Page 1

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2011-2015

• Jordbruksproduktionen i norra Sverige följer samma trend som i övriga landet, med bland annat färre men större besättningar inom mjölkproduktionen. • Utan stödet finns det en risk att en fjärdedel av mjölkföretagen i norra Sverige tvingas upphöra med verksamheten på grund av bristande lönsamhet. • Minskad produktion och nedläggningar av jordbruksföretag kan leda till mer igenväxning som påverkar både landsbygdens attraktivitet för boende och verksamheter. Även den biologiska mångfalden kan minska på grund av detta.

Rapport 2016:13

1


Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2011-2015 Detta är den årliga rapporten om nationellt stöd till jordbruk i norra Sverige som varje år skickas till EU-kommissionen. Rapporten redovisar hur mycket stöd som Jordbruksverket har betalat ut till produktions­ grenarna mellan år 2011 och 2015. I rapporten ges också en analys av landsbygdens utveckling i norra Sverige och de effekter som nationella stödet har haft i områdena. Den största andelen av det nationella stödet ges till produktion och transport av komjölk. Dessutom ges nationellt stöd till produktion av getter, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker.

Författare Gustav Helmers Thord Karlsson Sandra Nicklasson Svante Nilsson Linda Qvarnemark Foton på omslaget Urban Wigert, Mats Pettersson och Markus Tiburzi


Rural development in Northern Sweden during 2011-2015 This is the annual report on national aid to agriculture in northern Sweden that Sweden submits to the European Commission. The report shows how much aid was paid to different types of production between the years 2011 and 2015. The report also provides an analysis of the rural development and the effects of the national aid to the area. The majority of the national aid is directed towards the production and transportation of cow milk. It is also given for the production of goats, pigs, piglets, eggs, potatoes and berries and vegetables.

Authors Gustav Helmers Thord Karlsson Sandra Nicklasson Svante Nilsson Linda Qvarnemark


Sammanfattning Sverige ger ett nationellt stöd till områden där det råder sämre förutsättningar att bedriva jordbruk jämfört med övriga landet. De sämre förutsättningarna beror dels på klimatet, men också på de långa avstånden. Syftet med det nationella stödet är till viss del att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår på grund av de sämre förutsättningarna. Den övervägande delen av stödet går sedan länge till mjölk­ produktion. Rapporten beskriver hur stödet har fördelats under de senaste fem åren, 2011-2015, och vilka effekter det har fått för landsbygdens utveckling, för företagens lönsamhet, för jordbruket och för miljön. Det nationella stödet har stor ekonomisk betydelse för mjölkföretagen. Med det nationella stödet, kompensationsstödet samt miljöersättningen för vallodling har företag inom stödområde 1-3 fortfarande 30 procent lägre lönsamhet jämfört med ett referensområde i Syd- och Mellansverige. Utvecklingen beror på flera faktorer som påverkar förutsättningarna för företagande. Mellan år 2010 och 2014 har mjölkpriset ökat med 9 procent, medan priset på foder, diesel och gödselmedel har ökat med 13 – 15 procent. Under 2015 sjunk mjölkpriset till en lägre nivå än det var under 2011. Det totala beloppet av nationella stödet som varje år betalas ut är i stort sett oförändrat sedan införandet av stödet år 1995. I hela Sverige minskar antalet mjölkföretag. I norra Sverige är det främst de mjölkföretag som har färre än 75 kor som upphör med sin produktion, medan de företag som har fler än 75 kor ökar sin produktion. Denna strukturförändring är liknande i hela landet. Om det nationella stödet till mjölkproduktion skulle upphöra skulle det enligt våra analyser medföra att cirka 200 företag skulle få ett nollresultat eller lägre i stödområde 1-3 på lång sikt. De 200 företagen håller cirka 8000 mjölkkor. Det är 25 procent av alla mjölkföretag och 17 procent av alla mjölkkor i området. Majoriteten av de företag som riskerar att slås ut har färre än 50 kor i sin besättning. Mjölkproduktionen i stödområdet utgör 13 procent av den totala produktionen i landet. Den andelen har varit relativt konstant över de fem senaste åren. Det fanns färre mjölkföretag i stödområdena 2015 jämfört med 2011. Andelen mjölkföretag har minskat lika mycket inom stödområden som i hela Sverige. Antalet mjölkkor i området har legat på samma nivå de senaste fem åren med enbart små fluktua­ tioner. Under 2015 fanns det ungefär 2,5 procent färre mjölkkor i stöd­områdena 1-3 jämfört med 2011. Även i hela Sverige var det ungefär 2,5 procent färre mjölkkor år 2015 jämfört med 2011. Utvecklingen av antalet kor är ojämnt fördelad inom stödområdet. Sammantaget minskar antalet mjölkkor i stöd­område 1-3. Däremot är det skillnader i den utvecklingen mellan stödområdena. I stöd­­­­områdena • 1 och 2b minskar antalet mjölkkor, • 2a och 3 ökar antalet mjölkkor. Färre betande djur innebär en risk för minskning av åker- och framförallt betes­­­ marker. Detta påverkar den biologiska mångfalden negativt i och med att de vilda djur och växter som är beroende av det öppna landskapet får svårare att överleva. Bland annat är de två fågelarterna storspov och ortolansparven beroende av ett varierat jordbrukslandskap. De riskerar därmed att försvinna om jordbruksland­ skapet växer igen.


Innehåll

1 Inledning.................................................................................................. 1 1.1 Syfte med nationella stödet........................................................................................ 2 1.2 Geografisk avgränsning för nationella stödet...................................................... 2

2 Utvecklingen i norra Sverige utifrån det nationella stödets perspektiv................................................................................ 3 2.1 Befolkningens utveckling ............................................................................................ 3 2.2 Sysselsättning................................................................................................................... 5 2.3 Den ekonomiska tillväxten.......................................................................................... 7

3 Nationella stödets betydelse för jordbrukets och miljöns utveckling................................................................................ 9 3.1 Gemensamma förutsättningar för jordbruk i norra Sverige............................ 9 3.1.1 Djurproduktion................................................................................................... 9 3.1.2 Växtodling............................................................................................................ 9 3.1.3 Andra faktorer................................................................................................... 10 3.2 Mjölksektorn................................................................................................................... 10 3.2.1 Mjölkproduktionen......................................................................................... 10 3.2.2 Transportstödet kompenserar för de långa avstånden..................... 11 3.2.3 Flest getter i stödområde 1 och 2.............................................................. 11 3.3 Svin och fjäderfä............................................................................................................ 12 3.3.1 Stöd för slaktsvin.............................................................................................. 12 3.3.2 Stöd för suggor................................................................................................. 12 3.3.3 Få äggproducenter inom stödområdet................................................... 13 3.4 Bär- och grönsaksproduktion................................................................................... 13 3.5 Potatisproduktion......................................................................................................... 14 3.6 Inkomstutvecklingen................................................................................................... 14 3.7 Effekter på miljön.......................................................................................................... 16

4 Fördjupad analys av nationella stödets betydelse för mjölk­företagens utveckling i norra Sverige........................18 4.1 Analysmodeller för att belysa stödets effekter.................................................. 18 4.1.1 Täckningsgradsmodellen visar på sämre lönsamhet i norra Sverige................................................................................................... 18 4.1.2 Analys baserad på bokföringsuppgifter ............................................... 19 4.1.3 Agripolismodellen – simulering framåt i tiden..................................... 21 4.2 Beskrivning av företag i stödområdet...................................................................26 4.2.1 Medelkoantalet ökar i samma takt som i södra Sverige ...................26 4.2.2 Mjölkproduktionen ökar i områden med bra produktionsförutsättningar.........................................................................27 4.2.3 Investeringstakten i de fyra nordligaste länen är lika hög som för övriga landet.....................................................................................27 4.2.4 Tillgänglig areal................................................................................................27 4.2.5 Allmänna utgångspunkter...........................................................................28


5 Slutsatser................................................................................................30 6 Bilagor.....................................................................................................32 6.1 Bilaga 1 Svenska programmet för nationellt stöd.............................................32 6.2 Bilaga 2 Karta stödområdesindelning...................................................................38 6.3 Bilaga 3 Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling ...............................................................................................39 6.4 Bilaga 4 Mjölkföretagens geografiska spridning i stödområde 1-3 i förhållande till produktionsförutsättningar (tidsåtgång för att bruka en hektar).......................................................................49 6.5 Bilaga 5 Ändringar i kommissionsbeslut K(2010) 6050....................................50


1 Inledning Enligt anslutningsfördraget artikel 142 har Sverige rätt att ge ett långsiktigt stöd på nationell nivå. Detta för att säkerställa att jordbruket kan behållas i de nordliga områdena som kommissionen fastställer. Under 2015 och tidigare år gav Sverige nationellt stöd till områden med vissa försvårande förhållanden, som till exempel kort odlingssäsong och långa transporter. På grund av de förhållandena är för­utsättningarna för lönsamheten sämre för lantbrukare inom stödområdena än för lantbrukare inom andra områden. Grundförutsättningen för nationella stödet är att produktionen och stödnivån i stödområdena ska bibehållas, men inte stiga till en högre nivå än under en referensperiod vid Sveriges anslutning till EU. Referensperioden för komjölks-, bär- och grönsaksproduktion är år 1994. Referensperioden för get- slaktsvins-, smågris-, ägg- och potatisproduktion är år 1993. Utformningen av det nationella stödet regleras i kommissionens beslut av den 8 september 2010 om ett system för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Sverige. På nationell nivå regleras stödet i förordning (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Dessutom regleras stödet i föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:37) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Nationellt stöd ges för produktion av komjölk, getter, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker. Dessutom ges stöd för transport av komjölk mellan produktionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning. Det är för det här vi ger stöd: • för slaktsvinsproduktion ges stöd för antal djur • för smågrisproduktion ges stöd per sugga • för getproduktion ges stöd för antal getter av honkön • för äggproduktion ges stöd för varje värphöna • för potatis-, bär- och grönsaksproduktion ges stöd för antal hektar. • för transport och produktion av mjölk ges stöd för producerad respektive hämtad kilo mjölk. Fram till och med mars 2015 lämnades stöd för den mängd mjölk som den enskilde producenten hade mjölkkvot för. Från och med april 2015 togs systemet med mjölkkvoter bort och lantbrukarna fick därefter stöd för den mängd mjölk som de producerar. Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur mycket nationellt stöd som betalats ut, och vad effekterna av stödet har varit. För att kunna utvärdera effekterna av stödet redovisar Jordbruksverket hur mycket stöd som betalats ut inom de olika produktionsgrenarna och hur detta påverkar den ekonomiska utvecklingen i stödområdena.

1


1.1 Syfte med nationella stödet Syftet med nationella stödet är att bidra till att lantbruket i norra Sverige finns kvar. Nationella stödet ska till viss del jämna ut de inkomstskillnader som uppstår på grund av sämre produktionsförutsättningar i norra Sverige. Den övervägande delen av stödet går sedan länge till mjölkproduktion. Stödet finansieras helt av den svenska staten. Det lämnas framförallt för att • bevara traditionell jordbruksproduktion särskilt lämpad för klimat­ förhållandena i stödområdet, • förbättra strukturen för produktion, omsättning och förädling av jordbruksprodukter, • underlätta avsättningen av jordbruksprodukter, samt • säkerställa att miljön och naturvärden skyddas och bevaras

1.2 Geografisk avgränsning för nationella stödet För år 2015 och tidigare har främst tre faktorer använts för att bestämma vilka områden som ska vara berättigade till nationellt stöd för jordbruket i norra Sverige. Faktorerna är • låg befolkningstäthet, • jordbruksarealens andel av den totala arealen i området, samt • andel av jordbruksarealen som används för livsmedelsproduktion. Området som omfattas av stödet utgör en yta på sammanlagt 322 881hektar utnyttjad jordbruksmark, vilket motsvarar 11 procent av Sveriges totala ut­nyttjade jordbruksmark. Ytan är indelad i fyra olika områden (1, 2a, 2b och 3), där stödområde 1 har sämst produktionsförutsättningar och stödområde 3 har de bästa produktionsförutsättningarna. I bilaga 1 finns en mer detaljerad beskriv­ ning av hur avgränsningen i stödområdena beräknades. I bilaga 2 finns en karta över vilka delar av Sverige som omfattades av nationella stödet samt hur de olika stödområdena avgränsades geografiskt. Området där nationella stödet ges ligger främst norr om den 62:a breddgraden, men även några närliggande områden söder om denna breddgrad med liknande klimatförhållanden ingår. I stödområdet ingår följande län: Norrbotten, Väster­botten, Jämtland, Västernorrland samt delar av Gävleborg, Dalarna och Värmland.

2


2 Utvecklingen i norra Sverige utifrån det nationella stödets perspektiv I detta kapitel presenteras en allmän bild av utvecklingen av befolkning, syssel­ sättning och ekonomisk tillväxt i de sex nordligaste länen. Länen utgör inte det exakta området för det nationella stödet, men i allmänna termer som gäller den generella utvecklingen i norra Sverige är stödområdet integrerat med den övriga ekonomin i de nordliga delarna av landet.

2.1 Befolkningens utveckling Det har varit en svagare befolkningsutveckling i de sex nordliga länen i Sverige än i övriga riket. Detta förhållande kan sägas spegla ett mönster som har en lång historik. I figuren nedan visas den relativa tillväxttakten för de sex nordliga länen och för resten av riket. Medan övriga Sverige har haft en befolkningstillväxt som motsvarar omkring 18 procent åren 1990-2015, har de sex nordliga länen upplevt en minskning med ungefär 3 procent. Den mest omfattande tillbakagången skedde under andra hälften av 1990-talet, därefter har den totala befolknings­ storleken i de sex nordliga länen i det närmaste varit konstant, även om de senaste tre åren har varit en försiktigt positiv utveckling. Det finns variationer mellan olika delar av de sex nordliga länen, där exempelvis de större städerna med omland växer medan glest befolkade områden i inlandet har en större minskning.

120 115 110 105

Riket förutom de sex nordliga länen

100

De sex nordliga länen

95 90

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

85

Figur 1.  Befolkningsutveckling i de sex nordliga länen respektive övriga Sverige (index 1990=100)

3


År 2015 hade de sex nordliga länen ungefär 44 000 färre invånare jämfört med år 1990, och ungefär 52 000 färre än 1995 som var det år Sverige blev medlem i EU, se tabell 1. Som framgår i tabellen nedan kan nästan hela denna befolknings­ minskning kopplas till åren 1995-2000. Befolkningstätheten i de sex nordligaste länen är 5,4 invånare per kvadratkilometer och tätheten har börjat vända sedan den större nedgången i början av 2000 talet. Det finns en variation mellan länen i norra Sverige när det gäller befolkningstäthet och de glesaste områdena finns i Norrbotten, Jämtland och Västerbottens län. I alla dessa tre län finns det färre än 5 invånare per kvadratkilometer. Tabell 1.  Sveriges folkmängd uppdelat på de sex nordliga länen och övriga riket samt befolkningstäthet 1990-2015 År

1990

De sex nordliga länen

Riket förutom de sex nordliga länen

1 490 945

7 099 685

Riket totalt

Inv./km2 i de sex nordliga länen

8 590 630

5,6

Inv./km2 i riket förutom de sex nordliga länen 51,2

1995

1 498 822

7 338 674

8 837 496

5,6

52,9

2000

1 445 868

7 436 924

8 882 792

5,4

53,6

2005

1 431 905

7 615 847

9 047 752

5,3

54,9

2010

1 430 766

7 984 804

9 415 570

5,3

57,5

2015

1 447 227

8 403 790

9 851 017

5,4

60,6

Källa: SCB, Raps-RIS och egen beräkning.

Befolkningsutvecklingen från 1995 (tiden för det svenska EU-inträdet) till 2015 har varit negativ i de sex nordliga länen med en minskning med 3,4 procent. Under samma tidsperiod hade övriga riket en befolkningsökning med 14,5 procent. Detta innebär att utvecklingen går i en helt annan och negativ riktning i de nordliga länen jämfört med trenden i övriga riket. Den glesa befolkningsstrukturen anges som ett skäl och motiv till det nationella stödet till norra Sverige. Detta motiv kan bekräftas när vi ser till relationen mellan befolkningstillväxt 1990-2015 och antalet invånare per kvadratkilometer i landets 21 län. Det finns en positiv relation mellan befolkningstillväxt och befolknings­ täthet som visas i figuren nedan. I län som har en befolkningstäthet som är lägre än 5 invånare per kvadratkilometer kan knappast någon befolkningstillväxt alls förväntas om vi utgår från det mönstret som vi ser i figur 2 nedan. Län som har få invånare per kvadratkilometer verkar därför ha ett hinder när de vill öka sin befolkning. Däremot kan det sägas att befolkningsökningen från 2014 till 2015 i de sex nordliga länen (6 158 personer) är den största sedan 1990 till 1991 (4 740 personer) och det är det nu femte året i rad som befolkningen ökar.

4


0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00

0

50

100

150

200

250

300

-0,05 -0,10

Figur 2.  Befolkningstillväxt under åren 1990-2015 redovisat som procentuell förändring av befolkningen i förhållande till antalet invånare per kvadratkilometer 1990 i Sveriges län

Den glesa befolkningsstrukturen i nordliga Sverige är utmärkande såväl i ett nationellt som internationellt perspektiv. I Sverige är den genomsnittliga befolkningstätheten 24 invånare per kvadratkilometer (SCB 2012), det vill säga genomsnittet i riket är nästan fem-dubbelt så hög som i de sex nordliga länen. Den genomsnittliga europeiska befolkningstätheten var vid samma tidpunkt 69 invånare per kvadratkilometer, vilket är väsentligt högre än både det svenska genomsnittet och nivån i de nordliga länen. De problem som följer med en gles befolkningsstruktur är exempelvis svaga köpkraftsunderlag för olika marknader som är beroende av den köpkraft och efterfrågan som finns i ett närområde (service, dagligvaruhandel, mm).

2.2 Sysselsättning Sysselsättningsutvecklingen följer i stor utsträckning ett liknande mönster som befolkningsutvecklingen. 1990-talet präglas mycket av den ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin i början av decenniet då nästan 500 000 jobb försvann. Nedgången i antalet förvärvsarbetande mellan åren 1990 och 1995 motsvarade 463 000 jobb, vilket var mer än 11 procent av den samlade arbets­ marknaden. Under den andra hälften av 1990-talet återhämtade sig den svenska ekonomin. Detta framgår i figur 3 nedan, som också visar att återhämtningen var väsentligt svagare i de sex nordliga länen jämfört med övriga riket. Från tiden för det svenska inträdet i EU (1995) fram till dagens situation har en svag ökning skett i sysselsättningen i de sex nordliga länen. Tillväxttakten i sysselsättning är väsentligt svagare jämfört med övriga riket, vilket tydligt framgår i figuren nedan.

5


1,1 1 0,9

Riket förutom de sex nordliga länen

0,8

De sex nordliga länen

0,7

19 9 19 1 92 19 9 19 3 9 19 4 95 19 9 19 6 9 19 7 98 19 9 20 9 00 20 0 20 1 02 20 0 20 3 0 20 4 05 20 0 20 6 0 20 7 08 20 0 20 9 10 20 1 20 1 12 20 1 20 3 14

0,6

Figur 3.  Sysselsättningsutveckling (antal sysselsatta 20-64 år, förvärvs­arbetande­ nattbefolkning) i de sex nordliga länen respektive övriga Sverige 1990-2014 (index 1990=100)

I tabell 2 visas uppgifter för antalet förvärvsarbetande nattbefolkning (personer som är bosatta i respektive län och som är sysselsatta). Mellan åren 1995 och 2014 har antalet förvärvsarbetande ökat med 3,0 procent i de sex nordliga länen. Motsvarande tillväxttakt i övriga riket under dessa år är 20,0 procent, och rikets genomsnittliga tillväxt är 17,1 procent. Även om sysselsättningsutvecklingen i de nordliga länen inte visar samma starka utveckling som i övriga ekonomin så är den ändå starkare jämfört med befolkningsutvecklingen som var negativ under de aktuella åren. Tabell 2.  Förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år i de sex nordliga länen och övriga riket 1990-2014 År

De sex nordliga länen

Riket förutom de sex nordliga länen

Riket totalt

1990

705 039

3 468 264

4 173 303

1995

616 028

3 094 011

3 710 039

2000

612 404

3 311 971

3 924 375

2005

625 168

3 400 642

4 025 810

2010

624 853

3 549 722

4 174 575

2014

634 423

3 711 238

4 345 661

Källa: SCB, Raps-RIS.

Tabellen bekräftar utvecklingsmönstret som visas i figur 3 ovan. Det finns en nedgång under 1990-talets första hälft som i de sex nordliga länen motsvarar drygt 12 procent av arbetsmarknaden i antalet förvärvsarbetande. Nivån i antalet förvärvsarbetande är sedan nästan oförändrad mellan åren 1995 och 2000 (en svag minskning). Därefter följer en svag tillväxtperiod under 2000-talet.

6


2.3 Den ekonomiska tillväxten Efter de svaga åren i början av 1990-talet har den svenska ekonomin återhämtat sig och den reala ekonomiska tillväxten (bruttonationalprodukt när korrigering har gjorts för inflation) har totalt sett varit god i ett internationellt perspektiv från mitten av 1990-talet och framåt. Den årliga genomsnittliga reala tillväxten per invånare perioden 1995-2007 motsvarade omkring 3,5 procent. Under andra halvåret 2008 drabbades den svenska ekonomin av den lågkonjunktur som spreds internationellt. Nedgången i ekonomin fortsatte under hela 2009 och övergick sedan i en återhämtning 2010. Åren 2011 och 2012 kan varken kännetecknas som låg- eller högkonjunkturår. Bruttonationalprodukten per invånare 2012 är något högre jämfört med 2007 (före krisen) och tillväxttakten kan sägas vara måttlig med någon procent real tillväxt per år under 2011 och 2012. Sedan mitten av 1990-talet och tiden för det svenska inträdet i EU har brutto­ regionalprodukten (BRP), som mäter värdet på den samlade produktionen, i de sex nordliga länen reducerats som andel av den samlade produktionsvolymen i riket, se figur 4. Detta kan ses som en logisk följd av att sysselsättningen ut­vecklats svagare jämfört med övriga landet. De sex nordliga länens andel av landets produktion, om vi mäter den som BRP, har minskat från drygt 16 procent år 1995 till knappt 13,1 procent år 2015. 16,5% 16,0% 15,5% 15,0% 14,5% 14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

1995

1994

1993

12,0%

Figur 4.  Bruttoregionalprodukten (BRP) i de sex nordliga länen som andel av rikets samlade BNP 1993-2013

En mer djuplodande analys av den svenska landsbygdens utveckling finns exempel­vis i Jordbruksverkets rapport 2012:19. Av naturliga skäl har lands­ bygden, och även de sex nordliga länen, fördelar jämfört med andra delar av landet inom verksamheter som utgår från naturgivna tillgångar som exempelvis råvaru­produktion och naturnära turism. Detta gäller trots att en allt större del av den övriga ekonomin koncentreras till städerna. Tillverkningsindustrin finns förhållandevis väl representerad i många landsbygdskommuner, men syssel­ sättningstillväxten är ofta begränsad eftersom kapital i allt större utsträckning ersätter arbetskraft i produktionen. Glesheten i de nordliga länen innebär också

7


begränsningar för både företag och hushåll med avseende på det platsbundna utbudet av varor och tjänster. Detta kan innebära brister i försörjningsstrukturer som i sin tur bestämmer hur attraktiv en plats är för såväl hushåll som företag, inklusive lantbruket.

8


3 Nationella stödets betydelse för jordbrukets och miljöns utveckling I det här kapitlet beskrivs utveckling av de produktionsgrenar som har fått nationellt stöd under perioden 2011-2015. Dessa är produktion av ko- och getmjölk, slaktsvin, smågrisar, ägg, potatis, samt bär och grönsaker. Dessutom finns det ett stöd för transport av komjölk till mejeri. I redogörelsen beskrivs hur mycket som har producerats, hur många företag som har fått stöd, samt hur mycket stöd som har betalats ut under perioden 2011-2015. Referensnivåerna för det nationella stödet baseras på hur omfattande produktionen var innan EU-inträdet. Stödet som betalas ut årligen får inte överstiga dessa referensnivåer. För produktion av ko- och getmjölk samt transport av komjölk är referensstödsnivån 293 miljoner kronor. Referensstödsnivån för slaktsvin, suggor och ägg är 17,94 miljoner kronor och för bär och grönsaker är referensstödsnivån 2,03 miljoner kronor. För potatis är referensstödsnivån 5,7 miljoner kronor. Ingen av referensnivåerna har överskridits under 2011-2015 (bilaga 3, tabell 2a-f). Den totala referensstödsnivån för nationella stödet är för närvarande 318,67 miljoner kronor. 1995 var referensstödsnivån 316,09 miljoner kronor vilket betyder att referensstödsnivån endast har ökat med 0,82 procent. Detta kan jämföras med att inflationen för samma period har varit 22,97 procent.

3.1 Gemensamma förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Det finns vissa svårigheter med att bedriva jordbruk i norra Sverige som är gemensamma för de flesta produktionsgrenar som ingår i det nationella stödet. Dessa gemensamma utmaningar beskrivs nedan.

3.1.1 Djurproduktion Djurhållare i norra Sverige har sämre förutsättningar för odling av foder än djurhållare i södra Sverige. Dels kan de på grund av den korta odlingssäsongen sällan ta mer än två skördar per år på sina vallar. Detta får till följd att de behöver använda större arealer för att producera samma mängd vallfoder som en lant­brukare i södra Sverige som kan ta fler skördar på samma fält. Eftersom man behöver skörda större arealer betyder det oftast längre, och därmed dyrare, transporter. Dels kan lantbrukare i norra Sverige oftast inte odla tillräckligt med foderspannmål för att vara självförsörjande på foderspannmål utan blir ofta tvungna att köpa in färdigblandat foder från foderleverantör, vilket leder till högre foderkostnader.

3.1.2 Växtodling Den korta odlingssäsongen och det hårda vinterklimatet begränsar vilka arter av bär och grönsaker det går att odla. Det är inte heller alla sorter av dessa bär och grönsaker som är tillräckligt vinterhärdiga. Även för odling av foder och spann­ mål finns det begränsningar för vilka sorter som är lämpliga att odla.

9


3.1.3 Andra faktorer De långa avstånden som präglar norra Sverige innebär att det ofta är långt mellan åkrar och brukningscentra, att det är långt mellan grannar vilket till exempel leder till sämre möjligheter till extra arbetskraft, och att det är långt till reserv­ delar och andra förnödenheter. De långa avstånden minskar även möjligheterna till maskinsamverkan och erfarenhetsutbyte med andra lantbrukare. Dessutom är det långa transporter till mejerier, slakterier och eventuella andra kunder såsom butiker och restauranger. De längre avstånden leder till högre transportkostnader både för transport av foder och andra insatser till gården och transport av djur och produkter från gården. Det nationella stödet ska till viss del kompensera för dessa högre kostnader.

3.2 Mjölksektorn Inom mjölksektorn ges stöd till både ko- och getmjölk, dels som ett produktions­ kopplat stöd för hur många kilo komjölk företaget producerar och dels som ett transportstöd för komjölk. För getter ges ett stöd för antalet getter som företaget håller.

3.2.1 Mjölkproduktionen Det nationella stödet kompenserar mjölkproducenterna för de sämre produktions­ förhållandena och de längre transportavstånden, vilket är två faktorer som på­verkar lönsamheten negativt. Under perioden 2011-2015 har det i genomsnitt betalats ut ungefär 267 miljoner kronor om året för produktion av komjölk. Den lägsta nivån var 2011 då det endast betalades ut 265,26 miljoner kronor. Produktionen har sedan stadigt ökat fram till och med 2014. 2015 ser vi en viss nedgång från 272,65 miljoner kronor utbetalt för 2014 till 271,08 miljoner kronor utbetalt för 2015 (bilaga 3, tabell 7). Med tanke på den stora kris som har varit i mjölk­branschen under 2015 är det dock en relativt liten nedgång. Stödområde 1-3, det vill säga det geografiska område som omfattas av det nationella stödet, står för drygt 13 procent av Sveriges totala mjölkproduktion. Samtidigt motsvarar antalet mjölkföretag i området ungefär 19 procent av det totala antalet företag med mjölkproduktion i Sverige. Under 2015 fick 795 mjölk­ företag nationellt stöd (bilaga 3, tabell 5). Det är en nedgång med 31 företag jämfört med 2014. Under perioden 2011-2015 har det varit en stadig nedgång i antalet företag som fått nationellt stöd för mjölkproduktion, från 999 företag 2011 till 795 företag 2015. Detta är en minskning på 20,4 procent av mjölkföretag. Motsvarande siffra för hela Sverige är 20,9 procent (bilaga 3, tabell 3). Trots att antalet mjölkföretag har minskat med mer än 20 procent i stödområdet har mängden mjölk som produceras ökat från 377 946 ton under 2011 till 388 240 ton under 2015 (bilaga 3, tabell 6). Detta är en ökning med 2,7 procent. Motsvande siffra för hela landet är en ökning på 2,5 procent. Att utvecklingen går mot att mjölkproduktionen koncentreras till större gårdar är en trend som har pågått under flera år. Den mjölk som säljs direkt till kund utgör en högst marginell del av den totala mängs mjölk som produceras i området. Under 2014 (det senaste året som data är tillgängligt för) betalades 0,23 miljoner kronor ut i stöd för de 312,8 ton mjölk

10


som säljs direkt till kund. Detta utgör mindre än 0,1 procent av den mjölk som produceras i stödområdet. De företag som förädlar och säljer mjölk direkt till konsument är bland annat de företag som under sommaren flyttar djuren till fäbodar och har öppet för besökare som en del av fäbodverksamheten. Det finns även företag som förädlar den producerade mjölken under hela året och säljer till exempel ost till konsument. Det totala antalet företag som sålde direkt till kund och som fick stöd under 2014 var 34 stycken. Den direktsålda mjölken redovisas tillsammans med leveransmjölken i bilaga 3, tabeller 5-7. Fram till och med rapporten för 2014 har vi baserat rapportering av produktion och transport av komjölk på mjölkkvotår. Eftersom mjölkkvoterna inom EU togs bort 1 april 2015 så har vi beslutat att från och med den här rapporten rapportera produktion och transport av komjölk på kalenderårsbasis, vilket är hur vi rapport­ erar för alla andra produktionsgrenar inom nationella stödet. För att kunna göra rättvisande jämförelser för de senaste fem åren som denna rapport avser har vi därför räknat om all statistik för produktion och transport av komjölk så att siffrorna nu redovisas på kalenderårsbasis istället för mjölkkvotår. Det betyder att siffrorna inte är de samma som de som har redovisats i föregående års rapporter eftersom produktionen och transporterna som har skett i januari – mars varje år nu redovisas på ett annat år. En utförligare analys över mjölkföretagens utveckling finns i kapitel 4 och i kartorna i bilaga 4 där det anges var de olika mjölkföretagen, sorterade i tre storleksklasser, är belägna.

3.2.2 Transportstödet kompenserar för de långa avstånden Transportstödet betalas ut till mejerierna och under perioden 2011-2015 betalades stöd ut till mellan 7 och 9 mejerier. Stödets syfte är att kompensera för kost­naderna för de längre avstånden mellan gårdar och mejerier i området jämfört med i övriga landet. Transportstöd lämnas för den mjölkmängd som företag har levererat till mejeri­ erna. Under perioden 2011-2015 betalades det i genomsnitt ut 14,7 miljoner kronor till mejerierna för i genomsnitt 386 202 ton levererad mjölk (bilaga 3, tabeller 8-9). Utbetalningarna och mängden mjölk med transportstöd har varit relativt stabila under perioden.

3.2.3 Flest getter i stödområde 1 och 2 Flest getter finns i stödområde 1 och 2. I dessa områden finns också de flesta företagen med getmjölksproduktion (bilaga 3, tabeller 10-11). För att producera getmjölk är lantbrukarna inte i lika hög grad beroende av stora odlingsarealer och spannmål som för övriga produktionsgrenar. Under hela perioden har antalet getter med stöd varit relativt stabilt men med en viss nedgång 2015. Däremot har fördelningen av getter mellan stödområden ändrats under perioden med en nedgång av antal getter i stödområde i område 1 och 2 och en uppgång i område 3 (bilaga 3, tabell 11). I genomsnitt har det betalats ut 1,35 miljoner per år för getproduktion. Den summan har varit relativt konstant under perioden med den lägsta nivån år 2012. Under 2015 var det en nedgång i utbetalt stöd igen vilket till stor del beror på att

11


antalet getter i stödområde 1, vilket är det stödområde med högst ersättningsnivå, har minskat. Trots att antalet företag och antalet getter i stödområde 3 har ökat så har det alltså inte kunnat kompensera för att antalet getter i område 1 har minskat (bilaga 3, tabell 12).

3.3 Svin och fjäderfä För uppfödning av svin och fjäderfä som äggproduktion ges stöd i förhållande till antalet djur som företaget håller.

3.3.1 Stöd för slaktsvin En svårighet för slaktsvinsproducenter i norra Sverige är att det endast finns ett fåtal slakterier. Detta i kombination med långa avstånd minskar producenternas möjlighet att välja vilket slakteri som slaktsvinen ska levereras till och därför har producenterna oftast sämre möjligheter att förhandla sig till bättre slaktpriser. De flesta slaktsvinsproducenter finns utmed kusten i stödområde 2. Av totalt 33 producenter finns 24 i stödområde 2 (bilaga 3, tabell 13). Jämfört med de övriga områden som har rätt till nationellt stöd finns där något bättre infrastruktur och produktionsförutsättningar. Men det är också i stödområde 2 som den största nedgången i antal företag har skett under de fem senaste åren. 40 procent av företagen har försvunnit i stödområde 2; detta kan jämföras med att 35 procent har försvunnit i hela området för nationellt stöd (bilaga 3, tabell 13). Vi ser samma trend för slaktsvinsproducenter som för övriga produktionsgrenar med en övergång till färre men större företag. 2011 var det genomsnittliga antalet slaktsvin per företag i området för nationellt stöd 1668 svin per företag; 2015 var genomsnittet 2036 svin per företag. Företagen med flest svin per företag finns i stödområde 2 där genomsnittet är 2370 svin per företag. Antalet slaktsvin minskade kraftigt mellan 2011 och 2013 då antalet slaktsvin minskade med ungefär 26 procent. Sedan 2013 har det varit en viss återhämtning även om nivåerna inte har återgått till de som var under 2011 (bilaga 3, tabell 14). Under 2015 betalades det ut 8,7 miljoner kronor till slaktsvinsproducenter vilket är en ökning med 0,34 miljoner kronor jämfört med 2014 (bilaga 3, tabell 15). För perioden 2011-2015 har det i genomsnitt betalats ut 9,2 miljoner kronor om året i nationellt stöd för slaktgrisproduktion med den lägsta nivån 2013.

3.3.2 Stöd för suggor De flesta smågrisproducenterna inom området för nationellt stöd, 37 av de totalt 51 smågrisföretag som får nationellt stöd, finns i stödområde 2. Det har varit en kraftig uppgång i antalet smågrisföretag i stödområde 2 under 2015; det har ökat från 29 företag 2014 till 37 företag 2015. Det är även en liknande ökning i stödområde 1 där det finns 7 smågrisföretag 2015, jämfört med endast 3 smågrisföretag under 2014 (bilaga 3, tabell 16). Det har också varit en uppgång i antalet suggor med stöd i alla stödområden under 2015 (Bilaga 3, tabell 17). Sett över de senaste 5 åren har det varit en nedgång men det finns alltså tecken på en återhämtning.

12


Under 2015 betalades det ut 2,15 miljoner kronor i nationellt stöd för smågris­ produktion. Det har varit en relativt stabil summa under de senaste 5 åren (Bilaga 3, tabell 18).

3.3.3 Få äggproducenter inom stödområdet Under 2011-2015 har 11-14 äggproducenter fått nationellt stöd (bilaga 3, tabell 19). Ett av villkoren för att vara berättigad till stöd är att äggproducenten har fler än 1000 hönor. Det kan finnas fler äggproducenter inom området men dessa har troligtvis för få hönor för att vara berättigade till det nationella stödet. Eftersom det är få företag som söker stödet är det svårt att dra några generella slutsatser om i vilken mån produktionen ökar eller minskar, särskilt då stora variationer i statistiken mellan åren kan förekomma beroende på när gamla hönor byts ut och nya sätts in. Förutsättningarna för spannmålsodling är sämre i norra Sverige än i södra Sverige. Äggproducenter är i hög grad beroende av att köpa in foder. Eftersom avstånden är längre och antalet foderleverantörer är begränsat, blir produktions­ kostnaderna högre. Antalet kunder inom rimligt transportavstånd är också färre jämfört med företag som finns nära mer tätbefolkade områden. Dessa omständig­ heter påverkar företagens lönsamhet negativt och kan vara en förklaring till att antalet äggproducenter är större i stödområde 2 än i övriga stödområden. Under 2015 betalades det ut 1,75 miljoner kronor i nationellt stöd till ägg­produktion, vilket är en ökning med 0,06 miljoner kronor jämfört med 2014. Sett över perioden 2011-2015 så har det varit en nedåtgående trend men med relativt stora variationer mellan åren. Samma nedåtgående trend kan ses för antalet företag med stöd och antalet hönor (bilaga 3, tabeller 19-21).

3.4 Bär- och grönsaksproduktion Den korta odlingssäsongen och det hårda vinterklimatet i stödområdet begränsar dels vilka bär och grönsaker som går att odla, dels vilka sorter som är tillräckligt härdiga. Nationella stödet kompenserar till viss del för de sämre odlingsförut­ sättningarna men också för de längre transporterna i området jämfört med resten av landet. De flesta bär- och grönsaksföretag finns i stödområde 2. Produktionsförutsättningarna är här de bästa i norra Sverige och här finns också den mesta av arealen; 69 av totalt 94 företag och 240 av totalt 338 hektar (bilaga 3, tabeller 22-23). I stödområde 2 finns också den största befolkningstätheten med tillhörande bättre infrastruktur och närhet till konsumenter, vilka alla är förut­ sättningar för att kunna sälja produkterna. Under 2015 betalades det ut 0,92 miljoner kronor i nationellt stöd för bär- och grönsaksodling, vilket är en minskning med 0,05 miljoner kronor jämfört med 2014. Det har varit en stadig minskning sedan 2011 då det betalades ut 1,03 miljoner kronor (bilaga 3, tabell 24). Arealen har också minskat sedan 2011 förutom i stödområde 3, där det har varit en ökning sedan 2012.

13


3.5 Potatisproduktion De flesta potatisföretagen finns i stödområde 2. Produktionsförutsättningarna är här de bästa i norra Sverige och här finns också den mesta av arealen; 109 av totalt 175 företag och 818 av totalt 1511 hektar (bilaga 3, tabeller 25-26). I stödområde 2 finns också den största befolkningstätheten med tillhörande bättre infrastruktur och närhet till konsumenter, vilka alla är förutsättningar för att kunna sälja produkterna. Under 2015 betaldes det ut 3,26 miljoner kronor i natio­ nellt stöd för potatisproduktion, vilket är en minskning med 0,22 miljoner kronor jämfört med 2014. Det har varit en stadig minskning i utbetalningarna sedan 2011 då utbetalningen var 4,23 miljoner kronor (bilaga 3, tabell 27).

3.6 Inkomstutvecklingen I figur 5 visas utvecklingen för jordbrukarhushållens nettoinkomst av närings­ verksamhet senast tillgängliga femårsperiod 2009-2013. Hushållen i område 1 – 3 har en lägre inkomst än genomsnittet i riket. Inkomstutvecklingen har också varit sämre i samtliga stödområden än i genomsnitt för riket. Nettoinkomsten av näringsverksamhet var år 2013 91 – 110 % av inkomsten 2009 för stödområde 1 – 3. För riket var motsvarande värde 116 %. Den genomsnittliga närings­­­­in­ komsten för gruppen landets samtliga jordbrukare minskade från år 2012 till år 2013. Samma utveckling sker i område 1 – 2b. Speciellt i område 1 och 2b minskade inkomsten av näringsverksamhet mycket. I dessa områden minskade den med mer än 10 %. Tolkningen av måttet nettoinkomst av näringsverksamhet måste ske med stor försiktighet. Inkomst från andra källor än jordbruk ingår och inkomsten mellan år kan justeras av skattetekniska skäl. Inkomstutvecklingen påverkas också av jordbrukets inriktning och struktur i olika regioner. Till exempel gynnar högre avräkningspriser för vegetabilieprodukter växtodlingsföretag i framför allt södra Sverige, medan mjölkföretag, som är viktiga i norra Sverige, får högre foder­ priser. Jordbruksföretagen i Norrland är i medeltal mindre än företagen i södra delen av landet, och en lägre inkomst kan därför förväntas. Det är därför snarast trenden över tiden som är intressant. Inkomstuppgifterna tyder på att det natio­ nella stödet inte fullt ut har kompenserat för produktions- och marknadsnackdelar i alla delar av norra Sverige.

14


Nettoinkomst av näringsverksamhet, kr per år 80 000 70 000 60 000 1

50 000

2a 40 000

2b 3

30 000

Samtliga

20 000 10 000 0

2009

2010

2011

2012

2013

Figur 5.  Nettoinkomst av näringsverksamhet för jordbruksföretagare under åren 2009 – 2013 för stödområde 1 – 3 samt medeltal för riket.

När näringsinkomsten fördelas på kvinnor och män har kvinnor en lägre inkomst än män (figur 6). Inkomstutvecklingen har också i de flesta stödområden varit sämre för kvinnor än män. Kvinnors näringsinkomst var år 2013 82-189% av näringsinkomsten år 2009. Motsvarande värde för män var 95-108% jämfört med näringsinkomsten år 2009.

15


Inkomst av näringsverksamhet 70 000 60 000

Män, 1

50 000

Män, 2a Män, 2b

40 000

Män, 3

30 000

Kvinnor, 1 Kvinnor, 2a

20 000

Kvinnor, 2b 10 000 0

Kvinnor, 3 2009

2010

2011

2012

2013

Figur 6.  Nettoinkomst av näringsverksamhet för jordbruksföretagare under åren 2009 – 2013 för kvinnor och män i stödområde 1 – 3.

3.7 Effekter på miljön Jordbruket har både positiv och negativ påverkan på miljön. Till den negativa påverkan hör utsläpp av kväve och fosfor till vatten, och ammoniak och växthus­ gaser till luft. Den positiva miljöpåverkan är bland annat att ängs- och betes­ marker hävdas, vilket gynnar den biologiska mångfalden, kulturmiljöerna och friluftslivet på dessa marker. I områden med starka inslag av skog, som i norra Sverige, ger jordbruket också ett positivt bidrag till landskapsbilden genom att hålla landskapet öppet. I norra Sverige finns cirka tio procent av Sveriges åkermark och ungefär sju procent av betesmarken. Den dominerande grödan i området är vall som odlas på nästan 80 procent av åkermarken. Klimatet i norra Sverige innebär sämre odlings­ förutsättningar och behov av längre installningsperiod för djuren. Det kalla klimatet och det höga inslaget av vall i växtföljden är positivt för att binda kol i marken och för att bevara markens mullhalt, vilket är bra ur ett klimatperspektiv och för att behålla markens produktionsförmåga. Enligt vattenmyndigheterna har en mindre andel sjöar och vattendrag i norra Sverige problem med övergödning. Vattenförekomsterna med övergödnings­ problem ligger främst i kustområdet. Det finns också ett mindre antal sjöar och vattendrag med övergödningsproblem inne i landet, men de ligger då i nära anslutning till tätorter och påverkan kommer troligen därför inte i första hand från jordbruket. Utlakningen från jordbruksmark i norra Sverige är lägre än i de södra delarna av landet. Anledningen är den långa vinterperioden, den stora andelen vall i växtföljden och de låga mängderna kväve och fosfor som tillförs åkermarken med stall- och mineralgödsel.

16


Den senaste beräkningen av kväve- och fosforbalanser gjordes för 2013 och visar på en kväve- och fosforeffektivitet i området på cirka 72 respektive 87 procent. För kväve är effektiviteten i linje med övriga landet, där genomsnittet är 71 procent. För fosfor är effektiviteten något lägre än genomsnittet för landet (98 procent). Orsaken till detta är att stallgödsel används i högre grad för tillförsel av fosfor och effektiviteten blir därmed något lägre än vid användning av mineral­ gödsel. En extensiv användning av gödselmedel borde innebära att utsläppen av lustgas per hektar är låga. Men uppgifter om lustgasutsläpp är osäkra. Då jordbruksproduktionen i norra Sverige bedrivs extensivt är miljöbelastningen i form av utsläpp till vatten och luft lägre än i områden med mer intensivt jordbruk. Positiva faktorer för miljön är också det kalla klimatet och de långa vintrarna. I norra Sverige är också användningen av växtskyddsmedel låg, främst beroende på den stora vallandelen med liten bekämpning av ogräs och skadegörare. Norra Sverige består av stora skogsområden och de få områden som finns med öppen mark får stor betydelse för landskapets utformning och för den biologiska mångfalden. Någon enhetlig metod för att mäta graden av biologisk mångfald finns för närvarande inte, vilket medför att det inte är möjligt att entydigt ange hur det nationella stödet påverkar den biologiska mångfalden i odlingsland­ skapet. I utvärderingen av landsbygdsprogrammet används förekomsten av vissa fågelarter, så kallade jordbruksfåglar, som mått på biologisk mångfald. Storspov och ortolansparv är två fågelarter som är beroende av ett varierat jordbruks­ landskap med betesmark och åkermark. Storspoven har varit vanlig i bland annat Västerbotten och den, liksom ortolansparven, riskerar att försvinna om jordbruks­ landskapet växer igen. Slutsatsen blir att om det nationella stödet bidrar till att jordbruksproduktionen finns kvar i området så medför det i sig inte några omfattande negativa effekter för miljön. Ersättningarna bidrar till att jordbruksproduktionen behålls, vilket i sin tur bidrar till att nå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv genom att gynna odlingslandskapets biologiska mångfald, kulturmiljöerna och landskapsbilden i norra Sverige.

17


4 Fördjupad analys av nationella stödets betydelse för mjölk­företagens utveckling i norra Sverige Över 90 procent av det nationella stödet betalas ut till mjölkproducenter. Övriga producenter som får stöd är få och relevant underlag för att göra analyser saknas till stora delar. Därför har vi valt att begränsa denna fördjupade analys av före­tagens utveckling till mjölkföretag

4.1 Analysmodeller för att belysa stödets effekter Vi har använt tre olika modeller för att analysera nationella stödets betydelse för mjölkproduktionen i norra Sverige. Täckningsgradsmodellen visar hur lönsam­ heten för driftsgrenen mjölk i området med nationellt stöd förhåller sig till motsvarande lönsamhet för övriga landet. Bokföringsmodellen visar hur lönsam­ heten för grupper av företag påverkas av det nationella stödet. En modellering av ett framtidsscenario görs med modellen ”Agripolis”. I följande avsnitt visas resultaten av analyserna.

4.1.1 Täckningsgradsmodellen visar på sämre lönsamhet i norra Sverige Området som berörs av det nationella stödet har sämre produktionsförutsätt­ ningar än övriga Sverige, vilket bland annat medför högre produktionskostnader. Tillsammans med ersättning för områden med naturliga begränsningar (ANC)1 inom landsbygdsprogrammet kompenserar det nationella stödet delvis för detta. Jämfört med ett referensområde i Syd- och Mellansverige (9:m, mellersta Sveriges slättbygder) utan kompensationsstöd är lönsamhetsnivån totalt sett låg i området. Våra analyser pekar på att skillnaden uppgår till cirka -30 procent. I figur 7 visas skillnaderna för respektive stödområde.

Täckningsgrad i förhållande till 9:m 100% 90% 80% 70% 60%

År 2011

50%

År 2015

40% 30% 20% 10% 0%

1

2a

2b

3

Figur 7.  Täckningsgrad i förhållande till 9:m

1 Kompensationsstödet har förkortningen ANC (Areas of Natural Constraints) i landsbygds­ programmet 2014-2020. I det föregående landsbygdsprogrammet hette det kompensationsbidrag och förkortades LFA (Less Favoured Areas). 18


Täckningsgraden har i figuren uttryckts som ett index där indextalet för referens­ området är satt till 100. Figuren visar att indextalen för stödområdena 2a-3 ligger i omkring 70, det vill säga 30 procent lägre än för referensområdet. I stödområde 1 är indextalet ännu något lägre och indikerar sämre lönsamhet i detta område. Täckningsgraden beräknas som en kvot enligt följande uppställning. Täckningsgraden = Täckningsbidrag 1 (totalintäkter – driftskostnader) Beräknad timlön på allt arbete + ersättning på allt kapital

I intäkter ingår: produktintäkter, nationellt stöd, kompensationsstöd och vall­ersättning. Gårdsstöd och övriga miljöersättningar är inte inkluderade i intäkterna. Underlaget för beräkningen utgörs av Jordbruksverkets lönsamhetsmodell, som bland annat visar lönsamheten vid olika besättningsstorlekar. I de ovan redo­visade resultaten har besättningsstorleken 120 mjölkkor valts. Denna besätt­ ningsstorlek är en vanlig storlek för en lantbrukare som i dagsläget nyinvesterar i mjölkproduktion. Skillnaderna mellan 2011 och 2015 är små. Stödsystemet förändrades inför 2015. Miljöersättningen vallstöd går inte längre att söka i de områden som får kompen­ sationsstöd. Utbetalningarna för miljöersättning för vallodling kommer därför att minska i det område som omfattas av nationella stödet, för att helt upphöra 2018 när de sista åtagandena avslutats. Kompensationsstödet fick också ny utformning. Gårdsstödet utjämnades också över landet. Den totala effekten är tämligen neutral enligt beräkning med standard kalkyler. Observera att täckningsgraden anger en relativ lönsamhet jämfört med område utanför stödområdet. Det är inget mått på absolut lönsamhet.

4.1.2 Analys baserad på bokföringsuppgifter Genom analyser av bokföringsmaterial är det möjligt att bedöma vilka effekter ett intäktsbortfall får på enskilda företag eller på en grupp av företag. De företag som redan från början har en svag lönsamhet antas slås ut om lönsamheten försvagas ytterligare genom intäktsbortfall. Hur många företag som skulle tvingas lägga ner beror på storleken på inkomstbortfallet samt på spridningen i lönsamhet för de företagare som ingår i gruppen. I detta avsnitt har bokföringsdata använts för att göra lönsamhetsberäkningar som försöker svara på hur ett intäktsbortfall i form av ett avskaffande av det nationella stödet påverkar antalet mjölkproducenter i stödområde 1-3. Det nationella stödet utgör för flertalet mjölkproducenter i stödområde 1-3 en stor del av de direkta intäkterna. Genom att dela genomsnittligt stödbelopp i respek­ tive stödområde med genomsnittliga direkta intäkter för mjölkföretagare i respek­ tive område kan stödbeloppets genomsnittliga andel av de direkta intäkterna beräknas. För mjölkproducenter i stödområde 1 utgör stödet cirka 25 procent, i stödområde 2a och 2b cirka 15 procent och i stödområde 3 cirka 5 procent av intäkterna. 2014 fick 820 mjölkföretag nationellt stöd. Beräkningar har gjorts för att försöka bedöma hur många mjölkföretag som skulle gå med ett nollresultat eller ett negativt resultat i stödområde 1-3 vid ett avskaffande av det nationella stödet. Av

19


det totala antalet företag i området återfinns en stor del i LRF Konsults databas. Siffrorna bygger på 2014 års resultat då 2015 års resultat inte var klart då denna rapport skrevs. Schabloner har använts för att beräkna avskrivningar med mera och nyckeltal har använts för att beräkna arbetstid samt timlön, enligt uppställ­ ningen i tabell 3. Arbetsersättningen per timme avser i huvudsak ersättnings­ anspråk för eget arbete, vilket kan variera mellan lantbrukare. Utgångspunkten i detta sammanhang är en relativt låg timersättning på 100 kronor per timme. Tabell 3.  Uppställning för lönsamhetsberäkning. Lönsamhetsberäkning + Produktionsintäkter mjölk inkl. nationellt stöd (från bokföringen) - Driftskostnader, mjölk (från bokföringen) - Avskrivningar med mera (schablon) - Arbetstid x timlön (nyckeltal) Resultat

I lönsamhetsberäkningarna ingår bara direkta intäkter och kostnader. Gårdsstödet ingår således inte som en intäkt i dessa beräkningar. Gårdsstödet är ett stöd som är frikopplat från produktion och det är inte villkorat till om lantbrukaren be­driver mjölkproduktion eller ej. Lantbrukarnas långsiktiga beslut om att bedriva mjölkproduktion bedöms alltså inte påverkas av gårdsstödet. Dock kan gårds­ stödet antas ha en effekt för lantbrukarnas kortsiktiga produktionsbeslut. Bearbetningen av materialet visar hur många företag som i dagsläget har ett nollresultat eller ett negativt resultat och hur många som skulle få det om det nationella stödet avskaffades. Skillnaden i resultat mellan de båda alternativen visar effekten av stödet. Denna skillnad kan uttryckas antingen som antal företag som inte når upp till ett nollresultat när stödet tas bort och på sikt tvingas upphöra med mjölkproduktion, eller som antal mjölkkor som skulle försvinna. Uppgifter om antalet utslagna kor är en beräkning som bygger på hur många företag i olika besättningsintervall (0-49, 50-99 och >100 kor) som beräknas slås ut i respektive stödområde. Beräkningarna visar att om det nationella stödet till mjölkproduktion slopas skulle det medföra att cirka 200 företag och därmed 8 000 mjölkkor skulle få ett noll­resultat eller lägre i stödområde 1-3 på lång sikt, enligt tabell 4. Det är detsamma som 17 procent av alla mjölkkor i området eller 25 procent av alla mjölkföretag. Av de cirka 200 företagen som riskerar att slås ut tillhör närmare 60 procent de företag som har minst antal kor, 0-49 stycken. De företag som har minst besättningar verkar alltså vara mest känsliga för inkomstbortfall. Tabell 4 visar också att minskningen av antalet företag till stor del sker i stödområde 1, vilket är det området som har sämst produktionsförutsättningar och högst stöd­belopp. De slutsatser som dras av beräkningarna i det här kapitlet är förvänt­ ningar av vad som kommer ske på lång sikt om mjölkproducenternas lönsamhet inte förbättras.

20


Tabell 4.  Antal företag samt beräknat antal mjölkkor på företag som skulle få nollresultat eller lägre utan nationellt stöd, beräkningarna bygger på 2014 års resultaträkning.

Stödområde

1

2a

2b

3

Totalt 1-3

Antal företag

42

111

39

13

205

41 %

27 %

24 %

9%

25 %

Antal mjölkkor

1255

4055

2097

563

7970

Andel av samtliga kor

28 %

17 %

21 %

7%

17 %

Andel av samtliga företag

De analyser som redovisas i avsnittet bygger på vissa förenklade antaganden, men resultatet indikerar stödets stora betydelse för mjölkproduktionen i norra Sverige. Utan stödet skulle nästan var femte mjölkko slås ut på lång sikt, vilket i första hand skulle drabba de delar av stödområdena 1-3 som har sämst produktionsförutsättningar. Situationen år 2014 är likartad med läget år 2010. Omkring vart fjärde mjölk­ företag och var femte mjölkko riskerar att försvinna om det nationella stödet inte fanns. Mjölkföretagen är dock mer beroende av priser på sina produkter och på insatsvarorna än de är av stöden. Under perioden 2010 till 2014 har mjölkpriset ökat med 9 %, men samtidigt har priserna på foder, diesel och gödselmedel har ökat med 13 – 15 %.

4.1.3 Agripolismodellen – simulering framåt i tiden En analys av stödet kan också ske genom att studera en framtidsutveckling med respektive utan detta stöd. Denna framåtsyftade analys har gjorts med användande av den ekonomiska modellen ”Agripolis” som hanteras av Agrifood Economic Centre. Analysen av nationella stödets framtida effekter under perioden 2015–2020 har gjorts med användande av Agripolismodellen. Dessa framtida effekter under perioden fram till och med år 2020 beskrivs i termer av förändringar i jord­brukets strukturutveckling som markanvändning, djurhållning, gårdsstruktur samt jordbruksföretagens ekonomiska resultat och jordbrukarnas inkomster. Även vissa mått på företagens effekter på miljö- och landskapsvård ingår i modellen. Agripolis är en aktörsbaserad modell som utgår ifrån jordbruksstrukturen i en viss region och kan simulera jordbrukets utveckling över både tid (10–25 år) och rum. Alla gårdar som finns i regionen är representerade i modellen utifrån data från verkliga gårdar och från regional statistik. Egenskapen att modellen är aktörsbaserad innebär att utvecklingen i den region som studeras blir ett resul­ tat av hur ett flertal enskilda jordbruk interagerar med varandra. Detta gäller i synnerhet för konkurrensen om jordbruksmarken i företagens närhet. Till skillnad från sektormodeller såsom CAPRI (2011), som modellerar jordbruket på en mer aggregerad nivå, för att återge vad som produceras i ett land, eller större region är Agripolis en mer regional modell som fokuserar på enskilda, mindre regioner. Eftersom regionerna undersöks individuellt går det därför inte att modellera förändringar i marknadspriser och dylikt. Dock kommer modelleringen istället att ge en högre detaljeringsgrad.

21


Kärnan i Agripolismodellen är de enskilda gårdarna, den rumsliga fördelningen av dessa gårdar och tillhörande mark samt arrendemarknaden för jordbruksmark. I modellen är det möjligt för gårdarna att producera, investera, expandera eller reducera gårdsarealen samt helt lämna sektorn. Marknaden för arrendemark är en nyckelkomponent i jordbrukarnas interaktion med varandra eftersom en enskild gård endast kan expandera om en annan gård samtidigt reducerar sin areal jordbruksmark eller helt lämnar sektorn. En aktör i Agripolismodellen definieras som ett enskilt jordbruk. De enskilda gårdarna agerar individuellt och interagerar med varandra via arrendemarknaden. Varje gård antas maximera familjens inkomst genom att optimera sin produktion, investeringar, finansiering och användande av familjens arbetskraft samt användandet av eget eller externt kapital. Agripolismodellen simulerar således hur en jordbruksregion utvecklas över tiden. Vid varje periods slut presenteras resultat över hur det gångna året har gått. Således går det även att årsvis studera omställningsprocessen orsakad av en viss åtgärd och inte bara slutresultatet av densamma. En simulering av en jordbruksregion i Agripolis ger flera resultat, bland annat effekter på: • Markanvändning • Djurhållning • Gårdsstruktur • Gårdens ekonomiska resultat • Jordbrukarnas inkomster Dessa resultat visas för varje år simuleringen sker. Förutom rent ekonomiska indikatorer finns även miljöindikatorer, såsom landskapsindikator (kulturmiljö­ värden) och biologisk mångfald, integrerade i Agripolismodellen. Under år 2015 införs ett nytt stödsystem som gör att förutsättningarna förändras • En nationell utjämning av gårdsstödet sker • Ett nötkreaturstöd införs • Ett nytt kompensationsstöd med nya stödnivåer införs som i mindre utsträck­ ning än tidigare är kopplat till antal djur (svagare djurkoppling) Det är alltså inte möjligt att utifrån en historisk utveckling göra en bedömning av vilken effekt det nationella stödet har efter dessa förändringar. En metod att få en bild av stödets effekt är att göra en simulering. Med hjälp av modellen Agripolis har en simulering av stödens effekter till år 2020 genomförts med nya stöd­systemet. Agripolis är hittills endast kalibrerad för förhållanden i Västerbottens län. Vi bedömer ändå att denna partiella studie ger en relativt god bild av vad effekter av de nya stöden i området för nationella stödet. Endast effekt av stödet till mjölk­produktion inkluderas. Då detta stöd står för cirka 94 % av den totala stöd­volymen och övriga produktionsgrenar är relativt små, anser vi att simule­ ringen ger en god bild av utvecklingen under de nya stödreglerna. Analysen avgränsas till Västerbottens län (stödområde 2a) och det nationella stödet till mjölkproduktionen. De policyscenarier som simuleras och jämförs är följande:

22


I. Referensscenario: oförändrat gårds-, LFA/ANC- och nationellt stöd (REF) II. Utjämnade gårds- och nötkreatursstöd från och med år 2015 (NY_GÅRD) III. NY_GÅRD plus de nya stödnivåerna och -villkoren för LFA/ANC-stödet från och med år 2015 (NY_LFA) IV. NY_LFA med borttaget nationellt stöd från och med år 2015 (EJ_MJÖLK). Om det nationella stödet till mjölkproduktion skulle tas bort skulle enligt simu­leringen följande ske fram till år 2020: • Totala stöden (gårdsstöd, ANC, nationellt stöd) minskar med 25 % • Antalet mjölkkor minskar med cirka 30 % • Halverat täckningsbidraget per hektar • Extensivare utnyttjande av mark (genom ökning av träda och extensiv vall). Träda ökar med cirka 11 % • Arealen spannmål minskar • Påskyndar strukturomvandlingen – mindre mjölkgårdar försvinner • Dikor och får ökar, men denna ökning kompenserar inte antalsmässigt minskningen av mjölkkor Utan nationellt stöd skulle alltså ske en stor minskning av antal mjölkkor (figur 8). Observera att andelen dikor av alla kor är cirka 20 %. Även om ökningen är relativt stor så är antalet kor som tillkommer relativt litet jämfört med antal mjölkkor som försvinner om det nationella stödet till mjölkproduktion tas bort. Med nötkreatur avses en intensiv uppfödning av ungnöt. Täckningsbidraget kommer att halveras per hektar. Genom att gårdsstorleken ökar så reduceras dock minskningen per gård. Även om inte arealen åkermark minskar, gårdsstödet antas förhindra att åkermark tas ur produktion, så blir produktionen extensivare, med bland annat ökad andel träda (figur 10).

23


25%

a) Mjölkko

15%

25%

b) Diko

20%

5% 15%

-5% -15%

10%

-25%

5%

-35%

0%

-45%

15% 10% 5% 0%

b) Nötdjur

250% 200% 150% 100% 50%

-5% -10% -15%

d) Får

0% -50% -100% NY_GÅRD

NY_LFA

EJ_MJÖLK

Figur 8.  Förändring av djurantal vid olika stödscenarier. Med nötkreatur menas intensiv uppfödning av ungnöt.

24


a) Täckningsbidrag per ha 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% NY_GÅRD

NY_LFA

EJ_MJÖLK

NY_LFA

EJ_MJÖLK

b) Täckningsbidrag per gård 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% NY_GÅRD

Figur 9.  Förändring i täckningsbidrag jämfört med REF (a) per ha jordbruksmark och (b) genomsnittet per gård.

Areal träda 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40%

NY_GÅRD

NY_LFA

EJ_MJÖLK

Figur 10.  Areal träda som andel av spannmålsarealen år 2020.

25


4.2 Beskrivning av företag i stödområdet I följande stycke jämförs utvecklingen av mjölksektorn i de stödområden som omfattas av det nationella stödet med övriga Sverige.

4.2.1 Medelkoantalet ökar i samma takt som i södra Sverige Mjölkproduktionen i Sverige genomgår en strukturförändring som sker i allt snabbare takt. Det innebär färre besättningar och ökat antal mjölkkor per be­sättning, vilket visas i tabell 5 nedan. Den snabba utvecklingen förklaras främst av förbättrad teknik inom produktionsgrenen mjölk samt ökade krav på förbättrad effektivitet och arbetsmiljö. Tabell 5.   Medelkoantal per besättning 2007 och 2013. Stödområde

2007

2013

1

32,6

44,7

2a

41,6

58,0

2b

41,9

59,0

3

38,8

57,0

Viktat medel

Stödområde 1-3

40,1

56,4

Resten av landet

54,8

77,5

Riket

52,1

73,7

I tabell 5 framgår det att utvecklingen av antalet mjölkkor för stödområde 1-3 är jämförbar med den generella utvecklingen i Sverige. Dock är besättningsstorle­ karna i de områden som omfattas av det nationella stödet mindre jämfört med övriga Sverige. Tabell 6.  Antal mjölkkor 2007 och 2013 samt procentuell förändring. Totalt Stödområde 1-3 2007

52 246

Stödområde 1-3 2013

47 381

Procentuell förändring

-9 %

Resten av landet 2007

317 400

Resten av landet 2012

296 640

Procentuell förändring

-7 %

Totalt sett minskar antalet mjölkkor med nio procent i området och med sju procent i resterande landet. Huvudförklaringen till att minskningen sker så snabbt i området är den omfattande nedläggningen av mjölkföretag i de delar av området som har sämst produktionsförutsättningar. Även åldern på de producenter som slutar med mjölkkor kan studeras. Några jämförande uppgifter för området och södra Sverige finns inte, men studeras hela landet är de som slutar över 55 år. De har färre kor än medelbesättningen och många går över till annan jordbruksproduktion som till exempel köttdjursupp­ födning. Det är rimligt att anta att förändringen är liknande över hela landet och därför också gäller för stödområde 1-3.

26


4.2.2 Mjölkproduktionen ökar i områden med bra produktionsförutsättningar Inom stödområdet finns stora regionala skillnader i produktionsförutsättningar. I kustområdet är förutsättningarna för odling av vissa grödor relativt goda. Detta karaktäriseras av bra form på åkerfälten vilket ger låg arbetstid för att bruka marken. Avstånden mellan åkrar och från åkrar till brukningscentrum är inte heller så långa jämfört med i andra delar av området. I kartan i bilaga 4 har åkermarken delats in i tre områden utifrån dess produktionsförutsättningar. Den bästa åkermarken finns i områden som markerats med grön färg. Den näst bästa är markerad med gul färg och den sämsta med grå färg. Det gråmarkerade området täcker en stor geografisk yta, men innehåller relativt liten andel åker. Kartorna i bilaga 4 visar tydligt att företagen i det gråmarkerade området till stor del utgörs av företag med små besättningar. I det gråmarkerade området kan det ofta vara svårt att samla det nödvändiga arealunderlaget för en stor mjölkko­ besättning. Transportavstånden blir så stora mellan brukningscentrum och åkrarna att det blir orationellt. Här finns därmed ofta inte alternativet att bygga upp en större besättning, utan om mjölkproduktion för mindre besättningar blir olönsam, läggs mjölkproduktionen ner och marken brukas inte. Antalet företag i de minsta storlekskategorierna har minskat under de senaste åren. Fortsätter den här trenden, vilket mycket tyder på, kommer både antal företag och antal mjölkkor att fortsätta minska i framförallt det gråmarkerade området. Flertalet av de företag som har över 75 kor i det gråmarkerade området finns i närheten av gröna och gula områden vilket framgår av kartan i bilaga 4.

4.2.3 Investeringstakten i de fyra nordligaste länen är lika hög som för övriga landet Investeringsstödet till mjölkproducenter (stöd för modernisering av jordbruks­ företag, som finns i landsbygdsprogrammet) är ett betydelsefullt komplement till det nationella stödet. Bland de mjölkproducenter som fått moderniseringsstöd i de fyra nordligaste länen under 2007-2009 är förnyelsetakten per mjölkkoplats 20,2 år. För resten av Sverige är förnyelsetakten per mjölkkoplats 23,1 år. Siffrorna visar att viljan att investera inom stödområdet inte är lägre än i övriga landet. En osäkerhet i jämförelsen är att en del investeringar kan ha gjorts utan modernise­ ringsstöd och att studien endast omfattar tre år.

4.2.4 Tillgänglig areal En mindre analys av tillgänglig areal gjordes i den tidigare nämnda SJV-rapporten om Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2013. Mjölkföretagen har växt i storlek kontinuerligt. För att få en årsinkomst från mjölkproduktion krävs i dag 60–120 kor. I stora områden av Norrlands inland saknas dock arealunderlag för dessa besättningsstorlekar och utvecklingsmöjligheterna är därmed begränsade för mjölkproduktion (figur 11).

27


Figur 11.  Tillgänglig areal inom 10 km radie för existerande mjölkföretag inom nationellt stödområde 2012.

4.2.5 Allmänna utgångspunkter Utvecklingen av jordbruket i norra Sverige som kan läsas ut av statistiken är ett resultat av många faktorers påverkan. En generell figur över de faktorer som påverkar utvecklingen visas i figur 12.

28


Infrastruktur Produktpriser

Produktionsförutsättningar

Yrkesval

Arbetsmiljö Strukturförändringar i jordbruket

Sociala aspekter

Stöd

Entreprenörsanda Åldersstruktur hos lantbrukarna

Tillgång på riskkapital

Figur 12.  Exempel på faktorer som styr jordbrukets strukturutveckling i norra Sverige.

Typiskt för stora delar av norra Sverige är att området är glest befolkat, vilket bland annat påverkar infrastruktur och sociala funktioner. På goda grunder är det också möjligt att anta att långa avstånd till grannar och tätorter gör att färre yngre lantbrukare vill ta över jordbruk i Norrlands inland. Det som också påverkar utvecklingen av jordbruket i området är de speciella produktionsförutsättningarna, med långa transportavstånd till och från fält samt låg avkastning i växtodlingen, vilket har redovisats tidigare i rapporten. En viktig faktor för utvecklingen är nivån på avräkningspriset på mjölk. Under de senaste åren har detta varierat kraftigt, vilket syns i tabell 7 nedan. Tabell 7.  Avräkningspriser mjölk åren 2010-2015. År 2010

Öre/kg

Förändring i öre/kg 345,4

Relativt tal (2010=100)

46,4

100

2011

357,6

12,2

104

2012

339,4

-18,2

98

2013

367,4

28,0

106

2014

370,4

3,0

107

2015

312,4

-58,0

90

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.

Under år 2015 har mjölkpriset sjunkit med mer än 15 procent och mjölkpriset har legat kvar på denna lägre nivå under inledningen av år 2016. Detta kan förväntas få effekt på producerad mängd mjölk och antal mjölkproducenter i hela riket och speciellt i områden med sämre produktionsförutsättningar. Produktionsstatistiken visar dock ännu inte en tydligt minskad produktion. Bortsett från en höjning 2010 har det nationella stödet per kg mjölk varit konstant under perioden och påverkar därför inte variationerna i avräkningspriset. Det innebär att när ett företag planerar sin ekonomi är osäkerheten om kommande avräkningspris ungefär detsamma för företag i området som för företag i resten av landet.

29


5 Slutsatser Det nationella stödet är viktigt för att kompensera lantbrukare för att förutsätt­ ningarna att bedriva jordbruk i norra Sverige är sämre än i övriga landet. De nackdelar som finns beror dels på klimatet och dels på långa avstånd. Mellan 1995 och 2015 har befolkningen i de sex nordliga länen minskat med drygt 3 procent. Under samma tidsperiod har övriga riket haft en befolkningsökning med drygt 14 procent. Däremot har befolkningen i norra Sverige ökat mellan 2012 och 2015. Trots det har befolkningsutvecklingen under den längre tidsperioden ändå varit negativ. Detta tillsammans med en svagare sysselsättningsutveckling har lett till att den ekonomiska tillväxten har varit svagare för norra Sverige än för resten av landet. Mjölkproduktionen i stödområdet utgör 13 procent av den totala produktionen i landet. Den andelen har varit relativt konstant över de fem senaste åren. Det fanns färre mjölkföretag i stödområdena 2015 jämfört med 2011. Andelen mjölkföretag har minskat lika mycket inom stödområden som i hela Sverige. Antalet mjölkkor i området har legat på samma nivå de senaste fem åren med enbart små fluktua­ tioner. Under 2015 fanns det ungefär 2,5 procent färre mjölkkor i stöd­områdena 1-3 jämfört med 2011. Även i hela Sverige var det ungefär 2,5 procent färre mjölkkor år 2015 jämfört med 2011. Utvecklingen av antalet kor är ojämnt fördelad inom stödområdet. Sammantaget minskar antalet mjölkkor i stödom­ råde 1-3. Däremot är det skillnader i den utvecklingen mellan stödområdena. I stödområdena • 1 och 2b minskar antalet mjölkkor, • 2a och 3 ökar antalet mjölkkor. Vi ser att medelkoantalet per besättning ökar i samma takt som i södra Sverige, samtidigt som det blir färre besättningar. När det blir färre mjölkkor finns det risk att igenväxningen av ängs- och betesmarker ökar, under förutsättning att mjölk­ korna inte ersätts av andra betande djur. Eftersom vi ser en minskning av antalet företag går utvecklingen fortfarande mot färre men större besättningar. Det finns därför en risk att betesmarker i vissa områden växer igen medan vi får brist på betesmarker i andra områden. Produktionen har minskat de senaste fem åren inom de flesta produktions­ grenarna som ingår i stödet. Undantaget är mjölkproduktionen där det 2015 producerades ungefär 10 000 ton mer mjölk än 2011. Generellt sett minskar antal företag men de som finns kvar ökar sin omsättning. Totalt betalades det ut 303,9 miljoner kronor i stöd 2015 vilket är en miljon kronor lägre än 2014. Detta beror framförallt på att det producerades mindre mängd mjölk under 2015 än 2014. Referensnivån på 318,67 miljoner kronor har inte överskridits. I årets rapport har tre modeller använts för att studera lönsamheten för mjölk­ företag i stödområdet. Täckningsgradsmodellen visar på en sämre lönsamhet för mjölkföretagen i norra Sverige jämfört med ett referensområde i Syd- och Mellansverige. Analysen baserad på bokföringsuppgifter visar att en fjärdedel av alla mjölkföretag skulle uppvisa ett nollresultat eller sämre om nationella stödet togs bort. Agripolismodellen visar bland annat att om nationella stödet togs bort skulle antalet mjölkkor och arealen spannmål minska, och ett mer extensivt användande av mark där arealen träda skulle öka fram till 2020. 30


Nationella stödet är viktigt för att kompensera jordbruket i norra Sverige för de högre kostnader som finns. Utan det nationella stödet skulle 25 procent av före­tagen få så dålig lönsamhet att de på sikt skulle behöva lägga ner verksamheten.

31


6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Svenska programmet för nationellt stöd Stödets syfte Enligt anslutningsfördraget artikel 142 har Sverige rätt att lämna ett långsiktigt stöd på nationell nivå. Detta för att säkerställa att jordbruket kan behållas i de nordliga områdena som kommissionen fastställer. Under 2015 och tidigare år gav Sverige nationellt stöd till områden med vissa försvårande förhållanden, som till exempel kort odlingssäsong och långa transporter. På grund av de förhållandena är lönsamheten sämre för lantbrukare inom stödområdena än för lantbrukare inom andra områden. Grundförutsättningen för nationella stödet är att produktio­ nen och stödnivån ska bibehållas, men inte stiga till en högre nivå än den var vid Sveriges anslutning till EU. Stödet finansieras helt av den svenska staten, och regleras i den svenska för­ordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige samt i föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:37) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige.

Geografisk avgränsning Området för nationellt stöd var år 2015 och tidigare indelat i fyra stödområden (1, 2a, 2b och 3). Det omfattar främst jordbruksmarken norr om 62:a bredd­graden samt några angränsande områden söder om denna breddgrad med liknande klimatförhållanden. I stödområdet ingår följande län: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland samt delar av Gävleborg, Dalarna och Värmland. Stödområdets yta är 322 881 hektar och motsvarar 11 procent av Sveriges totala utnyttjade jordbruksmark. I bilaga 3, tabell 32, finns mer detaljerad information om storleken på jordbruksarealen. Områdets geografiska omfattning visas på kartan i bilaga 2. De faktorer som styrt avgränsningen av stödområdet har varit: • befolkningstäthet, i stödområdet bor det högst 10 personer/km2 • jordbruksarealens andel av den totala andelen areal, i stödområdet utgör jordbruksarealen mindre än 10 procent av den totala arealen • andelen jordbruksmark som utnyttjas för livsmedelsproduktion är i stöd­området mindre än 20 procent av jordbruksmarken.

Referensnivå Grundförutsättningen för nationella stödet är att produktionen i stödområdet ska bibehållas, men inte stiga till en högre nivå än den låg på vid Sveriges anslutning till EU. Sverige valde referensperioder enligt kommissionsbeslut 96/228/EG. För komjölksproduktion och för bär- och grönsaksperiod valdes år 1994, både för kvantitet och för stödnivå. För smågris-, get-, potatis-, svin- och äggproduktion valdes år 1993. Kommissionen anger i sina beslut den maximalt genomsnittliga stödnivån. Enligt kommissionens ändring av beslut 2010/6050, genom beslut 2013/8554, tillkom potatis som en egen produktionsgren, vilket medförde att det finns fyra olika referensstödnivåer istället för tre. Dessutom får Sverige besluta

32


om vilket stödbelopp som gäller inom respektive stödområde och produktions­ gren. Den totala referensstödnivån är 318,67 miljoner svenska kronor.

Redovisningskrav till kommissionen Sverige ska varje år lämna en redogörelse till kommissionen om effekterna av det nationella stöd som betalats ut till jordbruket i norra Sverige. Redogörelsen ska omfatta närmast föregående kalenderår och innehålla • utvecklingen för den produktion och de produktionsmetoder som gynnas av stödet, • den ekonomiska utvecklingen i stödområdena, • effekterna på miljön och landsbygden, • förändringar över tiden och strukturutvecklingen för respektive stödområde och produktionsgren. Var femte år ska en sammanfattande redogörelse över utfallet för de fem närmast föregående kalenderåren lämnas.

Gällande regelverk Kommissionens beslut 2013/8554 Kommissionens beslut 2010/6050 Regeringsförordning 1996:93 Statens jordbruksverks föreskrifter 2006:37

Regelverk för mjölkkvoter Förordning (EU) nr 1234/2007 Förordning (EG) nr 1788/2003 Förordning (EG) nr 595/2004 Regeringsförordningen 1999:1319 Ändringarna i regelverken för nationellt stöd finns beskrivna i bilaga 5.

Generella villkor för stödet Nationellt stöd lämnas, i enlighet med kommissionens beslut 2010/6050, för produktion av komjölk, slaktsvin, getter, smågrisar, ägg, potatis samt bär och grönsaker. Dessutom lämnas stöd för transport av komjölk. För slaktsvinsproduktion lämnas stöd för antal djur och för smågrisproduktion lämnas stöd per sugga. För getproduktion lämnas stöd för antal getter av honkön och för äggproduktion lämnas stöd för varje värphöna. För potatis-, bär- och grönsaksproduktion lämnas stöd för antal hektar. För transport och produktion av mjölk lämnas stöd för producerad respektive hämtad kg mjölk. För att berättiga till nationellt stöd måste jordbrukaren ha minst tre hektar jordbruksmark inom stödområdena. För att stödet ska betalas ut måste jordbruka­ rens totala nationella stödbelopp vara mer än 1 000 kronor. För stödet för potatis betalas inte stödbelopp som är under 500 kronor ut. 33


Utöver detta gäller särskilda villkor för de enskilda stödformerna, enligt nedan.

Stödvillkor för respektive produktionsform Produktion av komjölk Utöver de generella villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att mjölk­ producenten har minst två mjölkkor. Fram till och med april 2015 fanns dessutom ett krav på mjölkkvot. I bilaga 3, tabell 3-7 redovisas uppgifter om komjölksproduktion i stödområde 1-3. I tabell 3 och 5 redovisas det totala antalet företag som Sveriges officiella statistik fastställt i sina årliga undersökningar, samt det antal företag som fått nationellt stöd enligt Jordbruksverkets datasystem. Uppgifterna baseras på något skilda definitioner av företag och är därför inte helt jämförbara. Jordbruksverkets databas redovisar de företag som söker stöd och rapporterar mjölkleveranser. Sveriges officiella statistik har andra kriterier på företag. I denna räknas före­tagen vid ett tillfälle om året och företagen räknas samman om de har gemensam driftsledning. I slutet av bilaga 3 finns skillnaderna mellan de statistiska källorna beskrivna.

Transport av mjölk Stöd lämnas för den mängd komjölk som mejerier transporterat mellan produk­ tionsplats och uppsamlingscentrum eller platsen för första bearbetning. I bilaga 3, tabell 8-9 redovisas uppgifter om transport av mjölk i stödområde 1-3. Det finns en skillnad mellan mängden mjölk som lantbrukarna får produktions­ stöd för och den mängd mjölk som mejerierna för transportstöd för. Skillnaden beror sannolikt på att direktsåld mjölk ger rätt till produktionsstöd, men eftersom den inte hämtas av något mejeri ger den inte rätt till transportstöd.

Getproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att jordbrukaren måste ha minst fem getter per företag och år. Endast getter av honkön äldre än ett år, eller satts i avel, ger rätt till stöd. Getterna ska finas hos sökanden under minst två månader efter det att ansökan kommit in till länsstyrelsen. I bilaga 3, tabell 10-12, redovisas uppgifter om getproduktion i stödområde 1-3.

Slaktsvinsproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att slaktsvinen ska ha vistats inom ett och samma stödområde under minst tre månader. De får däremot transporteras till ett slakteri som ligger i ett annat stödområde eller utanför stödområdet. Stödet lämnas under förutsättning att köttet har godkänts vid besiktning enligt förordning (EG) 854/2004. Stöd lämnas endast till jordbruksföretag med minst 40 slaktsvin. I bilaga 3, tabell 13-15, redovisas uppgifter om slaktsvinsproduktion i stödområde 1-3.

34


Smågrisproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att jordbruksföretaget måste ha minst två suggor. För att berättiga till stöd ska suggorna dessutom hållas av den sökande under minst två månader räknat från den dag ansökan kommit in. I bilaga 3, tabell 16-18, redovisas uppgifter om smågrisproduktion i stödområde 1-3.

Äggproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att värphönorna ska vara högst 25 veckor gamla då de sätts in i produktion. Stödet lämnas endast en gång per värphöna. Dessutom lämnas stöd endast om antalet värphönor under ett kalenderår överstiger 1 000 stycken. I bilaga 3, tabell 19-21, redovisas uppgifter om äggproduktion i stödområde 1-3.

Bär- och grönsaksproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att jordbrukaren odlar bär och grönsaker på minst 0,3 hektar och att varje enskilt skifte inte är mindre än 0,1 hektar. Stöd lämnas för odling av alla sorters bär och grönsaker som odlas enligt lokalt erkända normer. I bilaga 3, tabell 22-24, redovisas uppgifter om bär- och grönsaksproduktion i stödområde 1-3.

Potatisproduktion Utöver de grundläggande villkoren för nationellt stöd finns också ett krav på att jordbrukaren odlar potatis på minst 0,5 hektar och att varje enskilt skifte inte är mindre än 0,1 hektar. I bilaga 3, tabell 25-27, redovisas uppgifter om potatisproduktion i stödområde 1-3.

Ansökan, kontroll och utbetalning av stödet Mjölkproduktion och transport av mjölk Nationellt stöd för mjölkproduktion och transport av mjölk handläggs, kontrolleras och beslutas av Jordbruksverket. Ansökan om stöd till mjölkproduktion och transport av mjölk lämnas en gång till Jordbruksverket och gäller så länge som villkoren för stödet uppfylls. Kontroll av att stödmottagarna uppfyller de grundläggandevillkor som gäller för stödet görs administrativt i utbetalningssystemet Ararat. Varje månad skickar mejerierna elektroniska invägningsrapporter till Jordbruks­ verket om producenters mjölkleveranser och stödområdestillhörighet. Dessa uppgifter kontrolleras mot gällande ansökan. Fram till och med april 2015 kontrollerades även uppgifterna mot giltig mjölkkvot. Utbetalning av stöd till mjölk­producenten sker alltid månaden efter mejeriernas inrapportering.

35


Jordbruksverket kontrollerar varje mejeris totala redovisning av inlevererad mjölk minst vart femte år. Vidare görs varje år kontroller på en procent av mjölk­ producenterna där man kontrollerar att mejeriernas rapportering stämmer mot tank­bilens avräkningskvitto. Avvikelsen i båda kontrollerna är noll procent. Vid direktförsäljning av mjölk rapporterar mjölkproducenten mängden såld mjölk till Jordbruksverket, senast den 14 maj. Jordbruksverket gör kontroller varje år på fem procent av dessa producenter. Den direktsålda mjölken är en liten del av det totala nationella stödet och aktuella gårdar levererar små volymer, ofta endast under en del av året. Vid kontroll bedöms om direktförsäljningens omfattning är rimlig i förhållande till antalet kor respektive leverans till uppköpare. Inga avvikelser i detta hänseende har konstaterats. Transportstöd till mejerier betalas ut med utgångspunkt från de invägnings­ rapporter som mejerierna redovisar. Jordbruksverket kontrollerade fram till och med april 2015 att mjölken hämtats hos producent med mjölkkvot innan stödet betalades ut.

Slaktsvins- och äggproduktion Nationellt stöd för slaktsvins- och äggproduktion handläggs, kontrolleras och beslutas av Jordbruksverket. Ansökan om stöd till slaktsvins- och äggproduktion lämnas en gång till Jord­bruks­verket och gäller så länge som villkoren för stödet uppfylls. Om ansökan lämnas senast den 1 april kan stöd lämnas för produktion från före­gående stödår. Kontroll av att stödmottagarna uppfyller de grundläggande villkor som gäller för stödet görs administrativt i utbetalningssystemet Ararat. Slakterierna rapporterar slaktade svin till Jordbruksverket och uppgifterna om levererade slaktsvin hämtas från Jordbruksverkets databas Regina. Kontroll görs även på att jordbrukaren är registrerad som slaktsvinsproducent på produktions­ platsnumret. Jordbruksverket kontrollerar genom administrativa kontroller att villkoren är uppfyllda. Utbetalning sker månaden efter redovisning från slakterier. Äggproducenterna skickar in kvitto på antal inköpta höns. Jordbruksverket kontrollerar kvittona och att producenten är registrerad som äggproducent. Utbetalning sker månaden efter redovisning från producenten.

Smågris-, get-, potatis- samt bär- och grönsaksproduktion Ansökan om stöd för smågris-, get-, potatis- samt bär- och grönsaksproduktion söks på SAM blankett eller i SAM internet. Tillsyn och kontroll görs av länssty­ relserna. Jordbruksverket ansvarar för samordningen av kontrollerna. För kontrol­ lerna har IAKS-systemet med dess tillhörande sanktionssystem tillämpats enligt SJVFS 2006:37. Länsstyrelsernas kontroller av stöden för smågris- och getproduktion visar på en ökad andel avvikelser år 2015 jämfört med 2014. De största avvikelserna under de fem år som rapporten täcker fanns år 2012, I bilaga 3, tabell 28 finns mer detaljer om avvikelserna. Kontroller av potatis- samt bär- och grönsaksproduktion visar på relativt stora avvikelser, där 2012 och 2015 har de lägsta avvikelserna. Det är dock

36


få sökande och kontrollunderlaget är därför litet. Varje kontroll med konstaterad avvikelse får därför stort genomslag i statistiken. Ett större kontrollunderlag, som tillexempel är möjligt för rikstäckande stöd­former, leder till en helt annan säker­ het i statistiken. I bilaga 3, tabell 29, finns mer detaljer om avvikelser vid kontroll för potatis, bär och grönsaker.

37


6.2 Bilaga 2 Karta stĂśdomrĂĽdesindelning

38


6.3 Bilaga 3 Tabeller över stödformernas och jordbrukets utveckling Tabeller Statistik har huvudsakligen hämtats ur Sveriges officiella statistik och stöd­systemets databaser. Stödnivå och utbetalt stöd Tabell 1.  Stödbelopp per stödområde för respektive produktionsgrupp. Dessa stödbelopp har varit desamma under perioden 2011-2015. Stödområde

1

2a

2b

3

Mjölk (öre/kg)

136

75

63

20

Transport (öre/kg)

4,3

3,9

3,9

3

Slaktsvin (kr/djur)

229

147

147

30

Värphöns (kr/höna)

14,45

11,70

11,70

1,90

Sugga (kr/sugga)

1 093

687

687

350

Get (kr/get)

508

430

430

430

Bär, grönsaker (kr/ha)

2 850

2 850

2 850

1 850

Potatis (kr/ha)

3 400

2 800

1 700

1 200

Tabell 2.  Produktion och utbetalt nationellt stöd (MSEK) i jämförelse med referensnivåerna Tabell 2a.  Produktion och transport av mjölk (ton) Ton

2011

2012

2013

2014

2015

Mjölk

377 946

384 415

385 967

392 118

388 240

Transport

381 305

385 522

385 119

391 403

387 662

Get

2 358

2 215

2 364

2 346

2 280

Total**

380 304

386 630

388 331

394 464

390 520

Ref. nivå

450 000

450 000

450 000

450 000

450 000

Källa: stödsystemets databaser

Tabell 2b.  Utbetalt stöd för mjölk (MSEK) MKR

2011

Mjölk

265,26

270,07

269,77

272,65

271,08

14,51

14,67

14,64

14,86

14,73

1,37

1,29

1,36

1,36

1,31

Total

281,14

286,03

285,77

288,87

287,12

Ref. nivå

295,67

295,67

295,67

295,67

295,67

Transport Get

2012

2013

2014

2015

Källa: stödsystemets databaser

Tabell 2c. Produktion av svin och fjäderfä (djurenheter) Djurenheter

2011

2012

2013

Slaktsvin Suggor Värphöns

8 507

7 257

1 146

1 090

2 329

1 992

Total

11 982

10 339

9 431

9 006

9 542

Ref. nivå

16 532

16 532

16 532

16 532

16 532

Källa: stödsystemets databaser

39

2014

2015

6 298

6 475

6 720

1 022

1 044

1 071

2 111

1 487

1 751


Tabell 2d.  Utbetalt stöd för svin och fjäderfä (MSEK) MKR

2011

2012

2013

2014

2015

Slaktsvin

11,28

9,5

8,08

8,36

8,70

2,25

2,11

1,97

2,08

2,15

Suggor Värphöns

2,38

2,14

2,26

1,69

1,75

Total

15,91

13,75

12,31

12,13

12,60

Ref. nivå

20,97

20,97

17,94

17,94

17,94

Källa: stödsystemets databaser

Tabell 2e.  Areal med stöd för bär, grönsaker och potatis (ha) Areal (ha)

2011

2012

2013

2014

2015

Bär, grönsaker

374

373

365

353

338

Ref. nivå

750

750

750

750

750

Potatis

-----

-----

1 726

1 566

1 511

Ref. nivå

-----

-----

2 910

2 910

2 910

Källa: stödsystemets databaser

Tabell 2f.  Utbetalt stöd för bär, grönsaker och potatis (MSEK) Mkr

2011

2012

2013

2014

2015

Bär, grönsaker

1,03

1,03

0,99

0,97

0,92

Ref. nivå

2,03

2,03

2,03

2,03

2,03

Potatis

-----

-----

3,81

3,48

3,26

Ref. nivå

-----

-----

5,7

5,7

5,7

Källa: stödsystemets databaser

Mjölksektorn, komjölk, transport av komjölk och getmjölk Mjölk Tabell 3.  Andel mjölkföretag med stöd jämfört med mjölkföretag i Sverige, 2011-2015 Stödområde

Antal stödföretag*

Antal kvotföretag i Sverige**

Stödföretags andel av kvotföretag i riket

Stödföretagens andel av mjölkproduktionen i riket

2011

999

5 260

19,0

13,26

2012

946

4 968

19,0

13,44

2013

886

4 668

19,0

13,46

2014

826

4 394

18,8

13,37

2015

795

4 161

19,1

13,29

*Källa: Stödsystemets databaser **Källa: Sveriges officiella statistik

40


Tabell 4. Antal mjölkkor i stödområdet, 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

Sverige

2011

4 876

23 065

11 515

8 217

47 673

346 495

2012

4 674

23 397

11 390

8 191

47 652

347 969

2013

4 600

23 364

11 378

8 039

47 381

344 021

2014

4 409

23 140

11 265

8 678

47 492

334 339

2015

4 625

24 344

9 146

8 352

46 467

338 379

Källa: Sveriges officiella statistik Tabell 5.  Antal företag med stöd för mjölkproduktion, leverans och direktsåld mjölk, 2011-2015 1

2a

2b

3

2011

Stödområde

126

510

189

174

999

1-3

2012

122

486

175

163

946

2013

115

455

170

146

886

2014

106

430

151

139

826

2015

100

408

151

136

795

Källa: Stödsystemets databaser Tabell 6.  Antal ton mjölk med stöd och antal ton producerad mjölk i Sverige, 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

Sverige*

2011

36 618

204 645

80 993

55 690

377 946

2 850 399

2012

38 141

205 948

83 065

57 262

384 415

2 861 173

2013

38 157

203 061

85 176

59 572

385 967

2 867 553

2014

38 644

203 660

86 936

62 878

392 118

2 932 400

2015

38 853

202 251

86 324

60 812

388 240

2 921 217

Källa: Stödsystemets databaser, leverans och direktförsåld mjölk, *Källa: Svensk mjölk (2011-2012), LRF Mjölk (2013-2015)

Tabell 7.  Mjölkproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

2011

49,76

153,48

50,95

11,06

265,26

2012

51,86

154,46

52,32

11,44

270,07

2013

51,89

152,30

53,66

11,91

269,77

2014

52,56

152,75

54,77

12,58

272,65

2015

52,84

151,69

54,38

12,16

271,08

Källa: Stödsystemets databaser

41


Transport Tabell 8.  Antal ton mjölk med transportstöd 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

2011

37 042

205 697

81 636

56 931

381 305

2012

38 151

206 375

83 208

57 788

385 522

2013

37 991

202 821

85 024

59 283

385 119

2014

38 390

203 622

86 857

62 534

391 403

2015

38 845

201 971

86 250

60 596

387 662

Källa: Stödsystemets databaser Tabell 9. Transportstöd för mjölk, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 1

2a

2b

3

2011

Stödområde

1,59

8,02

3,19

1,71

1-3

2012

1,64

8,05

3,25

1,73

14,67

2013

1,63

7,91

3,32

1,78

14,64

2014

1,65

7,94

3,39

1,88

14,86

2015

1,67

7,88

3,36

1,82

14,73

14,51

Källa: Stödsystemets databaser

Get Tabell 10.  Antal företag med stöd för getproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

31

50

22

103

2012

29

45

20

94

2013

33

46

22

101

2014

31

40

25

96

2015

27

37

26

90

Källa: Stödsystemets databaser Tabell 11.  Getproduktion, antal djur med stöd, 2011-2015 1

2

3

1-3

2011

Stödområde

1 267

1 266

414

2 947

2012

1 174

1 223

372

2 769

2013

1 269

1 189

497

2 955

2014

1 198

1 157

577

2 932

2015

1 048

1 132

670

2 850

Källa: Stödsystemets databaser

42


Tabell 12.  Getproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

0,64

0,54

0,18

1,37

2012

0,60

0,53

0,16

1,29

2013

0,64

0,51

0,21

1,36

2014

0,61

0,50

0,25

1,36

2015

0,53

0,49

0,29

1,31

Källa: Stödsystemets databaser

Svin och fjäderfä Svin Tabell 13.  Antal företag med stöd för slaktsvinsproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

2

40

9

51

2012

2

32

8

42

2013

3

28

8

39

2014

2

27

7

36

2015

3

24

6

33

3

1-3

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 14.  Antal slaktsvin med stöd, 2011-2015 Stödområde

1

2

2011

163

74 476

10 429

85 068

2012

134

62 388

10 050

72 572

2013

246

52 418

10 313

62 977

2014

156

54 553

10 036

64 745

2015

164

56 872

10 168

67 204

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 15.  Slaktsvinsproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde 2011

1

2

3

1-3

0,04

10,93

0,31

11,28

2012

0,03

9,17

0,30

9,50

2013

0,06

7,71

0,31

8,07

2014

0,04

8,02

0,30

8,36

2015

0,04

8,36

0,30

8,70

Källa: Stödsystemets databaser

43


Smågris Tabell 16. Antal företag med stöd för smågrisproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2011

3

2012

5

2013

4

2014

3

2015

7

2

3

1-3

33

9

45

28

9

42

29

7

40

29

8

40

37

7

51

3

1-3

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 17.  Smågrisproduktion, antal djur med stöd, 2011-2015 Stödområde

1

2

2011

15

3 031

427

3 473

2012

15

2 819

437

3 271

2013

11

2 639

415

3 065

2014

7

2 888

268

3 163

2015

37

2 923

285

3 245

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 18.  Smågrisproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 1

2

3

1-3

2011

Stödområde

0,02

2,08

0,15

2,25

2012

0,02

1,94

0,15

2,11

2013

0,01

1,81

0,15

1,97

2014

0,01

1,98

0,09

2,08

2015

0,04

2,01

0,10

2,15

Källa: Stödsystemets databaser

Ägg Tabell 19.  Antal företag med stöd för äggproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

1

10

3

14

2012

1

11

2

14

2013

1

10

2

13

2014

1

10

2

13

2015

1

8

2

11

Källa: Stödsystemets databaser

44


Tabell 20.  Äggproduktion, antal djur med stöd, 2011-2015 Stödområde 2011

1

2

3

1-3

Sverige*

38 177

148 612

46 071

232 860

6 376 041

2012

15 850

159 844

23 500

199 194

6 735 325

2013

26 788

155 842

28 474

211 104

6 873 650

2014

18 800

119 235

10 653

148 688

6 549 379

2015

19 900

119 331

35 917

175 148

7 571 087

Källa: Stödsystemets databaser *Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 21.  Äggproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde

1

2a

3

1-3

2011

0,55

1,74

0,09

2,38

2012

0,23

1,87

0,04

2,14

2013

0,39

1,82

0,05

2,26

2014

0,27

1,40

0,02

1,69

2015

0,29

1,40

0,07

1,75

Källa: Stödsystemets databaser

Bär och grönsaker Tabell 22.  Antal företag med stöd för bär- och grönsaksproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

12

80

6

98

2012

14

81

8

103

2013

13

75

9

97

2014

12

73

10

95

2015

15

69

10

94

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 23.  Bär- och grönsaksproduktion, areal med stöd (ha), 2011-2015 Stödområde

1

2011

71,0

268,6

2

2012

71,3

274,9

27,0

373,2

2013

71,9

257,9

35,0

364,8

2014

64,6

250,1

38,0

352,6

2015

55,0

239,7

43,4

338,2

Källa: Stödsystemets databaser

45

3

1-3

34,7

374,3


Tabell 24.  Bär- och grönsaksproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

0,20

0,77

0,06

1,03

2012

0,20

0,78

0,05

1,03

2013

0,20

0,73

0,06

0,99

2014

0,18

0,71

0,07

0,97

2015

0,16

0,68

0,08

0,92

Källa: Stödsystemets databaser

Potatis Tabell 25.   Antal företag med stöd för potatisproduktion, 2011-2015 Stödområde

1

2

3

1-3

2011

33

148

51

231

Tot. 1-3 758

Sverige* 3 819

2012

29

125

51

205

700

3 466

2013

30

120

47

197

712

3 334

2014

26

114

42

182

657

3 206

2015

23

109

43

175

640

3 159

Källa: Stödsystemets databaser *Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 26.  Potatisproduktion, areal med stöd (ha), 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

2011

213

881

223

591

1 908

2012

203

784

223

567

1 777

2013

193

757

214

562

1 726

2014

181

685

205

494

1 566

2015

180

590

228

512

1 511

3

1-3

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 27.  Potatisproduktion, utbetalt stöd (MSEK), 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

2011

0,69

2,45

0,38

0,71

4,23

2012

0,68

2,20

0,38

0,71

3,97

2013

0,66

2,12

0,36

0,67

3,81

2014

0,62

1,92

0,35

0,59

3,48

2015

0,60

1,65

0,39

0,62

3,26

Källa: Stödsystemets databaser

46


Avvikelser Tabell 28.  Avvikelser vid kontroll av suggor och getter åren 2011-2015 Avvikelse, lantbrukare Antal lantbrukare med avvikelser

Avvikelse, djur

Procent av alla kontrollerade lantbrukare

Antal djur med avvikelser

Procent av alla kontrollerade djur

2011

3

14,3

24

4,4

2012

7

35,0

29

4,3

2013

5

33,3

51

4,9

2014

2

12,5

5

0,7

2015

5

25,0

31

14,9

Källa: Stödsystemets databaser

Tabell 29.  Avvikelser vid kontroll av bär, grönsaker och potatis åren 2011-2015 Avvikelse, lantbrukare Antal lantbrukare med arealavvikelser

Avvikelse, areal

Procent av alla kontrollerade lantbrukare

Anmäld areal (ha)

Areal med villkorsfel (ha)

Procent av kontrollerad areal med villkorsfel

2011

19

55,9%

171,18

26,36

15,4

2012

19

50,0%

333,65

9,99

3,0

2013

19

61,3%

202,08

12,45

6,4

2014

20

58,8%

275,17

16,99

6,5

2015

20

52,6%

303,99

12,10

4,0

Källa: Stödsystemets databaser

Övrigt utbetalt stöd till området Tabell 30.  Kompensationsstöd och miljöersättning för vallodling, totalt utbetalt i stödområde 1-3 (MSEK), 2011-2015 Stödområde

Kompensationsstöd

Vallodling

Nationellt stöd

Summa

2011

307,01

295,44

301,50

903,95

2012

312,83

297,13

297,87

906,71

2013

301,95

293,62

301,53

897,10

2014

299,36

287,65

304,88

891,89

2015

617**

32,46*

303,90

953,36

Källa: Stödsystemets databaser *Miljöersättningen för vallodling ingår i Landsbygdsprogrammet. I Landsbygdsprogram 2014-2020 som började gälla från och med 2015 så går miljöersättningen för vallodling endast att söka i områden som ligger utanför området med kompensationsstöd. Därmed kommer utbetalningarna för miljöersättning för vallodling i området med nationellt stöd att minska för att sedan helt försvinna år 2018 när de sista pågående åtaganden från programperiod 2007-2013 har avslutats. ** Detta är endast en prognos, inte faktiska utbetalningar. Prognosen är baserad på de delutbetalningar som har genomförts.

47


Jordbruksstatistik Sverige Tabell 31.  Antal jordbruksföretag i stödområdet och hela landet, 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

Sverige

2011

1 694

4 248

2012

1 638

4 153

3 030

2 973

11 945

69 470

2 916

2 904

11 611

68 155

2013

1 583

4 080

2014

1 534

4 039

2 925

2 874

11 462

67 146

2 843

2 797

11 213

65 867

2015

1 499

4 283

2 431

2 725

10 938

64 582

Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 32.  Jordbruksareal (ha), stödområdet och hela landet, 2011-2015 Stödområde 2011

1

2a

2b

3

1-3

Sverige

35 684

133 353

83 107

78 021

330 165

3 065 787

2012

35 030

131 912

81 337

76 547

324 826

3 048 848

2013

35 725

131 897

81 173

76 636

325 431

3 047 430

2014

34 288

130 923

80 742

75 649

321 602

3 032 202

2015

35 035

142 486

68 794

76 566

322 881

3 039 896

Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 33.  Spannmålsareal (ha), stödområdet och hela landet, 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

Sverige

2011

859

15 672

9 662

12 619

38 812

992 764

2012

662

14 690

9 923

12 828

38 103

1 000 242

2013

791

15 643

9 820

11 997

38 251

984 490

2014

680

15 970

10 235

12 531

39 416

1 034 375

2015

579

14 305

8 544

12 689

36 117

1 051 208

Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 34.  Vallareal (ha), stödområdet och hela landet, 2011-2015 1

2a

2b

3

2011

Stödområde

21 570

94 610

61 251

50 423

1-3 227 854

Sverige 1 139 695

2012

21 509

93 758

60 463

49 594

225 324

1 121 769

2013

21 585

93 822

61 212

50 275

226 894

1 124 505

2014

21 170

93 005

60 455

49 698

224 328

1 109 942

2015

20 155

98 259

49 959

47 793

216 166

1 075 821

Källa: Sveriges officiella statistik

Tabell 35.  Betesmarksareal (ha), stödområdet och hela landet, 2011-2015 Stödområde

1

2a

2b

3

1-3

Sverige

2011

10 231

10 240

6 459

8 226

35 156

446 902

2012

9 996

9 921

5 435

7 433

32 785

440 574

2013

10 923

10 402

5 365

7 887

34 576

442 897

2014

10 013

10 362

5 211

6 880

32 466

435 675

2015

11 241

11 568

3 914

7 824

34 547

449 843

Källa: Sveriges officiella statistik

48


6.4 Bilaga 4 Mjölkföretagens geografiska spridning i stödområde 1-3 i förhållande till produktionsförutsättningar (tidsåtgång för att bruka en hektar)

49


6.5 Bilaga 5 Ändringar i kommissionsbeslut K(2010) 6050 Beslut C(2013) 8554 Kommissionens beslut nr 2013/8554 av den 5 december 2013 om ändring av beslut 2010/6050 om ett system för långsiktigt stöd på nationell nivå till jord­bruket i nordliga områden i Sverige. Beslutet ska tillämpas från och med den 1 november 2013. Beslutet innebär att stöd till potatisproduktion får betalas ut en gång per år. Det ledde till att referensnivåerna justerades eftersom den samman­ lagda referensstödnivån fortfarande är 318,67 miljoner kronor. Det beslutades även att rapportering av antal produktionsfaktorer inte behöver göras längre.

Beslut K(2010) 6050 Kommissionens beslut nr 2010/6050 av den 8 september 2010 om ett system för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i nordliga områden i Sverige. Det upphäver det tidigare gällande beslutet 96/228/EG och gäller retroaktivt från och med 1 juli 2010. Beslutet innebär att flera produktionsgrenar får en gemensam referensnivå och att referensnivåerna per stödområde tas bort. Det anger därför endast den maximala genomsnittliga stödnivån. Sverige får besluta vilket stödbelopp som gäller inom respektive stödområde. Grundförutsättningen för nationella stödet är att produktionen i stödområdet ska behållas men inte stiga till en högre nivå än den låg på vid Sveriges anslutning till EU. För komjölk- samt bär och grönsaksproduktion är referensperioden år 1994, för både kvantitet och stödnivå. För övrig produktion är referensperioden år 1993. Kommissionen anger i beslutet den maximalt tillåtna genomsnittliga stödnivån.

Ändringar i regeringsförordning 1996:93 Ändring 2015:269 Ändringen innebar • en anpassning till borttagandet av systemet för mjölkkvoter, • att det inte längre är ett villkor för stöd att stödmottagaren godtar sanktionsåtgärder, • en omformulering av samordningen av kontroller inom nationella stödet och den gemensamma jordbrukspolitiken, • att en ny paragraf infördes där det framgår att Jordbruksverket tar fram under­ lag till rapportering, och när underlaget senast ska lämnas till regeringen.

Ändring 2010:1152 Ändringen innebar • att stödnivåerna för mjölk-, smågris-, slaktsvin- och äggproduktion höjdes. • att Jordbruksverket ska föreskriva om vilka bär och grönsaker som berättigar till stöd. Detta reglerades tidigare i förordningen till ett begränsat antal bär och grönsaker.

50


• att den övre gräns för antalet suggor och slaktsvin som stöd lämnas för togs bort. • att hänvisningar sker till den nya EG-förordningen 1122/2009 istället för EG-förordningen 796/2004.

Ändring 2009:84 Ändringen innebar en uppdatering med anledning av nya EG-förordningar som styr kontroll och sanktionsåtgärder. Ändring 2008:29 Ändringen har en retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2007 och innebär: • Stöd kan lämnas till personer med statlig ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. • Gränsen för minsta utbetalningsbelopp höjs från 500 kronor till 1000 kronor. Ändringarna gjordes för att anpassas till de ändringar som gjordes för kompen­ sationsbidraget, ett annat stöd som lämnades för jordbruksproduktion i mindre gynnade områden.

Ändring 2006:841 Ändringen berör stödet för slaktsvinsproduktion. Kommissionsbeslut 854/2004/ EG ersätter livsmedelslagen (1971:287) för vilka regler som gäller för att köttet ska godkännas vid besiktning. Ändring 2005:24 Ändringen innebar: • att ett antal församlingar ändrade stödområdestillhörighet från 2b till 2a, • att nationellt stöd för mjölkproduktion från och med den 1 januari 2006 bara lämnas för den mjölk producenten har leverans- eller direktförsäljningskvot för.

Ändring 2004:287 Ändringen innebar: • ett förtydligande om att stöd inte lämnas till personer med statlig ålders­ pension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. • Vidare antogs ändringar i vissa stödnivåer samt att det nationella stödet inte längre får beviljas på grundval av den producerade mängden med undantag för det stöd som beviljas inom sektorn för komjölk. Dessa ändringar har beskrivits utförligare i rapporten om utfallet av det nationella stödet 2003 eftersom de infördes med verkan att gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2003.

Ändring 2001:158 Ändringen innebar ett förtydligande om stöd inte lämnas till personer med ålders­ pension eller hel förtidspension.

51


Ändringar i Staten jordbruksverks föreskrifter om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige Ändring 2011:9 Ändringen innebar att begränsningen togs bort för vilka bär och grönsaker stöd lämnas för. Nu lämnas stöd till alla bär och grönsaker. Dessutom gjordes redaktionella ändringar orsakade av förordningsändringen 2010:1152. Ändring 2008:23 Ändringen innebar att onödiga krav på rapporteringsskyldighet togs bort. Dessutom gjordes redaktionella ändringar. Ny föreskrift 2006:37 Den nya föreskriften innebar • att den nya föreskriften 2006:37 ersatte den gamla 1996:54 som togs bort av redaktionella skäl. 10 år efter införandet fanns det i föreskriften ett antal upphävda paragrafer som kunde tas bort. • en sänkning av stödbeloppen för stödet för äggproduktion i stödområde 2 och 3. Referensnivån hade under några år överskridits i dessa områden.

Ändring 2005:43 Ändringen innebar en rad redaktionella ändringar samt en anpassning av föreskriften mot regelverket om kontroll och sanktion (IAKS-regelverket). Ändring 2002:91 Ändringen innebar att vändtegar upp till en viss bredd får ingå i arealen som ger rätt till stöd. Dessutom gjordes redaktionella ändringar. Ändring 2002:9 Ändringen innebar en höjning av stödnivån för stödet för äggproduktion i stödområde 1 och 2. Ändring 2001:1 Ändringen genom 2001:1 föranleddes av att en särskild ansökningsblankett krävdes för det nationella stöd som fram till dess hade anmälts i blanketten för SAM-ansökan. Ändringen behövdes eftersom att reglerna om ansökan av det nationella stöd som fram till dess hade anmälts i blanketten för SAM-ansökan flyttades till en särskild ansökansföreskrift.

52


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-16/13-SE • RA16:13

ra16_13  

This is the description

ra16_13  

This is the description