Page 1

DRIV

ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK SOMMAREN 2016

KÖTTFR ÅGAN – OM LÖNSAMHET KONKURRENS OCH KLIMAT

klimatbov?

Sur gödsel bra för havet Kan man äta gräs?

nyheter Samarbete för närodlat i Uppsala kommun i Förarstöd i traktorn i Växtskyddssprutor måste testas i Goda råd inför bygge av tork reportage Tyskt biogassamarbete på flera nivåer i Nu vill alla ha edamame i Miljökonsult säljer JTI i Kanada i Kartläggning av ungas krukväxtintresse


2

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

LEDARE

DET LJUSNAR FÖR LIVSMEDELSSEKTORN

D

et finns ett ökat engagemang och intresse bland konsumenter för svenskproducerade livsmedel som är mycket glädjande. Samtidigt satsar man från politiskt håll för första gången på 25 år på en livsmedelsstrategi som ska stärka svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion och öka satsningen på kunskap och innovation på livsmedelsområdet. Det är knappast en tillfällighet att detta sammanfaller med en utveckling av institutssektorn i Sverige, som bland annat kommer att ge en förstärkt satsning på forskning och innovation genom hela livsmedelskedjan. Vi lever i en tid då frågor om självförsörjning har hamnat högt på agendan, dels på grund av oro i världen dels på grund av ökad medvetenhet om att svenska livsmedel produceras med metoder som generellt sett ger ett betydligt mindre klimatavtryck än det som importeras. Vi har i Sverige också äntligen insett att vi måste värna om konkurrenskraften för vårt högkvalitativa jordbruk och vår förstklassiga livsmedelsförädlingsindustri. Till detta krävs politisk vilja, tydliga strategier och ökad satsning på forskning och utveckling. JTI finns med i den utveckling av institutssektorn som ska utmynna i en stor sammanhållen organisation genom RISE (Research Institutes of Sweden). De institut som ingår där omsatte 2015 tillsammans drygt 3 miljarder kronor. Vi är ännu bara i början av RISE-utvecklingen. Och livsmedelsstrategins slutresultat får vi vänta på till hösten. Men det ser ljusare ut än på länge för livsmedelssektorn i Sverige!

Anders Hartman, vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

6

VALL PÅ MENYN

16 BÖNOR FÖR BÖNDER PÅ HUGGET

Responstryck, Borås.

INNEHÅLL

18

HÅLLBAR KONSULT I KANADA

TEMA: KAMPEN OM KÖTTET

8

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2 500 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING info@jti.se. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via info@jti.se. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Fredrik Andersson, Tarby Gård. Foto: Staffan Claesson. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Patrik Söderman, Rickard Nilsson, DBFZ, iStock, Mostphotos och JTI. ILLUSTRATION Stephan Lorse.

3


4

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

AVLOPPSRENING PLUG & PLAY Idéer som ska omsättas till produkter måste testas under verkliga förhållanden, och då behövs en så kallad testbädd. I Bälinge norr om Uppsala erbjuder JTI unika möjligheter för företag, institut och akademi att testa småskalig avloppsreningsteknik. Testbädden ligger i direkt anslutning till ett reningsverk och har flera separata linjer för parallella försök. Flöde och kvalitet på avloppsvattnet kan styras i detalj. – Att anlita oss kan liknas vid datavärldens ”plug and play”. I princip är det bara att koppla in den teknik man vill testa och köra, säger Ida Sylwan som ansvarar för testbädden. Provplatsen i Bälinge fungerar bra för renodlad testverksamhet, men också för utvecklings- och forskningsprojekt. – Vi har goda kontakter med myndigheter och finansiärer och vill gärna skapa spännande projekt tillsammans med innovativa företag, säger Ida Sylwan.

UPPSALA KOMMUN OCH JTI SAMVERKAR FÖR NÄRODLAT I USA och delar av Europa har man utvecklat system för samhällsstöd till jordbruk. I Uppsala tar kommunen hjälp av JTI för att slå ett slag för närproduce­ rade livsmedel och skapa en närmare relation mellan matproducenter och konsumenter.

Projektet anknyter till en pågående internationell trend för lokala livsmedelssystem som en motreaktion mot den globala livsmedelsmarknadens negativa effekter som livsmedelsskandaler, svårkontrollerad negativ miljöpåverkan och bristande djurvälfärd, och är dessutom ett svar på en växande efterfrågan på närodlade livsmedel. – Meningen är att vårt samarbete ska stärka den lokala livsmedelsförsörjningen i Uppsala kommun, säger Eva Salomon, senior forskare på JTI som deltar i projektet. Lokala livsmedelssystem kan handla om sådant som andelsjordbruk, konsumentinköpsföreningar, stadsjordbruk

och kommuner som äger egna lantbruksdjur och som driver odlingsprojekt i samarbete med lantbrukare. Till att börja med ska man etablera ett samarbete mellan aktörer med god kompetens inom livsmedelskedjan. – I nästa steg hoppas vi kunna testa ett system där stad och land samverkar. Sedan återstår att sjösätta ett eller flera system i verkligheten, säger projektets ledare Gunilla Meurling, utredare av lokal livsmedelsförsörjning och ekomat i Uppsala kommun. Ett praktiskt fungerande lokalt livsmedelssystem i Uppsala kan vara verklighet inom några år. Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova har beviljat Uppsala kommun en halv miljon kronor till projektets första steg. Medverkande parter är JTI, Hushållningssällskapet, SP Food and Bioscience, Sveriges lantbruksuniversitet och Ekologiska lantbrukarna i Uppland. Kontakt: eva.salomon@jti.se

VÄGEN TILL VERKSTOLEN Vägen fram till verkstolen kan vara stressande för kor som ska klövverkas, och stressade kor ökar olycksrisken för lantbrukaren. Därför är det viktigt att tänka på hur man utformar de provisoriska drivgångar som används, säger JTI:s forskare Cecilia Lindahl. I planeringen bör man också ta hänsyn till kornas beteende, till exempel deras vilja att gå tillbaka samma väg som de kom. Hon har testat drivningsgångar med stöd av SLO-fonden vid KSLA.

INTRESSET FÖR NÄRODLADE LIVSMEDEL ÖKAR. I Uppsala samverkar kommunen med JTI för att utveckla lokala livsmedelssystem som knyter land och stad närmare varandra.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

01

03

02

ÅTTA ...  traktorer fördelade på tre gårdar har utrustats med loggningsutrustning och en skärm där föraren matar in data om körningen. Det ger detaljerad information om hur dieselförbrukning och tid för maskinanvändning fördelas på fält, gröda, arbetsmoment, redskap och förare. All insamlad data ska utmynna i en första prototyp av ett förarstöd som ska testas på gårdarna under sommar och höst 2016. Försöken finansieras av Vinnova, Drivec och LRF.

01. Det förarstöd som finns för lastbilar och bussar passar inte en traktor som drar en harv över åkermark. 02. Med hjälp av insamlad data kan man analysera traktorns körmönster på fältet, och skilja ut hur mycket diesel och tid som går åt per fält. 03. Förarstödet bygger på data som traktorförarna knappar in på en skärm i förarhytten. Geografiskt läge och körsträcka tar datorn själv reda på via GPS.

MINDRE DIESEL PÅ KORT OCH LÅNG SIKT Om maskinförare får återkoppling om sin körstil direkt under körning, kan det minska dieselförbrukningen och effekti­ visera maskinanvändningen. Det är tanken med ett utvecklingsarbete som JTI utför tillsammans med företaget Drivec.

JTI har under flera år givit kurser i sparsam körning för maskinförare, något som kan minska dieselförbrukningen med 10–15 procent. – Men en kurs ger oftast effekt bara på kort sikt. Det saknas möjlighet att följa upp den på ett bra sätt, säger projektledare Jonas Engström på JTI. Därifrån kom idén med ett förarstöd som ger föraren besked om bränsleför-

brukningen, och som på lång sikt kan användas för planering om hur och till vad maskinerna ska användas. Drivec har redan ett förarstöds- och uppföljningssystem för tunga fordon som lastbilar och bussar, och vill expandera genom att utveckla ett motsvarande system för arbetsmaskiner. – Det är inte samma principer som gäller för sparsam körning på åkrar som på landsväg. Vårt gemensamma projekt handlar om att undersöka hur man långsiktigt ska hjälpa föraren att köra dieselbesparande inom jordbruket, säger Jonas Engström. Kontakt: jonas.engstrom@jti.se

5


6

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

REPORTAGE

GR ÄS OCH BALJVÄXTER I VALLEN I en vall odlas växter tillsammans: olika grässorter som till exempel timotej, rajgräs och svingel samt baljväxter som klöver och lusern. Vall används vanligen som grovfoder till idisslare. Den slås och kan sedan konserveras genom ensilering eller torkas till hö. En del av vallen får korna beta på.

MÅNGSIDIG VALLKOMPETENS. Forskning om vall har sedan länge varit en central del av JTI:s verksamhet, och kunnandet täcker stora delar av kedjan: från gödsling till logistik och lagring. JTI:s forskare har bland annat visat att vallen klarar sig med mindre kväve än väntat, att det i vissa områden i Sverige kan löna sig att skörda vallen fyra gånger per säsong, att en snabb jäsning ger bra ensilage och att kasserat ensilage kan användas som substrat vid produktion av biogas. JTI beräknar också klimat- och miljöeffekter av vallodling, och leder just nu projektet ”Räkna med vall” som ska lyfta vallens värde.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

REPORTAGE

43% av den svenska åkermarken odlas med vall och grönfoder. Det gör vall till Sveriges största gröda. Spannmål odlas på 40 procent.

VALL PÅ MENYN Vall – Sveriges vanligaste åkergröda – växer så det knakar. Det är ett högkvalitativt djurfoder, och kan också bidra till större spann­ målsskördar, mer biogas och mindre näringsläckage. Och vem vet, i framtiden äter du kanske en gräs(l)ig proteinkaka till mellanmål. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: MOSTPHOTOS, JTI

– Just nu pratas det mycket om bönor och ärter men vi får inte glömma bort vallen, som är en traditionell proteingröda i Sverige. Vi är duktiga på vall, och kan enkelt odla stora mängder av bra kvalitet i vårt klimat, säger Eva Salomon, forskare på JTI. Vallen är inte bara ett utmärkt foder. Gräs, klöver och andra vallgrödor kan också göra underverk för trötta jordar, speciellt i slättbygder där det nästan bara odlas spannmål. Ensidig odling av ettåriga grödor försämrar på lång sikt jordens struktur. Genom att variera grödorna kan man öka mullhalten, vilket i sin tur ökar bördigheten. STÖRRE SKÖRD EFTER VALL Pernilla Tidåker är forskare på JTI, och leder det pågående projektet ”Räkna med vall”. – Vall i växtföljden ger så kallad förfruktseffekt. Man får alltså större skördar av de grödor man odlar efter vallen. Och vallen har fler fördelar: genom att odla fler grödor kan man sänka ogrästrycket, och därmed behovet av bekämp-

ningsmedel. Vallväxter som klöver binder kväve i marken, vilket minskar behovet av mineralgödsel. Den ständigt gröna vallen lagrar in kol vilket bidrar till att minska växthuseffekten och den minskar också risken för kväveutlakning. Men om vallen är så bra, varför väljs den bort? – En lantbrukare väljer naturligtvis att odla det som lönar sig bäst och har man ingen egen djurproduktion så kan det vara svårt att hitta avsättning för vallen, säger Pernilla Tidåker. Ett alternativ kan vara att sälja vallen som biogassubstrat. Grödor ger mycket biogas, men idag använder bara ett fåtal biogasanläggningar vall som råvara eftersom den ofta anses vara för dyr. – Vallen har en fördel som biogassubstrat jämfört med till exempel majs; den kan skördas gång på gång nästan hela året runt. Man skulle alltså kunna slå den kontinuerligt, röta den färsk och på så vis slippa lagringskostnader, säger Carina Gunnarson, forskare på JTI, som tillsammans med biogasproducenten Swedish Biogas International (SBI) och

Sveriges Lantbruksuniversitet försöker hitta skördesystem som skulle kunna göra vallrötning mer lönsamt. DJUR OCH MÄNNISKOR ÄTER PROTEIN Det biogasmikroberna vill äta är kolet i vallen. Djur – och människor – behöver istället äta protein. Det vore alltså smart om proteinet i vallen kunde utvinnas innan vallgrödan matades in i rötkammaren. Idén om att pressa saften ur grönmassa, anrika den och använda detta proteinrika bladnäringskoncentrat som djurfoder är nygammal. Moderna bioraffinaderier ökar dock möjligheterna att i framtiden utvinna proteinet som rena aminosyror, som kanske också skulle kunna användas i livsmedel. – Ännu är idéerna kanske lite utopiska, men visst kittlar tanken på att inte bara idisslarna utan även vi människor skulle kunna äta gräs, säger Eva Salomon. Kontakt: pernilla.tidaker@jti.se, carina.gunnarsson@jti.se, eva.salomon@jti.se

7


8

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

TEMA: Köttfrågan

KAMPEN OM KÖTTET TEMA: Köttfrågan TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: STAFFAN CLAESSON, MOSTPHOTOS

Försäljning av köttlådor på gården direkt till konsumenter har blivit populärt bland svenska köttdjursuppfödare. Det är ett sätt att få bättre lönsamhet, enligt Fredrik Andersson som föder upp köttdjur på Tarby Gård, norr om Stockholm. Han tycker att svenska folket ska välja

KAMPEN OM KÖTTET

svenskt kött i stället för importerat, och får stöd av forskare och myndigheter: att välja svenskt kött är bättre för klimatet, för hälsan, för den svenska lands­ bygden – och för svenska lantbrukets överlevnad.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

9

”Ge den svenske bonden chansen!”

MARIANNE HOLMSTRÖM OCH FREDRIK ANDERSSON driver sedan 1995 ett av Sveriges 17 500 nötköttsföretag.

SVENSKT KÖTT MISSGYNNAS Orsaken till att storkök (som lagar mat till bland annat skolor och sjukhus) i så stor utsträckning köper importerat kött,

är främst att reglerna för offentlig upphandling gör det svårt att upphandla svenskt kött. Vid upphandlingen ställs sällan sådana krav som gäller för svenskproducerat kött när det gäller djurskydd, djurvälfärd och antibiotikaoch hormonanvändning. Importerat kött som kan produceras med lägre krav kan därför säljas billigare än det svenska, och offentliga inköpare måste ofta välja det som är billigast. I Sverige får antibiotika ges endast till sjuka djur och Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika i djuruppfödningen. På andra håll används antibiotika för att kompensera dålig djurhållning och för att driva på tillväxten. Överanvändning av antibiotika bidrar till en allmän resistensutveckling, som gör att penicillin och annan antibiotika förlorar förmågan att bota bakteriesjukdomar, vilket är ett stort hot mot både djurs och människors hälsa. – För att stärka konkurrenskraften för svenska och lokala köttproducenter krävs att det finns genomarbetade kravspecifikationer vid offentlig upphandling som ställer krav som motsvarar svensk djurskydds- och miljölagstiftning

men samtidigt inte sätter den fria konkurrensen ur spel, säger Cecilia Lindahl, forskare vid JTI. DJURSKYDD KOSTAR Den stora ökningen av köttimport har skett under de 20 år som Sverige har varit medlem i EU. Med EU-medlemskapet har följt en öppen marknad där handel med kött (och andra varor och tjänster) sker utan handelstullar mellan EU-länderna. – Vi kommer aldrig att kunna producera så billigt kött i Sverige som i många andra EU-länder. Det kostar stora pengar att leva upp till de djurskyddslagar vi har, och i vårt klimat krävs byggnader till djuren medan man i varmare länder kan ha djuren ute året om, säger Fredrik Andersson på Tarby Gård. Fredrik Andersson och Marianne Holmström på Tarby Gård började sälja kött i lådor för ungefär 15 år sedan, för att de tyckte att de fick för dåligt betalt av slakteriet för kvigorna. De senaste åren har avräkningspriserna på nötkött gått upp kraftigt i Sverige, men de fortsätter med sin försäljning av kött­ lådor.

KAMPEN OM KÖTTET

Till Tarby Gård norr om Stockholm kommer konsumenter för att köpa lådor med svenskt kött. Där känner man inte av den konkurrens från importkött som svenska köttproducenter i allmänhet kämpar med. Samtidigt som vi äter allt mer kött i Sverige – sedan 1990 har köttkonsumtionen mer än fördubblats – är det främst importerat kött vi äter mer av. Den svenska nötköttsproduktionen har legat på ungefär samma nivå sedan mitten av 1990-talet, för att därefter sjunka under 2000-talet. Mer än hälften av det nötkött vi äter är importerat. Men trots att det importerade köttet generellt är billigare än det svenska, får svenska konsumenter ofta betala dyrt för det. Importerat nötkött går nämligen i stor utsträckning till restauranger. Omkring 80 procent av allt nötkött som används på restauranger och i storkök är importerat, medan ca 75 procent av det nötkött som säljs i butik är av svenskt ursprung.

TEMA: Köttfrågan

Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen, riktar en uppmaning till svenska politiker om att ställa samma krav på importerat kött som på svenskproducerat vid offentlig upphandling.


10

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

”DIGITALISERING KAN ÖKA LÖNSAMHETEN”

TEMA: Köttfrågan

– Vi har börjat titta på hur ökad digitalisering av informationsflödet i köttproduktionen från gården hela vägen till konsumenten kan vara ett sätt att öka svenska köttproducenters lönsamhet. Med digitalisering blir det enklare att kvalitetssortera djur och Cecilia Lindahl, JTI kött, så att köttproducenter kan få bättre betalt för sina produkter, anpassa utbudet till efterfrågan och skapa nya affärsmöjligheter. Digitalisering kan också öka effektiviteten, vilket kan leda till mindre klimatpåverkan.

KAMPEN OM KÖTTET

ATT SÄLJA KÖTTLÅDOR GER BRA LÖNSAMHET, men kräver goda samarbetspartners och en hel del arbete med logistiken, säger Marianne Holmström och Fredrik Andersson på Tarby gård.

– Köttlådorna är viktiga för lönsamheten, men också för vår drivkraft och inspiration. Det är väldigt roligt att möta kunder som är nöjda och visar uppskattning för våra produkter, säger Fredrik Andersson. Hans Agné är vd för Svenska Kött­ företagen, ett bransch- och utvecklings­ bolag som ägs av de största slakterierna i Sverige. Han tycker att försäljningen av köttlådor är ett bra komplement som fungerar bra särskilt kring stora städer. – Även om köttlådor inte passar alla uppfödare och når bara de allra mest medvetna konsumenterna, har de bidragit till att driva upp intresset för svenskt kött, och det gynnar även slakterierna, säger han. PLANERAR ATT UTÖKA Paret på Tarby Gård har 150 köttdjur av Hereford-ras och använder obetäckta kvigor för att kunna planera produktionen så att de kan slakta året om. De skickar djuren till slakteri, men tar

tillbaka ungefär 30 procent av köttet och säljer direkt till kunder hemma på gården. De har sina kunder i Stockholms­ områdets norra delar, och räknar med att bygga ut verksamheten i takt med att storstadsbefolkningen ökar och med den också efterfrågan på kött. Kunderna tar de emot hemma på gården. Köttproducenterna Thomas Jöngren och Emma Eriksson på Rotängens gård i Alunda känner inte heller av konkurrensen från importerat kött. De säljer allt kött från sin Anguskorsade besättning via lådor, till privatpersoner och allt oftare till butiker inom tio mils radie från gården. Även de har valt köttlådor av lönsamhetsskäl. – I dag ligger vi 40–50 procent över det pris vi skulle få om vi sålde via slakteri, säger Thomas Jöngren. Lönsamhet ligger också bakom Walter och Gunilla Preiholts satsning på Rörbo gård utanför Sala. De började som mjölkbönder.

– Men mjölken gick inte att leva på. Vi var tvungna att hitta på nåt om vi skulle kunna behålla gården, och köttuppfödning lönar sig bättre, säger Walter Preiholt. De byggde upp en köttproduktion av mjölkkor korsade med Hereford. Djuren går ute året om i ranchdrift och föds upp på endast gräs som produceras på gården. På vintern utfodras de med gräsensilage. Allt kött säljs via lådor. De flesta kunderna kommer till gården och handlar, men Preiholts har också leveranser till bland annat en brottarklubb i Göteborg två gånger om året. DEBATTEN OM KÖTTET Köttbönderna följer debatten om kött i media som handlar om att vi för hälsans skull borde minska på köttkonsumtionen, men framför allt följer de debatten om köttproduktion som ett klimat­ problem. – När man utser köttproduktion till en klimatbov, vill man inte ta tag i de


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

300

verkliga problemen som är användning av fossilbränsle, säger Fredrik Andersson upprört.

200 150 100 50

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0

Produktion Import Export Förbrukning

MINDRE SVINN OCH MER BIOGAS GER BÄTTRE KLIMAT

TEMA: Köttfrågan

DIAGRAMMET VISAR HUR förbrukningen och importen av nötkött ökar, medan produktionen och exporten ligger stilla eller minskar. (Statistik från Jordbruksverket, mars 2016)

JTI tar fram tekniker och metoder som kan minska negativ klimatpåverkan från köttproduktion och från jordbruket generellt. Exempel: • Utveckling av tekniker för biogasproduktion från stallgödsel (kan minska metanemissioner från stallgödsel) • Utveckling av tekniker för odling av proteingrödor i Sverige (baljväxter ger mindre klimatpåverkan och kan helt eller delvis ersätta animaliskt protein) • Projekt som lyfter fram svinnproblematik i köttproduktionen (mindre svinn ger lägre växthusgasutsläpp) • Tester av eltraktorer i inomgårdsarbete (el kan eliminera fossila växthusgasutsläpp från dieseltraktorer)

OM MAN VÄLJER SVENSKT KÖTT … … får man kött med mindre negativ klimatpåverkan … får man kött från djur som inte föds upp på antibiotika och hormoner … löper man minimal risk att smittas av salmonella … bidrar man till det svenska jordbrukets överlevnad … bidrar man till öppna landskap och biologisk mångfald … stödjer man god svensk djuromsorg

KAMPEN OM KÖTTET

MINDRE KLIMATPÅVERKAN Ett sätt att minska klimatutsläppen från nötkött, är att välja kött från svenska djur, eftersom den svenska köttprod­ uktionen generellt har mindre negativ klimatpåverkan än importerat kött. I Sverige importerar vi drygt hälften av allt vi äter – och hälften av allt nötkött – vilket betyder att vi har flyttat en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp till andra länder. Det gäller till exempel när vi köper kött från Brasilien, där man skövlar Amazonas regnskogar för att i stället ha marken till bete och odling av foder, något som orsakar 9 procent av världens totala klimatgasutsläpp.

250 1 000 ton slaktad vikt

FOSSILA UTSLÄPP DOMINERAR I debatten förekommer uppgifter om att jordbruket svarar för så mycket som 20–24 procent av jordens totala klimatutsläpp, men då har man räknat med nettoutsläpp för både jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning. Enligt siffror från Naturvårdsverket står jordbruket i Sverige för 13 procent av klimatutsläppen, varav 6,8 procent är metan från djur och 6,2 procent lustgas från odlingsmark. – Det som dominerar utsläppen av klimatgaser, såväl inom Sverige som globalt, är den fossila energianvändningen. I Sverige står fossil energi för 79 procent av alla klimatgasutsläpp, säger Jan Eksvärd, mångårig energi- och klimat­expert och numera rådgivare i hållbar utveckling åt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Men man ska inte blunda för livs­medelsproduktionens klimatpåverkande utsläpp, där kött- och mjölk­ produktion står för en betydande del, menar han. – Utsläppen från fossil energi går att ersätta med effektivisering, el och biomassa. Men vi måste ju fortsätta att producera mat, så trots att utsläppen från djur och odling av mark aldrig kan bli noll är det viktigt att vi sätter in åtgärder även där, säger Jan Eksvärd.

11


12

TEMA: Köttfrågan

01

KAMPEN OM KÖTTET

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

02

01. På Tarby gård finns totalt 150 Hereford-djur, varav en avelsbesättning på 35 kor och vanligtvis två tjurar. Just nu är tjuren Tore ensam herre på täppan. 02. Sällskapliga tvååriga Flatcoated Retrievern Busy är just det: busy=upptagen med att visa köttkorna sitt intresse.

– Svensk köttproduktion ger i genomsnitt 25 procent mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser än köttproduktion i övriga EU. Det beror på att vi har bra djuromsorg som ger friska djur som växer bra. Vi har en beteslag som innebär att kor får gå ute flera månader om året och beta på gräsvallar och naturbeten som binder in kol i marken. Med bete behöver inte djuren i samma utsträckning utfodras med odlade grödor som spannmål, vilket minskar klimatpåverkande energianvändning. Vi har också en bra gödselhantering som förhindrar läckage av metan, säger Eva Salomon, forskare på JTI. ÄT MINDRE MEN KÖP SVENSKT Det svenska köttet är ofta dyrare än det importerade, men om vi samtidigt minskar på köttkonsumtionen av hälsoskäl, så kan vi ju köpa svenskt de gånger vi köper kött. Då bidrar vi både till klimatet och till vår egen hälsa, menar hon. – Att köpa svenskt kött ger också stöd för öppna landskap och biologisk mångfald – många djur- och växtarter gynnas i jordbruksmiljö – och för det

svenska jordbrukets överlevnad. Om vi ska ha ett svenskt jordbruk, så krävs det att lantbrukarna får betalt för de varor de producerar, säger Eva Salomon. Trots framgångarna för svenska köttlådor och trots att den svenska marknadsandelen för nötkött ökade något både under 2014 och 2015, är nötköttbranschen oroad över den långsiktigt nedåtgående trenden. Jordbruksverkets statistik från mars i år visar att antalet nötköttsföretag med fler än tio nötkreatur går stadigt nedåt. År 2015 fanns knappt 17 500 nötköttsföretag i Sverige, många av dem småskaliga på hobbynivå i syfte att hålla betesmarker öppna. – Det stora problemet är bristen på kalvar. Två tredjedelar av alla kalvar till köttproduktionen kommer från mjölkraskor, och när antalet mjölkkor sjunker minskar underlaget för köttuppfödningen, säger Hans Agné, vd för Svenska Köttföretagen. STRATEGI FÖR SVENSK MAT Bristen på kalvar och behovet av fler dikor poängteras också i den Handlingsplan Nöt som har tagits fram av bran-

schen under Svenska Köttföretagens ledning. En av slutsatserna i handlingsplanen är att det behövs en tydlig politisk viljeriktning för att den svenska nötköttsbranschen ska kunna växa och få bättre konkurrenskraft. Det betyder att man bland annat vill påverka utformningen av den nationella livsmedelsstrategin i den riktningen. – Jag skulle önska att det fanns en politisk vilja att Sverige ska ha en konkurrens­kraftig livsmedelsproduktion, säger Hans Agné. En av de saker han tror är viktiga för att uppnå detta är förändrade regler vid offentlig upphandling. – Då ska de svenska djurskydds­ lagarna gälla även för importerat kött. Allt annat är dubbelmoral! säger han. Regeringens pågående livsmedels­ strategiarbete är inriktat på att stärka svensk livsmedelsproduktion, från jordbrukets produkter till varorna i affärerna och maten på restaurangerna, och ett förslag till strategi väntas före halvårsskiftet. Kontakt: eva.salomon@jti.se, cecilia.lindahl@jti.se


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

TEMAREPORTAGE

13

3,0

1,2

1,1

KAMPEN OM KÖTTET

0,07

TEMA: Köttfrågan

1,8

KLIMATPÅVERKAN FRÅN MAT, BILAR, UPPVÄRMNING AV BOSTÄDER OCH FLYG Jämförande utsläpp från mat, bilar, uppvärmning av bostäder och flyg i Sverige omräknat till koldioxidekvivalenter (CO2) per person och år, utslaget på alla invånare (Naturvårdsverkets statistik, 2015). • Utsläpp från genomsnittlig matkonsumtion: 1,8 ton. • Utsläpp från privat bilkörning: 1,2 ton. • Svenskarnas inrikes och utrikes flygresande: 1,1 ton. • Uppvärmning av bostäder: 0,07 ton. • En flygresa Thailand tur och retur (Arlanda-Krabi): 3 ton.


14

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

REPORTAGE

01

JTI HAR ett samarbetsavtal med det tyska institutet DBFZ.

02

03

01. Som underkonsult till JTI i ett forskningsprojekt om rötning av överbliven biomassa, ska DBFZ använda sin biogasanläggning i Leipzig. 02. JTI-forskaren Ulf Nordberg visar Erik Fischer den pluggflödesreaktor som har byggts i JTI:s verkstad utifrån DBFZ-ritningar. 03. Erik Fischer, miljöingenjör vid Deutsches Biomasseforschungszentrum (DBFZ) i Leipzig, är en av JTI:s två kontaktpersoner vid DBFZ.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

REPORTAGE

BIOGASSAMARBETE TILL NYTTA FÖR HELA EU När tyske Erik Fischer studerade bioenergi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala för 12 år sedan, kom han i kontakt med JTI. Det utvecklade sig så småningom till ett unikt samarbete mellan JTI och DBFZ, ett statligt institut för bioenergiforskning i Leipzig. TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI, DBFZ

Erik Fischer återvände hem efter Uppsala­ studierna med en miljöingenjörexamen i bagaget. Han anställdes vid DBFZ (Deutsches Biomasseforschungszentrum), och där dök tanken upp att de tyska och svenska instituten skulle kunna samarbeta. DBFZ har 200 anställda och bedriver liksom JTI tillämpad forskning, inriktad på produktion av el, värme och driv­ medel från organiska restprodukter och bioenergiråvaror. Nu har DBFZ och JTI sedan 2012 ett avtal om samarbete på flera nivåer, bland annat när det gäller forskningsprojekt. – DBFZ har verksamhet över hela världen, men JTI är det enda institut som vi samarbetar med på det här sättet, säger Erik Fischer under ett av sina besök på JTI. PLANERAR PROJEKT Han har kommit till Uppsala för att tillsammans med JTI-forskarna Henrik Olsson, Johan Andersson, Carina Gunnarsson och Mats Edström planera

inför två samarbetsprojekt som startar under våren 2016. Dels det EU-finansierade projektet ”Record Biomap” om marknadsmöjligheter för småskalig uppgraderingsteknik av biogas på Europamarknaden, dels ett projekt om rötning av överbliven biomassa som Energimyndigheten finansierar. SAMMA FILOSOFI – Genom samarbetet kompletteras vår kompetens med kunskap från den betydligt större och innovationsdrivna tyska marknaden. Det här är det mest konkreta och fruktbara internationella samarbete JTI har. Det underlättas av att DBFZ har samma filosofi som JTI när det gäller effektivitet och hög leverans­ kvalitet i alla led, säger Gustav Rogstrand, chef för JTI:s miljösektion. I det nya gemensamma EU-projektet ska även det polska universitetet UMW i Olsztyn delta. – Vårt samarbete med JTI gagnar inte bara Tyskland, utan hela EU. Sverige har

mycket hög kunskap om behandling av gödsel och om småskalig biogasproduktion, och vi jobbar till exempel med Polen för att de behöver den kunskap som finns i Sverige, säger Erik Fischer. Även i Tyskland, med cirka 8 000 biogasanläggningar, finns i dag ett ökat intresse för småskalig biogasproduktion. En ny lag från 2014 för förnybara energikällor har kraftigt minskat inmatnings­ tariffen och de bonusar som man tidigare fick i Tyskland för el producerad från bioenergi. – Tyskland håller på att byta biogasfokus, från lokal elproduktion till uppgradering av biogas. Den uppgraderade biogasen matas in på gasnätet, och biogasen blir på så sätt en flexibel energikälla som kan användas till både uppvärmning, fordonsbränsle och elproduktion, säger Erik Fischer. Kontakt: gustav.rogstrand@jti.se

15


16

REPORTAGE

BÖNOR FÖR BÖNDER PÅ HUGGET Både konsumenter och restauranger vill ha dem: klargröna, krispiga sojabönor som odlats i Sverige. Tillsammans med SLU vill JTI gärna få igång en odling som kan möta efterfrågan. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: JTI, MOSTPHOTOS

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

EDAMAME …  kallas de sojabönor som skördas gröna. Namnet kommer från Japan, men bönorna odlas också i bland annat Kina och USA.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

01. Edamame är sojabönor som skördas ”omogna” och gröna. 02. JTI:s tidigare försök visar att soja går bra att odla så långt norrut som i Mälardalen. 03. Fredrik Fogelberg och Anna Mårtensson har köpt edamamefrön från Japan.

REPORTAGE

01

03

02

– Konsumenterna är positiva till svensk soja eftersom den inte bidrar till skövlingen av regnskogar och förutsätts odlas utan genmodifiering och med minimal användning av bekämpningsmedel, säger Anna Mårtensson, professor vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), där man genomfört en enkätundersökning om inställningen till svensk soja. Intresset visade sig vara stort och tillsammans med JTI:s bönexpert Fredrik Fogelberg ska Anna Mårtensson nu provodla edamame-bönor på Öland och nästa år även i Dalsland. Finansiering har de fått från Ekahagastiftelsen. OMOGEN SOJA Edamame är soja som skördas medan baljorna fortfarande är gröna och omogna. Att bönorna skördas tidigare kan innebära en fördel. I vanliga fall skördas soja sent på året, så sent att hela skörden kan gå förlorad om hösten är kall och regnig. Odlar man edamame ökar sannolikt chansen att hinna bärga skörden i tid.

Det finns också en prisfråga att ta med i beräkningen. Edamame odlas för livsmedel och inte som annan soja till foder. Eftersom konsumenterna är villiga att betala helt andra summor för lokalodlad färsk edamame än vad odlare får betalt för fodersoja, ger edamameodling möjlighet till bättre lönsamhet. LYCKADE FÖRSÖKODLINGAR Fredrik Fogelberg har testodlat soja tidigare och vet att det fungerar långt upp i Mälardalen, men nu är det andra sorter som gäller – och andra utmaningar. Odlingstekniskt tror han inte att det blir några problem, även om edamamefröna behöver något varmare jord för att gro. – Vi lägger årets inledande försök på Öland för att kunna samordna med andra bön- och ärtförsök, men redan nästa år är tanken att skala upp ytorna för att passa maskinell skörd. Den som vill odla måste nämligen ställa sig frågan: vem ska tröska? konstaterar Fredrik Fogelberg.

Färska sojabönor skördas med samma typ av tröska som ärter och sådan finns idag bara på två ställen i Sverige: i Skåne och Dalsland där ärtodlingen finns. Även förädlingen, från skörd till kokning och snabb nedfrysning, är en fråga som måste lösas om vi ska få se en större odling av edamame i Sverige. Varken Fredrik Fogelberg eller Anna Mårtensson tror dock att vi kommer att få se några milsvida fält med baljtyngda edamameplantor. Troligare är att edamame kommer att odlas i mindre skala av grönsakintresserade odlare och säljas lokalt. Kanske skördas för hand, eller med nyutvecklad småskalig teknik. – Framtiden beror på hur innovationsbenägna lantbrukarna är. Det här är en gröda för lantbrukare som är på hugget och vågar testa nya affärsidéer, säger Anna Mårtensson. Kontakt: fredrik.fogelberg@jti.se

17


18

REPORTAGE

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

RELATION TILL JTI: Hållbar Consulting (HC) är ett av JTI:s fem utländska intressentföretag och samtidigt JTI:s miljökonsult i Nordamerika. JTI avslutar i år två kanadensiska projekt i samarbete med HC. Det ena handlar om att utvärdera teknik för framställning av ren koldioxid ur smutsig deponigas för användning som gödselmedel i växthus. Det andra är en utvärdering av möjligheten att göra syntet­ gas av fastgödsel (höns och häst). Ett tredje projekt är under förhandling.

EFTERFRÅGAD EXPERTIS. Kanadas och USA:s befolkningar växer, och i och med det också intresset för miljö- och klimatfrågor – och efterfrågan på miljöteknikkompetens. Genom sitt företag Hållbar Consulting öppnar konsulten Matt Dickson vägen till den Nordamerikanska marknaden för JTI.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

REPORTAGE

HÅLLBAR KONSULT I KANADA “Hållbar” är ett ord som inte används i Kanada. Därför väcker företaget “Hållbar Consulting” viss förvåning i kanadensiska affärssammanhang. – Jag valde namnet för att poängtera anknytningen till Sverige, säger företagets vd Matt Dickson som sedan två år tillbaka är JTI:s lokala partner i Kanada och USA. TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI

Hållbar Consulting och Matt Dickson står för kundkontakter, projektledning och finansiering och marknadsför JTI:s expertis i Nordamerika. JTI bidrar till­sammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med teknisk kompetens. Samarbetet handlar om att hitta praktiska och kostnadseffektiva lösningar på avfallsproblem, produktion av förnybar energi och hantering av biomassa för att på bästa sätt hantera och utnyttja lokala möjligheter och utmaningar. – JTI:s spetskompetens inom jordbruks- och miljöteknik tillsammans med SP:s breda kompetens gör det lätt för mig att erbjuda kunderna kompletta lösningar på alla typer av behov de kan ha inom detta område, säger Matt Dickson. UNDERKONSULT FÅR SKYDD Han utvecklar projekten och skriver kontrakt med kunderna, och använder sedan JTI som underkonsult. Det öppnar vägen för JTI till nya utländska marknader, samtidigt som det skyddar JTI från Nordamerikas tuffa affärsklimat. Själv kommer Matt Dickson från Storbritannien och har de senaste tio åren arbetat med avfallsfrågor och biomassa inom jordbrukssektorn i Kanada – bland annat som bioenergi- och avfallshante-

ringsexpert på Kanadas jordbruksdepartement och hos lantbrukarnas medlemsorganisation i Kanada – motsvarande svenska LRF – innan han startade eget konsultföretag. VÄXANDE BEFOLKNING Kanadas förhållandevis lilla befolkning i ett mycket stort land är en förklaring till varför hållbarhet inte har varit viktigt på samma sätt som i många av Europas tätbefolkade länder, menar han. – Men när USA:s och Kanadas befolkning växer och medvetenheten ökar om att hållbarhet är viktigt, vill allt fler bli bättre på sånt som hantering av stallgödsel, livsmedelsavfall och avloppsslam, säger Matt Dickson. Kanada ligger långt från Sverige, men nio timmars tidsskillnad och ett stort geografiskt avstånd är inget hinder för samarbete. – Så här långt har allt fungerat jättebra. Matt Dickson har kontakt med kunderna och tar hand om alla finansieringsfrågor på kanadensiska sidan; vi tar hand om de tekniska aspekterna. Sedan har vi möten varje vecka på internet för att stämma av och försäkra oss om att arbetet följer planeringen, säger Johan Andersson, projektledare på JTI.

TRE FRÅGOR TILL HÅLLBAR CONSULTING Vilka av JTI:s tjänster är viktigast i Nordamerika? – När det gäller bioenergi, avfallshantering och biomassa behöver vi allt ni har! Hur värderar dina kunder miljöteknikkompetens från ett svenskt forskningsinstitut? – Nordamerikanska kunder värderar svensk kompetens mycket högt, därför värdesätter de vad JTI:s personal har att säga. Varför valde ni att samarbeta med JTI? – Av många skäl, men det viktigaste är JTI:s kompetens och att JTI inte är knutet till en specifik typ av teknik eller teknisk produkt.

LÄS MER … … på Hållbar Consultings webbsida hallbarconsulting.com. I en blogg där berättar Matt Dickson för Nordamerika om JTI:s och SP:s verksamhet.

19


20

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

DAGS ATT TESTA SPRUTORNA Från den 26 november 2016 måste alla växtskyddssprutor i Sverige vara funktionstestade samt godkända av Jordbruksverket. Detta kommer troligen att innebära att många äldre, mindre sprutor pensioneras.

– Många gånger kan det vara en god idé att köpa spruttjänster om arealen är liten. Då slipper man upprätthålla sprutbehörigheten, underhålla sprutan och hantera kemikalier i samband lagring och sprutning, säger Per-Anders Algerbo, forskare på JTI. En nackdel med att inte ha egen spruta kan vara att bekämpningen inte blir utförd vid optimal tidpunkt. Det kan i vissa områden motivera investeringar i moderna, mindre sprutor och eventuellt bryta de senaste årens trend med allt större och allt mer avancerade sprutor. Kontakt: per-anders.algerbo@jti.se

PER-ANDERS ALGERBO GER SPRUTTIPS En spruta i bra skick ökar möjligheten till bra precision i bekämpningen, vilket innebär att mängden preparat kan minskas. Det är bra för naturen, arbetsmiljön och plånboken.

1. SE ÖVER DIN SPRUTA INFÖR FUNKTIONSTESTET • K  ontrollera att personskydd på kraftöverföringsaxel fungerar. Utan fungerande skydd genomförs inget test! Även andra skydd och hjälpmedel som finns ska vara ok, till exempel, preparatpåfyllare, silar m.m. • Se över tank, slangkopplingar och armatur så att det inte finns läckage.

SPRUTDEMO I FÄLT

• Säkerställ att rampen inte glappar i leder och att den håller sig jämt över marken.

Under lantbruksmässan Borgeby fältdagar 29–30 juni leder Per-Anders Algerbo HIR Skånes maskindemonstra­ tion av växtskyddssprutor. Där kan man bland annat se hur väl sprutbommarna uppför sig på ”sprutbanan”, där det svänger, skakar och lutar.

• Med sprutan igång synas alla munstycken så att alla verkar ha ok ”dusch” samt att droppskydden fungerar. Kontrollera samtidigt att manometern inte pulserar och att omrörningen är tillfredsställande vid högsta rekommenderade tryck.

2. SATSA PÅ AUTOMATISK SEKTIONS­ KONTROLL • Tänk på miljön, minska överlapp och spara preparat och pengar. Både för stora och små sprutor är sektions­ kontroll med automatisk till-/frånslag med hjälp av GPS teknik väl värd investeringen.

3. BLI VÄN MED HJÄLPREDAN • Med Säkert växtskydds verktyg ”Hjälpreda” får du koll på aktuella fasta och anpassade skyddsavstånd, men också vilka munstycken du kommer att behöva. Använd alltid senaste utgåvan! Glöm inte att det för vissa preparat också kan ställas krav på munstyckstyp.

4. KALIBRERA • Spruta inte mer eller mindre än planerat. För mycket preparat blir en miljöbelastning och för lite preparat medför risk för dålig effekt. Båda fallen ger sämre ekonomi. Kalibrera sprutan varje år samt vid byte av munstycke, ändring av vätskemängd m.m.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

MYCKET ATT TJÄNA PÅ RÄTT TRANSPORT Transporter är en central verksamhet inom jordbruket, och med rätt fordon till olika typer av transporter finns det stora möjligheter att spara energi, pengar och miljö. Jonas Engström på JTI har räknat på detta tillsammans med LRF och Lantmännen VäxtRåd, och funnit att svenska jordbrukare skulle kunna spara totalt 870 miljoner kronor med rätt transport. Om grannar vågade pröva en så okonventionell lösning som att skifta mark med varandra finns det ytterligare att vinna tror Jonas Engström, som funderar vidare på hur det skulle kunna ske. Energimyndigheten bidrog till finansiering av undersökningen.

EN STOR DEL AV Östersjöns övergödning orsakas av ammoniakkväve från stallgödsel.

SUR GÖDSEL BRA FÖR ÖSTERSJÖN Luftburet kväve från gödsel bidrar till övergödningen av Östersjön. Ett sätt att minska övergödningen är att tillsätta svavelsyra i flytgödsel före spridning på åkrarna. Då blir mer kväve kvar i gödseln, så att den också gör större nytta i odlingarna.

– Stallgödsel är den främsta källan till emissioner av ammoniakkväve kring Östersjön, där många av jordbruken drivs storskaligt med stora djurbesättningar. Emissioner av ammoniakkväve från stallgödsel hamnar så småningom genom regn och avrinning i havet och bidrar kraftigt till övergödningen, säger JTI-forskaren Erik Sindhöj. Tekniken att surgöra flytgödsel för att minska förluster av ammoniakkväve har utvecklats i Danmark, och nyttan av den har bekräftats av forskare vid JTI. Dessa kunskaper ska nu tillämpas i det gigantiska

projektet Baltic Slurry Acidification, som har fått 50 miljoner kronor från den regionala EU-fonden Interreg Baltic Sea Region. Sjutton deltagande parter från åtta länder runt Östersjön ska under tre år göra surgörningstekniken känd och använd. – Huvudsyftet är att minska luftburen övergödning av Östersjön, men vi hoppas också att tekniken ska bidra till en mer konkurrenskraftig och uthållig jordbruksnäring, säger Erik Sindhöj som leder hela projektet. Deltagarna i projektet kommer från Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Sverige. Kontakt: erik.sindhoj@jti.se

FÄRSKA ÅKERBÖNOR FÖR FRYSEN Den allt populärare åkerbönan skördas fortfarande oftast mogen och torkas för att bli foder till mjölkkor och grisar, men det finns också en marknad för att använda ”omogna”, gröna bönor till livsmedel. Det tror Fredrik Fogelberg, bönexpert på JTI. – Den traditionella frysta blandningen ärter, majs och paprika skulle lika gärna kunna bestå av åkerböna, majs och paprika. Odlarna är intresserade, producenter av frysta grönsaker är intresserade och vi kan i princip använda den kedja från skörd till frysdisk som redan finns för gröna ärter. Med finansiering från SLF, SLO och EU-projektet Eurolegume studerar JTI nu bland annat vilka åkerbönsorter som fungerar bäst för kokning och frysning samt när och hur bönorna ska skördas.

21


22

JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

HISS OCH DISS FÖR KALVNINGSDETEKTOR En termometer i kons vagina som larmar via SMS när förlossningen är på gång ger bra koll på kalvningen, men innebär också en olycksrisk för den person som ska föra in termometern eftersom korna har en tendens att sparkas. Det visar den studie med kalvningsdetektorn Vel´Phone som JTI har genomfört. – När termometern väl är på plats är tekniken tillförlitlig och enkel, men korna reagerar negativt på insättningen, de kröker rygg och står med lyft svans ganska länge efter insättningen. Den som ska sätta in termometern bör ha bra kunskap om kors anatomi och vara van vid att inseminera kor, säger Ann-Kristina Lind, forskare på JTI.

BYGG INTE FÖR LITEN TORK! MINDRE ENERGI MED ELDRIFT En eldriven lastmaskin förbrukar bara en fjärdedel så mycket energi som en jämförbar dieseldriven maskin vid samma arbetsuppgifter. Det visar ett fälttest som JTI har genomfört med den batteridrivna kompaktlastaren eHoftrac från Weidemann. – Elmaskinen upplevdes också som mer smidig och kvickare än den dieseldrivna vilket bland annat kan bero på att hydrauliken är helt frikopplad från framdrivningen, säger Ola Pettersson på JTI, som leder ett projekt där den eldrivna kompaktlastaren testas på fyra djurgårdar.

Intresset för att bygga egen spannmålstork uppges öka, kanske delvis för att man kan få investeringsstöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram. JTI:s spannmålsexpert Nils Jonsson påpekar att det är viktigt att matcha torkens kapacitet mot skördetröskans storlek, så att inte lagringstiden före torkning blir för lång. Om fuktig spannmål lagras för länge tillväxer mögelsvampar som producerar gifter som det cancerframkallande ochratoxin A. Kylning av fuktig spannmål genom luftning fördröjer bara mögeltillväxten, och vid torkning med kalluft eller vid silotorkning med omrörare får torkningen inte vara för långsam. För maximala lagringstider, se Nationella branschriktlinjer för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd som kan hämtas från Jordbruksverkets webbplats sjv.se. För att beräkna lämplig kapacitet i torken, se Uppdatering av gårdens spannmålstork som Nils Jonsson har sammanställt på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. Den kan hämtas på sla-arbetsgivarna.org.

JORDEN BEHÖVS TILL MAT I Sverige finns i dag endast 0,3 hektar åkermark per invånare för livsmedelsproduktion, och varje år används 600–700 hektar åkermark till ny bebyggelse. JTI:s forskare Johanna Olsson vill tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utveckla strategier för framtida stadsbebyggelse och för hur exploatering av åkermark ska minimeras. Det skulle till exempel kunna ske genom förflyttning av matjordslager, stadsodling och system för miljökompensation vid exploatering.


JTI / DRIV SOMMAREN 2016

NYHETER

M AR KN

ADSÖVE

Produ enskiltkter för avlopp

Version

RS IK T

1:2, ma j 2016 1

FORDONSGAS PÅ FRAMMARSCH

NY VA-ÖVERSIKT

Att uppgradera sin biogas, alltså rena den till fordonskvalitet, är drömmen för många mindre biogasproducenter. Intresset var stort när JTI tillsammans med Hushållnings­ sällskapet visade upp den uppgraderingsanläggning som nu finns på plats på Sötåsens naturbruksgymnasium. Anläggningen är en uppskalning av den billiga, småskaliga teknik för uppgradering som JTI har utvecklat tillsammans med SLU och som består av en bubbelkolonn och ett askfilter.

VA-guidens populära marknadsöversikt Produkter för enskilt avlopp har uppdaterats. Den listar toaletter och förtill­ verkade anläggningsdelar för avloppsrening, och vänder sig i första hand till fastighetsägare. I den nya versionen finns oberoende bedömningar av produkterna – bedömningar som har gjorts i samarbete med JTI – och dessutom en helt ny kategori: fosfor­ filter. Översikten finns att ta del av på avloppsguiden.se.

MOBIL BIOGASPILOT PÅ EXPORT

FLYTANDE BIOGAS FÖR TUNGA FORDON

JTI:s biogasexpertis är efterfrågad även utomlands. Miljöavdelningen på det argentinska avfallsbolaget Benito Roggio Ambiental vill satsa på biogas och har därför varit i Sverige för att gå en kurs i biogasproduktion hos JTI. De argentinska representanterna blev mycket intresserade av den mobila biogas­ pilotanläggning som JTI har konstruerat, och nu har bolaget börjat bygga en egen pilot­ anläggning för biogasförsök i Argentina utifrån JTI:s koncept och ritningar. JTI:s mobila biogaspilot är den enda i sitt slag i Sverige och kan bland annat användas för att testa och optimera processen vid en biogasanläggning.

Biogas fungerar bra som alternativ till diesel vid lokala och regionala transporter, men för tunga fossilfria transporter över långa avstånd är biogas i flytande form (LBG) bättre. JTI koordinerar ett projekt som ska hitta nya vägar för ökad produktion av flytande biogas i Sverige. Projektet finansieras av Vinnova och sker i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, IVL Svenska Miljö­ institutet, Swedish Biogas International och Biogas Öst. Idag finns bara en anläggning för produktion av flytande biogas i Sverige, och sex tankställen för flytande gas.

KAMMARE HÅLLER KOLL PÅ KLIMATGASER JTI har i pilotförsök visat att lager med orötad och rötad gödsel läcker metan och lustgas. Men hur stora är emissionerna från storskaliga gödsellager på gårdar och biogasanläggningar? För att kunna göra emissionsmätningar i fullskala bygger JTI en ny mätutrustning: en så kallad dynamisk kammare som placeras på gödselytan. Metangasemissionerna mäts med infrarött ljus och lustgasemissioner genom analys av gasprover i laboratorier.

NYHETER FRÅN JTI Vill du prenumerera på nyheter från JTI via din e-post? Anmäl dig på www.jti.se.

VI SES PÅ FACEBOOK JTI finns på Facebook och LinkedIn. Där kan du följa vår verksamhet och kommunicera med oss.

VISSTE DU ATT ... … JTI AV HÄNSYN till sina grannar har byggt ett tättslutande rum kallat ”kuvösen” i ett av sina laboratorier. Där hanteras material som luktar illa, till exempel organiskt avfall (gödsel, matrester m.m.) som används i JTI:s biogasprojekt.

23


Avsändare: JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala

KLARA LÖFKVIST, HORTONOM PÅ JTI:S KONTOR I SKÅNE OCH EXPERT PÅ VÄXTSKYDDSFRÅGOR FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION, SÄRSKILT I VÄXTHUS:

VARFÖR KARTLÄGGER DU UNGA MÄNNISKORS INTRESSE FÖR KRUKVÄXTER? – Krukväxtodlare är helt beroende av vad som går att sälja, och måste ha koll på trenderna. De behöver veta vad morgondagens köpare av krukväxter vill ha. Vad vill de unga vuxna ha, tror du? – Vi går mot krukväxter som har andra funktioner än att bara vara en fröjd för ögat. Ätliga krukväxter är en tydlig trend. Intresset för egen odling ökar, i fönstret, på balkongen, på taket. Köksväxter som tomater, chili och kryddor. Då behövs bra plantor att börja med. Varför ätliga krukväxter? – Det har blivit viktigt att veta vad man stoppar i sig. Genom att välja svenska plantor gör man ett bra miljöval. Här behöver vi inte använda så mycket växtskyddsmedel, eftersom trycket från skadeinsekter och skadesjukdomar är lågt. I svensk krukväxtodling används dessutom allt oftare biologiskt växtskydd. När man köper en svensk krukväxt kan man få växtskydd med sig hem i form av några bladlusätande steklar! Kan krukväxter ha andra funktioner än att vara dekorativa och ätliga? – Det är väl känt att gröna växter får oss att må bra, och att de tillför fuktighet till den torra inomhusluften. Mindre känt är kanske att många krukväxter har en luftrenande effekt. Amerikanska undersökningar visar att till exempel murgröna och svärmors tunga renar luften från bensen, formaldehyd och trikloretylen, ämnen som finns i plaster, spånplattor, rengöringsmedel m.m. Det måste vi lära de unga! Kontakt: klara.lofkvist@jti.se Kartläggningen ”Krukväxter till unga” genomförs av JTI tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, i nära samarbete med LRF Trädgårds prydnadsväxtsektion, Mäster Grön och Blomsterfrämjandet. Finansiär: Tillväxt Trädgårds tillväxtfond.

DRIV sommaren 2016  

Ett magasin från JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you