Page 1

FÖR DIG SOM SER FRAMÅT

LINA GEBÄCK:

– dietisten som vill packa din matkasse

4

tips

Så snuvar du förkylningen

nr 5/12 • 47 SEK www.junia.se

V betyd ad att ge er det hjärtafrån t?

Stort behov av hjälp till prostituerade i Stockholm

HEM ljuva HEM UNG

TEMA:

och drabbad av cancer


”Ge människan en fisk och hon är mätt för dagen. Lär människan att fiska och hon behöver aldrig svälta!”

Bli månadsgivare! Touch Sarum som tillhört de allra fattigaste i Kambodja har fått utbildning i hur man sparar och planerar sin hushållsekonomi. Nu har hon öppnat en liten butik och kan försörja familjen – och hon har råd

att låta barnen gå i skolan. Stöd Erikshjälpens långsiktiga arbete bland utsatta barn och familjer du också. Din gåva är betydelsefull!

www.erikshjalpen.se • Pg: 90 09 28-3


28

innehåll 05/2012 mat

profilen 8

28 Smarta och enkla fest- recept

Möt kvinnan bakom ”Linas matkasse”

hälsa & skönhet 14 15 16 18

Håll förkylningar borta Ny teknik kan hitta hjärt-, kärl- och lungsjukdomar Stöd till unga med cancer Skönhetstips!

TEMA: Hem ljuva hem 20 23 26

34 36 38 39

Paret Engberg startade egen insamling Fråga på stan: Vad gör du för att hjälpa andra? Alla vill betyda något för andra Fråga Anne

resor

Hus med segel Lisa startade ”hus 24” Olle: husvagnen är mitt allt

8

relationer

44

Ta semester och byt hus!

arbetet & jag

20

48 50

Duktig flicka eller utbränd? Testa dig själv!

UPPTÄCK LIVET 56 58 60

Chefredaktören Marie Arnfjell: That’s reality life Heidi blev slagen och beskjuten Krönika ”Medaljer och segerkransar” av Anita Barker Andersen

Sisters International 62 65 68

Drogerna var hennes tillflykt Stort hjälpbehov bland prostituerade Krönika av Bittan: Miraklet i Rwanda

skapa 70

Färgglatt kakel från Italien

övrigt:

34

40 52 74

Junia man: Andreas Carlsson om tro och längtan Eva förlorade sin son i skidolycka Hoppets stjärna ger hopp på lettiska landsbygden

i varje nummer 5 Ledaren 6 Läsarnas brev 50 Fråga ekonomen 72 Böcker 73 Musik och kultur 77 Korsord

48


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

LEDARDAGAR 8 november 2012 kl 10.00-19.00 Stockholm, Centrumkyrkan, Sundbyberg

TOMMY DAHLMAN, MARIE ARNFJELL LINDA ULMÅ & MARIANNE SVENSSON Sunda ledare tål ett nålstick - uppblåsta spricker. 7 ord om ledarskap som når målsättningar. Tommy Dahlman Sunda ledare tål ett nålstick uppblåsta spricker. 7 ord om ledarskap som når målsättningar.

Marie Arnfjell Det du brinner för - spjutspetsen i ditt engagemang.

Linda Ulmå (F)risk-kapitalist? Ja visst! - din egen kick off till en större hälsobuffert!

Marianne Svensson Ensam är inte stark - Att växa med en Mentor.

V äl kom m en ti l l e n l e d a r d a g f ö r k v in n o r! Är du ledare i en organisation, företag eller kyrka/samfund är du välkommen att stanna upp och ladda batterierna kring frågor som du möter dagligen. Tommy Dahlman har en förmåga att fånga viktiga livsprinciper i minnesvärda sentenser. Marie Arnfjell har startat organisationen Sisters International och tidningarna Junia och just de'. Linda Ulmå är hälsopedagog, musiker och gruppträningsinstruktör. Och tillsammans med erfarenheten av att vara trebarnsmor och “mitt i livet”, ger Linda Ulmå ett helhetsperspektiv på hälsa. Marianne Svensson har lång erfarenhet som affärsrådgivare inom näringslivet, driver mentorskapsprogram och nätverksprojekt. Kostnad: 250 kr för dig som är medlem i Sisters International. 450 kr för icke medlemmar. (Inkl. fika och lunch) Anmälan: www.sisters.nu eller tel. 08-540 203 28 (månd-onsd kl 9.00-12.00).

08

NOVEMBER S TO C K H O L M


Junia är ett livsstilsmagasin för kvinnor fullspäckad med intressant läsning – välkommen som prenumerant! Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Redaktionschef: Frida Funemyr frida@junia.se

Marie Arnfjell marie@junia.se

Redaktör Hälsa:

Formgivare:

Kathlin Levin kathlin@junia.se

Jeanette Engqvist jeanette@junia.se

Redaktionell medarbetare:

Redaktör Relationer:

Ewa Bylander

Ewa Wymark ewa@junia.se

Kundservice:

Marlene Malmberg info@junia.se

Korrektur:

Kristina Djurachkovitch

Webbansvarig:

Roger Arnfjell, roger@junia.se

REDAKTIONENS ADRESS:

Tyck till om JUNIA på junia.se

Junia Smedbyvägen 6 184 32 Åkersberga Telefon: 08-540 203 28 Kundservice: måndag-onsdag 9.00-12.00 Mejl: info@junia.se Hemsida: www.junia.se

ANNONSERA I JUNIA: annons@junia.se Roland Greén: 070-750 96 90

ADRESSÄNDRING: Meddela alltid din adressändring till info@junia.se eller 08-54020328

Prenumerera på JUNIA 279 kr för 6 nummer per år Som prenumerant på Junia får du 6 nummer på ett år för enbart 279 kronor, inklusive porto. Din prenumeration löper på tills vidare, men kan sägas upp när du själv önskar. Betalningen gäller per helår (6 nummer) och görs via faktura. Denna sänds separat med vanlig post. För prenumerationer som skickas utanför Sverige tillkommer portokostnad. För aktuella priser, läs mer på Junias hemsida: www.junia.se/prenumeration, eller ring vår kundservice för mer information. Junia förbehåller sig rätten att publicera artiklar ur Junia även i den elektroniska upplagan www.junia.se. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. All eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Junia Mission som ger ut Junia behandlar kunduppgifter med modern informationsteknik och lagrar dessa för att kunna fullfölja kundrelationerna samt för att kunna lämna erbjudanden till andra företag som samarbetar med Junia Mission. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, skicka ett brev eller ett vykort till oss om detta så kommer dina uppgifter att spärras för sådan användning. Alla foton i JUNIA kommer från www.photo.com om inget annat är angivet. Preliminära utgivningstider för år 2012: vecka 6, 15, 24, 35, 42 och 49. Avvikelser kan förekomma.

Tryck: Sörmlands Grafiska

Omslagsfoto: Frida Funemyr

Framgång som mäts i antalet människor du påverkar HÖST. EFTER PROMENADEN HEM från skola och dagis har jag och barnen spenderat eftermiddagarna under plommon- och äppelträden. Känner att trädgårds- och villalivet passar mig. Jag har hittat ett hem. Det är inte ”vitt och modernt”, men det är en plats där jag och min familj finner ro. Vad är egentligen ett ”hem”? I vårt tema det här numret träffar du personer som valt alternativa boendeformer. Du kan till exempel läsa om Ulla och Folke Holm som valde att bygga sin egen segelbåt som de nu bor på året om (sid. 20). SKÖRDETID. NU ÄR DET DAGS att skörda det man sår. Här står jag och plockar äpplen från ett träd någon sått och vårdat. Tänk om vi alla skulle så frön i varandra? Vilken veritabel matbod man skulle vandra runt i, att någon får skörda frukten av en vänlig handling som du eller någon annan har gjort! När du går där en mörk höstdag så kanske du får plocka en vildvuxen komplimang. Där i kassan på ICA får du kanske chans att skörda ett leende eller ett vänligt ord . Vi är rätt duktiga på att dela med oss både materiellt och känslomässigt till barn, men hur är vi vuxna mot varandra? Hur ofta erbjuder du din hjälp till någon du ser behöver den och hur ofta stärker du de människor du möter och bekräftar dem i vad de gör och vilka de är? Att dela med sig till andra får dig att växa som människa. Forskare menar att generösa människor lever ett lyckligare liv. Det är visserligen två månader kvar till jul – som är den period då flest människor delar med sig som mest till andra – men varför kan vi inte låta denna generositet få leva med oss varje dag? ”Vad betyder det att ge från hjärtat?” är rubriken för relationsdelen detta nummer. Läs om det äkta paret Engberg (sid. 34) som driver en insamlingskampanj för att hjälpa andra och gör det på tandemcykel! Julia var ung när hon drabbades av cancer. Hennes morfar sa en gång till henne: ”Mät inte dina framgångar i kronor, utan i antalet människoliv du påverkar”. Läs om hennes öde och hur hon startade organisationen ”Ung cancer” – just för att hjälpa andra i samma situation (sid.16). ANDRA PERSONER SOM delar med sig, i form av egna talanger, är dietisten Lina Gebäck (sid.8) och tv-aktuelle låtskrivaren Andreas Carlsson (sid. 40). Andreas säger när jag intervjuar honom att om han, med sin obetydliga lilla roll i den här världen, kan få nåGillar: gon annan att sjunga, Lakrisa l skratta eller känna i Gillar int endast en sekund i e: Att de fa n samband med en låt löven s tastiskt färgsta n kvar stå art faller ner o rka han skrivit, då har ch r träden han lyckats. kala. alldeles

Redaktionschef

JUNIA 2012 • 5


LäsarnasBREV Nominera en vardagshjälte!

Har du någon i din vardag som betyder särskilt mycket för dig och andra? Nu kan du nominera honom eller henne till vardagshjälte i Junia. GÖR SÅ HÄR: Skicka ett vykort där du anger personens namn. Ge också en kort beskrivning av personen, och vad han eller hon gör som betyder något extra för dig eller andra. Vi behöver ditt svar senast den 5:e november. I nästa nummer kommer vi välja ut en vardagshjälte och skriva ett personporträtt. Tillsammans med den du nominerar vinner ni Clara Lidström bok ”Underbara Clara vintagepimp och hemmafix” samt tvålar från Klinta & co:s underbara kollektion ”Vintage birds”.

Varje nummer av Junia har ett eget tema. Vad skulle du vilja läsa om i Junia? Du vet väl att du kan tipsa oss om ämnen som du tycker är speciellt intressanta?!

Hej Tack för tidningen Junia som jag uppskattar mycket. Blev så glad nyligen när jag var inlagd på operation och fick syn på ett nummer av Junia i väntrummet. Jag tog med mig tidningen in i väntan på operationen och mitt i all oro kändes det som en liten hälsning ” från ovan”. Fortsätt med tidningen - den behövs! Hälsningar Ingrid.

När jag låg i min sjukhussäng i väntan på operation fann jag Junia på bordet i samma rum. Jag var full av oro och ångest, men efter att ha läst era artiklar om inspirerande människor och öden fylldes jag plötsligt av frid och ro. Jag kände mig trygg och buren inför ingreppet som låg framför. Tack för det ni gör!

Tack Ingrid och Kerstin! Tack för att ni tog er tid att skicka dessa rader till oss, det är sådana ord som bär oss framåt i vårt arbete med tidningen. Vi hoppas att era respektive operationer gick bra och att ni fortsätter läsa Junia i framtiden! /redaktionen

Vi vill förtydliga att bilden på kvinnan (på sidan 22 i nummer 4) inte är samma kvinna som texten handlar om.

6 • JUNIA 2012

Besök oss på www.junia.se

Hej fina Juniaredaktionen!

Vänligen, Kerstin

Förtydligande!

SÄND OSS DINA TIPS I ETT MEJL: info@junia.se Eller skriv till: Junia, Smedbyvägen 6, 184 42 Åkersberga

Tillsammans vandrar mörker och ljus Dikt av Gunilla Einarsson Genom livet har mörker och ljus vandrat tillsammans. Genom de grå molnen bryter ljusstrålarna fram. Ibland är det gråa och mörka mer kompakt, och ibland är ljuset starkt som solen på den blå himlen. Vackra färger, guld och silverstänk lyser upp det mörka. Guds ljus bryter igenom det mörka. Ibland är det så mycket som försöker skymma och kväva ljuset. Men Guds ljus är starkare Guds ljus bryter igenom på olika sätt. Genom Guds egen värme och kärlek och genom människors goda omsorg, genom naturen och skönheten. Upptäck Guds reflektion på marken, i löven och på barken Och lyft din blick. Se Jesus blick som över vunnit allt.


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

Julgåvor till gatubarn i Indien Missions- och biståndsorganisationen, Eternal Word Ministries, arbetar på den sydöstra delen av Indien. John och Catherine Rajiah startade upp arbetet i slutet av 80-talet efter att de börjat ta hand om några föräldralösa barn i deras egen enkla bostad, som vid den tiden bestod av en traditionell hydda. Eternal Word Ministries har idag ett stort biståndsarbete bland fattiga och hjälpbehövande, med bland annat barnhem, olika sociala projekt och medicinsk vård. I år kommer man att göra en speciell insats för de många gatubarn som finns i de stora Indiska städerna. En del av dessa barn har fötts på gatan, andra har förlorat en eller båda föräldrarna och blivit hänvisad till att leva på gatan utan att någon tar ansvar för dem. Livet på gatan är hårt och många av barnen når inte vuxen ålder. De hamnar lätt i händerna på människor som vill utnyttja dem för egna syften där droger, kriminalitet och prostitution är vardag. En julgåva för dessa barn är något mycket stort som visar att någon bryr sig om dem. Tillsammans med Sisters International kommer man att kunna ge en julgåva, bestående av en kraftig tygväska innehållande sådant som är viktigt för de barn som lever på gatan. Sammanlagt har Sisters International lovat att ge julgåvor till 100 barn till ett värde av 120 kronor per julgåva. Samtidigt som julgåvorna delas ut kommer barnen också att bjudas in på en festmåltid inför julen. Det kan bli ett oförglömligt ögonblick för många av barnen - som de kommer att bära med sig i livet. Vill du vara med och visa omsorg och kärlek för dessa barn - ge en gåva till Sisters International för detta fantastiska ändamål.

Plusgiro 47 08 00 - 4

Märk talongen ”Gatubarn”


”Jag vill underlätta för andra med matlagningen i vardagen” text • foto Frida Funemyr

Det blir alltmer populärt att handla sin mat på internet. Det är inte många stressade familjer som säger nej till en färdig matkasse vid dörren. Även de större livsmedelskedjorna har gett sig in i konkurrensen, men fortfarande är det ”Linas matkasse” som nått störst framgång i landet. Vi möter Lina Gebäck, dietisten som vill påverka så många som möjligt till bättre matvanor. 8 • JUNIA 2012


L

ina Gebäcks framgångsaga började 2007. Hennes svägerska Malin var stressad av jobbet, skulle hämta barnen på dagis och samtidigt handla mat på hemvägen. Men så blev hon stående i bilköer. När hon kom hem suckade hon till sin make (Linas bror Niklas) och frågade sig själv högt: ”Varför kan man inte bara sträcka ut handen vid ett rödljus och få en färdigpackad matkasse i handen?” – Min bror gick genast igång på idén, berättar Lina när vi ses på företaget som håller till i luftiga, fräscha kontorslokaler i Spånga, Stockholm. Niklas började tänka på hur man skulle kunna lägga upp en bra företagsplan. Han insåg att det som var ett önskemål i hans egen familj antagligen också var det i andra familjer. – Eftersom jag är utbildad dietist, involverade Niklas även mig. Jag jobbade då i köket på en förskola och var van vid att planera måltider. Men till en början fick brorsan jobba hårt för att få Lina att tro på idén: – Jag tyckte själv att det var väldigt roligt att handla mat i livsmedelsaffärer och kunde inte förstå att folk skulle vara beredda att släppa kontrollen och låta någon annan handla deras mat. På den tiden tillhörde jag inte målgruppen, men idag har jag ändrat uppfattning. Nu när jag själv har tre barn och jobbar heltid kan jag mer än väl förstå hur skönt det är att någon annan bestämmer vad man ska laga för mat och dessutom slippa ta tid att handla den.

T

ill en början gjorde Lina alla menyer själv och provlagningarna skedde hemma i familjens lilla kök i Göteborg, där de bodde under företagets tre första år. Till en början satsade syskonparet på huvudstaden. Niklas gjorde allt från att trycka kassar, packa och åka ut med all mat. Lina komponerade måltider, 5 rätter för 4 personer varje vecka. Ryktet spreds från mun till mun och efter 4 år har företaget blivit enormt framgångsrikt och når idag ut till 25 000 kunder. Och kurvan stiger ständigt. År 2010 hände något. Då var personalstaben uppe i 10 personer

Köper man hem rätt mat så lagar man rätt mat och omsättningen hade ökat med 600 procent. Företaget omsatte 173 miljoner och hade en vinst på fem miljoner. Efter att ha jobbat hemifrån sitt eget kök i Göteborg och pendlat till Stockholm i 3½ år så öppnades möjligheterna att få ett eget provkök. – Företaget växte och vi behövde ett större kontor och vi började också planera för att göra ett provkök. Då bestämde vi oss även för att flytta upp till Stockholm och alla härliga kollegor där. Maken Daniel sa upp sig från jobbet som civilingenjör och stöttade sin fru. Han är en av de idag 20 anställda på ”Linas matkasse”.

F

ör att ständigt komma på nya rätter hämtar Lina sin inspiration från trender, matlagningsböcker eller från något som hon själv blivit bjuden på. – Därefter gör jag om rätten så att den passar våra idéer och tankar om

hur bra mat ska vara. Det ska vara stor variation mellan rätterna. De ska dock matcha varandra och det ska finnas något för barnen. Men inte bara det gamla vanliga utan även lite utmaningar och nya smaker. Sedan är det mitt mål att råvarorna ska gå åt, att det inte blir något svinn. Linas utgångspunkt är rena råvaror och mycket grönsaker, gärna ekologiska. – Matlagningen i vardagen är idag ett stort problem och det är den vi vill underlätta, säger hon. Jag försöker hämta inspiration från olika håll och världsdelar för att skapa varierade middagar.

S

om dietist är det vanligt att man arbetar med individuell kostbehandling på sjukhus eller vårdcentraler. Det är inte lika vanligt att man arbetar så mycket med recept och matlagning som Lina gör. – Jag som dietist tycker det här är ett fantastiskt sätt att få folk att äta lite JUNIA 2012 • 9


bättre, att försöka förändra svenska folkets matvanor, säger Lina som självklart är lika noggrann när det gäller inköpen till det egna hushållet. – Köper man hem rätt mat så lagar man rätt mat, helt enkelt. ”Linas matkasse” vill förmedla ett sunt förhållningssätt till mat. Man ska kunna äta allt men ha en balans. – Vi tror inte på någon hardcorediet, menar Lina och kommer in på alla dieter som skriker runt omkring oss i samhället att man ska välja just den, LCHF, GI, Viktväktarna osv. – Jag tycker det är sorgligt med alla olika dieter; det gör många människor förvirrade. LCHF kan till exempel vara positivt ur en synvinkel, men den saknar helhetsperspektiv. Den innehåller mycket mättat fett, medan de flesta studier menar att vi ska äta måttliga mängder med fett. Dessutom förespråkar den en ökad köttkonsumtion, men kött är något vi snarare bör äta mindre av om man ser till miljön. Själv följer jag de svenska näringsrekommendationerna från Livsmedelsverket. Hur är det att bli igenkänd på stan från annonser och affischer? – Det är ju inget jag från början önskade, att bli någon

s3m

s: p i t a r å-br

som folk på stan kände igen. Men det känns naturligt att jag frontar oss. Det vore skillnad om vi sålde något jag inte trodde på. Men då skulle jag ju inte jobba där, förstås. Jag står verkligen för det jag gör och jag är stolt över att få representera Linas matkasse. Vem lagar maten hemma hos er? – Vi turas om. Jag lagar ofta mat samtidigt som jag gör något annat. Mitt i lördagsstöket kanske jag slänger ihop en omgång köttbullar eller langar in ett gäng kycklingklubbor i ugnen och fryser in. Synen på mat är olika i i-länder och u-länder. Nöje eller livsnödvändighet? – Äta ska man ju ändå göra, och om man kan tycker jag det är bra om man gör det till något lustfyllt. Men vi försöker motverka slöseri med mat. Vi planerar våra menyer i minsta detalj och varje måltid förväntas gå åt. Matspillet i vår värld är en otroligt onödig miljöbov. Vad är vi svenskar bra på i en dietists ögon? – Vi är väldigt bra på att ta till oss nya smaker och råvaror. Det finns ett stort intresse att testa på nya matkulturer, vilket är roligt och spännande. Beskriv din livsstil – Just nu lever jag ett ganska intensivt jobb- och småbarnsliv. Eftersom jag har ett så roligt men krävande jobb och samtidigt vill vara med min familj så mycket som möjligt, så är det de delarna som får störst utrymme just nu. I perioder är det högt tempo på jobbet och då ser jag till att fritiden blir desto

u gö a – d r) och g g o lorie gs ller j gå e ergi (ka nan sla ! h c n a en to bra Gå u av med gång en att må » » g både samma a får di ort d å å p äm b b k h s får c ig och gi o sten lägga d lir ener å m h lla llt b oc öm a att gå h då - a ått sova l G ed »» å oc an f dig m t tidig d e när m r riktig et roliga bet k å job om p myc kligt! t c ågo ch s tillrä itta n ration o ar h t t i ök a ig insp illbring ivas på t r Förs d »» om ger trivs. Vi tet. Att t ra. b s u e å d b r a att tm gör et tid på t för at ig k myc t är vikt e b job

Lina

10 • JUNIA 2012

Lina Gebäck ÅLDER: 34 FAMILJ: Maken Daniel 37, sönerna Petrus 5 och Hannes 2, Flora 3 månader. YRKE: Dietist BOR: Spånga AKTUELL MED: Barnkassen, samt Frukostoch mellanmålskassen. INTRESSEN: Att träna på gym, hem och familj. MIN BÄSTA EGENSKAP: Min noggrannhet. MIN SÄMSTA: Samma som ovan; jag kan bli allt för petig. PÅ TV SER JAG MEST: Inte mycket - humorserier och debattprogram. TIDNING JAG GÄRNA LÄSER: Allt om mat, Family living.

lugnare, för att få en skön balans som gör att jag orkar i längden.

V

id sidan av jobbet tränar Lina så mycket hon hinner, helst på gym. Men annars finns det inte mycket tid över till annat än hem och familj. Lina beskriver sin föräldraroll som bestämd men kramig. – Min man är den som leker. Jag är den som håller koll på att barnen hela tiden har passande storleker på kläder till exempel. Under de år som Lina jobbade hemifrån var det svårt att inte låta jobbet ta över både kvällar och helger. Men emellanåt kan det fortfarande vara svårt att ha en bra balans mellan sina passioner i livet.


Lyckan är att ha ett jobb som man trivs med, men den största lyckan i livet är att få ha en familj

Lina försöker, som så många andra, att kombinera sitt hektiska arbetsliv med rollen som 3-barnsmamma.

JUNIA 2012 • 11


Jag tror inte på någon hardcore-diet – Lyckan är att ha ett jobb som man trivs med, men den största lyckan i livet är att få ha en familj. Linas mål och framtidsdröm är att kunna släppa jobbet helt när hon är ledig. – Visst har jag blivit bättre sedan vi fick kontoret, det har faktiskt medfört en väsentlig skillnad. Det är ett lagom avstånd härifrån till vårt hus och jag kan under promenaden släppa alla tankar som har med jobbet att göra. Linas mål är samtidigt att fortsätta att lyssna på sina kunder och anpassa sina menyer efter deras behov. ”Linas matkasse” möter en hård konkurrens, inte minst prismässigt, ifrån de stora matkedjorna. Men nätföretaget väljer medvetet små marginaler på varorna. Det som kostar och ger mervärde för kunden är planeringen med recept och kompletta råvaror, och dessutom få det hemkört.

L

ina är uppvuxen i ett kristet hem. – Jag har alltid haft min tro med mig. Gudstron är väldigt självklar för mig, nästan barnslig, jag är inte så grubblande. Lina menar att livet utan hennes gudstro skulle kännas ganska tomt. Att tro på Gud innebär att man alltid har någon att samtala med. Dessutom tycker hon det är viktigt att barnen få gå i kyrkan. – Jag är glad att kunna leda in mina söner på samma bana som jag själv gått på. Vi går till kyrkan för att min son älskar att sjunga och kan vara med i kören. I söndagskolan lär man sig så mycket om bitarna kring att visa respekt och ta hand om varandra, sådant som man missar eller inte lär ut i samma utsträckning i skolan, menar Lina. 12 • JUNIA 2012

Vid Junias fotografering låg lilla Flora fortfarande i magen.

Linas bäs t starta ege a tips för att t företag: »»

Satsa på e n id Det gör de é som du själv brinn er för. t både lätt are jobba och att markna och roligare att dsföra pro »» Lär dig dukten. att priorite ra och att tid. Att vara värdera din egenföreta gare sluka fokusera p r å det som för verksam tid, så framåt och heten undvik de onödiga tidstjuvarn a! »» Odla d en interna arbetskult till att hitta uren och se era värderi ngar. Värd och arbets eringar klimat lyse r igenom i ni gör. allt


Annonsbokning Junia: annons@junia.se


Hälsa

redaktör Hälsoutvecklare Kathlin Levin

a v u n S FÖRKYLNINGEN E

n förkylning slår ofta till då vi som minst vill drabbas! När det är mycket på jobbet, under en tentaperiod eller lagom inför den där roliga festen. När vi är stressade är vi nämligen extra känsliga för virus. Men med lite kunskap är en förkylning enkel att både undvika och lindra. Förebygg: • Ge kroppen tillräckligt med sömn. Under djupsömnen sker viktiga uppbyggnadsprocesser i kroppen som hjälper oss att stå emot infektioner. • Motverka stress genom att inte säga ja till mer än du kan hinna med utan att tumma på vila och sömn. • Ät mycket fullkornsprodukter, frukter och grönsaker så får du i dig viktiga vitaminer och mineraler. C-vitamin, A-vitamin, selen och zink anses vara speciellt bra för att stärka immunförsvaret. Fullkornsbröd, röd paprika, morot, spenat, citrusfrukter och papaya är exempel på bra källor. • Tvätta händerna noga när du kommer hem och efter att ha vistats i offentliga lokaler. • Klia inte i ögonen eller näsan. Har du en smitta på händerna tar sig smittan in i din kropp. • Undvik smitta genom att hålla dig en bit ifrån dem som verkar vara sjuka. • Ät probiotika, nyttobakterier, som skyddar mot infektioner. • Ät ginseng som förebygger mot förkylningar. Lindra: • Lyssna på kroppens signaler. Trötthet, värk och feber betyder att du behöver vila. Att vila och sova mycket hjälper kroppen att snabbare repa sig från förkylningen. • Naturmedlen Esberitox och Enchinaforce kan mota förkylningar som är på väg att bryta ut. • Håll dig varm.

Fortare frisk med antibiotika? Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Strama Stockholm, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, tagit fram webbsidan www.antibiotikaellerinte.se som beskriver när man ska använda antibiotika och när man inte ska göra det. Innehållet vänder sig till både ungdomar, föräldrar och andra vuxna. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av de allvarligaste hoten mot vården. Många av de vanligaste infektionssjukdomarna kan bli mycket svåra att behandla om antibiotika inte längre kan användas.

14 • JUNIA 2012

Svåra allergiska reaktioner mot nötter är vanligt bland barn En omfattande studie av barn i Stockholm som sökt akutvård för reaktion mot födoämnen har genomförts. Studien visar att en förhållandevis stor andel av barnen hade en potentiellt livshotande reaktion. Jordnöt och cashewnöt orsakade förvånansvärt många av reaktionerna bland de yngsta barnen vilket kan bero på förändrade levnadsvanor och införande av ny kost. – Anmärkningsvärt är att cashewnöt var vanligast bland nötter som orsak till reaktion och att barn under tre år reagerade på jordnöt/trädnötter lika ofta som på mjölk och ägg, säger Mirja Vetander, läkare och doktorand samt en av författarna till studien. Författarnas slutsatser är att anafylaxi, allergichock, mot jordnötter och andra nötter under tidiga barnaår är vanligare än förväntat. – Förändrade kostvanor innebär att vi utsätts för nya allergen i maten och gör att sjukdomspanoramat sannolikt har ändrats, vilket belyses av bland annat tidiga och svåra reaktioner mot cashew. Föräldrar saknar ofta kunskap om riskerna för allergiska reaktioner av cashewnötter, vilka dessutom kan förekomma i industriframställd mat, säger Mirja Vetander. I den aktuella studien, som genomförts av forskare från Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Karolinska Institutet, har förekomst, orsaker och symtom vid akuta besvär mot mat undersökts bland 371 barn som under 2007 vårdades på någon av akutmottagningarna vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna eller Huddinge. KÄLLA: www.ki.se


Ny röntgenteknik förenklar upptäckt av hjärt-, kärl- och lungsjukdom

I

våras invigde Sahlgrenska Universitetssjukhuset en ny datortomograf som är en donation värd 15 miljoner från Hjärt-Lungfonden. Datortomografen erbjuder det allra senaste inom röntgenteknik och kommer främst att användas i SCAPIS, en av de största forskningsstudierna genom tiderna inom hjärta, kärl och lungor. – Vi är oerhört tacksamma för Hjärt-Lungfondens donation som innebär att vi kan bedriva mer forskning för att förebygga och bättre behandla stora folksjukdomar som hjärtinfarkt och lungsjukdomen KOL, säger överläkare Göran Bergström, huvudansvarig för pilotstudien av SCAPIS som genomförs i Göteborg. SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, och syftar till att förbättra individers hälsa genom bättre diagnostik, vård och behandling av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, exempelvis plötsligt hjärtstopp och KOL. 1 000 göteborgare i åldern 50-65 år har valts ut slumpmässigt för att delta i pilotstudien, vilken under 2012

Supervitamin D I vårt land står solen lågt under halva året. Under vinterhalvåret är natten längre än dagen, vi lever och arbetar inomhus och när vi går ut måste vi ofta klä på oss ordenligt. Vi får helt enkelt för lite solljus på kroppen. Om din kropp inte får tillräckligt med D-vitamin, riskerar du att drabbas av sjukdomar som astma, diabetes, reumatism och cancer. Boken Supervitamin D – aktivt skydd mot kroniska sjukdomar presenterar de senaste rönen om hur du kan skydda dig och förebygga D-vitaminbrist. Författaren Jörg Spitz är läkare och medicine doktor samt ledamot av The American Society for Nutrition. KÄLLA: www.optimalforlag.se

genomförs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet i samarbete med Hjärt-Lungfonden. Piloten är planerad att efterföljas av den storskaliga SCAPIS-studien då 30 000 kvinnor och män genomgår dessa undersökningar på landets universitetssjukhus över hela Sverige. Deltagarna i SCAPIS-studien får genomgå en datortomografiundersökning av hjärtats kranskärl och lungorna. Fördelningen mellan bukfett och underhudsfett bestäms liksom fettinnehållet i levern. Utöver detta genomgår deltagarna ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och får dessutom svar på sin status vad gäller blodsocker, kolesterol och eventuella sömnrubbningar. – Med den nya datortomografen går undersökningen snabbare, vilket innebär att man kan använda en betydligt lägre stråldos. Dessutom kan vi se detaljer i hjärtats kranskärl mycket bättre, något som kan hjälpa oss hitta sjukliga förändringar som bara är några millimeter stora, säger John Brandberg, överläkare på röntgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Alla röntgenbilder, data, och provresultat kommer att lagras i en informationsbank som, om den storskaliga studien genomförs, blir den största i världen. – Det här är första gången man samlar in så mycket information om friska personer med hjälp av bildteknik. Det ger fantastiska möjligheter för framtida forskning, säger John Brandberg.

Så lägger du in ICE Lägg in dina närmaste anhöriga i din mobiltelefons adressbok under namnet ICE. Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala. ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency. Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen: • Lägg till en ny kontakt i telefonboken • Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan • Spara den nya kontakten • Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt ”2” etc. Tänk på att: • använda det internationella utlandsprefixet + istället för ”00”, som endast används inom Europa. • landsnummer för svenska kontaktpersoner är 46. • använda engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. • berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det. KÄLLA: www.sosalarm.se

KÄLLA: www.sahlgrenska.se

EKOLOGISK

”Bedöm inte varje enskild dag efter den skörd du skördar, utan utifrån de frön du planterar.” Robert L. Stevenson

knäckemix Äntligen ett knäcke som alla kan baka! Knäckemixen från Ewalie innehåller enbart ekologiska råvaror. Krydda ditt knäcke med till exempel flingsalt, kanel, kardemumma eller lite chili. KÄLLA: www.ewalie.se

JUNIA 2012 • 15


Hälsa

Ung och drabbad av

CANCER

text Ewa Wymark • illustration Jeanette Engqvist

J

ulia Mjörnstedt, 27 år, beskriver sig själv som en galen entreprenör, stolt moster och göteborgska. När hon drabbades av tjocktarmscancer saknade hon framför allt någon att dela sin erfarenhet med. – Att upptäcka att det inte fanns något stöd för unga vuxna cancerdrabbade kändes ofattbart. Vem skulle hjälpa oss? säger hon. Den ilska som Julia kände gav henne energi att både förändra sin och andras situation. 2010 grundade hon tillsammans med sin bästa vän Hanna Wekell organisationen Ung Cancer, där hon idag arbetar som generalsekreterare. – Jag hör ofta människor säga att man ska följa sin lycka, men jag skulle hellre säga: Fråga dig själv vad som gör dig arg och använd den drivkraften för att göra skillnad. Tidigare i år fick Julia ta emot ett stipendium ur Kungens hand, hon utsågs även till årets stipendiat för stiftelsen ”Göra gott”. 16 • JUNIA 2012

– Självklart känns det som ett kvitto på att man är på rätt väg, och att det man gör spelar roll, säger Julia. – Min morfar brukade alltid säga: ”Mät inte dina framgångar i kronor utan i antalet människoliv du påverkar.” Det tycker jag är fint. Jag ser främst utmärkelserna som en bekräftelse riktad till alla medlemmar. De visar att folk inte blundar för dem, och att de syns genom arbetet vi gör. Ung Cancer är en ideell organisation för unga vuxna som är cancerdrabbade. – Vi jobbar för att de som är unga och drabbade inte bara ska överleva utan även ha livskvalitet både under och efter sin behandling. – Vår verksamhet har tre delar. Den viktigaste delen är att skapa mötesplatser, där unga vuxna cancerdrabbade kan träffas och prata med varandra om sin oro och rädsla. Som drabbad tror man annars ofta att man är ensam. Även sociala medier spelar en stor roll i vårt arbete.

Bilden är arrangerad.

0 unga personer av det 0 8 n ä r e fl s a b b ra d Varje år r att hon upplevde e g sä t d e st rn jö M a cancer. Juli ade upp när hon fick n n a st t g li ts lö p g n som om allti rad och arg när re st u fr e d å b v le b a sitt besked. Juli förståelse och te li så s n n fa t e d t hon upptäckte at som fått diagnosen. a hjälp för unga vuxn Organisationens första mål var att få gruppen ”unga vuxna cancerdrabbade” till en erkänd grupp. – Nu fortsätter vi att sprida information och kunskap till de som är drabbade och utbildar även politiker, sjukhuspersonal och andra kring frågor som berör just vår grupp, berättar Julia. – Det är ett heltidsarbete att vara sjuk. Behandlingarna är både tuffa och intensiva och man blir både fysiskt psykiskt påverkad. Vi försöker stötta våra medlemmar både på individnivå och genom att driva frågor om gruppen i stort. Vi tar många diskussioner med Försäkringskassan och CSN. Vår grupp faller ofta mellan stolarna och behöver någon som orkar föra deras talan. För den som drabbats av cancer är stödet viktigt menar Julia. – Man behöver stöd både från anhöriga, hemifrån och från sjukvård – både vård och psykologisk hjälp.


Vilken hjälp kan Ung Cancer ge? – Först och främst får vi de drabbade att förstå att de inte är ensamma. Vetskapen om att det finns andra i samma situation, och även positiva exempel som besegrat sjukdomen, ger styrka. Vi kan även hjälpa till med praktiska bitar som att hitta en kurator, säga upp ett gymkort och bråka med Försäkringskassan. Vilken skillnad kan vanliga kompisar och familj göra för någon som drabbats? – Det viktigaste är att man på alla sätt visar att man finns kvar. Man kan ringa, mejla, sms:a. Vad som helst. Säg hellre fel än ingenting. En del tror att man ska ”låta personen vara” och på så sätt visa respekt. Vi säger alltid att man inte ska fatta beslut över personens huvud. Fråga den drabbade hur han eller hon vill att du ska bete dig. Ibland kanske personen vill prata och ibland kanske inte. Då får man anpassa sig efter det. Jag har själv en vän som är drabbad för tredje gången och när vi ses säger jag alltid: ”Du väljer själv om du vill att vi ska prata om det eller inte.”

Våga klämma på brösten! Var nionde kvinna drabbas någon gång i livet av bröstcancer. Forskningen är viktig, men även ditt eget förhållningssätt till din kropp. Du glömmer väl inte att klämma och känna? På Cancerfondens hemsida finns en utmärkt guide som visar hur du undersöker brösten. Där kan du också läsa Rosa Bandetkampanjen som pågår just nu – för tionde året i rad. www.cancerfonden.se/rosabandet

“Man måste sig leva m lära erfarenhet ed att livet äen skört. Och r är tun gt a det bära när m tt är så un g“an

Julia Mjörnstedt är generalsekreterare för Ung Cancer.

Vad är värst när man drabbas av cancer? – Maktlösheten. Jag är uppväxt i ett land och i en familj där jag lärt mig att jag kan bli allt jag vill, bara jag vill det tillräckligt mycket. Jag har makten att bestämma över mitt liv. Men med cancerbeskedet försvann den känslan och helt plötsligt var jag som en nickedocka. Det fanns inte heller någon jag kunde övertala eller överklaga hos, det var ingens fel. Det enda jag kunde göra var att hoppas och lita på att läkarna gjorde allt de kunde för att jag skulle överleva.

så mycket hänger tyvärr på om man har bra människor runt omkring sig. Vi brukar säga att man egentligen aldrig blir frisk från cancer. Spökena i huvudet med oro och rädsla kommer alltid att finnas kvar. Att vara frisk är inte bara att vara cancerfri utan även att känna sig stark och våga möta dagen. Jag blev friskförklarad i juni, fem år efter min diagnos, och jobbar fortfarande med rädslan. Man måste lära sig leva med erfarenheten att livet är skört. Och det är tungt att bära när man är så ung.

Vilka frågor ältade du själv mest? – Jag oroade mig mycket inför framtiden. Man blir så medveten om hur skört livet är, det finns inte längre något man kan ta för givet. Som frisk tar man så mycket för givet, man förstår inte vilken lyx det är att kunna kliva ur sängen och äta frukost. Som sjuk drömmer man bara om chansen att få leva ett normalt liv. Även om jag nu är friskförklarad så har jag fått ett nytt sätt att förhålla mig till livet, jag vet ju inte om sjukdomen kommer tillbaka.

Hur mår du idag? – Jag mår bra. Just den här veckan har varit svår eftersom många av våra medlemmar fått beskedet att deras behandlingar inte hjälper. Det är tungt. Jag försöker ta en dag i taget och njuta av att jag får vara frisk. Vad är ditt mål för framtiden? – Jag vill fortsätta att jobba med någonting som gör skillnad och påverkar människor. Jag hoppas att jag får fortsätta vara frisk och tar tillvara på dagarna!

Hur kommer man vidare? – Det är inte lätt. Idag finns det ingen rehabiliteringsplan för cancerdrabbade, JUNIA 2012 • 17


Skönhet

redaktör Hälsoutvecklare Kathlin Levin

Skyddande & mjukgörande

Rengör skonsamt

Jojobaolja är en halvfet olja som absorberas ganska långsamt. Oljan är tjock men ändå lätt och kladdfri på huden. Jojobaolja är mjukgörande, skyddande och hjälper huden att behålla sin elasticitet och smidighet.

Maria Nila Scalp Shampoo 3 är ett milt och sulfatfritt schampo med lugnande effekt. Schampot rengör skonsamt utan att torka ut hår och hårbotten och lämpar sig därför bra för extra känslig hårbotten. Ca pris 149 kr KÄLLA: www.marianila.com

Så här använder du jojobaolja: • Som den är som fuktighetsbevarande nattkräm. • På psoriasis och torra eksem för lindring. • För att ta bort smink och mascara. • Mot problemhud så som infekterad hud, acne eller svamp.  KÄLLA: www.shenet.se

häv m a r F ögon

Mild och oparfymerad rengöring

dina

Emites högpigmenterade ögonskugga Micronized Eye Shadow är helt fri från olja, nickel, paraben och parfym. Passar extra bra för dig som är linsbärare eller för dig med känsliga ögon. Ca pris 170 kr KÄLLA: www.emitemakeup.se

Skäm bo r

runt ögot nhuden en

MD Formulations Moisture Defense Antioxidant Eye Creme ökar omedelbart hudens fuktnivå, lugnar och stärker huden. Ögonkrämen dämpar dessutom mörka ringar med ”inbyggd” concealer-effekt. Ca pris 595 kr KÄLLA: www.dermarome.se

AVSLAPPNANDE BAD Vad är skönare än ett varmt bad efter en hektisk dag? Musklerna slappnar av, blodtrycket sänks, stressen släpper och sinnena kommer till ro. Tappa upp ett bad och häll i en handfull havssalt och några droppar eterisk olja av lavendel som verkar rogivande och avslappnande.

18 • JUNIA 2012

Vårda huden på djupet Decubal Ecological Body Cream med fläderblomma och olivolja från Decubals ekologiska hudvårdsserie för personer med torr hud vårdar och mjukgör huden på djupet. Den svanenmärkta och ekocertifierade serien Decubal Ecological består av parfymfria, parabenfria produkter utan färgämnen. Ca pris 89 kr

Har du känslig hy är valet av produkter extra viktigt. Eucerin Dermatoclean är en mild rengöringsmjölk som effektivt tar bort make up samtidigt som den rengör varsamt och hjälper till att behålla hudens naturliga fuktnivå. Innehåller ingen alkohol, parfym eller färgämnen. Ca pris 99 kr KÄLLA: www.eucerin.com/se

Orientalisk tvål med olivolja

KÄLLA: www.decubal.se

Yves Rochers orientaliska tvål förenar de näringsrika egenskaperna hos den ekologiska arganoljan från Marocko med de näringsrika egenskaperna hos olivoljan. Både arganolja och olivolja är välgörande för huden. Tvålen doftar ljuvligt av jasmin och ros. Ca pris 84 kr 

KÄLLA: www.yves-rocher.se


tema

Hem ljuva hem Hur får man sitt drömboende och hur påverkas vi av inredningstrenderna? Är ljust och fräscht ett måste för att ett hem ska kännas fulländat? Junia har träffat personer som valt att leva på ett lite annorlunda sätt. Enligt dem måste det inte vara stort, vitt och luftigt. Man måste inte heller bo i lägenhet eller villa. Det finns ju så många boendealternativ. Detta tema ska ses som en inspiration för dig som funderar på hur du vill bo och leva ditt liv.

Ulla och Folke Holm har valt att bosätta sig i en egenbyggd segelbåt. De ångrar att de inte flyttade ut på havet tidigare i livet. 20 Att bo i kollektiv innebär ständigt sällskap. Lisa Renander är initiativtagare till kollektivet ”Hus 24” i Gamla Stan. Där bor, sover och äter 9 entreprenörer tillsammans.23 För Olle finns det inget annat alternativ än att bo i husvagn. Detta är hans hem för all framtid.26

JUNIA 2012 • 19


Paret som ville ha en förändring text • foto Frida Funemyr

Ulla och Folke Holm sålde sitt hus och flyttade in i den båt som Folke byggt på i tio års tid. – Inget slår den frihetskänsla som du får när du bor på havet, menar paret när vi ses i Trosa hamn.

20 • JUNIA 2012


V

isst är det en underbar dag, utbrister Folke när han öppnar dörren till ”Baltic varv” i Trosa hamn där han tillsammans med sin fru Ulla bor året runt i en segelbåt. Folke förklarar att båtmänniskor är de mest väderanalyserande som finns. Han har rätt. Det är en härlig höstdag och luften känns klar och krispig. – Man kommer närmare både väder och natur, fortsätter Folke och pekar entusiastiskt på de små svalungarna som sitter på relingen till den segelbåt han själv har byggt och lagt ner sin själ i. Ulla har satt på kaffet och ropar hej nerifrån köket, medan vi klättrar ner för den lilla trappan. – Segling, hav och båtar är sådant som jag är uppvuxen med, berättar Folke vars hela släkt bakåt i tiden har sjöanknytning på ena eller andra sättet. – Visst drömde jag som ung om ett liv på havet, men när Ulla och jag träffades kändes det inte aktuellt. Paret fick barn och levde ”ett vanligt liv” i Nacka. 1970 köpte de varvet och flyttade till Trosa. De bodde i hus i 20 år. Folke byggde båtar och tog med sig Ulla ut till havs så fort det fanns tillfälle. – Han ringde mig och jag packade väskan på en gång, säger Ulla som tillsammans med maken flyttade ombord på båten 1999. Folke ägde varvet i 40 år, men sålde det då det tog så mycket av hans tid. Det var först då, när paret gick i pension, som de ville ha en förändring. – Barnen hade flyttat hemifrån och jag kände att det var dags att vi på något sätt skulle ändra våra liv. Tanken att bygga en båt som man kunde bo på året om kom till dem ganska snabbt. Att bygga båten tog 10 år för Folke. När paret visar oss båten är det inte svårt att hålla med Ulla när hon beskriver sin make som ”en extremt händig man”. I duschen har han byggt en bänk för Ulla där hon kan sitta och fila eller måla naglarna, och i städskåpet har

”… i städskåpet har han tillverkat en fästanordning på dörren så att strykbrädan har en naturlig plats.”

han tillverkat en fästanordning på dörren så att strykbrädan har en naturlig plats. – Vi sålde vårt hus och till en början kände vi att ”vi får väl se hur det går”, säger Ulla. – Enda erfarenheten av båtar som jag hade när jag träffade Folke måste ha varit mina turer med Djurgårdsfärjan, säger hon och skrattar. Hon kryper upp med benen i soffan och tar en klunk av sitt nykokta kaffe. Ulla berättar att båtlivet verkligen har blivit vad de hoppats på. – Vi stormtrivs och det enda vi ångrar är att vi inte gjorde detta tidigare i våra liv. Folke instämmer och ger sin fru ett godmodigt leende. Harmoni och livsglädje är två av många egenskaper som paret utstrålar. De lever sin dröm och tycker att detta boende passar deras livsstil väldigt bra.

Folke och Ulla är ute till havs cirka 100 dagar per år. Resten av året ligger de med båten i Trosas hamn. – Vi håller oss till länderna runt Östersjön samt gärna Danmark och Norge. Längre seglar vi inte för då skulle man behöva vara borta åratal åt gången, och så länge klarar vi inte att vara borta från barn, barnbarn och familj, förklarar Ulla. – En annan nackdel med att vara ute till havs för länge kan vara att man, trots sjösjukeplåster, emellanåt kan må riktigt illa. Dessutom kräver en båt att man passar den på ett annat sätt än man gör med ett hus. Båten skulle ju kunna sjunka eller börja brinna. Om vi är ute på en bilresa vill vi lita på att någon tar hand om båten åt oss. Eftersom jag har det största ansvaret så känns det lite

JUNIA 2012 • 21


som att man går med en oro i hjärtat över sin båt, menar Folke och berättar vidare att alla ljud kan vara ännu en nackdel med båtlivet. – Man får inte ha svårt för att sova. Det låter rejält när det blåser ute. Då tjuter det i riggen och vågorna slår mot skrovet så det kluckar. – Ja, men det finns ju något som kallas öronproppar, lägger Ulla snabbt till. Båda är helt överens om att fördelarna är tungt övervägande. – Friiiiheten, säger de i kör och skrattar. De förklarar att det inte finns någon annan frihet som går att jämföra med den som ett liv på en båt ger. – Och vet du vad som är ännu en fördel? Det är att jag, inte minst som kvinna, inte längre har så högra krav när vi bjuder hem folk. När man bjuder hem gäster till sitt hus är man så mån om att allt ska vara så fint, men den biten försvinner faktiskt när man bor så här. Folk har inga krav när de hälsar på oss. De förväntar sig att det ska vara trångt och kallt och har inte några höga förväntningar. Men när de kommer hit och känner hur varmt och skönt vi har det begär de inget mer. Jag har helt enkelt blivit mer avslappnad som värdinna och det känns skönt, menar Ulla. Folke fyller i: – Jag tycker människor hakat upp sig på att ha så mycket stora ytor och att det ska vara så väldigt luftigt. Jag upplever att det är en fördel att ha det så här litet. Det blir mysigare så. Paret beskriver vackra stunder som de får vara med om, allt från solnedgångar på havet till alla människor de får träffa på i olika hamnar. – Folk är nyfikna på hur Folke byggt båten och det öppnar ofta upp till samtal med andra båtintresserade. Det är fantastiskt att tala med andra som delar vår dröm. Vad har ni nu för framtidsdröm? – Att fortsätta att hålla oss friska och att få bo så här i minst 10 år till.

22 • JUNIA 2012

”Om natten tjuter det i riggen och vågorna slår kluckande mot skrovet”

Folke och Ullas tips till dem som vill bo på en båt: • Skaffa en båt som fungerar året om. • Händighet är ett måste. • Man bör ha en viss sjövana. • Ett stort plus är om du är lugn som person. Man får inte vara lättstressad när man sysslar med båtliv. • Man bör vara medveten om att det är en STOR skillnad att bo på en båt istället för i hus. • Vissa är inte medvetna om att det kostar mer än man tror att hyra en båtplats.


Lisa har valt att bo och jobba i ett kollektiv

”Var och en handlar till sig själv” text • foto Frida Funemyr

De kallar sig för ”Hus 24” och är ett kollektiv där inspiratörer och entreprenörer arbetar, lever och sover tillsammans. Att bo i kollektiv är åter på tapeten. Vi träffar Lisa som är initiativtagare till ”Hus 24”.

A

llt fler vill bo i kollektiv antalet kollektivhus ökar i Sverige, och det byggs nya både i Malmö, Göteborg och i Stockholm. Jag tänker på filmen ”Tillsammans”, 70-talsinspirerade kläder och lite flumflum när jag närmar mig ”Hus 24” mitt i Gamla Stan, Stockholm. Jag ska träffa företagaren och mångsysslaren Lisa Renander, 30 år, som bor i ett kollektiv tillsammans med 8 andra.

Lisa är initiativtagare till ”Hus 24” och hon startade sitt första företag under gymnasietiden. Lisa slår hål på mina fördomar så fort hon öppnar dörren. Hon är klädd i högklackade skor, ett par tajta svarta jeans och en knallröd figursydd kavaj. Hon ber mig ta av skorna och leder mig sedan upp för en smal stentrappa som leder upp mot ett stort arbetsrum. Några av de boende tittar upp från sina datorer och ropar hej; övriga sitter försjunkna i arbete. JUNIA 2012 • 23


Fakta om kollektiv:

Ytterligare några våningar upp, i ett litet rum med utsikt över takåsarna, sitter ännu en tjej och arbetar. Hon berättar att hon älskar att bo och arbeta på det här sättet. – Man. får energi av de andra i huset och så är det väldigt socialt, säger hon. Lisa visar upp sitt rum som ligger längst upp i huset. Hon berättar om hur idén föddes under ett besök i Silicon Valley – ett IT-mecka utanför San Francisco. – Det var under sommaren 2011 och jag behövde någonstans att bo. Av en slump hamnade jag i ett kollektiv som hette Blackbox. Det var ett hus där entreprenörer jobbade och levde tillsammans dygnet runt. Vistelsen gjorde ett starkt intryck på Lisa som kände direkt att hon ville starta något liknande i Stockholm. Med hjälp av den amerikanske investeraren Rob Meadows kunde idén realiseras, och tidigt i år skrev de på kontraktet för fastigheten på Prästgatan. 

24 • JUNIA 2012

I dag huserar en handfull företag i huset. De flesta jobbar med IT och internet. Det arbetas mycket men det finns även utrymme för fritid. Köket är en naturlig samlingsplats. Det finns även ett sällskapsrum för tv-spelskvällar, och en bastu som nyttjas för både svettiga brainstormingmöten och söndagseftermiddagar. Varje söndag samlas de boende för husråd. Lisa jämför kollektivet med en relation, och menar att ingen mår bra av att irritera sig på småsaker.  Lisa är nöjd med hur konceptet har tagit form. – Vi ska börja med att städa ur vinkällaren som är från 1400-talet. Sedan vill jag bjuda in fler. Ett fungerande kollektiv är egentligen raka motsatsen till flumflum. Alla borde kanske inte bo i kollektiv. – Däremot tycker jag att fler borde öppna sig för alternativa lösningar. Närhet mellan människor är inte farligt.

De flesta av de ungefär 40 kollektivhus som finns i Sverige i dag växte fram under 1980-talet. På 90-talet stagnerade kollektivhusbyggandet, men i dag ökar intresset på nytt för boendegemenskap. Sex nya kollektivhus har byggts under de senaste fem åren och fler är på väg. Det finns cirka 15 grupper av kollektivhusintresserade, ofta med ett stort intresse för ekologiskt byggande. I andra delar av Europa växer rörelsen ännu starkare, kanske främst i Tyskland, där de flesta bogemenskaper har någon form av statligt eller kommunalt stöd. I RheinlandPfalz har delstatsregeringen gett Röda Korset i uppdrag att informera och inspirera till bogemenskaper. Över 40 grupper, inriktade på olika typer av bogemenskaper för seniorer, träffas nu regelbundet. Några enstaka kommuner i Sverige har också börjat intressera sig för bygg- och bogemenskaper. Flera har varit på studieresa till Freiburg och blivit inspirerade, t.ex. Lund och Upplands Väsby. Danmark är ett pionjärland när det gäller bogemenskaper (bofaelleskaber) och satsningar på brukarinflytande i byggskedet. Enligt Margrethe Kähler, bostadskonsulent på den danska organisationen Aeldre Sagen, finns det idag minst 500 bogemenskaper i Danmark. Källa: Riksföreningen kollektivhus nu: www.kollektivhus.nu, Stadsbyggnad 2011

Det är ensamheten som är farlig, poängterar Lisa. Hur kommer det sig att du valt att bo i kollektiv? – Jag gillar inte det osociala lägenhetslivet. Jag blir glad av att ha människor runt omkring mig även när jag inte direkt har tid att umgås. Särkilt när jag jobbar mycket och kanske inte orkar ta mig ut på aktiviteter på kvällarna är det skönt att ha människor nära tillhands. Vilka är fördelarna med att bo flera? – Som entreprenör har man ofta ett behov av inspiration och av att bolla idéer. Även om vi inte jobbar inom samma företag så är det värdefullt att få ”inputs” av andra som befinner sig i samma situation.   Och nackdelarna? – Att alla måste anpassa sig lite till varandra. Det går t.ex. inte att vara högljud när folk arbetar eller sova allt för länge om man inte vill bli störd.  


I ”Hus 24” jobbar, äter, sover och umgås man tillsammans.

Nio stycken personer under samma tak, blir det aldrig bråk om toa, dusch osv? – Vi har fyra toaletter så just det är inget problem. Dessutom har vi städare som kommer varje vecka och det löser en del av den problematiken. Det som är vår största utmaning är att hitta en fungerade struktur för vardagsordningen. Vi har löst det genom att vara relativt strikta och till exempel inte acceptera att någon lämnar smutsdisk framme, att ha en anvisad plats för disktrasan och att alltid plocka undan efter sig i alla rum. Sen har vi små uppmaningar som till exempel ”Vi älskar strumpor” i hallen, ”Ren diskho är glad diskho” och ”Låt den urvridna disktrasan vila här”. Delar ni på maten eller handlar var och en till sig själv? – Var och en handlar till sig själv. Vi har ett märkningssystem där varje person har små runda klistermärken i olika färger. Omärkt mat betyder att vem som helst får hugga in.

Vad har du för tips för dem som skulle vilja bo i kollektiv? – Eftersom det inte finns så många så är mitt tips att starta ett eget. Det är en fördel om de som bor tillsammans har något gemensamt eller åtminstone liknande attityd. Och att man känner varandra lite redan innan. Vad bör man tänka på i ett kollektiv? – Det viktigaste är att hela tiden vara öppen och ärlig mot varandra. Och lyfta upp saker direkt om det är något man stör sig på. Det blir lite smågnabbigt ibland men det måste det få vara, då undviker man stora konflikter. Vi har tagit fram husregler gemensamt, detta gör det också lättare att vara tydliga med vad vi förväntar oss av varandra.   Hör man ordet ”kollektiv” tänker man kanske att det skulle vara lite flummigt. Vad säger du om det?  – Bilden av vårt hus är nog snarare ett gäng entreprenörer som drar in miljonsummor i inventeringar vid köksbordet

och hanterar stora affärskontrakt på våra Mac-datorer som står uppradade på de 10 skrivborden i arbetsrummet. Vi brukar inte själva kalla det för ett kollektiv utan istället ett ”co-working och co-living”-hus.   Möter du själv fördomar? – Inga fördomar direkt, men det är svårare att få människor som vill bo i delade sovrum här i Sverige än vad det är i likande hus i USA.   Vilka reaktioner har ni fått? – Vi får många förfrågningar och detta visar att det finns ett intresse av att bo och jobba på det här sättet. Jag tror att det ligger i tiden och att fler och fler karriärmänniskor söker efter socialare boendeformer. Särskilt vi startup-entreprenörer, eftersom vi har ett stort behov av inspirerande miljöer och även av att omge oss med likasinnade. Stockholm ligger lite efter än så länge, vi är det första startup-huset i Sverige, men i andra storstäder är det mycket vanligare. JUNIA 2012 • 25


”DET HÄR ÄR MITT HEM” O

lle Åberg och hunden Pirja möter mig på Gullbrannagården strax söder om Halmstad. Här har Olle bott sedan år 2000, efter att först ha mellanlandat en kort period på en annan camping i Halmstad – När campingägaren fick veta att jag inte hade någon annan bostad än husvagnen och därför hade en postboxadress, var jag inte välkommen längre, berättar han medan vi promenerar den korta biten från receptionen till hans husvagn som ligger i ett hörn av campingen. Till Gullbrannagården var han dock välkommen, med eller utan fast adress. – Jag fick världens bästa bemötande här, säger han. Och här har han blivit kvar, med undantag för en sommar då 26 • JUNIA 2012

han bodde i Danmark. Men vem vill frivilligt bosätta sig i en husvagn – året om? 43-årige Olle medger att det från början var något av en nödlösning, efter att hans dåvarande sambo slarvat med räkningarna och boende i hus inte längre var möjligt. Men numera kan han inte tänka sig att bo på något annat sätt. – Det finns många fördelar med att bo så här. Framförallt har jag naturen precis inpå knuten. Jag slipper sköta om en trädgård, samtidigt som jag inte känner mig lika instängd som i en lägenhet. Och om jag vill kan jag när som helst packa ihop och dra vidare. JUST NU HAR han inga sådana planer. Han trivs utmärkt på Gullbrannagården och har lärt känna både personalen och

många av de återvändande camparna. Under årens lopp har han även hittat tillbaka till sin barnatro. Sedan år 2002 har han dessutom jobbat extra som nattvakt på campingen under somrarna. Till vardags arbetar han som lastbilschaufför för ett åkeri i Skåne, med körningar över hela Sverige. En vanlig arbetsvecka startar söndag eftermiddag och slutar fredag kväll. Det innebär att Olle egentligen bara bor i husvagnen under helgerna. – Resten av veckorna bor jag på en ännu mindre yta, eftersom jag sover i min lilla lastbilshytt. Så husvagnen känns ganska rymlig i jämförelse, säger han och skrattar. Utanför husvagnen har han ett förtält och en liten inhägnad gård där Pirja, även kallad Cirkushunden, har en hundkoja. Olle visar runt i sin


text • foto Therése Alhult

Olle Åberg vill inte byta husvagnslivet mot något annat. Man ska ha husvagn. Åtminstone enligt Olle Åberg i Halmstad. Sedan 12 år tillbaka bor Olle permanent i en nio meter lång husvagn på Gullbrannagården.

Olle Åberg har bott i en husvagn på Gullbrannagården utanför Halmstad i 12 år. Här har han både funnit nya vänner och en kristen tro. Han har inga planer på att flytta till en lägenhet eller ett hus. ”Min dröm är att i framtiden ha en bostadstrailer, alltså en husvagn kopplad direkt till bilen”, säger Olle.

nästan nio meter långa husvagn som tidigare använts av Cirkus Rhodin. Med stolthet visar han finesser som en spis med tillhörande ugn, en klimatanläggning i taket, en konstgjord eldstad som med hjälp av infravärme ger en behaglig temperatur och ett rejält kylskåp. Allt enligt amerikansk standard. – Det är amerikanskt som gäller, fastslår Olle som tidigare hade en betydligt mindre husvagn från en europeisk tillverkare. – Den här vagnen är mycket bättre utrustad än min förra husvagn. Här finns till exempel inbyggda myggnät på alla fönster. I DEN LILLA köksdelen står en kaffebryggare och en vattenkokare och på

köksbordet ligger en broderad duk. I vardagsrumsdelen har Olle två bärbara datorer där han tittar på tv och film – och bloggar. I andra änden av husvagnen, bakom toaletten och duschen, ligger själva sovrumsdelen. ”Här finns allt jag behöver”, säger Olle nöjt. UNDER DE 12 ÅR som Olle har bott permanent i sin husvagn har han hunnit uppleva alla sorters väder. Även om vintrarna på västkusten är milda, har det vid några tillfällen hänt att yttertemperaturen krupit ned till minus 20 grader. Men hittills har han inte behövt frysa. – Jag har gasolvärme och kan även få extra värme genom AC:n, förklarar han. Men om det blåser riktigt mycket blåser det rakt in genom väggarna.

ÖVERLAG ÄR OLLE väldigt tillfreds med sitt boende och kan egentligen inte se några nackdelar med boendeformen han har valt. ”Jag har levt ett kringflackande liv och tidigare bott i både bilar och bussar i samband med att jag har jobbat på tivoli. Jag gillar den frihet som den här sortens boende innebär”.

Finns det inga nackdelar? Olle funderar en stund och verkar ha uppriktigt svårt att hitta några. ”Det skulle väl i så fall vara att det ofta kommer in möss i förtältet. Jag har alltid en musfälla stående där. Men vi har det bra här, jag och Pirja”, säger Olle Åberg och stryker sin trogna följeslagare ömt över huvudet. ”Jag drömmer inte om att bo i hus igen. Det här är mitt hem”. JUNIA 2012 • 27


Det  lilla extra Recepten är hämtade ut boken ”Det lilla extra” av Malin Landqvist, Förlaget Max Ström.

Mandelpotatischips Chips som man friterar själv är fantastiskt gott. Här med sotad getost och granatäpple i skön smakkombination. Till 1 rejäl skål chips • 500 g mandelpotatis • ca 1 liter frityrolja

ps

gsti n i r e t i Fr

det men ka , a r e t t fri t tän årt at är bra at att testa v s e t r in r som för Det ä gra saker öd i oljan ödbiten ä r å r m b n b e t t s om . Om t vit finn en bi kligt varm är det lag på oljan g g ä t på. L är tillräc minu mperatur e en rk a 1 om d n efter ci lla jämn t r varm. å u r ö en h f b t r t i n l na, m gylle . Försök a en inte b r brin att ha a r j d r u t t ö t a tb till per så a h att de a, se ällan ulle händ friterar oc s r e d k u n s ä d t l Det h t trots al ängd när t lock på e t t om d äkten avs irekt på e atten i köksfl g i så fall d äll aldrig v .H läg ullen et olja. kastr h

28 • JUNIA 2012

• 100 g sotad getost, i stora smulor • kärnorna från 1/2 granatäpple • flingsalt Skrubba potatisen. Skiva potatisen mycket tunt, gärna på en så kallad mandolin, klappa dem torra med hushållspapper. Hetta upp oljan i en rymlig kastrull. Fritera potatisskivorna i 2–3 omgångar, tills de är gyllenbruna. Ta upp med hålslev och låt rinna av på hushållspapper. Salta. Lägg ut chipsen på ett serveringsfat. Strö över ost och granatäppelkärnor.


Helstekt oxfilé med tryffelsky Rumstemperera köttet cirka 30 minuter före tillagning. Du kan binda upp köttet och klappa in örterna en dag i förväg. Bryn och ugnsstek det strax före servering. Till 6 portioner • 1 kg oxfilé • 1/2 dl hackade örter, t ex salvia, rosmarin och backtimjan • 1 msk smör • 2 msk raps- eller majsolja Tryffelsky • 2 dl rött vin • 1 msk balsamvinäger • 2 msk flytande honung • 1/2 dl vatten • 2 msk smör • vit tryffelolja • flingsalt och nymalen svartpeppar Fikon • 6 fikon • ca 1 msk smör • 3/4 dl strösocker • 1/2 dl vatten • Polenta

Bind upp oxfilén med steksnöre och klappa in örterna. Sätt ugnen på 150°. Bryn köttet runt om, även kortändarna, i smör och olja på hög värme så att det får fin färg. Salta och peppra. Lägg köttet i en ugnssäker form. Häll vinet i stekpannan, tillsätt vinäger, honung och vatten. Låt puttra ihop på svag

värme, 5–10 minuter. Smaka av med salt, peppar och ev extra honung. Vispa ner smöret. Smaka av med tryffelolja. Stick in en stektermometer i köttets tjockaste del. Stek mitt i ugnen tills termometern visar 55° för rött kött eller 58° för rosa kött. Ta ut köttet och täck med folie så att köttet får vila med termometern

instucken (annars sipprar köttsaften ut) cirka 10 minuter. Häll eventuell sky i såsen. (Grädda polentan under tiden.) Halvera fikonen. Hetta upp en stekpanna med smör. Strö socker i pannan och lägg fikonen med snittytan nedåt. Stek dem

på medelvärme tills sockret smält och börjat bli karamelliserat. Vänd fikonen, tillsätt vattnet och låt det koka ihop med sockret. Ös fikonen med vätskan. Skär köttet i ca 3 cm tjocka skivor. Servera genast med skysås, fikon och polenta.

JUNIA 2012 • 29


Rotfruktstrassel Servera salladen som ett gott tillbehör till grillad vit fisk eller fläskkött. Till 4 portioner • 2 morötter • 1 bit rotselleri (cirka 100 g) • 1 liten palsternacka • 1 citrongräs • 2 msk sesamfrön • 1 halverad vitlöksklyfta • 1 1/2 msk sesamolja • 2 msk rapsolja • saft av 1 lime • saft av 1/2 apelsin (gärna blodapelsin)

Smördegsrutor med fikon Till 12 bitar • 1 rulle färdigkavlad kyld smördeg • 1 uppvispat ägg • 300 g getost på rulle • 3 färska fikon

Nagga väl med en gaffel. Pensla med uppvispat ägg. Skär osten i skivor. Skär varje fikon i fyra klyftor. Lägg först en ostskiva och sedan en fikonklyfta på varje degbit. Hit kan man förbereda.

Garnering • färsk timjan

Grädda mitt i ugnen 10–15 minuter, tills de har fått fin färg i kanterna.

Sätt ugnen på 225°. Rulla ut smördegen på en ugnsplåt, låt papperet vara kvar under. Sporra eller skär ut tolv kvadrater.

Låt svalna lite på plåten. Servera dem nygräddade med ett par droppar crema di balsamico och lite färsk timjan på varje smördegsruta.

• crema di balsamico

30 • JUNIA 2012

• 1 msk finriven färsk ingefära • ca 2 dl rödbetsgroddar • salt och peppar Skala rotfrukterna och gör långa remsor med potatisskalaren. Banka citrongräset lite med knivskaftet, skär det i tunna skivor. Rosta sesamfröna i en torr stekpanna så att de får fin färg. Gnid insidan av en serveringsskål med vitlöksklyftan. Rör ihop sesamoch rapsolja, limesaft, apelsinsaft och ingefära i skålen. Tillsätt rotfrukter och sesamfrön och krama in dem i dressingen med händerna. Salta och peppra. Vänd ner groddarna.


Nässelpaj med zucchini Den som lycklig är och har plockat späda nässlor på våren använder dem med fördel, annars går det även bra med bladspenat. En krispig, blandad sallad passar bra till den här lite krämiga, matiga pajen. Till cirka 4 portioner, på en buffé räcker den till dubbelt så många. Deg • 2 1/2 dl vetemjöl • 1/2 dl grahamsmjöl • 125 g kallt smör • 2–3 msk kallt vatten Fyllning • 1 zucchini • 1 tsk torkad mejram • olivolja • salt och peppar Smet • 150 g förvällda hackade nässlor eller fryst tinad bladspenat • 3 dl löst packad riven smakrik ost, t ex västerbotten • 1 dl vispgrädde • 1 1/2 dl mjölk • 1 ägg • 1 äggula

• 1 tsk torkad mejram • salt och peppar Börja med degen. Lägg vetemjöl, grahamsmjöl och smör skuret i kuber i en matberedare. Kör till smulor. Tillsätt vattnet när maskinen är igång. Mixa tills degen precis blir en boll. Kavla eller tryck ut den i en pajform, cirka 24 cm i diameter. Nagga väl och ställ kallt minst 1 timme. Sätt ugnen på 200°. Grädda pajskalet i mitten av ugnen cirka 10 minuter, tills det har fått lite färg. Skär bort fästet på zucchinin och hyvla långa skivor med en osthyvel. Krama ur nässlorna eller spenaten väl. Rör ihop allt till smeten väl i en bunke. Häll den i pajskalet. Lägg på zucchiniskivorna, lite omlott. Pensla lätt med olivolja. Grädda i mitten av ugnen cirka 25 minuter, tills pajen precis har

Malin tipsar

Färska rä dis rört smö or med mjuktr och ett gott salt till är ett underb klassiskt och art plo att kom ck väl värt ma ihåg .

stannat och har fått fin färg. Låt svalna lite före servering. Skala räkorna och fördela på pajen. Servera med citronklyftor. Tillbehör • 500 g räkor med skal • citronklyftor

JUNIA 2012 • 31


Annonsbokning Junia: annons@junia.se


redaktör Ewa Wymark

Relationer

Att bry sig om andra. Att vara generös. Vad handlar det egentligen om?

”Det känns så gott att  göra något för andra” Det säger en för mig okänd kvinna, samtidigt som hon sträcker sig efter matkassarna. Hon hjälper mig att bära dem till bilen, vi samtalar en stund, och innan vi säger hejdå ger vi varandra en kram. Vilken känsla det är att bli sedd! Utan att jag behövde säga något såg kvinnan att jag behövde hjälp. Både hon och jag upplevde glädje i den situationen. Det sägs att generositet kan ge en riktig kick. Forskare säger till och med att generösa människor är lyckligare. Generositet är också ett ord som finns på mångas läppar i vår tid. Kanske är det rent av en trend. I Sverige i höst pågår flera insamlingskampanjer och ett stort varuhus skyltar med att man vill inspirera sina kunder att vara generösa mot varandra och bjuda på sig själva. Att bry sig om andra. Vad handlar det egentligen om?

Läs om duon som driver insamlingskampanj på tandemcykel 34 Vad gör du för att hjälpa andra?

36

Några frågor för egen reflektion

38

JUNIA 2012 • 33


Relationer text Ewa Wymark• foto Privat och Ewa Wymark

Rasmus och Susanne Engberg har tagit fart med cykeln från Nordnorge till Sydafrika. Tillsammans trampar de bokstavligen fram vatten genom sin insamling till WaterAid.

”Vår drivkraft är att göra något  bra för andra” M

ed start 17 juni 2012 cyklar Rasmus och Susanne Engberg 2 500 mil – från Nordkap till Kapstaden. De har redan avverkat 300 mil, 22 000 höjdmeter (!) och ett tiotal punkteringar men har samtidigt upplevt möten med människor samt njutit av vidder och landskap som gett dem mersmak. Vilka upp-och-nedgångar som väntar under det år som de trampar vidare, det återstår att se. Målet är att samla in 100 000 kronor till förmån för WaterAid. – Vår drivkraft är att göra något bra för andra och på det sättet bidra till en bättre värld. Om pengarna räcker till en ny by-brunn blir vi jätteglada!

I

Norge träffar Junia paret just när de laddar om efter första etappen. När artikeln publiceras har de redan hunnit passera Danmark och är på god väg söderut genom Europa. – Vi är nog i Turkiet vid jul, tror du inte? ler Susanne mot sin man. – Vi vet vilka länder vi ska cykla igenom och hur långt vi måste cykla varje dag, men för övrigt har vi en ganska fri 34 • JUNIA 2012

planering, förklarar Rasmus. Vi vill inte sitta hemma och bestämma detaljplaneringen, då kommer vi att missa många spännande platser. I stället kommer vi fråga lokalbor om vilka vägar de föreslår. Rasmus och Susanne är 25 respektive 24 år. Deras berättelse andas äventyr och ögonen plirar. Det är inte första gången de företar sig något tillsammans. Rasmus och Susanne delade arbetsplats i Norge och drev under en tid ett vandrarhem på Zanzibar. Efter jungfruturen på tandemcykeln för två år sedan vet de dessutom mycket väl att det inte är en smekmånad som väntar dem på cykeln, även om de är relativt nygifta. Utmed vägen kommer de inte ha många meter för att kunna sträcka ut benen. De tar samma tramptag, bor i ett några kvadratmeter stort tält och umgås egentligen med varandra hela tiden. Dessutom är det säkert inte så lätt att hålla god min med punkteringar, myggbett, väta, sol och hunger. – Under den första veckan som vi cyklade tillsammans fick vi lära oss att tåla en del och att samarbeta, berättar de. Inte bara relationen måste vårdas, även cykeln behöver ses över.

foto WaterAid

Rasmus och Susanne Engberg har släppt alla krav för att driva en insamlingskampanj för WaterAid och har samtidigt målet att nå Sydafrika inom ett år.

Sedan starten 1981 har 16 miljoner människor fått tillgång till rent vatten och sanitet som ett resultat av WaterAids arbete.

– Det har vi fått lära oss, säger Susanne. Allt på en cykel blir ju slitet. När pakethållaren gick sönder fick vi använda 40 buntband för att hålla packningen på plats!

R

asmus är den som sitter längst fram och styr. – Det är som att föra i dans, ler han. Susanne har rest på de allra flesta sätt som det går, chartrat, vandrat och


bestigit berg, cyklat och backpackat i olika delar av världen. – Med den här resan vill jag visa att allt är möjligt, även för den som är diabetiker, säger hon. Mitt motto är att det ”omöjliga” bara tar lite längre tid. Det är klart att en sådan här resa kräver planering och extra packning men det är fullt möjlig för mig som diabetiker att genomföra den!

F

örutom väl kylt insulin och pulvermos försöker Rasmus och Susanne hålla packningen lätt. De planerar att bo där det ges möjlighet och även slå upp tältet i trädgårdar om människor tillåter det. Resan innebär även många möten med människor. – I Norge blev vi inbjudna till en familj och fick bo hos dem under en vecka samtidigt som vi väntade på reservdelar till cykeln. Det är sådant som händer under resan som är så givande!

”Även ett litet bidrag räcker långt: För 200 kronor får en människa tillgång till rent vatten resten av livet!” att starta egna projekt. Och när vi tog kontakt med dem fick vi på en gång väldigt bra respons och uppbackning. Vi hade inte reflekterat så mycket kring vattenbristen i Afrika innan, men när vi läst mer så kände vi verkligen att vi vill vara med och stötta WaterAids verksamhet med att ta fram rent vatten. Även ett litet bidrag räcker långt: För 200 kronor får en människa tillgång till rent vatten resten av livet!

Vad har ni för ”livlinor” utmed vägen? – En cykelverkstad i Alingsås ställer upp om något går sönder. De kan skicka reservdelar direkt till oss. Sedan behöver man vara lösningsorienterad när olika situationer uppstår. Det är bara att gilla läget, och så får vi hitta människor som vi kan be om hjälp när det behövs.

Hur kan ni avsätta tid och resurser för att göra en insamling? – Vi tyckte att vi hade fått ett tillfälle att göra något för andra. Dels hade vi satt undan pengar under tiden som vi jobbade och dels kände vi att vi inte behövde söka nya jobb på en gång. En del undrar hur vi kan göra så, men vi har släppt alla krav och lever i nuet och i vår ryggsäck nästan som hemlösa. Många blir imponerade av att vi vågar göra det vi vill.

Varför valde ni just WaterAid? – Dels fastnade vi för deras hemsida och deras koncept. De uppmuntrar människor

D

US O J R ASM

CH SUS

upp et en insamlin De fles t projekt? Ing g eller starta ta a uppm hjälporganis problem. untrar a tioner till e id hjälpe r dig a gna initiativ ag tt kom o Ta kon ma igå ch organis takt med d ng. e a n eller i. Här ä tioner du vil d e l en r yt hjälpe terligare nå gagera dig gra sid r dig a tt re or s kampa nj eller gistrera en e om ge ett ege www.f t proje n rii.se, w k w t: w www.f .i unded nspons.se, byme.c om

– Jag tycker inte att man ska ha för bråttom med att välja vad man vill göra i livet, säger Rasmus. När jag tog studenten kände jag mig för ung för att läsa vidare på en gång. Jag ville få nya perspektiv i livet. Rasmus funderar på att i framtiden studera till läkare. – Kanske reser vi ut med Läkare utan gränser i framtiden, funderar han. De vill båda fortsätta att resa. Att trampa på tandemcykel är ett överlägset sätt att resa, det är de båda överens om. – Vi hade nog aldrig fått så många kontakter om vi rest med tåg eller bil, konstaterar Susanne. Dessutom reser vi inte bara från en plats till en annan, utan ser hela vägen däremellan!

ANNE

ar. h blogg ittrar oc an: w t e d å id gberg b ia hems Paret En n följa dem v em.com a d k n ta Du avelsby www.tr

FÖL

et mesta i parets livsresa hittills har lett steg för steg vidare mot nya äventyr.

VIL INSAM L DU DRIVA LINGS EGEN K EGET AMPANJ EL P RO J E LER Vill du K T? driva

Många naturupplevelser väntar Rasmus och Susanne utmed vägen.

JUNIA 2012 • 35


Relationer

text • foto Andréa Gustavsson

VAD GÖR DU FÖR ATT HJÄLPA ANDRA Carina Larsson, 37

Emma Lindh, 27

”Jag försöker alltid finnas där för nära och kära oavsett om det gäller pappersarbete, flyttstädning eller samtal. Sedan jobbar jag för Röda Korset och med ett speciellt projekt på julafton där vi serverar gratis jultallrik till människor som har det sämre ställt. Vi söker sponsring varje år och serverar både fläsk- och nötkött, så att alla får en möjlighet att vara med.”

”I mitt arbete som optiker hjälper jag människor att kunna se och läsa bättre, vilket kan vara viktigt i dagens samhälle. Jag skänker även pengar till Världsnaturfonden och försöker alltid finnas där för närstående, både när det går bra och när det går sämre.”

Sophia Magnusson, 29

t att vara “Jag tycker att det är viktig beredd att hjälpa människor som man inte står så nära, och även

”När man själv varit drabbad och i behov av hjälp, då är det lättare att tänka på andra som är i samma situation. Därför skänker jag pengar till Ronald McDonald Barnfond som hjälper till att bygga hus nära sjukhus, så att familjer till barn som vårdas kan bo nära sitt barn under tiden som det är på sjukhus. Det hade jag nog aldrig tänkt på själv om jag inte fått uppleva hur viktigt det är med gåvor som andra ger.”

Bebo Ögmen, 48 ”Egentligen behöver jag bara jobba några dagar i veckan för att det ska räcka till mig själv, resten av dagarna jobbar jag för min familjs skull. De betyder mycket för mig!”

36 • JUNIA 2012

?

andra som man inte ens känner.”

Anton Bukovec, 69

”Jag kom till Sverige som flykting och hamnade flera hundra mil från min familj. När jag sedan fick jobb försökte jag hjälpa dem i mitt hemland ekonomiskt. Så gott jag har kunnat har jag försökt hjälpa vänner så att de kan få riktiga och rejäla arbeten. Jag försöker också lyssna om folk behöver prata ut, och låta samtalet få ta den tid det tar.”


Pauline Fransson, 21

”Jag tycker folk pratar för lite med varandra nu för tiden! Det är viktigt med den personliga kontakten, att våga, det kan vara grunden till att förstå att någon är i behov av hjälp och sedan kunna hjälpa. Jag försöker alltid att vara till hands för att lyssna.”

d “När man själv varit drabba och i behov av hjälp, då är det

lättare att tänka på andra som

är i samma situation”

Ragnar Holmberg, 63

”Jag tycker att man ska bidra med de medel man har!”

Mikael Gustavsson, 47

”Jag försöker alltid hjälpa människor med sådant som jag kan, till exempel när det gäller teknik och dator. Om någon behöver flytthjälp så ställer jag upp med släp och bil. Jag tycker att man ska bidra med de medel man har!”

”Och så betalar jag ju skatt också, då hjälper man många.”

”Om någon ser vilsen ut på stan brukar jag alltid fråga om jag kan hjälpa till. Och så är jag med i lite olika föreningar, till exempel Trädgårdsamatörerna och en campingförening, där jag tillsammans med andra utför små uppdrag. Jag tycker även att det är viktigt att hjälpa människor i andra länder, antingen i den situation som de befinner sig i, i sitt hemland, eller försöka hjälpa till så att de kan komma till Sverige. Och så betalar jag ju skatt också, då hjälper man många.”

Maria Eltorp, 20

”Om jag ser hemlösa på stan skänker jag alltid en slant. Jag försöker finnas där för min familj och vänner också, men jag tycker att det är viktigt att vara beredd att hjälpa människor som man inte står så nära, och även andra som man inte ens känner.”

Simon Ericsson, 80

”Jag har varit med och byggt en kyrka och sedan varit vaktmästare där, men sådant är jag för gammal för nu. Istället försöker jag hjälpa min fru i hemmet och mina barn med till exempel lättare snickeriarbeten. Och så skänker jag pengar till olika organisationer, till exempel den kristna kanalen Kanal 10, Kristdemokraterna, LP-stiftelsen och andra tillfälliga hjälpinsatser.”

JUNIA 2012 • 37


Relationer

Vad är Ditt motiv? I boken Ett givande liv diskuterar Patricia Tudor-Sandahl vårt förhållningssätt till oss själva – och andra. Citatet, liksom flertalet av frågorna vi ställer här med fokus på generositet, och uppmaningarna, är hämtade ur boken.

Frågor för egen reflektion Stanna gärna upp en stund och reflektera kring frågorna. Fundera även över hur svaren kan bidra till att du utvecklas som medmänniska. • • •

• •

Vad betyder det att ge från hjärtat? Att bry sig om andra, kan det också handla om en vilja att ge kunskap vidare? Finns det tillfällen då du verkligen känt att du borde ha gett eller gjort något för en medmänniska men inte tagit dig tid eller vågat? De gånger du ändå agerat efter en impuls, vilken känsla gav det dig? Om du och din man, väninna eller kollega, skulle vara lite mer generösa mot varandra, vilken effekt tror du att det skulle få på er relation? Vissa dagar ser du kanske inte några behov hos andra, vad tror du att detta beror på?

”Sann generositet är kravlös, personlig och spontan, en lyckad förening av handling och hållning. Man ger av det man har och av den man är. Man kan ge pengar, tid, energi, omsorg, uppmärksamhet, tålamod, uppmuntran, lojalitet, kunnande, förståelse. Ja, allt som man har möjlighet till och som kan vara andra till nytta och glädje. Det gör man utan att förvänta sig något särskilt i retur. Man ger alltså inte för att få. I den mån man ”får” något av att vara generös – och det brukar man få – är detta en bieffekt, en bonus. En sådan livshållning vilar på en önskan att göra livet lite bättre, lite mer värt att leva. Ibland krävs stora insatser, men oftast räcker det med små.”

38 • JUNIA 2012

Till dig som medmänniska Det finns olika sätt att visa omsorg.Välj (minst) en uppmaning som du bestämmer dig för att följa. • • • • •

Våga vara osynlig – var generös, fastän ingen ser det. Ge och gör lite mer än det som förväntas. Bjud på det lilla extra. Sakta in. Bli stilla. Ställ upp. Glöm inte att vara generös mot dig själv. Det är där allting börjar. Omsätt tankar i handling.


Fråga

fråga ANNE

Han har svårt humör!

Hej! Jag läste ditt svar till ”Ekonomen”. Min situation är nästan likadan, fast hemma hos oss. Min son som är tonåring beter sig nämligen väldigt illa. När jag läste ditt svar, att det är chefens ansvar att reda ut konflikter, då tänkte jag på mig som mamma. Men vad ska jag göra? Nästan alla hemma hos oss (tre barn och två vuxna) går omkring och mår väldigt dåligt. Jag vet att tonåringar kan vara svåra och ha ojämnt humör men med min son är det ännu värre. Han verkar tro att han kan säga och göra precis vad han vill utan att bry sig om hur det sårar andra. Vi har pratat om det här problemet flera gånger. Ibland blir jag ledsen och ibland väldigt arg. Vad ska jag göra?  Mamman

K

Anne Holmdahl är socionom med inriktning på familjeterapi och själavård. Hon besvarar läsarnas frågor kring relationer. Du är välkommen att skriva till Junia via post eller mejl. Märk hälsningen ”Anne”.

Svar

ära Mamman! Vilka familjer har inte stött på bångstyriga barn och tonåringar emellanåt. Ibland känns det som om de aldrig växer upp. Men det gör de. Som förälder har man ett stort ansvar för sina barn trots att man inte är ensam om att uppfostra dem. De utsätts hela tiden för påverkan av andra människor samt krav och förväntningar som ibland känns övermäktiga och de vet inte hur de ska bete sig. De har det inte alltid lätt och det är en utmaning att hjälpa dem förstå hur andra tänker och känner över det de gör och säger. Jag gissar att ni suttit ner som familj och försökt tala med varandra. Om inte så är det dags. Det finns så många frågor man kan ställa och det är viktigt att alla får tillfälle att ställa frågor och berätta hur de tänker och känner utan att någon börjar anklaga. Spelreglerna måste vara att alla får tala till punkt, ingen får gå till angrepp eller skälla ut någon. Du skulle kunna fråga sonen: ”Vad tror du pappa tänker om dig när du skriker och sparkar på väggarna?” Förmodligen svarar han: ”Vet inte!” Men eftersom frågan gällde vad han tror att pappan tänker så är det faktiskt en fråga sonen kan svara på. Svaret ger viktig information om hur han tror han är sedd. Därifrån kan man fortsätta med att fråga pappa om det stämmer och pappa får förklara sig. Denna typ av fråga kan man låta vandra runt hela gänget. Detta var bara ett litet tips på hur man kan jobba i en familjerunda. Ibland är det nödvändigt att någon utomstående sitter ner med hela familjen och leder samtalet. Så om du och din man inte upplever att ni kommer någonstans tycker jag ni ska försöka hitta en familjeterapeut som kan ge er lite redskap att jobba med. Ingen mår bra av att det blir en inre härdsmälta i familjerelationerna. Det är viktigt att barnen kan se tillbaka på en bejakande barndom som ger dem inre styrka och kraft att möta världen där ute.

”Krav och förväntningar kan göra att barn inte vet hur de ska bete sig”

Fråga

Är vår relation inte okej?

Anne! Jag läste just en artikel om otrohet och började fundera lite. Min man och jag har en jättebra relation och vi älskar varandra. Sedan har jag en kompis, en kille som jag känt i många år. Han och jag kan prata om allt möjligt, mer än vad jag och min man kan faktiskt (vi är liksom både lika och olika på samma gång). Är man otrogen tycker du om man har en bra kompisrelation med en annan person när man är gift? Var går gränsen egentligen? Jag är inte alls kär i den mannen. Jag vet förstås inte vad han tänker, men han har också familj. Är inte vår relation okej då? 

Kompis eller otrogen?

B

ästa frågeställare. Visst är det fantastiskt med vänner, och vänner av båda könen. Det är när svårigheter uppstår som vi ser vad våra vänner går för, brukar vi säga. Och så är det. Sedan kommer vi in på det där med gränsdragningar och finkänslighet. Ja, till och med ”leka med elden”. Du säger att du och din man har en fin relation och att ni älskar varandra och det är jättebra, men vet han om det du berättar för mig? Vet han om att du pratar med en annan man, att du till och med pratar bättre och lättare med en annan man än med honom? Vad tänker han om det? Så finns det ju fler i den här ”leken”. Din samtalspartner har en fru. Vad vet hon? Vet hon hur mycket det betyder för dig att du pratar djupa samtal med hennes man? I så fall, vad tänker hon om det? Som du förstår, och det gör du ju eftersom du ställer frågan, så är det inte komplikationsfritt att ha en djup relation till en gift man. Vad vill du med ditt eget äktenskap? Är det en längtan hos dig att se relationen mellan dig och din man djupna? Är det normalt att man delar sitt innersta med den man är gift? Om du svarar ja på dessa frågor är mitt råd till dig att satsa all din kraft och energi på att utveckla och fördjupa relationen till din man, det är ju det äktenskapet är till för. Att förenas och bli ett med varandra. Du frågar om det du nu gör kan ses som otrohet. Den frågan kan bara du besvara. Men det ligger i din fråga att du anar att du är ute på farlig mark. Man kan göra mycket, men bara för att man kan göra det är det inte alltid bra att man gör det. Finns det många andra än dig själv som du måste ta hänsyn till, för att inte någon ska lida skada. Mina råd till dig är alltså: Satsa på den relation du har rätt att odla. Avstå från mer än rimlig vänskap till den andre mannen. Känslor kan så lätt gå över styr och då blir skadan svår att hantera. 

Svar

”Vad vill du med ditt eget äktenskap?”

JUNIA 2012 • 39


junia

MAN

”Jag undviker allt som är destruktivt”

l

X-factoraktuella Andreas Carlsson om framgång, tro och längtan efter den rätta. text • foto Frida Funemyr

Andreas Carlsson älskar livet och vill inte missa en minut av det. Hans drömmar har inga gränser och han uppfyller de flesta av dem. Hans uppgift i livet är att få andra människor att känna. Vi gör ett besök i mångsysslarens coola villa i West Hollywood inför premiären av X-factor.

LÅTSKRIVAREN ANDREAS CARLSSON är just hemkommen från ett träningspass - bästa tiden på dygnet, låter han mig veta - när vi ses i hans villa i West Hollywood. – Jag gillar att träna, både på utsidan och mentalt. Den man aldrig blir av med är sig själv, så jag är mest intresserad av hur jag kan göra mig själv bättre med hjälp av träning. Andreas tycker att ju äldre man blir, desto viktigare känns det att se till att ens inre mår bra. – Man kan anta en livsfilosofi för sitt liv som hjälper en att tänka klarare. Jag tycker att det är intressant att vissa människor har en positiv framåtanda, medan andra är destruktiva. Att ha en positiv inställning till livet är inte något som alltid kommer per automatik. Men det är något som alla strävar efter och som det finns en stor bokmarknad för. Själv undviker jag allt som är destruktivt. – Jag har börjat fundera på vilka människor jag bör omge mig med. Jag röker inte, dricker minimalt och har aldrig sysslat med droger. Jag är rädd att missa en minut av livet, säger Andreas och berättar vidare att han just förlorat en vän, vilket ännu mer fått honom att inse hur värdefull varje dag är. – Jag tycker livet är så fantastiskt, säger Andreas som lever sitt liv som om han vore fem personer. Mångsysslaren kommer snart ut med en självhjälpsbok för yngre människor. Tillsammans med Desmond Child sysslar han med ett filmprojekt och nu är han aktuell med TV4:s största satsning någonsin, ”X-factor”. EFTER IDOLSUCCÉN kan det vara riskfyllt att ge sig på en ny tv-satsning. Men när jag säger detta svarar Andreas:

40 • JUNIA 2012

– Skulle jag nu ändå komma hem till Sverige igen och göra en TV-höst, ville jag veta att det skulle bli ett program som tar steget uppåt. Men visst är det friskt vågat att ge sig in i ett nytt format efter en succéhistoria som idol. Att ha en sådan tittarstorm som vi hade storhetsåren 2009/10 innan jag hoppade av, händer inte ofta, menar Andreas. Han berättar att X-factor nu är större än idol, som börjar sjunga på sista refrängen i flera länder.

Mamma står för sin tro och religion. Jag högaktar henne för det DET KAN TYCKAS att Andreas, som ständigt tar sig an nya uppdrag, inte har några gränser alls. – Jag tycker inte att min ”big time” eller framgång har kommit ännu. Jag känner att mitt liv hittills varit uppvärmning. Jag har bara börjat. Om man inte tänker så, är det lika bra att ringa efter sin egen kista på en gång. Jag måste tro att jag är på väg upp, annars kan man ju bara lägga sig ner och dö, utbrister Andreas. ”Jag tycker det är synd att folk sitter hemma och deppar. 20-åringar som ser bra ut och är virila borde vara redo att ta över världen. Det är likadant här i LA, folk är oftast lite halvnere och vilsna”.


Andreas lever livet, få har sådan positiv framåtanda som han.

JUNIA 2012 • 41


– I min bok ”Live to win” skrev jag om att packa sin ryggsäck lätt och att tro på sig själv. Det resulterade i att jag fick hundratals med brev från nyskilda kvinnor med 3 barn eller folk som ligger i soffan med whiplash… Kan man säga något som får andra att tänka mer positivt genom att vara en slags galning själv och dela med sig av de framgångar och misstag jag gjort, då är det guld värt. Misstagen måste få vara fantastiska. Jag minns när jag hade förlorat en flickvän en gång och en vän sa till mig ”Embrace the pain and learn to love it”. Det är bara i nederlagen som man kan hitta början på succén. Människor ger ofta upp för snabbt. ANDREAS HAR INTE HAFT möjlighet att uppfostra sin son William (som bor i Sverige tillsammans med mamma Hanna Graaf ), men han ser i sin sons sätt att vara, att han är tvillingsjäl med sin far. – Vi tänker på samma sätt, kanske är han ännu mer på sin egen kant än vad jag är. – Min värld kan fullständigt rasa om han inte svarar i telefonen när jag ringer. Jag är beroende av att höra min sons röst. Vi har en väldigt fin relation. Jag kräver inte så mycket av honom. Men självklart skulle jag flyga vart som helst i världen efter honom. Vår relation påminner väldigt mycket om den relation jag har med min morfar. Han är min absoluta hjälte. Det är den närmaste relation jag haft med någon och den bygger på en närhet som är helt unik. ANDREAS KAN INTE tänka på den dag hans morfar dör.

– Det blir väldigt jobbigt. Samtidigt, människors liv går i parallella spår, men sällan är de helt i synk med varandra. Min morfar är 50 år äldre, hans resa tar slut när min fortsätter. Den dagen måste jag ta med mig allt fantastiskt och ge det vidare till William. Jag har hört att under sin livsresa träffar man tre människor som man är helt kompatibel med. Morfar är en, William en och en gammal musiklärare är en tredje. MÅNGSYSSLAREN HAR haft flera flickvänner och varit gift en gång. – It takes two to tango. Jag har en massa egenskaper jag måste slipa på. Men jag är inte desperat eller den som går runt och klagar och säger att jag är ensam och behöver en flickvän. Jag behöver inte någon. – Kärlek är en euforisk känsla. Jag har känt mig kär många gånger i mitt liv. Men jag tror man måste ha gått igenom hårda tider och upplevt saker för att göra en direkt utmätning på vad den riktiga kärleken handlar om. ANDREAS LETAR EFTER någon som han kan ha ”otroligt intressanta diskussioner med”. – Jag behöver någon som plockar upp mig när jag är ledsen och ner mig när jag behöver det. Jag vill stå på tå och luta framåt. Jag behöver någon som utmanar mig på ett mentalt och intressemässigt plan. Det behöver dock inte vara någon som utmanar mig på samma sätt som jag utmanar mig själv. Det kan vara någon som är en totalstjärna i köket, för det är inte jag. 42 • JUNIA 2012

Jag talar med Gud Jag kan inte ens sätta upp en tavla på väggen själv. Det kan vara en tjej som har en livsinställning som är helt unik, någon som har ett eget kall. Det skulle vara intressant att hitta en person som står för något, oavsett vad hon jobbar med, säger Andreas och drar en parallell med sin mamma. – Hon blev troende sent i livet och jobbar som pastor. Hon står för sin tro och religion. Jag högaktar henne för det. Jag är väldigt principfast. Säger jag något så menar jag det och gör jag något så vill jag att det ska ha utdelning. I min värld är lojalitet en religion. Är du själv troende? – Absolut. Jag talar med Gud. Ingen människa på jorden är stor nog att ta över den rollen som Gud har. Det är en av våra få platser där vi inte behöver veta allt. Vi människor behöver inte ha svar på alla stora frågor. Det kan vara en tröst. Jag inser att om min lilla, nästan obetydliga roll i den här världen kan få någon människa att känna, sjunga med eller skratta för en sekund i samband med någon låt jag skrivit, då har jag lyckats. Det är min uppgift här. Jag tycker alla borde fråga sig själva: ”Vad kan jag göra i den här världen som inte enbart gagnar mig själv?”Jag tycker mer och mer att mitt liv börjar handla om vad jag kan göra för andra. Inte minst i de artister som jag coachar i X-factor. Att se deras drömmar besannas är underbart.

Andreas Carlsson FAMILJ: Singel, pappa till 11-åriga William som han har tillsammans med Hanna Graaf. YRKE: Låtskrivare AKTUELL MED: TV4:s stora satsning X-factor och snart kommer hans tredje bok ut. ÅLDER: 39 år BOR: I West Hollywood INTRESSEN: Jobbet, inredning, livet och träning SENAST SEDDA FILM: Midnight in Paris LÄSER HELST: Bara biografier och faktaböcker. Jag läser så sällan att när jag väl gör det vill jag lära mig något. ÄTER MEST: Asiatiskt DRICKER GÄRNA: Is-te


Annonsbokning Junia: annons@junia.se


Gör något nytt  nästa semester – text Caroline Engvall

Liten plånbok men ändå sugen på att se världen? Bli bostadsbytare! – Man får väldigt mycket semester för lite pengar, säger familjen Unnhem, vana bostadsbytare.

44 • JUNIA 2012


foto Privat

Familjen Unnhem har, tack vare ”Home exchange”, sett många av världens alla delar.

A

tt vara bostadsbytare har tagit familjen Unnhem till världens alla hörn. I år tog de dessutom med sig ettårige sonen Arvid på hans livs första bostadsbytarsemester till franska Bordeaux. De bytte bostad med ett par i 40-årsåldern och deras 2-åriga dotter. – Tidigare har vi gått mest på vilken plats vi vill besöka, men i år var det viktigast att huset var barnvänligt och att de hade barn i ungefär samma ålder som vi. Att byta med ett pensionärspar med en massa ömtåliga prydnadssaker kändes inte aktuellt! På sin semester vill man ju koppla av och då är det skönt om huset man bor i känns någorlunda säkert och dessutom har en massa barnutrustning som man slipper släpa med sig. Under de dryga två veckorna paren bytte hus hade de mejlkontakt och tipsade varandra om bra badställen och restauranger. – Lika lång tid på hotell hade blivit både dyrare och mer obekvämt. Fördelarna med att byta bostad är att det oftast finns allt man behöver

i huset så att man slipper ta med sig en massa packning. Och så är det ett roligt sätt att leva vardagsliv i ett annat land, att hitta sitt favoritbageri, utforska utbudet i mataffärerna, prata med grannarna, säger Linda. Farorna? Inte så många, enligt Linda Unnhem. – Vi har aldrig upplevt något negativt med att byta bostad. Det kan dock vara en god idé att kolla över sina försäkringar. Hemförsäkringen brukar gälla även om det bor någon annan i ens hem, men lånar man till exempel ut sin bil kan det vara vettigt att kolla vad som gäller vid en eventuell olycka. Oftast har man kontakt med familjen flera månader före utbytet. Så man har en ganska god uppfattning om vad det är för typ av människor. Och skulle det vara något man är extra rädd om är det ju bara att plocka undan det Vilka är era bästa bostadsbytarminnen? – När familjen i Kalifornien med stor poolvilla ville byta med trerumslägenheten som vi bodde i då. Eller när vi

bestämde oss för att åka till Schweiz och det visade sig vara ett fantastiskt vackert land på sommaren. Det är något av det roligaste med bostadsbyte - att man ofta överraskas och får uppleva saker man kanske inte skulle få se annars. Linda understryker vikten av att inte vara fast i några semesterföreställningar när man byter hus. – Och det är en av de mest fantastiska sakerna med husbyte, att man ofta hamnar på ett ställe som man kanske inte tänkt sig från början, men som visar sig vara supertrevligt. Vi hade till exempel aldrig funderat på att semestra i Schweiz på sommaren, men när vi gjorde ett byte där för några år sedan visade det sig vara väldigt vackert. Ett oväntat erbjudande kan bli alldeles underbart.  JUNIA 2012 • 45


• Var ute i god tid när du lägger ut din bostad för utlåning. Skriv en bra, beskrivande annons med bra bilder för att öka byteschanserna. • Var flexibel och håll alternativen öppna för flera resmål. • Om du har möjlighet, lägg semestern så sent som möjligt. I de sydeuropeiska länderna infaller semestern i juli/augusti, då vill flest byta bostad där. • Ha mycket mejl- och telefonkontakt med dem du ska byta bostad med, och var noga med att komma överens om vad som ingår i bytet. Byteskontraktet skriver man på online. • Hem- och bilförsäkring brukar gälla som om man har lånat ut sin bostad till någon man känner. Kolla noga innan. • Om du bor i flerbostadshus bör du berätta om bytet för din hyresvärd/ bostadsrättsförenings styrelse i förväg så de inte tror att du hyr ut i andra hand. • Om du har saker du är rädd om hemma kan du hålla ett rum låst, där du förvarar allt av affektionsvärde. • Ordna en ordentlig infopärm hemma, med instruktioner för husets maskiner, telefonnummer till vårdcentral, grannar och så vidare. Glöm inte att ordna plats i garderoberna till familjen som kommer. Källa: Intervac, Homelink, Homeexchange

46 • JUNIA 2012


www.intervac.se www.boligbytte.co m www.digsville.com www.homeexcha nge.com

De flesta sajter tar en årlig avgift för att du är medlem på deras sajt. En annons ko star från 300 kronor. Själva boendet ”betalar” du genom att låna ut din egen lägenhe t.

at land

ann nfamilj i ett Bo hos en vä soffsurfing) (kallas också lityclub.org www.hospita g www.servas.or rfing.com su ch ou .c w w w .com www.stay4free

a en annan m vill upplev Passar dig so er. Inget för ilj m andra fa kultur genom regel är att . En oskriven ensamvargen familjen. tre dagar hos stanna högst

JUNIA 2012 • 47


Arbetet & jag

Vågar du vara duktig flicka?

48 • JUNIA 2012


Begreppet ”att vara en duktig flicka” har under senare år ofta förknippats med en tidig diagnos på utbrändhet. Något att vara uppmärksam på – och att vara rädd för.

S

jälvklart finns det faror i att hela tiden sträva efter det optimala. Den verkliga faran tror jag dock inte ligger i att vara duktig, utan i känslan att mina prestationer bestämmer mitt värde. Detta är helt fel. Vårt värde som människa är alltid intakt – oavsett om vi gör mycket, lite eller ingenting alls. En sanning för de flesta av oss – men gäller det synsättet också oss själva? Intressant är också att reflektera över att vi aldrig hör någon höja en varningsflagg för ”att vara en duktig pojke”. Det borde väl i så fall vara lika farligt? Risken för att bli utbränd finns även för män. Så vad handlar detta om egentligen? Jag tror att det är en olycklig sammanblandning mellan glädjen i att lära nytt och rädslan för att det ska bli för mycket så att man inte orkar. Vågar du lära nytt?

Vårt treåriga barnbarn Leo skulle inte alls förstå det tankesättet. För honom är ”lära nytt” den absoluta lyckan. Vare sig det rör sig om att bemästra hockeyspelet han fick i treårspresent eller att vattna mina pelargoner – allt nytt är lika roligt! Ok, ibland struntar han fullständigt i instruktionerna och låter målet gå före. Varför ska man hålla på med de besvärliga pinnarna för att flytta hockeyspelarna, när man helt enkelt kan flytta dem med handen? Men att han har roligt och njuter av sina nyvunna kunskaper går inte att ta miste på! Kanske borde vi bli lite mer som Leo? Att lära nytt kanske inte kommer att belasta och tynga mig? Att lära nytt kanske får mig att känna mig kraftfull, inspirerad och energisk? Igår havererade vår hårddisk som är kopplad till TV:n.

Jag vet inte hur det är med er – men min bedömning är att enbart detta att starta en TV idag inte är något för nybörjare… När jag igår SJÄLV lyckades byta hårddisk och koppla in den så att både TV och DVD fungerade, då kände jag mig som Leo. Stolt! Vill du vara driven och ansvarsfull?

Att kallas ”en duktig flicka” känns idag inte som ett beröm. I det begreppet ryms en sammanbiten, strävsam och allvarlig person. I DN (2012-06-11) refererar Annika Ström Melin till ett uttalande av Neo:s chefredaktör Paulina Neuding. Neuding tycker att Pippi fått alldeles för stor uppmärksamhet på bekostnad av sina skötsamma kompisar Tommy och Annika. Vad skulle Pippi ha varit utan Annika? En bra och berättigad fråga. Annikas beundran för Pippi går inte att ta miste på när man läser Astrid Lindgrens böcker. Det går dock inte att komma ifrån att Annikas stabilitet, lugn och kloka frågor har stor betydelse för Pippi. Men också idag hyllas den fria, spontana kvinnan som inte lyder under några regler och för vilken allt bara verkar hända. Men precis som i fallet med Pippi, så är hon en myt. Mycket lite händer av sig själv. Om vi inte tar ansvar och agerar blir livet inte som vi vill. Vill du vara din egen motor?

För att något ska hända är det bästa sättet att själv vara motor. Neuding har ytterligare en invändning mot Pippis karaktär. Hon menar att hon fått allt till skänks: ”Styrkan är medfödd och kappsäcken med pengar har hon fått av pappa.” Visst skulle det kunna vara ett privilegium att få allt till skänks, men det

“För att något t e d r ä a d n ä h ska bästa sättet att själv vara motor.” danar knappast en kraftfull karaktär. Att själv jobba, sträva och utveckla sig själv för att nå sina mål har en helt annan botten. I artikeln i DN refereras till Paulina Neudings judiska farmors syn på förvärvad kunskap: ”Kunskap är en nyckel till styrka.” Att egen förvärvad kunskap ger trygghet och handlingsutrymme är en sanning för oss alla! Även om det gäller kunskapen att koppla in en hårddisk till TV:n… Kanske är det dags att sluta betrakta begreppet ”en duktig flicka” som en väg till utbrändhet – rätt använda är ny kunskap och nya färdigheter vägen till dina mål. Kanske är det detta som männen redan upptäckt… kanske det är därför det aldrig varnas för att vara ”en duktig pojke…”.

Christina Hellström Konsult, föreläsare, författare inom kommunikation, ledarskap och retorik samt mentor för enskilda chefer.

lv! ä j s dig a t s Te

JUNIA 2012 • 49


Arbetet & jag

? a k c i l f g

i t k u D

Gör testet!

GRÖN 1 Varje nyårsafton lovar jag mig själv att jag under det kommande året ska testa något nytt – litet eller stort! GRÖN 2 Jag älskar att lära mig nya saker! Passar på så fort jag får chansen! GRÖN 3 Jag uppmanar andra att satsa på nya områden. GRÖN 4 Jag har drömmar och mål som jag strävar emot och vet att jag måste fylla på min kunskap för att nå dit! GRÖN 5 Jag testar alltid först själv, innan jag ber om hjälp. Det gäller också saker som jag inte riktigt vet om jag klarar av. GRÖN 6 Jag försöker att sträva efter att hela tiden ligga på den yttersta delen av min kompetens, för att känna en utmaning i vardagen.

RÖD 1 Jag tar inte gärna på mig att göra nya saker – är rädd för att jag inte ska orka! RÖD 2 Jag har lätt att ha synpunkter på andra som hela tiden ger sig på nya områden – egentligen handlar det om att jag själv inte vågar; har i grunden dåligt självförtroende RÖD 3 När andra funderar på att göra något nytt, ber jag dem tänka sig för om de har ork och tid. RÖD 4 Jag vågar inte sätta upp några mål, för jag vet inte om jag har kunskap nog att ta mig dit. RÖD 5 Jag ber alltid om hjälp, om det inte är något jag gjort förut. Känns osäkert att testa det jag inte vet om jag klarar av. RÖD 6 Jag gillar inte att bli tillfrågad om att göra sådant jag inte gjort tidigare, känns obehagligt att inte veta om man har kunskap nog.

50 • JUNIA 2012

ÄR DU EN GRÖN FLICKA?

ÄR DU EN RÖD FLICKA?

Om du känner igen dig i de gröna påståendena, så har denna artikel varit en bekräftelse på det som du redan vet – att om du sträcker dig mot ny kunskap utan rädsla, så kan många spännande dörrar öppnas. Det går självklart inte alltid så bra som man vill, men då får man backa och göra om! Du kommer säkert att få gå in i många nya spännande uppgifter framöver! En varning är dock på sin plats! Ditt goda självförtroende och din nyfikenhet behöver kombineras med en portion ödmjukhet. Att vilja lära nytt och sträcka sig mot det man ännu inte kan, innebär inte att man kan allt från början! Tror du det kommer du att stå på näsan! För övrigt – kör på! Mycket spännande väntar!

Om du känner att de röda påståendena stämmer in på dig, så är det kanske dags att du börjar ta för dig lite mer! Du kan förmodligen redan nu mycket mer än du tror. Vågar du dessutom öppna dörren mot ny kunskap och ännu outforskade områden, så kommer du att få uppleva glädje. Kanske känner du dig trött och sliten och därför har du låtit din rädsla för det nya bestämma din livsväg. Kanske är det nu dags att tänka om – kanske är det den nya kunskap som du tvekar inför att ta till dig, som kommer att ge dig den nya energi och kraftfullhet som du så väl behöver.


Fråga ekonomen Per Olof Eurell, Civilekonom, M.B.A. svarar på dina frågor om privatekonomi. Du är välkommen att skriva till Junia via mail på info@junia.se om du vill ställa en fråga. Märk hälsningen ”ekonomen”.

Fråga 2

R Fråga 1

Studielån på sparkonto  – lönar det sig? Har en fråga gällande studielån. Min son som läser andra året på universitetet har klarat sig på besparingar och sommarjobb. Han har inte behövt låna något ännu. Men så funderar han på att ta studielån för att kunna skaffa en buffert och sätta in på ett konto som ger mera ränta än vad man betalar i ränta för studielånet, som för närvarande är 1,5 %. Det finns konton som ger 3,15 %. Finns det fallgropar, till exempel att lånen skrivs upp beroende på inflationen, eller är det troligt att regeringen höjer räntan mycket?

Kan du förklara detta med rotavdrag för mig? Svar 2

OT-avdrag är till för att underlätta för vanligt folk att köpa hantverkstjänster ”vitt” i stället för ”svart”. Staten ger ett bidrag (=skattesubvention) som gör att det blir väsentligt billigare för kunden än vad det egentligen kostar. Hantverkaren får dock fullt betalt. På så sätt förväntas ändå statens skatteintäkter öka, eftersom jobb som annars skulle utförts ”svart” nu görs ”vitt”. Systemet skall också stimulera till ökad sysselsättning.

ROT står för ”Reparation, Ombyggnad & Tillbyggnad”. ROT-avdrag kan endast göras för arbetskostnad. Material- och resekostnader i samband med ROTarbete ger inte rätt till ROT-avdrag. Grundregeln för ROT-arbete är att du ska bo i bostaden där arbetet utförs eller ha den som fritidsbostad. För att du ska få skattereduktion för ROT- arbete krävs dessutom att du äger bostaden (småhus, bostadsrätt, eller ägarlägenhet) där ROT-arbetet utförs. ROT-avdrag för ROT-arbete medges med halva arbetskostnaden, men högst 50 000 kr per person och år.

Med vänlig hälsning Ulrika Lundin

E

Svar 1

n lockande tanke, men med lite eftertanke inget att rekommendera. Med ett lån på 100 000 kr skulle det ge en dryg 1000-lapp efter skatt i räntearbitragevinst per år. Det är inga stora pengar. Skall det bli stora pengar krävs ett helt annat risktagande än det du nämner. Med riskfyllda placeringar finns inte bara möjligheten till stora vinster utan också till stora förluster. Att ta risk med lånade pengar är verkligen inte att rekommendera! Att göra som du funderar på innebär dock inte att ta någon synligt stor risk. Likväl är det inte att rekommendera. Dels är de förmånliga studielånen lån just för studier och inte investeringslån. Det känns som ett missbruk. Dels finns det alltid politiska risker, som du nämner, med den här typen av system.

JUNIA 2012 • 51


”Jag vill älska det kantstötta liv som blev mitt” Eva Hellsten har skrivit en bok om hur det är att förlora sitt barn text Frida Funemyr • foto Frida Funemyr samt privat

Den 6:e mars 2006 dog Eva Hellstens 19-åriga son i en lavinolycka. Hon har överlevt sin mörkaste period i livet och har skrivit en bok för att sprida tro, hopp och kärlek till den som vill lära sig uppskatta livet.

52 • JUNIA 2012


”Precis som Gud släpper oss fria och låter oss göra egna val, måste jag ge vingar till mina barn” o.

r med leg

Jonas leke

V

i ses i samband med årsdagen. Vi pratar om det värsta en mamma kan vara med om. Ett barns död. Men framför allt samtalar vi om tro, hopp och kärlek. Det har nu gått sex år sedan Eva förlorade sin son Jonas i en lavinolycka i franska alperna. Han var en van snowboardåkare, men det hjälpte inte den där eftermiddagen, den 6:e mars 2006. Eva minns telefonsamtalet väl. Det var Jonas vän som ringde från Val D’Isère. Han berättade att hennes son inte längre var i livet. Olyckan skar itu Evas liv. Hon visste redan då att sorgen som infann sig skulle komma att finnas där för alltid. – Just nu är det en jobbig period, säger Eva och förklarar att hon har lätt till tårar. Hon berättar att årsdagen, eller snarare tiden innan årsdagen, alltid är tung. – Då spelas hela scenariot upp på nytt. Den dagen kände jag mig som den ensammaste på jorden. Kvällen blev ett virrvarr av människor som grät; varken min man eller jag kunde gråta. Men det gjorde våra flickor. Jag ville trösta, men min egen smärta var för stor.

E

va kan inte förstå att sex år har gått. Hon medger att hon är förundrad över människans kapacitet till att kunna överleva tragedier. Successivt har Eva gått från att leva i ett kolsvart mörker utan att vilja leva eller vakna på morgonen, till att tycka att hon idag lever ett rikt liv. – En gång var jag rädd för mörkret, men det är jag inte mer. Förr, när vi var en lycklig familj, visste jag inte vad

mörkret innebar. Det vet jag nu. Jag har varit där. Eva var länge rädd att mörkret skulle sluka henne, men förklarar hur boken Du finns i mina andetag” skrevs i hopp om att besegra mörkret, vilket hon också känner att hon gjort. Hennes kärlek till sonen övervann döden. När Eva skrev boken blev plötsligt kärlek, hopp och tro så verkligt för henne. – Jag skrev den som en kärleksförklaring till mitt barn, men den var redan från början tänkt att läsas av andra. Jag var tvungen att skriva av mig all min kärlek. Och under tiden jag skrev växte även tron och hoppet. Jag har en tro på att jag och Jonas en gång ska ses igen. Redan i tidigt skede gav Eva sin son två löften. Det ena var att hon en gång skulle våga möta livet igen. Jonas var levnadsglad, full av energi och han skulle inte vilja se sin mamma ge upp livet för hans skull. Det andra löftet var att älska honom i all evighet. Det sistnämnda löftet är lättast att hålla, menar Eva.

E

va förklarar att smärta och sorg förändrar en person. – Vår familj kommer aldrig att bli som den var. Eva tycker att både hon, maken Pelle och 21-åriga tvillingdöttrarna Hanna och Lisa har vuxit igenom smärtan och sorgen. Den har gett dem ett nytt perspektiv på livet. – Det liv jag levde och den jag var, är inte samma liv eller samma jag idag. Eva beskriver att hon alltid sett sig själv som en sökare, men efter Jonas död fick existentiella frågor, som ”Vad är jag här för?” och ”Vad är livet?” nytt fokus.

Jag fick en stark tro och ett hopp om något större. – Jag kan känna lycka och glädje igen. Tycker att jag lever ett rikt liv. Men jag kommer aldrig att kunna säga att ”allt är bra”. Jag har alltid en känsla av att något fattas mig. Jag saknar det som var Jonas. Skrattet och livsglädjen. Våra samtal. Jag tänker på Jonas varje dag.

A

ldrig någonsin har Eva velat bli ett offer för sorgen. – Jag vill inte att sorgen ska bli min identitet. Jag har känt bittra tankar, men jag har inte låtit mig själv bli ett offer. Jag vill förlåta, inte låta sorgen bli ett tillstånd som aldrig går över. Kärleken har varit Evas största drivkraft under de här åren. – Jag har en underbar familj och stöttande vänner som alla funnits vid min sida. Det finns så mycket godhet, så många människor som vill väl. Jag kan skratta och ha roligt tillsammans med mina vänner, men det är också viktigt att det finns ett djup.

T

idigare jobbade Eva som både civilekonom och specialpedagog, men efter sin sons död var hon sjukskriven i ett års tid. Därefter gjorde hon en hel del omprioriteringar i sitt liv och har aldrig gått tillbaka till ett fast jobb. – Jag skulle vilja syssla ännu mer med att skriva och föreläsa. Jag vill göra skillnad. Sprida hopp. Eva förklarar att för en sådan förlust som hon upplevt finns det inga ord. Men eftersom hon själv saknade självupplevda böcker av JUNIA 2012 • 53


Jonas tillsammans med sina två systrar.

n klarar a m r u h d Evas rå enom sorgen: sig ig

är dig att ig själv. L d r ra la k och att du inte lp från anhöriga a. jä »» Inse h a ra T k. t p ktisk säja ja tac minst med allt de te e vänner, in tt fånga d . Lär dig a d t ti e ta d få m rgen lick so »» Låt so onblicken. Ögonb dem i dig och ra g a L . små ög m ch lyser o r som jobbigast. skimrar o ä t e ner em när d t övervin ta fram d änner du att ljuse nk Med tide t. re . Var mörk pet sinne a med öp nya möten och v le tt a k ö »» Förs för nya människor, öppen r. et nya tanka a tro på d n och våg io it tu in på din »» Lita rstår. du inte fö s att etag finn mina and i s n n fi u D Ewas bok ätet. köpa på n

detta slag, ville hon skriva boken för att hjälpa andra. Många beställer boken och Eva föreläser i kyrkor, föreningar och för läkarstuderande. – Jag kan tänka mig att skriva ännu en bok. Den skulle då handla om det som är viktigt i livet.

P

å frågan om hur mycket Eva oroar sig för sina två döttrar, svarar hon: ” Jag vet att saker kan hända, men de måste få leva sina liv. Dem man älskar måste man släppa taget om. Precis som Gud släpper oss fria och låter oss göra egna val, måste jag ge vingar till mina barn. Vi hörs varje dag och i våra sms skriver vi alltid att vi älskar varandra.” Eva berättar att familjen både innan och efter olyckan alltid har haft en öppenhet, de har alltid kunnat prata om allt med varandra och samtalen beskriver Eva som deras stora räddning i sorgen.

D

u finns i mina andetag pryds av ett vackert bokomslag med en rödorange fjäril som blickfång. Genom boken förekommer denna fjäril på de mest oväntade platser och situationer. Redan i Val d`Isère dit familjen åkte 54 • JUNIA 2012

endast ett par dagar efter Jonas död, fanns fjärilen där som en påminnelse. Sedan dess har fjärilarna dykt upp gång på gång när familjen behövt dem som mest. De har suttit på trappen till huset i oktober månad eller när det har funnits snö ute. För Eva står fjärilen för ljuset och livet. – Den symboliserar att själen är odödlig och att jag finns. Jag känner inte att jag behöver kunna förklara det. Numera kan jag tro på sådant som jag inte förstår. När Jonas dog upplevde Eva att det inte fanns någon annan väg än att börja tro på något större än henne själv. – Tron gör inte livet lättare, vägen blir inte rakare och jag slipper inte sorgerna. Men jag tror på en hand som bär oss genom allt detta.

F

amiljen Hellsten har haft ett sommarhus på Smögen där de upplevt många roliga minnen tillsammans. Första gången Eva kom dit efter att ha förlorat Jonas ville hon sälja huset på en gång. Alla minnen gjorde så ont.

På semester. Mor och son i ett härligt glatt samtal.

– Vi sålde det aldrig då. Jag tror inte man ska göra radikala förändringar när man är mitt uppe i sin sorgeprocess. Däremot sålde vi sommarhuset nu nyligen. Istället köpte vi en lägenhet i en liten pittoresk by i Frankrike. Det har blivit något nytt för oss, lite som en nystart där vi kan få bygga upp nya minnen. Detta är ett ställe som jag kan längta till. Läker tiden alla sår? – Nej, det gör den inte. Tiden lär dig att leva med dem. Det handlar om att lära sig fånga de små ögonblicken. Ett nu här och ett nu där. Att ta vara på lyckan i det lilla. Nu har du redan drabbats av det värsta en mamma kan gå igenom. Finns det något som skrämmer dig? – Visst känner jag rädsla att det ska hända dem jag älskar något. Men jag är inte lika rädd för mörkret längre. Jag vet att man kan hamna där, men också att man kan ta sig ur det. Livet är upp och ner, sorg och glädje. Som en törnrosbuske; det fortsätter att stickas och blomma. Det är att vara människa.


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

Kristianstad

17 nov 2012

Kvinnokonferens

Hela Människan Lördag 17 november Tid: 10.00 - 17.00, Incheckning och fika från 9.00. Plats: Östermalmskyrkan, Lasarettsboulevarden 6, Kristianstad. Kostnad: 250 kr inklusive mat och kaffe. Anmälan: www.sisters.nu, 08-540 203 28 eller Britt Hansson, britt.hansson@salongvagen.se, 0704-97 87 05. Arr: Sisters International, Junia och Östermalmskyrkan.

Smedbyvägen 6, 184 62 Åkersberga

08 - 540 203 28 www.sisters.nu

Marie Arnfjell Driven av Guds kärlek

Anita Andersen Hälsa och helande

Lisa Fredlund ”Rörelseglädje” Hela livet, hela kroppen, hela jag

Det är över 2300 medlemmar i Sisters International och nätverket består av närmare 3000 kvinnor. Följ med vad som händer inom Sisters Internationals nätverk genom hemsidan www.sisters.nu och genom Facebook på www.facebook.com/sistersinternational.


Upptäck Livet

That’s  Reality Life LIVET KAN SE VÄLDIGT olika ut för oss människor. Omständigheter och livsvillkor varierar och skapar olika typer av verkligheter för oss. Ibland möter vi personer där vi automatiskt ställer frågan: ”Hur uppfattar du egentligen livet och verkligheten?” Om vi har ett genuint intresse för människor, är det också naturligt att fundera över vad som formar vårt eget och andras liv. Och vi bär alla på en längtan att få leva ett äkta och meningsfullt liv. Med andra ord, ”ett verkligt liv”, fyllt av innehåll. EN TYP AV TV-PROGRAM som får

höga tittarsiffror är reality-serier av olika slag. Då sitter genast flera hundra tusen svenskar fastklistrade vid rutan för att följa vad som händer. Just nu pågår ett program som heter ”Nybyggarna”. Där möter vi Anders Öfvergård, som från ha varit den arga snickaren, nu förvandlats till den ”barmhärtige snickaren”. I och för sig inte helt fel, för det han vill göra är att ge missbrukare som lever i hem-

”Vi bär alla på en längtan att få leva äkta och meningsfullt”

56 • JUNIA 2012

löshet en möjlighet till en nystart i livet genom att bland annat ge dem en egen bostad. I en reality-serie är ambitionen att filma verkligheten och man filmar förutsättningslöst. Producenterna skapar miljöer, försöker få fram intriger och använder dolda kameror för att få fram bra scener. Kanske det är just detta, att inte veta vad som kommer att ske, som är så tilldragande och underhållande. Det finns ju inget skrivet manus. OFTA TITTAR VI PÅ sådant som vi

själva är nyfikna på eller längtar efter. Har vi problem med ekonomin så faller det sig lätt att titta på ”Lyxfällan”. Men det finns fler orsaker till varför dessa program dyker upp. Det som kanske inte så många medvetet tänker på är att det bakom dessa reality-serier eller dokusåpor finns en koppling till välregisserade produkter. Programmen är understödda av olika företag för att skapa ett behov hos oss. För att framkalla ett konsumtionsberoende hos dig skapar någon en ”idealbild” på hur du borde se ut, vilken frisyr som passar dig, vad du borde äta eller hur ditt hem bör se ut. Jag träffade nyligen en kvinna som berättade att hon blev uttagen till audition till ett ”gör-ommig-program”. Där får hon först träffa dem som kommer att arbeta för att ”göra om henne”. Under tiden ställer de gång på gång frågan till min vän: ”Varför har du sökt till det här? Är det nåt du är missnöjd med i ditt liv eller hur du ser ut?” Hon svarade att hon var nöjd med sitt liv och sin kropp, men gärna ville få tips på kläder och ny frisyr. Hon blev

”Ditt liv är din viktigaste reality-serie. Där gäller det att veta vad som är sanning och vad som är lögn”

inte antagen och fick ingen förklaring till varför. JAG TROR ATT DET också kan finnas en djupare och mer personlig orsak till att vi dras till dessa ”gör-om-mig”program och det är själens tomhet. Innerst inne brottas vi mer eller mindre med att allt inte är som det borde vara. Ensamheten är stor, pengarna räcker inte till, ätstörningar, depressioner, dålig hälsa, otrohet, missbruk och utanförskap drabbar var och varannan. Människor lider och kanske det från själen kommer ett rop: ”Gör om mig! Se mig! Rädda mig!” GUD ÄR INTRESSERAD av våra liv, oavsett vilka vi är. I Bibeln kan vi läsa att Han vid flera tillfällen ser och talar till människor som levde sina liv i ett utanförskap och att Han ber dem följa Honom. Jag tror Han vill att vi själva ska få upptäcka vem Han är, att det är Han som kan fylla själens tomhet. För många år sedan var jag på fest. Där festade alla rätt så friskt. Senare på kvällen började en vän till


Fotokollage Jeanette Engqvist

mig att gråta. Hon var förtvivlad och arg på sig själv över att hon blivit så full och så säger hon: ”Jag fattar ingenting. Här dricker alla utom du, Marie och ändå verkar det som om du har roligast av alla.” Då berättade jag för henne om min tro och att jag inte behövde dricka alkohol för att ha roligt. ”Det fixar jag ändå”, sa jag. När själen upplevs tom, eller när vi inte känner oss älskade, sedda och betydelsefulla, behövs det något annat som kan fylla den tomheten. Jesus kom för att ge oss liv, ja liv i överflöd. Hans kärlek, glädje och frid kan fylla det tomrummet. Nu

kanske du protesterar: ”Det där gäller alla andra, inte mig”. Men det är klart att det gäller dig. Gud älskar dig, även om du inte älskar Gud, ja inte ens tror på Honom. Inför Gud behöver vi inte göra oss till, eller vara på nåt speciellt sätt. Vi kan få leva verkliga liv där Gud är med och skapar meningsfullhet och där ingen rädsla finns för morgondagen, eftersom Guds kärlek bär oss genom allt. MITT LIV ÄR MIN viktigaste reality-serie och ditt liv är din viktigaste reality-serie. Där gäller det att veta vad som är vad. Vad är sanning och vad är lögn? Vad ger livet verklig mening och vad är bara en

ridå? Jag är övertygad om att din längtan är att leva ett ”verkligt liv” som ger avtryck. För mig har tron på Gud som mästerregissör inneburit ett skydd från många lögner och faror och samtidigt en guidning till mitt livs reality-serie, där jag gång på gång upplever att verkligheten överträffar drömmen. Jag önskar av hela mitt hjärta att du ska få göra samma upplevelse. Marie Arnfjell Chefredaktör och ansvarig utgivare, Junia

JUNIA 2012 • 57


Upptäck Livet

”Livet är ett text • foto Lydia Wathne-Nygaard



privilegium” Hon har blivit satt i fängelse, blivit stenad, slagen och beskjuten, men aldrig har hon gett upp. Läs om Junias möte med Heidi Baker.

J

ag har precis satt mig i receptionen för att invänta missionären och författaren Heidi Baker när jag träffar på ytterligare en journalist som, precis som jag, ska intervjua Heidi om hennes liv med Gud och hennes arbete bland de mest utsatta i Moçambique. Efter en kort stund ser vi Heidi komma gåendes med snabba steg. Med sitt blonda hår och blå ögon skulle Heidi kunna vara skandinav, men med sin självsäkerhet, sitt avslappande sätt och sin förmåga att lättsamt och lite högljutt prata med alla runt omkring är det inte svårt att tro att hon är amerikan, trots att hon så många år arbetat utomlands. Efter en oväntad gemensam lunch med Heidi och ett tjugotal andra personer, går vi alla tre in i ett annat rum och sätter oss ner för att höra om Heidis spännande liv, från tonårstiden då hon valde att leva med Gud, till idag, många erfarenheter och år senare. Du var bara 16 år när du blev kristen – kan du berätta lite om hur det gick till? – Jag tror att det har mycket att göra med min kallelse till de fattiga. Jag växte upp i ett välbeställt hem vid Laguna Beach, spenderade ett år i Schweiz för att studera dans, åkte på skidresor, spelade cello och mycket mer. Jag hade ett välsignat liv. Godhet – det fanns mycket av det i min familj, men det var något i mitt hjärta som längtade efter att få veta och förstå hur människor såg ut på insidan och hur man älskar någon för den han/hon är och inte för vad personen har eller hur hon ser ut. Så jag sökte till ett amerikanskt fältstudieprogram och blev 58 • JUNIA 2012

antagen, men fick inte studera utomlands eftersom jag redan hade studerat i Schweiz. Istället bad jag dem att skicka mig till det mest utländska nationella program de hade, vilket var ett indianreservat där de pratade choctaw. Väl där gick jag för första gången till en kristen samling. Där satt jag, den enda vita personen, och femhundra indianer och lyssnade på en präst som pratade om hur han alltid hatat vita människor. Jag tyckte det var hemskt att sitta där och lyssna på det han sa och ville helst gå därifrån, men jag vågade inte störa gudstjänsten och kunde inte göra annat än att sitta kvar. Medan jag satt där och lyssnade sa prästen plötsligt att Jesus hade visat honom hur Han älskar alla människor och att han själv nu kunde förlåta och älska. När han sa det började mitt hjärta bulta, för det var precis det jag längtat efter. Den kvällen gick jag fram, bekände mina synder och gav mitt liv till Gud. Den dagen kom Jesus in i mitt hjärta och sedan dess har jag aldrig varit densamma. Hur tog dina föräldrar nyheten att du hade gett ditt liv till Gud? – De tyckte att det var förskräckligt och de försökte på alla sätt förmå mig att sluta leva för min tro. Under flera år försökte de få mig att gå till psykologer och terapeuter för att få mig att sluta leva som en radikal kristen. Det var en svår tid för mig, men jag vek mig inte och efter att de hade bevittnat min livsstil under 20 års tid, gav de och upp och sa att även de ville följa mig och den Jesus som lever i mig. Det var mäktigt.

Dina föräldrar var alltså inte kristna? – De skulle nog säga på den tiden att de var kristna, men de skulle å andra sidan säga att alla amerikaner är kristna. Som barn blir du döpt och av den anledningen är du kristen. Jag är uppvuxen och konfirmerad i en episkopal kyrka, men jag hade ingen egentlig förståelse för vem Gud är och jag hade aldrig hört att man behövde och kunde få en personlig relation till Gud och bli Hans barn. Min pappa hade varit katolsk och var nu agnostiker, så jag var den första personen i min familj som tog emot Kristus, även om jag senare ledde båda mina föräldrar till en tro på och överlåtelse åt Honom. Din kallelse att arbeta med fattiga i kombination med din nyfunna tro på Gud, ledde dig så småningom till att arbeta i Indonesien, Hongkong, London och slutligen till Afrika. Kan du berätta lite om vad ni gör i Afrika idag? – Jag och min man har arbetat i Moçambique de senaste 18 åren och vårt mål är att visa den kärlek som kommer ifrån Gud och att vara Hans händer och fötter. Det gör vi genom att arbeta på soptipparna bland de mest utsatta barnen. Vi ger dem ett kärleksfullt hem och utbildning och får se hur Gud upprättar dem och helar dem. Vi predikar Guds Ord och planterar kyrkor som sedan drivs av utbildade nationella ledare. Vi bygger till exempel också hus för de blinda som tidigare brukade ligga under verandor och tigga. Idag bygger de själva sängar, gör pärlor, de får mat och deras barn går i skolan. Cykeln av misär och fattigdom är bruten och det är ett mirakel.


”Där satt jag, den enda vita personen, och femhundra indianer och lyssnade på en präst som pratade om hur han alltid hatat vita människor”

Vad har ni stött på för svårigheter under tiden ni varit i Moçambique? – Vi har gjort många misstag och gått igenom många kriser. Jag har blivit satt i fängelse, blivit stenad, slagen och beskjuten, men vi har aldrig gett upp. Vi har fortsatt att sprida Guds budskap även om människor med en annan trosinriktning tyckte att den enda lösningen var att stena kristna. Med tiden lärde vi oss att vänta med att ha våra gudstjänster till dess att fastan var över. Vi visade också ledarna respekt på ett nytt sätt genom att vi hedrade dem, ställde oss under dem och bjöd in dem till våra gudstjänster. Det gjorde skillnad. De slutade stena oss och blev våra vänner istället. En del av dessa ledare har kommit till tro på Kristus. Vi har ett farligt arbete - vi har haft martyrer som har fått sina fötter, tungor och läppar avskurna och även om vi är medvetna om riskerna och är villiga att betala priset, ser vi ingen anledning till att provocera människor i onödan. Livet i Afrika skiljer sig väsentligt ifrån livet i västvärlden - hur hanterar du olikheterna och upplever du omvänd kulturkrock? - Guds kärlek till de rika är inte mindre än kärleken till de fattiga. Han älskar alla människor och när jag insåg att de rika längtar lika mycket efter ett liv med Gud som de fattiga, så förändrades mitt hjärta. Nu kan jag befinna mig i vilken situation som helst utan att bli förtvivlad. Det kunde jag inte förut. Livet är ett privilegium och efter alla dessa år har jag fått en förmåga att resa mellan olika kontinenter utan att olikheterna påverkar mig

negativt som de gjorde till en början. Idag uppskattar jag att få bo på ett hotell, lika väl som jag är glad när jag är i en hydda i Afrika. Det är Gud som verkat detta i mitt hjärta. Du säger att Guds kärlek är densamma för rika som för de fattiga, att Han älskar alla människor. För dem som vill ta del av den kärlek som du beskriver – hur går det till? – Om Jesus säger: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket”, så har vi svaret där. Under mina många år bland de fattiga har jag studerat vad som kännetecknar dem och det jag ser är att de är beroende, behövande och om de inte får hjälp så dör de. De har många kän-

netecken som vi andra inte vill veta av. Vi vill inte vara behövande. De flesta vill inte vara beroende av någon, inte ens av Gud. De vill klara sig själva, vara starka, självständiga och framgångsrika, medan Gud säger att det inte är förrän vi ödmjukar oss och kommer till Honom som vi får uppleva att Han verkar i och genom oss. Några avslutande ord? – Om jag vilar i vem Gud är och bara är i Honom så ger Han mig styrka och visar vad som är viktigt just den dagen. Jag har blivit allt mer enkel. Utan Gud kan vi inte göra någonting. Så tillåt Gud att älska dig och älska du i din tur människorna som kommer i din väg. That’s it. 

JUNIA 2012 • 59


Upptäck Livet

&

Medaljer segerkransar

60 • JUNIA 2012


E

n hel värld fascinerades av 16-åriga Gabby Douglas, reserv i USA:s gymnastikteam, när hon på OS i London tog två guldmedaljer. Jag minns SVTkommentatorns replik under tävlingen, om hennes glada och avslappnade utstrålning. Senare såg vi en intervju på CBN News med henne. På frågan vad hennes tro på Gud betydde för henne under OS svarade hon bl.a. att hon mediterade på ett bibelord varje dag för att hämta kraft. ”När ni ser på mitt ansikte under tävlingarna rör jag på läpparna – jag ber, jag älskar att be när jag tävlar! Jag har alltid gjort det. Det ger mig säkerhet och lyfter min självkänsla.” Vilken frimodighet och vilket föredöme hon är, denna lilla mörkhyade 16-åring som blivit dubbel guldmedaljör! I SKRIVANDE STUND är det Paralympics i London. Vilka fantastiska prestationer! Mina tankar går till min vän Lena Maria Klingvall. Hon föddes utan armar och vänstra benet har bara halva längden av det högra benet. När hon var tre år började hon simma, och vid 15 års ålder tränade hon regelbundet, särskilt fjärilssim. 1986 vann hon två SM-medaljer. Samma år blev det två guld och ett brons på VM och hon slog två världsrekord. 1987 tog hon fyra guld. Vid Paralympiska spelen i Seoul 1988 blev hon fyra och efter det ägnade hon sig helt åt musiken. Tio år senare sjöng hon vid invigningsceremonin på Handikapp OS i Nagano. IDAG ÄR LENA MARIA ett folkkärt namn över stora delar av världen. Hennes utstrålning och livsglädje går inte att ta miste på, och hennes sång och trosvisshet sprider hopp och en sund syn på handikapp. Hon skäms inte heller för att tala om att hennes styrka och livsglädje kommer från Gud. Man kan ställa sig frågan – vem är egentligen handikappad? Faktum är att varken Lena Maria eller jag upplever oss själva som handikappade. Ofta är personer som fastnat i bitterhet och självömkan mer begränsade i livet än många med funktionshinder.

“Jag sänder up p till Gud och H äran sänder ner väl an signe över mig“ lse JAG VILL BERÄTTA om en ung man som blev ett starkt föredöme för mig och gav mig nytt mod. Det hände när min första bok just hade kommit ut efter tre års arbete. Som synskadad sedan tonåren och icke datoranvändare var detta ett stort mirakel. Mellan jul och nyår, precis när jag började slappna av efter en hek­tisk tid av julförsäljning, blev jag överväldigad av fruktan. ”Hur ska jag kunna leva upp till alla människors förväntningar? Hur ska jag klara av att redogöra för allt som står i boken? Och alla kallelser som börjar komma! Nu vill jag nog inte vara med längre!”, tänkte jag. Jag kände mig oerhört liten och otillräcklig - jag som själv inte ens läst en bok på 40 år. Gud vet precis hur Han ska ta oss i varje situation, så också denna gång. På den kristna TV-kanalen ”God Channel” sändes en intervju med en 28-årig kille i USA, som bara vägde 21 kg. Han var född med en muskelsjukdom och kroppen utvecklades inte som den skulle. Huvudet var det enda i normalstorlek, och ansiktet såg snyggt och trevligt ut. Resten av kroppen var sammantaget inte mycket större än huvudet, och lemmarna helt förvridna. Han satt fastspänd i en hög elrullstol, men hans ansikte lyste! När jag fick höra att han skrivit en bok, är predikant och ber för sjuka, då blev jag alldeles överväldigad. Jag tänkte: ”Om jag är liten och begränsad, så är den där killen ännu mindre. Kan han bli använd av dig Gud, så kan jag.” OM VI NU återknyter till OS så handlar livet inte om att göra fantastiska och beundransvärda prestationer. Några få ägnar en kort tid av sitt liv åt detta, men för oss alla gäller att hitta våra egna livsuppgifter.

Ingemar Olsson skriver: Du vet väl om att du är värdefull Att du är viktig här och nu Att du är älskad för din egen skull För ingen annan är som du Det finns alltför många som vill tala om Att du bör vara si och så Gud Fader själv, han accepterar dej ändå Och det kan du lita på. Du passar in i själva skapelsen Det finns en uppgift just för dej Men du är fri att göra vad du vill med den Säga ja eller nej. BIBELN TALAR OM tävlingar och medaljer där alla får vara med och vinna. Aposteln Paulus säger: ”Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar”. 1 Kor 9:25 Mot livets slut skriver Paulus: ” Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet. Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst”. 2 Tim 4:8 GABBY DOUGLAS avslutar sin intervju med att säga: ”I´m in a winwin situation, I send up the glory to God and He sends down the blessing to me.” Jag är i en vinnarsituation, jag sänder upp äran till Gud och Han sänder ner välsignelse över mig.

Krönika av Anita Barker Andersen Författare, föreläsare och förkunnare

JUNIA 2012 • 61


Sisters International

”Jag var missbrukare redan vid 13 års ålder” text Angelica Victorin • foto Mikael Latorre

Sexuellt utnyttjad av sin pappa, mobbad och slagen både i skolan och hemma, tog Ros-Marie sin tillflykt till drogerna. Hon vara bara ett barn när hon inledde ett till synes livslångt missbruk, följt av kriminalitet och ångest. Senare gifte hon sig med en välkänd förbrytare. Men sedan sexton månader lever hon ett nytt liv, fritt från alkohol och narkotika. I dag brinner hon för att hjälpa andra.

S

itt första möte med alkoholen fick Ros-Marie Weissbrodt redan som barn. Hennes föräldrar var skilda och hon bodde hos sin pappa en helg i månaden. Det var vid ett sådant tillfälle som hennes alkoholiserade pappa tvingade sin bara sju år gamla dotter att dricka sprit och därefter förgrep sig på henne sexuellt. Pappans övergrepp fortsatte fram tills att Ros-Marie var sexton år och flyttade hemifrån. För att döva den inre smärtan och fly bort från alla svåra upplevelser, började hon själv dricka alkohol redan på mellanstadiet. – Jag upplevde aldrig någon trygghet hemma eller i skolan och alkoholen blev ett sätt att bedöva ångesten. Tidigt lärde jag mig att inte gråta utan helt enkelt stänga av alla känslor när min pappa utnyttjade mig. Annars blev det bara värre. Hon var mobbad och misshandlad i skolan och började med cannabis redan i sexan. Efter att ha blivit avstängd från skolan umgicks hon med de så kallade 62 • JUNIA 2012

raggarna. Därefter var inte steget långt till amfetamin och som 13-åring var hon beroende av både alkohol och narkotika. – Jag har ADHD och blev satt i en specialklass under hela högstadiet. Min skolgång var väldigt kaotisk, och jag brukade sitta och dricka och röka hasch med de värsta A-lagarna, berättar Ros-Marie. Hemma slog hennes mamma henne som bestraffning och förstod inte hennes desperata livssituation. Ros-Marie älskade sin mamma, men deras relation var inte sådan att Ros-Marie kunde anförtro sig och sina problem åt mamman. – Jag vågade inte säga vad jag kände och tänkte, utan drogerna blev mitt sätt att fly undan verkligheten även där. Ett år efter att Ros-Marie hade flyttat hemifrån födde hon sin första dotter. Då var hon endast 17 år gammal. Hennes mamma och styvpappa fick ta hand om dottern tills hon var tre år gammal. Missbruket gjorde det omöjligt för Ros-Marie att själv ta hand om sitt barn.

Under tre och ett halvt år lyckades hon därefter hålla sig nykter och drogfri. Men ett år efter att hennes andra dotter föddes, föll hon tillbaka in i missbruket. När hennes båda flickor var sju och fjorton år gamla, placerade socialen barnen på fosterhem långt bort ifrån henne. Ros-Marie försökte flera gånger få tillbaka vårdnaden om döttrarna, men lyckades inte ta sig ur drogerna. De hade en alltför stor makt över henne.

E

fter två misslyckade äktenskap kantade med våld, kriminalitet och missbruk, gifte sig RosMarie med den rikskände förbrytaren Keith Cederholm. Äktenskapet varade i sex år och tillsammans stal de och gjorde indrivningar. Slutligen blev hon dömd till fängelse i ett år och avtjänade sitt straff på Ystadsanstalten. Dit brukade det komma en kristen äldre man för att besöka fångarna och


”Jag har lärt mig att förlåta andra men har svårt att förlåta mig själv”

JUNIA 2012 • 63


berätta om Jesus. En gång frågade mannen om han fick be för Ros-Marie och hon tänkte att det kan han väl få. – När han la händerna på mig och bad kände jag en enorm frid och värme och tårarna brände bakom ögonlocken, minns hon. När Ros-Marie kom ut ur fängelset levde hon en tid åter igen med sin kriminelle man. Men hon beslutade sig sedan för att lämna honom. En kort tid var hon på ett behandlingshem, men hon tog aldrig emot Jesus fullt ut i sitt hjärta och blev heller inte fri från sitt livslånga missbruk.

F

ör två och ett halvt år sedan bodde Ros-Marie i kappsäck och reste runt till olika vänner. Hon mådde väldigt dåligt. En dag vandrade hon planlöst ute på stan när hon plötsligt såg en kyrka. Det var söndag och en gudstjänst pågick, så Ros-Marie gick in och satte sig längst bak. Mot slutet av mötet frågade pastorn om där fanns någon som ville bli frälst och hon gick fram och tog emot Jesus i sitt liv. Men suget efter drogerna tog makten över henne igen och slutligen hamnade hon på psyket. En kvinna som hon lärde känna kom att betyda oerhört mycket för henne. Ros-Marie beskriver henne som en extra mamma som har bett för henne och aldrig gett upp hoppet. Hos henne fick hon bo i ett halvår, innan hon slutligen blev antagen till Lillvik, LP-stiftelsens kristna behandlingshem för kvinnor. Det var där allting vände. – Sedan 1988 höll jag på med narkotika och alkohol mer eller mindre konstant, fram till för sexton månader sedan. Då fick jag vara med om ett helande inifrån och ut som pågick under en tid. Att bli fri från drogerna och helt överlämna mig åt Gud är det bästa jag har gjort, säger Ros-Marie med eftertryck. Jag ångrar inte en dag på behandlingshemmet Lillvik.

I

höst ska Ros-Marie vara med i ett nystartat arbete genom LP-stiftelsen och arbeta ute på fältet. Hon brinner för att hjälpa andra människor. – Att gå på LP-möten och be ofta har hjälpt mig jättemycket, säger hon. I dag står jag nära Gud och jag känner mig ödmjuk och tacksam. Jag har fått empati 64 • JUNIA 2012

Ros-Marie är ett bevis på att det inte finns några ”hopplösa fall”. Hon känner idag en stor tacksamhet till Gud.

för andra människor och kärlek till dem som är ensamma och utsatta. Förr var jag aldrig glad och såg inget ljus i mörkret. Nu för tiden är jag tvärtom alltid glad och tror att jag bara har fått en försmak av vad Gud har för mig. Det känns som att jag går från härlighet till härlighet, säger Ros-Marie och skrattar. Det är underbart och för var dag läks jag mer och mer. Jag tänker inte så mycket på mitt förflutna utan ser framåt.

F

örrra året gick hennes biologiska pappa bort och de hade inte träffats på 25 år. Vid begravningen kände Ros-Marie att hon slutligen kunde förlåta sin alkoholiserade far för alla övergrepp och minnas honom som han var de sju första åren av hennes liv, innan det hemska började. – När jag stod vid hans kista kunde jag för första gången i mitt liv säga: ”Pappa jag älskar dig och förlåter dig för vad du har gjort”. Jag har lärt mig att förlåta andra men har svårt att förlåta mig själv, speciellt när det gäller mina barn, fortsätter hon. Men jag har lärt mig att man måste lämna det gamla bakom sig.

Hon och hennes yngsta dotter har alltid haft bra kontakt, men det har varit svårare för hennes äldsta dotter att försonas. Deras relation har inte fungerat alls och dottern har haft agg mot sin mamma som älskade alkoholen och narkotikan mer än sina barn, som hon uttrycker det. Men sedan behandlingen har de byggt upp en ny relation som fungerar bra i dag. Ros-Marie har två nyfödda barnbarn och ett som snart är fyra år. De tillbringade några underbara dagar tillsammans i somras och återförenandet betyder mycket för dem alla. Det är en sådan befrielse, säger hon lyckligt.

S

edan Ros-Marie blev frälst och fri från missbruket har hon börjat skriva dikter som handlar om vad Jesus har gjort för henne. Trots en nästan helt ofullständig skolgång med underkänt i alla ämnen utom idrott, har hon funnit gåvan att genom poesin uttrycka såväl sina svåra upplevelser som sin kärlek och tacksamhet till Gud.


”Att köpa en människa för pengar är inte okej” text Emilia Arvidsson foto Christofer Lind

Hur mycket vet vi egentligen om den gatuprostitution som existerar i Stockholm? En del menar att det nog är en myt och undrar om det man hör verkligen kan stämma. Men trots allt – den finns där, och på nätet läggs den ena annonsen efter den andra ut. Junia träffar Pia Turesson på Prostitutionsenheten i Stockholm för att få klarhet om de människor som befinner sig i samhällets periferi.

Om enheten

I väntrummet på Högbergsgatan i Stockholm möts jag av en varm atmosfär. En dämpad belysning, några korgstolar i ena hörnet, och udda koppar som står i ett skåp och väntar på den som är teeller kaffesugen. Pia Turesson, som har jobbat på Prostitutionsenheten sedan 1989, tar emot mig för ett samtal om gatan och nätet – där både kvinnor och män verkar och säljer sexuella tjänster. Hon förklarar för mig hur enheten fungerar; den har både en kommundel och en landstingsdel. Men vad har den för uppgift och hur ser arbetet ut? – Vi har en målgruppsinriktad verksamhet för människor som har erfarenhet av prostitution. En klient som kommer hit kan både gå i en samtalsbehandling och samtidigt träffa en barnmorska eller läkare. På Sabbatsbergs

sjukhusområde har vi också en mottagning för dem som köper sex, och den verksamheten kallas för KAST, köpare av sexuella tjänster Pia själv tycker att det är bra att både socialsekreterare (kommundel) och vårddelen (landsting) finns under samma tak. Därigenom blir det enklare att ha en helhetssyn på den person som behöver hjälp på olika sätt. Hon poängterar att allt för många hinder på vägen kan leda till ett bakslag. Att lämna prostitutionen kräver mycket mod. Och är det då något som är extra krångligt, så är det lätt att vända om. Den huvudsakliga uppgiften för enheten är att minska prostitutionen i Stockholm, och vägarna dit kan se olika ut: – Eftersom ingen klient är den andra lik har vi inget färdigt program som

vi arbetar efter. En klient kan behöva praktisk hjälp med boende eller få till stånd en annan inkomstkälla, medan en annan är mer i behov av samtalsbehandling. Det kommer även kvinnor hit som är trafikerade, och då får vi hantera det också. Hon är noga med att understryka att det finns både män och kvinnor som säljer sexuella tjänster, även om det mest vanliga är att säljaren är en kvinna, och köparen en man. Vägen till att lämna prostitutionen kan vara lång, och det är inte ovanligt att klienterna mår sämre under behandlingen än innan. – De lämnar en rustning som de har byggt upp och får plötsligt kontakt med sig själva och sin kropp. Det kan vara smärtsamt och svårt att hantera. En sjukskrivning eller mediciner kan då vara aktuellt. JUNIA 2012 • 65


Sisters International

Uppsökande verksamhet

Pia Turesson är utbildad socionom och anställd som socialsekreterare och uppsökare. Det innebär att hon tillsammans med kollegan Miki är ute på Malmskillnadsgatan två kvällar i veckan för att söka upp dem som är i gatuprostitution. Det kan resultera i att den prostituerade söker sig till enheten och en kontakt inleds. All kontakt med enheten är frivillig. – Mycket av arbetet handlar om att skapa tillit. Du ska kunna lita på oss. Och vi gör det som vi säger att vi ska göra. Jag kan inte låta bli att undra hur det går till uppe på gatan – hur gör Pia och Miki när de är på plats? – Efter många år på fältet är det flera som känner igen oss när vi är ute, berättar Pia. Och att visa att vi finns kvar blir extra viktigt, just med tanke på det tillitsskapande arbetet. Det blir också viktigt att välja rätt tillfälle att gå fram till kvinnorna/männen. Uppsökarna är ju ändå besökare på en plats, en gata, där dessa personer är verksamma. Varken Pia eller hennes kollega går att identifiera, de har vanliga kläder på sig och bilen går inte heller att koppla till enheten. Och det händer också att de får erbjudande av köpare. Det mest professionella är då att presentera sig, menar Pia, eftersom en del av arbetet också handlar om att fånga upp de personer som köper sexuella tjänster. I det uppsökande arbetet krävs en rejäl portion tålamod och att man låter saker ta sin tid – När jag började här -89, gick jag ibland på för hårt i kontakten med kvinnorna – jag ville att någonting skulle hända! Och då blir det lätt bakslag. Man måste vänta in och det är klart att jag kan bli frustrerad. Men jag påminner dem om att jag finns kvar. Det är alltid en avvägning att förstå när det passar att gå fram och ofta litar Pia på sin magkänsla. Många känner igen henne, tar emot informationen om enheten och får små broschyrer. Det står inte Prostitutionsenheten på dem, utan bara lite kortfattat om vad som erbjuds – en broschyr som kan läggas i plånboken, och det är ingen fara om någon annan hittar den. Det är sällan 66 • JUNIA 2012

som de får negativa reaktioner över sin närvaro på gatan. En del börjar prata, andra tackar och går vidare. – Jag går fram till en person som är en kvinna, precis som jag själv. Det finns mer likheter än olikheter, säger Pia och fortsätter: ”Jag ser inte en prostituerad, eller en missbrukare. Jag ser en kvinna”. Missbruk

Att det finns droger med i bilden är inte ovanligt när det gäller prostitution, och Pia använder förenklat två exempel på hur det kan se ut: Det finns de som börjar sälja sig på gatan för att finansiera ett redan existerande drogmissbruk – de är ofta opiatmissbrukare. Men sen finns det prostituerade som har sålt sig och sedan börjar med droger för att skära av kanterna lite grann, göra det lite enklare. Då är det ofta alkohol och tabletter som missbrukas. Hon återkommer till att livet på gatan är ett spel, att kvinnorna spelar en roll. Många av dem är dessutom duktiga på att stänga av sig själva. Kanske ett försvar mot vad de får vara med om. Utländska kvinnor och män

En del av de kvinnor och män som är på gatan, eller på nätet, är inte från Sverige. Det är omöjligt att på förhand bedöma deras situation. Är de trafikerade? Från ett annat land? – Det är inte vår sak att göra den bedömningen – men däremot så blir det knepigare med dem som inte är fast bosatta. Inte själva kontakten, men hur hjälpen kan se ut från vår sida. De har ju inte alls samma rättigheter och i en situation där kanske försörjningsstöd behövs blir det ett nej från sociala myndigheter. Att det är knepigt beror också på att Pia och hennes kollegor väntar på att få tydligare direktiv. Frågan har varit väckt sedan lång tid tillbaka, men det är ännu inte klart hur man gör i dessa situationer. Det som kan vara till hjälp, om än godtyckligt, är de frivilligorganisationer som finns. När detta fungerar, så är det förstås bra. Men det ger ingen garanti att man kan hjälpa alla dem som är icke-fast bosatta.

Unga

Det har uppmärksammats i media att det finns unga som säljer sig på gatan eller på nätet. Även om Prostitutionsenheten har en 18-årsgräns har den luckrats upp, och enheten ser att det kan vara lämpligt att ta emot även yngre. Delvis beror detta på den kompetens och erfarenhet som enheten har. Att en ung person går på gatan är inte det mest vanliga. De märks snabbt av både polis och Ungdomsjouren, av kyrkliga volontärorganisationer och även av andra kvinnor som är i prostitution. – Ofta är Socialtjänsten redan inkopplad. Det kan vara ungdomar som


är placerade på hem där det finns en problembild som gör att de hamnar på gatan. Detta är särskilt vanligt i gatuprostitutionen. Men sedan verkar också unga på nätet och där kan det se annorlunda ut. Till det yttre kommer de kanske från välordnade förhållanden, men lägger likväl ut annonser på nätet. I sådana fall kan en samtalsbehandling vara ett alternativ, där praktiska delar som bostad och ekonomi inte är lika aktuella. Nätet

En timme åt gången – längre än så granskar inte Pia och hennes kollegor de nätannonser som finns. Pia visar exempel på annonser, och jag kan förstå poängen med att inte sitta för länge framför datorn. ”Visst blir man påverkad av det”, säger Pia, ”det är avhumaniserat och nästan som att det inte längre handlar om människor. Utlämnande och gränslöst”. Även här handlar det om uppsökande verksamhet. Prostitutionsenheten skickar ut sms och försöker få till ett möte och även visa på att enheten finns. – Varannan vecka har de handledning i smågrupper. Är inte prostitution ett fritt val? – Prostitution och dess konsekvenser har diskuterats både på politisk nivå och bland dem som har en stark åsikt. Det finns huvudsakligen två sätt att se på prostitution - det ena hävdar att det är frivilligt och att kvinnorna och männen själva bestämmer över sina kroppar. Därmed tycker man även att prostitutionen borde vara legaliserad (och inte som idag, att köpet är olagligt). Det finns organisationer som stödjer detta synsätt, till exempel Rose Alliance. De kallar prostitution för sexarbete. Det andra synsättet är att se på den egna kroppen med värdighet, att kroppen inte är till salu för sexuella ändamål. De som företräder denna åsikt önskar självklart få ett slut på försäljningen av sex. Trots att vi lever i ett samhälle där valfrihet är den norm som vi förväntar oss, ställer jag mig frågande till huruvida det är ett fritt val att välja att sälja sin kropp för sexuella ändamål. Pia har med sin erfarenhet mött så många klienter

och hennes svar angående valfriheten är ganska enkelt och motiverat: Att prata om ett fritt val när det gäller prostitution tycker jag handlar om brist på kunskap. Jag kan bara hänvisa till de hundratals klienter som berättar om sin situation och om sina liv för mig. Ett fritt val förutsätter att det finns åtminstone ett bra alternativ att välja istället, men våra klienter vittnar om att när de väl tagit steget in i prostitution, då fanns endast dåliga alternativ, som till exempel självskadebeteende, självmord eller kriminalitet. Det handlar väldigt sällan om lättförtjänta snabba pengar och att det skulle vara ett självständigt jobb. Det som oftast kommer upp under samtalen med de prostituerade är att deras tidigare liv präglats av brist på omsorg och av misshandel. Men de kvinnor som säger att prostitution är frivilligt och enkelt och som även träder fram i media? – Att intervjua en kvinna som är aktiv i prostitution och ge henne utrymme i media, det är något som jag starkt ifrågasätter. Till vilken nytta då? Det är självklart att kvinnor som är i prostitution måste försvara det de gör, annars hade de väl inte stått ut. Men sen vet vi av erfarenhet att när de lämnar gatan eller nätet, då ser historien helt annorlunda ut. Finns det ett slut? – Varje vecka kommer ett 60-tal klienter till enheten, vilket också visar på de behov som finns. Förutom den uppsökande verksamheten och det konkreta arbetet med klienterna så är även enheten ute och föreläser – både bland skolungdomar, organisationer och myndigheter. Det är oerhört viktigt att prata om det som händer på gatan och på nätet. Efter dryga 20 år på enheten har Pia hopp för framtiden. Hon hoppas på att en ny människosyn ska träda fram, där gatuprostitution och sexhandel på nätet inte längre existerar. Det handlar ju om hur vi ser på våra medmänniskor, oavsett kön eller sexuell läggning. Att köpa en annan människa för pengar ska inte vara okej, och där tror jag på kommande generationer.

Så säger sexköpslagen/Hur fungerar nätannonsering? Det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Att ha en nätannons med sexuella tjänster är enligt definition koppleri, något som är ett brott i Sverige.

P-enheten – detta erbjuds: För dem som har erfarenhet av prostitution: * Rådgivning * Samtalsbehandling * Medicinsk rådgivning * KAST – för köpare av sexuella tjänster *Alla är välkomna oavsett kön eller sexuell läggning

Kontaktuppgifter Högbergsgatan 27 n.b. 1106 20 Stockholm, t-bana Slussen eller Medborgarplatsen Tfn: 08- 508 25 501, 08-668 69 87 Miki: 076 12 25 669 Pia: 076 12 25 665 Webben: www.stockholm.se/ prostitutionsenheten

JUNIA 2012 • 67


Sisters International

Miraklet a d n a w R i 

JAG OCH MIN MAN OLA har precis kommit hem från två spännande veckor i Rwanda. Detta land och folk tog oss med storm och har lämnat avtryck i våra hjärtan för alltid. Trots deras tunga historia med folkmordet 1994, där folkslaget Hutus, under loppet av hundra dagar, brutalt mördade en miljon Tutsis, har Rwanda rest sig som land på ett beundransvärt sätt, genom att välja försoningens väg.

I VÅRAS LÄSTE JAG en bok som heter ”Frida”, som handlar om en flicka från Rwanda som överlevde mirakulöst. Innan Fridas familj avrättades, fick de frågan om de ville dödas snabbt eller långsamt. För en snabb död skulle de skjutas och då behövde de betala för kulorna, annars var det sakta stympning med machetes som gällde. Det blev det sistnämnda som hände. Frida var sist i skaran att slaktas. Genom ett Guds under fick hon bara ett hårt slag mot sitt huvud, som de trodde dödade henne. Därefter slängdes deras kroppar ner i en grav, där Frida låg överst och jord sedan skyfflades över dem. NÅGON TIMME SENARE vaknade Frida nedgrävd tillsammans med sin döda familj. Hon kunde knappast andas och hade ingen möjlighet att gräva upp sig själv. Hon bad en desperat bön till Gud om hjälp och lovade att om hon överlevde skulle hon tjäna Honom för resten av sitt liv. Strax därefter var det någon som gick över graven. Frida uppbådade alla sina krafter och skrek på hjälp. Det var en grannpojke som kommit för att kolla om någon hade överlevt. När han hörde Fridas rop, grävde han fram henne och tog henne till ett ställe där hon kunde gömma sig tills räddning kom till landet. Frida bor idag i USA med sin man och tre barn. Många liknande överlevnadshistorier har gripit våra hjärtan, så jag och min man bestämde oss för att åka dit och se vad vi kan bidra med. VI ÅKTE BLAND ANNAT till Rwanda för att stötta ett arbete i huvudstaden

68 • JUNIA 2012

Kigali. En internationell organisation har startat en entreprenörskola för att hjälpa människor att utifrån sina affärsidéer starta företag, stora som små. Jag har aldrig stött på ett land där människorna är så hungriga efter kunskap och ivriga att kavla upp ärmarna och kämpa för sitt land. Fastän Rwanda är ett av världens fattigaste länder, har de utvecklats otroligt och är ett föregångsland för hela Afrika. Landets mål är att ge alla människor fri sjukvård samt obligatorisk skolgång. I DE FATTIGA DELARNA av Kigali bor människor i små lerhus, tätt inpå varandra. Många tutsikvinnor blev våldtagna och smittade av HIV under folkmordet. Överlevande änkor och föräldralösa barn har på grund av sina traumaupplevelser haft det mycket svårt. Det finns enorma behov av själavård, sorgbearbetning och enkel undervisning om hur man tar hand om sitt hem och sina barn. Många av barnen är undernärda och också smittade av HIV. En mamma berättade att hennes barn får gå två timmar varje dag i vardera riktning, för att komma till och från skolan. Det finns en del hjälporganisationer som försöker hjälpa dessa grupper av befolkningen. De flesta drivs med hjälp av gåvor och bidrag från västländer. Men även Rwandas eget folk är otroligt generösa. Om någon lyckas få en liten inkomst är det självklart att dela med sig till sin familj eller till andra behövande människor. EN MAN SOM HETER Eric var femton år när folkmordet ägde rum. Han räddade sig själv genom att klättra upp i ett träd. Där gömde han sig i 15 dagar. På nätterna smög han sig ner och letade bland soporna efter något att äta. När allt var över fann han att hela hans familj, förutom två yngre bröder, var mördade. Hans ena bror,

”" Om någon lyckas få en liten inkomst är det självklart att dela med sig till sin familj eller till andra behövande människor" 10 år gammal, hade varit ögonvittne till massakern, men lyckats fly. Brodern blev väldigt skadad av det han varit med om och kunde inte prata på två år. Även den yngste brodern, bara ett par år gammal, överlevde genom ett under. I sin nöd för sina bröder och sig själv sökte Eric Guds och människors hjälp. Han har skrivit en bok om sin upplevelse (”My Father, Maker of the Trees”) och driver idag en resebyrå, som bland annat guidar turister till de välkända gorillorna på Rwandas dimhöljda bergssluttningar. På sin fritid åker Eric runt i landet och hjälper föräldralösa barn och ungdomar som fortfarande lider, att hitta tillbaka till livet. Han har förstått att han bara kan behålla det han ger vidare. Rwanda är verkligen miraklernas land!

Krönika av Bittan Ekman, drog- och alkoholterapeut samt föreståndare för Trappa Upp – öppenvård för missbrukare i Göteborg.


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

HAR DU VILJAN ATT VÄXA? - UTVECKLAS GENOM MENTORSKAP!

Sisters nationella MENTORPROGRAM Sök nu till Sisters Internationals Mentorprogram 2013! Ett mentorprogram kan leda till utveckling på många plan, inte minst det personliga där man ställs inför frågan – är jag på rätt spår i livet? Programmet vänder sig till dig som både vill utvecklas som person och i din yrkesroll.

En metod för utveckling – vad du GÖR och VEM du är Ett ömsesidigt utbyte mellan två personer vars egenskaper, erfarenheter och kontaktnät kompletterar varandra En metod för personlig utveckling i din yrkesroll

Mer information om programmet hittar du under hösten på Sisters Internationals hemsida www.sisters.nu

Låt oss gå tillsammans - och göra skillnad!

En metod för överföring av s.k. abstrakt kompetens (beteende, attityder och värderingar)


Hon tar en bit av

Medelhavet  till Sverige text • foto Frida Funemyr

På Rörstrandsgatan, Stockholm, i Luisa Martorellis butik ”La Riggiola”, kan man hitta landets häftigaste kakel. Junia var självklart tvungen att göra ett besök!

L

uisa blev kär i en svensk man som var på semester i hennes hemort i Italien. De gifte sig och fick barn. Därefter flyttade familjen till Sverige. – Kommer man till ett nytt land måste man hitta något att göra och inom min familj har vi främst sysslat med handel och keramikförsäljning. Det blev därför en naturlig utveckling att sälja kakel här i Sverige, kakel som är tillverkat i Vietri sul Mare vid Almalfikusten i Syditalien, säger Luisa och strålar av stolthet. Väggar, golv, bord – allt i butiken är kaklat av vackra mönstrade plattor. Luisa ser lika exotisk ut som butiken själv. Hon berättar att det från början inte var många som trodde på hennes idé. För att göra sig ett namn hade Luisa till en början två stora utställningar med gamla

70 • JUNIA 2012

kakelplattor importerade från museum i Vietri. Det visade sig bli en succé. År 2007 startade hon butiken. – Eftersom vårt andra barn kom samma år var det bara ett stort kaos. Det blev lite mycket kan man säga, berättar Luisa och håller upp olika plattor. – Det finns en historia bakom varje mönster och i våra plattor finns många kulturer representerade. Alla mönster är hämtade från något område kring Medelhavet. En del är från Syditalien, andra från Nordafrika och Grekland, men också från Mellanöstern. –På Capri är landskapet ett annat, kustklippor och kaktusar resulterar i dramatiska mönsterbilder.

L

uise förklarar att italienska mönster inte alls behöver ha någon typisk medelhavsprägel.

De kan lika gärna rymma ett sammelsurium av olika kulturer. – Alla som sitter och målar kakelplattor för hand är stolta över traditionen. Många av dem är småföretagare som, med all rätta, känner oro för att sedvänjan ska försvinna. I Syditalien existerar knappt ordet marknadsföring. Bland mönsterformgivarna finns storheter som Giuseppe Capogrossi. Luisa berättar att kaklet från Vietri har funnits sedan slutet av 1700-talet. – Färgen på plattorna blandas fortfarande för hand i stora behållare. Recepten är hemliga och går i arv från generation till generation, så ingen vet vilka ingredienser någon annan använder. Här görs allt från grafiska mönster till harmoniska blommor och cirklar. Många av plattorna är detaljrika och behöver stora ytor för att komma till sin rätt. För många detaljer blir bara störande. Luisa berättar entusiastiskt om olika mönsters bakgrunder och förklarar att man inte behöver vara designer eller väldigt rik för att få sitt eget mönstertillverkade kakel.


Luisa Martorelli vill ge svenskarna sina drömhus med ett unikt innehåll.

– Handmålat kakel kostar 3000 kronor per kvadratmeter medan handtryckt är lite billigare, hälften så dyrt ungefär. – Mina vänner sa att svenskarna tycker mer om det vita, att svenskar inte ville ta stora risker med för mycket färg. Men jag vet idag hur fel de hade. Jag kan vittna om att svenskarna önskar lite färg i sina hem, kanske på grund av de långa vintrarna, med vitt både ute och inne. Att färg påverkar hur vi mår är ju bevisat och jag själv känner att med lite färg på väggarna eller på golvet får man en bättre start på dagen. Förutom färg förknippar Luisa kakel med harmoni, musik och roliga läten. –Man vill ju representera landet man kommer ifrån och ta med sig det bästa av kulturen Den minsta kakelplattan är fyra gånger fyra centimeter. Den största fyrtio gånger fyrtio. Meningen är att du ska kunna kombinera förutsättningslöst. Blanda mönster som du vill, och du får fram fantastiska effekter. Titta på det svartvita mönstret, det som påminner

om timglas. Se hur det skiftar om du har en liten platta, jämfört med flera större.

P

å frågan varför Luisa satsar på sin verksamhet just på Rörstrandsgatan, svarar hon: – Du frågar mig som har bott fem år i Sverige varför jag ville ha en butik på Rörstrandsgatan. Tänk Rörstrand. Det är det viktigaste namnet i den svenska keramiktraditionen! Och gissa vad den här bostadsrättsföreningen heter? Terrakotta! Passande, eller hur?

L

a Riggiola betyder kakelplatta, men det är också ett uttryck för filosofin ”vackrare vardagsvaror”. Än så länge har Luisas familj kakelplattor endast i sitt kök. – Men jag skulle inte säga nej till mina favoriter i badrummet. Kakelplattorna med de röda korallerna, de är så vackra.

JUNIA 2012 • 71


böcker LIVET MED JESUS Författare: Mattias Sennehed Förlag: Areopagos, sidor 124 Innehåll: Författaren har på ett enkelt sätt velat beskriva vad det innebär att leva som kristen. Kapitlen är korta, tar upp grundläggande sanningar ur Bibeln och avslutas med samtalsfrågor, boktips, musiktips och någons livsberättelse. Det finns också förslag till personlig andakt. Omdöme: Boken är verkligen lämplig att sätta i händerna på en nykristen som börjat vandra på trons väg. Den kan också vara värdefull för den som vill få struktur i att beskriva livet med Jesus för någon annan. Innehållet väcker många tankar och kan ge givande samtal om vad det kristna livet kan innebära. Citat: ”Tycker du att det är ett tecken på svaghet eller styrka att be om hjälp? Den som ber om hjälp har tagit ett steg ur sin bekvämlighetszon. Den har satt sig i en situation där den inte nöjt sig med sin egen förmåga och erfarenhet utan tagit ännu ett steg, och det tycker jag är både modigt och starkt.” För dig som: vill ha enkel men grundläggande undervisning i livet med Jesus.

Jag ville bara dansa Författare: Lotten Säfström Förlag: Föreningen Alta de Vita Pocket, sidor 318

Spännande livsöde!

Innehåll: En självbiografisk berättelse av Lotten Säfström, som numera är nykter alkoholist. Trots en uppväxt i materiellt överflöd påbörjade hon redan vid tidig ålder en lång resa i utanförskap, ett vansinnigt missbruk av droger i hemlöshet och kriminalitet. Hon lurar i alla fall döden och vi får också följa med på hennes resa tillbaka ut ur det hemska beroendet. Omdöme: Detta är minst sagt en skakande berättelse om hur droger kan ödelägga en människas liv. Ingenting, förutom begäret efter nya droger, betyder något och man får en aning om hur svårt det kan vara att ta sig ur detta beroende. Hennes förtvivlade kamp för att få tillbaka sitt barn beskrivs så det gör ont i läsaren. Men en desperat bön till Gud vid randen till vansinne släckte hennes begär totalt. Suget efter alkohol var borta och hon kunde påbörja ett annat liv. Citat: ”Det ständigt jagande beteendet att försöka mätta det krävande, tomma hålet inom mig hade alltid vunnit kampen tidigare. Nu var det släckt. Min fysik och mitt psyke var väldigt skadat, men tanken på att dricka äcklade mig. På riktigt. Det var lördagen den elfte mars 2006.” För dig som: Behöver hopp för drogberoende människor och insikt om hur det kan vara.

Drunkna inte i dina känslor Författare: Maggan Hägglund & Doris Dahlin Förlag: Libris, sidor 143 Innehåll: Underrubriken för denna bok lyder: ”En överlevnadsbok för sensitivt begåvade” och handlar om hur ”stark-sköra” människor hanterar detta dilemma. Författarna skriver i förordet att det är en bok om hur man utnyttjar sin lysande känslobegåvning och inte drunknar i den. Boken kan också tjäna som en simskola för alla som riskerar att drunkna i känslohavet. Lär dig simma istället!

Intressant och nyttig läsning!

Omdöme: Att ha förhöjd känslighet (vara starkskör) är en gåva som kan vara bökig att leva med. Detta kan alla intyga som ofta får höra ”du är så överkänslig” eller ”du inbillar dig”. Här får man mängder av tips och övningar som vill lära dig att leva - eller överleva – med denna emotionella begåvning. Innehållet är lättillgängligt och med ett stänk av humor. Citat: ” Den som du kanske avundas, som lever sitt liv lugnt och utan stormar, som inte hetsar upp sig och inte åker bergochdalbana genom livet – den personen har heller troligen inte alls tillgång till samma intensiva lyckokänslor som du kan ha.” För dig som: Är stark-skör, utåtriktad med många idéer och har lätt för att gråta!

Hembakat för alla Författare: Anna Braw (red) Förlag: Libris, sidor 81 Innehåll: En receptbok som alla har nytta av. Här finns recept som är glutenfritt, veganskt, äggfritt, mjölkfritt och med mindre socker. Anna Braw har samlat ihop en hel massa recept som innebär att vi alla kan bjuda vem som helst på bröd och goda kakor. Som tur är går det att exempelvis baka utan både mjölk och ägg, det gäller bara att hitta recepten! Omdöme: För mig som har vänner som inte kan äta vad som helst, så innehåller denna bok recept som gör det enklare att få bjuda på hemlagat. Boken innehåller många recept, både gamla favoriter och ganska många nya som gör det enkelt för alla att baka. Recepten är tydliga, enkla och går rätt så fort att boka. Citat: ”Glutenfria muffins och vanliga muffins kan vara svåra att se skillnad på. Smarta Mamman Elinne bakar alltid glutenfritt i formar som har en annan färg.” För dig som: Gillar att bjuda på hembakat och gillar att utmana dig själv i bakning.

RECENSENTER: Marianne Cassel och Marie Arnfjell

72 • JUNIA 2012


musik Artist: Ida Möller Album: Innerligt tacksam Debutanten Ida Möller imponerar verkligen med sitt lovsångsalbum. Hon är lovsångsledare i Hillsong Church i Stockholm och skivan känns oerhört innerlig. Den är en blandning av uptempolåtar och lågmälda akustiska lovsånger. Till skivan finns också ett nothäfte eftersom tanken är att sångerna ska fungera i alla gudstjänstsammanhang. Det gör de alldeles utmärkt. Jag har lyssnat på Idas skiva hela sommaren med största behållning. Hon har själv skrivit så gott som alla lovsångerna och alla är på svenska. Skivan uttrycker tillbedjan och tacksamhet under livets olika omständigheter. Artister: Johannes och Lina Häger Album: Brustna hjärtans gemenskap Det gifta paret Johannes och Lina Häger har tidigare gett ut egna soloalbum och är med i kören Praise Unit. Nu har de för första gången spelat in en platta tillsammans. Där samsas Linas countrysånger med Johannes rock- och poplåtar som vävs samman med finstämda lovsånger. Två sånger som gör särskilt intryck är ”I nattens timma” och ”Rörs till tårar” som handlar om hur Gud griper in när livet är som svårast. Det kan också sägas vara det övergripande temat på skivan som är producerad av Johannes själv. Paret Häger sjunger väldigt fint och texterna förmedlar tro och förtröstan. Artist: Nikki Fletcher Album: All glory

kultur TEATER: Doktor Glas (Premiär på Dramaten 2/3-2013) Doktor Glas var min första stora romanförälskelse som vuxen. Dagboksromanen av Hjalmar Söderberg utkom 1905 men läses ständigt av både nya och återkommande läsare. Den skildrar en ensam läkare vid namn Tyko Gabriel Glas och hans liv i Stockholm under några sommarmånader kring sekelskiftet. Doktor Glas depression och hans längtan efter en mening med livet växer så småningom fram till beslutet att utföra ett mord. Det börjar med att Doktor Glas förälskar sig i en av sina patienter, prästfrun Helga. Hon är olyckligt gift med den motbjudande pastorn Gregorius, och ber Glas att hjälpa henne. Till slut ser han bara en lösning. Men har man rätt att döda en människa för att rädda en annan? Doktor Glas har filmatiserats två gånger, av Rune Carlsten 1942 och 1968 av Mai Zetterling. Den hade premiär på Vasateatern hösten 2006 där den spelade för utsålda hus, innan den turnerade runt i Sverige med Riksteatern. I vår kommer den hyllade pjäsen till Dramaten med en magnifik Krister Henriksson som Doktor Glas. FILM: Woody Allen: A documentary (På DVD: 31/10) I höst har vi kunnat se filmserien Bergmans video på SVT. Programmet har utgått från Ingmar Bergmans spretiga videosamling och har spelats in i regissörens hem på Fårö. Tittarna har fått höra regissörerna och skådespelarna bakom flera av filmerna som fanns i Bergmans hem. En av dessa är Woody Allen.

Nikki Fletcher är en av lovsångsledarna i Worship Central i London tillsammans med bland andra Tim Hughes, som även är en av de låtskrivare hon har skrivit sina sånger tillsammans med. Detta är hennes solodebut och består av bara sex låtar. Nikki kommer ursprungligen från Australien och hennes vackra röst är otroligt lik Darlene Zschechs från Hillsong. Hennes lovsånger är lugna och popinfluerade, förutom en låt som svänger ordentligt. Albumet ger mersmak och jag hade gärna lyssnat på ett fullmatat album med Nikki som sjunger enkelt och äkta.

Precis som Bergman är Allen en legend, en auteur. Han har en imponerande karriär som nu sträcker sig över sex årtionden. Jag känner heller inte till någon annan regissör som är så produktiv men samtidigt håller en ganska jämn nivå. Allen har gett oss fantastiska filmer men syns ogärna i media och pratar sällan om sina filmer. Därför är det väldigt kul att dokumentärfilmaren Robert Weide har fått följa Allen i ett par år. För den, som jag, som inte har så bra koll på Allens tidiga karriär är Woody Allen: A documentary en riktig guldgruva. Dokumentären bjuder exempelvis på bakom kulisserna, en övergripande genomgång av Allens filmografi och Allen själv när han går runt i barndomskvarteren.

RECENSENT: Angelica Victorin

AV: Rebecca Unnerud

Mest intressant är att se Allen i början av hans karriär, den mer okända tiden när han jobbade som ståuppkomiker. Producenter, filmkännare och några av hans största filmstjärnor som Diane Keaton, Penélope Cruz och Dianne Wiest guidar oss genom hans toppar och dalar, och huvudpersonen själv bjuder på många ovärderliga anekdoter och funderingar kring livet, döden och andra stora ämnen. Trots att han är en nyskapande ståuppkomiker, hyllad manusförfattare och regissör av såväl publik som kritiker, är han jordnära. I Bergmans video får han frågan om han och Bergman är lika och svarar: ”Inom vissa områden på det personliga planet men då jämför jag oss inte som filmskapare. Den jämförelsen klarar jag inte”.

FILM: Balladen om Marie Krøyer (Premiär på bio: 12/10) Bille August har gett oss filmer som Den goda viljan, Andarnas hus, Jerusalem, Fröken Smillas känsla för snö, En sång för Martin och Les Misérables. Nu är han tillbaks igen med Balladen om Marie Krøyer som bygger på Anastassia Arnolds roman Balladen om Marie. Den handlar om konstnären Marie Krøyer som lever ett privilegierat liv tillsammans med sin man, den firade danske konstnären P.S. Krøyer. Han är mer framgångsrik än någonsin och hon är en av Danmarks mest omtalade kvinnor. Bakom fasaden är hennes liv dock ett annat. Filmen tar sin början vid den tidpunkt då P.S. Krøyers manodepressivitet tilltar och drömmen om ett gemensamt konstnärsliv slocknar. Maries frustration växer och hon känner att hon inte räcker till, varken som hustru, mamma eller konstnär. Jag som älskar Kjell Gredes Hip hip hurra! som kom på 80-talet och handlade om P. S Krøyer, spelad av Stellan Skarsgård, ser mycket fram emot denna film som istället har fokus på Marie. Säkerligen väntar oss både fantastiskt foto och imponerande skådespeleri.

JUNIA 2012 • 73


Hoppets Stjärna

HOPP text • foto Charlotte Da Silva

till dem som lever i hopplöshet

74 • JUNIA 2012

Långt ute på den lettiska landsbygden, ungefär en mil från närmsta samhälle, bor familjen Purini. Tillsammans kämpar de, åtta barn och två vuxna, i en osäker vardag där inget kan tas för givet - under vintermånaderna inte ens mat eller värme. ”Osäkerheten är det värsta”, säger mamma Inga när vi möts. ”Varje dag är en kamp för överlevnad”. I denna tillvaro innebär julpaketet inte bara viss trygghet i form av mat, utan ger också hopp och framtidstro i vad som ofta upplevs vara en hopplös situation.


F

amiljen Purinis hem ligger långt ute på den lettiska landsbygden, på en plats som närmast kan beskrivas som ”ingenstans”. När vi kommer dit har mörkret börjat lägga sig och de kyliga vindarna tränger sig in genom jackan. Huset ser väldigt enkelt ut, slitet och nedgånget. Jag tänker att jag inte ska döma alltför hårt innan jag sett insidan. Det kan ju vara fint där inne ändå? Det visar sig snart att jag har fel. Tyst, tomt och mörkt

Lamporna är släckta och en lukt av brandrök och gammalt hus slår starkt emot mig när jag kliver in genom dörren. Det är bara mamma Inga och barnen Lianards och Alice som är hemma. De sex syskonen är i skolan. Som vid flera andra besök slår det mig hur märkligt tyst, tomt och mörkt det är, fast det bor åtta barn i huset. Inga leksaker ligger framme på golvet, inga teveapparater eller cd-spelare skrålar mellan väggarna, inga snabba fotsteg eller nyfikna hälsningar hörs. Barnen sitter invirade i filtar

Mamma Inga lagar mat i köket och i vardagsrummet sitter Alice och Lianards inlindade i grå filtar. Många av de barn vi hälsat på sitter så när vi kommer in. De försöker hålla värmen i kylan. Det känns märkligt att se små barn så tysta och orörliga. Lianards är dessutom sjuk, han har halsfluss. Jag ser mig runt omkring. Lägenheten är prydlig och städad men intrycket domineras ändå av de smutsiga och trasiga väggarna, som på vissa ställen även är mögelantastade. Det känns framförallt på lukten. ”Barnen har längtat efter er”

Jag sätter mig på huk och börjar prata med barnen. De är tysta och blyga och ser på mig med nyfikna ögon. Inga kommer in från köket och säger: ”Barnen har verkligen längtat efter att ni ska komma och frågat mig flera gånger när ni kommer”. Rummet fylls av energi

Vår medarbetare Ivars kommer in med julpaketet och Liana berättar för barnen att det har packats av någon i

Många av de barn vi hälsat på sitter så när vi kommer in. De försöker hålla värmen i kylan. Det känns märkligt att se små barn så tysta och orörliga.

Sverige. Lianards tar snart kommandot och öppnar paketet. Alice ställer sig bredvid och tittar försiktigt på. Snart kommer energin till rummet. De innan så tystlåtna barnen skrattar, pratar, klämmer och känner på allt i paketet. ”Titta mamma, Shrek!” utbrister Lianards och håller ett barnschampo med shrekbild på. Glädjen över den lilla shrekflaskan är lika stor som hos en person som vunnit storvinsten på Lotto. Medan barnen fortsätter att gå igenom allt i julpaketet går jag och Inga ut i köket. Hon berättar att hon lagar potatis och kyckling till lunch. ”Vi äter mycket potatis”, fortsätter hon. ”Och bröd. Det är billigt.”

Starka känslor när julpaketet kommer

Jag frågar Inga vad julpaketet betyder för familjen. ”Det är en stor glädje…” Mer än så får inte Inga fram innan rösten skär sig och hon fokuserar på att hålla tillbaka tårarna. En av socialarbetarna som följt med oss in i huset ser hur berörd Inga är och börjar själv att gråta. Det är många känslor som stormar omkring när julpaketen delas ut. Osäkerheten är det värsta

Jag får veta att familjen försörjer sig på bärplockning två månader per år och att pappan i familjen arbetar som skogsarbetare, när det finns jobb. Ibland får Inga hjälpa en närliggande bonde att plocka JUNIA 2012 • 75


potatis. Då sker betalningen just i potatis. Familjen bor väldigt billigt, det som kostar mest är elektricitet och ved. När Inga samlat sig lite, berättar hon med sänkt huvud att pengarna inte räcker till varje månad. ”Osäkerheten”, fortsätter hon, ” är det värsta”. Nästa månad kommer de kanske inte att ha råd med mat, eller ens ett hem. Varje dag är en kamp för överlevnad. Hoppets Stjärna ger långsiktig hjälp

Att leva under så svåra förhållanden under lång tid kan få vem som helst att tappa hoppet, att sluta ta hand om hemmet och sig själv. Hoppets Stjärna arbetar långsiktigt med att hjälpa familjer som har det som Ingas familj, så att de ska kunna påverka sin egen situation. Små steg som gradvis innebär stor förändring. Det kan handla om att utbilda i allt från hygien och matlagning, till hur man söker arbete och kommer in i samhället. Det sker i form av personliga möten och stödgrupper som våra medarbetare på Velki Association anordnar. Stöd som leder till ork och självrespekt

Liana har träffat familjen under flera år och berättar efter besöket att hon upplever en stor skillnad sedan hon träffade dem sist. ”Hon har en mycket mer positiv inställning, och det märks på hur hon är med barnen och hur det ser ut i huset. Städat och ordnat.” Det kanske låter märkligt att anmärka på någons städning i en situation som denna, men efter flera hembesök har jag förstått att städning inte bara är ett tecken på att man bryr sig om ordning och hygien – det är ett tecken på att man fortfarande har ork och självrespekt i den tuffa vardagen. Och hos Inga är det som sagt så rent som det kan vara. Ensamstående mammor fattigast

Många lettiska familjer lever i dag i en svår fattigdom. Barnfamiljer med en ensam försörjare, oftast en kvinna, hör till de värst drabbade. De tvingas varje dag se sina egna barn sakna mycket av det vi tar för givet, som varma kläder, varmt vatten att tvätta sig i och en varierad kost. Dessa kvinnor behöver särskilt stöd för att orka med vardagen och inte förlora självkänslan. 76 • JUNIA 2012

Jag har förstått att städning inte bara är ett tecken på att man bryr sig om ordning och hygien – det är ett tecken på att man fortfarande har ork och självrespekt i den tuffa vardagen Mat, kläder, inkomst och kunskap

Genom vår samarbetspartner Velku association ger vi dessa familjer tillfälligt humanitärt stöd som matpaket och kläder, samt hjälp med att betala el och hyra. Vi ger också hjälp att ta sig igenom krisen och motiverar dem till att söka fortbildning eller annan sysselsättning som kan ge en säker inkomst. I dessa familjer är behovet av information gällande deras rättigheter och möjligheter också väldigt stort.

Tack vare julpaketen har Star of Hope, tillsammans med generösa människor i Sverige, Norge och Finland, kunnat sprida hopp och framtidstro där det behövs som mest. Pengar till matpaket, eller paket man packat själv, gör en enorm skillnad för familjer som Ingas. Vill du vara med? Under oktober månad startar Star of Hope sin julinsamling till fattiga i Östeuropa. Läs mer på www.starofhope.se


JUNIA-KRYSSET

Välkomna med era lösningar till: JUNIA, Smedbyvägen 6, 184 32 Åkersberga senast den 12 november 2012. Märk kuvertet med ”Korsord”. Tre vinnare får bok eller trisslott. Markera ditt val av vinst.

Namn Adress Postnummer Postadress

VINNARE av JUNIA-krysset nr 3-2012: Rätta svar: Gerd Eriksson, Orsa Anita Andersson, Skillingaryd Linda Svedberg, Tullinge

Har distans till jägare i lurvig svans • Rävigt djur som står på lur vid trädgårdsmur • Framtassar• Morrhår

”Sågspån och eld”. Roman av Vibeke Olsson. Libris Trisslott JUNIA 2012 • 77


Annonsbokning Junia: annons@junia.se


Annonsbokning Junia: annons@junia.se


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

frö för................ ...framtidens skogar info@skogsfro.com

Assars Industri AB Box 20, 330 33 Hillerstorp Tel 0370-37 33 30 Fax 0370-37 33 40 www.assars.se

OBLATER FRÅN ERSTA OBLATBAGERI www.erstadiakoni.se/oblatbageri Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, omsorg samt forskning och utbildning, professionellt och non-profit.

Vi är ett företag i köksbranschen som satsar på svensk kvalitet och strävar efter praktiska kök med den rätta känslan för varje kund. Mariestads Kökscenter Björsätersvägen 1 (Lugnås) 542 74 Mariestad E-post: info@mariestadskok.se Tel: 0501-400 74 Mobil: 0707-616 609

www.mariestadskok.se


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

JUNIA FÖR DIG SOM SER FRAMÅT 5/2012

Med lyxig känsla och mycket läsning! 84 sidor.

nr 5/12 • 47 SEK www.junia.se

För dig som ser Framåt

V betydead att ge r det fr hjärta ån t?

Lina Gebäck:

– dietisten som vill packa din matkasse

TEMA - Hem ljuva hem

4

tips

Så snuvar du förkylningen

Stort behov av hjälp till prostituerade i Stockholm

6 279:HEM ljuva HEM Ung

TEMA:

och drabbad av cancer

nr av Junia för bara

"Det är aldrig kört, Jul" innehåller berättelser och citat som på olika sätt lyfter fram julens budskap. Här finns bland annat berättelsen om den förlorade herden, om mannen som fick hjälp av en flock fåglar för att ta till sig julens budskap och om ljus som aldrig slocknar. Boken är härligt illustrerad i fyrfärg och är en utmärkt presentbok i jultid. Från Argument förlag.

SVARSKORT - Fyll i och posta! Junia bjuder på portot! Prenumerera även på www.junia.se.

q

JA TACK! Jag vill gärna prenumerera på Junia och får då 6 nr för endast 279 kr. Jag får då också den lilla boken "Det är aldrig kört, Jul" som premie. Önskad prenumerationsstart: q nr 5-2012 (aktuellt nr) q nr 6-2012 Namn: Adress: Postnr och ort:

Junia betalar portot inom Sverige!

Tel/Mobilnr: E-postadress: Vid gåvoprenumeration fyller du i gåvogivarens information nedan. Namn-gåvogivare: Adress: Postnr och ort: Tel/Mobilnr: E-postadress: Detta erbjudande inkluderar 6 nr och porto i Sverige. Tidningen kommer som en tillsvidareprenumeration, vilken kan sägas upp när som helst. För internationella priser, se vår hemsida www.junia.se. Erbjudandet gäller till och med den 31 december 2012.

Svarspost 122 115 600 SE 184 20 Åkersberga Sverige


Annonsbokning Junia: annons@junia.se

Prenumerera på

Kup o

ng p å

sida n

81

Vill du lära känna Gud? Gud älskar dig och Han önskar inget hellre än att få lära känna dig och visa hur mycket Han bryr sig om dig. En relation med Gud får du genom tron på Jesus som gav sitt liv för dina och mina synder. Här får du ett förslag till bön:

”Gud, Tack för att du gav Din Son Jesus. Tack Jesus för att Du dog på korset och tog straffet för min skull. Förlåt mig att jag gått min egen väg och led mig nu rätt i livet. Tack för Din förlåtelse och att Du älskar mig. Amen” Du får gärna höra av dig till oss så skickar vi ett litet informationshäfte ”Lär känna Gud” (från Agape Sverige)

JUNIA är en opolitisk, samfunds-oberoende kvinnotidning

som bygger på kristna värderingar. Vi tror att varje människa oavsett status, ålder eller kön har samma grundläggande, okränkbara värde. Vårt syfte är att beröra, motivera och uppmuntra våra läsare med reportage och personporträtt som ser till hela kvinnan. Junia vill stimulera det andliga såväl som det kroppsliga välbefinnandet. Tidningen riktar sig till kvinnor från 20 år och uppåt. Intresset för Junia ökar ständigt och vi ser att allt fler upptäcker Junia som en viktig, intressant och avkopplande tidning. Marie Arnfjell och Frida Funemyr (redaktionsledning)


nr 6 – december 2012: : A M

TE

INSPIRERANDE MOD

Dukat för jul

© Nejron | Dreamstime.com

* Hälsa: Så påverkar djuren oss

* Relationer: Närvaro som berör PIA sökte frid i new age men fann den i kristen tro


POSTTIDNING B RETURADRESS: SMEDBYVÄGEN 6 184 32 ÅKERSBERGA

Ge bort Glädje och FrAMtIdShoPP I jul Star of Hope delar ut julpaket till familjer som lever i svåraste fattigdom.

Visst vill du vara med? o

Sätt in 250 kr på PG 90 02 53-6

ge gåva på www.starofhope.se eller ge din gåva påeller www.starofhope.se

Då kan vi fylla ett paket med mat och andra förnödenheter och ge det till en fattig familj i Lettland, Rumänien, Filippinerna, Haiti eller Argentina.

www.starofhope.se 0662-461 00 PG 90 02 53-6

Junia 5-2012  

Nummer 5 år 2012 av tidskriften Junia.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you