias säng också var tom. – Var är Sophia? – Hon duschar, meddelade Cindy och satte sig vid Biancas fotända. – Åh, det vill jag också göra, sa Bianca. Eller är ni jättehungriga och vill ha frukost? Jag kan vänta. – Nejdå, duscha du, svarade Naomi och rotade i sin väska. Har ni sett min nya tröja, förresten? Hon höll upp en ljuslila tröja med Eiffeltornet på framsidan. – Vad fin! berömde Bianca lite avundsjukt. Fick du den också när du fyllde år? Naomi skakade på huvudet. – Nopp. Det är syrrans gamla, men den ser ju nästan ny ut. Jag älskar den! Sophia dröjde väldigt länge i duschen men när Bianca väl stod där själv förstod hon varför: vattnet var perfekt varmt. Bianca tänkte att hon kanske aldrig skulle vilja sluta duscha. Men när magen började kurra stängde hon till slut av vattnet och skyndade sig in i den varma handduken. När hon kom tillbaka till sovrummet stod Sophia vid spegeln

”Bianca sträckte sig sedan efter mjölken. Men när hon hällde upp den var den blå!” och fönade håret. Cindy läste i en bok som hon hade hittat i bokhyllan och Naomi satt på golvet och såg ut att packa om sin väska. – Jag ska snabba mig, lovade Bianca och skyndade fram till sin packning. Hon hittade det gröna linnet som hon hade packat ner, och ett par vita shorts. – Nu har vi alla en grön tröja på oss, log Sophia och betraktade sina kompisar i spegeln. Ska vi bilda gröna klubben eller? – Nej, inte Naomi, protesterade Bianca. Hon har en lila. Men när hon tittade på Naomi upptäckte hon att hon hade bytt tröja; den var mycket riktigt grön. – Jag ville ha den här istället, förklarade Naomi. – Innan vi bildar någon grön klubb vill jag i alla fall ha frukost! slog Bianca fast. Hennes mage kurrade instämmande vilket fick tjejerna att brista ut i fnitter. Snabbt som ögat dukade tre hungriga tjejer fram mjölk, mackor och allt pålägg de kunde hitta i kylen. Naomi stod till en början och tvättade sina händer omsorgsfullt, men snart hjälpte också hon till. Sedan högg de in. Bianca tog ett stort bett av sin ostmacka och sträckte sig sen efter mjölken. Men när hon hällde upp den i sitt glas drog hon efter

andan av ren chock – den var blå! De andra avbröt sitt tuggande och tittade förvånat på hennes glas. – Det måste vara blå karamellfärg, konstaterade Bianca till slut. Min bror hällde i alla fall röd karamellfärg i mina kusiners mjölk en gång och det såg typ ut så här. Fast rött. Hon smakade försiktigt på mjölken. – Ja, den smakar inget konstigt. Och kolla här, här är till och med en liten, blå fläck på bordet, pekade Bianca. Den skyldige måste ha spillt! – Vem kan ha gjort det? Din bror? föreslog Cindy. – Nej, han åkte till sin kompis i Halmstad i går. Men alltså… började Bianca fundersamt. Alltså, mjölken var ju normal i går kväll när vi åt tacos. Sedan log hon stort: – Vem av er är det som har busat, egentligen?

Vet du vem som har färgat mjölken blå? Läs texten noga så kan du nog lista ut svaret! Rätt lösning hittar du på sidan 31.

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 13

13

5/5/14 4:24 PM


s n e g å b n g ! e r e R g Ser du vad det är r ä f alla

idé Jeanette Engqvist • foto photos.com

Bilderna visar saker i regnbågens alla färger.. Kan du se vad det är? Kasta om bokstäverna och hitta rätt ord!

RAPLAYP UEPRK ASÅGLMLGNNI MGE

RUNKKODRGA

RLFJODSRAÄ MMDUISNORDAG

DFRODALC RÅDSTY

14

UKMN

KAIVSDC

OGSID

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 14

5/5/14 4:25 PM


Hitta 5 fel!

Sva finns ret sidan på tjuvk 31, men ika in te!

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 15

15

5/5/14 4:25 PM


Nummer 2–2014

justde1402s1-32.indd 16

5/5/14 4:25 PM


justde1402s1-32.indd 17

5/5/14 4:25 PM


?

r

ta t i H

18

äg v t t

ä

r u d

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 18

5/5/14 4:25 PM


text • foto Ewa Wymark

KÄNSLA I KROPPEN VÅ HJÄLP! T N HUVUDE ELLER ? FINGRAR

A

A

Be en kompis sätta sig mitt emot dig och håll upp ett finger som vi visar på bilden.

B

Fokusera på fingret. Det kommer nu att se ut som om din kompis har två huvuden, ett på varsin sida om ditt finger!

C

Fokusera på din kompis huvud. Det kommer nu att se ut som om du har två fingrar!

LA

IL SYNV

TT! Ä S Å PÅ T V

B

C

Fakta om ögat

ÂÂ Det som ser ut som en svart prick på framsidan av

ögat heter pupill. Det är egentligen ett litet hål som släpper in ljus till den bakre delen av ögat.

ÂÂ Runt pupillen finns en färgad muskel som heter iris.

Våra ögon kan vara antingen blåa, bruna, gröna eller gråa beroende på vilken färg iris har.

ÂÂ Människan blinkar i genomsnitt 17 gånger per minut,

14 280 gånger per dag och 5,2 miljoner gånger per år

ÂÂ Cirka 95% av alla djur har ögon. Vissa djur har ögon som bara kan uppfatta ljus och mörker. Andra har ögon som gör att djuret kan bedöma avstånd och se skillnad på färger och former.

KÄLLA:www.hightechscience.org/funfacts.htm http://list25.com/25-crazy-facts-about-your-eyes/

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 19

19

5/5/14 4:25 PM


e'

d ust

j

r!

ta tes

GLASS  för alla sinnen! text och foto Ewa Wymark testet utfördes av Lilla Redaktionen i Gränna: Elinor, Hugo, Joséphine, Julie, Nellie, Petrus, Simon och Stephanie

4

just de’ har testat sommarens nyheter. Här är våra kalla glasstips!

Y JUNGL

God kolasås

Åh, den här var bäst!

Skalet ramlar av!

poäng

Ett djungeläventyr

Nötter + kolasås = sant

6

Gelé-skal?

Kärnor av choklad

poäng

CARAME MACADAMIAL

Smakar banan

WATERMELO

N

Så god!

poäng Ser ut som en bit vattenmelon!

4

poäng

Mjuk Salt?

20

Rinner inte

Kall och mjuk

FROZEN YO MANGO GHURT

Smakar inte så mycket mango

7

God och mild

Luktar lakrits

ITS SALT LAKR

Bästa glassen

6

poäng

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 20

5/5/14 4:25 PM


Saftig och god

TS

LAKRI PANDA

6

Lite barnsligt namn

poäng

9

S

PLANE

poäng

Päron-god smak

För lakritsälskaren!

Ser ut som en pandahand

Hård men smälter i munnen

Super-gott hårt skal

KING O T T E CORN HOKLAD C CONE

6

poäng

Kan delas med en kompis!

Gör ett eget glasstest! Samla dina kompisar och gör ett eget glasstest hemma. Använd sinnen när ni testar. Här är våra förslag på frågor.

Knaprig, mjuk och god

HÖRSEL: Hur låter namnet? ……………………………………… SYN: Hur ser glassen ut?

Nära överdos av choklad!

Stor kung!

……………………………………… LUKT: Hur luktar den? ……………………………………… KÄNSEL: Vilken konsistens har glassen? Är den till exempel mjuk eller hård?

Riktig chokladsmak

……………………………………… SMAK: Hur smakar den? ………………………………………

X-POP

9

TOTAL POÄNG: Hur många poäng får glassen på en skala från 1 till 10?

Billig!

1…2…3…4…5…6…7…8…9…10

poäng "Poppar" i munnen

Många olika smaker

Ser så god ut!

Färgglad och exotisk

Vinn glass! Vill du också smaka de nya favoriterna? Du som läser just de’ kan tävla om att vinna glass från GB, Sia och Triumf! Reglerna hittar du på sidan 30.

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 21

21

5/5/14 4:25 PM


DJUR

FJÄRILAR

finns i alla möjliga färger och storlekar! text Ewa Wymark • foto John Wymark

Fjärilen är en insekt Fjärilen är en insekt. Det typiska med fjärilen är att den har två par vackert färgade vingar som är täckta med vingfjäll. Fast det finns honor (tjej-fjärilar) som inte har några vingar alls! Utvecklas från ägg till larv Fjärilshonan lägger ofta sina ägg på undersidan av ett blad. Där är de skyddade mot sol och regn. Inuti ägget utvecklas en larv. När den är klar äter den sig ut ur ägget. Larven fortsätter sedan äta blad och byter skinn flera gånger eftersom den växer. Omvandlar sig från larv till puppa När larven är fullvuxen omvandlar den sig till en puppa. En del larver spinner en kokong, ungefär som en sovsäck, runt omkring sig och andra byter skinn en sista gång. Där inne i puppan händer sedan något helt fantastiskt. Snart spräcks puppan och ut kommer en fjäril!

Titta så många puppor! Här kläcks tre nya fjärilar. Snart flyger de iväg.

Mums! Fjärilen suger nektar från blommor men den gillar också fruktsaft.

22

Kan du se mig? Den här fjärilen har bra kamouflage och syns nästan inte alls bland blombladen med samma färg.

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 22

5/5/14 4:25 PM


att … u d e Visst Det finns 150 000 olika arter I hela världen finns det ungefär 150 000 olika arter fjärilar. I Sverige hittar du 2 800 av dem. Fjärilen suger med sugrör En del av munnen på fjärilen ser ut som ett sugrör. Men hjälp av röret suger fjärilen bland annat nektar från blommor. När fjärilen inte använder sugröret kan den rulla ihop det. Man kan ha fjärilar i magen Ibland säger vi människor att det känns som ”fjärilar i magen” när vi är nervösa. Då känns det bubbligt eller oroligt och nästan som om små fjärilar flyger runt där inne. Fjärilen har ”ögon” som skydd mot fiender Många fjärilar har så kallade ögonfläckar på vingarna. De ser ut som riktiga ögon. Forskare tror att detta skyddar fjärilen mot fiender. Ögonen skrämmer helt enkelt bort de djur som tänkt äta fjärilen. En vinge kan vara stor som ett A4-blad! Herkulesspinnaren kan ha en vinge som är nästan lika stor som ett A4-papper. Hela fjärilen är alltså lika stor som den uppslagna tidningen du just läser!

Tips! Läs på Naturhistoriska riksmuseets hemsida om vanliga fjärilar du kan hitta i sommar: http://www.nrm.se/ faktaomnaturenochrymden/djur/ insekterochspindeldjur/fjarilar.7076. html Under rubrikerna ”Fjärilar på försommaren” och ”Fjärilar i juli” hittar du bilder på svenska sommarfjärilar. Skapa ett Worddokument på datorn och kopiera in bilderna samt lite fakta om varje fjäril. Skriv ut bladet. Nu har du en ”karta” över sommarens fjärilar. Leta i naturen och kryssa för så snart du hittat en art! Kanske har du en kompis som gärna vill hjälpa till?

Vilka fj ärilar h ittar du i so mmar? Under juni och juli kan du bland annat se pärlgräsfjärilen. Den har tre olika nyanser brun och flera så kallade ögonfläckar.

mmons | ipedia Co Süpfle Foto: Wik Harald

KÄLLOR: Fjärilshuset i Hagaparken i Solna, Nationalencyklopedin, Naturhistoriska riksmuseet.

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 23

23

5/5/14 4:25 PM


Gör en hemlig idé, illustrationer och layout av Julia Jax

Det här behöver du:

1. Öppna boken

och bläddra fram några sidor.

2. Mät med linjalen

cirka 5 cm in från varje kant och strecka en linje med tuschpennan så det blir en streckad rektangel centrerad på boksidan.

3. I detta steg måste du ta hjälp av en vuxen

för nu ska du använda skärkniven. Med linjalen som stöd skär du försiktigt där du streckat med pennan.

24

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 24

5/5/14 4:25 PM


4. Efter en stunds

skärande så har du gjort ett fyrkantigthål i boken

5. När du skurit färdigt så tar du lim på alla utskurna sidor och låter dem torka.

6. När sidorna torkat

är din hemliga bokgömma klar. Lägg i dina hemliga saker och stäng boken.

7. Ställ boken i bokhyllan igen. Nu har du din egen hemliga bokgömma!

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 25

25

5/5/14 4:25 PM


VÄGLEDAREN

BARNKONVENTIONEN

gäller alla barn och ungdomar under 18 år! text Ewa Wymark

Barnkonventionen berättar om alla barns rättigheter. Det finns 41 texter som de som bestämmer i Sverige ska tänka på när nya regler och lagar skrivs. På den här sidan kan du läsa några av rättigheterna som gäller dig som är under 18 år.

3

2

Lika

ing behandl

r dig tionen ge n e v n o k n mma Bar a barn sa . r d n a a ll och a värde r och lika a dig. Det te e h ig tt ä r er diskrimin ehandla r å f n e g In år b tt ingen f nnan. Du betyder a na e än någo eras dig sämr diskrimin om r e ll e h får inte något s affas för tr s e b r e r gör. ell ar är elle r ld ä r ö f dina

En del ord är kanske svåra, be gärna en vuxen att läsa tillsammans med dig och förklara!

Ingen får behandla dig sämre än någon annan!

Må bra När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till ”barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för dig och hur beslutet kommer att påverka dig. Du ska få det skydd och den ka xna s omvårdnad du behöver. De vu dig när på Det är lika viktigt att vuxna tänka stämmer b de e saker tänker på ”barnets bästa” olika när beslutet rör många barn.

7 6

Rätt att leva

t leva och Du har rätt at t land ska göra utvecklas. Dit nna r att du ska ku allt det kan fö göra det.

26

Identitet

tt ar rä h h u c D va o att le cklas! utve

Du har rätt att få ett namn och att vara med borgare i ett land. Du har oc kså rätt att så långt det är möj ligt få veta vilk a dina föräldrar är och att bli väl omhändertagen av dem.

Du har rätt att få veta vem du är!

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 26

5/5/14 4:25 PM


N

!

12

14

Inflytande

Du har rätt att tänka och tycka vad du vill. Du har rätt att följa din övertygelse och att ha vilken religion du vill. Dina föräldrar får vägleda dig, men aldrig bestämma över dina tankar.

Du har rätt a tt uttrycka d ina åsikter i alla frågor so m rör dig. V uxna ska lyssna o ch ta hänsyn till dina åsikter. När en mynd ighet eller domsto l hanterar ell Du har rätt er beslutar i en att säga vad fråga som rö r dig ska du få mö du tycker! jlighet att ko mma till tals.

23

Hur har du det i Sverige? Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till en egen tro. Kommer du ihåg bibelberättelsen om Daniel på sidorna 10-11 i det här numret av just de’? I landet där Daniel bodde skrev man en ny lag som förbjöd honom och andra att be till Gud. När Daniel ändå fortsatte att be kastades han i lejongropen. På liknande sätt råkar många kristna illa ut i dag. I exempelvis Kina eller Iran kan den som är kristen riskera att hamna i fängelse.

Fundera över frågorna! 1 Om du bara fick välja tre rättigheter, vilka

skulle du välja då? Välj bland alternativen på uppslaget och ringa in de rättigheter som du tycker känns viktigast.

2 I uppgift 1 fick du bara välja tre rättigheter.

Hur skulle du känna om du inte hade de andra rättigheterna som du inte ringat in? Välj ett eller flera svar bland alternativen eller skriv ner ett eget svar:

a. Det skulle kännas fel om jag inte hade de andra rättigheterna också.

b. Det skulle inte göra så mycket om jag inte hade de

andra rättigheterna. De tre som jag ringat in räcker för mig. c. Eget svar:  

Tro Du ha r till en rätt egen tro!

Lika värde

sykiskt siskt eller p fy tt e r a h Du som bra liv. ar rätt till ett h p p a ik d n a h du kunna a andra ska ll a m so is c ende. Du Pre h självförtro c o t e h lt o st känna elta aktivt i ska kunna d u har rätt till Du har rätt samhället. D nad och till ett bra rd å v särskild om liv! d. till extra stö KÄLLA: Barnombudsmannen.se

3 Finns det någon rättighet som inte



fungerar så bra i Sverige tycker du? Ditt svar:  

4 Många rättigheter är säkert självklara för dig.

Hur tror du att barn har det i andra länder? Välj ett eller flera svar bland alternativen eller skriv ner ett eget svar:

a. Alla har säkert samma rättigheter som jag. b. En del barn lever i länder där de inte har så många

rättigheter som jag. c. Jag vet inte hur barn i andra länder har det men tänker ta reda på det. d. Eget svar:  

TIPS! Om du tycker att det är någon rättighet som inte fungerar så bra där du bor, prata gärna med en vuxen. Du kan också ringa eller skriva till Barnombudsmannen och berätta: Telefon: 020- 23 10 10
och epost:
 info@barnombudsmannen.se. Du kan också ringa BRIS, Barnens Rätt I Samhället, på telefonnummer 116 111. nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 27

27

5/5/14 4:25 PM


umoert örn

H

ark a Wym text Ew

– Hej, mitt namn är Krok. Men det är inget att hänga upp sig på.

KLURIGA GÅTOR!

– Hej, mitt namn är Ström, om det kan vara till någon ledning? – Hej, mitt namn är Grop, men det är inget du ska lägga dig i. – Hej, mitt namn är El. Jag hoppas att du och jag ska få bra kontakt. – Hej, mitt namn är Magnet. Jag känner mig dragen till dig. – Hej, mitt namn är Blad. Jag tillhör samma släktgren som du. – Vad sa du till getingen som gjorde att den blev så upprörd? – Stick! – Vad lagar vi varje dag som inte är trasigt? –? – Mat!

1

Vad heter Kinas bästa pingisspelare?

2

Vad heter Finlands sämste trädgårdsodlare?

3

Vad heter Rysslands bästa boxare?

4

Hur ofta borstar en fotbollsspelare tänderna?

5

Vad blir större ju mer du tar bort?

6

Vad blir man när man badar i Svarta havet?

7

Vad är det för likhet mellan tåg och hundar?

8

Vad heter världens mest värdefulla får?

9

I vilken bil finns det alltid en hund?

10

Vem kan man ringa mitt i natten?

Svaren hittar du på sidan 31

28

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 28

5/5/14 4:25 PM

R


G N I N S Ä MARL

M O S G I HÄRL ps!

n a Jonsso text Stin

as bokti med Stin

För

regn

iga d agar !

BUSVÄDERSBOKEN

Bygg ett maskhotell eller en vattenbana. Den här boken innehåller mer än 70 tips på saker som passar att göra när det är busväder. Jo Schofield & Fiona Danks, B. Wahlströms, 2013

Vässa

n!

penna

TECKNA VILDA DJUR

Lär dig teckna vilda djur, både naturtrogna och i serietecknar-stil. Stegför-steg-bilder visar hur du gör. Lättl ä om h st undar

Esbjörn Jorsäter, Bonnier Carlsen, 2014

BJÖRNKRAMAR

För d juräls

karen

Taya och Tori är tvillingar. Det enda de har gemensamt är att de älskar djur. Deras mamma är fostermamma för vilda djur och har just tagit emot en björnunge. När tvillingarnas pappa som är naturfotograf ska ordna djur till en filminspelning ser Taya en chans att komma med på film. Lucy Courtenay, B. Wahlströms, 2014

RÄDDA RUFUS Rolig

och

skoj!

PYM PETTERSONS MISSLYCKADE FAMILJ Alla ska skriva en uppsats om sin familj, säger fröken. Men medan alla andra har så fina och spännande saker att berätta om sina familjer vet inte Pym vad hon ska skriva. En liten nödlögn känns helt rätt …

Julia älskar att hjälpa till på Pias veterinärmottagning. Hunden Rufus har tappat matlusten och är slö. Beror det verkligen på att han nyss flyttat? Eller är han allvarligt sjuk? Monika Wittmann, Berghs Förlag, 2014

Heidi Linde, Rabén & Sjögren, 2013

nr 2–2014 • just de’

justde1402s1-32.indd 29

29

5/5/14 4:26 PM


Läsarnas sida R DU A T T I H NA? R E J L DETA

SÖK BREVVÄN! Om du vill ha brevvänner, skriv till just de’! Skriv lite kort till oss om vem du är och vilka du söker som brevvänner. Du kan presentera dig med bild också om du vill. Skicka din hälsning till just de’ på vår postadress eller som e-post, så tar vi med ditt brev i nästa nummer av just de’! Adresserna hittar du på sidan 2.

A

På mittuppslaget i tidningen hittar du en spännande bild. Tävla med någon i familjen eller en kompis och se vem som snabbast kan hitta detaljerna!

R p

B

nn! Grattis ni som vaavgjord. i nr 1 2014 Nu är tävlingen ut svar har vi lottat Bland alla rätta ner io us ill a n Optisk tre vinnare. Boke sten till: kommer med po

stersund • Erik Högred, Ö , Tidaholm • Nanna Karlsson , Upphärad • Elin Edvardsson

R b a h a p u s H f fi g h h n

C D

Tävla och vinn glass! Nu har du som läser just de’ chans att vinna glass. Gör så här:

E

1. Titta på postern på mittuppslaget i tidningen. 2. Räkna antalet fjärilar. Hur många hittar du? 3. Skriv antalet fjärilar i ett mail till info@justde.se. OBS! Senast den 30 juni måste vi ha ditt svar! Glöm inte att skriva ditt namn och din adress. Den 1 juli lottar vi ut tre glada vinnare bland alla rätta svar. Varje vinnare får glasskuponger från GB, Triumf och Sia till ett värde av 200 kronor!

30

just de’ • nr 2–2014

justde1402s1-32.indd 30

5/5/14 4:26 PM


på Rät t s v a r r ta pys s le t h it du här !

Finn 5 fel s. 15

SKRIV TILL OSS!

Bibelkrysset sidan 11

”Gåtor” s. 28

”Deckargåtan” s. 12-13 Rätt svar är Naomi. Hon bytte till en grön tröja trots att hon redan hade på sig en hon tyckte om. Hon spillde alltså inte bara karamellfärg på bordet, utan också på sin lila tröja. Hon fick även färg på sina fingrar, vilket gjorde att hon tvättade händerna så noggrant.

Ja,

1. Ping Pong 2. Maski Hallonen 3. Slåpo Tjeftski 4. Efter varje mål 5. En grop i marken 6. Blöt 7. Båda följer spår 8. Guldtacka 9. Tax-i 10. Vem som helst, men personen som svarar lär inte bli glad!

Nästa nummer kommer lagom till skolstart!

jag vill PRENUMERERA på just de’ och får 4 nummer för 179 kr!

Prenumeration på barntidningen just de' OBS! Om du inte vill förstöra tidningen så går det bra att kopiera denna talong, eller skriva informationen på ett vanligt vykort och skicka till oss!

Jag heter:__________________________________________

Plats för porto

och är ______ år. Bor:____________________________________________ Postadress:_____________________________________ Telefonnummer: __________________________________ Här intygar min mamma/pappa att det är okej: ___________________________________________________ Ger du tidningen som gåva; ange ditt namn och din adress här: ___________________________________________________

justde1402s1-32.indd 31

Smedbyvägen 6 184 32 Åkersberga Sverige

5/5/14 4:26 PM


illustration Emelie Stigwan • seriemanus Ewa Wymark

POSTTIDNING B RETURADRESS: SMEDBYVÄGEN 6, 184 32 ÅKERSBERGA

justde1402s1-32.indd 32

5/5/14 4:26 PM


justde-2-2014