Page 1

TRÄLEN


Trälen – det bortglömda semesterparadiset

Trälen är inte bara berättelsen om Sveriges och Volvos rekordår. Den är dessutom historien om hur en av Europas mest amerikaniserade kulturer Det röda toppiga huset på omslaget var det första som syntes av Trälen om man kom från havet. Den säregna stilen var typisk för det första efterkrigsdecenniet. Inspirationen kom från Polynesien och nådde en höjdpunkt i popularitet efter Thor Heyerdahls Kon Tiki expedition 1948. Stilen var alltid förknippad med fritid och en söderhavsliknande livsstil. Den var alltså perfekt anpassad till Volvos första semesterö.

växte fram i Göteborg, vilket placerade staden i ett oväntat vinnarläge på 1950-talet. Utan Sven Wingquist hade aldrig ön bebyggts. Under några praktikår i USA på 1890-talet lärde han sig inte bara hur moderna storindustrier fungerade. Dessutom såg han hur amerikanska industrialister löste problemet med ökade motsättningar mellan företag och arbetare. Welfare Capitalism var namnet på den nya ideologi som inte bara betydde att lönerna höjdes. Fritids- och sportanläggningar stöttades också


tillsammans med lån till egna hem. Tanken var

nya internationaliseringen startade efter 1945 än-

att skapa lojala medarbetare och höja produkti-

drades allt. Nästan direkt efter freden släpptes PV

viteten genom minskad personalomsättning och

444, som såg ut som en Dodge framifrån och en

strejker.

Ford bakifrån vilket demonstrerade den ameri-

Efter några år återvände han till Göteborg där det fanns arbete och riskkapital. Sin energi

kaniserade företagskulturen på ett eftertryckligt sätt.

lade han på att utveckla ett bättre kullager, vilket

Bilen blev en succé, vilket ledde till nyan-

gjorde att han på ett par decennier startade båda

ställningar och att bygget av bolagets första bo-

de företag som ett halvt sekel senare blivit landets

husländska semesterö startade på Trälen 1948.

två största. Båda byggde på samma amerikan-

Under nästa decennium öppnade Volvo ett halv-

ska tänkande som kombinerade stordrift med

dussin likadana anläggningar som konstruerades

välfärdskapitalism.

efter det löpande bandets princip. Var och en

SKF blev omedelbart ett internationellt före-

kunde ta emot 200 gäster i veckan, vilket betydde

tag. Affärsiden var att sälja till mängder av na-

att minst 5 000 anställda kunde fira Volvosemes-

tionella marknader, vilket ledde till effektivt

ter under somrarna på 50- och 60-talen.

resursutnyttjande och hög produktivitet. Det gjorde att bolaget kunde betala höga löner och bedriva välfärdskapitalistiskt samhällsbyggande. Semesterbyarna var centrala för att skapa en lojal arbetarkår och efter att Wingquist 1926 byggt den första anläggningen följde flera företag efter. Volvo, PV och Trälen Volvo, som startats och drevs av män från SKF förde en mer undanskymd tillvaro men när den

Nästan alla foton till den här texten togs under år 2005-06. Under de åren var ön fortfarande ganska oförstörd och det krävdes ingen stor fantasi för att föreställa sig hur det hade varit att tillbringa somrarna här på 1950- och 60-talen. Efter TV4s inspelning av dokusåpan Trälen gick däremot förstörelsen snabbt.


Starka företag konkurrerade med ledigheter

Det förklarar varför Gunnar Engellau flög

redan innan semesterreformerna. Problemet var

runt i privatplan för att leta upp de naturskönaste

att de feriefirande svenskarna hade väldigt lite att

platserna i Bohuslän för Volvobyarna och att den

göra, för på 50-talet var vägarna usla och char-

nya restaurangen på Trälen beskrevs i ett bild-

terresorna okända. Inledningsvis betydde därför

reportage i årsredovisningen 1959. Omsorgen om

semestrarna att städerna fylldes av människor

de anställdas trivsel skapade en mycket hög stand-

som cyklade runt i ett smått desperat sökande

ard på ön. Den arkitektritade restaurangen hade

efter badplatser eller någon form av organiserade

egna kockar och en av Volvo Pentas represen-

aktiviteter.

tationsbåtar låg förtöjd vid bryggan nedanför den

Semesterbyarna blev ett konkurresmedel

nyanlagda stranden och bastun.

för att behålla kompetent arbetskraft, som var

Lennart Wange var arbetsledare på Volvo och

hårdvaluta i den fulla sysselsätningens samhälle.

satt i styrelsen för öns semesterförening. När vi

Trälen var den felande länken mellan 50-talets

träffades berättade han om en fulländad idyll där

oväntade tillväxtuppsving och den globaliserade

arbetskamrater som blev allt bättre vänner tog

och nöjesfyllda värld som öppnade sig ett par de-

båten till Marstrand, åt tillsammans och spelade

cennier senare.

bingo. Det långgrunda vattnet var idealiskt för barnfamiljer. Den nya restaurangen gjorde situationen ännu bättre. För öns kvinnor hade det alltid varit under-

På det föregående uppslaget ses restaurangen som byggdes 1959. Bygget var en lyckad vidareutveckling av Trälen, men under 1970-talet tog alla sådana försök slut. På det här uppslaget syns utsikten från den stora matsalen.

bart att slippa stå i köket under två veckor, men kvaliteten på maten som kom i kantiner från Göteborg var bekymmersam. Nu löste kockarna problemet samtidigt som platsen mellan restaurangen, kiosken och fotbollsplanen blev öns torg, som de flesta passerade på vägen mellan stugorna och den uppsnyggade badplatsen. Lennart berättade


att fotbollsturneringarna som pågick här mellan ”göbbarna mot ongarna” ofta fortsatte till mörkret föll. As American as Apple Pie Volvo hade ett stort behov av välmotiverade och lojala medarbetare. De första efterkrigsåren dominerades av att den svenska marknaden återhämtade sig. Men några år in på 1950-talet visade det sig att uppsvinget verkade sakna slut, vilket öppnade oanade möjligheter. Det var i det läget som Volvo blev ett europeiskt succéföretag genom att gå tillbaka till SKFs originalstrategi, vilket innebar att man hårdsatsade på nya marknader och effektiv produktion, samtidigt som man köpte delar där de var billigast eller som ett sätt att ta sig in bakom tullmurar. Satsningen gjordes dessutom i en av de europeiska städer som hade intensivast kontakt med Amerika under 1950-talet. Göteborgs snabbväxande mekaniska industri var nära släkt med den som fanns i nordöstra USA och kontakterna med Cleveland, Toledo och Detroit var täta. De underlättades självklart av att det var här som landets enda direktförbindelser med New York fanns.


Eftersom även atlanttrafiken återhämtade sig kunde vakna resenärer snabbt se att Europa och

inom kort visa sig vara oväntade konkurrensmedel.

Nordamerika kompletterade varandra. Krig-

Amerikanen Leo Hirsh blev imponerad av

en och usla kommunikationer hade gjort att

Volvo när han besökte Sverige. Han drog slut-

det utvecklats skilda nationella varianter av allt

satsen att det borde finnas en marknad för bilar-

från musik, ishockey eller bilar på båda sidor av

na i USA och samma idé hade svensken Nils

Atlanten. Skillnaderna öppnade upp för stora

Sefeldt fått när han flyttade till Texas. De båda

entreprenöriella möjligheter. Kreativt tänkande

entreprenörerna fick dessutom stöd för sina idéer

var den kritiska faktorn för den som ville lyckas.

när Volvos ledning föryngrades. Den nye chefen

Den amerikanska bilindustrin hade gått mot

Gunnar Engellau reste till USA tre gånger bara

en ökande likriktning där GM, Ford och Chrysler

1956 och drev på internationaliseringen stenhårt.

byggde nästan identiska modeller. I Europa såg

Amazonen var turligt nog färdig att lanseras

situationen annorlunda ut, för här hade protek-

samtidigt. Den var designad av Jan Wilsgaard,

tionismen gjort att det utvecklats massor av

som säger att han inspirerades av de Kaiserbilar

bilmärken med olika utseenden och egenskaper.

han såg i frihamnen. Andra har pekat på Willys

Bensinåtgång, motorstyrka och säkerhet skulle

Aero som idékälla. När Volvos avgående chef Assar Gabrielsson såg bilen menade han att den

Föregående uppslag: Fotbollslplanen var den självklara samlingspunkten på ön. I den övergivna kiosken låg det dessutom tidningar där man fortfarande kunde se hur det såg ut när ”göbbera” och ”ongera” spelade match till mörkret bröt in. Detta uppslag: Vid bryggan låg Volvo Pentas före detta representationsbåt. När Penta bytte till en nyare såg Gunnar Engellau till att den gamla hamnade på Trälen. Som syns på ett senare uppslag glömdes den stiliga båten bort på 1990-talet.

”den är för snygg, det vore bättre om den var ful”. De nya ledarna insåg däremot att Wilsgaard träffat helt rätt, när han uppdaterat Volvos amerikanskinspirerade modellprogram. Tajmingen var perfekt, för både Willys och Kaiser dukade under för konkurrensen från The Big Three samtidigt som det dök upp en svensk bil som bara en blind kan undvika att se likheterna med. Volvo passade in i Amerika som den saknade biten i ett pussel.


Den nya exporten blev snabbt betydelsefull och dessutom avgörande för det som den legendariske bankmannen Jan Wallander beskrivit som efterkrigstidens mest visionära satsning. Gunnar Engellau trodde stenhårt på den nya Torslandafabriken, som när den stod klar kunde producera lika många bilar som bolaget hade gjort under sina första tjugosju år. Globaliseringen och Trälen Under tiden gick livet på Trälen vidare, men den hårdnande konkurrensen från bättre vägar, husvagnar och billiga charterresor drev efterhand fram ett behov av nyinvesteringar. I stället hände motsatsen, för när arbetskraftskostnaderna stegrades på 70-talet ersattes kockarna av djupfrysta halvfabrikat. Det var en tveksam väg att gå när Simon Spies lockade med svenska köttbullar på Kanarieöarna. Det blev ännu värre under 80-talet när förändringshastigheten drevs upp. Fria kapitalmarknader och allemansfonder gjorde att Volvoarbetarna utan bekymmer kunde skaffa egna sommarstugor med värme, dusch och toalett. De pottförsedda företagsbyarna var hopplöst


frånkörda och för bolaget blev det nödvändigt att

steg gjorde det att det blev svårt för den ägare som

koncentrera resurserna till en anläggning som det

blivit ensam kvar att driva både det omfattande

investerades rejält i. Valet föll på Bokenäs vilket

planarbetet och resurskrävande nybyggnads-

förvandlade Trälen till en tom och bortglömd

program som behövdes för att utveckla ön till

semesterö utanför Bohusläns kust.

2000-tals standard.

Ön var en spegel av det stora företaget som

Medan

ekobrotten

och

planprocesserna

under 70- och 80-talen rörde sig bort från sin

pågick utvecklades däremot en ny nätbaserad

industriella kärna när resurserna gick till olje-

kommunikationsbransch, som på ett ironiskt

och finansaffärer. Utvecklingen var en effekt av

sätt gjorde Trälen berömd i sin övergivna form.

den spekulationsekonomi som drevs fram av de

Som relik från 50-talet passade ön perfekt både

ständiga devalveringarna och som i början av

som inspelningsplats för en såpopera och som en

90-talet kastade in Sverige i en fruktansvärd kris.

av de viktigaste delarna av mitt eget projekt där

På Volvo förvärrades situationen ännu mer av en

övergivna platser berättade den svenska samtids-

misslyckad fusion med Renault. Nedskärningarna

historien.

och fabriksnedläggningarna var stenhårda och för att klara utvecklingen av nya bilar sålde Volvo allt från socker och sill till oljebolag och övergivna skärgårdsöar. Att ön blev stående i ytterligare tjugo år berodde på en kombination av tveksam affärsmoral och äganderättsproblem. Ungefär samtidigt som Trälen köptes hade en av de nya ägarna också startat ett lågprisflygbolag. Ryanair hade inspirerat till satsningen som döptes till Goodjet och Trälens bidrag till flygningarna var ett lån på 15 miljoner kronor som utplånades i en jättekonkurs. I nästa

Jan Jörnmark Efter fåtöljen kommer två uppslag med stuginteriörer. Själv fascinerades jag av badrumsskåpet med sagobilder, som antyder att samma familj kom tillbaka just dit många gånger. Därefter kommer några utomhusbilder. Den kvarglömda båten är en Storsaxare från Gamleby varv. Konstruktör var Harry Becker, som under mellankrigstiden blev en av landets ledande byggare av skärgårdkryssare. På 50- och 60-talet riktade han sig mot den växande fritidsmarknaden och ritade flera båtar som numer anses klassiska.


Lilla Fjellsholmen AB har mรถjliggjort denna skrift.

Profile for jornmark

Tralen  

Tralen  

Profile for jornmark
Advertisement