Page 1

Utvärderingsrapport 2015:2

Kompetens för utveckling? Utvärdering av kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet 2007–2013

Pernilla Tollin, Markör Lisa Karlsson, Jordbruksverket

1


Varför görs denna utvärdering? Denna rapport är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Enkät­undersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Markör. Inom landsbygdsprogrammet görs en rad insatser inom kompetensutveckling, som ska hjälpa företagare att utveckla sina företag och bedriva en miljö- och klimatsmart produktion. Rapporten ger en bild av deltagarnas uppfattning om kurser och råd­ givnings­verksamhet. Enkätsvaren som sammanställs i rapporten ligger till grund för vidare analyser i samband med slututvärderingen av landsbygdsprogrammet. Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket ansvarar för att de svenska EU-programmen där Jordbruksverket är förvaltande myndighet blir utvärderade. Det innebär att utvärderingssekretariatet beställer och genomför utvärderingar av lands­ bygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling inom Regionalfonden och Socialfonden. Programmen utvärderas dels var för sig men också tillsammans. Utvärderingarna sker i relation till programmål och de övergripande EU 2020-målen. De flesta utvärderingarna genomförs av externa aktörer. Rapporterna kvalitetsgranskas av forskare innan de publiceras. I slutet av rapporten finns ett utlåtande från granskarna. Rapporterna publiceras i en särskild rapportserie och rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Jordbruksverkets officiella ståndpunkt. / Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket


Utvärderare Pernilla Tollin är projektledare på undersökningsföretaget Markör och huvud­ författare till rapporten. Pernilla har en kanditatexamen i psykologi och utbildning i statistik. Pernilla arbetar framförallt med kvantitativa undersökningar på Markör. Hon har tidigare arbetat med undersökningar och utvärderingar på Försäkringskassan. Lisa Karlsson är redaktör för rapporten och medförfattare. Lisa är biolog och arbetar bland annat med utvärderingar och miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap på Jordbruksverkets analysenhet. Hon har också arbetat med landsbygdsprogrammet i flera sammanhang och har därmed god kännedom om programmet i sin helhet. På Jordbruksverket har en arbetsgrupp tagit fram enkätfrågorna. Projektet har även haft en styrgrupp som har beslutat om projektets omfattning och inriktning.

Arbetsgrupp: • Carina Berggren, Skogsstyrelsen • Göte Frid, miljöersättningsenheten • Malin Flink, rådgivningsenheten norr • Petri Hiljanen, landsbygdsanalysenheten • Hans Karlsson, landsbygdsutvecklingsenheten • Lisa Karlsson, analysenheten (projektledare)

Styrgrupp: • Sofia Blom, analysenheten, utvärderingssekretariatet • Jonas Fjertorp, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet • Fredrik Holstein, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet • Else-Marie Mejersjö, analysenheten (beställare) • Madielene Wetterskog, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet


Sammanfattning Undersökningsföretaget Markör har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat kompetensutveckling som finansieras av landsbygdsprogrammet. Kompetens­ utvecklingen riktas till lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare, andra landsbygdsföretagare och landsbygdsboende och syftar till att bidra till målen för landsbygdsprogrammet: ökad konkurrenskraft, miljö och landsbygdsutveckling. Undersökningen genomfördes som en postenkät till cirka 6 000 personer som deltagit i kurs eller rådgivning under åren 2012 och 2013. 41 procent svarade på enkäten.

Deltagarna är nöjda Resultaten visar att deltagarna är nöjda med kompetensutvecklingen, från 64 procent ganska/mycket nöjda inom målområdet tvärvillkor till 88 procent ganska/mycket nöjda inom målområdet djurens välfärd. Generellt är personer som har deltagit i kurs mer nöjda än de som har deltagit i rådgivning.

Utbildningen har haft viss effekt Deltagarna anser i allmänhet att utbildningen i viss utsträckning har bidragit till ett förändrat arbetssätt. Andelen som anser att utbildningen har haft någon effekt på deras arbetssätt varierar mellan 53 procent (tvärvillkor) och 66 procent (begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö).

Kvinnor är nöjda medan män upplever effekter Det finns en tendens att kvinnor är mer nöjda med utbildningen än män, medan män i högre grad upplever att utbildningen har bidragit till förändrat arbetssätt. Enkätsvaren visar också att kvinnor i högre grad än män lärt sig mer om djurhåll­ ning och djurvälfärd medan män har lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder. Det visar att män och kvinnor söker sig till olika typer av kurser och rådgivningar.

Upp till en tredjedel av deltagarna tycker inte att de kan mer Andelen som tycker att de inte kan mer efter utbildningen varierar mellan 6 procent (djurens välfärd) och 33 procent (tvärvillkor). Tvärvillkorsrådgivningen riktas till lantbrukare som söker gårdsstöd och informerar om den nationella lagstiftning som omfattas av tvärvillkor. Det vanligaste skälet till att deltagarna menar att utbildningen inte har haft effekt är att de redan arbetade på rekommenderat sätt.

Behov av utveckling Resultaten indikerar att kompetensutvecklingen behöver utvecklas genom att snabbare förmedla nyheter från forskning, sprida kunskap om innovativa arbetssätt och bli mer träffsäker.


Summary On assignment from the Swedish Board of Agriculture, research company Markรถr has evaluated skills acquisition that is financed by the Rural Development Programme. The skills acquisition has been offered to farmers, foresters, horticulturists, other rural enterprise owners and residents, and aim to contribute to the goals of the Rural Development Programme: improving competitiveness, improving the environment and the landscape and rural development. The evaluation was carried out through a mail survey that was sent to approximately 6000 people that have participated in a course or counselling in 2012 and 2013. 41 per cent participated in the survey.

Participants are content The results show that participants are content with the skills acquisition, from 64 per cent that are quite/very content within the target area cross compliance to 88 per cent quite/very content within the target area animal welfare. In general, the participants of courses are more content than those who have taken part of counselling.

Training has had some effect In general, participants consider that the trainings to a certain extent has contributed to changes in working methods. The share that consider the training to have had effect on their working methods vary from 53 per cent (cross compliance) to 66 per cent (reduced climate impact and a non-toxic environment).

Women are content, men experience effects Women tend to be more content with the trainings than men, while men to a higher extent experience that trainings contribute to changes in working methods. The survey responses also show that women, to a higher extent than men, have learnt more about animal husbandry and animal welfare, while men have learnt more about environmentally friendly working methods. It is clear from the survey that men and women seek different types of courses and counselling.

Up to one third of participants do not see increased capacity The share that does not see increased capacity after the training varies from 6 per cent (animal welfare) to 33 per cent (cross compliance). The cross compliance advisory system is directed to farmers who apply for single farm payment and informs of the national legislation that is encompassed by the cross compliance. The most common reason to why participants state that trainings have had no effect is that they are already working in the recommended manner.

Need for development The results indicate that the skills acquisition needs to be developed, by passing on research news quicker, spreading knowledge about innovative working methods and becoming increasingly targeted.


Innehåll 1 Inledning.................................................................................................. 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................... 1 1.2 Utvärderingsfrågor......................................................................................................... 2 1.3 Avgränsningar.................................................................................................................. 2 1.4 Disposition......................................................................................................................... 2

2 Metod........................................................................................................ 4 2.1 Målgrupp och urval........................................................................................................ 4 2.2 Enkätundersökningen................................................................................................... 4 2.3 Svarsfrekvens och bortfall............................................................................................ 5 2.4 Bortfallsanalys.................................................................................................................. 5 2.5 Statistiska analyser.......................................................................................................... 6

3 Enkätresultat........................................................................................... 8 3.1 Bakgrundsdata................................................................................................................. 8 3.2 Vad har hänt sedan 2010?............................................................................................. 8 3.3 Hur nöjda är deltagarna?.............................................................................................. 9 3.4 Har utbildningen bidragit till förändring?............................................................ 11 3.5 Hur jämställd är kompetensutvecklingen i landsbygsprogrammet?......... 16 3.6 Har utbildningarna rätt nivå och innehåll?.......................................................... 18

4 Slutsatser................................................................................................22 4.1 Diskussion........................................................................................................................22 4.2 Svar på utvärderingsfrågorna...................................................................................26

5 Referenslista..........................................................................................28 Bilaga 1 Enkätfrågor.................................................................................29 Bilaga 2 Tabeller.........................................................................................35 Granskningskommentarer ....................................................................61


1 Inledning Kompetensutveckling är en åtgärd i landsbygdsprogrammet. I samband med slut­utvärdering av programmet ska kompetensutvecklingen följas upp, vilket också är är det främsta syftet med enkätundersökningen som redovisas i denna rapport. I rapporten behandlas frågor om nöjdhet, effekt, om det är skillnader mellan män och kvinnor samt hur deltagarna ser på utbildningens nivå och innehåll.

1.1 Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Inom landsbygdsprogrammet finns bland annat pengar för kompetensutveckling som riktar sig till lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretag och landsbygdsboende. Landsbygdsprogrammet var indelat i fyra områden (så kallade axlar) under perioden 2007–2013. Kompetensutvecklingen syftade till att bidra till målen för tre av programmets axlar och bedrevs inom olika målområden. Med målområde avses det sakområde som en utbildning handlat om, till exempel ekologisk produktion och företagsutveckling. De olika målområdena kan inordnas under de olika axlarna utifrån huvudsakligt syfte med målområdet, se tabell A. I den här rapporten undersöks den kompetensutveckling som genomförts som kurs respektive rådgivning. En stor del av aktiviteterna genom­ förs av länsstyrelserna eller av konsulter som har upphandlats av länsstyrelserna. Tabell A.  Axlar och målområden inom landsbygdsprogrammet Målområde

Axel 1: Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft

Företagsutveckling axel 1

X

Djurens välfärd

X

Axel 2, jordbruk: Förbättra miljön och landskapet

Giftfri miljö

X

Ett rikt odlingslandskap

X

Ekologisk produktion

X

Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan

X X

Tvärvillkor Hållbart skogsbruk*

Axel 3: Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi

X X

X

Företagsutveckling axel 3

X

Landsbygdsutveckling

X

*Hållbart skogsbruk redovisas separat i rapporten.

1


Jordbruksverket ansvarar för att utvärdera olika delar av landsbygdsprogrammet. För programperioden 2007–2013 finns krav från EU om att utvärdera kompetens­ utvecklingens effekter i samband med halvtidsutvärdering och slututvärdering av programmet i sin helhet. Utvärderingen ska baseras på enkäter och fem frågor har definierats i riktlinjer från EU. Vid halvtidsutvärderingen ansvarade SCB, på uppdrag av Jordbruksverket, för att genomföra en enkätundersökning (Jordbruksverket, 2010). Enkätundersökningen som gjordes 2010 analyserades ytterligare under 2011 (Jordbruksverket, 2011). Enkätundersökningen i denna rapport kommer att användas i slututvärderingen av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har valt att komplettera de fem obligato­ riska EU-frågorna med ytterligare frågor för att få en bättre uppfattning om hur verksamheten bedöms av dem som deltar.

1.2 Utvärderingsfrågor Enkätundersökningen syftar till att besvara följande frågor: 1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med utbildningen? 2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft? 3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt av kompetensutvecklingen? 4. Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i kurser och rådgivning?

1.3 Avgränsningar Rapporten avgränsas till resultat, diskussion och slutsatser utifrån utvärderings­ frågorna. Det finns fler resultat från enkätundersökningen som inte kommenteras i rapporten.

1.4 Disposition Rapportens inleds med ett metodavsnitt och en bortfallsanalys. Resultatdelen börjar med en beskrivning av de svarande med avseende på kön, ålder, typ av utbildning etc. Därefter jämförs några resultat med 2010 års undersökning. I enkätundersökningen som SCB gjorde analyserades skalfrågorna på så sätt att vet ej och ej relevant ingick i basen vid procentberäkningen. I avsnittet där vi jämför 2015 års resultat med 2010 års resultat har analysen gjorts på samma sätt för att få relevanta jämförelser. I alla övriga analyser i rapporten ingår inte ”vet ej” och olika varianter på ”kursen handlade inte om…” i basen när andelar beräknas. Resultatdelen består för övrigt av fyra huvudområden utifrån utvärderingsfrågorna: 1) nöjdhet, 2) effekter av utbildningen, 3) skillnader mellan kvinnor och män, 4) nivån och innehållet i utbildningen. Generellt bryts resultaten på axlar/målområden och aktivitet (kurs eller rådgivning).

2


I samband med analyserna har en stor mängd tabeller och diagram tagits fram. Flera av tabellerna finns som bilaga (bilaga 2) i denna rapport. Tabellerna är numrerade i bilagan och listade med bokstäver i rapporten. Redovisningen innehåller även excelfiler med konfidensintervall,. Samtliga tabeller, diagram och excelfiler med konfidensintervall finns i Jordbruksverkets diarium (dnr 2.8.23–7171-15).

3


2 Metod Data har samlats in genom en postal enkätundersökning. Rampopulationen är de som deltagit i kurs och rådgivning under 2012 och 2013. Enkäter skickades ut till ett stratifierat urval. Knappt 6 000 personer fick enkäten under våren 2015 av vilka 41 procent besvarade enkäten. Olika statistiska analyser har använts för att undersöka skillnader mellan olika grupper.

2.1 Målgrupp och urval Målgruppen för undersökningen är lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretag, andra landsbygdsföretag och landsbygdsboende som har deltagit i en kurs eller rådgivning inom ramen för landsbygdsprogrammet under 2012 eller 2013. Vi har använt Jordbruksverkets databas KOMPIS som urvalsram. I datauttaget från KOMPIS gjordes vissa justeringar, till exempel plockade vi bort målgrupperna rådgivare och myndighet, eftersom vi ville fokusera enkätutvärderingen till lantbrukare, skogs­ brukare, trädgårdsföretagare och andra landsbygdsföretagare. Vi plockade även bort målområdet Storslagen fjällmiljö eftersom det var få deltagare registrerade på det målområdet. I KOMPIS kan en individ förekomma flera gånger, om vederbörande har deltagit i flera kurser och/eller rådgivningar. När vi avgränsade till kurser och råd­givningar 2012 och 2013 fanns i databasen 137 400 poster (d.v.s. deltagare i kurser och råd­givningar). I undersökningen skulle dock ingen deltagare behöva svara på mer än en enkät, därför reducerades urvalsramen till unika personer via personnummer. Bland de personer som förekom flera gånger valdes slumpmässigt ett tillfälle ut. Urvalsramen begränsades därmed till 76 250 unika deltagare. Ett stratifierat urval på 6 011 deltagare drogs ur den rensade urvalsramen stratifierat på målområde och aktivitetstyp (tabell 1, bilaga 2). Resultaten viktas för att skapa korrekta proportioner med avseende på målområde och aktivitetstyp.

2.2 Enkätundersökningen Undersökningen genomfördes som en postal enkät med möjlighet att svara på webben (unika inloggningsuppgifter fanns i den postala enkäten) under perioden 23 mars till 3 maj 2015. Sex enkäter togs fram riktade till olika undergrupper gällande kurs respektive rådgivning. De 12 första frågorna var gemensamma i enkäterna. Övriga frågor formulerades utifrån vilket område (axel 1, 2 eller 3) som utbildningen huvudsakligen hade handlat om (bilaga 1). I missivet till enkäten fanns uppgift om vilken utbildning som åsyftades (kurs/rådgivning och aktivitetens namn) och vilket datum utbildningen skulle ha genomförts enligt databasen KOMPIS. I databasen KOMPIS finns personnummer vilka användes för att beställa adresser från Upplysningscentralen. Datainsamlingen pågick mellan 23 mars och 3 maj med två påminnelser. I samband med sista påminnelsen genomfördes även telefon­ påminnelser till 965 respondenter. I 17 av dessa fall bevarades enkäten direkt genom telefonintervjuer och i resterade fall påmindes respondenten om enkäten där intervjuaren betonade vikten av att svara för ökad tillförlitlighet och representativitet i undersökningen.

4


2.3 Svarsfrekvens och bortfall I tabell B ges en översiktlig redovisning av urvalet och bortfallet. Initialt drogs ett urval på 6 011 unika individer ur urvalsramen, det så kallade bruttourvalet. I samband med att uppgifter om adress beställdes från Upplysningscentralen framkom att 60 personnummer inte kunde ingå i urvalet (så kallad övertäckning) på grund av att deltagaren avlidit eller utvandrat samt att ett antal personnummer var ogiltiga. Ett nettourval på 5 951 personer återstod när datainsamlingen påbörjades. Under datainsamlingen kontaktade ett stort antal respondenter Markör och Jordbruksverket via telefon och e-post. En stor andel av dessa uppgav att de inte kunde påminna sig att de deltagit i den utbildning som uppgavs i missivet till enkäten. I en del fall var respondenten säker på att han/hon inte deltagit i utbildningen och dessa personer har vi därför i efterhand strukit från urvalet. Dessa anges i tabell B som övertäckning 2 och består av 421 personer. Det slutgiltiga nettourvalet består av 5 530 personer. Vi fick in svar från 2 286 personer vilket därmed ger en svarsfrekvens på 41 procent. Tabell B.  Urval och svarsfrekvens Bruttourval

6 011

Övertäckning 1 Avlidna

29

Personnummer saknas

24

Utvandrad

7

Totalt:

60

Nettourval 1

5 951

Övertäckning 2 Har inte gått/minns ej utbildningen*

419

Var kursledare

2

Totalt:

421

Nettourval 2

5 530

Antal svar

2 286

Svarsfrekvens

41 %

*Här ingår bara de som meddelat att de inte gått kursen och ej heller svarat på enkäten.

2.4 Bortfallsanalys I tabell 2 (bilaga 2) ges en detaljerad bild av bortfallet i olika undergrupper. Av bortfallsanalysen framgår att det framför allt är ålder som påverkat benägenheten att svara på enkäten. De yngre tenderar att svara i lägre utsträckning än äldre. Detta är ett känt mönster i undersökningar generellt1. Kön har ingen påtaglig betydelse i denna undersökning. Det avviker från många andra undersökningar där svarsfrek­ vensen brukar vara lägre för män. När vi grupperar svaren utifrån såväl både kön som ålder framträder inte heller några tydliga skillnader. Svarsfrekvensen är ungefär 30 procent bland såväl unga kvinnor som unga män och 56–58 procent bland de äldsta kvinnorna och männen. 1 Se exempelvis Arbetskraftsundersökningarna, SCB (2015)

5


När vi grupperar svaren på ålder och aktivitet blir skillnaderna i svarsfrekvens större. Bland respondenter under 40 år som fått rådgivning är svarsfrekvensen endast 27 procent, medan den är 63 procent för personer över 65 år som har gått en kurs. Även tidpunkten för utbildningen har en viss betydelse. Bland de som gick en kurs 2013 är svarsfrekvensen 46 procent, vilket kan jämföras med 39 procent bland de som fått rådgivning 2012. Här är minnesaspekten en trolig förklaring. Det framgår också att svarsfrekvensen skiljer sig en del med avseende på axlar och målområden. Det är en lägre svarsfrekvens i axel 1 och axel 3, jämfört med axel 2 och målområdet hållbart skogsbruk. Inom målområdena är svarsfrekvensen lägst inom företagsutveckling axel 1 och axel 3 (35 procent) och högst inom ett rikt odlingslandskap (49 procent). När vi kombinerar aktivitet och axel framträder också vissa skillnader. Bland de som fick rådgivning inom axel 3 är svarsfrekvensen 30 procent och bland de som deltog i en kurs inom axel 2, jordbruk är svarsfrekvensen 47 procent. Bortfall är alltid problematiskt för tillförlitligheten. Vi kan med hjälp av en bortfalls­ analys få en viss förståelse för hur bortfallet slår, men bara utifrån de variabler vi redan har uppgifter om. Det finns även så kallat icke-observerbara faktorer, egenskaper som skiljer de som svarat från de som inte svarat, som vi inte har kännedom om och som potentiellt kan ha betydelse för resultaten. I tabell C framgår att de yngre är mer nöjda än de äldre. Detta kan betyda att vi får en underskattning av nöjdheten på grund av den lägre svarsfrekvensen hos de yngre. Dock skulle det också kunna betyda att det är det är en starkare selektion av unga som trots allt svarar, kanske de som är mest nöjda. Eftersom vi har stratifierat urvalet viktar vi resultaten på målgrupp och aktivitet (kurs/rådgivning). Detta betyder att de skillnader i svarsbenägenhet som noterats mellan aktivitet och målområde korrigeras genom viktningen, dock endast i form av korrigerade proportioner. Eventuell selektion kopplat till lägre svarsfrekvens inom de olika målområdena finns ingen möjlighet att korrigera för statistiskt. Sammanfattningsvis är det alltså den potentiella selektionen i bortfallet som på­verkar tillförlitligheten och den kan man aldrig fullt ut få grepp om. Ett sätt att öka kvaliteten i resultaten är att inhämta data från flera källor, eller att göra upprepade mätningar. I rapporten jämför vi några av de huvudsakliga resultaten 2015 från en likartad enkätundersökning som gjordes 2010 och det visar sig att resultaten överlag står sig. Detta är en omständighet som ökar trovärdigheten i studien.

2.5 Statistiska analyser Resultaten har viktats för att skapa korrekta proportioner med avseende på mål­område och aktivitetstyp. Samtliga undersökningsresultat som redovisas baseras på viktade data med undantag för uppgift om bastal. Bastalet anger antalet svar som procent­ satserna beräknats på och dessa är alltså oviktade. Analysen bygger till största delen på andelar (procent) där resultaten hos olika grupper jämförs, exempelvis kvinnor och män, olika åldersgrupper, axlar och målområden. I några centrala frågor signifikanstestas också dessa skillnader med z-test för proportioner, anpassat för viktade data. I avsnittet som handlar om nivån på utbildningen använder vi dock istället logistisk regressionsanalys för att kunna analysera flera förklaringsvariabler samtidigt. Logistisk regressionsanalys är en statistisk metod som kan användas när

6


man har en dikotom (tvådelad) beroende variabel och när man vill studera betydelsen av varje förklaringsvariabel samtidigt som effekten av övriga förklaringsvariabler hålls konstant. Resultaten uttrycks med oddskvoter och varje förklaringsvariabel har en referenskategori som övriga kategorier jämförs med. Referenskategorin anges med kursiv stil och antar alltid värdet 1. Om en variabel exempelvis har oddskvoten 2 är benägenheten dubbelt så stor för den kategorin jämfört med referenskategorin beträffande det som undersöks (till exempel att tycka att man inte kan mer än före deltagande i utbildning). Signifikansen är i samtliga tester minst på 95-procentsnivån.

7


3 Enkätresultat Personer som deltagit i kurs/rådgivning inom målområdet djurens välfärd är mest nöjda medan deltagarna inom målområdet tvärvillkor är minst nöjda med innehållet. Av dem som har deltagit i kurs/rådgivning om miljö (axel 2) är det 35 procent som menar att kursen/rådgivningen har bidragit till att de börjat arbeta mer miljövänligt. Inom hållbart skogsbruk har 26 procent börjat arbeta mer miljövänligt. Fler deltagare inom rådgivning än inom kurs menar att de inte kan mer efter utbildningen än före. Detta avsnitt inleds med en redovisning av de svarande med avseende på ett antal bakgrundsvariabler. Därefter följer en jämförelse av några huvudresultat med 2010 års undersökning. Vidare undersöks nöjdhet, effekter av utbildningen, skillnader mellan kvinnor och män och nivån på utbildningen. I allmänhet bryts resultaten på axlar eller målområden och aktivitet (kurs eller rådgivning).

3.1 Bakgrundsdata Det är en klart högre andel män som deltar i undersökningen, vilket är en åter­spegling av att fler män än kvinnor har deltagit i landsbygdsprogrammets utbildningar. Skillnaden är större när det gäller rådgivning än kurs, vilket var fallet även i enkät­ undersökningen som genomfördes under 2010. Bland de som har gått kurser är proportionerna 34/66 och bland de som fått rådgivning 21/79. Det är vidare en klart större andel svarande i gruppen 40 år och äldre (ca 80 procent) än i gruppen under 40 år (ca 20 procent). Samma skillnader noterades 2010 och beror framför allt på att det är fler i gruppen över 40 år som tagit del av landsbygdsprogrammets utbildning, men delvis också på att det är lägre svarsfrekvens bland yngre. När man delar upp materialet i tre ålderskategorier framgår att knappt en fjärdedel finns i den äldsta gruppen (65 år och äldre). Det klart största målområdet är hållbart skogsbruk som står för drygt hälften av all utbildning. I linje med detta är också den vanligaste deltagaren en skogsägare eller skogsentreprenör. Näst vanligast är jordbruksföretagare, trädgårdsföretagare eller anställd i sådant företag.

3.2 Vad har hänt sedan 2010? Vi har i detta avsnitt jämfört resultaten från år 2015 med motsvarande resultat år 2010. Ett flertal frågor är så pass olika formulerade att de inte är jämförbara. De frågor vi har valt ut bedöms vara jämförbara (tabell 3–7, bilaga 2). I studien från 2010 ingick även vet ej och ej relevant vilket vi också valt att göra med 2015 års siffror för att kunna jämföra resultaten i detta avsnitt. Notera att resultaten i skalfrågorna för övrigt i rapporten inte beräknats på det sättet. Då ingår istället endast de som tagit ställning i en fråga i basen vid procentberäkning. När det gäller nöjdheten har inga stora förändringar skett sedan 2010 (tabell 3, bilaga 2). Majoriteten är nöjda och en något högre andel är nöjda med kursen (83 procent) än med rådgivningen (71 procent). Samma mönster fanns i förra mätningen. När det gäller effekter är resultaten likartade beträffande nya produkter eller produktions­inriktningar (tabell 4, bilaga 2) och lägre andel uppger att de har förändrat produktionsmetod efter rådgivning jämfört med 2010 (tabell 5, bilaga 2). Vi ser inte heller några större förändringar i hur man svarar på frågan om kursen/ rådgivningen har bidragit till att man börjat använda nya IT- och datorbaserade lösningar (tabell 6, bilaga 2). 8


Störst skillnad märks i frågan om att ha börjat arbeta mer miljövänligt till följd av utbildningen, vilket framgår av tabell 7 (bilaga 2). Där har andelen som svarar i ganska/mycket hög utsträckning mer än fördubblats efter kurs (från 11 till 25 procent) och ökat från 17 till 27 procent efter rådgivning. Frågorna är inte likadant formulerade i år som 2010, vilket gör att skillnaderna ska tolkas med viss försiktighet (2015 delades frågan om att arbeta miljövänligt upp i två frågor, som slagits samman vid jämförelsen med 2010). Anledningen till att miljövänligt arbetssätt formulerades som två frågor 2015 var att vi ville göra det tydligt för respondenterna att ändrad skötsel för att gynna biologisk mångfald också är ett miljövänligt arbetssätt. Vi hade indikationer på att begreppet ”miljövänligt arbetssätt” uppfattades att bara handla om växtskyddsmedel, växtnäring och klimat.

3.3 Hur nöjda är deltagarna? Vi studerar här nöjdhet med avseende på ålder, axlar och målområden. Skillnader med avseende på kön analyseras i avsnittet om jämställdhet längre fram i rapporten. En översiktlig jämförelse av nöjdhet alla kategorier, enligt tabell C, visar att andelen nöjda är högre i den yngsta gruppen (under 40 år) än i övriga grupper. I den yngsta gruppen är 84 procent ganska eller mycket nöjda, jämfört med 78 respektive 79 procent i övriga grupper. Det är oklart vad detta beror på, men analyser med avseende på ålder per målområde visar att detta mönster framför allt finns inom målområdet hållbart skogsbruk, där 93 procent av åldersgruppen >40 år är ganska/mycket nöjda. Eftersom hållbart skogsbruk utgör en stor av del datamaterialet får svaren inom detta målområde en stor tyngd då hela populationen (de som deltagit i kurs eller rådgivning inom landsbygdsprogrammet) analyseras. Inom exempelvis målområdet begränsad klimatpåverkan är nöjdheten lägre bland de yngre. Tabell C.  Nöjdhet per ålder (procent). Under 40 år

40–64 år

65 år och äldre

Ganska/mycket nöjd

84

78

79

Varken nöjd eller missnöjd

14

20

20

2

2

1

100

100

100

Ganska/mycket missnöjd Total

3.3.1 Nöjdhet axlar När vi jämför nöjdhet över axlar kan vi konstatera att andelen som är ganska eller mycket nöjda med utbildningen är högst bland de som deltagit i en utbildning till­hörande axel 2, d.v.s. förbättra miljö och landskap (83 procent) och lägst inom axel 1, d.v.s. företagsutveckling (74 procent). Inom axel 3, d.v.s. landsbygdsutveckling, samt hållbart skogsbruk är 81 procent ganska eller mycket nöjda. Skillnaden mellan andelen nöjda inom axel 1 och axel 2, jordbruk är också signifikant, se tabell D. Tabell D.  Nöjdhet per axel (procent) med signifikanstest. Axel 1 Andel ganska/mycket nöjd Signifikant skillnad mellan axlar?

Axel 2, jordbruk

Axel 3

Hållbart skogsbruk

74

83

81

81

Axel 2, jordbruk

Axel 1

-

-

Här testas om andelen nöjda per axel är signifikant skilda från varandra. Om andelen nöjda i en axel är signifikant skild från en eller flera andra axlar anges dessa med kursiv stil i raden längst ned.

9


I tabell 8 (bilaga 2) redovisas också nöjdhet över axlar brutet på typ av aktivitet. Då framkommer att nöjdheten är högst bland de som gått en kurs inom hållbart skogsbruk (86 procent) och lägst bland de som fått rådgivning inom axel 1 (67 procent).

3.3.2 Nöjdhet målområden Diagram A ger en översiktlig bild av nöjdheten per målområde. Här framgår att deltagare som gått utbildning inom målområdet djurens välfärd är mest nöjda (88 procent nöjda) medan deltagarna inom målområdet tvärvillkor är minst nöjda (64 procent). Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen? Begränsad klimatpåverkan 5

24

71

Djurens välfärd 3

9

88

Ekologisk produktion 1

17

82

Ett rikt odlingslandskap

14

86

Företagsutveckling Axel 1 2

28

71

Företagsutveckling Axel 3 5

15

80

Giftfri miljö 1

21

78

Hållbart skogsbruk 1

18

81

Ingen övergödning 2

16

82

Landsbygdsutveckling 4

15

81

Tvärvillkor 6

29

64

0%

50% Mycket/ganska missnöjd

Varken nöjd eller missnöjd

100% Ganska/mycket nöjd

Diagram A.  Nöjdhet per målområde (procent)

Analyser av nöjdhet har även gjorts med avseende på typ av aktivitet, ålder och roll vid deltagande. Resultaten pekar på att inom de flesta målområden är personer som deltagit i kurs mer nöjda än de som deltagit i rådgivning. Undantagen är begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och ingen övergödning, där nöjdheten är större bland de som fått rådgivning. När det gäller de olika yrkeskategorierna skiljer sig nöjdheten kraftigt åt inom de olika målområdena. Här finns resultat mellan 20 och 100 procent nöjda. Resultaten bör tolkas med stor försiktighet eftersom det i många fall är mycket små grupper som ingår i beräkningen.

10


3.4 Har utbildningen bidragit till förändring? När det gäller deltagarnas upplevda effekter av utbildningen fokuserar vi på frågan om förändrade produktionsmetoder (fråga 5), om utbildningen bidragit till ett mer miljövänligt arbetssätt (fråga 7 och 8)2 samt en sammantagen bedömning om utbildningen bidragit till ett förändrat arbetssätt (fråga 9). Vi studerar också effekter som är specifika för de olika axlarna. Avsnittet inleds med en jämförelse av effekter axelvis och de mer axelspecifika frågorna inom axlarna. Därefter studeras effekterna målområdesvis.

3.4.1 Effekter per axel I tabell E redovisas andelen som besvarat frågorna om effekter med något av de två mest positiva svarsalternativen (i ganska eller mycket hög utsträckning) per axel. När det gäller frågan om förändrade produktionsmetoder (fråga 5) ligger andelen positiva mellan 8 procent (axel 2, jordbruk) och 13 procent (axel 3) men inga signifikanta skillnader finns mellan olika axlar. När det gäller frågan om ett mer miljövänligt arbetssätt finns skillnader mellan axlarna. Här svarar 35 procent positivt inom axel 2, jordbruk, jämfört med 18 procent inom axel 1. Skillnaden beror på att kompetensutveckling inom axel 2 främst handlar om miljövänligt arbetssätt (tabell 31, bilaga 2), medan kompetensutveckling inom axel 1 främst handlar om djurhållning och djurvälfärd (tabell 21, bilaga 2). Bland deltagare som fått en utbildning inom hållbart skogsbruk svarar 26 procent att de börjat arbeta mer miljövänligt. Som tidigare konstaterats menar drygt hälften av de som deltagit inom hållbart skogsbruk att utbildningen bidragit till att de kan mer om naturmiljöer och biologisk mångfald (tabell 51, bilaga 2). Utbildningens innehåll speglar alltså på vilket sätt deltagarna har förändrat sitt arbetssätt. Inom axel 3 är det 21 procent som svarar att utbildningen bidragit till att man börjat arbeta mer miljövänligt. Det är en hög andel, eftersom endast 14 procent menar att utbildningen bidragit till att man kan mer om miljövänliga arbetsmetoder och 12 procent menar att man kan mer om naturmiljöer och biologisk mångfald (tabell 41, bilaga 2). När det gäller den sammanfattande frågan om förändrat arbetssätt (fråga 9) uppmäts andelen positiva till mellan 11 procent (axel 2, jordbruk) och 19 procent (hållbart skogsbruk). Det finns dock inga signifikanta skillnader mellan axlarna.

2 Frågan är en sammanslagning av fråga 7 och 8 och har konstruerats så att det mest ”positiva” av svaren på respektive fråga utgör svaret på den sammanslagna frågan.

11


Tabell E.  Effekter per axel (procent) med signifikanstest. Här testas om andelen per axel är signifikant skilda från varandra. Om andelen i en axel är signifikant skild från en eller flera andra axlar anges dessa med kursiv stil i raden under procentsatserna.

I mycket/ Fråga 5. Kursen/ ganska hög rådgivningen har utsträckning bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. Signifikant skillnad mellan axlar? Fråga 7 och 8. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt

I mycket/ ganska hög utsträckning

Signifikant skillnad mellan axlar? Fråga 9. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/ rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. Signifikant skillnad mellan axlar?

I mycket/ ganska hög utsträckning

Axel 1

Axel 2, jordbruk

Axel 3

Hållbart skogsbruk

11

8

13

10

-

-

-

-

18

35

21

26

Axel 2, jordbruk

Axel 1, Axel 3

Axel 2, jordbruk

-

14

11

15

19

-

-

-

-

I tabell 9 (bilaga 2) jämförs effekter mellan axlarna brutet på typ av aktivitet och i tabell 10 jämförs effekter över axlar brutet på ålder. Här framgår att inom axel 3, rådgivning, finns den största andelen som anser att utbildningen inte handlade om att förändra sättet att arbeta (24 procent). Intressant nog finns även här den största andelen som anser att utbildningen hade effekt (26 procent). En tämligen hög andel som uppger att de förändrat arbetssätt (23 procent) finns också inom hållbart skogsbruk, kurs. Det finns inget tydligt mönster ifråga om ålder och effekter. Inom axel 1 och axel 2, jordbruk, uppger främst de yngsta att utbildningen har lett till ett förändrat arbets­ sätt. Den största andelen som uppger effekt inom axel 3 är däremot de äldsta, och inom hållbart skogsbruk är det personer i åldern 40–64 år som i störst utsträckning förändrat sättet att arbetat till följd av utbildningen. De respondenter som svarade att utbildningen i mycket liten utsträckning eller inte alls bidragit till att de själva eller företaget de är verksamma i förändrat sättet att arbeta, fick följdfrågan vad skälen är till att utbildningen inte bidragit till förändring (tabell 28-axel 1, tabell 38-axel 2, tabell 48-axel 3 och tabell 58-hållbart skogsbruk, bilaga 2). Det överlägset vanligaste svaret inom alla axlar är Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen. Exempelvis anser 57 procent av kvinnorna som gått en kurs i hållbart skogsbruk detta och 46 procent av männen i samma grupp (av dem som svarade på denna fråga). Andra svar som förekommer är Jag lärde mig inget värdefullt på kursen (13 procent av deltagarna i axel 1 och 3) och Förändringen kommer att genomföras senare (15 procent inom axel 2, jordbruk). 12


3.4.2 Effekter av utbildning – Axel 1 Inom axel 1 jämförs effekter för de som fått, respektive inte fått, EU-stöd för att utveckla sitt företag (tabell 11, bilaga 2). En något större andel uppger effekt i gruppen som har fått EU-stöd. Vidare svarar de som anser att utbildningen var helt oviktig för att en investering skulle genomföras mer negativt än övriga grupper ifråga om effekter av utbildningen (enligt tabell 12, bilaga 2). Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 1 är det 36 procent som menar att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som bidragit till företagets utveckling (tabell 29, bilaga 2). Samtidigt anser 27 procent att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer lönsamt (tabell 30, bilaga 2).

3.4.3 Effekter av utbildning – Axel 2 jordbruk När det gäller axel 2 har vi jämfört effekter av utbildningen med hänsyn till areal åkermark, som ett mått på företagets storlek. Resultaten finns i tabell 13 (bilaga 2). Här framträder dock inget särskilt mönster. Inget tydligt mönster framträder heller när effekt av utbildningen studeras utifrån vilka miljöersättningar jordbruksföretaget hade 2013 (tabell 14, bilaga 2). Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 2 är det 43 procent som menar att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som bidragit till företagets utveckling (tabell 39, bilaga 2). Samtidigt anser 24 procent att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer lönsamt (tabell 40, bilaga 2).

3.4.4 Effekter av utbildning – Axel 3 Inom axel 3 studerar vi de som deltagit i projekt med EU-stöd för att utveckla närområdet, med avseende på effekter av utbildningen (tabell 15, bilaga 2). Här kan vi konstatera att de som svarat att de varit med i något projekt – men oklart om det var med stöd från landsbygdsprogrammet – i störst utsträckning tycker att utbildningen har haft effekt på sättet att arbeta (50 procent i ganska/hög utsträck­ ning). Lägst andel finns hos de som svarat nej på frågan om de deltagit i projekt med EU-stöd (10 procent i ganska/hög utsträckning). När vi tittar vidare på vad de som deltagit i projekt anser att utbildningen betydde för projektet och bryter detta på vad de anser om effekter på sättet att arbeta generellt, blir mönstret otydligt (tabell 16, bilaga 2). Störst andel som svarar att utbildningen har haft effekt (70 procent) finns i den grupp som anser att utbildningen var helt oviktig för projektet. Här är det dock få respondenter i de olika undergrupperna vilket betyder att slumpen får stor betydelse för resultatet. Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 3 är det 55 procent som menar att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som bidragit till företagets utveckling (tabell 49, bilaga 2). Samtidigt anser 30 procent att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer lönsamt (tabell 50, bilaga 2).

13


3.4.5 Effekter av utbildning – Hållbart skogsbruk Inom axeln hållbart skogsbruk har vi studerat effekter brutet på ett flertal variabler: 1) de som äger skog och inte, 2) hur skogsägandet förhåller sig till boendet (tabell 17, bilaga 2) areal skog (tabell 18, bilaga 2), 4) huruvida respondenten sökt stöd för miljöåtgärder i skogen eller ej (tabell 19, bilaga 2). Det enda tydliga mönstret som framträder av dessa analyser gäller skogsägandet. De som inte äger skog anser i högre utsträckning att utbildningen bidragit till ett förändrat arbetssätt (25 procent i ganska/mycket hög utsträckning jämfört med 16 procent bland de som äger skog). Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom hållbart skogsbruk är det 36 procent som menar att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som bidragit till företagets utveckling (tabell 59, bilaga 2). Samtidigt anser 20 procent att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer lönsamt (tabell 60, bilaga 2).

3.4.6 Effekter per målområde En översiktlig bild över effekter per målområde ges i tabell F nedan. Generellt gäller att andelen som anser att utbildningen i ganska hög/hög utsträckning bidragit till ett förändrat sätt att arbeta är i minoritet. Den stora majoriteten svarar att utbildningen påverkat arbetssättet i viss utsträckning eller i liten utsträckning/inte alls. När det gäller den sammanfattande frågan om effekter/förändrat arbetssätt (fråga 9) är det små skillnader mellan målområden. Tvärvillkor sticker ut något i negativ bemärkelse. Här upplever minst andel att utbildningen bidragit till ett förändrat arbetssätt, oavsett om vi begränsar oss till de två mest positiva svaren (5 procent) eller om vi också inkluderar de som svarat i viss utsträckning (53 procent). Störst andel som anser att utbildningen i ganska eller mycket hög utsträckning bidragit till ett förändrat arbetssätt finns inom landsbygdsutveckling och hållbart skogsbruk (båda 19 procent). När vi inkluderar de som också svarat i viss utsträckning noteras bäst resultat inom begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö (båda 66 procent). På frågan om utbildningen bidragit till förändrade produktionsmetoder (fråga 5) framgår i tabell F att endast 4 procent av de som fått utbildning inom tvärvillkor anser det i ganska eller mycket hög utsträckning. Motsvarande siffra för landsbygds­ utveckling är 15 procent, vilket är det mest positiva resultatet avseende förändrade produktionsmetoder. När vi inkluderar de som svarat i viss utsträckning uppmäts högst andel positiva inom målområdet djurens välfärd (60 procent). Resultaten visar större skillnader mellan målområden när det gäller om utbildningen bidragit till ett mer miljövänligt arbetssätt. Det beror på att kompetensutvecklingen inom de olika målområdena har olika syfte och innehåll. Den högsta andelen finns inom Ett rikt odlingslandskap där 43 procent svarar att kursen/rådgivningen i ganska eller mycket hög utsträckning har bidragit till miljövänligt arbetssätt.

14


Djurens välfärd

Ekologisk produktion

Ett rikt odlingslandskap

Företagsutveckling Axel 1

Företagsutveckling Axel 3

Giftfri miljö

Hållbart skogsbruk

Ingen övergödning

Landsbygdsutveckling

Tvärvillkor

Fråga 5. Kursen/ rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder.

Begränsad klimatpåverkan

Tabell F.  Effekter av utbildningen per målområde (procent).

I mycket liten utsträckning/ inte alls

46

40

49

62

57

47

50

62

52

57

76

I viss utsträckning

41

48

40

31

33

41

38

27

41

28

20

I ganska/ mycket hög utsträckning

13

12

11

7

10

12

12

11

7

15

4

Total Fråga 7/8. Kursen/ rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt.*

I mycket liten utsträckning/ inte alls

30

54

23

21

43

47

23

26

24

43

21

I viss utsträckning

47

38

40

35

38

35

42

48

49

33

46

I ganska/ mycket hög utsträckning

23

8

37

44

19

18

35

26

27

24

33

Total Fråga 9. Sammanfattningsvis anser jag att kursen /rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta.

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

I mycket liten utsträckning/ inte alls

34

38

43

44

37

42

34

47

44

41

47

I viss utsträckning

51

45

42

44

50

46

52

36

47

40

48

I ganska/ mycket hög utsträckning

15

17

15

12

13

12

14

19

9

19

5

Total

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

* Frågan är en sammanslagning av fråga 7 och 8 och har konstruerats så att det mest ”positiva” av svaren på respektive fråga utgör svaret på den sammanslagna frågan.

I tabell 20 (bilaga 2) jämförs sammanfattande effekter av utbildningen brutet på både målområde och aktivitet. Här ser vi också hur stor andel som svarat vet ej eller att utbildningen inte handlade om att förändra sättet att arbeta. I tabellen framgår att andelen som svarat att kursen inte handlar om att förändra sättet att arbeta varierar ganska kraftigt, från 4 procent (kurs inom begränsad klimatpåverkan) till omkring 30 procent (rådgivning inom ett rikt odlingslandskap och inom landsbygdsutveckling).

15


Ytterst syftar all kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet till ett förändrat arbetssätt (eller att behålla ett fungerande hållbart arbetssätt) för att nå målen med landsbygdsprogrammet. Resultatet ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom respondenterna kan anse att de på tidigare frågor redan har berättat att de till exempel har börjat arbeta mer miljövänligt. Störst effekt uppges inom företagsutveckling axel 3, rådgivning. Här uppger 3 av 10 att utbildningen i ganska/hög utsträckning bidragit till ett förändrat arbetssätt. Höga resultat uppmäts också för rådgivning inom landsbygdsutveckling och kurs i hållbart skogsbruk, där 23 procent uppger effekt av utbildningen (samtidigt uppger var tredje att rådgivningen inom landsbygdsutveckling inte handlade om att förändra sättet att arbeta). Lägst resultat ifråga om effekt noteras inom ett rikt odlingslandskap och tvärvillkor, båda rådgivning, där endast 5 procent vardera uppger att rådgivningen bidragit till ett förändrat arbetssätt (i ganska/mycket hög utsträckning). Nästan hälften anser att rådgivningen i liten utsträckning eller inte alls bidragit till förändring. När vi inkluderar de som anger i viss utsträckning noteras bäst resultat inom målområdet giftfri miljö, rådgivning där 77 procent anger effekt (i viss/ganska/hög utsträckning) och lägst resultat för rådgivning inom hållbart skogsbruk samt kurs inom ingen övergödning, med enbart 45 procent som anger någon effekt (i viss/ ganska/hög utsträckning).

3.5 Hur jämställd är kompetensutvecklingen i landsbygsprogrammet? I jämställdhetsavsnittet studerar vi resultaten för kvinnor och män, med fokus på nöjdhet och effekter. Tabell G visar hur könsfördelningen ser ut per axel och aktivitetstyp. Inom axel 1 och 3 är könsfördelningen tämligen jämn totalt sett. Mest snedfördelad är hållbart skogsbruk där kvinnor endast utgör 19 procent av deltagarna. Inom axel 3 är det en något högre andel kvinnor, medan män är i majoritet inom övriga axlar. Tabell G.  Fördelning mellan män och kvinnor per axel och aktivitetstyp (procent), utifrån dem som svarade på enkäten. Axel 1

Kvinna

Axel 2, jordbruk

Axel 3

Hållbart skogsbruk

Kurs

Rådgivning

Total

Kurs

Rådgivning

Total

Kurs

Rådgivning

Total

Kurs

Rådgivning

Total

51

33

47

36

12

25

56

54

55

20

18

19

Man

49

67

53

64

88

75

44

46

45

80

82

81

Total

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Avsnittet består dels av en redovisning av kvinnors och mäns svar på frågor om nöjdhet och effekter, dels av ett antal signifikanstester där frågor om nöjdhet och effekter har gjorts dikotoma (tvådelade). Det innebär att svaren har fördelats i två grupper, en grupp som huvudsakligen svarar positivt och en grupp som huvudsakligen svarar negativt på enkätfrågorna. De frågor som har gjorts dikotoma är fråga 2 (Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen?) och fråga 9 (Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta). I de ”positiva” grupperna ingår de som svarat med något av de två mest positiva svaren och i den ”negativa” gruppen ingår de tre mindre positiva svaren. Resultaten av dessa analyser redovisas i tabell H och I.

16


Tabell H.  Skillnad mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt (kurser). Andel som svarat med de två mest positiva svarsalternativen. Kurs Axel 1 Axel 2, jordbruk Axel 3 Hållbart skogsbruk Totalt

Kvinna

Man

Signifikant skillnad? Ja

Nöjd

84

68

Effekt

10

18

Nöjd

90

82

Effekt

20

10

Nöjd

81

80

Effekt

11

16

Nöjd

90

85

Effekt

6

26

Nöjd

86

81

Effekt

10

22

Ja

Signifikansen är på minst 5-procentsnivån.

Tabell I.  Skillnad mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt (rådgivning). Andel som svarat med de två mest positiva svarsalternativen. Rådgivning Axel 1 Axel 2, jordbruk

Kvinna

Man

Nöjd

65

68

Effekt

12

13

Nöjd

71

82

Effekt

14

7

Nöjd

78

74

Effekt

23

30

Hållbart skogsbruk

Nöjd

70

68

Effekt

0

12

Totalt

Nöjd

69

71

Effekt

6

11

Axel 3

Signifikant skillnad?

Ja

Signifikansen är på minst 5-procentsnivån.

När det gäller kurser är kvinnor mer nöjda än män inom samtliga axlar och inom axel 1 är skillnaden signifikant (se tabell H). Samtidigt anser män i högre grad att kursen har haft effekt på sättet att arbeta i alla axlar utom axel 2, jordbruk. Det är signifikant högre andel män som anser att kursen har haft effekt, totalt sett. Bland de som fått rådgivning noteras samma mönster som ovan – det vill säga att män i högre grad upplever effekt av utbildningen (se tabell I). Även här är undantaget axel 2, jordbruk, där mönstret är omvänt. Inom hållbart skogsbruk är skillnaden signifikant. Bland de som fått rådgivning är det inga större skillnader i nöjdhet mellan kvinnor och män. I tabell 21–60 (bilaga 2) redovisas ett antal centrala resultat per axel fördelade på aktivitet och kön. Här framgår att inom axel 1, bland kvinnor som gått kurs, är djurhållning och/eller djurvälfärd det som flest kvinnor lärt sig mer om. Motsvarande område för män är miljövänliga arbetsmetoder. Här är det en större andel män (17 procent) jämfört med kvinnor (5 procent) som inte tycker att de kan mer än innan de gick kursen. Inom axel 1, rådgivning ligger djurhållning och/eller djurvälfärd i topp för både män och kvinnor (tabell 21, bilaga 2).

17


Bland både män och kvinnor som gått en kurs inom axel 2, jordbruk, uppger störst andel att de lärt sig miljövänliga arbetsmetoder. Detta gäller även män som fått rådgivning inom samma axel, medan kvinnor som fått rådgivning inom axel 2, jordbruk, främst uppger att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald (tabell 31, bilaga 2). När det gäller axel 3 är det större spridning mellan de områden respondenterna anser att de fått mer kunskap om. Här är skillnaderna marginella mellan kvinnor och män, med undantag för de som fått rådgivning inom axel 3, där en klart större andel kvinnor (37 procent) än män (20 procent) uppger att de lärt sig mer om att starta och utveckla företag (tabell 41, bilaga 2). Bland kvinnor som gått en kurs inom hållbart skogsbruk svarar en stor majoritet (71 procent) att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald. Det vanligaste svaret bland motsvarande grupp män är de lärt sig mer om miljövänliga arbets­metoder (47 procent). Bland både män och kvinnor som fått rådgivning inom hållbart skogs­ bruk anser en majoritet att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald. Här anser dessutom runt var tredje man och kvinna att de inte kan mer än innan de fick rådgivning (tabell 51, bilaga 2).

3.6 Har utbildningarna rätt nivå och innehåll? En fråga i enkäten handlade om vad kursen/rådgivningen bidragit till att man kan mer om. För axel 1 är det vanligaste svaret djurhållning och djurvälfärd (38 procent). 14 procent svarar att de inte kan mer än innan och det svaret är vanligare för rådgivning än kurs (tabell 21, bilaga 2). Inom axel 2 har utbildningen framförallt bidragit till att man kan mer om miljövänliga arbetsmetoder (44 procent). Tio procent svarar att de inte kan mer än innan. Även inom axel 2 är detta svar vanligare för rådgivning än kurs (tabell 31, bilaga 2). Inom axel 3 har deltagarna lärt sig mer om ekonomi och ökad lönsamhet (18 procent) samt produktutveckling/diversifiering (18 procent). Tio procent menar att de inte kan mer än innan, svaren skiljer sig inte beroende på kurs eller rådgivning (tabell 41, bilaga 2). Inom hållbar skogsbruk har man främst lärt sig mer om natur och biologisk mångfald (52 procent). Totalt svarar 15 procent att de inte kan mer än innan, betydligt högre andel av dem som deltagit i rådgivning anger detta svar (tabell 51, bilaga 2). Tittar man istället på målområden så är det 33 procent av deltagarna inom målområdet tvärvillkor och 21 procent inom målområdet begränsad klimatpåverkan som menar att de inte kan mer än innan. Inom djurens välfärd och ett rikt odlingslandskap är det bara sex procent som svarar att utbildningen inte har bidragit med nya kunskaper (tabell 61, bilaga 2). Det är också en stor andel som angett att de inte har förändrat sitt sätt att arbeta efter utbildningen eftersom de redan arbetade på det sätt som rekommenderades på utbildningen (tabell 28-axel 1, tabell 38-axel 2, tabell 48-axel 3 och tabell 58-hållbart skogsbruk, bilaga 2). Det är viktigt att kompetensutvecklingen inom landsbygds­ programmet är givande och bidrar till att höja målgruppens kunskapsnivå. Vi har därför gjort en fördjupad analys av just dessa frågor. Syftet är att få veta vilka faktorer som är förknippade med att respondenten uppfattar att utbildningen inte bidrog med ny kunskap.

18


För det syftet har vi gjort en logistisk regressionsanalys (läs mer under avsnittet Statistiska analyser). Det som studeras är alltså vilken betydelse olika faktorer har för sannolikheten att respondenten ska tycka att utbildningen inte bidrog med ny kunskap (fråga 3 och fråga 10). Jämförelser görs alltid med den så kallade referenskategorin. Referenskategorin i tabellerna J och K anges med kursiv stil och antar alltid värdet 1. Om en variabel exempelvis har oddskvoten 2 är benägenheten dubbelt så stor för den kategorin jämfört med referenskategorin beträffande det som undersöks (till exempel att tycka att man inte kan mer än före deltagande i utbildning). I analysen ingår inte axel. Det beror på att axel och målområde korrelerar starkt med varandra och då uppstår något som kallas multikollinearitet. Tabell J.  Benägenhet att tycka att man inte kan mer än före deltagande i utbildningen (fråga 3). Logistisk regressionsanalys. Oddskvoter Under 40 år

1,00

65 år och äldre

1,22

40–64 år

1,18

Kön

Man

1,00

Kvinna

0,78

Aktivitet

Kurs

1,00

Rådgivning

1,62

Ett rikt odlingslandskap

1,00

Djurens välfärd

1,53

Ålder

Målgrupp

Roll vid deltagande

Signifikant?

Ja

Ekologisk produktion

1,85

Begränsad klimatpåverkan

4,02

Ja

Företagsutveckling Axel 1

3,37

Ja

Företagsutveckling Axel 3

2,18

Ja

Giftfri miljö

1,89

Hållbart skogsbruk

1,70

Ingen övergödning

1,61

Landsbygdsutveckling

1,93

Tvärvillkor

5,82

Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag

1,00

Företagare i landsbygdsföretag av annan typ än de ovan, eller anställd i ett sådant företag

1,18

Annan roll än de ovan

1,16

Livsmedelsföretagare eller anställd i ett sådant företag

0,68

Skogsägare eller skogsentreprenör

2,04

Signifikansen är på 5-procentsnivån eller lägre.

19

Ja

Ja


Analysen visar inga signifikanta skilllnader av vare sig kön eller ålder i någon av de två regressionsanalyserna. När det gäller benägenheten att tycka att man inte kan mer än före deltagandet i utbildningen noteras en signifikant effekt av att vara skogsägare eller skogsentreprenör (se tabell J). Benägenheten att tycka att man inte kan mer än innan är dubbelt så hög för gruppen skogsägare/entreprenörer jämfört med referenskategorin (jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag). På frågan om man tycker att man redan arbetade på det sättet som rekommenderades på kursen kan vi se en svagt signifikant skillnad mellan referenskategorin och de som angett annan roll än ovan, där de sistnämnda i mindre utsträckning tycker så. Det verkar således som att förklaringen får sökas i utbildningsinnehållet snarare än i deltagarnas bakgrundsdata. En signifikant skillnad finns beträffande aktivitet (det vill säga kurs/rådgivning) på fråga 3 (tabell J). Benägenheten att tycka att man inte kan mer än tidigare är 60 procent högre för de som deltagit i rådgivning jämfört med de som deltagit i kurs. Störst effekt finner vi dock när vi studerar målområden på fråga 3. Det är nästan 6 gånger högre benägenhet för deltagare inom området tvärvillkor att tycka att man inte kan mer än tidigare jämfört med referenskategorin som är ett rikt odlings­ landskap. Vidare är det fyra gånger så hög benägenhet att tycka så för en deltagare inom målområdet begränsad klimatpåverkan, och drygt tre gånger så hög inom företagsutveckling axel 2 och dubbelt så hög i företagsutveckling axel 3, jämfört med referenskategorin. Analysen av frågan om man redan arbetar på det sätt som rekommenderades på kursen (fråga 10) visar bara en signifikant effekt av målområden. Det är signifikant lägre benägenhet för deltagare i målområdet landsbygdsutveckling jämfört med referenskategorin, här begränsad klimatpåverkan (tabell K).

20


Tabell K.  Benägenhet att tycka att man redan arbetade på det sätt som rekommenderades på utbildningen (fråga 10). Logistisk regressionsanalys. Oddskvoter Ålder

Kön Aktivitet Målområde

Roll vid deltagande

Under 40 år

1,00

65 år och äldre

1,08

40–64 år

0,97

Signifikant?

1

Man Kvinna

0,88

Kurs

1,00

Rådgivning

0,86

Begränsad klimatpåverkan

1,00

Djurens välfärd

0,77

Ekologisk produktion

0,80

Ett rikt odlingslandskap

0,89

Företagsutveckling Axel 1

0,64

Företagsutveckling Axel 3

0,92

Giftfri miljö

0,76

Hållbart skogsbruk

0,77

Ingen övergödning

1,08

Landsbygdsutveckling

0,44

Tvärvillkor

1,21

Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag

1,00

Företagare i landsbygdsföretag av annan typ än de ovan, eller anställd i ett sådant företag

0,84

Annan roll än de ovan

0,46

Livsmedelsföretagare eller anställd i ett sådant företag

0,83

Skogsägare eller skogsentreprenör

1,00

Signifikansen är på 5-procentsnivån eller lägre.

21

Ja

Ja


4 Slutsatser Majoriteten av de som delagit i kurs och rådgivning är nöjda med utbildningen. Beroende på målområde menar 53 till 66 procent att kompetensutvecklingen har bidragit till att man förändrat sitt arbetssätt i någon utsträckning. Många svarar att de inte kan mer än före utbildningstillfället och att de redan arbetar på rekom­ menderat sätt. Det indikerar att kompetensutvecklingen behöver utvecklas för att bli mer träffsäker när det gäller deltagare/målgrupp och innehåll för att deltagarna ska vilja använda kunskapen för att utveckla sina företag.

4.1 Diskussion Syftet med enkätundersökningen som redovisas i denna rapport var att utvärdera kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet (2007–2013), men även för att Jordbruksverketet ska få input för att kunna utveckla verksamheten så att den blir ändamålsenlig och effektiv. Enkätfrågorna utformades för att ge svar på hur verksamheten uppfattas, vilken kunskap man får och vilka effekterna av aktiviteterna är. Undersökningen skulle besvara följande frågor: 1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med utbildningen? 2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft? 3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt av kompetensutvecklingen? 4. Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i kompetens­utvecklingen?

4.1.1 Resultat från enkätundersökningen 2010 står sig En jämförelse av resultaten från 2010 visar att resultaten överlag står sig i de frågor som är jämförbara. Redan i förra undersökningen konstaterades att nöjdheten i många avseenden är högre än de upplevda effekterna. Det är ett väntat resultat eftersom det i allmänhet är enklare att vara nöjd med ett enstaka utbildningstillfälle än att faktiskt ändra sitt beteende och arbetssätt. En viss skillnad i effekt jämfört med 2010 uppmäts inom rådgivning, där en mindre andel idag uppger att de förändrat produktionsmetod till följd av rådgivningen. Resultatet kan bero på att innehållet i rådgivningarna i genomsnitt har handlat om andra saker sedan 2010. Jämfört med 2010 är det en högre andel av dem som har deltagit i kurs som menar att kursen har bidragit till att de har börjat arbeta mer miljövänligt. Andelen som uppger denna effekt har fördubblats sedan 2010. Förbättringen kan troligen förklaras av att frågan om man börjat arbeta mer miljövänligt formulerades som två frågor 2015, medan endast en sådan fråga ställdes 2010. Anledningen till att frågan om miljövänligt arbetssätt utökades med en fråga 2015 var att det inte är självklart för alla respondenter att frågan (Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag har börjat arbeta mer miljövänligt) inkluderar ändrad skötsel för att gynna biologisk mångfald. Därför ställde vi frågan om ändrad skötsel av marker och gårdsmiljön separat och kompletterade därefter med en fråga om man börja arbetat mer miljövänligt på annat sätt. Det innebär att vi troligen har fångat upp de som börjat arbeta miljövänligt i högre utsträckning än den undersökning som gjordes 2010 (Jordbruksverket, 2010).

22


Vi kan därför inte säga att det har skett en faktisk förändring sedan 2010.

4.1.2 Många är nöjda med verksamheten Generellt är många nöjda med såväl kurs som rådgivning inom de olika mål­områdena, vilket naturligtvis är positivt. Det är bara några enstaka procent som menar att de är missnöjda med utbildningen. Kurser, dvs. komptensutveckling i grupp, får överlag högre betyg än rådgivning, som vanligen genomförs enskilt på/i före­taget. Skillnaden kan bero på att kurser genomförs tillsammans med andra och att samtal och erfarenhets­utbyte med andra kursdeltagare leder till annan/ytterligare kunskap än den som kursledaren förmedlar. Det kan också bero på att man har högre för­väntningar på en rådgivning än en kurs. Infrias inte förväntningarna blir man också mindre nöjd. Inom några målområden, till exempel ingen övergödning3 och giftfri miljö, är man istället mer nöjd med rådgivning än kurs.

4.1.3 Många lär sig inget nytt inom målområdet tvärvillkor Målområdet tvärvillkor får generellt mer negativa svar beträffande nöjdhet och effekt än andra målområden. Målområdet tvärvillkor bedrivs endast som rådgivning. Tvärvillkorsrådgivningen handlar om vilka regler om miljö och djurhållning i den nationella lagstiftningen som man som lantbrukare måste efterleva för att hans/ hennes jordbruksmark ska berättiga till fullt gårdsstöd. Till skillnad från annan miljörådgivning behöver lantbrukaren också betala för tvärvillkorsrådgivningen. Vi menar att det är positivt att en tredjedel av respondenterna svarar att de inte kan mer än innan rådgivningen genomfördes, eftersom det tyder på att de redan vet vilka regler som omfattas av tvärvillkoren. Många menar också att de redan arbetade på det sätt som rekommenderades vid rådgivningen, vilket också är positivt.

4.1.4 Kompetensutveckling bidrar delvis till att utveckla företag Frågorna som handlar om förändrat arbetssätt efter kurs/rådgivning har ursprungligen formulerats på EU-nivå. Frågorna skulle ställas till deltagare i kompetensutveckling i samband med halvtids- och slututvärdering av landsbygdsprogrammet för att utvärdera effekterna av den kompetensutveckling som finansieras av programmet. Flera av frågorna är egentligen inte relevanta att ställa eftersom det är mycket kompetensutveckling som inte handlar om de saker som efterfrågas, vilket också blir tydligt i hur respondenterna svarat. Även en del fritextsvar indikerar att vissa respondenter tycker att frågorna inte är relevanta för den kurs eller rådgivning som de har gått. Generellt är mycket verksamhet inom kompetensutvecklingen i Sverige kopplad till miljöfrågor i jord- och skogsbruk. På frågorna om kursen/rådgivningen har bidragit till att man har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, förändrat produktionsmetod eller börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel är det många som svarar att kursen/ rådgivningen inte handlade om det (mellan 22 och 35 procent). Många svarar också att kursen/rådgivningen inte alls eller i liten utsträcking bidragit till detta. Svaren indikerar alltså att kompetensutvecklingen generellt handlar om andra saker. Undantag finns dock, till exempel menar cirka 20 procent av dem som deltagit i rådgivning inom företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling att rådgivningen bidragit till att man introducerat nya produkter. Likaså har 20 procent av dem som deltagit i målområdet ekologisk produktion förändrat sin produktionsmetod efter rådgivning. 3 En stor andel av rådgivning inom Ingen övergödning genomförs inom projektet Greppa näringen

23


Nya IT- och datorbaserade hjälpmedel har i högst utsträckning börjat användas av dem som deltagit i rådgivning inom målområdet landsbygdsutveckling (23 procent), vilket tyder på att rådgivningen inom detta målområde också handlar om frågor om IT-stöd.

4.1.5 Kompetensutvecklingen bidrar till miljövänligt arbetssätt Flera målområden handlar om miljöfrågor. Det är därför fler som svarar positivt på dessa frågor, d.v.s. att de börjat arbeta mer miljövänligt. Av dem som deltagit inom målromådena ekologisk produktion och ett rikt odlingslandskap menar ungefär fyra av tio att kursen/rådgivningen att bidragit i ganska/mycket hög utsträckning till att de börjat sköta sina marker eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. På frågan om man börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt återfinns högre andel positiva svar (ganska/mycket hög utsträckning) inom målområdena begränsad klimatpåverkan, ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap och giftfri miljö än inom andra målområden. Enligt tabell F4 är det många målområden som uppfattas som positiva ur miljö­ synpunkt. Mer än tre fjärdedelar av dem som deltagit i aktiviteter inom målområdena ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap, hållbart skogsbruk, giftfri miljö, ingen övergödning och tvärvillkor menar att de börjat arbeta mer miljövänligt i någon utsträckning (d.v.s. viss/ganska/hög utsträckning). Samtidigt är det ungefär en fjärdedel som menar att de inte har börjat mer miljövänligt efter utbildning som är tydligt inriktad på miljöfrågorna. Det kan förklaras med att de har deltagit på utbildningar som snarare syftat till att informera om miljöfrågan i sig och inte på hur deltagarna i sitt företagande kan bidra till en bättre miljö och därmed till att nå målen för landsbygdsprogrammet och nationella miljökvalitetsmål. Det är också relativt många som menar att utbildningen inte handlade om miljövänliga arbetsmetoder. Det gäller även för målområden som är tydligt inriktade på just miljöfrågor, vilket tyder på att kompetensutvecklingen inom ett enskilt målområde kan ha ett diverst innehåll eller att miljöfrågan inte är tydligt presenterad på kursen eller rådgivningen. Det finns vanligen flera anledningar till varför man förändrar sitt arbetssätt och på så sätt ytterligare bidrar till målen med landsbygdsprogrammet, d.v.s. konkurrenskraftiga företag, miljö och landskap samt landsbygdsutveckling. Kurser och rådgivning är ett sätt. Därutöver kan man hämta in kunskap via nätverk, sociala medier, internet, nyhetsbrev etc. Det kan vara svårt att avgöra vad det är som i slutändan gör att man faktiskt ändrar sitt beteende och arbetessätt. Förutom kompetensutveckling finns dessutom ekonomiska ersättningar och stöd inom landsbygdsprogrammet som ska främja ett hållbart företagande och ett miljövänligt arbetssätt.

4.1.6 Viktigt att förmedla nyheter och innovationer Utifrån resultaten i den här enkätundersökningen, som antyder att flera av deltagarna inte lär sig så mycket nytt och att många redan arbetar på rekommenderat sätt, kan man konstatera att kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet behöver utvecklas. Det kan till exempel handla om att rådgivare och kursledare behöver bli bättre på att snabbt förmedla information och kunskap utifrån aktuell och relevant forskning samt att diskutera olika (innovativa) lösningar utifrån den enskildes förutsättningar. Kompetensutvecklingen kan behöva bli mer träffsäker utifrån den enskilde deltagarens befintliga kunskapsnivå och ambitioner för att han eller hon 4 I tabell F har de två frågorna om miljö slagits samman.

24


faktiskt ska kunna utveckla sitt företag. Kanske behöver kompetensutvecklingen också söka nya metoder, till exempel webinarier, för att sprida kunskap, för att bli mer tillgänglig och för att upplevas som engagerande och entusiasmerande. Därigenom ger kompetensutvecklingen också ett större bidrag till målen för landsbygdsprogrammet. Enkätundersökningens resultat tyder generellt på att man både är mer nöjd med och upplever mer effekter efter en kurs än rådgivning. Enkätfrågornas utformning ger dock inte svar på varför det är så. En kurs tar vanligen mer tid och engagemang i anspråk än en rådgivning, vilket indikerar att de som anmäler sig till kurs redan inledningsvis är mer motiverade att lägga tid på utbildningen och därmed kanske mer inställda på att faktiskt lära sig något vid utbildningstillfället. Och som nämns i kapitel 4.1.2 så genomförs kurser i grupp, vilket även ger möjlighet till erfarenhets­ utbyte mellan kursdeltagarna. Utifrån detta finns alltså anledning att se över formerna för kompetensutveckling i kommande landsbygdsprogram, så framtida utbildning utformas på ett sätt så att metoderna efterliknar det som deltagarna menar är positivt med kurser. Det är dock relevant att poängtera att rådgivning och kurs inte är meningslösa för dem som svarade att de redan arbetar på rekommenderat sätt. Det kan istället vara bra att få bekräftelse på att man arbetar på ett sätt som bidrar till samhällets olika målsättningar. Resultaten tyder alltså på att målgruppen överlag är välutbildad och att en rådgivning därför inte bidrar med så mycket nytt.

4.1.7 Framtida undersökningar bör utformas med kontrollgrupp Framtida studier skulle kunna vara mer inriktade på objektivt mätbara effekter, eftersom människors upplevelser av effekter inte alltid överensstämmer med verkligheten. Utmaningen blir att hitta en undersökningsdesign som gör det möjligt att studera orsakssamband kopplade till deltagande i kurs eller rådgivning. Det optimala är randomiserad studie med experiment- och kontrollgrupp. När det gäller kompetens­utveckling inom landsbygdsprogrammet är det dock mycket svårt att hitta en kontrollgrupp eftersom kompetensutveckling genom landsbygdsprogrammet har funnits under lång tid. Dessutom bedrivs kompetensutveckling inom landsbygds­ programmet på fler sätt än kurs och rådgivning, till exempel artiklar i nyhetsbrev och information på webben. För att få mer kunskap om vad som påverkar deltagarnas nöjdhet skulle en kvantitativ studie med fördel kunna kompletteras med djupintervjuer, gärna då i närmare an­slutning till utbildningstillfället. Man ska då vara medveten om att det kan vara svårt att mäta effekter eller förändrat beteende i nära samband med kurs eller rådgivning. Med tanke på hur många som meddelade Markör och Jordbruksverket att de inte mindes det utbildningstillfälle som enkäten handlade om bör eventuella framtida enkätundersökningar skickas ut kortare tid efter att kursen eller rådgivningen genomförts.

25


4.2 Svar på utvärderingsfrågorna 1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med utbildningen? En övergripande slutsats är att de personer som deltagit i kurser och rådgivning är nöjda. En majoritet är mycket eller ganska nöjda inom alla målområden, även om nöjdheten varierar mellan målområden. Inom målområdet tvärvillkor är deltagarna minst nöjda då 64 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda. Mest nöjda är deltagare inom målområdet djurens välfärd där 88 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda.

2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft? När det gäller effekter av utbildningen varierar resultaten beroende på vilka grupper man undersöker. Andelen som tycker att kompetensutvecklingen har bidragit till att man har förändrat sitt arbetssätt (i ganska/hög utsträckning) varierar mellan fem procent (tvärvillkor) och 19 procent (hållbart skogsbruk och landsbygdsutveckling). När man inkluderar den andel som också svarar i viss utsträckning skiftar andelen som uppger effekt från 53 (tvärvillkor) till 66 procent (begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö). I många undergrupper framgår också att en tämligen stor andel svarar att utbildningen inte handlar om att förändra sättet att arbeta. Det är ungefär en tredjedel av respondenterna inom målområdena ett rikt odlingslandskap och landsbygdsutveckling som har svarat det.

3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt av kompetensutvecklingen? En fördjupad analys av skillnader mellan kvinnor och män tyder på att män i högre grad än kvinnor upplever att utbildningen har bidragit till ett förändrat sätt att arbeta. När det gäller kurser finns däremot en tendens till att kvinnor är mer nöjda än män. Orsaken till dessa skillnader går inte att utläsa i resultaten för övrigt. Antingen har män och kvinnor olika svarsmönster eller så beror skillnaderna på att män och kvinnor tagit del av olika utbildningsinnehåll. Resultaten pekar på vissa skillnader i vad kvinnor och män anser att de lärt sig. Bland kvinnor är det exempelvis vanligare att ha lärt sig mer om djurhållning och/eller djurvälfärd medan män i högre grad anser att de lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder.

4. Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i kompetensutvecklingen? Inom vissa målområden är det är en ganska hög andel som anser att kursen eller rådgivningen inte har bidragit till att de kan mer, det gäller till exempel tvärvillkors­ rådgivningen och begränsad klimatpåverkan. Samtidigt är det vanligaste svaret på frågan om varför utbildningen inte har bidragit till förändrat arbetssät att Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen. En fördjupad analys visar att varken kön eller ålder förklarar varför en del tycker på det sättet, utan svaret får sökas i utbildningsinnehållet. De som har deltagit i rådgivning tycker i högre utsträckning att de inte lärt sig något nytt än de som har gått kurs. Det gäller även deltagande inom målområdena tvärvillkor, begränsad klimatpåverkan och företags­ utveckling (axel 1 och 3). Resultaten tyder således på att många som redan arbetar på ett sätt som bidrar till målen för landsbygdsprogrammet och har stor kunskap inom ett område tar del av kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet.

26


En viss korrelation mellan nöjdhet och effekter kan märkas, men den är inte konsekvent. Tvärvillkor har minst andel nöjda och samtidigt minsta andel som upp­lever att utbildningen har bidragit till förändring. Inom målområdet djurens välfärd är resultaten positiva för såväl nöjdhet som förändrat beteende. Inom begränsad klimatpåverkan korrelerar nöjdhet och effekt inte lika starkt. Målområdet bedöms som ett av de målområden med mest effekt samtidigt som andelen nöjda är bland de lägsta. Som deltagare i en utbildning värderar man förstås fler aspekter än eventuellt förändrat beteende efter kurs/rådgivning, till exempel kompetensen hos kursledaren, hur bra man trivdes med (eventuella) övriga deltagare eller helt enkelt om man uppfattade utbildningen som intressant och trevlig.

27


5 Referenslista Jordbruksverket. 2010. Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010. Jordbruksverkets rapport nummer 2010:30. Jordbruksverket. 2011. Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet. Fördjupning av rapport 2010:30. Jordbruksverkets rapport nummer 2011:39.

28


Bilaga 1 Enkätfrågor Bakgrundsfrågor

1. Jag deltog i kursen/rådgivningen i min roll som... Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag Skogsägare eller skogsentreprenör Livsmedelsföretagare eller anställd i ett sådant företag Företagare i landsbygdsföretag av annan typ än de ovan, eller anställd i ett sådant företag Annan roll än de ovan

Frågor om innehållet i kursen/rådgivningen

2. Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd 3. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om... (Flera alternativ kan anges) Miljövänliga arbetsmetoder Naturmiljöer och biologisk mångfald Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader Djurhållning och/eller djurvälfärd Starta och utveckla företag Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap Entreprenad, köp av tjänster Produktutveckling eller diversifiering Turism, restaurang, mat och dryck Service- och tjänsteverksamhet Ingenting, jag kan inte mer än innan Annat

Utbildningens effekter

Ange i vilken utsträckning du instämmer i nedanstående påståenden. 4. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om att introducera nya produkter eller produktionsinriktningar

29


5. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, är verksam i har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om att förändra produktionsmetoder 6. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 7. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om biologisk mångfald 8. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan). I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder

Sammanfattning av utbildningens effekter

9. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. I mycket hög utsträckning - Gå till fråga 11 I ganska hög utsträckning - Gå till fråga 11 I viss utsträckning - Gå till fråga 11 I mycket liten utsträckning - Gå till fråga 10 Inte alls - Gå till fråga 10 Vet ej - Gå till fråga 11 Kursen/rådgivningen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

30


10. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta? Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen Förändringen kommer att genomföras senare Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen Annat skäl, nämligen Vet ej 11. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej 12. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt. I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I viss utsträckning I mycket liten utsträckning Inte alls Vet ej Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt

Enkät 1 och 4. Frågor om ditt jordbruk

13. Drev eller var du verksam i ett jordbruksföretag 2013? Ja - Gå till fråga 14 Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan 14. Vilka miljöersättningar hade jordbruksföretaget 2013? Markera de alternativ som då var aktuella för dig. Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Vallodling Hotade husdjursraser Minskat kväveläckag Skötsel av våtmarker Skyddszoner Ingen av ovanstående miljöersättningar Vet ej

31


15. Hur stor areal åkermark brukades inom jordbruksföretaget 2013? 0 hektar 0,1-10 hektar 10,1-50 hektar 50,1-100 hektar 100,1-200 hektar Mer än 200 hektar Vet ej 16. Hur stor areal betesmark ingick i jordbruksföretaget 2013? 0 hektar - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan 0,1-5 hektar 5,1-10 hektar 10,1-20 hektar 20,1-40 hektar Mer än 40 hektar Vet ej 17. Har du, eller företaget du är verksam i, betesmarker som du/ni inte söker miljöersättning för? Ja - Gå till fråga 18 Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan Vet ej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan 18. Varför söker du eller företaget du är verksam i inte miljöersättning för dessa betesmarker? Ange det alternativ som stämmer bäst. Markerna används bara för bete vissa år Jag/vi ska sluta med djuren Man får för lite pengar för det arbete som krävs för att sköta markerna Det är för många regler att hålla ordning på Jag vill kunna sköta markerna på mitt eget sätt Annat skäl, nämligen 19. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:

Enkät 2 och 5. Frågor om ditt skogsbruk

13. Äger du skog? Ja - Gå till fråga 14 Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan 14. Hur är skogsägandet i förhållande till boendet? Jag äger skog i samma kommun som jag bor i Jag äger inte skog i den kommun jag bor i 15. Hur mycket skog äger du (räkna också med arealer som du är delägare till)? Mindre än 50 hektar 51-400 hektar 401-1 000 hektar Mer än 1 000 hektar

32


16. Har kursen/rådgivningen bidragit till att du är mer aktiv som skogsägare i dag, dvs. att du utför eller beställer fler åtgärder i din skog? Ja Nej 17. Har du sökt och fått stöd för miljöåtgärder i skogen någon gång mellan 2007 och 2014? Ja, skogens mångfald Ja, ädellövskog Ja, men ingen av ovanstående Nej Vet ej 18. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:

Enkät 3 och 6. Frågor om stöd

13. Har du fått investeringsstöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att utveckla ditt företag? Ja - Gå till fråga 14 Nej - Gå till fråga 15 Jag har inget företag - Gå till fråga 15 Vet ej - Gå till fråga 15 14. Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle kunna genomföras? Mycket viktig Ganska viktig Delvis viktig Inte särskilt viktig Helt oviktig Vet ej Kursen/rådgivningen handlade inte om den investering jag gjort i företaget 15. Har du varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att utveckla ditt närområde? Ja - Gå till fråga 16 Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan Jag har varit med i projekt, men vet inte om det var med stöd från landsbygdsprogrammet - Gå till fråga 16 16. Vad lärde du dig på kursen/rådgivningen som bidrog till det projektets genomförande? (Flera alternativ kan anges) Projektledning Ekonomi Att stödja och driva lokal utveckling Att hantera natur- och kulturarv Att stödja bredbandsutbyggnad Att stödja annan lokal service (ej bredband) Inget av ovanstående

33


17. Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för projektet? Mycket viktig Ganska viktig Delvis viktig Inte särskilt viktig Helt oviktig Vet ej 18. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:

34


Bilaga 2 Tabeller Tabell 1.  Antal personer i urvalsram och urval. Målområde Begränsad klimatpåverkan

Aktivitet Kurs

Begränsad klimatpåverkan

Rådgivning

Djurens välfärd

Kurs

Djurens välfärd

Rådgivning

Ekologisk produktion

Kurs

Ekologisk produktion

Rådgivning

Urvalsramen

Urvalet

3002

294

538

294

3898

294

257

257

1042

294

396

294

Ett rikt odlingslandskap

Kurs

2693

294

Ett rikt odlingslandskap

Rådgivning

1347

294

Företagsutveckling Axel 1

Kurs

7272

294

Företagsutveckling Axel 1

Rådgivning

3413

294

Företagsutveckling Axel 3

Kurs

3428

294

Företagsutveckling Axel 3

Rådgivning

314

294

Giftfri miljö

Kurs

328

294

Giftfri miljö

Rådgivning

168

168

Hållbart skogsbruk

Kurs

27207

294

Hållbart skogsbruk

Rådgivning

13177

294

Ingen övergödning

Kurs

1593

294

Ingen övergödning

Rådgivning

2555

294

Landsbygdsutveckling

Kurs

2911

294

Landsbygdsutveckling

Rådgivning

358

294

Tvärvillkor

Rådgivning

Totalt

35

353

294

76250

6011


Tabell 2.  Bortfall i olika undergrupper Bruttourval Kön Åldersgrupper

Axel

Nettourval

Procent

Svarande

Antal

Antal

Antal

Antal

Kvinna

2079

172

8

1907

756

40

Man

3932

309

8

3623

1530

42

Under 40 år

1610

103

6

1507

447

30

40–64 år

3707

299

8

3408

1484

44

694

79

11

615

355

58

65 år och äldre Aktivitet

Övertäckning

Procent

Kurs

2940

210

7

2730

1174

43

Rådgivning

3071

271

9

2800

1112

40

Axel 1

1727

134

8

1593

604

38

Axel 2, jordbruk

2520

176

7

2344

1058

45

Axel 3

1176

108

9

1068

388

36

588

63

11

525

236

45

Målområde Begränsad klimatpåverkan

588

39

7

549

219

40

Djurens välfärd

551

51

9

500

195

39

Ekologisk produktion

588

49

8

539

226

42

Ett rikt odlings­ landskap

588

54

9

534

261

49

Företags­utveckling Axel 1

588

44

7

544

190

35

Företagsutveckling Axel 3

588

43

7

545

190

35

Giftfri miljö

462

30

6

432

203

47

Hållbart skogsbruk

588

63

11

525

236

45

Ingen övergödning

588

31

5

557

252

45

Landsbygds­ utveckling

588

65

11

523

198

38

Tvärvillkor

294

12

4

282

116

41

Kvinnor under 40 år

639

45

7

594

174

29

Kvinnor 40–64 år

1276

107

8

1169

502

43

Kvinnor 65 år och äldre

164

20

12

144

80

56

Män under 40 år

971

58

6

913

273

30

Män 40–64 år

2431

192

8

2239

982

44

Män 65 år och äldre

530

59

11

471

275

58

Hållbart skogsbruk

Ålder och kön

36


Bruttourval Ålder och aktivitet

Under 40 år kurs

Axel och aktivitet

Nettourval

Svarande

876

43

5

833

264

32

40–64 år kurs

1698

129

8

1569

702

45

65 år och äldre kurs

366

38

10

328

208

63

Under 40 år rådgivning

734

60

8

674

183

27

40–64 år rådgivning

2009

170

8

1839

782

43

328

41

13

287

147

51

Kurs 2012

1626

119

7

1506

612

41

Rådgivning 2012

1415

125

9

1290

500

39

65 år och äldre rådgivning År och aktivitet

Övertäckning

Kurs 2013

1314

91

7

1224

562

46

Rådgivning 2013

1656

146

9

1510

612

41

Axel 1, kurs

882

66

7

816

301

37

1176

71

6

1105

520

47

Axel 2, jordbruk, kurs Axel 3, kurs

588

45

8

543

233

43

Hållbart skogsbruk, kurs

294

28

10

266

120

45

Axel 1, rådgivning

845

68

8

777

303

39

Axel 2, jordbruk, rådgivning

1344

105

8

1239

538

43

Axel 3, rådgivning

588

63

11

525

155

30

Hållbart skogsbruk, rådgivning

294

35

12

259

116

45

37


Tabell 3.  Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om man var nöjd med innehållet i kursen respektive rådgivningen. F2 Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen? Procent

Kurs 2015

Rådgivning 2015

Kurs 2010

Rådgivning 2010

Varken nöjd eller missnöjd

16

25

17

22

Nöjd

83

71

80

74

Tabell 4.  Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen har bidragit till att man har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar F4 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. Procent I viss utsträckning

Kurs 2015

Rådgivning 2015

Kurs 2010

Rådgivning 2010

21

23

15

14

8

7

8

8

I mycket eller ganska hög utsträckning

Tabell 5.  Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen har bidragit till att man har förändrat produktionsmetod F5 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktions­ metod eller produktionsmetoder. Procent I viss utsträckning I mycket eller ganska hög utsträckning

Kurs 2015

Rådgivning 2015

Kurs 2010

Rådgivning 2010

21

26

27

28

9

3

10

14

Tabell 6.  Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen har bidragit till att man har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel F6 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Procent

Kurs 2015

Rådgivning 2015

Kurs 2010

Rådgivning 2010

I viss utsträckning

9

14

13

13

I mycket eller ganska hög utsträckning

4

3

5

4

Tabell 7.  Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen har bidragit till att man har börjat arbeta mer miljövänligt F7 8 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt (F7 och F8). Procent

Kurs 2015

Rådgivning 2015

Kurs 2010

Rådgivning 2010

I viss utsträckning

43

49

29

40

I mycket/ganska hög utsträckning

25

27

11

17

38


Tabell 8.  Andel (procent) nöjda med innehållet i kurs respektive rådgivning fördelat per axel. Axel 1

Missnöjd

Varken eller

Nöjd

Total

Kurs

2

22

77

100

Rådgivning

5

28

67

100

Axel 2, jordbruk

Missnöjd

Varken eller

Nöjd

Total

Kurs

1

14

85

100

Rådgivning

2

18

80

100

Missnöjd

Varken eller

Nöjd

Total

4

15

81

100

Axel 3 Kurs Rådgivning

4

20

76

100

Missnöjd

Varken eller

Nöjd

Total

Kurs

0

14

86

100

Rådgivning

4

28

68

100

Hållbart skogsbruk

Tabell 9.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på axel och kurs respektive rådgivning Axel 1

Kurs Rådgivning

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

37

49

14

100

12

7

39

49

13

100

6

10

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

47

40

13

100

16

5

Rådgivning

40

52

8

100

20

3

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

43

44

14

100

21

11

Rådgivning

35

39

26

100

24

5

Hållbart skogsbruk

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

41

37

23

100

5

12

Rådgivning

56

35

10

100

13

3

Axel 2, jordbruk

Axel 3

39


Tabell 10.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på axel och ålder Axel 1

Inte alls/ liten I viss utsträckning utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

18

100

9

10

Under 40 år

37

45

40–64 år

38

50

12

100

12

7

65 år och äldre

33

53

14

100

5

5

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Axel 2, jordbruk

Inte alls/ liten I viss utsträckning utsträckning

Under 40 år

39

42

19

100

18

8

40–64 år

44

46

9

100

17

3

65 år och äldre

47

46

7

100

23

4

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Axel 3

Inte alls/ liten I viss utsträckning utsträckning

Under 40 år

49

35

16

100

19

9

40–64 år

40

47

13

100

20

10

65 år och äldre

39

39

21

100

30

16

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Hållbart skogsbruk

Inte alls/ liten I viss utsträckning utsträckning

Under 40 år

26

55

19

100

5

15

40–64 år

47

31

22

100

5

9

65 år och äldre

51

38

10

100

11

7

Tabell 11.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om man fått investeringsstöd eller inte (Axel 1). Har du fått investeringsstöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att utveckla ditt företag? F13 enkät 3_6

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

27

54

18

100

10

0

Nej

39

46

15

100

12

6

Total (Bas:Ja/Nej)

36

48

16

100

12

5

Jag har inget företag

40

52

8

100

7

12

Vet ej

42

51

7

100

3

22

Total (Bas:Samtliga)

37

49

14

100

10

8

Ja

40


Tabell 12.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur viktig kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle kunna genomföras (Axel 1). Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle kunna genomföras? F14 enkät 3_6

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Helt oviktig

45

55

0

100

11

0

Inte särskilt viktig

31

40

29

100

0

1

9

69

22

100

17

0

Total (Bas:Oviktigt-viktigt)

23

56

21

100

10

0

Kursen handlade inte om den investering jag gjort i företaget

38

54

8

100

6

0

Delvis/ganska/ mycket viktigt

Vet ej

100

0

0

100

0

0

Total

27

55

18

100

9

0

Tabell 13.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på areal åkermark som brukades inom företaget 2013 (Axel 2). Hur stor areal åkermark brukades inom jordbruksföretaget 2013? F15 enkät 1_4

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

62

29

9

100

32

4

0,1–10 hektar

49

40

11

100

23

1

10,1–50 hektar

44

50

6

100

13

3

0 hektar

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

50,1–100 hektar

46

46

8

100

17

3

100,1–200 hektar

36

53

11

100

12

1

Mer än 200 hektar

40

51

10

100

9

7

Vet ej

86

14

0

100

37

16

Total

45

47

8

100

16

3

41


Tabell 14.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på vilka miljöersättningar som fanns på företaget 2013 (Axel 2). Vilka miljöersättningar hade jordbruksföretaget 2013? Markera de alternativ som då var aktuella för dig. F14 enkät 1_4

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Miljöskyddsåtgärder

37

47

16

100

8

3

Ekologiska produktionsformer

43

48

9

100

11

4

Betesmarker och slåtterängar

47

46

6

100

15

2

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

44

50

6

100

16

1

Vet ej

Vallodling

45

46

9

100

16

2

Hotade husdjursraser

63

19

18

100

8

1

Minskat kväveläckag

37

50

13

100

12

3

Skötsel av våtmarker

60

28

13

100

6

6

Skyddszoner

40

50

10

100

13

2

Ingen av ovanstående miljöersättningar

46

46

8

100

26

3

Vet ej

72

28

0

100

23

22

Total

45

47

8

100

16

3

Tabell 15.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om om man varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet (Axel 3) Har du varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att utveckla ditt närområde? F15 enkät 3_6

Ja

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

28

46

26

100

12

3

Nej

47

43

10

100

24

11

Total (Bas:Ja/Nej)

43

43

14

100

22

10

7

44

50

100

8

25

41

43

15

100

21

10

Jag har varit med i projekt, men vet inte om det var med stöd från landsbygds­ programmet Total (Bas:Samtliga)

42


Tabell 16.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur viktig man bedömer att kursen/rådgivningen var för projektet (Axel 3) Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för projektet? F17 enkät 3_6

Inte alls/ liten utsträckning

Helt oviktig

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

30

70

100

0

23

0

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Inte särskilt viktig

46

37

17

100

15

0

Delvis viktig

28

63

9

100

0

1

Ganska viktig

26

37

37

100

8

8

Mycket viktig

27

7

66

100

23

3

Delvis/ganska/mycket viktigt

27

46

27

100

7

4

Total (Bas:Oviktigt-viktigt)

27

43

29

100

8

5

0

0

0

0

100

0

100

0

0

100

39

58

28

43

29

100

11

10

Rådgivningen handlade inte om att utveckla närområdet Vet ej Total (Bas:Samtliga)

Tabell 17.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om man äger skog i samma eller annan kommun som man bor i (Hållbart skogsbruk) Hur är skogsägandet i förhållande till boendet? F14 enkät 2_5

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Jag äger skog i samma kommun som jag bor i

54

28

18

100

6

9

Jag äger inte skog i den kommun jag bor i

35

51

14

100

11

8

Total

50

33

17

100

7

8

Tabell 18.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur mycketskog man äger (Hållbart skogsbruk) Hur mycket skog äger du (räkna också med arealer som du är delägare till)? F15 enkät 2_5

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Mindre än 50 hektar

48

33

19

51–400 hektar

50

36

401–1 000 hektar

67 0 49

Mer än 1 000 hektar Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

100

8

9

14

100

7

8

0

33

100

14

0

0

0

0

0

0

34

17

100

7

8

43

Total


Tabell 19.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om man har sökt stöd för miljöåtgärder (Hållbart skogsbruk) Har sökt stöd för miljöåtgärder F17 enkät 2_5_dik

Inte alls/ liten I viss I ganska/ hög utsträckning utsträckning utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Nej

45

36

19

100

6

10

Ja

53

34

13

100

12

0

Total

46

36

18

100

7

8

Tabell 20.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på målområde och kurs respektive rådgivning Begränsad klimatpåverkan

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

Kurs

33

53

14

Rådgivning

38

42

20

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Kurs

38

45

Rådgivning

34

Ekologisk produktion

Inte alls/ liten utsträckning

Djurens välfärd

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

100

4

11

100

9

5

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

17

100

21

6

48

17

100

9

7

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

45

42

13

100

11

9

Rådgivning

39

40

21

100

12

4

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

44

42

14

100

20

3

Rådgivning

48

48

5

100

35

3

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

37

49

13

100

10

6

Ett rikt odlingslandskap

Företagsutveckling Axel 1

Kurs Rådgivning Företagsutveckling Axel 3

39

50

11

100

6

11

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

43

47

10

100

18

11

Rådgivning

40

30

30

100

17

3

Giftfri miljö

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

40

47

13

100

6

8

Rådgivning

23

61

16

100

6

5

44


Hållbart skogsbruk

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs

41

37

23

100

5

12

Rådgivning

56

35

10

100

13

3

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

55

34

100

14

6

Ingen övergödning

Kurs Rådgivning Landsbygdsutveckling

38

55

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

I ganska/ hög utsträckning

12

100

16

2

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

7 I ganska/ hög utsträckning

Kurs

42

39

18

100

24

11

Rådgivning

30

48

23

100

29

7

Tvärvillkor

Inte alls/ liten utsträckning

I viss utsträckning

Total

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

Vet ej

Kurs Rådgivning

I ganska/ hög utsträckning

0

0

0

0

0

0

48

48

5

100

15

7

Tabell 21.  Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om… F3

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

16

35

3

27

24

Naturmiljöer och biologisk mångfald

5

11

6

13

9

Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader

1

8

0

2

4

51

27

36

31

38

2

5

6

7

4

14

14

19

21

15

Miljövänliga arbetsmetoder

Djurhållning och/eller djurvälfärd Starta och utveckla företag Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap Entreprenad, köp av tjänster

3

3

0

6

3

14

7

3

10

10

Turism, restaurang, mat och dryck

7

4

0

5

5

Service- och tjänsteverksamhet

6

3

6

5

5

Ingenting, jag kan inte mer än innan

5

17

26

27

14

20

17

31

24

20

Produktutveckling eller diversifiering

Annat

45


Tabell 22.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. F4

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

47

52

72

56

52

I viss utsträckning

38

38

22

34

36

I ganska/ hög utsträckning

16

10

6

11

12

100

100

100

100

100

32

28

37

19

29

8

8

4

11

8

Total Kursen handlade inte om att introducera nya produkter eller produktionsinriktningar Vet ej

Tabell 23.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. F5

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

50

52

63

49

51

I viss utsträckning

39

34

36

44

38

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om att förändra produktionsmetoder Vet ej

11

14

1

7

11

100

100

100

100

100

21

19

33

25

22

6

6

4

7

6

Tabell 24.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. F6

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

75

75

59

68

73

I viss utsträckning

19

17

34

21

19

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Vet ej

46

7

8

7

12

8

100

100

100

100

100

50

29

46

34

39

7

4

7

7

6


Tabell 25.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. F7

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

53

51

42

41

49

I viss utsträckning

38

30

42

36

34

9

19

16

23

17

100

100

100

100

100

55

35

46

30

43

8

7

11

12

8

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om biologisk mångfald Vet ej

Tabell 26.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan), fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan). F8

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

52

52

57

42

50

I viss utsträckning

39

36

37

39

38

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder Vet ej

9

12

6

19

12

100

100

100

100

100

42

22

39

29

32

7

7

4

8

7

Tabell 27.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. F9

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

38

36

43

36

37

I viss utsträckning

52

47

45

51

49

I ganska/ hög utsträckning

10

18

12

13

14

100

100

100

100

100

19

4

8

6

11

6

8

7

12

8

Total Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta Vet ej

47


Tabell 28.  Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta? F10

Kurs

Kvinna

Rådgivning

Man

Kvinna

Man

Total

Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen

7

14

21

17

13

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats

4

0

0

0

2

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket

4

2

0

14

4

12

6

14

0

8

9

10

0

2

7

39

43

36

46

41

Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen Förändringen kommer att genomföras senare Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen Annat skäl, nämligen Vet ej

9

3

7

11

7

21

23

23

10

20

Tabell 29.  Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1) Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling. F11

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

68

64

66

54

64

I viss utsträckning

24

27

31

33

27

8

9

3

13

9

Total

I ganska/ hög utsträckning

100

100

100

100

100

Vet ej

9

6

4

8

7

Tabell 30.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt (Axel 1) Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt. F12

Kurs Kvinna

Rådgivning Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

76

68

85

72

73

I viss utsträckning

19

22

15

24

21

I ganska/ hög utsträckning Total

Man

Kvinna

6

10

0

4

6

100

100

100

100

100

Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt Vet ej

48

0

0

0

0

0

25

17

15

15

19


Tabell 31.  Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om… F3

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Miljövänliga arbetsmetoder

42

46

24

46

44

Naturmiljöer och biologisk mångfald

41

40

41

30

36

Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader

31

28

17

11

21

Djurhållning och/eller djurvälfärd

19

15

21

18

17

Starta och utveckla företag

3

5

7

4

4

Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap

4

10

1

14

10

Entreprenad, köp av tjänster

0

3

1

0

1

Produktutveckling eller diversifiering

6

8

2

4

6

Turism, restaurang, mat och dryck

2

2

0

2

2

Service- och tjänsteverksamhet

1

1

1

0

1

3

7

14

15

10

21

16

12

11

14

Ingenting, jag kan inte mer än innan Annat

Tabell 32.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. F4

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

45

61

74

54

56

I viss utsträckning

39

29

15

38

34

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om att introducera nya produkter eller produktionsinriktningar Vet ej

16

11

11

8

10

100

100

100

100

100

45

26

43

26

31

6

5

5

5

5

Tabell 33.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. F5

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

47

64

59

51

56

I viss utsträckning

34

31

27

44

37

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om att förändra produktionsmetoder Vet ej

49

19

5

14

5

8

100

100

100

100

100

47

21

52

20

27

2

3

1

1

2


Tabell 34.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. F6

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

83

82

93

72

78

I viss utsträckning

10

13

6

25

18

7

5

1

2

4

100

100

100

100

100

62

37

63

31

41

2

2

4

2

2

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Vet ej

Tabell 35.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. F7

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

26

32

18

19

25

I viss utsträckning

30

38

37

48

41

I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om biologisk mångfald Vet ej

45

29

45

32

34

100

100

100

100

100

31

19

32

19

22

3

4

1

4

4

Tabell 36.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan), fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan). F8

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

45

46

22

35

41

I viss utsträckning

30

40

63

50

43

I ganska/ hög utsträckning

25

13

15

15

16

100

100

100

100

100

28

15

51

18

21

5

7

7

4

5

Inte alls/ liten utsträckning

Total Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder Vet ej

50


Tabell 37.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. F9

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

41

50

34

41

44

I viss utsträckning

39

40

52

52

45

I ganska/ hög utsträckning

20

10

14

7

11

100

100

100

100

100

20

13

46

17

18

3

6

4

3

4

Inte alls/ liten utsträckning

Total Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta Vet ej

Tabell 38.  Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta? F10

Kurs

Kvinna

Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

2

4

2

3

3

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats

14

2

0

1

3

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket

3

4

8

5

5

Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen

2

0

0

3

2

Förändringen kommer att genomföras senare

10

15

23

15

15

Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen

35

47

22

51

46

Annat skäl, nämligen

21

18

18

8

15

Vet ej

13

14

27

14

14

Tabell 39.  Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling. F11

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

64

55

52

57

58

I viss utsträckning

27

36

38

35

34

I ganska/ hög utsträckning

10

9

10

8

9

Total

100

100

100

100

100

Vet ej

6

10

10

6

7

51


Tabell 40.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2) Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt. F12

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

80

80

78

71

76

I viss utsträckning

13

17

22

26

20

7

3

0

3

4

100

100

100

100

100

0

1

0

1

1

17

18

18

10

15

I ganska/ hög utsträckning Total Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt Vet ej

Tabell 41.  Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om… F3

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

15

15

6

Naturmiljöer och biologisk mångfald

13

10

10

17

12

Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader

16

13

14

21

15

Djurhållning och/eller djurvälfärd

15

20

12

12

16

Starta och utveckla företag

16

11

37

20

15

Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap

15

20

27

27

18

Miljövänliga arbetsmetoder

Entreprenad, köp av tjänster

Kvinna

Man

Total

7

14

8

7

4

3

7

Produktutveckling eller diversifiering

19

20

13

10

18

Turism, restaurang, mat och dryck

16

18

23

23

17

Service- och tjänsteverksamhet

11

7

9

11

9

Ingenting, jag kan inte mer än innan

10

10

12

12

10

Annat

22

20

14

10

20

Tabell 42.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. F4

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

42

53

43

55

47

I viss utsträckning

43

37

40

20

39

I ganska/ hög utsträckning

15

11

17

26

14

100

100

100

100

100

39

27

28

27

33

5

6

7

3

5

Total Kursen handlade inte om att introducera nya produkter eller produktionsinriktningar Vet ej

52


Tabell 43.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. F5

Kurs Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

56

47

52

Inte alls/ liten utsträckning

50

54

I viss utsträckning

38

34

24

38

35

I ganska/ hög utsträckning

12

13

20

15

13

100

100

100

100

100

46

25

31

32

36

8

6

4

5

7

Total Kursen handlade inte om att förändra produktionsmetoder Vet ej

Tabell 44.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. F6

Kurs Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

60

79

64

52

70

I viss utsträckning

22

15

22

23

19

I ganska/ hög utsträckning

17

6

14

25

12

100

100

100

100

100

52

30

49

43

42

8

6

4

3

7

Total Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Vet ej

Tabell 45.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. F7

Kurs Kvinna

Rådgivning Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

53

64

53

38

58

I viss utsträckning

25

22

40

50

25

I ganska/ hög utsträckning

Man

Kvinna

21

15

7

12

17

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om biologisk mångfald

48

38

58

45

44

Vet ej

10

5

6

5

7

Total

53


Tabell 46.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan), fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan). F8

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

59

50

66

36

54

I viss utsträckning

28

38

30

49

34

I ganska/ hög utsträckning

14

12

4

15

13

Total

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder

47

38

60

41

44

Vet ej

10

6

6

8

8

Tabell 47.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. F9

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

41

45

37

33

42

I viss utsträckning

48

39

40

37

43

I ganska/ hög utsträckning

11

16

23

30

15

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

22

20

21

26

21

Vet ej

13

9

5

5

11

Total

Tabell 48.  Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta? F10

Kurs

Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

13

11

15

19

13

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats

0

5

0

0

2

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket

0

4

12

10

3

Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen

0

0

0

0

0

Förändringen kommer att genomföras senare

11

12

7

14

11

Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen

42

33

37

23

37

Annat skäl, nämligen

22

26

7

5

22

Vet ej

13

11

25

27

13

54


Tabell 49.  Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling. F11

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

46

44

36

50

45

I viss utsträckning

31

42

36

23

35

I ganska/ hög utsträckning

23

14

28

27

20

Total

100

100

100

100

100

Vet ej

10

9

11

9

10

Inte alls/ liten utsträckning

Tabell 50.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3) Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt. F12

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

73

72

56

58

71

I viss utsträckning

21

23

24

35

23

I ganska/ hög utsträckning Total

6

6

20

7

7

100

100

100

100

100

0

0

1

0

0

20

15

26

15

18

Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt Vet ej

Tabell 51.  Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om… F3

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Miljövänliga arbetsmetoder

14

47

20

14

33

Naturmiljöer och biologisk mångfald

71

45

60

54

52

Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader

10

14

20

15

14

Djurhållning och/eller djurvälfärd

5

0

0

4

2

Starta och utveckla företag

0

2

0

4

2

Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap

10

11

0

6

9

Entreprenad, köp av tjänster

10

8

0

6

7

Produktutveckling eller diversifiering

5

3

5

6

4

Turism, restaurang, mat och dryck

0

1

0

2

1

Service- och tjänsteverksamhet

0

1

0

0

1

Ingenting, jag kan inte mer än innan

10

10

30

26

15

Annat

29

25

0

8

20

55


Tabell 52.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar. F4

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

79

54

75

60

60

I viss utsträckning

21

31

19

31

29

0

15

6

9

11

I ganska/ hög utsträckning

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om att introducera nya produkter eller produktionsinriktningar

Total

15

27

20

14

22

Vet ej

15

8

0

2

7

Tabell 53.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder. F5

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

73

56

87

65

62

I viss utsträckning

27

26

13

32

27

0

18

0

3

10

I ganska/ hög utsträckning Total

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om att förändra produktionsmetoder

21

20

25

13

19

Vet ej

21

9

0

3

8

Tabell 54.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. F6

Kurs

Inte alls/ liten utsträckning I viss utsträckning I ganska/ hög utsträckning Total Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel Vet ej

56

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

82

77

69

78

78

9

17

23

18

17

9

6

8

3

5

100

100

100

100

100

37

35

32

22

32

5

6

0

4

5


Tabell 55.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. F7

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

47

24

17

23

26

I viss utsträckning

29

51

78

47

49

I ganska/ hög utsträckning

24

25

6

30

25

100

100

100

100

100

5

13

10

5

10

10

7

0

5

6

Total Kursen handlade inte om biologisk mångfald Vet ej

Tabell 56.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan), fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan). F8

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

65

42

69

43

47

I viss utsträckning

24

45

31

45

41

I ganska/ hög utsträckning

12

13

0

12

12

100

100

100

100

100

10

15

20

11

14

5

10

0

3

7

Total Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder Vet ej

Man

Kvinna

Tabell 57.  Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta. F9

Kurs

Kvinna

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

63

36

59

55

46

I viss utsträckning

31

38

41

33

36

6

26

0

12

19

I ganska/ hög utsträckning Total

100

100

100

100

100

Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta

10

3

10

14

7

Vet ej

14

11

5

3

9

57


Tabell 58.  Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta? F10

Kurs

Kvinna

Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen

Rådgivning Man

Kvinna

Man

Total

14

0

10

3

3

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/ rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats

0

0

0

8

3

Att genomföra det jag lärde mig på kursen/ rådgivningen skulle kosta för mycket

0

11

0

8

8

Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen

0

0

0

3

1

Förändringen kommer att genomföras senare

0

7

20

13

9

Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen

57

46

30

38

44

Annat skäl, nämligen

14

11

20

8

11

Vet ej

14

29

20

26

25

Tabell 59.  Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling. F11

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Inte alls/ liten utsträckning

79

I viss utsträckning

21

I ganska/ hög utsträckning

Kvinna

Man

Total

62

67

60

64

31

33

28

29

0

7

0

11

7

Total

100

100

100

100

100

Vet ej

5

4

10

2

4

Tabell 60.  Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk) Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer lönsamt. F12

Kurs

Rådgivning

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Total

Inte alls/ liten utsträckning

80

77

87

86

80

I viss utsträckning

20

17

13

12

16

I ganska/ hög utsträckning Total Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt Vet ej

58

0

6

0

3

4

100

100

100

100

100

0

0

0

2

1

25

10

25

13

13


Begränsad klimatpåverkan

Djurens välfärd

Ekologisk produktion

Ett rikt odlingslandskap

Företagsutveckling Axel 1

Företagsutveckling Axel 3

Giftfri miljö

Hållbart skogsbruk

Ingen övergödning

Landsbygdsutveckling

Tvärvillkor

Tabell 61.  Kursen rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om.., fördelat på målområde.

Miljövänliga arbetsmetoder

49

5

37

35

23

15

65

33

54

13

24

Naturmiljöer och biologisk mångfald

11

1

18

57

11

10

21

52

26

14

27

1

1

3

51

6

6

2

14

4

25

3

11

88

32

15

28

17

8

2

15

16

37

1

1

15

3

6

17

5

2

2

14

3

21

4

19

1

18

19

16

9

14

17

10

Entreprenad, köp av tjänster

4

0

4

0

4

9

4

7

1

5

2

Produktutveckling eller diversifiering

7

3

22

2

14

22

5

4

5

15

0

Turism, restaurang, mat och dryck

9

0

4

3

6

18

1

1

0

16

0

Service- och tjänsteverksamhet

3

1

2

0

6

9

1

1

1

10

1

Ingenting, jag kan inte mer än innan

21

6

10

6

16

9

12

15

11

11

33

9

10

21

9

28

24

20

20

17

16

13

Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader Djurhållning och/ eller djurvälfärd Starta och utveckla företag Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap

Annat

59


60


Granskningskommentarer Denna rapport är en utvärdering av effekterna från åtgärder inom kompetens­ utveckling i landsbygdsprogrammet. Rapporten är en viktig byggsten i arbetet med att utvärdera det svenska landsbygdsprogrammet. Rapporten bygger på en relativt stor enkätstudie och ger en god bild över vilka effekter som programmets kurser och rådgivningsverksamhet har resulterat i. Dessa kunskaper är en viktig grund att bygga vidare på för att i framtiden kunna utvärdera alternativa utformningar av stöden med större effekter även på konkurrenskraft och lönsamhet. Rapporten är välskriven och enkel att följa. Slutsatserna är logiskt härledda och förklarade på ett förståeligt sätt. Resultaten är väl underbyggda och om något så är författarna alltför försiktiga i vilka slutsatser de lyfter fram om företagsutveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Men effekterna av kurser och rådgivning inom dessa är komplicerade och försiktigheten vid tolkningen är förståelig. De slutsatser som redovisas ger en i våra ögon korrekt bild av utfallet. Rapporten innehåller dock begränsat med rekommendationer (egentligen bara att kompetensutvecklingen behöver utvecklas genom att snabbare förmedla nyheter från forskning, sprida kunskap om innovativa arbetssätt och bli mer träffsäker). Rekommendationerna är dock väl underbyggda av enkätresultaten. Enkätundersökningen är utifrån vår bedömning rigoröst genomförd och analysen bygger på gängse och riktiga metoder. Skillnaderna mellan könen i kapitlet om genus bör i stor utsträckning noteras som icke-signifikanta, men skillnaderna kan ändå upplevas som intressanta och värda att analysera vidare, möjligen utifrån kvalitativa ansatser. Det är värt att notera att vissa slutsatser dras kring nätverkande och lönsamhet. Detta är dimensioner som lyfts fram mer i EU-kommissionens utvärderingsfrågor kopplade till kompetensförsörjning. Här finns områden som bör belysas ytterligare framöver. Rapporten är en god grund för vidare diskussioner om åtgärder riktade till kompetens­ försörjning och rådgivningsverksamhet. Resultaten belägger delvis det som framkom­ mit i tidigare undersökningar, men öppnar också nya dimensioner kring vilka effekter dessa stöd har. Förhoppningsvis kan detta bidra till att vidare utveckla denna dimension av landsbygdsprogrammet.

Christel Cederberg, biträdande professor i energi och miljö, Chalmers Gunnar Lindberg, forskare i ekonomi, Nordregio

61


62


Publicerade utvärderingsrapporter 2015:1 Vad behöver förenklas? Utvärdering av landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet


Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se/utvärdering UTV15:2

64

utv15_2  

This is the description

utv15_2  

This is the description