Issuu on Google+

Marknadsöversikt 2013

Ägg

• Sveriges äggproduktion ökade med fem procent 2012. • Överproduktion i äggsektorn de senaste åren har lett till låg lönsamhet. • Inom EU väntas ökad produktion av ägg leda till fortsatta prissänkningar.

Rapport 2013:34

1


Marknadsöversikt 2013 Ägg Rapporten beskriver och analyserar marknaden för ägg. Den redogör för produktion, konsumtion, handel och priser, och beskriver också huvuddragen i de regler som gäller för sektorn. Rapporten inleds med en diskussion kring hur en del förutsättningar för sektorn kan ändras de kommande åren. Marknadsöversikter för ägg ges ut med mellan två och tre års mellanrum. Närmast föregående marknadsöversikt kom 2011 och var då sammanslagen med fågelkött. Två gånger per år har jordbruksverket marknadsråd med äggbranschen. Inför dessa möten görs statistiksammanställningar som kan hittas på jordbruksverkets hemsida (se publikationer inom samma område i slutet av denna rapport).

Enheten för handel och marknad 2013-12-19 Författare Jonathan Lukkarinen Åsa Lannhard Öberg Foto K. Olgica (sxc.hu)


Sammanfattning Sverige är nästan självförsörjande på ägg och produktionen ökar dessutom. Främst ökar äggproduktionen i ekologiska och frigående system. Det är större gårdar som ökar i antal medan de små gårdarna blir färre. Under vissa perioder har det uppstått överproduktion i landet vilket har pressat avräkningspriserna nedåt. Produktionskostnaderna har däremot ökat vilket har sänkt lönsamheten hos producenterna. Sverige har flera särregler för värphöns och flera stora butikskedjor har slutat ha ägg från inredda burar i sitt sortiment vilket också har påverkat lönsamheten negativt. EU har haft överproduktion i flera år och produktionen väntas öka ännu mer. Detta kommer troligen att leda till fortsatta prissänkningar. Priserna steg tillfälligt då EU ställde om från äldre bursystem till inredda burar vilket ledde till att utbudet på ägg minskade. Efter att de stora producentländerna har genomfört omställningen har dock priserna sjunkit igen. Flera länder har svårt att exportera hela ägg med skal till Sverige på grund av att äggen måste ha intyg om salmonellafrihet. Både importen och exporten består främst av äggprodukter som äggpulver och ägg som ingår i bearbetade livsmedel. Sveriges ägghandel sker nästan uteslutande med andra EU-länder och har ökat kraftigt sedan EU-inträdet. Ägg handlas främst lokalt över korta avstånd, men äggprodukter som är mer hållbara handlas över hela världen. Utvecklingsländerna väntas driva efterfrågan på flera äggprodukter de kommande åren i takt med ekonomisk tillväxt och ändrade kostvanor.


Executive summary Sweden is almost self-sufficient in eggs and the production of eggs is growing. It is mainly free-range and ecological production systems that increase. Large farms are increasing in number while smaller farms are getting fewer. From time to time there has been overproduction of eggs in Sweden. This has driven the producer prices downward. Meanwhile producer costs have been rising, lowering the profitability for egg producers. Sweden has several national regulations for keeping laying hens, which combined with the fact that several retail chains no longer sells eggs from enriched cages also affects profitability negatively. EU has had an overproduction for several years, and production is expected to continue growing, driving prices down even more. The prices were rising temporarily while EU producers were replacing older cages with newer enriched ones. When the large producer countries had completed their transitions, prices started to drop again. Export of shell eggs to Sweden is difficult for many countries because the eggs have to be certified to be free from salmonella. Both the imports and exports consist mainly of egg products such as egg powder and eggs as ingredients in processed foods. Sweden trades eggs almost exclusively with other EU member states, and this trade has increased dramatically since the EU accession. Egg trade takes place mainly over short distances, but more durable egg products are traded globally. Developing countries are expected to be driving demand for several egg products in the coming years, as they experience economic growth and diet changes.


Innehåll 1 Aktuella händelser................................................................................ 1 1.1 Händelser de senaste åren........................................................................................... 1 1.1.1 Förbud mot oinredda burar........................................................................... 1 1.1.2 Produktionsöverskott på ägg........................................................................ 1 1.1.3 Fusk med importerade ägg............................................................................ 1 1.1.4 Bäst-före-datum hos ägg missvisande....................................................... 1 1.1.5 Offentlig upphandling gynnar importerade ägg................................... 2 1.1.6 Ny branschorganisation bildad.................................................................... 2 1.2 Framåtblick........................................................................................................................ 2 1.2.1 Ökande konsumtion av ägg i utvecklingsländer................................... 2 1.2.2 EU:s nya jordbrukspolitik................................................................................ 3 1.2.3 Nya bursystem införs........................................................................................ 3 1.2.4 Moderna förpackningslösningar.................................................................. 3 1.2.5 Frihandelsavtal med USA................................................................................ 3

2 Analys av marknaden för ägg........................................................... 4 3 Den svenska marknaden.................................................................... 6 3.1 Sveriges produktion och strukturutveckling......................................................... 6 3.2 Sveriges konsumtion...................................................................................................... 9 3.3 Sveriges handel..............................................................................................................11 3.3.1 Svensk export av ägg.....................................................................................11 3.3.2 Svensk import av ägg.....................................................................................13 3.4 Priser i Sverige................................................................................................................14 3.5 Ekologisk produktion...................................................................................................17 3.6 Svenska regler.................................................................................................................17

4 EU-marknaden.....................................................................................19 4.1 Produktion i EU...............................................................................................................19 4.2 Konsumtion i EU............................................................................................................20 4.3 EU:s handel......................................................................................................................20 4.4 EU:s priser i packeriled.................................................................................................21 4.5 Strukturutveckling inom EU......................................................................................22 4.6 Märkningsregler.............................................................................................................23

5 Världsmarknaden................................................................................25 5.1 Global produktion av ägg...........................................................................................25 5.2 Global konsumtion av ägg.........................................................................................25 5.3 Världshandeln med ägg..............................................................................................26 5.4 Priser...................................................................................................................................28

6 Jordbrukspolitiken..............................................................................29 6.1 WTO....................................................................................................................................29 6.2 EU:s jordbrukspolitik....................................................................................................30 6.2.1 EU:s marknadsordning...................................................................................30 6.2.2 Andra EU-stöd...................................................................................................32 6.3 Svenska stöd...................................................................................................................33


1 Aktuella händelser 1.1 Händelser de senaste åren 1.1.1 Förbud mot oinredda burar EU-kommissionen beslöt 1999 att alla värphöns skulle ha tillgång till sandbad och sittpinne i burarna. Oinredda burar skulle fasas ut fram till den första januari 2012 då förbud mot oinredda burar trädde i kraft. Trots den långa tidsfristen beräknades nästan 16 procent av värphönsen inhysas i olagliga burar efter årsskiftet 2011/2012. Problemet förvärrades av att det blev brist på inredda burar eftersom en stor mängd producenter ville byta produktionssystem samtidigt. Under en tid diskuterades om tidsfristen skulle förlängas, eller om ägg som producerats i olagliga burar skulle få fortsätta säljas endast till livsmedelsindustrin. Flera länder, däribland Sverige, riktade dock kritik mot dessa lösningsförslag och i slutet av januari 2012 inledde EU-kommissionen rättsliga åtgärder mot de länder som inte ställt om.

1.1.2 Produktionsöverskott på ägg Den svenska äggproduktionen har ökat sedan 2008 och under senare år har ett produktionsöverskott av ägg uppstått. EU har länge producerat något mer än den egna förbrukningen, medan Sverige har legat något under. På EU-marknaden ökade produktionen av konsumtionsägg kraftigt efter att de stora producentländerna till sist ställde om till inredda burar. Priserna föll vilket tillsammans med höga foderpriser har lett till att lönsamheten försämrats de senaste åren. Överproduktionen kan leda till ytterligare försämrad lönsamhet, vilket kan slå ut de sämst rustade producenterna.

1.1.3 Fusk med importerade ägg Under 2013 upptäcktes ägg med salmonella i svenska butiker. Äggen hade importerats från Lettland med veterinärintyg om salmonellafrihet. Försändelsen kontrollerades i laboratorium och visade positivt för en salmonellatyp som kan orsaka svår magsjuka hos människor. Importen av färska skalägg ökar och en förutsättning för att ägg som säljs i Sverige fortsatt ska vara fria från salmonella är att kontrollerna i avsändarländerna fungerar. Annars riskerar fler människor att drabbas av salmonella i framtiden. En annan typ av felaktig märkning har upptäckts på ägg importerade från Finland och Lettland. Äggen var producerade i bursystem men märkta som svenska ägg från ekologiska och frigående system. Myndigheterna i avsändarländerna har kontaktats och importen har hittills inte behövt stoppas.

1.1.4 Bäst-före-datum hos ägg missvisande Matsvinn var en viktig fråga under 2012. Ägg måste enligt EU-bestämmelser märkas med 28 dagars bäst-före-datum trots att de håller längre än så om de förvaras i kylskåp. Bäst-före-datumet anger egentligen hållbarheten i rums­ temperatur. Därför slängs stora mängder ägg trots att de inte blivit dåliga. Livsmedelsverket har i flera år arbetat för att EU-kommissionen ska ändra regelverket

1


för äggmärkningen. Ingen lösning som fungerar för hela EU har dock hittats. Ett problem är att ägg förvaras i rumstemperatur i många EU-länder.

1.1.5 Offentlig upphandling gynnar importerade ägg Ett hett debattämne under både 2011 och 2012 var offentlig upphandling av mat. Den mat som serveras i offentlig sektor upphandlas ofta enbart med hänsyn till priset – vilket gynnar importerad mat som produceras med lägre djurskyddskrav än de svenska. Pannkakor och liknande som serveras i den offentliga sektorn innehåller således ofta ägg som producerats utomlands. Eftersom den offentliga sektorn är en viktig avsättningsmarknad framfördes från flera håll att upphandlingskraven borde utformas så att svenska leverantörer hade en chans att konkurrera. EU tillåter dock inte att upphandlingar utformas för att köpa varor specifikt från ett land. Upphandlingen får istället ange motiverade och kontrollerbara djurskyddskrav så att även leverantörer i andra länder har en chans att uppfylla dem. För ägg går det till exempel att ställa krav på att värphönsen inte ska ha näbbtrimmats. Näbbtrimning är förbjudet i Sverige och får inte ske rutinmässigt inom EU, men förekommer ändå i flera medlemsstater. Två kommuner, Sigtuna och Rättvik, har genomfört upphandlingar med djurskyddskrav. Upphandlingarna blev prövade i domstol då leverantörer ansåg att det var otillåtet att ställa krav som endast svenska producenter kunde uppfylla. Utfallen var inte helt entydiga men pekar ändå mot att kommunerna har möjlighet att ställa motiverade djurskyddskrav som går längre än EU:s lagstiftning. Ansvaret för att den svenska offentliga sektorn kan köpa svenskproducerade produkter ligger alltså på kommunerna och deras upphandlingskriterier.

1.1.6 Ny branschorganisation bildad En branschorganisation kallad Moderna Ägg bildades 2012 vid sidan av Svenska Ägg för att främja handeln med ägg från höns i inredda burar. Organisationens medlemmar anser att den rådande bilden av inhysningssystemen är missvisande och att burhöns har bättre hygienförhållanden och mår bättre. Dessutom anser organisationen att svenska butiker behöver kunna erbjuda lågprisägg eftersom utländska aktörer annars kommer ta detta marknadssegment. Djurens Rätt och Djurskydd Sverige, som bland annat verkar för att butiker inte ska sälja ägg från värphöns i burar, hävdar att Moderna Äggs hälsopåstående är felaktigt och att Sverige bör vara föregångsland vad gäller inhysning, även om det innebär att importen kommer att öka.

1.2 Framåtblick 1.2.1 Ökande konsumtion av ägg i utvecklingsländer OECD och FAO räknar i sin Outlook för 2013-2022 med att konsumtionen av protein kommer att öka kraftigt i utvecklingsländerna och i de minst utvecklade länderna (MUL). Konsumtionen av ägg i MUL väntas öka med 50 procent till 2022 jämfört med snittkonsumtionen 2010-2012. Ägg väntas därmed vara den proteinkälla vars konsumtion ökar snabbast i MUL procentuellt sett. I utvecklingsländerna väntas äggkonsumtionen öka med 32 procent, näst störst ökning bland proteinkällorna efter mjölk och mjölkprodukter. I de utvecklade länderna väntas

2


äggkonsumtionen däremot vara en av de proteinkällor som ökar minst, endast nio procent fram till 2022.

1.2.2 EU:s nya jordbrukspolitik EU:s gemensamma jordbrukspolitik förnyas från 2014. Inga större ändringar sker specifikt för äggproducenter. Ett nytt stöd för unga jordbrukare införs. Gårdsstödet kommer att genomgå förändringar, bland annat genom att ställa högre miljökrav vilket kan påverka äggproducenter som odlar eget foder. Från 2015 kommer gårdsstödet minskas något för stödmottagare över 150 000 euro.

1.2.3 Nya bursystem införs Nya storbursystem testades framgångsrikt i EU under 2012 och 2013. Bursystemet kan ses som en hybrid mellan inredd bur och frigående system i flervåningsplan. Mellan 50 och 60 höns hålls i varje bur som är billigare samt har bättre utfodring och belysning jämfört med vanliga inredda burar. Dessa inhysningssystem väntas bli vanligt förekommande framöver i andra EU-länder. I Sverige är storburar inte tillåtna på grund av att det svenska regelverket anger att burar högst får rymma 16 höns. Det kan dock bli möjligt att inhysa fler höns per bur framöver. Ett domslut under 2013 fastslog dock att det inte finns vetenskaplig grund för att begränsa burar till 16 höns. Djurskyddsregler ska vara vetenskapligt motiverade, och domstolen ansåg inte att det fanns tillräcklig grund för regeln. Studier av storburarna pekar på förbättrad djurhälsa jämfört med traditionella inredda burar. Dessa studier kan dock inte användas rakt av på Sverige. De svenska förutsättningarna skiljer sig jämfört med andra EU-länder, till exempel har Sverige förbud mot näbbtrimning.

1.2.4 Moderna förpackningslösningar Nya konsumentförpackningstyper som består av platta kartongstycken med hål prövas inom EU. Dessa är tänkta att ersätta de formade äggkartongerna, som är en över 60 år gammal uppfinning. De nya förpackningarna är billigare, enklare att tillverka, kan anpassas till olika äggstorlekar och är lättare att återvinna. De har också fördelen att äggen är synliga utan att något lock behöver öppnas. Tidigare har även plastförpackningar använts men dessa medför ökad risk för mögel.

1.2.5 Frihandelsavtal med USA Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan USA och EU startade i somras. Sverige importerar äggpulver och flytande äggula från USA och denna import skulle kunna öka om tullarna försvinner. Importtullarna från USA varierar för olika äggprodukter. Under 2013 var importtullarna inom kvot 2,69 kr per kg flytande äggula, 6,18 kr per kg torkad äggula och 5,97 kr per kg torkad äggvita. Tullarna utgör betydande delar av importpriset, så USA:s konkurrenskraft på EU-marknaden skulle stärkas markant av ett frihandelsavtal. Tidsramen för förhandlingarna om handelsavtalet är satt till ett och ett halvt år, men bedöms ta betydligt längre tid än så att förhandla färdigt och godkänna. En eventuell importpåverkan ligger därför långt fram i tiden. Förhandlingarna är inledningsvis fokuserade på SPSåtgärder och omgärdade av hög sekretess, så den information som delges medlemsstaterna kommer vara begränsad. Det som är känt är bland annat att USA inte vill ha med djurskydd och miljö i SPS-förhandlingarna, samt att EU inte vill diskutera enskilda SPS-ärenden så länge BSE-krisen inte är löst. 3


2 Analys av marknaden för ägg Lönsamheten inom äggsektorn i Sverige har minskat de senaste åren. Det finns en överproduktion av ägg som enligt producentrådet delvis beror på bristande samordning och produktionsplanering. En annan anledning är att många producenter byggt om från enplanssystem till flervåningssystem. Produktionen ökar och minskar i cykler som inte är helt matchade med efterfrågan. Det finns dock inga enkla lösningar, statistiken som finns för kläckning är för närvarande bristfällig och verksamheten är svårstyrd. I Sverige ökar fortfarande antalet värphöns. Endast större värphönsgårdar ökar dock i antal medan gårdar med få höns har minskat i flera år. Motsvarande strukturomvandling sker i hela jordbrukssektorn och även i andra näringar. Statistiken visar dock inte hela bilden eftersom de storleksgränser som är satta är extremt små i sammanhanget. För värphöns är det inte ovanligt att ha hundra tusen fåglar på en gård medan det största intervallet i statistiken är fler än 5 000 djur. Lönsamheten är låg för många äggproducenter, samtidigt som det finns investeringsbehov i sektorn. Avräkningspriserna på ägg har under 2013 varit mycket låga i förhållande till priserna på foder och unghönor. Svenska producenter bytte tidigt till inredda burar, som i många fall börjar bli slitna. Överproduktionen leder troligen till att de lägre priserna tvingar ut de minst lönsamma producenterna. EUkommissionen räknar också med sjunkande foderpriser framöver vilket på sikt väntas förbättra lönsamheten något. Äggpriserna började stiga kraftigt inom EU i början 2012 inför att förbudet mot oinredda burar skulle träda i kraft. Producenterna tvingades antingen bygga om eller lägga ned. EU:s kraftiga prisrörelser för ägg slog inte igenom i Sverige, däremot steg den svenska exporten kraftigt under 2010 och 2011. Sverige hade fasat ut de oinredda burarna redan 2004 och berördes därför inte av prisstegringen. Från början hade Sverige beslutat att utfasningen skulle vara klar 1999. Det enda inhysningssystem som då var godkänt var frigående envåningssystem. 1997 bestämdes att även inredda burar skulle tillåtas, men eftersom dessa först måste testas och godkännas gavs dispenser på utfasningen av oinredda burar fram till 2003. Vid denna tidpunkt rådde underkapacitet hos tillverkarna av inredda burar och det var därför möjligt att få förlängd dispens fram till januari 2004. Några producenter bestred dessutom lagändringen rättsligt och behöll sina oinredda burar i flera år medan rättsprocessen pågick. Under delar av 2012 och 2013 har EU:s priser sjunkit igen, men ligger fortfarande långt över de prisnivåer som rådde före oinredda burar förbjöds. I Sverige har främst kapaciteten i ekologiska produktionssystem och system med frigående höns ökat de senaste åren. Åsikterna går isär om varför plasterna ökar inom ekologiska och frigående produktionssystem medan antalet platser i inredda burar har börjat minska. Djurrättsorganisationer har verkat för att de stora butikskedjorna ska sluta sälja ägg från höns i inredda burar, vilket vissa anser vara den största anledningen. Andra anser att det är efterfrågan som styr, eftersom äggen från värphöns i inredda burar inte försvinner utan flyttas till lågpriskedjorna. Någon liknande utveckling där stora butikskedjor plockar bort ägg från vissa produktionssystem finns dock inte i övriga EU. Många producenter anser att det inte är enkelt att rangordna produktionssystemen ur djurvälfärdssynpunkt, utan att alla

4


system har sina för- och nackdelar. Till exempel kan spolmask vara vanligare hos höns i frigående system, medan höns i inredda burar rör sig mindre och därmed riskerar att utveckla svagare skelett. Sverige är nästan självförsörjande på ägg, vilket är unikt i den svenska animaliesektorn. Anledningen till den höga självförsörjningsgraden är att den svenska äggproduktionen delvis är skyddad från utländsk konkurrens genom att ägg som säljs i Sverige måste garanteras salmonellafrihet. För ägg som importeras från andra länder än Danmark, Finland och Norge och som ska gå till humankonsumtion krävs intyg som garanterar salmonellafrihet. Anläggningar i tredje länder måste dessutom vara godkända av EU-kommissionen eller av mottagarlandet för att kunna exportera till EU. Bara norska, finska och danska ägganläggningar samt ett fåtal anläggningar i andra länder når upp till kraven för att kunna garantera salmonellafrihet. Det finns indikationer på att utländska exportörer av konsumtionsägg försöker komma in på den svenska marknaden, och det finns butikskedjor i Sverige som är intresserade, men att kunna garantera salmonellafrihet är i dagsläget svårt. Det kan mycket väl tänkas att den utländska konkurrensen hårdnar framöver med tanke på de sjunkande priserna runt om i EU. Sveriges handel med ägg och äggprodukter har ökat kraftigt sedan Sverige gick med EU. Både importen och exporten har ökat, men främst inom andra segment än skalägg. Omräknat till motsvarande vikt i hela ägg så utgör livsmedel och bearbetningar innehållande ägg en betydligt större andel av Sveriges export än skalägg och rena äggprodukter. På importsidan är både rena äggprodukter och bearbetningar med ägg stora jämfört med skaläggen, delvis på grund av salmonellagarantin. Mätt i faktisk produktvikt så kan dock färska ägg jämföras med äggprodukter. Problemet med denna jämförelse är att till exempel äggpulvertillverkning reducerar bort tre fjärdedelar av vikten. Sveriges ägghandel sker nästan uteslutande med de närmaste EU-länderna Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Sveriges handel med länder utanför EU är väldigt begränsad. En del äggprodukter importeras från Norge och USA. Mindre volymer skalägg exporteras till Norge och äggprodukter till Schweiz. Många tillväxtekonomier väntas de kommande decennierna gå från en kost som till stor del består av kolhydrater mot en mer varierad och proteinrik kost i takt med ekonomisk utveckling. Till stor del kommer dessa länder därför driva upp efterfrågan på flera typer av livsmedel då deras egen produktion inte väntas byggas upp tillräckligt snabbt.

5


3 Den svenska marknaden Sveriges äggproduktion beräknas genom den volym hela ägg som vägs in på Svenska Äggs packerier (se tabell 1). Volymen justeras upp för den andel som beräknas bli invägd utanför branschorganisationen. Import och export inom EU beräknas på inrapportering från de handlande företagen. Tredjelandshandel beräknas genom handelsstatistik som rapporteras in via tulldeklarationer till Tullverket och sedan vidare till Statistiska centralbyrån. Eftersom handeln kan omfatta allt från äggvita till äggpulver, räknar Jordbruksverket om dessa volymer till äggekvivalenter (motsvarande hela ägg med skal) för att bättre kunna jämföras med produktionen. Detta sker med hjälp av omräkningstal som varierar för varje typ av produkt. Tabell 1. Sveriges handelsbalans för ägg, 1 000 ton äggekvivalenter 2003-2012 Produktion

Import

2003

92,6

38,5

24,8

106,4

-13,8

87,0 %

2004

103,6

42,1

26,2

119,5

-15,9

86,7 %

2005

101,5

44,0

27,9

117,6

-16,1

86,3 %

2006

98,8

45,9

27,0

117,7

-18,9

83,9 %

2007

95,4

51,3

28,3

118,4

-23,0

80,6 %

2008

102,5

46,6

29,1

119,9

-17,5

85,4 %

2009

104,5

49,0

28,0

125,5

-21,0

83,3 %

2010

111,3

52,4

41,7

122,0

-10,7

91,2 %

2011

116,1

49,8

43,9

121,9

-5,9

95,2 %

2012

122,2

51,9

41,8

132,3

-10,1

92,4 %

År

Export

Förbrukning

Underskott

Andel svenskproducerat av förbrukningen

Not: Förbrukningen beräknas som produktion plus import minus import. Avdrag görs till exempel inte för svinn. Ägg för kläckning och för till exempel kosmetikaframställning ingår inte i tabellen. Källa: Jordbruksverket (omräkningstal), Svenska Ägg (produktion), Statistiska centralbyrån (handel)

3.1 Sveriges produktion och strukturutveckling Sveriges äggproduktion 2012 beräknades till 122 230 ton, vilket var den högsta årsproduktion som redovisats hittills. Jämfört med 2011 var det en ökning med över fem procent. Antalet höns i Sverige har ökat de senaste tio åren medan antalet kycklingar av värpras har varit relativt konstant (se figur 1). Sett över längre tid tillbaka till 1920-talet har hönsantalet varierat mellan 3,9 miljoner och 8,2 miljoner. De flesta år har dock antalet legat mellan fyra miljoner och sex miljoner.

6


9 8 7 Miljoner djur

6 5 4 3 2 1 0

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Höns

4,5

5,0

5,1

4,5

5,3

5,5

5,3

6,1

6,4

6,7

Kycklingar

1,5

1,6

1,7

1,6

1,8

1,6

1,9

1,6

1,8

1,6

Figur 1. Antal höns och kycklingar av värpras i Sverige 2003-2012, miljoner Not: För åren 2003, 2005, 2007 och 2010 har uppgifter hämtats från samtliga jordbruksföretag i landet. Övriga år baseras statistiken på urvalsundersökningar. Källa: Jordbruksverket

Djurräkningen 2012 visade att det fanns 6,7 miljoner värphöns och 1,6 miljoner kycklingar av värpras i Sverige, totalt 8,3 miljoner. Antalet värphöns ökade med sex procent 2012 medan antalet kycklingar av värpras minskade med 15 procent. I Sverige räknas djur i juni varje år och de flesta år sker det genom urvalsundersökningar. Djurantalet är därför behäftat med medelfel som gör det svårt att studera enskilda år utan främst bör användas till att studera utvecklingen över längre tid. Svenska Ägg har beräknat antalet värphöns i Sverige 2012 till strax över sju miljoner, alltså något fler än vad djurräkningen visade. Den genomsnittliga värphönsbesättningen bestod av 1 738 djur 2012 vilket var en ökning med fyra procent jämfört året före. Dessa besättningar inkluderar dock hobbybesättningar. Hade siffran endast avsett kommersiella flockar hade den varit betydligt större. Genomsnittsbesättningen för kycklingar av värphönsras minskade med åtta procent till 2 305 djur. Normalt värper varje höna ungefär 300 ägg om året. Äggproducenterna i Sverige är koncentrerade till landets södra delar, där spannmålet odlas (se figur 2). Producentföretagen i södra Sverige är dessutom storskaligare än producenterna i Mellansverige och i norra Sverige. I de fyra sydligaste produktionsområdena i Götaland fanns nästan 81 procent av det totala antalet värphöns och 57 procent av värphönsföretagen 2012. De två produktionsområdena i Mellansverige hade 15 procent av värphönsen och 30 procent av värphönsföretagen. I Norrland där spannmål odlas i mindre utsträckning och avstånden till packerier är långa fanns bara fyra procent av alla värphöns, men nästan 13 procent av värphönsföretagen. Äggföretagen är betydligt mindre i genomsnitt i landets norra del. På länsnivå syntes samma tendens 2012. Störst andel av landets värphöns fanns i Östergötland med 21 procent, därefter Skåne 20 procent, Västra Götaland 13 procent, Kalmar elva procent och Halland nio procent. De resterande länen hade betydligt färre värphöns. 7


Figur 2. Svenska produktionsområdenas andel av värphöns och värphönsföretag 2012 Källa: Jordbruksverket

Med tre års mellanrum (tidigare vart annat år) görs en strukturundersökning där företagen indelas efter besättningsstorlek (se figur 3). Det sker i samband med att värphönsen räknas i samtliga värphönsföretag. Inga uppgifter togs fram 2011 och 2012. Mellan 2000 och 2010 har mer än en tredjedel av de allra minsta äggproducenterna med upp till 49 värphöns försvunnit. Antalet små och mellanstora producenter har också minskat kraftigt. Den enda kategori som ökat är företag med 5 000 eller fler höns. 8


6 000 5 000 Antal företag

4 000 3 000 2 000 1 000 0

2000

2003

2005

2007

2010

1-49 höns

4 819

4 745

4 242

3 674

3 169

50-199 höns

390

317

318

236

220

200-4 999 höns

256

156

146

122

95

Över 4 999 höns

213

204

210

213

219

Figur 3. Antal företag med värphöns efter besättningsstorlek 2000-2010 Källa: Jordbruksverket

Jordbruksverket har ett värphönsregister över maxkapacitet för olika typer av produktionssystem (se figur 4). Totalt hade registret uppgifter över 6,9 miljoner värphönsplatser 2013. Endast företag med plats för minst 350 höns omfattas. Det faktiska antalet hönsplatser i Sverige är därför större. Kapaciteten för värphöns i inredda burar ökade fram till 2010 för att därefter minska. Antalet hönsplatser i frigående system med möjlighet att gå ut har tiodubblats, men från låga nivåer. System för frigående höns inomhus har länge varit det system med störst kapacitet och trenden är starkt ökande. Även ekologiska produktionssystem har ökat kraftigt. 7

Miljoner platser

6 5 4 3 2 1 0

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Frigående ute

0,01

0,03

0,04

0,04

0,02

0,02

0,02

0,02

0,04

0,06

Ekologiska

0,3

0,3

0,3

0,3

0,4

0,5

0,5

0,6

0,7

0,7

Inredda burar

1,9

2,1

2,1

2,1

2,2

2,3

2,4

2,3

2,1

2,1

Frigående inne

2,0

3,0

3,0

3,0

3,0

3,1

3,2

3,3

3,6

4,1

Figur 4. Maxkapacitet för olika typer av produktionssystem 2004-2013 Not: Avser den första januari varje år. Not: Frigående ute avser frigående system där hönsen har möjlighet att gå ut under delar av året. Källa: Jordbruksverket 9


I Skåne län fanns 35 procent av landets totala antal platser för värphöns i inredda burar 2013. Östergötlands län stod för 47 procent av platserna för ekologiska värphöns och 24 procent av platserna för frigående höns inomhus. Jönköpings län hade störst kapacitet för frigående höns med möjlighet att gå ut, 30 procent av landets totala platser. Jordbruksverkets värphönsregister har vissa brister i inrapporteringen och en del producenter kan därför finnas med dubbelt eller saknas helt. Svenska Äggs siffror för 2012 anger att 2 083 537 höns fanns i inredda burar, 4 087 546 i frigående system inomhus, varav tre fjärdedelar i flervåningssystem, 28 625 i frigående utomhussystem och 809 412 i ekologiska produktionssystem. Äggproducenter kan antingen ha egna lokaler för tvättning och förpackning av äggen, eller skicka dem till ett externt packeri. De ägg som är skadade eller kraftigt nedsmutsade, så kallade B-ägg, får inte säljas till konsument utan går istället till bearbetningsindustrin för tillverkning av exempelvis äggpulver. I december 2013 fanns det enligt Livsmedelsverket 130 godkända äggpackerier i Sverige och åtta anläggningar som var godkända för bearbetning av äggprodukter. De flesta packerier är små och handlar endast med ägg i närområdet. Endast tretton packerier hade under 2011 en invägning över 2 000 ton och tillsammans stod dessa aktörer för 69 procent av invägningen samma år. Den största aktören är Stjärnägg, en sammanslutning av fem medlemsföretag. Samtliga svenska värphönsanläggningar som levererar ägg till packeri ska vara fria från salmonella och har obligatorisk salmonellakontroll. För anläggningar som säljer ägg direkt till konsument är kontrollen obligatorisk om fler än 200 värphöns hålls, annars är den frivillig. Kontrollen utförs genom träckprov från ströbädden som analyseras i laboratorium. Upptäcks salmonella ska gården spärras av och utredas.

3.2 Sveriges konsumtion I Sverige förbrukades 132 299 ton ägg 2012. I denna siffra har inga avdrag gjorts för exempelvis svinn i form av skal eller ägg som kasseras. Även ägg i bearbetade produkter ingår i siffran. Detta innefattar till exempel tagliatelle och majonnäs. Förbrukningssiffran är relevant ur resursanvändningsperspektiv snarare än ur hälsoperspektiv. Genom att dela förbrukningssiffran med det genomsnittliga befolkningstalet så erhålls den schablonmässiga per capitaförbrukningen 13,9 kg per person 2012 (se tabell 2). Ett vanligt ägg som säljs i butik brukar väga 40-75 gram. Räknat på medelvikten 62,5 gram per ägg så förbrukade svenskarna i genomsnitt 222 ägg per person 2012.

10


Tabell 2. Genomsnittlig förbrukning och konsumtion av ägg per person i Sverige, 20032012 2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Förbrukning av ägg, kg per person

11,9

13,3

13,0

13,0

12,9

13,0

13,5

13,0

12,9

13,9

Förbrukning av ägg, antal ägg per person

190

213

208

207

207

208

216

208

206

222

Konsumtion av ägg, kg per person

9,2

10,2

9,8

10,0

9,6

10,0

10,1

10,6

10,7

11,7

Konsumtion av ägg, antal ägg per person

146

163

157

159

154

160

162

169

172

187

Not: Antalet ägg har beräknats med medelvikten 62,5 gram per ägg. Källa: Jordbruksverket (konsumtion och förbrukning), Svenska Ägg (medelvikt), Statistiska centralbyrån (befolkningstal)

Den direkta konsumtionen, som istället är den mängd ägg vi köper i någon form hem till hushållet eller äter på restaurang, var 111 300 ton 2012. Per person så var den direkta konsumtionen 11,7 kg eller 187 ägg per person. Detta är alltså drygt ett halvt ägg om dagen per person. Livsmedelsverket anger att de flesta människor kan äta ett ägg om dagen utan att det påverkar kolesterolvärdet negativt, så många skulle utan problem kunna öka sin konsumtion av ägg.

3.3 Sveriges handel Handelsstatistiken baseras på uppgifter som rapporteras in till Statistiska centralbyrån. I bland skiljs mellan handel med andra EU-länder och med länder utanför EU, men i denna rapport avser export och import all utrikeshandel. Tullstatistiken rör en mängd olika underrubriker för ägg, som i denna rapport grupperas i tre olika kategorier: • Skalägg – hela, oknäckta ägg som är avsedda för mänsklig konsumtion. Äggen kan vara färska, konserverade eller kokade. • Äggprodukter – rena bearbetningar av ägg, som flytande gula, äggpulver och äggalbumin, vilket är ett äggviteprotein som bland annat används vid klarning av vin. • Ägg i bearbetade livsmedel – olika former sammansatta produkter med ägg som ingrediens, till exempel pajer, pasta och bakverk, men även produkter som används inom livsmedelsindustrin, som olika typer av mixer för majonnästillverkning och för bagerier. Denna kategori är inte heltäckande, då det utifrån tullstatistiken inte alltid framgår vad som innehåller ägg. När handelsstatistiken i detta kapitel har delats upp under dessa tre kategorier har den räknats om till motsvarande vikt i färska ägg. Detta beror bland annat på att tullstatistiken anger totalvikten på livsmedel medan äggandelen i vissa fall bara utgör några få procent. I de fall handelsstatistiken är uppdelad på annat sätt avses faktisk produktvikt. Omräkningen till färska ägg sker dock schablonmässigt med fasta tal medan ägginnehållet i verkligheten kan variera något från år till år. Ägg i bearbetningar är därför en osäker kategori.

11


3.3.1 Svensk export av ägg Sveriges export av ägg (omräknat till färska ägg med skal) ökade kraftigt mellan 2003 och 2012 (se figur 5). Den största ökningen utgjordes av ägg i bearbetningar, främst beroende på ökad export av livsmedelsberedningar. 45 40

1 000 ton

35 30 25 20 15 10 5 0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Total export av ägg

24,8

26,2

27,9

27,0

28,3

29,1

28,0

41,7

43,9

41,7

Färska ägg

1,3

2,3

1,9

0,7

0,6

1,1

0,8

2,7

5,5

4,0

Äggprodukter

8,3

8,6

9,3

8,0

8,9

8,9

6,3

9,0

8,2

7,8

Ägg i bearbetningar 15,2

15,3

16,8

18,3

18,8

19,2

20,8

30,0

30,2

30,0

Figur 5. Sveriges export av ägg 2003-2012, 1 000 ton skaläggsekvivalenter Källa: Jordbruksverket (omräkningstal), Statistiska centralbyrån (handel)

För att bättre kunna illustrera handelsutvecklingen går det att använda faktiska produktvikter (se tabell 3). Det går dock inte att följa handeln med bearbetade livsmedel i produktvikt eftersom större delen av dessa består av annat än ägg. Exporten av färska ägg och rena äggprodukter var i produktvikt totalt 5 850 ton 2012, jämfört med 2 627 ton 2003. Det sammanlagda exportvärdet av dessa två kategorier av ägg var 159,5 miljoner kronor 2012. Exporten av skalägg gick nästan uteslutande till Danmark (87 procent mätt i vikt 2012). Äggprodukter exporterades huvudsakligen till Tyskland (27 procent), Danmark (14 procent), Italien (tio procent), Nederländerna (nio procent) och Finland (åtta procent).

12


Tabell 3. Sveriges export av ägg 2003-2012, ton produktvikt Vara

KN-nummer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Färska/kokta skalägg från tamfåglar

0407 00 30, 0407 21 00, 0407 29 10, 0407 90 10

1 279 2 342 1 902

Färska/kokta skalägg från övriga fåglar

0407 00 90, 0407 29 90, 0407 90 90

12

0

Torkad äggula

0408 11 80

37

Flytande äggula

0408 19 81

Fryst/konser- 0408 19 89 verad äggula

675

627

1 063

548

2 222 5 411 4 055

9

0

15

0

262

448

99

24

43

96

40

91

120

57

88

58

387

0

0

7

90

68

26

309

139

10

114

1

12

59

1

94

161

147

121

26

3

Torkad äggvita

0408 91 80

238

226

399

428

402

486

299

795

791

786

Kokt/fryst äggvita

0408 99 80

264

262

587

142

168

13

9

348

426

107

Torkat äggalbumin

3502 11 90

796

831

723

668

755

719

482

493

458

349

Övrigt äggalbumin

3502 19 90

0

68

228

0

4

1

149

234

0

25

Källa: Statistiska centralbyrån

3.3.2 Svensk import av ägg Sveriges import av ägg (omräknat till färska ägg med skal) har ökat, men inte lika kraftigt som exporten (se figur 6). Precis som exporten så rör den största delen av importökningen ägg som ingår i bearbetade livsmedel. 55 50 45 1 000 ton

40 35 30 25 20 15 10 5 0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Total import av ägg 38,5

42,1

44,0

45,9

51,3

46,6

49,0

52,4

49,8

51,4

Skalägg

5,0

5,0

4,1

7,0

7,6

5,7

5,2

5,7

3,7

4,8

Äggprodukter

14,9

14,3

14,9

14,6

18,3

17,2

18,1

19,8

19,9

18,6

Ägg i bearbetningar 18,6

22,8

25,0

24,3

25,4

23,8

25,7

26,9

26,2

28,0

Figur 6. Sveriges import av ägg 2003-2012, 1 000 ton skaläggsekvivalenter Källa: Jordbruksverket (omräkningstal), Statistiska centralbyrån (handel)

13


Angett i produktvikt och bortsett från ägg i bearbetade livsmedel så var importen 15 786 ton 2012 jämfört med 13 614 ton 2003 (se tabell 4). Importen av ägg och rena äggprodukter i produktvikt var 2,7 gånger så stor som motsvarande export 2012. Importvärdet av dessa två kategorier av ägg var tillsammans 299,4 miljoner kronor 2012. Färska ägg importerades från Danmark (56 procent), Finland (36 procent) och Tyskland (åtta procent) mätt i vikt 2012. Äggprodukter importerades främst från Finland (20 procent), Danmark (18 procent), Tyskland (15 procent), USA (tolv procent), Norge (tio procent), Nederländerna (åtta procent) och Polen (åtta procent). Tabell 4. Sveriges import av ägg 2003-2012, ton produktvikt Vara

KN-nummer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Färska/kokta skalägg från tamfåglar

0407 00 30, 0407 21 00, 0407 29 10, 0407 90 10

5 025 5 023 4 086 7 035 7 629 5 668 5 243 5 677 3 663 4 963

Färska/kokta skalägg från övriga fåglar

0407 00 90, 0407 29 90, 0407 90 90

0

8

19

1

0

2

0

19

12

4

Torkad äggula

0408 11 80

174

270

220

188

296

207

373

528

798

1 131

1 167

874

41

61

185

243

284

364

847

817

825

894

1 056

802

Flytande äggula 0408 19 81 Fryst/konserverad äggula

0408 19 89

Torkad äggvita

0408 91 80

Kokt/fryst äggvita

0408 99 80

Torkat äggalbumin

3502 11 90

Övrigt äggalbumin

3502 19 90

1 028 1 061 1 742 2 396 3 291 2 745 2 326 2 254 383

391

457

467

1 013 1 297 1 103 1 200

2 312 1 946 2 427 2 728 3 169 3 397 3 437 4 616 4 495 3 999 250

302

474

434

580

501

365

262

257

108

3 798 3 457 2 016 1 470 1 597 1 390 1 037 1 188 2 018 1 660

Källa: Statistiska centralbyrån

3.4 Priser i Sverige För att följa den genomsnittliga prisutvecklingen i Sverige tas olika indexserier fram (se figur 7). Index illustrerar prisutvecklingen jämfört med ett basår, för närvarande 2005, i tre olika led: • A-index, som baseras på det avräkningspris äggproducenterna får av packerierna. Serien är en sammanvägning mellan ägg från inredda bursystem, frigående system och ekologiska system. • PPI-J, producentprisindex som baseras på det pris som packerierna säljer äggen vidare för. PPI mäts på ägg från höns i frigående system inomhus. • KPI-J, konsumentprisindex baseras på de priser som butikerna säljer äggen för till slutkonsumenterna. KPI är för ägg en sammanvägning av ägg i olika storlekar från frigående och ekologiska system.

14


A-index ägg

PPI-J ägg

KPI-J ägg

Inflation (KPI)

PM-index djurfoder

170 160 150

Index, 2005=100

140 130 120 110 100 90 80

Figur 7. Svenska index för avräkningspris, producentpris och konsumentpris på ägg samt jämförelse med produktionsmedelsindex för djurfoder och inflationen, 2005-2013 Not: Producentprisindex saknas för 2012 och är därför extrapolerat under perioden. Källa: Jordbruksverket (äggpriser), Statistiska centralbyrån (inflation)

Enligt Svenska Ägg har lönsamheten i äggproduktionen minskat kraftigt de senaste åren, särskilt för inredda bursystem. Avräkningsprisindex har ökat snabbare än inflationen sedan 2005. Produktionsmedelsindex för djurfoder har utvecklats på ungefär samma sätt som A-index för ägg fram till 2012. Därefter steg foderpriset kraftigt medan A-index för ägg sjönk. Enligt Svenska Ägg står fodret för den största enskilda kostnaden för äggproducenter, över en tredjedel av de totala kostnaderna. Även priset på unghönor har ökat. Mellan januari 2005 och januari 2013 var inflationen tolv procent. Samtidigt ökade avräkningsprisindex med 45 procent, producentprisindex med 34 procent och konsumentprisindex med 30 procent. Äggpackerier med årlig invägning över 2 000 ton rapporterar in sina inköpspriser och försäljningspriser för ägg från olika produktionssystem till Jordbruksverket. Inköpspriserna sammanställs och viktas för att göra det möjligt att följa avräkningsprisutvecklingen på ägg i absoluta termer (se figur 8). Antalet packerier som prisrapporterar utökades 2011 vilket medförde betydligt mindre variation i prisrörelserna. Trender kan mätas på olika sätt, men en vanlig metod är att göra en linje där varje punkt utgörs av medelvärdet av ett antal tidigare punkter, så kallat glidande medelvärde. Med en datapunkt varje månad går det till exempel att göra en trendlinje av det glidande medelvärdet de senaste tio månaderna. Enligt denna metod har avräkningspriset för ägg från inredda bursystem följt en nedåtgående trend. Trenden för ägg från ekologiska system och frigående inomhussystem är också nedåtgående, men nedgången är betydligt svagare. Mellan januari 2011 och januari 2013 minskade avräkningspriset på ägg från inredda bursystem med 1,14 kr per kg, medan ägg från frigående inomhussystem minskade med 30 öre per kg, och ägg från ekologiska system minskade med 1,03 kr per kg.

15


Kronor per kilo

Inredda burar Trend inredda burar

Frigående inomhus Trend frigående

Ekologiska system Trend ekologiska

24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7

Figur 8. Svenska avräkningspriser på A-ägg per månad och produktionssystem 2005-2013, kr per kg Källa: Jordbruksverket

Sedan början av 2011 fastställs priset i partiled genom packeriernas försäljningspris på A-ägg i 15-pack från värphöns i frigående inomhussystem (se figur 9). Priset avser försäljningspris exklusive moms, eventuella rabatter och transportkostnader från packeri men inkluderar även tvättade ägg. Före 2011 avsåg partipriserna ägg i lösvikt från värphöns i inredda burar. När underlaget ändrades 2011 ökade priset med en dryg krona per kg. Priserna inkluderar tvättade ägg fritt packeri exklusive moms. Avdrag görs för rabatter, kampanjer och liknande. 20,0

Partipris

Trend partipris

19,5 19,0

Kronor per kilo

18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,0

Figur 9. Svenska partipriser på A-ägg per vecka 2005-2013, kr per kg Källa: Jordbruksverket

16


Det genomsnittliga partipriset på ägg varierar från vecka till vecka, men efter ändringen av prismätningen 2011 märks färre extrema rörelser. Pristrenden har enligt 20-veckors glidande medelvärde huvudsakligen varit nedåtgående mellan ändringen av prismätningen 2011 och början av 2013. Under 2013 har dock trenden vänt upp igen.

3.5 Ekologisk produktion Ekologisk äggproduktion i Sverige utgör idag cirka tio procent av produktionen enligt Jordbruksverkets värphönsregister (se figur 4). Beräkningen baseras på inrapporterade uppgifter för maxkapacitet hos producenter med fler än 350 värphönsplatser. Andelen ekologisk äggproduktion har varit relativt konstant de senaste fem åren, även om maxkapaciteten har ökat med nästan 37 procent. Branschorganisationen Svenska Äggs register anger en något högre andel ekologisk produktion (cirka tolv procent 2013) och enligt KRAV:s marknadsrapport fanns det cirka 750 000 KRAV-godkända värphöns i Sverige 2012. Avräkningspriserna för ekologiska ägg är ungefär dubbelt så höga som för ägg från övriga inhysningssystem (se figur 8). Lönsamheten uppges dock för närvarande vara mycket låg för producenter av ekologiska ägg. Åren före 2010 började den ekologiska äggproduktionen stiga kraftigt på grund av god efterfrågan, och ett överskott skapades. En ökad export av svenska ekologiska ägg till bland annat Tyskland balanserade dock marknaden. Idag påverkas lönsamheten för producenterna av ekologiska ägg negativt av höga foderkostnader, med instabila priser och svårigheter att hitta jämn och prisvärd tillgång på ekocertifierade foderråvaror. Därtill kan läggas en osäker utveckling av efterfrågan på ekologiska ägg plus ett krångligt och ständigt föränderligt regelverk för ekologisk produktion. Det är orsaker till att en del ekologiska äggproducenter idag ställer om till system med frigående höns. Framtiden för den ekologiska äggproduktionen styrs av utvecklingen på efterfrågan och i förlängningen prisbilden.

3.6 Svenska regler Liksom andra animalieprodukter har svenska ägg en rad olika mervärden kopplade till en hög nivå på djur- och smittskydd. I Sverige infördes redan 1961 en förordning om salmonellakontroll, och krav på obligatorisk kontroll i fjäderfäbesättningar började gälla 1984. Svenska ägg som säljs garanteras därför att vara salmonellafria. Liknande salmonellaprogram finns endast i grannländerna Finland, Norge och numera även Danmark. Användningen av antibiotika är också begränsad i svensk djurhållning. Svenska äggbranschen har också ett flertal överenskommelser, till exempel att fodret ska vara fritt från genmodifierade organismer (GMO) och att syntetiska färgämnen inte får användas för att ge färg åt äggulan. Sverige har också ett undantag från EU:s bestämmelse om att ägg inte får tvättas och säljas som A-ägg. Både Sverige och EU ställer krav på att värphöns ska ha tillgång till rede, sittpinne och ströbad. Sveriges ställer dock samma krav på unghöns, vilket EU inte gör, samt högre krav på yta per höna än EU (se tabell 5).

17


Tabell 5. Exempel på Sveriges krav på produktionssystem för värphöns jämfört med EU:s minimidirektiv Produktionssystem

Sveriges krav

Inredd bur

Max 16,7 höns per m² tillgänglig area Max 16,7 höns per m² tillgänglig area

EU:s minimikrav

Max 16 höns per bur Max 3 våningar

Inget krav på max antal höns per bur Inget krav på max antal våningar

Sidoväggarna ska vara täta Minst 150 cm² rede samt 150 cm² ströbad per höna Frigående i envåningssystem

Fåglar under 2,4 kg: max 9 höns per m² tillgänglig area

Inget krav på täta sidoväggar Inget krav på yta för rede och ströbad Max 9 höns per m² tillgänglig area

Fåglar 2,4 kg eller över: max 7,5 höns per m² tillgänglig area Frigående i flervåningssystem

Max 7 höns per m² tillgänglig area

Max 9 höns per m² tillgänglig area

Max 20 höns per m² golvarea

Max 4 våningar

Anslutna till Svenska Äggs kontrollprogram får öka till 9 höns per m² tillgänglig area Max 4 våningar Ekologiska system

Max 6 höns per m² tillgänglig area

Max 6 höns per m² tillgänglig area

Max 0,25 höns per m² uteplats

Max 0,25 höns per m² uteplats

Max 3 000 höns per flock

Max 3 000 höns per flock

Max 6 höns per rede eller 120 cm² per höna vid gemensamt rede

Max 7 höns per rede eller 120 cm² per höna vid gemensamt rede

Källa: Jordbruksverket och EU-kommissionen

Sverige ställer även högre krav på stallmiljön och på djurskyddet än EU:s minimikrav: • Trimning av näbbar är förbjudet • Bullernivån ska endast undantagsvis överstiga 65 dBA, och ska inte någon gång överstiga 75 dBA • För luften i stallarna finns följande gränsvärden: -- koldioxidhalten ska vara högst 3 000 ppm, -- svavelvätehalten ska vara högst 0,5 ppm, -- förekomsten av organiskt damm ska vara högst tio mg/m³, och -- ammoniakhalten ska vara högst tio ppm för inredda burar och högst 25 ppm för övriga system. • Nödventilation ska finnas • För stallar med över 2 000 höns ska det finnas larmsystem för temperatur­ avvikelser samt att det bör finnas reservelverk Flera andra medlemsstater har också mer långtgående regler än minimikraven i EU:s direktiv. Till exempel får inredda burar i Danmark maximalt inhysa tio värphöns var.

18


4 EU-marknaden 4.1 Produktion i EU Enligt EU-kommissionen var EU:s produktion av ägg ungefär 7,3 miljoner ton 2012 (se tabell 6). Sveriges andel av produktionen var 2,5 procent 2011. EU:s största äggproducenter samma år var Italien med 14 procent, Spanien med 13 procent, Polen med elva procent, Tyskland och Frankrike med tio procent var, samt Rumänien och Storbritannien med nio procent var. Tabell 6. EU:s produktion av ägg, 1 000 ton 2007-2013

EU:s produktion av ägg, 1 000 ton

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013 prognos

7 485

7 485

7 313

7 297

7 298

7 306

7 412

Källa: EU-kommissionen

Inom EU fanns i genomsnitt cirka 510 miljoner värphöns under 2010 då den senaste totalundersökningen gjordes. Antalet är svårt att beräkna exakt eftersom vissa medlemsstater har stora mängder värphöns som hålls för husbehov och som inte omfattas av krav på årlig rapportering av hönsantal så länge gården har färre än 50 höns. Flest värphöns fanns i Frankrike med 78,1 miljoner, följt av Spanien med 59,5 miljoner, och därefter Nederländerna med 56,5 miljoner (se figur 10).

1,5 %

Övriga medlemsstater

9,1 % 18,8 %

Tyskland

7,6 %

Spanien Frankrike 6,8 %

9,9 %

Italien Nederländerna

11,5 % 11,0 %

Polen Rumänien Sverige

8,6 %

Förenade Kungariket

15,1 %

Figur 10. Fördelning av EU:s 510 miljoner värphöns 2010 per medlemsstat Källa: Eurostat

19


Enligt medlemsstaternas inrapportering till EU-kommissionen 2012 var det vanligaste inhysningssättet inredda burar där 42 procent av hönsen hölls. Näst vanligast var frigående inomhussystem som inhyste 19 procent av hönsen och därefter frigående med möjlighet att gå ut med nio procent av hönsen. Endast tre procent av värphönsen hölls i ekologiska produktionssystem. Resterande 27 procent fanns i anläggningar med färre än 50 höns vilket gör att typen av inhysningssystem är okänd. En stor del av dessa höns hålls förmodligen i inredda burar eller olagliga oinredda burar. Inga värphöns kan inhysas lagligt i oinredda burar sedan dessa förbjöds den första januari 2012.

4.2 Konsumtion i EU EU:s självförsörjning av ägg har länge varit över 100 procent, det vill säga konsumtionen har varit lägre än produktionen (se tabell 7). Totalförbrukningen och konsumtionen av ägg per person har minskat de senaste fem åren, men väntas öka något 2013. Tabell 7. EU:s förbrukning, konsumtion och självförsörjning av ägg och äggprodukter, 1 000 ton äggekvivalenter 2007-2013 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013 prognos

EU:s totala förbrukning av ägg, 1 000 ton

7 363

7 322

7 194

7 148

7 100

7 156

7 237

EU:s totala konsumtion av ägg

6 595

6 512

6 331

6 268

6 231

6 123

6 153

EU:s konsumtion av ägg, kg per person

13,3

13,1

12,7

12,5

12,4

12,2

12,2

102 %

102 %

102 %

102 %

103 %

102 %

102 %

EU:s självförsörjning av ägg

Källa: EU-kommissionen

4.3 EU:s handel EU:s export av ägg och äggprodukter till tredje land var 185 050 ton omräknat till äggekvivalenter 2012, borträknat ägg för kläckning och ägg som ingredienser i bearbetade livsmedel (se tabell 8). EU:s största exportörer till tredje land 2012 var Nederländerna med 40 procent av den totala exportvolymen, Italien med 25 procent, Frankrike med elva procent och Tyskland med nio procent. Sverige stod för knappt en procent av EU:s totala export till tredje land 2012. EU:s export av ägg utgjordes främst av äggalbumin, men även stora volymer färska skalägg exporterades. De stora mottagarna av EU:s skalägg var Schweiz (51 procent) och Angola (29 procent). Äggprodukter skickades främst till Japan (52 procent) i form av albumin och till Schweiz (tio procent) som äggpulver, i flytande form och som albumin.

20


Tabell 8. EU:s import och export av ägg och äggprodukter, 1 000 ton äggekvivalenter, 20072013 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013 prognos

EU:s import av ägg och äggprodukter

44

24

32

33

20

35

25

EU:s export av ägg och äggprodukter

167

187

150

182

217

185

200

Källa: EU-kommissionen

Motsvarande import av ägg och äggprodukter från tredje land till EU var 35 395 ton äggekvivalenter 2012. Danmark hade störst import, 24 procent av EU:s totala importvolym, följt av Österrike med 16 procent, Sverige med 13 procent och Tyskland med 13 procent. EU:s import utgjordes främst av flytande äggprodukter och äggpulver samt en del äggalbumin. Ursprungsländerna för äggprodukterna var USA (44 procent), Brasilien (32 procent) och Indien (17 procent). Färska skalägg importerades endast i begränsad utsträckning till EU. Sverige importerade en marginell mängd från Norge. EU:s internhandel med ägg och äggprodukter är markant större än den externa handeln. Under 2012 var den totala internhandelsvolymen två miljoner ton baserat på utförsel. Det totala värdet av utförseln var 2,7 miljarder euro.

4.4 EU:s priser i packeriled Sveriges genomsnittliga packeripris för konsumtionsägg i storlek large och medium ligger betydligt över EU:s genomsnitt (se figur 11). Oftast har Sveriges pris varit högre än i länderna som exporterar mest till Sverige; Finland, Danmark och Tyskland. Sedan 2013 har EU:s genomsnittliga pris sjunkit kraftigt medan Sveriges har stigit något. Det finns dock flera faktorer som försvårar prisjämförelser mellan EU:s medlemsstater. Bland annat mäter de flesta medlemsstater priserna på ägg från höns i inredda burar, medan Sverige, Tyskland och Österrike mäter priset på ägg från frigående höns inomhus. Valutakurser påverkar också för de länder som inte har euro som officiell valuta. Trots att Sverige har höga produktionskostnader bedöms skillnaden till de andra länderna vara orimligt stor, vilket tros bero på skillnader i prismätningsmetoder.

21


Sverige

Finland

Danmark

Tyskland

Genomsnitt EU

240 210

Euro per 100 kg

180 150 120 90 60 30 0

Figur 11. Packeripriser på ägg inom EU 2006-2013, euro per 100 kg Källa: EU-kommissionen

4.5 Strukturutveckling inom EU Majoriteten av EU:s värphönsgårdar har färre än 51 höns och över hälften av värphönsgårdarna har mindre än två hektar mark (se tabell 9). Av de över fyra miljoner gårdarna med detta djurantal fanns över tre fjärdedelar i de Östeuropeiska medlemsstaterna Rumänien, Polen och Ungern 2010. Dessa flockar är till stor del så kallade bakgårdshöns, som hålls för husbehov. En del hör också till gårdar med äggproduktion som sidoverksamhet. Mer kommersiella gårdar med medelstora och stora värphönsflockar fanns huvudsakligen i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Över hälften av värphönsgårdarna med över 100 hektar mark fanns också i dessa tre länder. Tabell 9. Antal hönsgårdar inom EU efter flockstorlek 2005-2010 2005

2007

2010

Totalt

6 322 630

5 963 090

4 147 760

Rumänien 55 %, Polen 14 %, Ungern 6 %

1-50 höns

6 193 790

5 866 390

4 073 830

Rumänien 56 %, Polen 14 %, Ungern 6 %

110 850

81 010

58 380

1 000-9 999 höns

9 780

7 940

7 560

Frankrike 21 %, Tyskland 16 %, Polen 10 %

10 000-29 999 höns

4 720

4 420

4 540

Frankrike 18 %, Storbritannien 15 %, Nederländerna 13 %

över 30 000 höns

3 370

3 350

3 460

Frankrike 14 %, Nederländerna 13 % Storbritannien 8 %

Antal höns

51-999 höns

Källa: Eurostat

22

Största andelar 2010

Polen 32 %, Rumänien 20 %, Grekland 9 %


4.6 Märkningsregler EU:s handelsnormer för ägg anger bland annat hur hönsägg och äggförpackningar som säljs till konsumenter inom EU ska märkas. Ägg som säljs direkt från gård till konsument i små kvantiteter behöver inte märkas. På packeri delas äggen först in i A-ägg som avser ägg som ska säljas till konsument, eller B-ägg som anger ägg som ska gå till industrin. A-ägg ska vara hela, rena samt oskadade och ska även sorteras i olika viktklasser (se figur 12). Endast godkänd utrustning får användas för detta.

Small Under 53 g

Medium 53-63 g

Large 63-73 g

Extra large Över 73 g

Figur 12. Sortering av A-ägg Källa: Jonathan Lukkarinen (illustration), Livsmedelsverket (fakta)

A-ägg ska även märkas med text och siffror tryckt i rosa bläck direkt på ägget (se figur 13). Den första siffran anger produktionsmetod, där 0 betyder ekologisk, 1 frigående inomhus, 2 frigående med möjlighet att gå ut, och 3 bursystem. Alla ägg märkta med siffran 3 ska sedan den första januari 2012 komma från inredda burar. Efter den första siffran finns två bokstäver som motsvarar ISO-koden för det land där ägget producerats, vilket för Sverige är SE. Efter landskoden följer siffror som anger producenten. Svenska producenters godkännandenummer går att hitta på Livsmedelsverkets hemsida. I Sverige är det också vanligt att lägga till producentföretagets namn eller logotyp i märkningen. Ibland finns ett frivilligt tillägg i märkningen som anges med streck och ännu en siffra, denna anger i sådant fall vilket stall som ägget kom ifrån.

23


Figur 13. Märkning av svenskt ägg Källa: Jonathan Lukkarinen (illustration), Livsmedelsverket (fakta)

På äggförpackningarna ska utöver storleksklassen också anges produktens namn, antalet ägg, bäst-före-datum, förvaringsinstruktion, förklaring till äggmärkningen, om äggen är tvättade, typ av produktionssystem och kontaktuppgifter till producenten samt godkännandenummer (Livsmedelsverket). Ägg som har avvikande storlek, är spräckta, smutsiga eller skrovliga sorteras som B-ägg (se figur 14). Dessa behöver bara märkas så att de kan skiljas från A-ägg om de ska säljas i en annan medlemsstat. Ägg som läcker, är starkt nedsmutsade av gödsel eller uppvisar stor andel blod vid genomlysning får inte säljas över huvud taget.

För stort

För litet

Spräckt

Figur 14. Sortering av B-ägg Källa: Jonathan Lukkarinen (illustration), Livsmedelsverket (fakta)

24

Smutsigt


5 Världsmarknaden 5.1 Global produktion av ägg Världens produktion av ägg uppskattas till 65,2 miljoner ton 2011 (se tabell 10). Asien stod för 59 procent, främst på grund av Kina som producerade 24,2 miljoner ton. Näst störst produktion i Asien hade Indien med 3,5 miljoner ton och Japan med 2,5 miljoner ton. I Nordamerika var USA den största producenten med 5,4 miljoner ton. I Europa var Ryssland störst med 2,3 miljoner ton. Störst produktion i Centralamerika hade Mexiko med 2,5 miljoner ton1. I Sydamerika var Brasilien störst med två miljoner ton. Tabell 10. Global produktion av ägg, miljoner ton 2002-2011 Land

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Världen

53,4

54,3

55,4

56,6

57,9

59,5

61,7

62,8

64,1

65,2

Asien

30,3

31,2

31,7

32,6

32,9

34,5

36,2

37,0

37,7

38,3

Europa

9,8

9,7

10,0

9,9

10,1

10,0

10,1

10,3

10,5

10,6

Nordamerika

5,8

5,8

5,8

5,9

6,1

6,0

6,0

6,0

6,1

6,1

Sydamerika

2,9

3,0

3,1

3,3

3,6

3,6

3,8

4,0

4,1

4,2

Centralamerika

2,3

2,3

2,4

2,4

2,7

2,7

2,8

2,8

2,8

2,9

Afrika

2,1

2,2

2,2

2,2

2,3

2,5

2,6

2,5

2,7

2,8

Oceanien

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

0,2

0,3

0,3

Not: Karibien har räknats in i Nordamerika i tabellen. FAO redovisar normalt Karibien separat. Källa: FAOSTAT

5.2 Global konsumtion av ägg Enligt FAO äter världens invånare i genomsnitt ungefär nio kg ägg per person och år (se figur 15). Konsumtionen av ägg varierar dock kraftigt mellan olika länder knutet till både kultur och inkomstnivåer. I flera afrikanska länder ligger konsumtionen under ett kg per person och år, medan de flesta europeiska länder ligger kring tio kg. I USA ligger konsumtionen över 14 kg per person och år, varav en stor del äts i form av ingredienser i bearbetade livsmedel. Den största konsumtionen per person finns i Mexiko, som äter 22 kg ägg per person och år enligt International Egg Commission. Detta är nästan ett ägg per person och dag. Kina och Japan har också hög konsumtion av ägg, över 300 ägg per person och år.

1 FAO räknar Mexiko till Centralamerika trots att större delen av landet ligger i Nordamerika.

25


16 14

Kg per person

12 10 8 6 4 2 0 Världen

Afrika

Nordamerika

Centralamerika

Sydamerika

Asien

Europa

Oceanien

8,9

2,3

13,9

15,6

8,3

9,2

12,7

6,4

Konsumtion

Figur 15. Genomsnittlig konsumtion av ägg i världen 2009, kg äggekvivalenter per person Källa: FAOstat

5.3 Världshandeln med ägg Skalägg handlas främst över korta avstånd på grund av hållbarheten. Äggprodukter handlas däremot över långa avstånd. Den globala exporten av ägg och äggprodukter uppgick till ungefär 3,3 miljoner ton i produktvikt 2012 enligt UN Comtrade (se figur 16). 3,5 3,0

Miljoner ton

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

2008

2009

2010

2011

2012

Totalt

1,9

2,2

2,8

2,6

3,3

Äggalbumin

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

Äggprodukter

0,3

0,3

0,3

0,4

0,4

Skalägg

1,5

1,8

2,4

2,1

2,9

Figur 16. Global export av ägg och äggprodukter, miljoner ton produktvikt 2008-2012 Not: Denna handelsstatistik är mindre detaljerad än EU:s och den svenska. Det är därför inte möjligt att göra omräkningar till äggekvivalenter eller att dra bort ägg för kläckning. Källa: UN Comtrade 26


Exportvärdet av den globala handeln med ägg och äggprodukter var enligt uppgifter från UN Comtrade fem miljarder dollar 2012 (se figur 17). Handelsvärdet ökade med 25 procent mellan 2008 och 2012. Tillförlitligheten i UN Comtrades data är generellt bättre för värde än för volym. 5,5 5,0 4,5 Miljarder dollar

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

2008

2009

2010

2011

2012

Totalt

4,0

4,4

4,5

4,7

5,0

Äggalbumin

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

Äggprodukter

0,9

0,8

0,8

0,9

1,0

Skalägg

2,8

3,3

3,4

3,4

3,7

Figur 17. Global export av ägg och äggprodukter, miljoner US-dollar 2008-2012 Not: Värdet är baserat på export eftersom UN Comtrade räknar in tull, försäkring och frakt i importvärdet. Källa: UN Comtrade

Skalägg stod för den största andelen av värdet. EU var den värdemässigt största exportören av skalägg med 25 procent av det totala exportvärdet, borträknat EU:s internhandel. Näst störst exportvärde för skalägg hade Turkiet med nio procent, USA med nio procent och därefter Kina med fyra procent. De värdemässigt största importörerna av skalägg var Ryssland med sex procent, Kina med sex procent och Singapore med fyra procent av importvärdet. Bland äggprodukter var USA störst med 13 procent av det globala exportvärdet av äggprodukter. Därefter kom EU med fem procent, Indien med fyra procent och Ukraina med tre procent. De värdemässigt största importörerna av äggprodukter var Japan med åtta procent, EU med fyra procent och Mexiko med tre procent. Äggalbumin handlas inte särskilt mycket jämfört med andra äggprodukter, men EU var den överlägset största exportören med hälften av exportvärdet. Näst störst var Indien med sex procent, USA med sex procent, och Ukraina med knappt sex procent. De värdemässigt största importörerna var Japan med 33 procent, Thailand med fyra procent och Ryssland med tre procent.

27


5.4 Priser Eftersom EU har mer långtgående regler för djurskydd och livsmedelshygien än många andra delar av världen har EU:s priser länge legat relativt högt internationellt sett. Mellan 2009 och 2012 låg EU:s genomsnittliga månadspriser över USA:s och Brasiliens de flesta månader. EU:s priser har dock sjunkit kraftigt under 2013 och har för första gången på länge legat under USA:s och Brasiliens priser i flera månader uttryckt i euro.

28


6 Jordbrukspolitiken 6.1 WTO Sedan 1995 är EU (och Sverige) medlem i Världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet innebär att EU åtagit sig att följa de regler som beslutats i WTO. Det finns drygt 50 olika avtal som de 159 medlemsländerna åtagit sig att följa. För ägg och animalieprodukter är SPS-avtalet en av de viktigaste regelsamlingarna inom WTO. SPS står för sanitära och fytosanitära åtgärder vilka syftar till att skydda människor och djurs hälsa. Länder kan till exempel stoppa import av ägg från en viss region för att skydda den egna befolkningen om äggen har visat sig innehålla hälsofarliga ämnen. Det finns dock en risk att SPS-åtgärder används politiskt eller för att skydda den egna produktionen. WTO:s SPS-avtal reglerar därför sedan 1995 hur åtgärderna får användas, de ska till exempel grundas på vetenskap, störa handeln så lite som möjligt och meddelas WTO i förväg. Sedan 1995 gäller WTO:s jordbruksavtal som sätter gränserna för vad länderna får och inte får göra för att skydda jordbruket och livsmedelsindustrin från konkurrens. I jordbruksavtalet finns det även regler för vad länderna får och inte får göra för att gynna den egna produktionen och exporten. Detta innebär att EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste vara utformad inom ramarna för vad som är tillåtet enligt jordbruksavtalet. Detsamma gäller kommande reformer. Jordbruksavtalet bygger på tre pelare; marknadstillträde, internstöd och exportkonkurrens: • Marknadstillträdespelaren omfattar regler för ländernas användande av tullar för att skydda den egna produktionen. Det nuvarande jordbruksavtalet har inneburit att industriländernas maximalt tillåtna tullnivåer har reducerats med i genomsnitt 36 procent mellan 1995/1996 och 2000/2001. • Internstödspelaren omfattar alla jordbruksstöd som inte rör export. Stöden grupperas i färger beroende på hur stor påverkan de bedöms ha på produktion och handel. Gröna stöd anses inte ha nämnvärd påverkan. Gula stöd är handelssnedvridande. Blå stöd är ett mellanläge mellan gult och grönt och är kopplade till produktionsbegränsningar. Röda stöd är extremt handelssnedvridande. I det nuvarande jordbruksavtalet är röda stöd förbjudna och industriländernas maximalt tillåtna stödnivåer för gula stöd reducerades med 20 procent mellan 1995/96 och 2000/2001. För gröna och blå stöd finns inga maximala nivåer. • Exportkonkurrenspelaren omfattar exportbidrag, exportkrediter, exportkreditgarantier, försäkringsprogram, livsmedelsbistånd och exporterande statshandelsföretag. Jordbruksavtalet innehåller till övervägande del enbart åtaganden för exportbidrag, som anses kraftigt handelsstörande. Industriländerna reducerade maximalt tillåtna nivåer för utbetalning av exportbidrag med 36 procent och maximalt tillåtna volymer som får finansieras med exportbidrag med 21 procent mellan 1995/96 och 2000/2001. Utvecklingsländerna har genomfört två tredjedelar av industriländernas åtaganden under en tioårig införandeperiod.

29


2001 inleddes nya förhandlingar om förändringar och förbättringar av flera WTOavtal, däribland jordbruksavtalet. Dessa förhandlingar håller fortfarande på. Historiskt sett har förhandlingsrundorna i WTO och dess föregångare GATT pågått under många år. Huvudmålsättningen för jordbruksförhandlingarna är följande: • väsentlig förbättring av marknadstillträdet • väsentlig neddragning av handelsstörande jordbruksstöd • minskning av exportbidrag och liknande åtgärder med målet att ta bort exportbidragen helt Ytterligare ett uttalat syfte är att förhandlingarna ska gynna utvecklingsländerna, och därför kallas förhandlingsrundan för Utvecklingsrundan från Doha, (i kortform Doharundan). I förhandlingarna jobbar man efter harmoniseringsprincipen som syftar till att minska skillnaderna mellan medlemsländerna i hur höga tullar eller stöd som får betalas ut. I praktiken innebär det att länder med höga tullar eller stödnivåer ska göra de största sänkningarna. I december 2013 kom WTO:s medlemsländer överens om ett minpaket bestående av ett fåtal utvalda förhandlingsområden ur Dohaförhandlingarna. Den största komponenten i paketet består av ett avtal om handelsförenklingar, det vill säga förenklade procedurer vid bland annat förtullning av varor. Specifikt på jordbruksområdet innebär överenskommelsen förbättrade möjligheter att komma tillrätta med dåligt utnyttjade tullkvoter, ökat utrymme för utvecklingsländer att lagra livsmedel av livsmedelstrygghetsskäl och politiska åtaganden om att begränsa användningen av exportbidrag och stödåtgärder med likartad effekt.

6.2 EU:s jordbrukspolitik EU bildades i sin nuvarande form på 1950-talet under namnet Europeiska Gemenskapen. Unionen var en fortsättning på den kol- och stålgemenskap som tidigare fanns. Under efterkrigstiden var det brist på mat i Europa och politiken utformades därför för att stödja jordbruksproduktionen. Idag är målen med jordbrukspolitiken att höja jordbrukets effektivitet, att säkerställa skälig levnadsstandard för jordbrukarna, att stabilisera jordbruksmarknaderna genom att minimera effekten av variation i utbud och efterfrågan, att säkra tillgången på jordbruksprodukter och att hålla priserna på rimliga nivåer för konsumenterna.

6.2.1 EU:s marknadsordning EU reglerar marknaden för ägg av fjäderfä samt diverse äggprodukter och bearbetade varor som innehåller ägg. Marknadsregleringens syfte är att stabilisera priserna, att underlätta försäljningen samt att fastslå regler för handeln. Äggmarknaden har relativt få regleringar jämfört med kött och mjölk. EU:s marknadsreglering för ägg består i huvudsak av tre delar: • gränsskydd, i form av importtullar • handelsnormer, som fastställer kvalitet för ägg som säljs • exportbidrag, som 13 december 2012 sattes till noll och numera bara ska höjas vid betydande kriser på marknaden

30


Av de tre huvudsakliga regleringarna har endast exportbidrag inneburit en direkt kostnad i EU:s budget (se tabell 11). Sveriges andel av utgifterna för exportbidrag har varit mycket liten. Budgetåret 2012 betalade Sverige ut 22 000 kr i exportbidrag för ägg och 249 000 kr i exportbidrag för äggprodukter. Tabell 11. EU:s utgifter för exportbidrag för ägg 2006-2012, miljoner euro 2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Ägg och äggprodukter, EU

6,2

4,8

4,3

3,1

2,0

2,8

1,8

Ägg och äggprodukter, Sverige

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Bearbetade varor med ägg, EU

7,8

7,1

8,2

7,4

6,1

9,0

8,4

Bearbetade varor med ägg, Sverige

0,1

0,1

0,1

0,0

0,1

0,0

0,0

Totala utgifter för ägg, EU

14,0

11,8

12,5

10,6

8,0

11,8

10,2

 

Not: Budgetåret sträcker sig från 16 oktober föregående år till och med 15 oktober aktuellt år. Källa: EU-kommissionen

Utöver exportbidrag finns möjlighet till särskilda stöd vid allvarliga regionala störningar på äggmarknaden, till exempel vid stora utbrott av fågelinfluensa eller vid naturkatastrofer. Detta stöd ryms dock inom en gemensam budgetpost för krisåtgärder för alla animaliesektorer och utgifterna enbart för ägg går därför inte att utläsa. För att ägg eller äggprodukter ska få importeras till EU från tredje land måste avsändarlandet vara godkänt. I december 2013 var 18 länder godkända. Beroende på sjukdomsstatus i avsändarlandet krävs olika typer av veterinära intyg och hälsointyg. Förutom landgodkännande måste själva anläggningen i tredje land vara godkänd av EU-kommissionen. Inga packerier eller bearbetningsanläggningar i tredje land var godkända för import till hela EU 2013. Enskilda medlemsstater har dock möjlighet att göra egna överenskommelser för godkännande av anläggningar. Sverige har avtal som godkänner att ägg och äggprodukter exporteras från anläggningar i Kanada, USA, Indien, Argentina och Israel till Sverige. Utöver godkännandet utgörs EU:s gränsskydd för ägg främst av importtullar (se tabell 12). För färska ägg och äggprodukter är tullarna relativt höga, motsvarande en värdetull på över 50 procent. En mängd WTO-kvoter finns dock som möjliggör import av begränsade volymer ägg och äggprodukter med reducerad tull. Det finns också en särskild importkvot från Mexiko. För vissa grupper av länder finns dessutom förmånssystem på plats. Import från MUL, de minst utvecklade länderna, är till exempel tullfritt. Listan över de länder som räknas till MUL fastställs av FN. MUL bestod i oktober 2013 av 49 länder, främst i Afrika och i Asien. Därtill finns särskilda avtal med ett flertal länder på västra Balkan, Moldavien samt många av de 79 AVS-länderna (tidigare kolonier till europeiska länder i Afrika, i Västindien och i Stillahavsområdet) som möjliggör tullfri import. Skalägg kan även importeras tullfritt via särskilda avtal från Egypten, Libanon, Sydafrika och Tunisien.

31


Tabell 12. EU:s importtullar på ägg och äggprodukter från tredje land 2012 Vara

KN-nummer

Importtull

Befruktade hönsägg för kläckning

0407 11 00

35 euro/1 000 st

Befruktade kalkon- eller gåsägg för kläckning

0407 19 11

105 euro/1 000 st

Befruktade ägg från andra tamfåglar för kläckning

0407 19 19

35 euro/1 000 st

Befruktade ägg från övriga fåglar för kläckning

0407 19 90

7,7 % av värdet

Färska hönsägg med skal

0407 21 00

30,4 (15,2 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Färska ägg med skal från andra tamfåglar

0407 29 10

30,4 (15,2 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Färska ägg med skal från övriga fåglar

0407 29 90

7,7 % av värdet

Kokta eller konserverade ägg med skal från tamfåglar

0407 90 10

30,4 (15,2 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Kokta eller konserverade ägg med skal från övriga fåglar

0407 90 90

7,7 % av värdet

Torkad äggula

0408 11 80

142,3 (71,1 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Flytande äggula

0408 19 81

62 (31 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Fryst eller konserverad äggula

0408 19 89

66,3 (33,1 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Torkade ägg utan skal

0408 91 80

137,4 (68,7 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Kokta eller konserverade ägg utan skal

0408 99 80

35,3 (17,6 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Äggalbumin, torkat

3502 11 90

123,5 (61,7 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Äggalbumin, annat

3502 19 90

16,7 (8,3 inom WTO-kvot) euro/100 kg

Källa: EU-kommissionen

Om importpriserna för ägg eller äggprodukter understiger vissa tröskelnivåer kan skyddstullar införas. Detta har dock inte inträffat hittills.

6.2.2 Andra EU-stöd Det finns ett antal jordbruksstöd som påverkar äggsektorn utan att vara riktade direkt mot äggproducenter, bland annat: • Marknadsföringsstöd, som till exempel ges för informationskampanjer om EU:s äggmärkning och för marknadsföring av ekologisk produktion. Stödet kan ges för kampanjer inom EU eller i stora exportdestinationer som Norge och Schweiz. Kampanjerna måste vara allmänt utformade, de får inte enbart främja varumärken, produkter eller producenter i en specifik medlemsstat. • Gårdsstöd, som i Sverige är baserat på brukad areal. Stödbeloppen varierar i landet och är i regel högst där odlingsmarken är som bäst. Berör främst äggproducenter som odlar eget foder eller som även har annan verksamhet. • Företagsstöd, som ges för nystartande, utveckling och breddande av företag på landsbygden. Stöden täcker endast delar av kostnaderna. • Miljöersättning för kretsloppsinriktad eller ekologisk odling och djurhållning, som kan sökas om olika kriterier uppfylls.

32


6.3 Svenska stöd Det finns några allmänna jordbruksstöd som finansieras helt av svenska staten och som kan beröra äggproducenter, till exempel: • Stöd för miljöforskning och -utveckling inom jordbruket. Det handlar bland annat om att minska läckaget av näringsämnen och att reducera riskerna med bekämpningsmedel. • Nationellt stöd som betalas ut för stödområden 1-3 i Norrland. Stödet är tänkt att täcka kostnader för långa transportavstånd och klimat med sämre produktionsförutsättningar. • Återbetalning av 77 procent av skatten för diesel som används yrkesmässigt till jordbruksmaskiner.

33


Publikationer inom samma område 1. Marknadsöversikt – fågelkött och ägg, RA2011:31, http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ ra11_31.pdf 2. Marknadsöversikt – livsmedelsindustrin, RA2012:42, http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ ra12_42.pdf 3. Marknadsråd ägg 2013-11-28, dnr 3.5.23-5585/13, http://www.jordbruksverket.se/download/18.425b011913efa70e20e 22ac/1387285169824/Marknadsr%C3%A5d+%C3%A4gg.pdf 4. Starta eko – ägg, jordbruksinformation 4, JO2012:4, http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo12_4. pdf

34


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-13/34-SE • RA13:34


ra13_34