Issuu on Google+

driv

Ett magasin från JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik

# 1.2013

för ändr at klimat utmanar for skar na Redskapet som kan så, hacka och spruta Jakt på nya biogassubstrat

nyheter Effektiv kartläggning av vildsvin i Lean passar även på gården i Satsa på egen tork när priserna svänger i JTI:s pilot testar processen i Sveriges enda provplats för små reningsverk i Billig bädd minskar kem-spill i Kina reportage ”Stallgödsel är en resurs!” i Verkstadstekniker bollar idéer


2

JTI / driv Driv #1.2013

välkommen Nyheter

JTI erbjuder lösningar

V

i står alla inför en stor utmaning, när det gäller hur vi ska ta oss från en fossil till en biobaserad ekonomi. Vi vet att den lättillgängliga oljan håller på att sina, och att det av ekonomiska och klimatmässiga skäl är nödvändigt att hitta hållbara energislag. Denna omvälvning kommer att kräva nya lösningar på många områden, bland annat inom jordbruket – men det finns alternativ, det finns lösningar. Du kan nå många lösningar med JTI:s hjälp. JTI är ett företag som har specialiserat sig på hållbar utveckling och konkurrenskraft inom områdena jordbruk, miljö och energi. På JTI gäller samverkan, utveckling och tillämpning utifrån kundens idé och behov. JTI:s mål är att forskning och utveckling ska ha avsättning i verkligheten. Ett exempel är biogasen, där samhället nu efter­frågar mer än vad som produceras. Tillsammans med lant­bruksföretag, maskin­ tillverkare, högskolor, universitet osv har JTI kommit långt i utvecklingen av avfallsbaserade biogasprocesser som kan sänka kostnaden och därmed öka lönsamheten i enskilda företag. Med den mobila biogasanläggning som JTI har byggt kan man handfast hjälpa till att optimera biogasprocessen och öka gasutbytet i stora samrötningsanläggningar.

På motsvarande sätt jobbar JTI med GPSoch kamerateknik för att utveckla ”den intelli­ genta gården” utifrån företags behov av att precisionsstyra redskap och optimera trafikflödet på gården, och på ännu mer konkret nivå med utbildning av maskinförare i sparsam körning. Inför framtidens växtodling jobbar JTI tillsammans med LRF, SLU, odlingsföretag och rådgivare med teknikutveckling för att effektivisera användningen av kemiska och biologiska bekämpningsmedel. JTI växer och expanderar, med allt fler anställda och kontor i både Uppsala och Lund. Den kompetens som JTI kan erbjuda sina kunder har också ökat dramatiskt, sedan företaget blev en del av SP-koncernen. Att vända sig till JTI är därför definitivt ett alternativ när du vill ha både en konkurrens­ kraftig lösning och en hållbar framtid.

Bengt Persson, styrelseordförande i JTI AB


JTI / driv #1.2013

innehåll

Klimatet utmanar växtodlingen

6

4 Vildsvinens framfart kartläggs från ovan

16

verkstad med möjligheter

10

Vi behöver mer biogas!

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin som utkommer 2 gånger per år. Redaktion JTI Kommunikation. Adress JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. Grafisk form Matador Kommunikation. Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö. Upplaga 1.500 ex. ISSN 2001-4880 Adressändring info@jti.se. Eftertryck Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via JTI:s publikationstjänst, tel 018-67 11 00. Magasinet kan även läsas online, via www.jti.se. Omslagsbild Johanna Olsson, JTI. Foto: Rickard Nilsson. fotografer Rickard Nilsson, Carla Karlsson, Götene Gårdsgas, Jakob Dahlström, Dick Gillberg och JTI.

3


4

JTI / driv #1.2013

Nyheter

Vildsvinens framfart kartläggs från ovan Sönderbökade vallar och förlorad skörd. Den stadigt växande vildsvinsstammen i Sverige får konsekvenser för jordbruket. Med hjälp av JTI:s förarlösa flygplan kartläggs vildsvinens framfart på Mörkö i Sörmland.

används för att skapa kartriktiga och högupplösta översiktbilder. Bilderna kan till exempel visa var vildsvinen trampat ner spannmålsgrödorna eller bökat upp klövervallen. Ingen ersättning Under 2010–11 orsakade vildsvinsska­ dorna ca 2–3 % skördebortfall i studie­ området på Mörkö, men det utgår inga ersättningar för skador på gröda orsakade av vildsvin. – Eftersom många bönder upplever problem med vildsvinen är det viktigt att i alla fall hitta en metod för att skatta omfattningen av dessa skador på ett kostnadseffektivt och korrekt sätt, säger Gunnar Jansson.

Mer än 70 procent av den direkta energi som idag används inom jordbruket har fossilt ursprung. Det är för mycket tycker Lantbrukarnas riksförbund, som undersöker hur ett svenskt jordbruk kan bli oberoende av fossil energi.

– Vi tittar på olika sätt att inventera vild­ svinsskador i grödor. Under två år har vi gått till fots och mätt upp skadorna. Det fungerar jättebra, men om man kan få samma resultat genom att använda flygbilder kan inventeringen göras effektivare, säger Gunnar Jansson, forskare vid Grimsö forskningsstation, som anlitat JTI: certifierade ”pilot” Niklas Adolfsson. JTI:s robusta lilla flygplan är utrustat med inbyggd kamera och en GPS, som tillsammans med en GIS-programvara

Enligt LRF:s klimatpolicy ska de gröna näringarna ligga i framkant när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. – Det här gäller bland annat koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Vi vill stödja Sveriges bönder att bli mer resurseffektiva. Då kan de minska på både kostna­ derna och utsläppen, säger Jan Eksvärd, expert på hållbar utveckling på LRF. På vissa områden kan omställ­ ningen till förnybar energi ske relativt enkelt och med befintlig teknik, som till exempel uppvärm­ ning av stallar och växthus och torkning av spannmål. Att köra traktorer och maskiner på förnybara drivmedel kräver däremot lite mer. – Här behöver bonden aktuellt beslutsunderlag. Tillsammans med JTI har vi tagit fram ett material kring de regelverk som idag finns för användning av olika biodrivme­ del. JTI har också fått i uppdrag att titta på kostnader för att byta till biodrivmedel ute på gårdarna, och planerar en förstudie när det gäller små, eldrivna gårdstraktorer, säger Jan Eksvärd.

Foton från luften avslöjar vildsvinen. Viltskador inventeras vanligen till fots, men vildsvins­ forskarna vill gärna hitta alternativa metoder. Högupplösta bilder tagna med JTI:s UAS (Unmanned Arial System) kan göra kartläggningen enklare och billigare.

För ett fossil­ fritt jordbruk

Kontakt: niklas.adolfsson@jti.se


JTI / driv #1.2013

Nyheter

Ordning och reda i stallet. Företagsfilosofin Lean kan effektivisera arbetet på gården, men innebär också förändringar i arbetsmiljön.

lean ger lönsamma lantbruk Kan en företagsfilosofi från japansk bilindustri verkligen fungera på en svensk mjölkgård? Ja, svarar JTI:s forskare som undersökt hur Lean-modellen kan införas i gris-, mjölk- och spannmålsproduktion i samarbete med SIK och HS Halland.

– Genom att se på sin verksamhet med nya ögon går det att hitta effektivare sätt att arbeta. Det kan vara något så enkelt som att se till att verktygen ligger där de ska så att man slipper springa och leta. Lean går ut på att hitta rutiner och göra verkstad av sunt förnuft, säger Anna Rydberg, chef för JTI:s jordbrukssektion. MÅSTE ANPASSAS Men hon betonar också att Lean handlar om företagsutveckling, och måste anpassas efter varje företag. Att ett sätt att arbeta fungerar på en gård behöver inte betyda att det också fungerar hos grannen.

Karin Andersson är doktorand vid JTI och KTH och arbetar i ett projekt där hon ska ta reda på vad som händer med den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön när Lean införs på gårdarna. INTERAKTIV FORSKNING – Lean är fortfarande ett ganska nytt arbetssätt inom jordbruket, och det finns mycket kvar att utveckla. Jag ska använda en interaktiv forskningsmetod, vilket innebär att jag inte bara ska obser­ vera vad som händer. Det jag kommer fram till ska också direkt bli en del av det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Karin Andersson. Lean bygger på att medarbetarnas engagemang och goda idéer tas tillvara. Förändringen i arbetssätt och företags­ kultur måste komma inifrån och förankras ”på golvet”. Samtidigt påverkar nya tankeoch arbetssätt arbetsmiljön. Kontakt: anna.rydberg@jti.se

Lean betyder resur ssnål Lean är en företagsfilosofi som länge har använts inom tillverkningsindustri, men som också visat sig fungera väl inom till exempel sjukvård och offentlig förvaltning. Genom att arbeta med Lean kan slöseri med resurser och tid minskas samtidigt som mer värde skapas – för kun­ den, företaget och de anställda.

Mer Lean inom SP SP Green Lean är ett kompetens­ centrum inom SP-koncernen, som länkar samman Leanfilosofin med miljösystem­analys och livscykelanalys. Green Lean skapar möjligheter för företag i livsmedelskedjan att bli effekti­ vare, mer lönsamma och miljö­ mässigt hållbara.

5


6

JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

klimatet utmanar växtodlingen Vårt klimat håller på att förändras. Ett ostadigare väder kan komma att ändra spelreglerna för lantbruket och växtodlingen. JTI möter utmaningarna med ett helt nytt tänk: odling året runt och dubbla skördar. text: Sofia bureborn foto: Rickard Nilsson

JTI var först i Sverige med att testa det tyska tvågrödesystemet. Hösten 2011 startade JTI tillsammans med Hushåll­ ningssällskapet i Kristianstad ett försök med växelvis odling av två biogasgrödor (raps, majs, råg eller sockerbetor) och en livsmedelsgröda (maltkorn, råg eller ärtor). Forskarna söker den optimala grödkombinationen. I Tyskland har kombinationen råg-majs och raps-majs givit störst skördar av grönmassa.


JTI / driv #1.2013

01

REPORTAGE

02

01 Johanna Olsson, forskare vid JTI, testar ett tyskt odlingssystem under svenska för­ hållanden. I Tyskland har systemet gett högre skördar än konventionell odling. 02 Försöken bygger på växelvis odling av livsmedels- och biogasgrödor. Sockerbe­ tor ingår i en av de växtföljder som testas. 03 Redan i maj skördas rågen på försöks­ fälten utanför Kristianstad. Grönmassan ska användas för biogasproduktion. 03

För forskarna på JTI handlar det om att utforma en flexibel odling som ger lant­ brukare möjlighet att sprida sina risker. – Klimatscenarier är visserligen alltid osäkra, men mycket tyder på att klimatet i Europa blir mer instabilt och vädret mer ostadigt, vilket ökar riskerna i växt­ odling­en. Om man då odlar fler grödor per säsong blir man mindre känslig för missväxt hos en enskild gröda, förklarar Johanna Olsson, forskare vid JTI. Tillsammans med JTI-kollegan Carina Gunnarsson testar hon under tre år på uppdrag av Jordbruksverket ett tyskt odlingssystem i Skåne, det så kallade tvågrödesystemet. Det innebär att man utnyttjar växtsäsongen maxi­ malt och odlar två grödor – en höst- och en vårgröda – under ett och samma år. Ger större energiskörd Både grödan som odlas under vinter­ halvåret, och grödan som odlas under sommaren, skördas gröna för att användas till biogasproduktion. Intresset för energigrödor som biogassubstrat växer i Europa, men väcker också diskussioner om hur åkermarken ska

användas – om den räcker till både mat och energi. Med tvågrödesystemet kan varje odlad hektar ge större energiskörd, vilket skulle kunna minska konkurrensen om åkermarken. Under fem år har systemet utvärderats vid universitetet i Kassel. – Försöken i Tyskland har visat att tvågrödesystemet ger högre skördar än konventionell odling. Merskördarna är så mycket större att systemet har givit ett bättre ekonomiskt netto, trots att det krävs två såtillfällen och två skördar, säger Johanna Olsson. EU-ansökan Hon hoppas kunna utöka samarbetet med forskarna i Tyskland. Med universi­ tetet i Kassel som huvudsökande har JTI, tillsammans med universiteten i polska Poznan och brittiska Newcastle, lämnat in en ansökan till EU. Man vill ta försöken med tvågrödesystemet ett steg längre, och arbeta fram lokalt anpassade och hållbara system för bioenergiproduktion som fungerar såväl i Tyskland som i Sverige och i andra delar av Europa.

I projektet vill man testa olika kombi­ nationer av grödor under skilda klimatför­ hållanden, för att identifiera de mest lönsamma grödkombinationerna och fastställa de optimala tidpunkterna för exempelvis sådd och skörd. Med hjälp av tillväxtmodeller kan resultaten sedan lyftas upp och göras giltiga för hela Europa. Vill satsa på demoodling Man vill också koppla projektet till demonstrationsodlingar i direkt anslutning till lokala biogasanläggningar. Demoodlingarna kan öka kontakterna mellan biogasproducenter och lantbrukare, och ge lantbrukare möjlighet att studera en uthållig bioenergiproduktion i praktiken. – Tvågrödesystemet är ett bra exempel på hur en hållbar växtodling skulle kunna se ut. Det ger hög produk­ tion samtidigt som miljöpåverkan blir mindre. Dessutom blir den biologiska mångfalden större och odlingssäkerheten högre. Förhoppningsvis visar det sig vara en flexibel, lönsam och smart lösning också i Sverige, säger Johanna Olsson. Kontakt: carina.gunnarsson@jti.se

7


8

JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

01

02

03

04

01 Enligt ett nytt EU-direktiv ska man från år 2014 i första hand använda förebyggande och direkta åtgärder i stället för bekämpningsmedel i jordbruket. 02 JTIforskarna Per-Anders Algerbo och Mikael Gilbertsson har konstruerat en sprututrustning som kan så, hacka och spruta. 03 Hackan går mellan raderna, medan sprutan siktar på själva grödan. 04 Den gula lådan är en kamera som styr sprututrustningen rätt i raderna.


JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

Mindre kemikalier på fälten kan bli en bra affär Det används mycket kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Specialisering och höga lönsamhetskrav anses vara orsaken. Nya EU-krav gör att användningen måste minska. På JTI jobbar man med tekniska lösningar för att möta kraven, lösningar som kan bli ekonomiskt intressanta även för konvention­ ella odlare. text: Carina Johansson foto: Rickard Nilsson

Teknikagronomerna Mikael Gilbertsson och Per-Anders Algerbo vid JTI har kon­ struerat en sprututrustning för kombine­ rad mekanisk och kemisk bekämpning av ogräs i till exempel spannmåls- och raps­ odlingar. Tanken är att den kombinerade bekämpningen ska kräva mindre kemiska ogräsmedel (herbicider). – Vi har utgått från en redskapsbärare för sådd och hackning som är stabil och har bra precision, och på den har vi monterat en sprututrustning direkt på bärramen, säger Per-Anders Algerbo. Sprutmunstyckena har de hämtat från industrin för att få en bra vinkel och för att kunna spruta i raden så nära växterna som möjligt. De munstycken som finns för jordbruksanvändning har för stora hål för att droppstorleken och vätskeflö­ det ska bli de önskade. Kombinationen var bäst Två fältförsök 2012 har givit lovande resultat. Tillsammans med Hushållnings­ sällskapet och Sveriges lantbruks­ universitet har de testat prototypen i vårraps i Skåne. Kombinationen radhack­ ning och radsprutning reducerade ogräset mest och gav större skörd än alternativen

endast radhackning, endast bredsprut­ ning och ingen bekämpning alls. Samtidigt som behovet av kemiska växtskyddsmedel är stort, minskar antalet godkända produkter, och de godkända medel som finns för ogräsbe­ kämpning är ofta dyra. Om kombina­ tionsmetoden för ogräsbekämpning visar sig ge bra effekt i de fortsatta försöken, kan den alltså också bli ekonomiskt intressant för många odlare. Kamera följer rader Liknande försök på 1990-talet gav begränsade framgångar. Sedan dess har radhackornas ramkonstruktion och hackorgan blivit stabilare. Tekniken att följa rader har också utvecklats i och med en kamerateknik som gör det möjligt att följa raderna med 1 cm noggrannhet. Dessutom finns nu automatisk styrning på i princip alla nya traktorer. – Det gör att vi räknar med att kunna nå en noggrannhet på 2–3 cm med vår kombinerade ogräsbekämpare, säger Mikael Gilbertsson. Kontakt: mikael.gilbertsson@jti.se

850 ton … så mycket kemiska bekämp­ ningsmedel användes inom jordbruket i Sverige under 2010. Av detta var cirka 75 procent ogräsmedel. Stora mängder kemiska bekämp­ ningsmedel används i spann­ mål och oljeväxter (ogräs­ medel), i potatis, äpplen och jordgubbar (svampmedel) och vårraps (insektsmedel).  Även om användningen i Sverige kan tyckas vara hög, används mycket mindre kemiska växtskyddsmedel i Sverige jämfört med i södra Europa. På samma sätt är användningen större i södra än i norra Sverige. Det beror bland annat på skillnader i klimat och i val av grödor.

EU-kr av EU har beslutat att så kallat integrerat växtskydd ska vara obligatoriskt för jordbrukare och trädgårdsodlare från år 2014. Det betyder att man ska samordna åtgärder för att bekämpa skadegörare och ogräs. Sådana åtgärder är exempelvis val av sorter med motståndskraft, odlingstek­ niska åtgärder, kemisk och biologisk bekämpning. I första hand ska man använda före­ byggande och direkta åtgärder i stället för bekämpnings­ medel.

9


10

REPORTAGE

Biogas

Vi behöver mer biogas! Efterfrågan på biogas i Sverige och i många andra länder är större än tillgången. Vi behöver producera mer gas, uppgradera mer av gasen till drivmedel och hitta fler och energirika substrat att röta. JTI:s biogasforskare deltar i utvecklingen på alla fronter, ofta i samverkan med kunder och andra biogasaktörer. text: Carina Johansson foto: götene gårdsgas, carla karlsson, dick gillberg

BIOGASFAKTA I Sverige fanns år 2011 totalt 233 biogasanläggningar. Nästan hälften av biogasen produceras vid kommunala avloppsreningsverk. Bara ca 1 procent produceras på gårdsanläggningar, men antalet gårdsanläggningar i Sverige ökar långsamt och år 2012 uppskattas ett 30-tal gårdsbiogasanläggningar vara i drift. Sverige är det enda land i Europa som har en etablerad marknad för biogasdrivna fordon. Tyskland leder biogasutvecklingen i Europa med cirka 7 000 biogasanlägg­ ningar. Där används biogasen mest till kraftvärmeproduk­ tion, men nya policybeslut driver nu utvecklingen mot uppgradering och injicering i naturgasnätet. Källa: Biogasportalen och Hushållningssällskapet Sjuhärad.

JTI / driv #1.2013


JTI / driv #1.2013

Biogas REPORTAGE

01

02

03 01 JTI:s biogasforskare Mats Edström justerar sönderdelningsutrustningen på Sötåsen. 02 och 03 Kycklinggödsel och halmrik fastgödsel är energi­ rika men svårrötade substrat.

Mer energi in = mer gas ut Biogasforskaren Mats Edström och hans kolleger på JTI utmanar våtrötningstekniken, som är den vanligaste vid svenska gårdsbiogasanläggningar. I en rötkammare med flytgödsel, blandar de in mer energirika material för att få ett större biogasutbyte. – Vi hoppas kunna öka biogasproduktio­ nen med 50–100 procent jämfört med ordinär flytgödselrötning, säger Mats Edström. Den stora utmaningen ligger i att de mer energirika materialen – kycklinggöd­ sel och halmrik fastgödsel från svin och nöt – är tekniskt och biologiskt mer svårrötade. Kycklinggödsel innehåller mycket biologiskt nedbrytbart material, vilket ger mer biogas. Å andra sidan innehåller det också mycket kväve, och

för hög kvävehalt i rötkammaren kan påverka rötningsprocessen negativt. – Vi måste lära oss hur vi ska göra för att gynna de gasbildande bakterier som kan arbeta vid höga kvävesalthalter, säger Mats Edström. Materialen ställer krav De fasta materialen ställer också högre krav på sönderdelning och omrörning än rötning av flytgödsel gör. Fullskaleförsöken äger rum i biogas­ anläggningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Västergötland. De biologiska frågeställningarna undersöks i laborato­ riestudier, där JTI och Sveriges lant­ bruksuniversitet (SLU) har ett nära samarbete genom samarbetsplattformen Ultuna Biogas Center. I försöken vid Sötåsenskolan deltar även företagen Götene Gårdsgas, AB G

Alexandersson och Hushållningssällska­ pet i Skaraborg. kan ge bättre lönsamhet Om forskarna når sitt mål och gasutbytet blir det önskade, ökar det möjligheten att få bättre lönsamhet i gårdsbiogasanlägg­ ningar. Trots att dessa ofta har bassub­ stratet flytgödsel ”gratis”, har de ofta låg lönsamhet, pga att små anläggningar behöver köpa in i stort sett samma typ av utrustning som stora. JTI har också arbetat med att optimera biogasproduktionen i några av de 20-tal stora samrötningsanlägggningar som finns i Sverige. Tillsammans med bland andra Borås Energi och Miljö har JTI utvecklat robusta on-line-metoder för löpande prov­ tagningar under pågående biogas­process. Kontakt: mats.edstrom@jti.se

11


12

REPORTAGE

JTI / driv #1.2013

Biogas

Jakten på nya substrat På 1970-talet gällde det att bli av med soporna. Nu konkurrerar man om organiskt avfall till biogasproduktion. I jakten på biogassubstrat vänder forskare och energibolag blickarna mot halm och skogsrester. År 2011 producerades biogas motsva­ rande cirka 1,5 TWh/år i Sverige. Om man i stor skala kunde göra biogas även av halm, skogsråvara och annan lignocellulosa, skulle biogasproduktio­ nen kunna bli uppåt 40 gånger så stor. Det är ligninet i cellulosan som gör halm och trä svårrötade. Xinmei Feng, forskare vid JTI, arbetar i ett projekt där man försöker göra ligno­ cellulosan åtkomlig för de anaeroba mikroorganismer som gör biogas av organiskt material. Svampar bryter ner lignin Xinmei Feng utgår från en biologisk  förbehandlingsmetod, och använder en typ av vitrötesvampar som kan bryta

ner lignin. Sedan jämför hon metan­ potentialen i svampbehandlad respektive obehandlad halm i utrötningsförsök i laboratoriet. – Vi tror att den här metoden kan bli mer ekonomisk, mer miljövänlig och dessutom inte lika energikrävande som de metoder som har prövats tidigare, säger Xinmei Feng. Samarbetar med Kina I projektet deltar Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Grontmij, Borås Energi & Miljö, Lant­ brukarnas Riksförbund och Purac Läckeby. Projektet knyter också an till internationell kompetens, där JTI samarbetar med ett kinesiskt institut.

I ett annat projekt arbetar JTI med att optimera biogasutbytet från energig­ rödor och skörderester, tillsammans med forskningsinstitutet DBFZ i Leipzig. – Tyskland har jämfört med Sverige stor erfarenhet av energigrödor, så här finns mycket bra för oss att ta del av, säger Johan Laurell, Chef Miljö vid JTI. När det gäller att producera biogas från skogsrester, har Göteborg Energi genom projektet GoBiGas byggt den första anläggningen i världen där rest­ produkter från skogen vidareförädlas till biogas. Då rötas inte skogsresterna, utan biogasen framställs sedan skogsres­ terna först har förgasats till syntesgas. Kontakt: xinmei.feng@jti.se

Hon vill bryta ner ligninet. JTI:s forskare Xinmei Feng använder mikroorganismen vitrötesvamp för att försöka bryta ligninets bindning till cellulosan, så att det ska bli möjligt att röta biogas av halm och skogsrester.


JTI / driv #1.2013

Biogas REPORTAGE

snart på gården. Efterfrågan på biogas driver på utvecklingen mot uppgradering i gårdsmiljö. I dag är uppgraderingsanläggningarna stora och dyra och finns ofta vid kommunala avloppsreningsverk.

Om 10 år uppgraderar vi på gården Det mesta av biogasen i Sverige – ungefär hälften – används som drivmedel. Och det är där efterfrågan är som störst. I dag sker uppgraderingen av biogas till drivmedel vid stora centrala anläggningar, men om bara 10 år kan tekniken finnas på enskilda gårdar, tror forskare på JTI och SLU. Det är Gustav Rogstrand och Åke Nord­ berg, forskare på JTI respektive SLU, som vågar sig på en uppskattning om utveck­ lingen av uppgraderingsanläggningar. Åke Nordberg som jobbade med bio­ gasfrågor på JTI redan på 1980-talet, slås av hur mycket som har hänt på området de senaste 15 åren. Vad som tycktes vara omöjligt då, är verklighet i dag. Fossilpriset driver på Nu är efterfrågan på biogas till fordon en drivande faktor för den fortsatta utveck­ lingen av uppgraderingsmetoder, men även prisutvecklingen på fossilbränslen har betydelse. – Om drivmedelspriserna ökar i förhållande till andra energipriser, så kan utvecklingen gå snabbt på uppgrade­ ringssidan, säger Åke Nordberg. Tillsammans med forskare på KTH och kollegor på JTI, utvecklar de två nu nya tekniker för att uppgradera biogas till den renhet den behöver för att fungera som drivmedel, med en metan­ halt på 96-98 procent. Deras mål är att

denna uppgraderingsmetod ska bli så kostnadseffektiv att den kan tillämpas i småskaliga anläggningar. Dagens anläggningar dyra Dagens uppgraderingsanläggningar ligger oftast vid större kommunala avloppsren­ ingsverk eller samrötnings­anläggningar. De är dyra och det behövs därför stora gasvolymer för att motivera dem. På landsbygden kan en uppgrade­ ringsanläggning i dag ligga vid en stor rötningsanläggning dit ett antal samver­ kande lantbrukare levererar gödsel, som till exempel vid den relativt stora biogas­ anläggningen utanför Katrineholm. Länkar ihop med nät En annan typ av uppgraderingsanlägg­ ning som i dag finns på landsbygden sammanlänkar gårdsbaserade biogas­ anläggningar med hjälp av ett ledningsnät för biogas. En sådan uppgraderingsan­ läggning har byggts i Brålanda i Dalsland. Kontakt: gustav.rogstrand@jti.se

biogödsel i fokus Sedan man har rötat substrat som gödsel, källsorterat matavfall och grödor från lantbruket, återstår en rötrest, även kallad biogödsel. Biogödsel är ett utmärkt gödsel­ medel som innehåller alla växt­ närings- och spårämnen som fanns i substratet. Avsättningen av bio­ gödsel är en förutsättning för en expanderande biogasmarknad. För att öka förtroendet för bio­ gödsel finns ett certifieringssystem som innebär att biogödseln synas längs hela kedjan från råvara till slutprodukt. Certifierad biogödsel är fri från bakterier som Salmonella och EHEC, och uppfyller ställda krav på bland annat vilka substrat som används och innehåll av metaller. Från och med den 1 januari 2013 gäller nya certifieringregler för biogödsel. – De nya reglerna ställer högre krav på att de substrat som används vid biogasproduktionen ska vara kvalitetskontrollerade, säger Ola Palm som är forskningschef på JTI och ordförande i den styrgrupp som kontinuerligt uppdaterar regelver­ ket för certifierad återvinning på uppdrag av Avfall Sverige.

13


14

JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

Lena Rodhes stallgödsel­ tips: • Minimera utspädning av gödsel i stall och lager, eftersom vattenrikare gödsel gör hantering och transpor­ ter dyrare. • Analysera gödselns halter av kväve, fosfor och kalium och planera utifrån analysresul­ taten när, var och hur stall­ gödseln ska spridas – det ger bäst växtnäringsutnyttjande och bäst ekonomi. • Sprid flytgödsel på vår och försommar, när grödan har behov av växtnäring. • Gödsel med stora mängder strö, t ex hästgödsel, bör man i stället sprida på hösten/senhösten. Stora delar av kvävet i sådan gödsel är organiskt bundet, och behöver få tid att brytas ner till ammoniumkväve som är lättillgängligt för växterna. • Hantera gödseln så att ammoniakavgången blir låg (täck lagren, bruka ner gödseln snabbt efter spridning eller använd myllningsaggregat). • Ha så lite gödsel som möjligt i lager under sommaren, eftersom gödsellager läcker 02 mer ammoniak och metan när det är varmt.

Gödseldrottning – Stallgödsel är en resurs som vi ska ta tillvara! Det säger Lena Rodhe, JTI:s ledande expert på stallgödsel. Hon trivs när hon i leriga stövlar kan testa sina idéer om stallgödsel­ hantering i praktiken, men sitter också gärna vid skrivbordet och bygger ny kunskap. text: sofia bureborn foto: sofia bureborn, jakob dahlström

– Det absolut roligaste är att hitta en vit fläck där vi saknar kunskap, och fylla den med innehåll. Lena Rodhe stryker håret från ansiktet. Det blåser ute vid testanlägg­ ningen på Kungsängen i Uppsala där man just nu undersöker hur mycket växthusgaser som läcker ut i luften vid lagring av slam. Försöken görs med en teknik som Lena Rodhe och hennes kolleger själva utvecklat. Målet: att fylla en kunskapslucka. – Tidigare beräknades utsläppen av metan och lustgas från flytgödsellager med hjälp av schablonvärden som baserades på två försök gjorda utom­ lands. De värdena sa ju väldigt lite om verkligheten på svenska gårdar. Lägre emissioner i Sverige För att få fram data som var relevanta för svenskt jordbruk konstruerades en pilotanläggning där växthusgaser från flytgödsellagring kunde studeras i svenskt klimat. Försöken visade att emissionerna i verkligheten var lägre än vad de utländska studierna visat, och projekt­ resultaten får direkt praktisk nytta. – Lantbrukarna kan definitivt påverka emissionerna av växthusgaser genom att välja rätt typ av stallgödsel­ hantering, säger Lena Rodhe. De senaste åren har hennes forskning till stor del handlat om just växthusgaser. Med klimatfrågan i fokus har djurpro­ duktionen betraktats som något av en klimatbov. Självklart tycker Lena Rodhe att det är viktigt att minimera stallgöd­ selns miljöpåverkan. Men hon vill främst

vända på perspektivet, och lyfta fram stallgödseln som tillgång. – I framtiden kan vi kanske kompo­ nera NPK-innehållet i stallgödsel, köpa den i säck som granulat (små korn) och sprida den med samma teknik som konst­ gödsel. Det skulle spara stora kostnader, säger Lena Rodhe som brinner för att hitta lösningar som kombinerar bra funktion med miljötänkande och god ekonomi. Sprida med precision Att stallgödsel ska spridas med precision på åkrar och fält ingår i en sådan lösning, och det har Lena Rodhe forskat om i princip ända sedan hon började på JTI 1982. Allra mest kan hon om spridning av flytgödsel i vall, ett ämne hon också har doktorerat på. I fokus stod först prototypbygge och sedan utvärdering av ett egenutvecklat myll­ ningsaggregat med tubulerarbillar som myllar ner gödseln. – Vi har visat att ytmyllning effektivt minskar förlusterna av kväve som ammoniak till luften. Nu vill vi ta reda på när den näringen kommer grödorna till godo, säger Lena Rodhe. Kollegornas smeknamn Hon säger vi. Inte jag. Inkluderar sina kolleger vid JTI:s växande stallgödsel­ grupp och sina samarbetspartners vid SLU. Kollegerna som gett henne ett smeknamn hon faktiskt är lite stolt över – Queen of Shit. Kontakt: lena.rodhe@jti.se


JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

Namn: Lena Rodhe. Bor: Storvreta norr om Uppsala. FamilJ: Man, två utflugna barn och en katt. Uppväxt: Bergianska trädgården i Stockholm där pappa var träd­ gårdsmästare. Bakgrund: Examen som teknik­ agronom vid Sveriges Lantbruks­ universitet. Lärare i maskinskötsel och byggnadsteknik på lantbruks­ skolor. Arbetat på JTI sedan 1982. Doktor 2004, docent 2011. På fritiden: Är gärna ute i naturen, fjällvandrar, åker längd­ skidor och arbetar i trädgården. Läser: Gärna deckare.

01

Oanad talang: Sudoku. 03

02

04 01 Lena Rodhe – expert på stallgödsel. 02 Gasmät­ ningarna vid lagring genomförs med egenutvecklad teknik. 03 Tillsammans med Agnes Willén samlar Lena Rodhe in mätdata från spridningsförsöken utanför Uppsala. 04 Stövlar passar i fält.

15


16

JTI / driv Driv #1.2013

REPORTAGE

verkstad med möjligheter Bakom en nio meter bred ljusblå port i södra utkanten av Uppsala, finns en mekanisk verkstad som inte liknar nånting annat. Här bygger man försöksutrustning till JTI:s fält- och laboratorieverksamhet. Det skulle kanske gå att bygga en rymdraket här också, om man får tro verkstadstekniker Tomas Reilander. text: Carina Johansson foto: Dick Gillberg, jakob dahlström


JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

02

03

01 01 Hästhovs-maskinen drivs med tryckluft och kan simulera nedslag av hovar med varierad kraft och hastighet på en travbana. 02 I verkstaden finns en stor maskinpark. 03 Verkstadstekniker Tomas Reilander bollar gärna idéer innan han börjar bygga.

Det där med rymdraketen är inte så tokigt som det först låter. Det är inte bara verkstadens storlek som för tankarna till rymdprojekt: porten är 4,5 meter hög, montageytan 180 kvadratmeter och traversen i taket kan lyfta 2 ton. I JTI:s verkstad löser man ganska komplicerade uppgifter – ofta utifrån en forskares idé eller behov. Förutom ordinära verkstadsarbeten i plåt, rostfritt eller aluminium kan det röra sånt som konstruktioner och installationer av mekanik kombinerat med avancerad mät-, styr- och reglerteknik. HÄR BOLLAS IDÉER – I den här verkstaden lämnar man inte bara in en ritning. Man kan bolla och pröva sina idéer med oss, säger Tomas Reilander. Man har till exempel byggt en mobil grishydda med rastgård på hjul och auto­ matisk utfodringsenhet. Hyddan leverera­ des till en grisbonde i Kristianstad. Forskningstekniker Anders Ringmar har tillverkat ett automatiskt kobindsle,

som sedan har använts i flera forsknings­ projekt: – Det började med en ”brain-storm” mellan forskare, lantbrukare och tekni­ ker när de ville hitta en automatisk lösning för att minska olycksriskerna vid manuell släppning och uppbindning av kor. Efter olika förslag hamnade vi i närheten av en karbinkrok, men det krävdes fem prototyper innan vi förstod hur den borde se ut för att fungera, säger Anders Ringmar. KONSTGJORD HÄSTHOV Det största projektet i JTI:s verkstad på senare år är den mobila biogasanlägg­ ningen, som byggdes på ett lastväxlarflak utifrån bygglösningar som delvis har utvecklats vid JTI. Nu har Tomas Reilander fått i uppdrag att konstruera en konstgjord hästhov. Han bygger den på en släpvagn med fyra glidskenor, där en bur med en ”hov” manövreras upp och ner med bestämd kraft och hastighet. Hoven ska användas i ett projekt som

på sikt ska kunna ge bättre underlag på trav­banor. Nöjd utan rymdraket De är tre som jobbar i verkstaden. Marianne Tersmeden är liksom Anders Ringmar forskningstekniker och jobbar framförallt med provtagning, tekniska lösningar och annan verksamhet i fält. Det huvudsakliga arbetet inne i verksta­ den utförs av verkstadstekniker Tomas Reilander, och han trivs. – På JTI satsas det, det är verkligen kul! säger han. Kanske blir det ingen rymdraket i JTI:s verkstad, men Tomas Reilander är ganska nöjd ändå med maskinparken: gradsax, plåtvals, kantpress, bandsåg, tig-svets, mig-svets, svarv, fräs, borrar osv. Själv bidrar han med egenskaper som är guld värda i en verkstad: krea­ tivitet, noggrannhet och intresse av att leverera. JTI utför verkstadsarbeten på beställning. Kontakt: ola.pettersson@jti.se

17


18

JTI / driv #1.2013

Nyheter

Egen tork ger större marginaler De senaste åren har priserna på spannmål svängt kraftigt. De ökade prisriskerna gör det lönsamt för fler spannmålsproducenter att investera i en egen varmluftstork.

Gårdslagring kan löna sig. Egen tork och lagring innebär en stor investering, men den blir lönsam för fler när spannmålsmarknaden är osäker.

– Den lantbrukare som kan torka och lagra sin spannmål på gården har inte bara möjlighet att sälja när priset är högst, utan har också större valfrihet när det gäller köpare, kontrakt och grödval, säger Nils Jonsson, forskare på JTI och expert på torkning och lagring av spannmål. Tillsammans med Institutionen för ekonomi vid SLU har JTI studerat hur olika riskfaktorer som pris, skörd och kvalitet påverkar lönsamheten för lant­ bruk att investera i en egen anläggning för torkning och lagring av spannmål. Utifrån skördedata samt prisdata för grödor och torkanläggningar togs ett antal fiktiva typgårdar fram. Typgår­ darna hade åkerarealer på 100–500 hek­ tar och låg i Götalands och Svealands slättbygder.

Hållbar mat – från beteshage till butik.

Tillsammans med SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik och Sveriges Lantbruksuniversitet tar JTI ett brett grepp på den svenska livsmedelskedjan: från primär­ produktion via förädling till detaljhandel. Målet med projektet ”Hållbara matvägar” är att hitta framtidens produktkedjor, som ska ge samma nytta som idag men ha mindre negativ miljö­påverkan. Projektet fokuserar på produktgrupperna nötkött, griskött, kycklingkött, mejeriprodukter och bröd.

– När man vägde in riskerna visade det sig att gårdslagring lönade sig för gårdar med odlingsarealer över 300 hek­ tar, alltså för fler än bara de allra största spannmålsproducenterna. För gårdar med odlingsarealer på 100 hektar gav däremot direktleverans vid skörd den bästa lönsamheten, säger Nils Jonsson. Enkel tork räcker En investering i de dyraste, nyckel­färdiga anläggningarna tycks dock inte löna sig. – En enklare varmluftstorkningsan­ läggning med ett fåtal rundsilor ger större lönsamhet än en påkostad anläggning utrustad med både inomhusfickor och rundsilor. Studien har dock en begräns­ ning. Det saknades dataunderlag för hur ofta en lantbrukare har behov av att dela upp en gröda i flera kvaliteter, något som troligtvis missgynnade de mer avancerade anläggningarna, säger Nils Jonsson. Kontakt: nils.jonsson@jti.se


JTI / driv #1.2013

REPORTAGE

Kundmingel på JTI

01

Kan framtidens växtodling klara sig med mindre kemiska bekämpningsmedel? Vilken utveckling krävs för att förbättra reningen i de 250 000 små avlopps­anläggningar på svenska landsbygden som har för dålig rening? Hur lång tid kommer det att ta att ställa om från fossila till förnybara bränslen i jordbruket? Framtidsfrågor om jordbruk, miljö och energi diskuterades på JTI:s kunddag i oktober 2012, som inleddes med lunch­ mingel och avslutades med demonstratio­ ner i JTI:s verkstad. 02

04

03

01 Det diskuterades framtidsfrågor i Speakers Corners. 02 Bengt Zetterström, certifierare på SMP Svensk Maskinprovning var glad att få träffa kunder. 03 Johan Laurell, Chef Miljö på JTI har kul ihop med Martin Kylefors, affärsutvecklare risk och säkerhet, SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut och Eva Pettersson, vd JTI. 04 Ida Sylvan och Carina Gunnarsson, forskare på JTI, möter Anders Assarsson, verksamhetsledare på Natur­ bruksgymnasiet Sötåsen. 05 Intresset var stort när konstgjorda hästhoven demonstrerades.

05

19


20

JTI / driv #1.2013

Om JTI

Pilot kan styra processen rätt Forskare och tekniker på JTI har byggt en mobil pilotanläggning för biogasförsök – den enda i sitt slag i Sverige. På ett 3 x 7 meter stort lastväxlarflak har de monterat pumpar, hygieniseringsutrustning, sönderdelnings­ utrustning och blandartankar. Sundets avlopps­reningsverk i Växjö har använt JTI:s pilot för att testa lönsamheten i olika processer. – Vi behövde undersöka energiåtgången vid hygienisering av slam. Försöken med piloten visade att rötning i två omgångar gav så mycket mer metan att det kunde betala för hygieniseringen, säger Anneli Andersson Chan, processansvarig på Sundets reningsverk. Kontakt: gustav.rogstrand@jti.se

JTI:s pilot kan … … testa tänkta förändringar i processen … testa planerad tillbyggnad … testa processgränser … jämföra hygieniseringsmetoder (pastörisering vid olika tempera­ turer och tidskombinationer eller  termofil rötning) … undersöka biogasutbyte och -kvalitet vid olika substratkombi­ nationer … undersöka hur förändrad drift påverkar omrörnings- och pumpningsegenskaper hos substrat och rötkammarinnehåll … pröva olika sönderdelningsmetoder

På tillväxt i söder JTI fortsätter att satsa i Skåne, och flyttar i februari 2013 in i nya lokaler på Ideon Gateway i Lund. – Skåne är en expansiv region, och här finns många stora jordbruk och många företag som kan ha nytta av vår kompetens. Att vi har ett lokalt kontor underlättar

naturligtvis samarbete och kontakt med kunder och samarbetspartners, säger Anna Rydberg som är chef för JTI:s jordbrukssektion. JTI delar lokalerna i Lund med flera andra bolag i SP-kon­ cernen som också expanderar i

Öresundsregionen. Inom några år beräknas SP-koncernen ha 50 anställda i Lund, och 75 i hela Skåne. Moderbolaget SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut håller dessutom på att bygga upp en verksamhet i Köpenhamn.


JTI / driv #1.2013

Om JTI

På plats i nytt labb. Laboratorieingenjör Johnny Ascue tillsammans med forskarna Lotte Levén och Xinmei Feng i JTI:s nya biogaslaboratorium.

Fokus på jordbruk, miljö och energi JTI är ett industriforskningsinstitut som fokuserar på jordbruk, miljö och energi. Företaget är en del av SP-koncernen, Sveriges största och teknikbredaste institutskoncern. Verksamheten bedrivs huvudsakligen genom tillämpad forskning och innova­ tionsarbete i nära samarbete med företag, universitet och högskolor, organisationer och myndigheter – både i Sverige och utomlands. JTI anlitas även som oberoende utredare av företag, organisationer och myndigheter, när det behövs besluts­ underlag. I samband med uppdrag och köp av tjänster, erbjuder JTI tillgång till verkstad, laboratorier och tekniska resurser som mobil anläggning för biogasförsök, anläggning för utvärde­ ring av småskaliga avloppsreningsan­ läggningar och ett UAV (förarlöst flygplan). Uppdragsverksamheten vid JTI bedrivs under sekretess om företagen

så önskar. Övriga forsknings- och utvecklingsresultat kommunicerar JTI bland annat via rapporter, webb och media. Vid JTI finns två stora nationella kommunikationsprojekt: Säkert Bondför­ nuft och Bioenergiportalen. Säkert Bondförnuft finansieras i huvudsak genom Landsbygdsprogrammet, och har som mål att halvera antalet olyckor i lantbruket t o m år 2013. Bioenergiportalen drivs med intres­ sentavgifter med målet att bidra till inhemsk förnybar energiförsörjning och till ökat energiföretagande på lands­ bygden. Mer information finns på: www.jti.se

UPPSALA

LUND

JTI i siffror. 2 kontor (Uppsala och Lund) ca 50 medarbetare, varav 17 disputerade forskare.

21


22

JTI / driv #1.2013

Nyheter

Tjäna pengar på stallgödsel! Framställa koncentrerade, högkva­ litativa gödselmedel, röta svin­ gödsel till biogas eller värma hus med hästgödsel – det finns många sätt att göra affärer på stallgödsel. Projektet Baltic Manure fokuserar på möjligheterna med stallgödsel i stället för på problemen, och ska förmedla nya och lönsamma tekni­ ker kring hantering av stallgödsel till lantbrukare. Projektet finansie­ ras av EU-fonden Baltic Sea Region Programme. JTI är en av deltagarna, som kommer från 10 länder.

Säkrare med Rätt utrustning Lugn arbetstakt och tydliga rutiner är bra sätt att minska olycksfallen vid service och reparationer av traktorer i lant­­bruket. Det konstaterar JTI-forskaren Niklas Adolfs­ son, som bland annat tittat på arbetsgången vid demon­ tering av dubbelmontage (dubbla bakhjul). – På professionella verk­ städer används ofta en hjulvagn för att på ett kontrollerat sätt få av och på hjulet, men någon sådan har sällan lantbrukare. Rätt utrustning skulle öka säkerheten även ute på går­ darna, säger Niklas Adolfsson. Traktorrelaterade olyckor utgör en stor andel av arbets­ olyckorna inom lantbruket. Mellan 2002 och 2008 anmäl­ des drygt 330 traktorolyckor som lett till sjukfrånvaro till Arbetsmiljöverket.

JTI testar minireningsverk. I JTI:s nya testanläggning för små avlopp kan flera minireningsverk provas samtidigt i en nedgrävd byggnad. JTI:s tester kan utgöra underlag till CE-märkning. Från och med 2013 måste alla minireningsverk som säljs inom EU vara CE-märkta.

avloppen provas i uppsala Sveriges enda provplats för test av minireningsverk finns vid JTI. Testerna visar hur bra anläggningarna renar avloppsvattnet från ämnen som kan orsaka övergödning i sjöar och hav.

I Sverige finns knappt en miljon enskilda avlopp, och en stor andel av dem beräk­ nas ha dålig rening. Den fastighetsägare som vill bygga nytt avlopp kan välja en förtillverkad avloppsreningsanläggning, det som ofta kallas minireningsverk, där allting finns i en och samma ”burk”. Men vilken anläggning ger minst miljö­påverkan? Hittills har fastighetsägare och kommuner ofta fått lita på tillverkarens uppgifter om bland annat reningseffektivitet. Från och med mars 2013 måste minireningsverk som säljs inom EU vara CE-märkta, och då ska anläggningens reningsresultat ha testats enligt europeisk standard av en oberoende part. JTI erbjuder sådana tester tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. – För en tillverkare kan det till exempel vara bra att kunna visa hur bra

en anläggning renar avloppsvattnet från syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Det är uppgifter som fastighetsä­ gare och kommuner brukar efterfråga, säger Ida Sylwan som ansvarar för typprovningarna vid JTI. JTI började utföra avloppsprovningar 2009, och har under sommaren 2012 byggt en ny provplats utanför Uppsala, där fyra reningsanläggningar kan testas samtidigt under kontrollerade förhållan­ den. Den nya provplatsen ligger i en nedgrävd byggnad för att hålla marktem­ peratur vid mätningarna. – Vid vår nya provplats utför vi dessutom olika forskningsprojekt kring små avlopp. Just nu jämför vi hur naturligt markmaterial och krossmaterial fungerar i en markbädd, säger Ida Sylwan. JTI utför provning av reningseffektivitet som underlag för CE-märkning på uppdrag av SP Sveriges Tekniska Provningsinstitut, som är anmält organ för den europeiska standarden EN 12566-3. Kontakt: ida.sylwan@jti.se


JTI / driv #1.2013

Nyheter

Kryddutveckling JTI bäddar med Culinar i Kina

Pris till CombCut Ogrässkäraren CombCut har utsetts till Årets landsbygdsinnovation 2012. JTI konstruerade den första prototypen till ogrässkäraren, och deltar nu under tre år i fortsatta utvärderingar av maskinen tillsam­ mans med SLU och maskinens upphovsman Jonas Carlsson, ekologisk odlare i Blekinge.

Baltic Compass föreslår gratis rådgivning Jordbrukare i föroreningskänsliga områden borde få gratis rådgivning så att åtgärder kan anpassas efter varje gårds förutsättningar. Det är en av slutsatserna i EU-projektet Baltic Compass, där JTI har ansvarat för arbetet med ”best available technologies and practises”. Deltagare från länder runt Östersjön har i tre år arbetat med att sprida kunskap och erfarenheter för att minska växt­näringsläckage från jordbruket.

Ett samarbete mellan JTI och företagen Culinar – som säljer kryddor under varumärket Kockens, Österlenkryddor och Petersborgs Gård, kan leda till kryddodling på friland i stor skala i södra Sverige. JTI utvärderar odlingsteknik och modern teknik för ogräsbe­ kämpning i kryddodlingarna: bland annat GPS- och kamera­ styrda radhackor och ogrässkä­ rare. Nu provodlar man höstvallmo och kummin i Skåne, bland annat på mark som besökarna på Borgeby fältdagar kan beskåda i juni 2013.

visste du att ... ... JTI har ett av Europas moder­ naste biogaslaboratorium för utrötningsförsök. Det ligger i Uppsala på Ultuna Campus.

JTI:s miljöforskare Maria del Pilar Castillo och Xinmei Feng lär kinesiska bönder att använda biobäddar. Biobädden utvecklades i Sverige i början av 1990-talet som en enkel, billig och effektiv metod att använda för att förhindra negativ miljöpåverkan från kemiska bekämpningsme­ del. De anläggs på platser där de kan samla upp kem-spill, till exempel där lantbrukssprutor ska fyllas och rengöras. Sprutan körs upp på en ramp över biobädden. Kem-spillet binds och bryts ner genom en mikrobiologisk process i bädden, som består av en ca 60 cm djup grop i marken fylld med till exempel lera, halm, torv och matjord.

Sparsam körning sparar miljön En energieffektivare användning av arbetsmaskiner i Uppsala län skulle kunna spara in 3 000 ton diesel per år – och därmed också minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. För att nå målet driver länsstyrelsen ett treårigt projekt tillsammans med Energikontoret i Mälardalen, JTI, Skogforsk och Uppsala kommun. På uppdrag av länsstyrelsen genomför JTI bland annat kurser i sparsam körning riktad till lantbrukare i länet. – Vi har tidigare sett att utbildning i sparsam körning kan minska bränsle­ användningen med tio procent. Ett effektivare körsätt med god planering sparar dessutom både tid och pengar, säger Karin Svanäng på länsstyrelsen i Uppsala län som leder projektet.

23


JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala

Genom att miljöoptimera tidskriftsproduktionen har miljö­p åverkan minimerats. CO 2-utsl äpp (kg/ton produkt): Pappersproduktion: 313 Trycksaksproduktion: 1 070 Transporter: 104 Totalt CO 2-utsläpp från produktion och tryck av DRIV nr 1/2013 (1 500 exemplar): 223 kg

LJÖMÄRKT MI

341 369

Fredrik Fogelberg, sojaböns­ expert och forskare på JTI:

Varför rostar du kaffe i JTI:s verkstad? – Det var mest på skoj, jag testade det i samband med ett evenemang vi hade för våra kunder. Hur gjorde du? – Jag använde en sydafrikansk bönrostnings­ maskin som jag köpte i fjol för att rosta soja­ bönor. Du har på några år fått igång snart 40 hektar sojaodling i Sverige. Vad är tanken med det? – Jag vill undersöka möjligheterna för svenska djuruppfödare att odla eget proteinrikt foder, och intresset är jättestort. Varför ska man rosta sojabönorna? – Värmebehandlade bönor gör proteinet mer lättillgängligt; det ger smakligare foder och kan ge större mjölkproduktion. Om inte bönorna rostas, så begränsas möjligheten att odla soja till foder i Sverige. Kan man använda bönrosten till andra saker än sojabönor och kaffe? – Den kan även rosta åkerbönor för foder till grisar och mjölkkor. Rosten är avsedd för gårdsnivå, och vi har nu fyra gårdar i Skåne som vill provrosta åkerbönor till 800 kor. Bönrosten används i olika försöksprojekt, och du demonstrerar den också på stora gårdar. Hur gör man om man vill ha en egen? – Man köper en från Sydafrika! JTI:s kontakter med tillverkaren kan så småningom leda till att den anpassas till europeiska krav. Kaffet som du rostade, smakade det gott? – Vi malde det grovt och gjorde kokkaffe på vedspisen hemma. Det var roligt att dricka hemmarostat, och dessutom riktigt gott! Kontakt: fredrik.fogelberg@jti.se


DRIV nr 1 2013