Page 1

DRIV

ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK HÖSTEN-VINTERN 2015

SVENSK MJÖLK VINNER I LÄNGDEN

JTI testar eltraktorer Så får vi fler humlor och bin

nyheter Näring från toalettbesök i Så odlar man åkerbönor: klipp ut och spara i Bergkross ger bra avlopps­rening reportage Hon ställer frågor för framtiden i JTI bidrar till innovationsprocessen i En ledande biogasaktör i Här finns spännande och utvecklande jobb


2

JTI / DRIV HÖSTEN 2015

LEDARE

ETT JORDBRUK VÄRT ATT BEVARA

M

jölkböndernas kris är en kris inte bara för mjölkbönder. Den handlar inte bara om en risk att vi mister en produktionsgren inom det svenska jordbruket, och får nöja oss med importerade mjölkprodukter. Mjölk­ produktionen är en stark motor i svenskt lantbruk. Mister vi den, mister vi samtidigt en stor del av köttproduktionen. Omkring 60 procent av det svenska nötköttet i butikerna har sitt ursprung från mjölkproduktionen. De gånger vi väljer nötkött, vill vi gärna kunna välja svenskproducerat nötkött uppfött utan hormoner med minimal användning av antibiotika. Utan mjölkproduktion mister vi också gräsvallarna, den ”medicin för marken” som vallens rotsystem utgör. Dessutom mister vi en stor del av förbrukningen av foderspannmål – den del av spannmålen som konsumeras av mjölkkor och deras rekrytering. Detta påverkar vår användning av åkermarken. I dag används ungefär hälften av all jordbruksmark till bete och foderproduktion, varav mjölkkorna behöver en mycket stor del. Om vi producerar mer spannmål för livsmedelskonsumtion istället för vall och foderspannmål, kommer trycket för avsättning på världs­ marknaden att öka, vilket sänker priset på spannmål i Sverige, vilket leder till sänkt lönsamhet och ökar risken för avvecklade jordbruk – tvärtemot vad en livsmedelsstrategi syftar till. Mjölkkrisen är alltså inte en kris bara för mjölkbönderna. Den är en kris för ett hållbart svenskt jordbruk, med en produktion som är en av de klimatsmartaste i världen. Vårt klimat, vårt rena vatten och vår djurvälfärd ger oss en unik position när det gäller produktion av livsmedel, inte bara till oss själva – vi kan också bidra till en växande världsbefolkning. Inget av allt detta låter sig göras utan en mjölkproduktion av nämnvärd storlek. Vi inom de gröna näringarna måste därför se till att det svenska jordbrukets motor, mjölkproduktionen, inte stannar.

Anders Hartman, vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

6

INNEHÅLL

ELDRIFT – REN TRACTOR POWER!

TEMA: MJÖLKKRISEN

Responstryck, Borås.

14 COMBCUT OCH ANDRA INNOVATIONER

20

8

MER SURR GER HÖGRE SKÖRDAR

Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2 000 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING info@jti.se. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via info@jti.se. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Anna Rydberg, JTI. Foto: Staffan Claesson. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Martin Hogmalm, Britta Mattsson, SLA, Scandinavian Seed, Patrik Söderman, Björn Ullhagen, iStock, Mostphotos och JTI.

3


4

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

NYHETER

VÄXTHUSVATTEN BÖR RENAS Växthus behöver ha någon form av bioreaktor (en biobädd, ett biofilter eller liknande) för att rena överskottsvatten innan det släpps ut. JTI:s forskare Klara Löfkvist och en rad andra svenska växtskyddsexperter har funnit att läckage av kemiska växtskyddsmedel från växthus ofta sker via orenat överskottsvatten. Det behövs endast mycket små mängder kemikalier för att förorena stora volymer vatten. Under­ sökningarna har finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF).

MARKBASERAD RENING. Markbäddar byggs traditionellt av naturgrus, vilket skulle kunna ersättas med krossat bergmaterial. JTI-forskaren Elin Elmefors tar prover i en markbädd.

KROSSAT BERG KAN ERSÄTTA NATURGRUS STRÅPELLETS BÄST SOM STRÖ Pellets som pressats av halm och rörflen fungerar bättre som strö i stallar än som bränslepellets. – Det kostar mer att framställa pellets av stråråvara vilket gör att de inte kan konkurrera på bränslemarknaden med traditionell träpellets, men däremot som ströpellets inom djurhållningen, säger Carina Gunnarsson, forskare på JTI. Tillsammans med Fredrik Malmberg på Läppe Energiteknik och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har hon utvärderat småskalig pellettering av rörflen, kornhalm, salix- och träflis. Träflispelletsen hade den högsta håll­ fastheten men ingen pellets uppfyllde de svenska hållfasthetskraven för bränslepellets. Projektet ingick i nätverket för nationella demonstrations­ projekt som drevs av Hushållningssäll­ skapet och finansierades av Jordsbruks­ verket.

Länge har vi använt naturgrus för att bygga vägar, framställa betong och anlägga ridbanor – och för avlopps­rening i markbäddar. Men naturgrus är en ändlig resurs och grusåsarna är våra viktigaste grundvattenreservoarer. Vi behöver filtrera avloppsvattnet genom någonting annat.

Majoriten av alla enskilda avlopp som byggs i Sverige har markbaserad rening. Ungefär en tredjedel är markbäddar där avloppsvattnet filtreras och renas biologiskt genom ett uppbyggt sandlager. – Krossat berg kan vara ett bra alternativ till naturgrus, eftersom tillgången på berg som kan krossas i princip är oändlig. Men det förekommer även att andra material testas. I USA tittar man t.ex. på däckklipp eller krossat glas, säger Elin Elmefors, forskare på JTI. I samråd med CBI, VA-Teknik & Vattenvård, NCC och SGU tar Elin Elmefors fram ett informationsblad om hur bergkross ska användas i markbäddar. Sedan tidigare studier vet hon att bergkross är nästan lika bra som naturgrus på att rena avloppsvatten från organiskt material och bakterier.

Fosforrening går sämre, men eftersom alla markbäddar oavsett filtermaterial bör kompletteras med någon typ av ytterligare fosforrening (t.ex. fosforfilter) har det ingen större praktisk betydelse. – Den största risken vi ser är vattengenomsläppligheten. Kross innehåller mer finmaterial som kan sätta igen bädden. Informationsbladet tas fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndig­ heten och publiceras i slutet av 2015. Kontakt: elin.elmefors@jti.se

REKORDLITE NATURGRUS I Sverige bröts 2014 den lägsta mängden naturgrus någonsin: 10,7 miljoner ton (sedan statistiken infördes). Merparten, 52 procent, av naturgruset användes som ballast i betong. Uppemot 200 000 ton naturgrus per år används till markbäddar.


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

NYHETER KLIPP UT OCH SPARA!

ODLA PROTEIN­RIKA ÅKERBÖNAN! GÖR SÅ HÄR :

1. Åkerbönor gror vid låga temperaturer, så dem så tidigt som möjligt. 2. Lucker jord är viktigt. Lämplig förfrukt är höstsäd eller flerårig vall. 3. Åkerbönor kan drabbas av svampsjukdomen chokladfläcksjuka, vars sporer sprids med vinden. Den bör därför inte odlas oftare än vart 7:e år minst 500 meter från den senaste odlingen. 4. Utsädesplacering på 6–8 cm djup på fuktig såbotten gynnar uppkomst och underlättar rot- och skottutveckling. 5. Skördetröskning ska helst ske vid den tid på dagen när grödan är yttorr (mitt på dagen och framåt). 6. Vid skörd bör urtröskningen ske med försiktighet och mängden returgods vid rensningen minimeras. 7. Skörd och efterföljande hantering ska ske skonsamt, transportera med till exempel skopelevator i stället för med skruv.

FAKTA:

8. Hög tröskkapacitet ökar möjligheten att skörden kan genomföras under gynnsamma förhållanden. 9. Om man torkar med varmluft till utsäde eller försäljning, bör torkluftstemperaturen sänkas till max 35–45 grader, och torkningen ske i två steg med vila däremellan. 10. Kylningen bör ske skonsamt efter en vilopaus, alternativt långsamt i separat luftningssilo. Detta ger en extra torkningseffekt, vilket sänker bränsleförbrukningen och torkningskostnaden något. 11. I silotork med omrörarskruvar och tillsatsvärme kan nyskördade fuktiga åkerbönor torkas genom att blandas med redan torkad spannmål i silon. 12. I kalluftstork med tillsatsvärme är det viktigt att torkningen inte tar för lång tid. Den bör ske kontinuerligt och i oktober bör tillsatsvärmen vara på dygnet runt. 13. Åkerbönor kan lagras fuktigt genom syrabehandling och lufttät lagring. Även krossensilering kan fungera, men då bör vattenhalten vara minst 30 procent för att mjölksyrebakterierna ska växa till.

Kontakt: nils.jonsson@jti.se, Sverige importerar 60 procent av allt gunnar.lundin@jti.se proteinfoder. Åkerbönan skulle kunna ersätta en betydande del av detta. Den ger under svenska förhållanden högst proteinskörd per hektar av alla baljväxter, men behöver en månad längre tid än sädesslagen för att mogna. Åkerbönan är vår äldsta baljväxt, en jordbruksodlad variant av Mer information om hur bondböna som används enbart till foder, men den åkerbönor bör hanteras finns i ställer en del krav på odlaren. Hög tusenkornvikt JTI-rapport nr 437: ”Konservering gör den svårtorkad. Torkas den för snabbt, och lagring av åkerböna vid svåra finns risk att den spricker. skördeförhållanden”. Den kan laddas ner från www.jti.se med hjälp av länken http://bit.ly/åkerbönor

ÅKERBÖNA GLORIA.

ÅKERBÖNA ALEXIA.

LÄS MER :

ÅKERBÖNA BANQUISE.

5


6

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

98,6% av de fordonsbränslen som idag används i jordbruket är fossila: diesel och en mycket liten andel bensin.

ELDRIFT – REN TRACTOR POWER! Den sista december i år beräknas 17 000 elfordon vara registrerade i Sverige. Minst tre av dem är smått unika: små laddbara kompaktlastare rullande på svenska gårdar. I framtiden får de kanske sällskap i maskinhallen av större hybridtraktorer som också kör på el. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: MARTIN HOGMALM ILLUSTRATION: PATRIK PALOVAARA

– Jag monterade på den stora gödselgrepen, även om jag nog var lite tveksam till att den nya lastaren skulle klara att bära den. En timme senare hade jag kört ut hela djupströbädden. Med vår stora, klumpigare frontlastare brukar det ta en halv dag. Jag blev faktiskt imponerad. Så beskriver nötköttsbonden KarlGöran Hogmalm från Hallinden i norra Bohuslän sin första erfarenhet av gårdens nya batteritraktor: Sveriges första eldrivna och jordbruksanpassade kompaktlastare från tyska Weidemann. – Vi valde en eldriven lastare eftersom jag tycker det är svårt att använda diesel på ett effektivt sätt vid till exempel utfodring och utgödsling i stallet. Dessutom ville vi bli mer oberoende av fossila bränslen, säger Karl-Göran Hogmalm, som på sikt gärna vill investera i solceller och ”tanka” traktorn med egen energi.

Hur väl Weidemanns kompaktlastare klarar gårdssysslorna testas av JTI i ett pågående projekt. – Tekniken är inte ny, den finns sedan tidigare i eldrivna truckar. Men här har maskinen vidareutvecklats för att direkt matcha jordbrukets behov av mindre inomgårdsmaskiner som används för kortare körningar under årets alla dagar. El ger lägre driftskostnader samtidigt som ljudnivån är lägre och maskinen inte ger några avgaser, säger projektledare Ola Pettersson. FRAMTIDENS HYBRIDER Han hoppas att projektet, genom att demonstrera att eldrift fungerar i praktiken, kan öka intresset hos lantbrukare att byta ut diselmaskiner mot eldrivna alternativ. Den som vill ha en eltraktor som klarar även tyngre fältarbeten lär dock få vänta några år. Och hen lär troligen också få satsa på en

hybridmaskin där eldrift kombineras med flytande drivmedel. På uppdrag av Energimyndigheten håller JTI i utvecklingen av ett sådant koncept. Arbetet sker i ett innovativt team bestående av Valtra Tractors, Atlas Copco, SSAB, Ålö och Lighthouse Industrial Design. Oscar Lagnelöv på JTI leder projektet. – Vi vill ta fram en flexibel maskin som ska klara många olika uppgifter i många olika miljöer. Kanske blir det ett modulsystem. Kanske en autonom lösning. Kanske något helt annat. Vi försöker vara visionära och undvika att låsa fast oss vid tidigare lösningar. – Det riktigt spännande är att vi tänker oss att den här maskinen ska finnas på marknaden om tio–femton år, säger Oscar Lagnelöv. Kontakt: ola.pettersson@jti.se, oscar.lagnelov@jti.se


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

01

02

03

04 01–02. Sveriges första eldrivna kompaktlastare anpassad för inomgårdsarbete rullar hos Karl-Göran Hogmalm i Bohuslän. 03. Karl-Göran Hogmalm drömmer om att kunna ”tanka” sina maskiner med egenproducerad solel. 04. Hur ser framtidens stadstraktor ut? Tillsammans med bland andra industridesignerna på Lighthouse tänker JTI nytt på traktorområdet.

7


8

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET! TEMA: Mjölkkrisen TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: STAFFAN CLAESSON, BRITTA MATTSSON/VATTENSTA BONDERI, BJÖRN ULLHAGEN, MOSTPHOTOS ILLUSTRATION: STEPHAN LORSE

En bonde är inte bara någon som söker en partner via TV. Sommaren och hösten 2015 har Sveriges lantbrukare fått mer uppmärksamhet i media än någonsin – och det har gällt en helt annan sak än parbildning: mjölk­böndernas ekonomiska situation. De pressas av låg ersättning för sin mjölk och antalet svenska mjölkgårdar blir snabbt färre.


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

9

TREND 1

MJÖLKBONDEN JOHAN MATTSSON I GIMO har svårt att få ekonomin att gå ihop med inköp till höga svenska priser och betalning till låga globala priser.

JTI ARBETAR FÖR JORDBRUKET På JTI arbetar forskare och projekt­ledare på många olika sätt för att stödja den svenska mjölkbranschen och svenskt jordbruk rent allmänt: för god

lönsamhet, bra arbetsmiljö, minskad miljöbelastning och för bra djurvälfärd. – Vi på JTI kan bidra till lantbrukarnas konkurrenskraft på många sätt, till exempel genom att utveckla metoder och tekniker som underlättar och effektiviserar. Vi hjälper också företag att förverkliga idéer, och är lyhörda för de behov som finns i de gröna näringarna, säger Anna Rydberg. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under hösten 2015 mobiliserat ett upprop för svensk mjölk och svenska mjölkbönder. Jonas Carlberg, chef för LRF:s branschavdelning LRF Mjölk, ger sin syn på mjölkkrisen: – Det här är inte en svensk kris, utan en europeisk och global mjölkkris som beror på obalans när det gäller utbud och efterfrågan. Under 2013–14 fick man bra betalt för mjölken. Många utökade och trodde på fortsatt högt pris. Sen försvann EU:s mjölkkvoter så att det blev fritt att producera så mycket mjölk man ville, efterfrågan på mjölkpulver från Kina minskade och i mitten av 2014 kom importstoppet från Ryssland. Över en natt försvann en marknad lika stor som Sveriges, och vi kom i ett läge med

överproduktion av mjölk. I EU finns nu en självförsörjningsgrad på 113 procent, säger Jonas Carlberg. HÖGA KOSTNADER I SVERIGE Svenska mjölkbönder får i allmänhet ungefär samma betalning som sina utländska kollegor, men har ofta högre kostnader. – Vi köper foder och maskiner i Sverige där prisnivån är högre än i till exempel i sydöstra Europa, och säljer mjölken till låga globala priser. Det går inte ihop, säger Johan Mattsson i Gimo i Norduppland, som producerar eko-mjölk från 130 kor. – Men vi yngre mjölkbönder är inte lika trogna mot ekonomiska föreningar eller handlare som den äldre generationen. Vi kollar upp priser på nätet och köper och säljer så mycket som möjligt där vi får bäst pris, tillägger han. Svenska mjölkbönder har också att rätta sig efter det svenska regelverket, som är mer omfattande och hårdare än i många andra länder, till exempel när det gäller djuromsorg och sådant som minimal antibiotikaanvändning och förbud mot tillväxthormoner i kött­ produktion.

SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET!

Varje vecka lägger fem svenska mjölkbönder ner sin verksamhet. Från 1990 till juni 2015 har antalet mjölkgårdar minskat med 84 procent, från cirka 27 000 till drygt 4 000. Detta kompenseras visserligen av fler kor per företag och högre mjölkavkastning per ko, men det blir allt glesare mellan mjölkgårdarna. – Det här är något som märks i det svenska landskapet. Svensk mjölkproduktion betyder öppna landskap och en levande landsbygd. Utan betande djur växer landskapet igen och jobben försvinner på landsbygden, säger Anna Rydberg, chef för jordbrukssektionen på JTI. Att behålla mjölkgårdarna är viktigt också för köttproduktionen. Mer än hälften av allt nötkött i svenska butiker kommer från mjölkkor och deras kalvar. Mjölkkor och dikor behövs också för att få fram kalvar till köttproduktion; det är ökad efterfrågan på kalvar nu – alltfler vill bli köttdjursuppfödare.

TEMA: Mjölkkrisen

Det startas allt fler små mejerier i Sverige, bland annat av mjölkproducenter som vill försöka ta makten över mjölkpriset. Under det senaste året startade 27 nya mejerier. I oktober 2015 fanns totalt 124 mejerier i Sverige. Många satsar på ost­tillverkning.


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

TEMA: Mjölkkrisen

10

SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET!

VI KÖPER GÄRNA EKOLOGISKT PRODUCERAD MJÖLK I SVERIGE. Svenska mjölkbönder med ekologisk produktion får också bättre betalt av mejerierna.

– Våra djurskyddsregler ger bra livsmedel och svenska mejeriprodukter med mervärden som klimatsmart producerad mjölk, säger Anna Rydberg. Det höga kostnadsläget och regelverket bidrar även till att pressa upp produktionskostnaderna så att svenska mjölkbönder får svårare att få betalt för de kostnader de har. Det blir då svårt för dem att konkurrera med till exempel importerad lågprisost producerad i länder med lägre lagkrav på djurskydd och produktion. ANPASSA SVENSKA REGLER? Det finns de som menar att det bästa för svenskt jordbruk vore att släppa efter på reglerna och anpassa dem (mer eller mindre) till konkurrenternas för att stärka de svenska jordbruksprodukternas möjlighet att konkurrera på den globala marknaden. – Mjölkbönder har egna drivkrafter när det gäller att sköta djuren bra, de är

inga fuskare! Vi behöver inte den oerhört detaljerade lagstiftning vi har i dag, utan bör göra en översyn så att vi får regler som gagnar hållbar produktion och hållbarhet och som dessutom skapar flexibilitet, minskar kostnader och byråkrati. Det kan man göra utan att sätta djurvälfärden på spel, säger Jonas Carlberg på LRF Mjölk. Mjölkbonden Johan Mattsson tycker att vi ska värna om våra svenska djurskyddsregler, för att de kan rädda det svenska jordbruket på sikt genom att de resulterar i produkter av bra kvalitet att konkurrera med. – Men man skulle kunna ta bort till exempel beteskravet, och i stället göra det till något som man kan få betalt för. Det skulle gynna mjölkproducenter utan mjölkrobotar, medan de stora gårdarna skulle klara sig ändå, säger Johan Mattsson. På Ogestad Egendom utanför Gamleby i Östergötland finns en av Sveriges största mjölkgårdar med 1 500

mjölkkor. För Henrik Jonsson, en av tre bröder som driver gården, är inte djurskyddsreglerna en ekonomisk fråga. Det är däremot kostnaden för arbetskraft, och han poängterar att stora mjölkgårdar påverkas kraftigare av ett lågt mjölkpris än många kanske tänker sig. – Vi sysselsätter 25 personer här, och om vi tappar flera miljoner kronor på ett år kan vi inte lösa det genom att avskeda några anställda. Vi kan inte ersätta dem med mer eget arbete, säger Henrik Jonsson. EKO GER HÖGRE LÖNSAMHET Ett sätt för svenska mjölkbönder att få ökad lönsamhet kan vara att satsa på ekologisk mjölkproduktion. Mejerierna betalar mer för ekologisk mjölk, vilket de kan göra när kunderna i butiken är villiga att betala mer för sådan mjölk. En av många mjölkbönder i Uppland som har ekologisk mjölkproduktion är Rickard Alm, som har 60 mjölkkor strax


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

11

03

TEMA: Mjölkkrisen

TREND 2 Andelsjordbruk är en växande trend i världen och innebär att konsumenter t.ex. kan köpa en del av skörden i förväg eller teckna en prenumeration på grönsaker. Detta prövas redan i Västra Götaland. Kan det också bli aktuellt att hyra in sig i en mjölkko?

utanför Uppsala. Han bekräftar att eko-tillägget han får har betydelse. – Jag har inte gått med underskott ens när priset var som lägst i år, säger han. Fast det gäller att hålla nere sina kostnader. Lagården byggde jag till exempel själv i etapper under tre år, med begagnad inredning. Även Johan Mattsson i Gimo får det att gå runt med ekologisk produktion, men han har i sommar tvingats avskeda en anställd och sköter nu gården själv med hjälp av sina pensionerade föräldrar. – Min revisor säger att företagets resultat är bra, men att arbetsinsatsen är på tok för hög. Den här branschen behöver billiga uppfinningar som kan ge bonden lite mer ledig tid. Själv skulle jag vilja umgås mer med mina tre små barn, säger han. En annan väg till lönsamhet kan vara att satsa på försäljning av mjölken via ett lokalt mindre mejeri. De senaste åren har alltfler små mejerier etablerat sig i Sverige, utifrån affärsidén att konsumen-

JTI JOBBAR FÖR SVENSK MJÖLK JTI stöder svensk mjölkproduktion på flera sätt, här följer några exempel. Sedan flera år tillbaka satsar JTI på att öka odlingen av svenskt proteinfoder (åkerbönor och sojabönor) för att ersätta en del av det importerade fodret – i dag importeras 60 procent av allt proteinfoder som används i Sverige. JTI har utvecklat ett drivningssystem så att kotrafiken mellan stall och betesmark ska fungera smidigare. Slitaget på betesmark är också stort särskilt på ytor som ligger nära stallet, och JTI testar olika typer av armeringsmattor på dessa ytor. När det gäller hanteringen av kor ute i hagen, har JTI

utvärderat ett sätt att hantera korna som kan öka säker­heten för djurskötare. En kalvningsdetektor som gör det lättare att följa mjölkkons dräktighet i lösdrift och förutsäga kalvning har testats av JTI, och nya tester pågår. Lean-konceptet från bilindustrin för ökad effektivitet har vidareutvecklats av JTI så att det kan tillämpas inom både mjölk-, gris- och spannmålsproduktionen. JTI arbetar också för att bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. I dag är Sverige endast till 50 procent självförsörjande på livsmedel – det gäller mjölk såväl som livsmedel i övrigt.

SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET!

SVENSKA MJÖLKKOR UTFODRAS till stor del med gräs (vallfoder), vilket ger en klimatsmart mjölkproduktion.


12

TEMA: Mjölkkrisen

01

02

01–02. Om man vill stödja svensk mjölkproduktion ska man välja svenskt när man köper ost och yoghurt. Över 50 procent av all hårdost och 45 procent av all yoghurt som säljs i Sverige har importerats.

ter är villiga att betala för närproducerade mejeriprodukter. SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET!

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

KÖP SVENSK OST OCH YOGHURT LRF Mjölk har i en undersökning visat att 9 av 10 konsumenter tycker det är viktigt att mjölken de köper är svensk. Och det är den. Trots mjölkkris och minskande antal svenska mjölkbönder är nästan all drickmjölk som säljs i svenska butiker svensk. Även det mesta av filmjölken i butikerna kommer från svensk råvara. – Däremot är mer än 50 procent av all hårdost som säljs i Sverige importerad, ofta från Holland och Tyskland, och 45 procent av all yoghurt importeras från bland annat Finland, Tjeckien och Baltikum. Så om man som konsument vill gynna svenska mjölkbönder är det främst ost och yoghurt man ska koncentrera sig på när man handlar, säger Lennart Holmström, marknadsanalytiker på LRF. Lönsamhet för svenska mjölkbönder handlar delvis om konsumenternas betalningsvilja, och kanske kan de svenska mjölkbönderna räkna med konsumenternas stöd. I en undersökning som Livsmed-

elsföretagen har låtit göra, svarade nästan hälften av drygt 1 300 tillfrågade att det allra viktigaste när de handlar är att maten är svenskproducerad. För att det ska bli lättare att hitta de svenska varorna i butiken, har Livsmedelsföretagen tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svensk dagligvaruhandel tagit fram en ny märkning av svensktillverkade produkter. Den ska garantera att kött, ägg och mejeriprodukter är 100 procent svenska. Märket blir gult och blått och finns i affärerna sedan slutet av oktober 2015. VÄNTAR PÅ MER STÖD Det konkreta stöd under mjölkkrisen som de svenska mjölkbönderna hittills fått från politiskt håll är en återbetalning av den höjda dieselskatten. Många väntar sig mer, bland annat från den livsmedelsstrategi som regeringen enligt planerna ska presentera i mars nästa år. Nu har de ändå att se fram emot 152 miljoner kr från EU och svenska staten, som ska betalas ut i slutet av 2015 och under våren 2016.

Den samlade bedömningen i oktober 2015 är att de nedåtgående styrande världsmarknadspriserna börjar plana ut. Kanske kan priskurvan rentav vända uppåt. Jonas Carlberg på LRF Mjölk vågar vara ganska positiv om den svenska mjölkproduktionens framtid: – Många svenska mjölkföretag har det bekymmersamt i dag. Men på lång sikt har vi goda förutsättningar att utveckla en konkurrensstark svensk mjölkproduktion. Enligt våra analyser fram till år 2025 kommer den globala efterfrågan på mejeriprodukter att bli större än produktionen, bland annat genom inflyttning till städer och ökat välstånd i de stora ekonomierna. Det kan vi i Sverige dra fördel av genom vår vattenkvalitet, vår tillgång på mark, våra goda klimatförutsättningar för mjölkproduktion och genom att vi är duktiga på att producera mjölk med bibehållen god djurhälsa. Läs även ledaren på sid 2. Kontakt: anna.rydberg@jti.se


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

TEMAREPORTAGE

13

”Vi kan inte importera öppna landskap”

DÄR FÖR ÄR ­SVENSKA MEJERI­PRODUKTER SÅ BR A! • Sverige har mycket god djurhälsa och djuromsorg, vilket ger friska kor och hög mjölkavkastning (svenska kor gav december 2014 näst mest mjölk per ko i Europa) • Antibiotikaanvändningen i Sverige är den lägsta i EU och en av de lägsta i världen. Detta är en viktig samhälls- och folkhälsofråga, eftersom det minskar resistens­utvecklingen.

• Svensk mjölkproduktion bidrar till ett öppet och levande kulturlandskap, eftersom alla mjölkkor får vara ute och beta (p.g.a. betes­l agen). • Sverige har en klimatsmart mjölkproduktion. Vi använder mycket eget gräs (vallfoder), vilket ger låg klimat­belastning.

SVENSKA MJÖLKBÖNDER SÖKER LÖNSAMHET!

TEMA: Mjölkkrisen

(Jonas Carlberg, chef LRF Mjölk, om att svenska mjölkkor är viktiga inte bara för att vi ska kunna köpa svensk mjölk, utan också för att hålla det svenska landskapet öppet)


14

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

01

02

01–02. Vallskördemaskinen Multiflow klarar av fyra maskiners jobb. I en pågående innovationsprocess justeras den och testas inför lansering på marknaden. 03. Innovationen CombCut kammar bort ogräsen ur grödan.

03

JTI-BIDR AG TILL INNOVATIONSPROCESSEN • Skulltorken • Imson Multiflow (pågående process) • CombCut • Optisk grisvåg • Automatisk halmströare • Mobil biogaspilotanläggning • Processintern metananrikning • Mobil grishydda • Biobädden

• Tvättrobot för svinstallar • Proteinsortering av spannmål med hjälp av sensor på skördetröska • Sojabönsodling i Sverige upp till Mälardalen • Utedrift av kvigor vintertid i tält • Liggsensor • Tröskpinne

• Metod för minimering av CCC i växthusodling (CCC=Cyklomekvatklorid, ett retarderingsmedel) • Automatiskt kobindsle • Förbättrade svenska rekommendationer för samtliga konserveringsmetoder för spannmål sedan institutets start och framförallt under 1960–90-talen


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

COMBCUT OCH ANDRA INNOVATIONER ”Innovation” är ett ord som har börjat användas flitigt, men fenomenet är inte nytt. På JTI skedde betydelsefulla innovationer redan på 1950-talet. I dag står innovationsarbetet i centrum för all verksamhet på JTI. TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI

Rötning av slakteriavfall, utvecklingen av ogrässkäraren CombCut och den optiska grisvågen är tre exempel som alla har det gemensamt att de är JTI-innovationer. – Rötning av slaktavfall ansågs omöjligt när JTI startade pilotförsök på 1980-talet. Nu är flera stora biogasanläggningar byggda för att röta just slaktavfall, säger Gustav Rogstrand, chef för JTI:s miljösektion. En innovation är resultatet av en utvecklingsprocess – en metod, produkt, ny form av service, ett nytt produktionssätt, nytt sätt att organisera saker osv. – som kommer till praktisk användning och får praktisk spridning. Processen kan starta helt från noll, eller vara en bearbetning eller utveckling av en gammal idé, metod, produkt eller liknande. – I Sverige är vi bra på idéer, men jämfört med många andra länder dåliga på att kommersialisera dem. Sverige satsar mycket pengar på innovationer, men har de senaste decennierna inte fått ut så mycket rent kommersiellt. Det vill forskningsfinansiärer och politiker ändra på, säger Ola Palm, forskningschef på JTI. De flesta företag och även JTI jobbar med innovationer tillsammans med andra aktörer: företag, organisationer, enskilda personer. Därför är det egentligen mer

korrekt att tala om JTI:s bidrag till innovationsprocessen än att ta åt sig hela äran av de innovationer som JTI har deltagit i. Skulltorken* är dock en ren JTI-innovation. Den utvecklades och anpassades på 1950-talet till svenska förhållanden av en grupp hängivna forskare och tekniker på JTI, utifrån en metod som hade utvecklats i USA på 1930- och 40-talen. Många senare produktinnovationer vid JTI har tillverkats i JTI:s verkstad i samarbete med andra. Ett exempel är vallskördemaskinen Imson Multiflow, som konstruerades utifrån en köttbondes idéskiss. Ett annat exempel är ogrässkäraren CombCut som byggdes i samarbete med en växtodlare från Blekinge. Den första kompletta mobila biogasanläggning som byggdes i Sverige gjordes dock utifrån en JTI-idé. Och det var JTI:s verkmästare som byggde ihop anläggningens elektronik och styr- och reglermekanik med delar som han köpte in från olika håll i världen eller som han själv bockade och svetsade till önskad storlek och form. *En fläktanordning för att sluttorka höet inomhus, på en plats där höet sedan också lagras. Kontakt: ola.palm@jti.se

440

M

iljoner till innovationer Under 2015–2020 satsar svenska staten via Jordbruks­ verket 440 miljoner kronor på stöd till innovationer inom jordbruk, trädgårds- och rennäring. Stödet är en del av EU:s satsning på innovationer inom lantbruket, Europeiska innovationspartnerskapet-agri (EIP-agri), och kan ges till grupper av forskare, företagare, rådgivare m.fl. som vill lösa ett problem eller en utmaning. Resultatet kan bli en prototyp eller ett förslag till en ny metod eller en ny process.

15


16

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

TRE FRÅGOR TILL SLA Vad tycker SLA om att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga kan komma att avskaffas? – Det är bekymmersamt. Den lägre avgiften har gjort att våra med­ lemsföretag haft råd att anställa och lära upp unga personer utan arbetslivserfarenhet. Regeringen har föreslagit bered­ skapsjobb som ett sätt att få fler nyanlända i arbete. Är det bra? – Det är kanske en del av lösningen i det akuta läge vi befinner oss i, men ingen långsiktig sådan. Då vill vi hellre se lägre arbetsgivaravgifter. Många hävdar att svenskt jord­ bruk missgynnas av krångliga regelverk. Vad anser SLA? – Vissa regelverk som finns i Sverige snedvrider konkurrensen gentemot andra europeiska företag. Jag säger inte att reglerna är dåliga, men de innebär en extrakostnad som svenska bönder bör kompenseras för.

SLA SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET SLA är en arbetsgivarorganisation som företräder cirka 4 000 medlemsföretag över hela landet. Medlemsföretagen har verksam­ het inom skogsbruk, jordbruk, djursjukvård, golf och trädgårds­ näring. SLA är ett av förbunden inom Svenskt Näringsliv. En viktig uppgift för SLA är att förhandla fram kollektivavtal med SLA:s fackliga motparter. SLA kan även fungera som företagens externa HR-avdelning och arbetar med frågor som de enskilda medlems­ företagen kan ha svårt att driva själva, till exempel politikerpå­ verkan.

SLA VILL GÖRA GRÖN ­NÄRING ATTRAKTIV ”Framtiden ser ljus ut”. Den scenarioanalysen presenterade Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) sommaren 2015, samtidigt som media fylldes av nyheter om det svenska jordbrukets vikande lönsamhet. Båda bilderna är sanna, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på SLA. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: SLA

– Många lantbruksföretag lever med stora utmaningar som bristande lönsamhet och stora investeringsbehov, men vi vet också att våra branscher producerar det vi alla måste ha: mat. Till år 2030 växer jordens befolkning med ungefär en miljard och efterfrågan på produkter och tjänster från de gröna näringarna kommer att växa. Enligt scenarioanalysen sker det knappast några drastiska förändringar i vad företagen kommer att producera inför 2030, även om det kan dyka upp nya och oväntade produktionsgrenar som fiskodling på land och insekter för foder. Jord- och skogsbruket har också stora möjligheter att ta fram nya, miljövänliga material som kan ersätta produkter som idag framställs av fossila råvaror. Om jord- och skogsbruksföretagen ska kunna ta tillvara framtidens affärmöjligheter måste man dock ha tillgång till kompetens. Här finns ytterligare en motsägelse: samtidigt som det råder arbetslöshet har många företag inom jord, skog och trädgård svårt att hitta personal. – Många av dagens unga har ingen koppling till jord- eller skogsbruk och vi som jobbar i de gröna näringarna måste bli bättre på att berätta för dem om alla intressanta, spännande och utvecklande

jobb som finns i den här sektorn, säger Lena-Liisa Tengblad. För att visa att jord- och skogsbruk är framtidsbranscher där det går att göra karriär, har SLA och LRF startat ett fyraårigt kommunikationsprojekt: Grön Attraktion. Målet är att fler ska utbilda sig, arbeta och starta företag i det gröna näringslivet. Inom jord- och skogsbruk finns kvalificerade högteknologiska arbeten, men även enklare jobb som inte kräver att man till exempel talar flytande svenska. Många skogs- och jordbruksföretag anställer redan i dag en stor andel utländsk arbetskraft, och branschen skulle troligen kunna erbjuda arbete till många nyanlända invandrare. – Vi har sökt främjandemedel från regeringen för att arbeta med bland annat matchning och validering. Det gäller att företagen hittar rätt yrkeskompetenser och att vi på ett bra sätt kan värdera utländsk utbildning och erfarenhet. – Det här är viktigt både eftersom våra medlemsföretag behöver personal, men också eftersom vi vet att det är mycket lättare för nyanlända att komma in i samhället om de får ett jobb. Arbete underlättar integration, säger Lena-Liisa Tengblad.


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

RELATION TILL JTI: SLA är sedan länge en av JTI:s intressenter. Genom samarbetet – och ofta utifrån forskning på gårdsnivå – har JTI tagit fram vägledningar och rapporter som kan hjälpa lantbruksföretagen att förbättra arbetsmiljö, produktion, lönsamhet, miljöhänsyn osv.

GRÖN AMBASSADÖR. – De gröna näringarna är en framtidsbransch som kan erbjuda spännande och utvecklande jobb, säger Lena Liisa Tengblad, som sedan april 2015 är vd för SLA.

REPORTAGE

17


18

REPORTAGE

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

01

UPPGRADERING I CENTRUM JTI har tagit steget in i en utvecklingsfas där man förfinar egen teknik och agerar självständig innovatör på biogasområdet. Därmed befäster JTI sin ställning som en ledande biogasaktör i Sverige. TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

02

03

01. JTI:s biogasforskare Henrik Olsson (t.h.) får hjälp av JTI:s verkmästare Tomas Reilander med att justera en bubbelkolonn där biogasen renas i ett första steg. 02. Sötåsens natur­ bruksgymnasium fungerar som en språng­ bräda för den gröna näringens tekniska utveckling. Här ska JTI:s uppgraderingsteknik testas i full skala. 03. I denna sjökontainer ska en bubbelkolonn i form av en säck monteras. 04. När biogasen passerar genom en filterbädd av aska, binds det mesta av den återstående koldioxiden i askan. Efter detta andra steg har biogasen nått 97 procents metanhalt och kan användas som fordonsgas.

04

Den småskaliga uppgraderingsteknik som JTI har utvecklat tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan står i centrum för det intensiva utvecklingsarbete kring biogas som pågår på JTI. Uppgraderingstekniken sker i två steg – processintern metananrikning via en bubbelkolonn och vidare koldioxidrening via ett askfilter – och är en billig reningsteknik som kan få betydelse för mindre biogasanläggningar. FÖR FLYTANDE BIOGAS Nu ska askfiltret också användas för att ta bort koldioxid ur biogas innan den förvätskas till flytande biogas vid stora biogasanläggningar. Det handlar om att bygga ny kunskap kring en kostnadseffektiv teknik och sker i ett projekt som finansieras av Vinnova. I JTI:s verkstad byggs dessutom den första fullskaliga prototypen av det processinterna metananrikningssystemet: en 16 kubikmeter stor kontainer där man

ska montera in en bubbelkolonn. Ett askfilter ska sedan anslutas till kontainern, och systemet ska sättas i drift på Sötåsens naturbruksgymnasium i Västra Götaland där det ska bli ett demonstrationsprojekt för lantbrukare. Till detta arbete är flera företag knutna: Biogas Systems, Bioenergi i Töreboda AB, Volkswagen Sverige, Valtra Tractors, Ranaverken och Hushållningssällskapet Skaraborg. Det finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) och ÖstersjönKattegatt-Skagerack-INTERREG (EU-finansiering). – Det här är en teknik som pratar till hjärtat på dem som har byggt en biogasanläggning med elproduktion, och som drömmer om att kunna producera uppgraderad fordonsgas av biogasen i stället, säger Henrik Olsson, projekt­ ledare på JTI. Det handlar om lönsamhet, men det krävs ett jättearbete under de närmaste

10 åren för att få allt att börja rulla, enligt Henrik Olsson. SAMVERKAN KRÄVS – Man kan inte använda all gas själv på gården, men det är en utmaning att på egen hand hitta köpare till gasen. Till det behövs samverkan med aktörer som har ett intresse av fordonsgas, som kommuner, avfallsbolag, kollektivtrafik och taxibolag, säger Henrik Olsson. Den småskaliga biogasutvecklingen har kommit i ett skede där marknads­ föringsfrågor har blivit viktiga, och JTI stannar inte i Sverige. Tillsammans med tyska institutet DBFZ och ett polskt universitet har JTI fått finansiering från EU-projektet Horisont 2020 för att undersöka marknadsmöjligheter för småskalig uppgraderingsteknik på den europeiska marknaden. Kontakt: henrik.olsson@jti.se

19


20

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

REPORTAGE

VÄRDEFULL POLLINERING. Minst tre fjärdelar av alla odlade och vilda växtarter är helt eller delvis beroende av humlor, bin och andra pollinerande insekter.

MER SURR GER HÖGRE SKÖRDAR Det blommar för lite i dagens jordbrukslandskap. Och det surrar för lite. Att låta delar av klöver­vallen stå orörd eller att så in blommande växter i åkerkanten gynnar humlor och bin – ­pollinerare som många grödor är beroende av. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: MOSTPHOTOS

Pollinerande insekter är viktiga för den biologiska mångfalden, men de har också ett stort ekonomiskt värde. I en rapsodling kan bra pollinering innebära en skördeökning på upp till 20 procent. För äpplen, jordgubbar och klöverfrö har pollinerarna ännu större betydelse. Men speciellt i slättbygder där jordbruksmarken odlas intensivt blir nu humlorna och bina allt färre. En lantbrukare kan dock ganska enkelt gynna insekterna genom att skapa pollineringsytor: smörgåsbord av nektar och pollen. – Det kan handla om att lyfta skördeaggregatet på delar av vallen och låta klövern gå i blom, eller att så in remsor av blommande växter i utkanten av en spannmålsåker, förklarar Carina Gunnarsson, forskare på JTI.

Med finansiering från Jordbruksverket räknar hon på vilka kostnader sådana åtgärder innebär för lantbrukarna, både när det gäller arbetsinsats och minskade skördar. Insatserna kan också ge mervärden. Pollinering brukar räknas som en ekosystemstjänst, alltså en service som naturen utför och som vi kan dra nytta av. – Både företag och konsumenter börjar bli mer intresserade av sådana här mervärden och kan alltså vara beredda att betala ett par öre extra för grödor som odlats på ett sätt som gynnar insekter, säger Carina Gunnarsson. Kontakt: carina.gunnarsson@jti.se

VEM P0LLINER AR VAR?

VÅRRAPS

• Tambin • Blomflugor Andra insekter • Humlor •

78 % 11 % 6% 5%

RÖDKLÖVER

• Tambin Andra insekter • Humlor •

15 % 4% 81 %


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

NYHETER

”NATTJORDEN” KAN SLUTA KRETSLOPPET Människors urin och avföring är rika på växtnäring, men bara en liten del tas idag tillvara som gödsel. Utvinning av fosfor och källsorterade avlopp skulle kunna öka återföringen av näringsämnen till åkermark.

Mänsklig urin och avföring som gödsel är inget nytt. Historiskt kallades avföringen för night soil (nattjord), och samlades in i byar och städer på nätterna för att sedan spridas på åkrarna. 1800-talets urbanisering gjorde hanteringen praktiskt omöjlig och ledde så småningom fram till dagens vattenburna avloppssystem med avancerad rening. Cirka 90 procent av allt vårt avlopp passerar idag reningsverken där växtnäringen avskiljs, och framför allt fosforn återfinns i slammet. En fjärdedel av det behandlade slammet återförs till jordbruksoch skogsmark. – Många vill inte sprida slam på åkrarna. Det vore bra om vi kunde plocka ut godbitarna utan att få med oönskade

ämnen som tungmetaller och läkemedel, säger Lena Rodhe, forskare på JTI. Hon tror på tekniker som utvinner fosforn ur slammet, och vill ta fram ett gödselmedel som kan spridas med befintliga maskiner där näringen är lättillgänglig för växterna. Tekniker finns men framställningen är i nuläget dyr. Konventionella reningsverk är bra på att fånga upp fosfor, men 95 procent av kvävet går förlorat till luften i reningsprocessen. – Det är i toalettvattnet näringen finns. Kan vi bygga ett separat system och källsortera avloppet skulle vi kunna få en renare slamprodukt, säger Ola Palm, FoU-chef på JTI. – VA-sidan har varit tveksam men nu finns det flera bostadsområden där man tittar seriöst på sådana system. Går det 15 år till så kanske vi är där. Kontakt: lena.rodhe@jti.se, ola.palm@jti.se

NÄTVERK FÖR ­BIOEKONOMI Att ställa om till bioekonomi – då fossila råvaror som olja och naturgas ersätts med resurseffektiv användning av förnybara råvaror från åker, skog och hav – är en process som kommer att ta tid, men det är ett hett område där mycket är på väg att ske. På JTI:s kontor i Lund pågår ett intensivt arbete under hösten för att bygga regionala nätverk för bioekonomi i Sverige och i Europa tillsammans med Region Skåne.

SIFFROR PÅ RUTAN ­SPARAR NACKEN I stridsflygplan och i exklusiva bilar kan föraren få siffror och information projicerade på en vinklad glasruta rakt fram i synfältet, på en så kallad head-up-display (HUD). Nu testar JTI en HUD i en lantbrukstraktor, för att se om den kan förbättra traktorförares arbetsmiljö. Många avancerade redskap kräver en display i traktorn och normalt sitter den så att föraren måste sänka blicken och ofta även vrida huvudet. Undersökningar har visat att tre fjärdedelar av lantbrukarna upplever nackproblem på grund av traktorkörning.

VINDKRAFT SOM STÖR

FR ÅN TOALETT TILL ÅKER Varje person i Sverige kissar och bajsar i genomsnitt ut drygt 5 kg kväve och 0,7 kilo fosfor varje år. Avföringen och urinen från hela befolkningen skulle räcka för att gödsla ungefär 20 procent av den svenska åkerarealen.

Forskare på JTI ska under ledning av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut undersöka varför ljud från vindkraftverk ibland upplevs som störande, även vid låga ljudnivåer. Man kommer att räkna med psykologiska faktorer som ljudkänslighet och upplevd egenkontroll. Energimyndigheten finansierar, och hoppas kunna åtgärda problemen inför fortsatt satsning på vindkraft.

21


22

JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

NYHETER

­BÄTTRE DRÄNERING BEHÖVS Många av dräneringssystemen på jordbruksmark i Finland, Sverige och de baltiska länderna är gamla och behöver renoveras. Systemen spelar en viktig roll för jordbruksmarkens bördighet men även för den naturliga reningen av kväve och fosfor. Dåligt fungerande dränering kan bidra till övergödning av Östersjön. JTI deltar i projektet Nutrinflow, som genom demonstrationer och lokalt engagemang ska öka kunskapen om hur en innovativ vattenförvaltning och dränering kan reducera läckage av näringsämnen. Projektet pågår till år 2019 och finansieras av EU-programmet Central Baltic.

FRAMTIDENS KLIMAT STÄLLER KRAV Vi kan vänta ett mer varierat klimat, med höga skördevattenhalter och högre lagrings­ temperaturer. Det kommer att ställa högre krav på hur spannmål hanteras och lagras. Eftersom det blir allt vanligare att torkning och lagring sker hemma på gården, är det viktigt att odlarna lär sig mer om hur de ska hantera detta, menar JTI-forskaren Nils Jonsson. Han har sammanställt ny och äldre kunskap om torkning och lagring på gården i en rapport som kan hämtas från JTI:s webbplats: http://bit.ly/ torkning_och_lagring. Jordbruksverket har

finansierat sammanställningen med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygds­utveckling.

SE UPP FÖR TJUREN! Lantbrukare har ibland en tjur gående fritt tillsammans med mjölkkor i lösdrift för att inte missa brunstiga kor. Men tjurar är oberäkneliga och kan plötsligt gå till attack. JTI ska undersöka hur vanligt det är med frigående tjurar, och ge råd om hur de bör hållas och hanteras för att minska risken att djurskötare råkar illa ut. SLO-fonden vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien finansierar undersökningen.


JTI / DRIV HÖSTEN-VINTERN 2015

NYHETER

BIOGASGRÖDOR KAN BLI BILLIGARE Det mesta (80 procent) av allt organiskt material som går att röta för att producera biogas kommer från jordbruket. Men det är viktigt att få ner kostnaderna. Carina Gunnarsson på JTI undersöker tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet och Swedish Biogas International hur kostnaderna för biogasgrödor kan minimeras. Hon tror att de skulle kunna bli 10 procent billigare om man kombinerar färska och lagrade grödor på rätt sätt. Undersökningen finansieras av Energimyndigheten och Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel (f3).

GRATIS BIOGASKURS PÅ WEBBEN Går du i biogastankar? Fram till och med februari 2016 kan biogasintresse­ rade lantbrukare och livsmedelsprodu­ center delta i en helt kostnadsfri online-kurs i biogasproduktion. JTI erbjuder kursen inom ramen för EU-projektet BIOGAS3, vars mål är att göra fler företag självförsörjande på förnybar energi. Läs mer om kursen och projektet här: www.jti.se/index.php? page=biogas3

VISSTE DU ATT ... … DEN JTI-PUBLIKATION som under 70 år har väckt störst intresse är ett häfte om hur man bygger skulltorkar.

HÄST FÖR RÖTNING GAS AV GRÄS Att odla gräset rörflen som substrat för biogasproduktion kan löna sig – om biogasanläggningarna vill betala lika mycket för rörflen som man idag betalar för vallgröda. Det konstaterar forskare vid JTI som tillsammans med Hushållningssällskapet och lantbrukare i Vännäs och Hammerdal försökt hitta alternativa användningsområden för rörflen. Hittills har rörflen främst odlats som fastbränsle, men gräset har haft svårt att konkurrera med billigare bränslen som halm och träflis. I Sverige odlas cirka 800 hektar rörflen.

UNGA KVINNOR SKADAS Kvinnor under 25 år som jobbar med hästar löper störst risk att råka ut för olyckor i jordbruket. Olyckor med hästar ger också oftare bestående men än andra skador. Det här kunde JTI:s forskare läsa ut ur statistik från AFA Försäkring och Arbetsmiljöverket när de analyserade arbetsskador under åren 2009–2013. Analyserna visade på många allvarliga brister när det gäller miljön runt djur­hanteringen, anser forskarna. Totalt 30 procent av olyckorna ledde till sjukskriv­ ning längre än 14 dagar. Av AFA:s 355 fall gav 27 procent bestående men. Vid tre av de totalt 592 olyckorna miste kvinnorna livet. Studien finansierades med medel från Stiftelsen SLO-fonden vid Kungl. Skogs- och Lantbruks­akademien.

SAKNAS: HANDSKAR Personal i växthus behöver ordentliga skyddshandskar för att inte få i sig kemikalier. De måste också vara så bekväma att de blir använda – men de handskar som finns räcker inte riktigt till, det behövs en ny generation skyddshandskar. Det konstaterar JTI:s forskare Klara Löfkvist i Lund sedan hon tillsammans med forskare vid SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut har undersökt fem typer av skydds­handskar.

Optimering av biogasprocessen har varit JTI:s paradgren i många år. På efterfrågan från industrin jobbar några av JTI:s biogasforskare vidare på den vägen, med frågor om torrötning, hantering av höga kvävehalter i substrat och pluggflödesrötning. En hästlik­ nande prototyp för pluggflödesrötning har på beställning byggts i JTI:s verkstad. Sedan beställarens försök är avslutade är pluggflödesrötaren ledig för andra uppdrag. Kontakt: ulf.nordberg@jti.se

NYHETER FRÅN JTI Vill du prenumerera på nyheter från JTI via din e-post? Anmäl dig på www.jti.se.

MÖT OSS I SOCIALA ­MEDIER! JTI finns på Facebook och Linked-in. Där kan du följa vår verksamhet och kommunicera med oss.

23


Avsändare: JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala

PERNILLA TIDÅKER, ENERGIFORSKARE PÅ JTI MED LIVSCYKELANALYSER SOM SPECIALITET:

KAN LIVSCYKELANALYSER* HJÄLPA OSS ATT FATTA RÄTT BESLUT OM FRAM­TIDEN? – Ja, de kan vara till stor hjälp när man ska investera i nya system. När man till exempel ska välja substrat till biogas­ produktion och undrar vilket som är det bästa ur miljösyn­ punkt. Det är ju en stor fördel att kunna göra beräkningar i förväg istället för att bara välja nåt och sedan fråga sig om det blev rätt. Vilka frågor kan man ställa i en livscykelanalys? – Sådant som ” Vilka åtgärder ska vi prioritera för att väsentligt minska klimatpåverkan?” Hur använder du livscykelanalyser? – Jag har bland annat tagit fram ett certifieringssystem för minskad klimatpåverkan inom den svenska livsmedelsked­ jan. Certifieringsreglerna handlade om sådant som val av gödselmedel med minsta möjliga klimatavtryck, sparsam körning, effektiv foderhantering, minskad sojaanvändning, förnybar elanvändning och mer kvävefixerande klöver i vallarna. Vad tar man hänsyn till i en livscykelanalys? – Allt! Eller så mycket som möjligt av alla flöden ”från vaggan till graven”, som vi brukar säga. Nu deltar du i ett stort projekt om gräsmattors klimat­ påverkan. Vilka frågor söker ni svar på där? – Hur vi ska använda städernas gräsytor så att de minskar energianvändning och klimatavtryck, samtidigt som de ger största möjliga miljönytta, till exempel gynnar bin och humlor och lagrar in koldioxid så att växthusgaseffekten minskar. *Livscykelanalys är ett systemanalytiskt verktyg som förkortas LCA (Life Cycle Assessment).

DRIV hösten/vintern 2015  

Ett magasin från JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you