Page 1

Ă…rsrapport fiskeriprogrammet 2012

Rapport 2013:25

1


Sammanfattning Den Europeiska fiskerifonden, EFF, fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden 2007– 2013. Stöden hanteras genom program. Det svenska fiskeriprogrammet har en budget på ca 55 miljoner euro (490 miljoner kr) EFF-medel från EU och förutsätter en nationell medfinansiering på 50 miljoner euro (450 miljoner kronor). Programmets mål är att • kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation • lönsamheten i fiskerinäringen ska öka • främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen • de negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska • bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd Programändringen som Sverige lämnade in till kommissionen i december 2011 blev godkänd av kommissionen den 23 maj 2012. Detta innebar att stöd för skrotning av fiskefartyg (och därtill anknutna avgångsvederlag), tillfälliga fiskestopp, tillfälligt upphörande av insjöfiske och omställning av fiskefartyg stängdes i programmet. Istället prioriteras stöd för selektivt fiske, diversifiering av verksamhet, höjd yrkeskompetens hos yngre fiskare samt uthålligt och miljöanpassat fiske. Totalt har 1 829 ansökningar om stöd kommit in under programperioden. Av dessa har 1 160 ansökningar beviljats och 747 av dessa har redan slutförts. Det har varit ett högt söktryck inom framförallt åtgärderna investeringar ombord och selektivitet, produktiva investeringar i vattenbruk, investeringar i beredning och saluföring samt gemensamma insatser. Ett urval av goda exempel på projekt finns i avsnitt 4.6 i denna rapport. Från programperiodens början fram till och med 2012 års utgång har totalt drygt 44 miljoner euro (401 miljoner kronor) EFF-medel beviljats. Motsvarande svenska offentliga medel som har beviljats är 40 miljoner euro (361 miljoner kronor). Andelen beviljade stöd motsvarar 82 % av den totala EFF-ramen för programperioden. Om man skulle ha en jämn beviljandetakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 86 % ha beviljats vid utgången av 2012. Om hänsyn tas till de medel som har fördelats till länen är motsvarande andel 87 %. Programmet har därmed ett bra genomförande. Utnyttjandet av medel inom prioriterat område 4 var dock enbart drygt 51 % vid årsskiftet 2012/2013. Vissa fiskeområden har fortsatt svårigheter att ordna offentlig medfinansiering, men graden av svårighet skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Även under 2012 finns det indikationer på att en del länsstyrelser inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att kunna prioritera handläggningen av fiskeområdenas ärenden på ett sådant sätt så att det relativt komplexa samarbetet mellan de 14 fiskeområdena och de 11 handläggande länen samt Jordbruksverket som ansvarig nationell myndighet kan optimeras. Resultatet är långa handläggningstider som motverkar det lokala engagemanget och bidrar till det låga nyttjandet inom prioriterat område 4. Flera fiskeområden betonar


likviditetsproblem, både för det rent administrativa arbetet och för projekt, på grund av långa handläggningstider. Några fiskeområden pekar på fortsatta problem med att hitta lämpliga projektägare och att mobilisera ett engagemang från fiskerinäringen. För att hantera problemen inom prioriterat område 4 har Sverige lämnat in ett förslag till programändring. Vidare fattade Jordbruksverket i mars 2013 beslut om att fördela om pengar mellan fiskeområdena och därmed justera deras budgetar. Jordbruksverket skapade samtidigt en gemensam pott pengar, som Jordbruksverket håller kvar och fördelar ut till de fiskeområden som har färdighandlagda och av FOG prioriterade ansökningar som inte ryms i fiskeområdets ordinarie budget. Fördelningen av pengar från den gemensamma potten sker enligt principen ”först till kvarn”. Jordbruksverket fortsätter också att stötta fiskeområdena genom att svara på frågor, ordna gemensam träff för fiskeområdena och leaderområdena samt ge stöd inför nästa programperiod. Utbetalade EFF-medel under programperioden är totalt knappt 52,2 miljoner euro. Drygt 24 miljoner euro har betalats ut i svenska offentliga medel. Totalt har därmed medel motsvarande 54 % av EFF-ramen betalats ut. Om man skulle ha en jämn utbetalningstakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 67 % ha betalats ut vid utgången av 2011. Sverige har utgiftsdeklarerat för ca 26,5 miljoner euro. Utbetalningstakten inom fiskeriprogrammet behöver öka. Hittills har Sverige klarat sig ifrån automatiska återtag (n+2), men det är viktigt att takten i utbetalningarna ökar. En svårighet som finns i handläggningen av utbetalningar är att det är vanligt att stödmottagarnas ansökningar om utbetalning inte innehåller kompletta underlag. Detta fördröjer handläggningen och beslut om utbetalning. För att klara en ökad utbetalningstakt har Jordbruksverket uppmanat länsstyrelserna att arbeta med utbetalningarna enligt högsta prioritet. Under 2013 avsätter Jordbruksverket också extra resurser för att prioritera utbetalningarna inom fiskeriprogrammet ytterligare. Fördelningen av stödbeloppsklasser visar att relativt små stöd är vanligt förekommande och för drygt en fjärdedel av samtliga stöd utgör EU-delen mindre än 10 tusen kronor. Den kvalitativa analysen av fiskeriprogrammets utveckling redovisar också specifika resultatindikatorer för varje prioriterat område. Indikatorerna för fiskets utveckling visar att både lönsamhet och tillväxt har ökat kraftigt. Det är framför allt de större trålfartygen som stått för den mest positiva utvecklingen. En del av resultatindikatorerna mäts i antal slutförda åtgärder och för dessa är måluppfyllnaden generellt sett låg. Det är endast inom prioriterat område 3 för ökat skydd och utveckling av akvatiska resurser som måluppfyllnaden med säkerhet kommer att nås. Resultatet från de revisioner, som Ekonomistyrningsverket i sin roll som revisionsmyndighet har genomfört, tyder på att det finns ett behov av att förbättra eller förtydliga vissa handläggningsrutiner och rutinbeskrivningar. Såväl förvaltande myndighet som attesterande myndighet har upprättat handlingsplaner för detta. I mars 2012 gjorde Jordbruksverket en fördjupad redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat i fiskeriprogrammet. Jordbruksverket gjorde också en genomgång av vad det skulle kosta att uppnå målen i programmet


och om kvarvarande pengar räcker eller inte. Trots söktryck och efterfrågan är måluppfyllelsen inte tillräcklig. Övervakningskommittén resonerade kring eventuellt behov av att flytta pengar mellan olika prioriterade områden. Jordbruksverket fick i uppdrag att fortsatt följa utvecklingen noga. I oktober 2012 tog Jordbruksverket fram en finansiell lägesrapport till övervakningskommitténs sammanträde. Nyttjandet inom prioriterat område 4 låg då på endast ca 40 %. Jordbruksverket hade också undersökt hur mycket av de pengar som finns inom prioriterat område 4 som fiskeområdesgrupperna själva anser att de kan nyttja. Fiskeområdenas prognoser visade preliminärt att fiskeområdesgrupperna ansåg att totalt ca 70 % av budgeten inom prioriterat område 4 skulle kunna nyttjas. Övervakningskommittén gav därför Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag till programändring. Jordbruksverket fortsatte att utreda och analysera budgetläget inom alla prioriterade områden i fiskeriprogrammet, med fördjupning inom prioriterat område 4. Detta resulterade i ett förslag att flytta pengar från de prioriterade områdena 1 (5 miljoner kronor) och 4 (4 miljoner kronor) till prioriterat område 3, d.v.s. totalt 9 miljoner kronor flyttas till prioriterat område 3. Förslaget till programändring togs upp på övervakningskommitténs sammanträde i mars 2013. Kommittén godkände förslaget. Regeringen tog beslut i april 2013 och förslaget till programändring skickades in till kommissionen kort därefter.


Innehåll

1 Inledning.................................................................................................. 1 2 Metodbeskrivning................................................................................ 2 3 Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet....................................................... 3 3.1 3.2 3.3 3.4

Programändring 1 ......................................................................................................... 3 Omorganisation på Jordbruksverket....................................................................... 3 Ändrad föreskrift.............................................................................................................. 3 Projekt LB-fisk................................................................................................................... 4

4 Genomförandet av fiskeriprogrammet......................................... 5 4.1 4.2 4.3 4.4

Prioriterat område 1 ...................................................................................................... 5 Prioriterat område 2 ...................................................................................................... 7 Prioriterat område 3 ...................................................................................................... 8 Prioriterat område 4 ...................................................................................................10 4.4.1 Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG.........12 4.5 Prioriterat område 5 ....................................................................................................13 4.6 Urval av goda exempel på projekt ........................................................................14 4.7 Betydande förändring enligt art 56 .......................................................................17

5 Östersjöstrategin och användningen av fiskeriprogrammet..............................................................................18 5.1 Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske..................................................................18 5.1.1 Flaggskeppsprojektet Aquabest för en hållbar fiskodling runt Östersjön ..................................................................................................18 5.2 Havsmiljöanslaget.........................................................................................................19

6 Programmets finansiella genomförande...................................21 6.1 Finansiell ram och kontext ........................................................................................21 6.2 Beviljade medel..............................................................................................................21 6.2.1 Prioriterat område 1........................................................................................23 6.2.2 Prioriterat område 2........................................................................................24 6.2.3 Prioriterat område 3........................................................................................26 6.2.4 Prioriterat område 4........................................................................................27 6.2.5 Prioriterat område 5........................................................................................27 6.3 Utbetalade medel.........................................................................................................27 6.4 Rekvirerade medel........................................................................................................29 6.5 Automatiska återtag, n+2...........................................................................................32 6.6 Uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts.........................33


7 Kvalitativ analys...................................................................................34 7.1 Övergripande fiskeriprogrammet...........................................................................34 7.1.1 Horisontella indikatorer.................................................................................36 7.2 Prioriterat område 1.....................................................................................................37 7.3 Prioriterat område 2.....................................................................................................40 7.4 Prioriterat område 3.....................................................................................................43 7.5 Prioriterat område 4.....................................................................................................45 7.5.1 Enkät till fiskeområdesgrupper..................................................................47 7.6 Prioriterat område 5.....................................................................................................51

8 Övervakning.........................................................................................53 8.1 Övervakningskommittén ..........................................................................................53 8.2 Kvalitetskontrollsystem...............................................................................................55

9 Utvärdering och uppföljning..........................................................56 9.1 Redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat.........................................................................................................56 9.2 Förslag till programändring 2...................................................................................56

10 Information och offentlighet..........................................................58 10.1 Jordbruksverkets webbplats.....................................................................................58 10.2 Webbplats om svenskt vattenbruk.........................................................................58 10.3 Pressmeddelanden och mediebevakning............................................................58 10.4 Kommunikation och större möten..........................................................................59 10.5 Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten................................................60

11 Revisionsmyndighetens årliga kontrollrapport och yttrande ........................................................................................61 12 Några problem och åtgärder för att lösa dem..........................63 13 Rekommendationer från kommissionen efter den årliga granskningen ..........................................................................65 14 Uppgifter om överensstämmelse med gemenskapslagstiftning ..................................................................67 14.1 Förordningar och föreskrifter ...................................................................................67 14.2 Programdokument ......................................................................................................67 14.3 Handläggningsrutiner och blanketter ..................................................................68

15 Komplementaritet med andra instrument ...............................69


Figur 1. Beviljade medel i procent av EFF-ramen för de olika prioriterade områdena.......................23 Figur 2. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd..........................................24 Figur 3. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd..........................................25 Figur 4. Fördelat till länen inom prioriterat område 2.....................................................................................25 Figur 5. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd..........................................26 Figur 6. Andel utbetalda medel av ram, EFF-medel, fast växelkurs...........................................................29 Figur 7. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), hela programmet.....................................................34 Figur 8. Länsfördelning andel stöd (%), hela programmet...........................................................................34 Figur 9. Länsfördelning antal stöd, hela programmet....................................................................................34 Figur 10. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom hela programmet, prioriterat område 1-5................................................................................................................................................35 Figur 11. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom hela programmet, prioriterat område 1-5................................................................................................................................................35 Figur 12. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 1.............................................................................39 Figur 13. Länsfördelning andel stöd (%), PO 1...................................................................................................39 Figur 14. Länsfördelning antal stöd, PO 1............................................................................................................39 Figur 15. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 1...........39 Figur 16. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 1....40 Figur 19. Länsfördelning antal stöd, PO 2............................................................................................................42 Figur 17. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 2.............................................................................42 Figur 18. Länsfördelning andel stöd (%), PO 2...................................................................................................42 Figur 20. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 2...........42 Figur 21. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 2....43 Figur 22. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 3.............................................................................44 Figur 23. Länsfördelning andel stöd (%), PO 3...................................................................................................44 Figur 24. Länsfördelning antal stöd, PO 3............................................................................................................44 Figur 25. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 3...........45 Figur 26. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 3....45 Figur 27. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 4...........48 Figur 28. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område 4............48 Figur 29. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 5.............................................................................51 Figur 30. Länsfördelning andel stöd (%), PO 5...................................................................................................51 Figur 31. Länsfördelning antal stöd, PO 5............................................................................................................51 Figur 32. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 5...........52 Figur 33. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område 5............52


Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år 2012....................................................................... 5 Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet........................... 6 Tabell 3. Projekt och medel från havsmiljönslaget som beviljats under år 2011 och 2012...............11 Tabell 4. Fördelning av beviljade medel mellan de prioriterade områdena, euro................................20 Tabell 5. Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel av beviljade medel, euro.....................................................................................................................................................................21 Tabell 6. Summa beviljade medel per åtgärd, euro.........................................................................................22 Tabell 7. Summa beviljade medel per åtgärd, euro.........................................................................................23 Tabell 8. Summa beviljade medel per åtgärd, euro.........................................................................................24 Tabell 9. Summa beviljade medel, euro...............................................................................................................26 Tabell 10. Summa beviljade medel, euro.............................................................................................................27 Tabell 11. Utbetalade medel för perioden 2007-2012, euro.........................................................................27 Tabell 12. Utbetalade medel för prioriterat område 1 och perioden 2007-2012, euro.......................27 Tabell 13. Utbetalade medel för prioriterat område 2 och perioden 2007-2012, euro.......................28 Tabell 14. Utbetalade medel för prioriterat område 3 och perioden 2007-2012, euro.......................28 Tabell 15. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, 2007-01-01–2012-12-31.................................................28 Tabell 16. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, 2012-01-01–2012-12-31.................................................31 Tabell 17. Kvinnor i fiskerinäringen........................................................................................................................31 Tabell 18. Resultatindikatorer prioriterat område 1.........................................................................................36 Tabell 19. Resultatindikatorer prioriterat område 2.........................................................................................37 Tabell 20. Resultatindikatorer prioriterat område 3.........................................................................................40 Tabell 21. Resultatindikatorer prioriterat område 4.........................................................................................43 Tabell 22. Antal utbetalda stöd och utbetalda medel (EU-delen), fiskeområdesgrupper.................46 Tabell 23. Resultatindikatorer prioriterat område 5.........................................................................................46 Bilaga 1. Tabeller över länsvis stödfördelning....................................................................................................70 Hela programmet.........................................................................................................................................................70 Prioriterat område 1....................................................................................................................................................71 Prioriterat område 2....................................................................................................................................................72 Prioriterat område 3....................................................................................................................................................73 Prioriterat område 4....................................................................................................................................................74 Prioriterat område 5....................................................................................................................................................75


1 Inledning Den Europeiska fiskerifonden (EFF) fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden 2007–2013. Det operativa programmet för fiskerinäringen (i fortsättningen benämnt fiskeriprogrammet) har en total budget på ca 490 miljoner kronor EU medel, vilka ska matchas med svenska medel. Fiskeri­ programmets programmål är att: • Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation • Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka • Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen • De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska • Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd I fiskeriprogrammet är målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen prioriteras. Det rör sig om hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet. Visionen för fiskeriprogrammet är således ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär att: • skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet • stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet • bidra till en hållbar utveckling av landsbygden • bidra till att uppnå miljömålen (främst Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård samt Ett rikt växtoch djurliv) • bidra till en ökad jämställdhet Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av olika storlek och art, företagare inom vattenbruk och inom beredningsindustrin, kommuner samt andra offentliga organisationer, myndigheter och länsstyrelser, branschorganisationer, producent­ organisationer, intresseorganisationer m.fl. Fram till 30 juni 2011 var Fiskeriverket förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska fiskerifonden, EFF. Då lades Fiskeriverket ned och ansvaret gick över till Jordbruksverket, som blev förvaltande och attesterande myndighet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet. Det gäller både för perioden före och efter 1 juli 2011.

1


2 Metodbeskrivning Fiskebanken (kopplad till STÖD 3) och FISKE (kopplad till LB-systemet) är de datalagringssystem som används av Jordbruksverket vid handläggning, upp­ följning och utvärdering av ärenden inom det svenska fiskeriprogrammet. Dessa system uppdateras dagligen. Inför framtagandet av årsrapporten för fiskeri­ programmet 2012 skapade Jordbruksverket vid årsskiftet 2012/2013 en låst ”ögonblicksbild” av Fiskebanken och för FISKE. Detta säkerställer att samtliga involverade i arbetet med årsrapporten har arbetat med ett gemensamt data­ underlag där inga ärenden kan uppdateras eller ändra status under arbetets gång. Samtliga beräkningsunderlag som avser utfall av indikatorer för stödärenden inom fiskeriprogrammet liksom uppgifter om beviljade medel samt utbetalade medel är hämtade från dessa låsta versioner av Fiskebanken och FISKE (rapportår 2012). Uppgifter om rekvirerade medel är hämtade från underlagen till inskickade utgiftsdeklarationer. I avsnitten om beviljade medel används valutakursen 9 kr för omvandling av SEK till euro. Det är en fast valutakurs som har använts i rapporteringen av beviljade medel i fiskeriprogrammet under hela programperioden. I avsnitten om utbetalda medel och rekvirerade medel används den valutakurs som gäller den specifika månad som utbetalning av medel skett.

2


3 Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet 3.1 Programändring 1 Programändringen som Sverige lämnade in till kommissionen den 19 december 2011 blev godkänd av kommissionen den 23 maj 2012. Detta innebar att stöd för skrotning av fiskefartyg (och därtill anknutna avgångsvederlag), tillfälliga fiske­ stopp, tillfälligt upphörande av insjöfiske och omställning av fiskefartyg stängdes i programmet. Istället prioriteras stöd för selektivt fiske, diversifiering av verksamhet, höjd yrkes-kompetens hos yngre fiskare samt uthålligt och miljöanpassat fiske. Därutöver innehöll programändringen också ändringar av redaktionell art.

3.2 Omorganisation på Jordbruksverket Jordbruksverket har genomfört en intern omorganisation, som trädde i kraft 1 september 2012. Omorganisationen innebar att en ny funktion bildades, ut­betalningsfunktionen. Detta var en anpassning för att bättre motsvara de krav på att separera beslutsfunktioner och utbetalningsfunktioner som finns för jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU. Detta påverkade även organisationen och ansvarsfördelningen för att hantera fiskeriprogrammet på Jordbruksverket. Handläggning och beslut om utbetalningar från fiskeriprogrammet flyttades från den tidigare utbetalningsenheten på stödavdelningen och lades över till miljöersättningsenheten på landsbygdsavdelningen. Landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fiskeriprogrammet. Dokumentet som beskriver förvaltnings- och kontrollsystemet för fiskeri­ programmet har uppdaterats i enlighet med omorganisationen och den förändrade ansvarsfördelningen. Vid uppdateringen justerades även de delar som berör de IT-baserade handläggningssystemen. Den uppdaterade versionen av dokumentet skickades in till kommissionen via SFC2007 den 18 december 2012.

3.3 Ändrad föreskrift Jordbruksverket har under 2012 ändrat i föreskriften SJVFS 2012:17. Ändringarna trädde i kraft 1 september 2012, se vidare under avsnitt 14.1.

3


3.4 Projekt LB-fisk Under hösten 2011 inledde Jordbruksverket ett arbete för att likrikta processerna för fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet – projekt LB-fisk. Detta var ett led i att ta vara på synergieffekter mellan kompetensområdena fiskeri och landsbygdsutveckling samt att kunna använda befintlig organisationsstruktur och verksamhetsprocesser i fråga om stödhantering, utbetalningar och budgethantering. Syftet med projektet LB-fisk var att underlätta, effektivisera och kvalitetssäkra handläggningen av stöd inom fiskeriprogrammet för länsstyrelserna och för Jordbruksverket. Det rörde sig t.ex. om att lägga över hanteringen av ärenden i Jordbruksverkets IT-baserade handläggningssystem, LB-systemet, som ett komple­ment till STÖD 3, det tidigare registreringssystemet som användes av Fiskeriverket. En övergång till hantering av ärendena i LB-systemet ger både en effektivisering i handläggningsprocessen och ökad kvalitetssäkring. Detta sker genom att • handläggningen effektiviseras genom en tydligare process • ärenden inte behöver skickas mellan myndigheter för att registreras • alla handläggare får ett systemstöd för sin handläggning • ärendena versionshanteras i systemet, vilket ger en säker verifieringskedja • det blir möjligt att hantera och följa upp budgeten för fiskeriprogrammet i IT-systemet. I projektet har det även ingått att ta fram nya beslutsmallar och att utbilda handläggare internt på Jordbruksverket och på länsstyrelserna i det nya arbetssättet. Jordbruksverket genomförde projektet planenligt och avslutade projektet under det första halvåret av 2012.

4


4 Genomförandet av fiskeriprogrammet Denna del beskriver genomförandet av fiskeriprogrammet i kvantitativa termer. En redogörelse görs för antal ansökningar som har kommit in, antal beviljade ansökningar och antal slutförda ärenden. Exempel på påbörjade och genomförda projekt beskrivs under ett eget avsnitt (4.6). Nedan finns en översikt över ansökningar inom fiskeriprogrammet och deras status. Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år 2012 Inkomna ansökningar

Beviljade ansökningar

Slutförda ärenden

Prioriterat område 1

698

399

289

Prioriterat område 2

458

309

217

Prioriterat område 3

329

187

118

Prioriterat område 4

220

160

50

Prioriterat område 5

124

105

73

1829

1160

747

Totalt

4.1 Prioriterat område 1 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 1 är att anpassa fiskeansträngningen till beståndssituationen samt förbättra lönsamheten i berörda företag. Enligt fiskeriprogrammet ska följande prioriteras: • Skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan • Åtgärder i det småskaliga kustfisket, särskilt selektivt fiske, diversifiering av verksamhet och höjd yrkeskompetens • Socioekonomiska åtgärder, särskilt höjd yrkeskompetens hos yngre fiskare, uthålligt och miljöanpassat fiske och diversifiering av verksamhet • Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer • Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord Under första delen av programperioden har skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan varit särskilt priorieterat. En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärderna definitivt upphörande av fiskeverksamhet och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet stängdes. Därmed har stöd under 2012 enbart kunnat lämnas för åtgärderna investeringar ombord och selektivititet, småskaligt kustfiske och socioekonomisk kompensation i prioriterat område 1. Vid utgången av år 2012 hade totalt 698 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 399 hade beviljats och 289 var slutförda. Det har varit ett högt ansökningstryck inom framför allt åtgärden investeringar ombord och selektivitet.

5


Under en dryg månads tid i slutet av 2012 genomförde Jordbruksverket en utlysning inom åtgärden investeringar ombord.1 Utlysningen vände sig till yrkesfiskare, som fiskar i Skagerrak, och som ville byta till selektiva redskap. Dessa ansökningar fick extra prioritet för att stötta de svenska yrkesfiskare som berörs av nya krav till följd av Skagerrak-avtalet. Den 4 juli 2012 undertecknade nämligen EU och Norge ett avtal om införandet av bland annat utkastförbud i Skagerrak, alltså att det inte längre ska vara tillåtet att kasta oönskad fisk överbord. Idén är att EU-länderna ska reglera vad och hur mycket fisk som fångas i Skagerrak i stället för vad som landas, en så kallad resultatbaserad förvaltning. I avtalet ingick också gemensam utformning av vissa redskap i Skagerrak, som innebär ökad selektion jämfört med de redskap som används idag. Kommissionen har lagt fram ett förslag om hur fisket i Skagerrak ska regleras som syftar till att införa de överenskomna bestämmelserna i EU:s lagstiftning. Förslaget innehåller bland annat nya regler för vilka fiskredskap som ska tillåtas i Skagerrak. Förslaget är ännu under bearbetning i rådet och parlamentet. Utlysningen resulterade i att 52 ansökningar kom in. Av dessa blev alla, utom en, beviljade stöd. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden investeringar ombord och selektivitet har 397 ansökningar kommit in. Det har varit ett högt söktryck inom denna åtgärd och 219 ärenden har beviljats. Några exempel på stöd är investeringar i selektiva redskap, motorbyten, säkerhetsutrustning och brandsläckningssystem. 164 ärenden har slutförts. De flesta har handlat om fartyg som genomfört förbättringar av säkerheten ombord, se fullständig tabell nedan för resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet.2 Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet Antal fiskefartyg:

Resultat av slutförda ärenden

som genomfört förbättringar av säkerheten ombord

104

som genomfört förbättringar av arbetsvillkoren

14

som genomfört förbättringar av hygienen

1

som genomfört förbättringar av produktkvaliteten

12

som genomfört förbättringar av energieffektiviteten

1

som genomfört förbättringar av selektiviteten

12

som genomfört motorbyte

18

som ersatt fiskeredskap

0

som genomfört andra investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet

2

Summa

164

Inom åtgärden småskaligt kustfiske har 84 ansökningar kommit in, 42 ansökningar har beviljats totalt och 16 ärenden har slutförts. Ansökningarna avsåg bland annat stöd för investeringar i selektiva redskap, utbildningar, ismaskiner, sjöbodar, ombyggnation av landningshamn. 1 Utlysningen innebar att Jordbruksverket aktivt gick ut till potentiella stödsökande och uppmanade dem att söka ett specifikt stöd under en viss period. 2 Observera att investeringar ombord på småskaliga fartyg inte syns i tabell 2, eftersom dessa investeringar ligger under åtgärden småskaligt kustfiske.

6


Inom åtgärden socioekonomisk kompensation har 140 ansökningar kommit in, 106 ansökningar har beviljats, varav 77 har slutförts. De slutförda ärendena har bland annat lett till att fiskare har gått utbildningar och förbättrat sina yrkeskunskaper, fått avgångsvederlag i samband med avveckling av fiske och diversifierat sin verksamhet till att omfatta beredning av fisken. Två stöd har betalats ut till fiskare under 40 år, vilket innebär att bidrag på totalt 555 000 kronor har gått till att främja föryngring inom fiskerinäringen. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärden investeringar ombord inom prioriterat område 1.

4.2 Prioriterat område 2 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 2 är att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Stöd kan lämnas för åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk, miljövårdande åtgärder inom vattenbruket, åtgärder för folkhälsa, åtgärder för djurhälsa, inlandsfiske och investeringar i beredning och saluföring. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: • Ökad lönsamhet i näringen samt diversifiering av verksamhet • Införande av ny produktionsteknologi samt införande av teknik som minskar miljöpåverkan • Åtgärder inom vattenbruket • Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer • Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att det inte längre blev möjligt att söka stöd för tillfälligt upphörande av insjöfiske. Vid utgången av år 2012 hade totalt 458 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 309 hade beviljats och 217 var slutförda. Det har funnits ett stort intresse för framför allt åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk samt för åtgärden investeringar i beredning och saluföring. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk har totalt 155 ansökningar kommit in och 128 ärenden har beviljats stöd. 76 ärenden har slutförts. Av dessa, har 23 ärenden handlat om ökning av produktionskapacitet till följd av nya produktionsanläggningar, 50 ärenden om produktionsförändringar på grund av utvidgning eller modernisering av befintlig anläggning och tre har handlat om att öka antalet fiskyngel från kläckeri. Exempel på investeringar är utrustning för musselodling, fiskuppfödningskassar, landbaserad torskodling, tak över fisk­ bassäng, nybyggnation av dammar, lokal för ostronkläckeri, förbättring av slaktoch småfiskhantering samt foderautomater.

7


Inom åtgärden miljövårdande åtgärder inom vattenbruket har endast ett ärende kommit in under programperioden, vilket visar på ett lågt söktryck inom denna åtgärd. Ärendet, som gäller en musselodling i Östersjön, har beviljats och ansökt om slututbetalning men inte utbetalats än. Även inom åtgärder för folkhälsa och åtgärder för djurhälsa har söktrycket varit lågt. Inga ärenden har kommit in inom åtgärder för folkhälsa. Ett ärende har kommit in inom åtgärder för djurhälsa, men detta har inte beviljats, eftersom sökande drog tillbaka sin ansökan. Inga ärenden har slutförts under program­ perioden inom någon av de två åtgärderna. Inom åtgärden inlandsfiske har totalt 74 ansökningar kommit in, 57 ärenden har beviljats och 42 har slutförts. Dessa har resulterat i att 12 stödmottagare har genomfört investeringar för omställning eller modernisering av fartyget, fem stödmottagare har investerat i uppbyggnad av anordningar för inlandsfiske och 25 har investerat i utvidgning, utrustning och modernisering av anordningar för inlandsfiske. Exempel på investeringar är sjöbodar och förråd för fiskeredskap, lastmaskiner, arbetsmaskiner, frysutrustning, ismaskiner, containrar, emballageförvaring och motorbyten. Det har varit ett stort intresse för åtgärden investeringar i beredning och salu­ föring. 229 ansökningar har kommit in, 124 ärenden har beviljats och 99 ärenden har slutförts. 50 av dessa har lett till en ökning av beredningskapaciteten, 47 till nybyggnation, utbyggnad eller modernisering av beredningsenheten och två till modernisering av befintliga saluföringsanläggningar. Det finns flera exempel på investeringar som har resulterat i att bland annat fler företag har fått både bättre hygien- och arbetsförhållanden och bättre miljöförhållanden. Exempel på investeringar i beredning och saluföring är frysrum, sorteringsmaskin, upptiningslinje, produktion av färdigrätter, kompressorer, lokaler för fiskhantering, förpackningsmaskiner, ismaskiner, miljöstation, lastbrygga och spårbarhetssystem för fryst fisk. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att hand­ läggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärderna produktiva investeringar inom vatten­bruk och investeringar i beredning och saluföring inom prioriterat område 2.

4.3 Prioriterat område 3 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 3 är bland annat utveckling av innovativa metoder och förbättrade kunskaper, förbättra förutsättningarna för naturliga fiskbestånd och utveckling av det småskaliga kustfisket. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras:

8


• Åtgärder avseende innovativa metoder och förbättrad kunskap • Skydd av akvatisk fauna och flora • Restaurering och bättre förutsättningar för naturliga bestånd • Miljövänliga investeringar i fiskehamnar • Åtgärder som förbättrar kvalitet, hälsa och spårbarhet samt livsmedels­ säkerheten • Främjande av partnerskap och dialog mellan fiskare, andra aktörer och forskare • Främjande av fiskkonsumtion • Utbildningsinsatser för behoven hos såväl kvinnor som män En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärden omställning av fiskefartyg stängdes. Därmed har stöd under 2012 kunnat lämnas för gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, fiskehamnar och landningsplatser, utveckling av nya avsättnings­ möjligheter och reklamkampanjer och pilotprojekt. Vid utgången av år 2012 hade totalt 329 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 187 hade beviljats och 118 var slutförda. Gemensamma insatser är den åtgärd där ansökningstrycket har varit högst. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden gemensamma insatser har 98 ansökningar kommit in, 56 ärenden har beviljats och 35 har slutförts. Exempel på insatser är draggning av spökgarn, bildande av producentorganisationer, utveckling av fiskemetoder för bättre selektivitet, utbildningar och spårbarhet för fisk. Inom åtgärden skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran har 45 ansökningar kommit in och 25 ärenden har beviljats stöd. Stöd har getts för till exempel restaurering och nyanläggande av lekområden, återställning av vandringsvägar, fiskevårdsplaner, fiskvägar och fiskpassager, utsättning av ål, miljöåterställning, laxtrappor och fisk- och biotopvård. 16 av dessa ärenden har slutförts. Inom åtgärden fiskehamnar och landningsplatser har 63 ärenden kommit in, 27 har beviljats och 16 ärenden har slutförts. De insatser som hittills har genomförts har uteslutande handlat om investeringar i befintliga fiskehamnar. Insatserna som fått stöd avser bland annat avsaltningsanläggningar, miljöanpassade reningsanläggningar, vågbrytare, förbättringar av landningsplatser och muddring. Inom åtgärden utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer har 85 ärenden kommit in, 66 ärenden har beviljats och 46 ärenden har slutförts. Exempel på insatser som fått stöd är MSC-certifieringar, KRAV-märkningar, tryck av receptfoldrar, marknadsundersökningar, kampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter och insatser för att främja saluföring av underutnyttjade arter.

9


Antal ansökningar för pilotprojekt som har kommit in är 38 stycken, varav 12 stycken har beviljats och fyra har slutförts. Projekten har resulterat i test av innovativ teknik inom beredning- och vattenbrukssektorn, och insatser för att utveckla och testa metoder för exempelvis miljövänliga och selektiva redskap. Inom åtgärden omställning av fiskefartyg har endast ett ärende kommit in. Detta har beviljats och även slutförts. Ärendet handlade om att ställa om ett fiskefartyg till fiskeriforskning. Det är Fiskeriverket som har fått stöd för att bygga om sitt undersökningsfartyg U/F Mimer. Mimer får efter ombyggnaden plats för åtta forskare utöver besättning på tre man. Fartyget utrustades och anpassades för fiskeri- och havsforskning. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än in­komna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att hand­ läggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna.

4.4 Prioriterat område 4 Målsättningen inom prioriterat område 4 hållbar utveckling av fiskeområden är främst att skapa nya arbetstillfällen inom och utanför fiskesektorn. Området har särskilt fokus på socioekonomiska åtgärder och skapandet av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på områden med låg folktäthet, områden där fisket är på tillbakagång eller små fiskesamhällen, både vid kust och i inland. Prioriterat område 4 utgör ett komplement till de övriga prioriterade områdena. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: • Bevara och utveckla nya arbetstillfällen och det ekonomiska och sociala välståndet • Ökad lönsamhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter • Främjande av kustmiljöns kvalitet • Främjande av nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden • Förberedelser och genomförande av utvecklingsstrategin Det finns 14 fiskeområden i Sverige. Fiskeområdesgrupperna bedömer de ansökningar som kommer in och väljer ut och godkänner de ansökningar som stämmer överens med den utvecklingsstrategi som finns för området. Det är sedan läns­ styrelsen som fattar det formella beslutet om stöd. Vid utgången av år 2012 hade totalt 220 ansökningar kommit in inom åtgärden hållbar utveckling av fiskeområden. 160 ärenden hade beviljats varav 50 av dessa hade slutförts. Av de totalt 160 beviljade projekten har en majoritet en projektägare från privat sektor, 74 %. Andel projektägare från privat sektor skiljer sig en del åt mellan de olika fiskeområdena. I två av fiskeområdena ligger andelen lägre än 50 %. Detta beror bland annat på hur möjligheterna till finansiering sett ut och intresset från olika aktörer att driva projekt.

10


Tabell 3. Sammanställning projekt ledda av privat sektor, per fiskeområde Fiskeområde

Totalt antal projekt

Projekt ledda av privat sektor

Andel

Blekinge

4

3

75%

Fiskefrämjandet Stockholm

20

14

70%

Gotland

9

7

78%

Halland

4

4

100%

Kustlandet

17

14

82%

Kustlinjen

11

10

91%

Norra Bohuslän

9

4

44%

Sydkusten

10

9

90%

Södra Bohuslän

11

7

64%

Södra Bottenhavet

3

3

100%

Tornedalen-Haparanda

23

22

96%

Vindelälven

18

7

39%

Vänerskärgården-Kinnekulle

11

6

55%

Vättern

10

9

90%

Totalt Sverige

160

119

74%

Projekt inom fiskeområden Av de 50 slutförda projekten består åtta av dem av fiskeområdesgruppernas kostnader för administration och drift av verksamheten. Insatser har genomförts för att stärka fiskeområdenas konkurrenskraft genom exempelvis projekt för att identifiera framgångsfaktorer för fiskenäringen och genomförandet av förvaltningsåtgärder för skarv. Projekt har genomförts för att omstrukturera och ställa om ekonomisk verksamhet och för att diversifiera verksamheten från yrkesfiske till fisketurism. Insatser för att öka värde på fiskeriprodukter har genomförts. Exempel på detta är en förstudie för möjliga beredningsprocesser. Projekt för att göra en kartläggning av hamnar är ett exempel på projekt som stödjer små fiskesamhällen och turismrelaterad infrastruktur. Exempel­vis biotopvård har genomförts för att skydda miljön i fiskeområdena. Ett projekt angående attityder och normer för ”Catch And Release” är ett exempel på projekt som kan återskapa produktionspotentialen i fiskeområden. För att främja interregionalt och transnationellt samarbete och för att förvärva kunskaper och underlätta lokal förberedelse och genomförande av den lokala utvecklingsstrategin har ett projekt för att identifiera framgångsfaktorer för fiskenäringen genomförts. Ett nätverksprojekt mellan fiskeområdena startade 2012 där flertalet av områdena är medlemmar. Sydkustens fiskeområde är huvudsökande, medan övriga fiskeområden som deltar bidrar med medfinansiering. Syftet med projektet är att driva ett nationellt nätverk för fiskeområdena, att stärka fiskeområdena genom erfarenhetsutbyte, att lära av och stödja varandra och att inspirera varandra gällande mobilisering, projekt och samverkan med andra intressenter, att profilera fisket och dess förädling med koppling till mat och att arbeta för samverkan med nationella och internationella nätverk, såsom Leader och FARNET.

11


4.4.1 Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG Budgetutnyttjandet vid årsskiftet 2012/2013 var lågt inom prioriterat område 4 jämfört med de andra prioriterade områdena. Detta beror på ett flertal faktorer: • Fiskeområdena bildades under åren 2009 och 2010, vilket gjorde att de inte kom igång med verksamheten förrän nästan halvvägs in i programmet • Begränsad tillgång till medfinansiering • Problem med likviditet • Svårigheter att få igång projekt och att nå ut till potentiella målgrupper • Handläggningstider – vid ansökan om stöd och ansökan om utbetalning Tillgången till offentlig medfinansiering skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Några fiskeområden hade redan från början säkrad offentlig medfinansiering vid starten för fiskeområdet, medan andra fiskeområden haft det svårare med offentlig medfinansiering. Det har även funnits konkurrens om de offentliga pengar som kan medfinansiera, t.ex. från Leaderområdena (motsvarande områden inom ramen för landsbygdsprogrammet), som redan var etablerade när fiskeområdena skulle bildas och därmed redan hade ordnad medfinansiering från kommunerna. I årets enkätundersökning till fiskeområdena (se avsnitt 8.5.1) är det dock endast ett område som anger att tillgången till offentlig medfinansiering är mycket problematiskt. Likviditet är ett problem i genomförandet av projekt. När det gäller föreningar som ett exempel så har de ganska ofta dålig likviditet som gör att de inte kan ligga ute med pengar under en längre tid. Detta menar fiskeområdesgrupperna är ett problem som kan göra att vissa inte söker stöden. Projektägare som är ideella eller ekonomiska föreningar kan visserligen få ett förskott på en del av stödet. Förskottet kan hjälpa dem att komma igång, men det är inte tillräckligt för att klara likviditeten under hela projektet. Det har varit trögt för fiskeområdena att komma igång, även om de har börjat finna formerna. Det har börjat röra på sig i verksamheten, dock upplevs det fort­ farande som svårt att starta igång enskilda projekt i områdena. Ibland finns det för lite engagemang och initiativkraft i fiskeområdena, vilket gör att verksamhetens arbete fördröjs. Det kan vara svårt att hitta företag eller andra aktörer som vill ta på sig att vara projektägare. Det är ofta därför fiskeområdesgrupperna själva som får försöka dra igång projekten. Fiskeområdesgrupperna tycker också att det är svårt att nå ut till alla potentiella målgrupper. Mycket positivt är att kontakterna med samarbetspartners har utvecklats över förväntan och på samma sätt har engagemanget från kommunerna ökat. Under 2012 har alla områden fått fart i sin verksamhet, vilket konstateras genom att antal beviljade projekt har fördubblats under 2012. Flera områden räknar med att använda hela sin budget.

12


4.5 Prioriterat område 5 Syftet med stöd inom prioriterat område 5 är att underlätta genomförandet av det svenska fiskeriprogrammet. Stödet riktar sig i första hand till aktörer som är in­volverade i programmets genomförande. Åtgärder som är stödberättigade är bl.a. övervakning, förberedelse, utvärdering, administrativt och tekniskt stöd och revision. Totalt finns fyra olika åtgärdstyper inom tekniskt stöd: • Förvaltning och genomförande av programmet • Studier (förutom utvärdering) • Information och offentlighet • Andra åtgärder för tekniskt stöd Bland stödmottagarna finns Fiskeriverket, Jordbruksverket, Ekonomistyrningsverket, Stockholms läns Fiskarförbund, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Stockholms län, Fyrbodals Kommunalförbund, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Fiskares Arbetslöshetskassa och fiskeområdesgrupper. Vid slutet av 2012 hade totalt 124 ansökningar kommit in under programperioden, varav 105 hade beviljats och 73 var slutförda. Specifikt om år 2012 Totalt har 2 ansökningar kommit in under 2012. Under året beviljades stöd till 10 ärenden. Den övervägande majoriteten av dessa ärenden återfinns inom åtgärdstyp 1, förvaltning och genomförande av programmet. Under 2012 står Jordbruksverket för den mest omfattande ansökan sett till beloppsstorlek. Ansökan avser utveckling av IT-förvaltningen inom ramen för fiskeriprogrammet, projekt LB-fisk, se vidare under avsnitt 4.3. Jordbruksverket har arbetat med att sammankoppla uppgifter från de båda handläggningssystemen STÖD3 och LB-systemet. Uppgifter från de båda systemen har samlats i ett s.k. datavaruhus, FISKE. Jordbruksverket har också skapat rapporter som automatiskt lägger ihop uppgifter från båda handläggningssystemen.

Andra ärenden som beviljats under 2012 handlar om revisionsmyndighetens revisioner, nätverksmöte/samverkansprojekt för fiskeområdesgrupper som gränsar till Finland, projekt som syftar till informationsspridning gällande fiskeområdesgrupper, erfarenhetsutbyte mellan fiskeområden med mera.

13


4.6 Urval av goda exempel på projekt Prioriterat område I Iordningsställande av verksamhetslokal för hantering av kvalitetskräftan avslutat Inom åtgärden för småskaligt kustfiske har ett projekt genomförts för att ställa i ordning en lokal för hantering av levande kräfta. Projektet var ett frivilligt initiativ för att öka värdet på fisken utan att fiskeansträngningen ökar. Projektet har fått offentlig medfinansiering från matlandsanslaget, eftersom projektet är i linje med visionen om ”Sverige - det nya matlandet”. Projektet har inneburit utveckling av ett litet företag, som består av tre yrkesfiskare. Selektiv räkrist med tillhörande trål - pågående 2012, avslutat 2013 Inom åtgärden investeringar ombord har en investering i räkrist med tillhörande trål beviljats. Investeringen leder till bättre storleksselektivitet, vilket är positivt för miljön. Miljövinsterna inkluderar att bränsleförbrukningen minskar och småfisk och småräkor selekteras ut, vilket medverkar till hållbara fiskebestånd. Prioriterat område II Vattenreningsutrustning för ostronkläckeri och Modernisering av algmatningssystem och optimering– avslutat Ett vattenbruksföretag som har mussel- och ostronodling har bland annat genomfört två insatser inom åtgärden för produktiva investeringar i vattenbruk. Den ena insatsen handlar om reningsutrustning vars syfte är att öka reningsinsatsen av saltvatten och därmed eliminera andelen bakterier som kommer in i odlingsprocessen. Insatsens resultat visar att odlingen har en låg förekomsten av bakterier och andra mikroorganiser efter investeringen, vilket lett till mindre risk för produktionsbortfall på grund av epizootiska sjukdomar. Den andra insatsen är investeringar för att modernisera algmatningssystemet och optimera arbetsutrymmet. Investeringarna har haft en positiv effekt på miljön och produktionen då risken för under- eller övermatning samtidigt minskat. Miljöförbättrande energisparande investering i rökanläggning – avslutat Ett litet mikroföretag inom beredningsindustrin har genomfört en insats inom åtgärden för beredning och saluföring som syftar till att öka kapaciteten samtidigt som det minskar utsläppen av föroreningar och förbättrar energiförbrukningen. Genomförandet består av att de har gjort en investering i en ny rökanläggning. Företaget anger att investeringen har gjort att de har en starkare marknadsposition och kan framställa produkter med högre kvalitet än tidigare. Företaget framhäver miljöarbetet i sin marknadsföring, vilket ger produkterna ett mervärde. Prioriterat område III Utveckling av en ekologisk selektiv torsktrål för Östersjön - pågående Inom åtgärden för gemensamma insatser pågår ett projekt med syftet att skapa en helt ny ekologisk trål som förbättrar selektiviteten vid torskfiske i Östersjön. Selekteringen är tänkt att ske i två steg, en artselektering och en storlekselektering.

14


Utveckling av fisket efter signalkräfta - pågående Förutom ett flertal småskaliga och storskaliga projekt inom gemensamma insatser som draggar efter spökgarn så pågår ett projekt som i samarbete med fiskets intressenter utvecklar långsiktiga fiskestrategier för signalkräfta och även undersöker kräftans betydelse för den biologiska mångfalden. Utveckling av miljövänliga fiskeredskap - avslutat Ett pilotprojekt som har genomförts framgångrikt är ett projekt som har haft fokus på att ta fram och utveckla selektiva, lättdrivna och miljövänliga fiskeredskap för att minska bottenpåverkan, bränsleförbrukningen och utsläpp från fiskefartyg. Vid försöksfiske med de nya trålarna har det visat sig att oljeåtgången har reducerats med 10-12 procent. Tre andra genomförda pilotprojekt har handlat om (i) en ny fisktrappa vid Norrforsdammen där en fiskavledare har anlagts som guidar utvandrande fisk ned i den nya trappan, (ii) utveckling av en rörlig sälsäker selektiv strömmingsfälla samt (iii) metoder för att höja värdet på fiskprodukter och underutnyttjade arter. Utvärdering av Flocazur vattenreningsteknik - pågående Pilotprojektet syftar till att testa en ny kostnadseffektiv och miljövänlig vattenreningsteknik för olika verksamheter inom fiskodling och fiskslakterier. Det är tänkt att tekniken ska fungera i både sött och salt vatten, på land och i vatten samt halvslutna och helslutna system. Nya lösningar till ett blodigt problem inom fiskindustrin – pågående Pilotprojektet arbetar för att ta fram ny teknik som hindrar oönskad kontaminering och reducerar härsknings- och pigmenteringsprocessen i fiskprodukter. Härskning innebär både en uppkomst av illalukande ämnen och en förlust av omega-3 fettsyror. Detta ska hjälpa till att i större utsträckning använda fisk och dess biprodukter för tillverkning av livsmedel. Utprovning av ny human slaktutrusning anpassad till svenska förhållanden – pågående Syftet med pilotprojektet är att ta fram och utvärdera en pilotanläggning för etisk slakt av fisk som är anpassad efter svenska förhållanden och de arter vi odlar. Målet är att leverera skriftliga rekommendationer för hantering vid slakt samt en prototyp för ett mobilt slaktsystem som odlarna och myndigheter kan bygga upp. Utveckling av sälgrind i en push-up fälla – pågående Pilotprojektet syftar till att minska skador som säl åstadkommer när de simmar in i delar av redskapet. Fällorna utrustas med undervattenskamera och kan därmed utvärderas avseende på placering och utformning. Påverkan på fångstmängd, samt beteende hos målarterna lax, öring och sik intill grindarna studeras. Ett löj-ligt projekt – avslutat Ett projekt inom utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer handlar om vidareförädling och marknadsföring av produkter från siklöjfilé, klämd honlöja och restprodukter.

15


Klara färdiga fisk – avslutat Projektet är ett annat exempel inom åtgärden utveckling av nya avsättningsmöjlig­ heter och reklamkampanjer. Det innehöll en tävling som syftade till att inspirera samtliga fastfood-aktörer att öka utbudet av fisk- och skaldjursrätter i sina sortiment med nya, goda och hälsosamma måltidslösningar. Inbjudan till tävlingen gick ut till livsmedelsföretag, snabbmatsrestauranger och detaljister. För att konsumenten skulle få tillgång till det vinnande tävlingsbidraget var kravet att fiskrätten ska kunna köpas i en restaurang- eller butikskedja. Prioriterat område IV Stockholms fiskmarknad – pågående Fiskeområdet Fiskfrämjandet Stockholms skärgård har beviljat projekt för Stockholms fiskmarknads uppstartande. Projektens syfte har varit att först skapa en kommunikationsplattform, sedan att tillgängliggöra fisk från närområdet till lokal konsumeter genom att skapa en fysik handelsplats, Stockholms fiskmarknad, i centrala Stockholm och till sist uppbyggnaden av Stockholm Fiskmarknad ideella förening. Syfte med denna förening är att jobba vidare för att öka tillgängligheten till närproducerad fisk i Stockholmsområdet. Tornedalens mat - avslutat Projekt har beviljats inom hållbar utveckling i fiskeområden (FOG) i Tornedalens och Haparanda skärgård och med medfinansiering från det s.k. matlandsanslaget (en källa till nationell medfinansiering till fiskriprogrammet). Projektet syftar till att lyfta fram maten från Tornedalen. En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna för ett utvecklingsprojekt med fokus på fisk som råvara i det tornedalska köket. Syftet med studien var att visa vilka kulinariska maträtter Tornedalen kan erbjuda och skapa nya matupplevelser genom förädling av fisken. Projektet har exempelvis genomfört interjuver och informationsmöten i Tornedalen och medverkat vid Tornedalsdagarna. Projektet har bidragit till målupp­ fyllnaden med att öka värdet på fiskeriprodukter. Projektet siklöja livsmedel – pågående Ett annat projekt inom åtgärden hållbar utveckling i fiskeområden (FOG) har beviljats till Food & Health Concept Centre, via fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Projektet har haft fokus på hållbar utveckling av Vänerfisket och jobbar med tillvaratagande av siklöjan som idag fiskas för sin exklusiva löjrom. Inom projektet har en konsumentundersökning gällande fisk och en näringsanalys genomförts för att identifiera lämpliga markandsföringsargument och produktutveckling av filén till att bli siklöjeburgare genomförts. Projektet innebär en möjlighet för yrkesfiskare att diversifiera sin verksamhet och öka värdet på sina produkter. Förstudie fisketurism - avslutat I Vindelälvens fiskeområde har ett projekt genomförts, som syftar till att dels inventera befintliga fisketuristiska entreprenörer och dels därefter visa möjlig­ heterna till utveckling av fisketurismen. Projektet har identifierat olika geografiska områdens skilda behov för att kunna vidarutveckla fiskerturismen, vilket i sin tur kan stärka fiskeområdenas konkurrenskraft.

16


4.7 Betydande förändring enligt art 56 Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten ska se till att en insats som fått stöd inte har genomgått någon betydande förändring inom fem år från det att för­ valtningsmyndigheten fattat beslut om stöd, artikel 56 rådets förordning (EG) nr 1198/2006. Skulle en betydande förändring ha uppstått inom denna tidsperiod ska det felaktigt utbetalda beloppet återkrävas av stödmottagaren. Under 2012 har inga återkrav eller inbetalningar gjorts enligt artikel 56. Länsstyrelsen Västra Götaland har vidarebefordrat information från en stöd­ mottagare, som skulle kunna leda till återkrav enligt artikel 56. Utredning angående detta har inte påbörjats än.

17


5 Östersjöstrategin och användningen av fiskeriprogrammet Östersjöstrategin - EU Strategy for the Baltic Sea Region, EUSBSR - är ett integrerat ramverk som är skapat för att ta hand om miljöproblem och andra gemensamma utmaningar och att hjälpa Östersjöregionen att öka sin konkurrenskraft. Östersjöstrategin handlar om makroregionalt samarbete över landsgränserna. Det finns fyra målområden för samarbetet: förbättrad miljö, tillväxt och ökat välstånd, ökad tillgänglighet och attraktivitet samt ökad trygghet och säkerhet. Till strategin finns en handlingsplan som består av 15 prioriterade områden och 10 sektorsövergripande åtgärder. Hållbart fiske är direkt utpekat under två av dessa prioriterade områden, nämligen prioriterat område 2 och område 9. Inom de prioriterade om­­ rådena finns det så kallade flaggskeppsprojekt, dvs. särskilt betydelsefulla projekt. Det erbjuds inga extra pengar inom strategin utan meningen är att insatserna ska finansieras genom existerande program, t.ex. fiskeriprogrammet eller landsbygdsprogrammet. Strategin ska inte heller innebära att nya regler eller strukturer upprättas (man talar om tre ”nej”: no new rules, no new structures, no new funding). Regeringen beslutade under 2011 om en ambitionshöjning när det gäller läns­ styrelsernas och andra myndigheters arbete med Östersjöfrågorna, som bl.a. innebär ett förstärkt tvärsektoriellt samarbete.

5.1 Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske Inom målområde 2 tillväxt och ökat välstånd finns det för fiskeriprogrammet centrala prioritetsområdet att göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart. Det är Finland som har huvudansvaret för prioritetsområdet. Sverige har ett särskilt ansvar för fiske och Litauen för landsbygdsutveckling. Samarbetet inom detta område handlar om såväl jordbruk, skogsbruk, fiske som landsbygdsutveckling. Aktiviteterna bidrar både till välstånd för Östersjöregionen och att Östersjön får en bättre miljömässig status.

5.1.1 Flaggskeppsprojektet Aquabest för en hållbar fiskodling runt Östersjön Jordbruksverket ska främja ett uthålligt vattenbruk och en växande vattenbruks­ näring i Sverige. Sommaren 2011 beslutade de s.k. ”prio-koordinatorerna” att projektet Aquabest, som avser uthålligt vattenbruk, skulle få statusen som ett ”flaggskeppsprojekt”. Projektet har fått sin finansiering av Östersjöprogrammet, som är ett regionalfondsprogram. Syftet med flaggskeppsprojektet är att främja ett uthålligt vattenbruk i Östersjöregionen. Jordbruksverket kommer att delta i delprojekt 3 som syftar till att se över nuvarande tillståndsverksamhet för vattenbruket inom Sverige samt tillsammans med övriga östersjöstater komma med förslag på hur man inom Östersjöregionen kan ta fram gemensamma regler och policys för tillståndsgivning. Arbetet med projektet påbörjades hösten 2011 och ska vara avslutat i mars 2014. Finska forskningsinstitutet för vilt och fisk (Finnish Game and Fisheries Research Institut) kommer att leda arbetet med vattenbruksprojektet Aquabest.

18


Deltagare i Aquabest och i samarbete med de 14 deltagande partners från 8 länder är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.

Finnish Game and Fisheries Research Institute Helsinki University The Government of Åland Jämtland County Council Swedish University of Agricultural Sciences Swedish Board of Agriculture Polish Trout Breeders Association Latvian Institute of Food Safety, Animal Health and Environment Belarusian State Agricultural Academy Technical University of Denmark The Danish Aquaculture Organization Association of Marine Aquaculture Ltd Johann Heinrich von Thünen-Institute Tartu University

Målsättningen i projektet Aquabest är att skapa synergier i lagstiftning för vattenbruket. Det delprojekt inom vattenbruk som Jordbruksverket medverkar i leds av det finska forsningsinstitutet, som även är projektledare för projektet Aquabest. När det gäller projektet Aquabest kommer Jordbruksverket att delta i olika möten för att diskutera utvecklingsstrategier för hållbart vattenbruk inom Östersjö­ strategin. Jordbruksverket har hittills gjort en sammanställning av de regelverk som gäller för vattenbruket och arbetar aktivt för att få olika förändringar till stånd. Jordbruksverket har även deltagit aktivt i flera av de konferenser och aktiviteter som under 2012 har arrangerats inom flaggskeppsprojektet, Aquabest.

5.2 Havsmiljöanslaget Som nationell offentlig medfinansiering till fiskeriprogrammet har Jordbruksverket under 2011 och 2012 totalt fått 21 miljoner kronor (havsmiljöanslaget) från Havs- och vattenmyndigheten för att medfinansiera åtgärder som bidrar till genomförandet av Östersjöstrategin och Baltic Sea Action Plan. Inom fiskeri­ programmet är det främst åtgärder inom prioriterat område 3 som bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, att fullfölja Helcoms aktionsplan för Östersjön och att genomföra ramdirektivet för vatten och det marina direktivet. De projekt som genomförs ska leda till förbättringar i havsmiljön och ett miljö­ anpassat fiske. I detta ingår stöd till åtgärder som innebär förbättrade förutsättningar för fiskbeståndens bevarande och hållbart fiske (hållbar fiskeförvaltning) samt även att bidra till att minska skadliga ämnen i fisk, restaurering, utvecklingsarbete, öka lönsamhet och sysselsättning framförallt i landsbygd och kustnära områden. Nedan redovisas projekt och medel från havsmiljönslaget som beviljats under år 2011 och 2012.

19


Tabell 4. Projekt och medel från havsmiljönslaget som beviljats under år 2011 och 2012 Åtgärd i fiskeriprogrammet

Projektrubrik

Beviljat belopp

Gemensamma insatser

Utveckling av selekterande trålar etapp 2

Utveckling av fiskeområden

Biotopvård i Kagghamraån och Bergshamraån

Pilotprojekt

Delprojekt 3b2 Nedströms vandring Stornorrfors

Gemensamma insatser

1 155 000

Beviljat år

Koppling till Östersjöstrategins målområden

2011

2

2011

1 och 2

3 569 738

2011

1

Draggning av spökgarn i södra Öresund

141 750

2011

1

Gemensamma insatser

Draggning efter spökgarn 2011

286 250

2011

1

Utveckling av fiskeområden

Biotopvård i Roslagens havsöringsåar

63 586

2011

1 och 2

Gemensamma insatser

Draggning av ”spökgarn” HoburgenHoburgsbank

145 500

2011

1

Utveckling av fiskeområden

Havsöring – Åvaån

175 000

2011

1

Utveckling av fiskeområden

kartläggning av potentiella våtmarksprojekt i stockholmsregionen, del 2

210 000

2011

1

Gemensamma insatser

Minskad utsättning av lax: Vad får ett potentiellt framtida beslut för konsekvens.

169 372

2011

1

Gemensamma insatser

Försöksfiske med sälsäkra torskburar.

1 837 000

2011

2 och 9

Gemensamma insatser

Draggning av spökgarn i södra Öresund

208 600

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning av spökgarn

205 000

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning efter spökgarn

286 250

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning efter spökgarn runt Gotland

182 000

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning efter spökgarn

286 250

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning och upptagning av spökgarn/ fiskenät

178 937

2012

1

Gemensamma insatser

Draggning efter spökgarn SöderarmSimpnäs

183 000

2012

1

Gemensamma insatser

Effektivisering av torskbursfisket - Burar, Bete, Metod och Dokumentation

1 830 000

2012

9

Utveckling av fiskeområden

Fler Rovfiskar Runt Gotland FROG

560 000

2012

2

Gemensamma insatser

Dragning efter ”Spökgarn” på Skånes Sydkust

285 375

2012

1

Gemensamma insatser

MSC-certifiering av torsk i Östersjön, Etapp 3

300 000

2012

9

Utveckling av fiskeområden

Restaurering av lek- och uppväxtområden för gädda och abborre i Södra Bottenhavet

1 075 000

2012

2

Gemensamma insatser

Utveckling av en ekologisk selektiv torsktrål för Östersjön

2 677 500

2012

2 och 9

Pilotprojekt

Utveckling av sälgrind i pushup-fälla

731 106

2012

2 och 9

Pilotprojekt

Utvärdering av Flocazur vattenreningsteknik

1 907 500

2012

1

205000

18 854 714

20


6 Programmets finansiella genomförande 6.1 Finansiell ram och kontext Fiskeriprogrammet tilldelades vid programmets start 54 664 803 euro, vilket motsvarar 491 983 227 kronor, för programperioden 2007-2013. Programmet förutsätter en nationell medfinansiering på 50 109 402 euro, vilket motsvarar 450 984 618 kronor. De tilldelade EU-medlen utbetalas till Sverige genom förskott, mellanliggande betalningar och slutbetalningar efter att Sverige lämnat utgiftsdeklarationer till kommissionen. Regeringen tilldelar den förvaltande myndigheten dels EU-medel, dels den nationella offentliga medfinansieringen som står till Jordbruksverkets förfogande genom årliga regleringsbrev. Den förvaltande myndigheten fördelar i sin tur ut EU-medel och nationell offentlig medfinansiering till länsstyrelserna för de åtgärder där länsstyrelserna är beslutande myndighet. Fördelningen utgör en grund för länsstyrelserna att fatta beslut om ett visst belopp. Motsvarande pengar överförs dock inte till länsstyrelsernas konton.

6.2 Beviljade medel Från programperiodens början fram till och med 2012 års utgång har totalt drygt 44 miljoner euro (401 miljoner kronor) EFF-medel beviljats. Motsvarande svenska offentliga medel som har beviljats uppgår till 40 miljoner euro (361 miljoner kronor). Hur de beviljade medlen fördelas mellan de prioriterade områdena framgår av tabell 5 nedan. Tabell 5. Fördelning av beviljade medel mellan de prioriterade områdena, euro Prioriterat område

EU

1. Anpassning av gemenskapens fiskeflotta

Nationell offentlig

12 763 756

2. Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring

Totalt

8 280 490

21 044 246

7 702 868

7 702 869

15 405 736

3. Åtgärder av gemensamt intresse

17 462 270

17 499 562

34 961 833

4. Hållbar utveckling i fiskeområden

4 214 255

4 214 289

8 428 544

5. Tekniskt stöd Totalsumma

21

2 447 822

2 447 822

4 895 644

44 590 971

40 145 033

84 736 003


Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel uttryckt i procent av beviljade medel framgår av tabell 6 nedan. Tabell 6. Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel av beviljade medel, euro Prioriterat område

EFF-stöd

Nationell offentlig

1. Anpassning av gemenskapens fiskeflotta

61%

39%

2. Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring

50%

50%

3. Åtgärder av gemensamt intresse

50%

50%

4. Hållbar utveckling i fiskeområden

50%

50%

5. Tekniskt stöd

50%

50%

Totalsumma

53%

47%

* EFFstödsatsen för prioriterat område 1 ska vara 60 % och den totala EFF-stödsatsen för hela fiskeri­ programmet ska vara 52 %. Inom prioriterat område 1 har olika stödsatser använts inom åtgärden defini­ tivt upphörande. Stödsatserna 75 % EU, 25 % svensk användes fram till ändring gjordes i åtgärdsbilagan, som gällde från 2010-07-06. Fördelningen som gäller enligt åtgärdsbilagan idag är 63 % EU, 37 % SV. Differensen mellan medfinansieringsprocenten i beviljade medel och medfinansieringssatsen enligt fiskeriprogrammet beror på att omföringar av pengar från bland annat åtgärden investeringar ombord till åtgärden definitivt upphörande gjordes under 2008 och 2009 för att kunna genomföra skrotnings­ kampanjer. Vid omföringen av pengarna anpassades stödsatsen från den stödsats som gällde i åtgärderna där lpengarna togs till stödsatsen som gäller i åtgärden definitivt upphörande.

Andelen beviljade stöd motsvarar 82 % av den totala EFF-ramen för program­ perioden. Om man skulle ha en jämn takt i arbetet med att bevilja stöd under hela programperioden skulle motsvarande 86 % av den totala EFF-ramen för programperioden ha beviljats i stöd vid utgången av 2012.3 Det faktiska nyttjandet ligger därmed något under ett teoretiskt linjärt nyttjande. Förmedlande organ (länsstyrelserna) är beslutande myndighet för vissa åtgärder. Dessa har dock inte någon budget utan tilldelas pengar från Jordbruksverket, den förvaltande myndigheten, baserat på faktiska ansökningar som har poängsatts och är under handläggning. Om hänsyn även tas till vad som har fördelats till länen vid utgången av 2012 uppgår motsvarande nyttjande till 87 procent, vilket ligger något över ett teoretiskt linjärt nyttjande. Programmet har därmed ett bra finansiellt genomförande. Som framgår av figur 1 nedan, skiljer sig andelen beviljade medel åt mellan de olika prioriterade områdena, allt från 51 % inom prioriterat område 4 till 93 % inom prioriterat område 1.

3 Dvs. 6 år/7 år. I fortsättningen kallas detta för ett teoretiskt linjärt nyttjande.

22


Figur 1. Beviljade medel i procent av EFF-ramen för de olika prioriterade områdena

Anledningen till det höga nyttjandet inom prioriterat område 1 är de skrotningskampanjer som har genomförts. Anledningen till den låga utnyttjandegraden inom prioriterat område 4 beskrivs och analyseras i avsnitten 4.4 och 7.5.

6.2.1 Prioriterat område 1 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 1 uppgår till 13 666 201 euro (122 995 809 kronor). Det utgör 25 % av den totala EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 7. Summa beviljade medel per åtgärd, euro Prioriterat område 1

EFF-stöd

Nationell offentlig

Totalt

Definitivt upphörande av fiskeverksamhet

10 572 511

6 160 822

16 733 333

Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

1 014 911

1 014 911

2 029 822

Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet

427 913

427 913

855 826

Småskaligt kustfiske

216 490

144 912

361 402

Socioekonomisk kompensation för förvaltning av flottan

531 931

531 932

1 063 863

12 763 756

8 280 490

21 044 246

Summa

Beviljade EFF-medel uttryckt i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 1 framgår av figur 2 nedan. Den röda linjen visar det teoretiska linjära nyttjandet (86 %).

23


Figur 2. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd

Åtgärderna definitivt upphörande och tillfälligt upphörande stängdes vid revideringen av programmet i slutet av 2011/början av 2012. De kvarvarande EFF-medlen om totalt ca 3,7 miljoner kronor för de två åtgärderna har förts över till andra åtgärder inom prioriterat område 1. Åtgärderna investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet, småskaligt kust­ fiske och socioekonomisk kompensation för förvaltning av flottan har procentuellt sett en bra bit kvar till fullt utnyttjande. Länsstyrelsen är, i egenskap av förmedlande organ, beslutande myndighet för småskaligt kustfiske (förutom när det gäller investeringar ombord inom det småskaliga fisket). Jordbruksverket är beslutande myndighet för övriga åtgärder.

6.2.2 Prioriterat område 2 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 2 uppgår till 10 932 961 euro (98 396 649 kronor). Det utgör 20 % av den totala EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 8. Summa beviljade medel per åtgärd, euro Prioriterat område 2

EFF-stöd

Nationell offentlig

Totalt

Vattenbruk

4 158 072

4 158 072

8 316 143

Inlandsfiske

197 334

197 334

394 668

Beredning och saluföring av fisk

3 347 462

3 347 463

6 694 925

Summa

7 702 868

7 702 869

15 405 736

Beviljade EFF-medel uttryckt i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 2 framgår av figur 3 nedan.

24


Figur 3. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd

Som framgår ovan ligger de beviljade medlen under det teoretiska linjära nyttjandet om 86 %. Inom prioriterat område 2 är länsstyrelserna beslutande myndighet. De röda staplarna i figur 4 nedan visar vad som har fördelats till länen.

Figur 4. Fördelat till länen inom prioriterat område 2

Om hänsyn tas till vad som har fördelats till länen ligger nyttjandet på ca 88 %, vilket lite drygt motsvarar ett teoretiskt linjärt nyttjande. Däremot är åtgärden inlandsfiske lågt utnyttjat. Ansökningstrycket har varit lågt och det finns relativt få inlandsfiskare. Som nämnts i avsnitt 5.2 har endast 74 ansökningar kommit in under programperioden.

25


6.2.3 Prioriterat område 3 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 3 uppgår till 19 132 681 euro (172 194 129 kronor). Det utgör 35 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 9. Summa beviljade medel per åtgärd, euro Prioriterat område 3

EFF-stöd, EUR

Nationellt-stöd, EUR

Totalt, EUR

Gemensamma insatser

4 354 477

4 354 478

8 708 955

Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran

5 489 110

5 489 110

10 978 220

Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar

2 406 348

2 419 681

4 826 029

Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer

1 268 821

1 289 528

2 558 349

Pilotprojekt

3 469 058

3 472 310

6 941 368

474 456

474 456

948 912

17 462 270

17 499 562

34 961 833

Ändring för omställning av fiskefartyg Summa

Beviljade EFF-medel uttryckt i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 3 framgår av figur 5 nedan. Den röda linjen visar det teoretiska linjära nyttjandet (86 %).

Figur 5. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd

Som framgår ovan uppgår eller överstiger beviljade medel det teoretiska linjära nyttjandet (86 %) för alla åtgärder. Inom prioriterat område 3 är länsstyrelsen beslutande myndighet inom åtgärderna skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran och fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar. Om hänsyn tas till vad som har fördelats till länen uppgår nyttjandet för dessa två åtgärder till i princip 100 %. 26


6.2.4 Prioriterat område 4 Den totala EFF-ramen för prioriterat område 4 uppgår till 8 199 720 euro (73 797 480 kronor). Det utgör 15 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 10. Summa beviljade medel, euro Prioriterat område 4

EFF-stöd

Utveckling av fiskeområden

Nationell offentlig

4 214 255

Totalt

4 214 289

8 428 544

Utnyttjandet av medel inom prioriterat område 4 uppgår till drygt 51 %, och ligger därmed långt under ett teoretiskt linjärt nyttjande. Anledningen till det låga utnyttjandet beskrivs och analyseras i avsnitten 4.4 och 7.5.

6.2.5 Prioriterat område 5 Den totala EFF-ramen för prioriterat område 5 uppgår till 2 733 240 euro (24 599 160 kronor). Det utgör 5 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 11. Summa beviljade medel, euro Prioriterat område 5

EFF-stöd

Tekniskt stöd

Nationell offentlig

2 447 822

2 447 822

Totalt 4 895 644

Utnyttjandet av medel uppgår till 90 % och överstiger därmed ett teoretiskt linjärt utnyttjande.

6.3 Utbetalade medel Under 2007-2012 har totalt 52,5 miljoner euro (496 miljoner kr) betalats ut till stödmottagarna, varav 28,2 miljoner euro (268 miljoner kr) EFF-medel och resterande del nationella offentliga medel. Av de totala utbetalda medlen har 36 % betalats ut till prioriterat område 1 och 34 % till prioriterat område 3. Övriga utbetalda medel fördelar sig mellan de prioriterade områdena 2, 4 och 5. I tabell­ erna 13-15 visas fördelningen av utbetalda medel per åtgärd för de prioriterade områdena 1-3. För de prioriterade områden 4 och 5 finns ingen mer detaljerad uppdelning än den som visas i tabell 12. Tabell 12. Utbetalade medel för perioden 2007-2012, euro Prioriterat område 1. Anpassning av gemenskapens fiskeflotta

EFF-stöd

Nationell offentlig

Totalt

11 444 578

7 514 775

18 959 354

2. Vattenbruk, inl.fiske, beredn och saluföring

4 770 465

4 770 467

9 540 932

3. Åtgärder av gemensamt intresse

8 989 263

9 006 864

17 996 127

4. Hållbar utveckling i fiskeområden

1 184 953

1 184 593

2 369 546

5. Tekniskt stöd

1 799 115

1 799 116

3 598 231

28 188 375

24 275 814

52 464 190

Totalsumma

27


Tabell 13. Utbetalade medel för prioriterat område 1 och perioden 2007-2012, euro Prioriterat område 1

EFF-stöd

Definitivt upphörande av fiskeverksamhet

9 579 042

Nationell offentlig

Totalt

5 686 979

15 266 021

Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet

945 531

945 531

1 891 062

Invest. ombord på fiskefartyg och selekt.

348 975

348 975

697 950

Småskaligt kustfiske Socioekonomisk komp. för förvaltn av flottan Totalsumma

81 772

44 031

125 803

489 258

489 259

978 517

11 444 578

7 514 775

18 959 354

Tabell 14. Utbetalade medel för prioriterat område 2 och perioden 2007-2012, euro Prioriterat område 2

EFF-stöd

Nationell offentlig

Totalt

Vattenbruk

2 101 472

2 101 472

4 202 944

Inlandsfiske

117 636

117 636

235 272

Beredning och saluföring av fisk

2 551 358

2 551 358

5 102 716

Totalsumma

4 770 465

4 770 467

9 540 932

Tabell 15. Utbetalade medel för prioriterat område 3 och perioden 2007-2012, euro Prioriterat område 3

EFF-stöd

Nationell offentlig

Totalt

Gemensamma insatser

1 961 907

1 961 907

3 923 813

Skydd och utv. av den akvat. faunan och floran

2 593 917

2 593 917

5 187 835

Fiskehamnar, landn.platser och skyddshamnar

1 446 722

1 446 722

2 893 444

841 740

859 061

1 700 801

1 686 635

1 686 914

3 373 549

Utv. av nya avsättn.möjligheter och rekl.kamp. Pilotprojekt Ändring för omställning av fiskefartyg Totalsumma

458 342

458 342

916 685

8 988 263

9 006 864

17 996 127

Figur 6 visar på en stor spridning av andelen beviljade EFF-medel som har be­talats ut under programperioden. Från 14 procent för prioriterat område 4 till drygt 90 procent för prioriterat område 1. Totalt har medel motsvarande 54 procent av ramen betalats ut. Om man skulle ha en jämn utbetalningstakt under hela programperioden skulle utbetalningar motsvarande 67 % av den totala EFF-ramen för programperioden ha gjorts vid utgången av 2012 (jämför teoretiskt linjärt utnyttjande under avsnitt 6.2).

28


Figur 6. Andel utbetalda medel av ram, EFF-medel, fast växelkurs

6.4 Rekvirerade medel En ansökan om utbetalning måste lämnas till kommissionen senast 24 månader efter det att förskottet till Sverige utbetalades (vilket skedde den 27 december 2009), annars måste förskottet återbetalas till kommissionen i sin helhet4. I och med kommissionens godkännande den 8 maj 2009 av det kontroll- och förvaltningssystem som upprättades av den förvaltande myndigheten blev det formellt möjligt för Sverige att ansöka om utbetalning av medel från Kommissionen. Fiskeriverket lämnade in programperiodens första utgiftsdeklaration 2009. Ut­gifts­­deklarationen avsåg perioden 1 januari 2007 till 30 september 2009. Den attesterande myndigheten överlämnade utgiftsdeklarationen via SFC2007 den 11 december 2009. Fiskeriverket erhöll motsvarande summa som rekvirerats, 4 345 722,21 euro, den 28 december 2009. Fiskeriverket lämnade under år 2010 två utgiftsdeklarationer till Kommissionen. Den första av dessa avsåg utgifter som Fiskeriverket haft under perioden 1 oktober 4 Artikel 81.2 i Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden.

29


2009 till 31 januari 2010. I utgiftsdeklarationen som överlämnades till kommissionen via SFC2007 den 29 oktober 2010, rekvirerades 2 222 605,65 euro. Fiskeriverket erhöll motsvarande summa den 15 december 2010. Den andra utgifts­-­­ deklarationen avsåg perioden 1 februari till 31 oktober 2010. I utgiftsdeklarationen som överlämnades till Kommissionen via SFC2007 den 20 december 2010, rekvirerades 9 099 724,90 euro. Fiskeriverket erhöll motsvarande summa den 28 december 2010. Fiskeriverket och Jordbruksverket lämnade under 2011 en utgiftsdeklaration till Kommissionen vardera. Den första utgiftsdeklarationen som Fiskeriverket lämnade avsåg perioden 1 november 2010 till 31 mars 2011. I utgiftsdeklarationen som överlämnades till Kommissionen via SFC2007 den 30 juni 2011, rekvirerades 3 598 255,07 euro. Kommissionen betalade ut motsvarande summa till Jordbruksverket den 9 november 2011. Den andra utgiftsdeklarationen som Jordbruksverket lämnade avsåg perioden 1 april 2011 till 31 augusti 2011. I utgiftsdeklarationen som överlämnades till Kommissionen via SFC2007 den 28 oktober 2011, rekvirerades 1 968 496,81 euro. Jordbruksverket erhöll 1 907 030,69 euro den 28 december 2011. Resterande 61 466,12 euro avser 11 projekt som fått stöd enligt artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006. Någon utbetalning från Kommissionen avseende de resterande 61 466,12 euro skedde inte under 2011. 5 Jordbruksverket lämnade under 2012 tre stycken utgiftsdeklarationer till Kommissionen. Den tredje utgiftsdeklarationen ersatte de två andra utgiftsdeklarationerna på Kommissionens begäran6 och avsåg perioden 1 september 2011 till 30 september 2012. I utgiftsdeklarationen som överlämnades till Kommissionen via SFC2007 den 20 december 2012 rekvirerades 5 300 076,46 euro. Någon utbetalning från Kommissionen avseende denna utgiftsdeklaration har ännu inte skett.7

5 Sverige och kommissionen är överens om att Sverige enbart använder nationella pengar till finansiering av de 11 projekten och alltså inte några EU-pengar. Sverige har korrigerat detta i utgiftsdeklarationen. 6 Kommissionen begärde i ett brev till attesterande myndighet (Ref. Ares(2012)1429945 – 03/12/2012) att Sverige ska lämna in en ny utgiftsdeklaration med korrigeringar för de ärenden som finns upptagna i den årliga kontrollrapporten för 2011. 7 Kommissionen har i ett brev adresserat till den attesterande myndigheten per den 19 februari 2013 meddelat att de har stoppat handläggningen av den nämnda utgiftsdeklarationen i enlighet med artikel 88.1a i förordning (EG) nr 1198/2006, Ref. Ares(2013)212685 – 19/02/2013

30


Tabell 16. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, 2007-01-01–2012-12-31 Utgifter som Motsvarande betalats ut av offentligt stöd stödmottagarna och som ingår i ansökan om utbetalning som sänts till förvaltningsmyndigheten

Motsvarande EFF-stöd

Utgifter som betalats ut av det organ som ansvarar för utbetalningar till stödmottagarna

EFF-anslag som beviljats av förvaltningsmyndigheten

Sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen

Sammanlagda utbetalningar som har tagits emot från kommissionen

Prioriterat område 1

20 510 217,22

18 861 891,60

11 386 946,32

18 959 354,00

11 713 887

11 317 134,96

11 065 053,83*

Prioriterat område 2

29 341 071,66

9 066 643,22

4 533 320,87

9 540 932,00

9 371 109

4 533 321,61

2 486 496,32

Prioriterat område 3

17 031 486,45

15 886 108,64

7 943 054,32

17 996 127,00

16 399 441

7 943 054,32

6 127 419,52

Prioriterat område 4

1 991 967,18

1 891 341,70

945 670,85

2 369 546,00

7 028 331

945 490,64

300 181,13

Prioriterat område 5

3 597 759,51

3 591 759,12

1 795 879,56

3 598 231,00

2 342 777

1 795 879,56

1 194 187,73

72 472 502,02

49 297 744,28

26 604 871,92

52 464 190,00

46 855 545

26 534 881,09 **

21 173 338,53

Totalt

* Inom prioriterat område 1 har olika stödsatser använts inom åtgärden definitivt upphörande. Stödsatserna 75 % EU, 25 % svensk användes fram till ändringen i åtgärdsbilagan som gäller från 2010-07-06. Fördelningen som gäller enligt årgärdsbilagan idag är 63 % EU, 37 % SV. Se även under avsnitt 7.2. Dessutom finns en differens mellan ansökt belopp och det som tagits emot avseende de 11 projekt som fått stöd enligt artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006. Vidare har inte någon utbetalning för den giltiga utgiftsdeklarationen som skickades i december 2012 skett. ** Perioden för samanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen omfattar 1 september 2011 till 30 september 2012.

Tabell 17. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, 2012-01-01–2012-12-31

Utgifter som Motsvarande betalats ut av offentligt stöd stödmottagarna och som ingår i ansökan om utbetalning som sänts till förvaltningsmyndigheten

Motsvarande EFF-stöd

Utgifter som betalats ut av det organ som ansvarar för utbetalningar till stödmottagarna

EFF-anslag som beviljats av förvaltningsmyndigheten

Sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen

Sammanlagda utbetalningar som har tagits emot från kommissionen

Prioriterat område 1

386 130,25

207 448,51

106 005,00

306 192,94

1 952 314

190 615,01

0,00

Prioriterat område 2

6 918 324,90

2 193 687,00

1 096 843,00

2 667 975,34

1 561 852

2 046 825,30

0,00

Prioriterat område 3

2 192 557,74

2 124 761,78

1 062 380,99

3 720 120,31

2 733 240

1 815 634,80

0,00

Prioriterat område 4

868 083,94

836 623,39

418 311,41

1 301 327,58

1 171 389

645 309,51

0,00

Prioriterat område 5 Totalt

861 624,40

861 624,40

430 812,13

864 855,02

390 463

601 691,83

0,00

11 226 721,23

6 224 145,08

3 114 352,53

8 860 471,19

7 809 258

5 300 076,45 **

0,00

* Kommissionen har inte betalat ut någonting för de utgiftsdeklarationer som Sverige har skickat in avseende år 2012.. ** Perioden för samanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen omfattar 1 september 2011 till 30 september 2012.

31


6.5 Automatiska återtag, n+2 Enligt artikel 90 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 ska kommissionen automatiskt återta den del av ett budgetåtagande som inte använts senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagande ingicks (s.k. n+2-regeln). Detta innebär att det finns årliga betalningsmål uppställda för genomförandet av programmet. Summan av betalningsmålen motsvarar den erhållna EFF-ramen för programperioden. Sverige ingick sitt första budgetåtagande 2007, vilket innebär att den första avstämningen mot n+2-regeln gjordes första gången per den 31 december 2009. Budgetåtaganden görs därefter årligen fram till och med 2013 och sista avstämningstillfället enligt n+2-regeln blir därmed den 31 december 2015. Den del av budgetåtagandet som eventuellt återtas av Kommissionen minskar den totala tillgängliga EFF-ramen. Det är därför av största vikt att noga följa utvecklingen av betalningarna, så de följer den stipulerade utbetalningstakten. Naturligtvis är betalningarnas storlek beroende av hur stora beviljanden som gjorts, vilka i sin tur är beroende av kvalitet och omfattning på de ansökningar som kommer in. Kommissionen har meddelat att det utbetalda förskottet ska avräknas från utbetalningsmålet. Utbetalningsmålet (euro) för år 2009 var: 7 353 069 (2007 års EFF-ram) - 3 826 536 (förskottet) = 3 526 533 euro Den attesterande myndigheten utgiftsdeklarerade år 2009 för 4 345 722,21 euro, vilket innebar att utbetalningsmålet för år 2009 uppnåddes med god marginal. Utbetalningsmålet (euro) för år 2010 var: 14 853 199 (2007 och 2008 års EFF-ram ackumulerat) - 3 826 536 (förskottet) -4 345 722 (utgiftsdeklarerat år 2009) = 6 680 941 euro (summan som behövde utgiftsdeklarerats år 2010 för att undvika automatiskt återtag) Den attesterande myndigheten har under år 2010 utgiftsdeklarerat för totalt 11 322 330,55 euro. Detta innebär att även utbetalningsmålet för år 2010 uppnåddes med god marginal. Utbetalningsmålet (euro) för 2011 var: 22 503 333 (2007, 2008 och 2009 års EFF-ram ackumulerat) - 3 826 536 (förskottet) -15 668 052,55 (utgiftsdeklarerat år 2009 och 2010) = 3 008 744,45 euro (summan som behövde utgiftsdeklarerats år 2011 för att undvika automatiskt återtag)

32


Den attesterande myndigheten har under år 2011 utgiftsdeklarerat för totalt 5 566 751,88 euro. Detta innebär att även utbetalningsmålet för år 2011 uppnåddes med god marginal. Utbetalningsmålet (euro) för 2012 var: 30 306 470 (2007, 2008, 2009 och 2010 års EFF-ram ackumulerat) - 3 826 536 (förskottet) - 21 234 802,43 (utgiftsdeklarerat år 2009, 2010 och 2011) = 5 245 131,57 euro (summan som behövde utgiftsdeklareras år 2012 för att undvika automatiskt återtag) Den attesterande myndigheten har under år 2012 utgiftsdeklarerat för totalt 5 300 076,45 euro. Detta innebär att utbetalningsmålet för år 2012 uppnåddes med knapp marginal.

6.6 Uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts Det har inte fattats några beslut om återkrav under år 2012. Rutinen avseende användningen av de belopp som tidigare återkrävts under programperioden har varit sådan att pengarna då återförts till den åtgärd som de beviljats från och gjorts tillgängliga för beviljande av nya ärenden inom samma åtgärd. I maj 2012 på­började Jordbruksverket arbetet med återkraven, vilket bland annat innebar kommunicering av tre eventuella återkrav, utformande av beslutsmall och rutiner. Den ansvariga handläggaren lade detta arbete åt sidan när det blev bestämt att Jordbruksverket på grund av revisionskritik skulle gå igenom alla utbetalade stöd under EFF 2007-2013 och kontrollera att lagen om offentlig upphandling följs. Den arbetsuppgiften blev då prioriterad. De ärenden som berörs av återkrav och som betalas ut från registreringssystemet Stöd 3 migrerar Jordbruksverket till handläggningssystemet LB-systemet. Totalt har 19 ärenden återkrävts under programperioden om totalt drygt 99 765 euro varav hälften är EFF-medel och hälften nationell offentlig medfinansiering (1 039 188 kr). Ett ärende har fått beslut om återkrav, men beslutet har överklagats och är ännu inte slutligt avgjort.

33


7 Kvalitativ analys Denna del redogör för uppnådda resultat inom fiskeriprogrammet fram till utgången av 2012. Resultaten redovisas främst i form av de resultatindikatorer som är framtagna för respektive prioriterat område. Utöver detta så redovisas även länsfördelningen av antalet slutförda åtgärder och fördelningen av de EU-medel som bekostat dessa åtgärder. De belopp som redovisas avser enbart EU-delen (den del av stödet som finansieras av medel från Europeiska fiskerifonden) och svenska offentliga medel är inte inräknade. För att visa hur vanligt förekommande små respektive stora stödbelopp är inom varje prioriterat område redovisas också frekvensfördelningen av utbetalda stödbelopp.

7.1 Övergripande fiskeriprogrammet Totalt har 747 åtgärder slutförts inom fiskeriprogrammet vid utgången av 2012. Länsfördelningen av dessa stöd visas i Fig. 7-9. Fördelningen domineras antalmässigt av Västra Götalands län som svarar för närmare 30 procent av slutförda insatser (221 ärenden). Andra län som hanterat ett större antal ärenden är Halland, Skåne och Blekinge län. Drygt 12 procent av åtgärderna har varit länsövergripande och kan därför inte presenteras i länsfördelningen. För samtliga slutförda åtgärder har nära 240 miljoner kronor betalats ut från EFF. Nära hälften av dessa medel har betalats ut för åtgärden definitivt upphörande av fiskeverksamhet inom prioriterat område 1 (fartygsskrotning). Länsfördelningen av finansiella medel är därför i huvudsak koncentrerad till de län som varit inbegripna i sådana åtgärder. Det numeriska underlaget till Fig. 7-9 redovisas i tabellform i Bilaga 1.

Figur 9. Länsfördelning antal Figur 8. Länsfördelning stöd, hela programmet. andel stöd (%), hela programmet.

34

Figur 7. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), hela programmet.


Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar på en hög andel av mindre stöd (Fig. 10 och 11). Ungefär 45 procent av åtgärderna motsvaras av stödbelopp under 30 000 kr (EU-delen). Små stödbelopp förekommer i samtliga prioriterade områden, men är mer vanligt förekommande i prioriterat område 1, 2 och 5. De största stödbeloppen härrör vanligtvis från åtgärder för definitivt upphörande av fiskeriverksamhet inom prioriterat område 1 och större pilotprojekt inom prioriterat område 3.

Figur 10. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom hela programmet, prioriterat område 1-5.

Figur 11. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom hela programmet, prioriterat område 1-5.

35


7.1.1 Horisontella indikatorer Av de slutförda ärendena hade 364 registrerats som positiva för miljön och 370 som neutrala för miljön. När det gäller jämställdhet har de slutförda ärendena registrerats som positiva för jämställdheten i 96 fall och neutrala för jämställdheten i 645 fall. Det finns inga registrerade ärenden med negativ inverkan på miljö respektive jämställdhet. Övriga programindikatorer redovisas under respektive prioriterat område nedan. Som en del i övervakningen av jämställdheten inom fiskesektorerna har Jordbruksverket i tabellen nedan uppdaterat statistiken över antalet kvinnor i svensk fiskerinäring. Antalet licensierade kvinnliga yrkesfiskare har legat relativt oförändrat kring 1 procent av antalet yrkesfiskelicenser. Utvecklingen är även stabil inom både beredningsindustri och vattenbruk. Tabell 18. Kvinnor i fiskerinäringen Kvinnor i fiskerinäringen Licensierade kvinnliga yrkesfiskare (%, antal)

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

1%

1%

1%

1%

1%

1%

1%

1% 19 *

19

21

20

13

16

18

21

Anställda kvinnliga vattenbrukare inkl. serviceföretag (%, antal)

14 %

13 %

15 %

13 %

11 %

12,5 %

61

49

57

57

44

49

Anställda kvinnor inom fiskberedningsindustri (%, antal)

45 %

45 %

44 %

45 %

983

976

874

895

* antal kvinnor med yrkesfiskelicens 2013-03-11

36


7.2 Prioriterat område 1 Prioriterat område 1 syftar till att anpassa fiskeansträngningen efter beståndssituationen och förbättra lönsamheten i berörda företag. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 19. Resultatindikatorer prioriterat område 1 Resultatindikator Minskning i BT (%) - räktrålare

Utgångsläge 2006

Mål 2010

Mål 2015

Utfall 2012

4 815 BT

3% -144BT

-10 %           -481 BT

_ 1                        _1

Minskning i BT (%) - pelagiska trålare och notfartyg

23 914 BT

-144BT

-30 %           -7174 BT

_ 1                        _1

Minskning i BT (%) - demersala trålare

9 482 BT

-13 %             -50 %                -26 %                 -1233 BT -4741 BT -2466 BT *

Minskning i kW (%) - räktrålare

20 102 kW

-3 %              -10 %           -603 kW -2010 kW

_ 1                        _1

Minskning i kW (%) - pelagiska trålare och notfartyg

72 356 kW

-8 %            -30 %           -5788 kW -21707 kW

_ 1                        _1

Minskning i kW (%) - demersala trålare

50 331 kW

-13 %         -50 %           -19 %                 -6543 kW -25166 kW -9590 kW *

Ökad lönsamhet - ökat förädlingsvärde SEK/anställd (%)

192 211 SEK 2

+3 %

+10 %

+21,5 %             244 967 SEK 3

Ökad tillväxt - ökad omsättning SEK/ anställd (%)

508 213 SEK 4

+3 %

+10 %

+18,7 %                   625 408 SEK 5

Ökad användning av selektiva redskap - antal beslut om stöd

-

113

350

15

Diversifiering av inkomstkälla och verksamhet - antal beslut om stöd

-

13

50

3

* minskningar i kapacitet till följd av programmets insatser 1 mäts endast vid halvtids- och slututvärdering 24 baserat på ekonomisk statistik från HaV och beräknade med inflation på 2 procent 35 senast tillgängliga ekonomiska statistik för 2011 och avser hela flottans utveckling

Minskad kapacitet i fiskeflottan mäts som minskning av bruttoregisterton (BT) och kilowatt (kW) för segmenten räktrålare, pelagiska trålare och notfartyg samt demersala trålare, där kapacitetsminskningar för räktrålare, pelagiska trålare och notfartyg endast skattas vid halvtids- och slututvärdering. De kapacitetsminskningar som redovisas för demersala trålare är de minskningar som skett till följd av åtgärder inom fiskeriprogrammet och avser åtgärderna för definitivt upp­ hörande av fiskeverksamhet och omställning till annan verksamhet. Totalt har 30 ärenden slutförts inom berörda åtgärder, där 29 ärenden gäller definitivt upp­ hörande av fiskeverksamhet (se avsnitt 5.1). Totalt har åtgärderna genererat en 26-procentig minskning i bruttotonnage för demersala trålare. Detta motsvarar en 19-procentig minskning av kapaciteten i kilowatt jämfört med utgångsläget från 2006. Delmålen för 2010 är därför uppnådda, medan man nått ungefär halvvägs mot slutmålen för 2015. De finansiella medlen inom åtgärderna är förbrukade och som en konsekvens har dessa åtgärder stängts. Slutmålen för 2015 kommer därför inte att nås för det demersala segmentet.

37


Ökade kostnader och sjunkande fiskpriser fram till 2010 sänkte förädlingsvärdet per fartyg och per heltidssysselsatt i den svenska fiskeflottan under åren 20072010. Höjda bränslepriser har därför inneburit kraftigt ökade bränslekostnader för samtliga fartygsgrupper. Bränslepriset har mer än fördubblats under perioden från 2004 till 2008, vilket relativt sett gynnar fiske med passiva redskap och får stora negativa effekter på lönsamheten hos det storskaliga fisket efter både pelagiska och demersala arter. För den svenska fiskeflottan som helhet svarade bränsle­ kostnaderna under 2009 och 2010 för ungefär 40 procent av de totala externa kostnaderna (exklusive arbetskostnader). För 2011 är motsvarande siffra nästan 50 procent. Andelen är dock avsevärt högre i trålfisken jämfört med passiva fisken. Alla kostnader förutom bränslekostnaderna har sjunkit under 2011. De nu sjunkande kostnaderna, ökade landningspriserna och minskande antalet fartyg gör att både lönsamhet och tillväxt har ökat med ungefär 20 procent till 2011 (Tabell 19). In­förandet av det pelagiska systemet kan konstateras vara en av de bidragande orsakerna till förbättringen. Däremot ser situationen 2011 något sämre ut för de mindre passiva fartygen och de minsta trålarna. Den stora ökningen i förädlingsvärde har främst skett för de större trålarna inom det pelagiska fisket, det vill säga för aktiva fartyg över 24 meters längd. De större passiva fartygen (>12 meter) och då främst de som fiskar efter torsk och lax har även de ökat sitt förädlingsvärde kraftigt. Dock är detta segment förhållandevis litet och består av 22 fartyg. Totalt har förädlingsvärdet från 2010 till 2011 ökat med nästan 25 %. Ökad användning av selektiva redskap bedöms efter antalet slutförda ärenden avseende selektiva redskap inom åtgärden investeringar ombord och selektivitet. Hittills finns 15 insatser redovisade, vilket är långt ifrån målsättningarna. Åtgärden kan dock bara ge stöd för investeringar i selektiva redskap som inte är obliga­ toriska enligt gällande lagstiftning. Detta har inneburit att vissa tidigare stöd­ sökande för selektiva redskap inte blivit godkända för stöd då de avsedda redskapen blivit obligatoriska. Se även under avsnitt 4.1 om utlysningen. Tre åtgärder avseende diversifiering av inkomstkälla har hittills slutförts och dessa insatser når inte målsättningarna för indikatorn. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 1, se avsnitt 4.1. Länsfördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 1 visas i Fig. 12-14 och domineras antalsmässigt av Västra Götaland, Halland och Blekinge län. Dessa län dominerar även fördelningen av finansiella medel, vilket är en konsekvens av att de har haft flest ärenden inom definitivt upphörande av fiskeverk­ samhet och att sådana ärenden varit särskilt kostsamma. Det numeriska underlaget till Fig. 12-14 redovisas i tabellform i Bilaga 1.

38


14. Länsfördelning Figur antal stöd, PO 1.

Figur 13. Länsfördelning andel stöd (%), PO 1.

Figur 12. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 1.

Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar på en hög andel av mindre stöd (Fig. 15 och 16). Närmare 70 procent av åtgärderna motsvaras av stödbelopp under 30 000 kronor (EU-delen) och nästan hälften av åtgärderna ligger under 10 000 kronor. Detta ger ett medianstöd på endast 11 250 kronor. De mindre stödbeloppen härrör mestadels från åtgärderna för investeringar ombord och socioekonomisk kompensation för förvaltning av fiskeflottan, medan de stora stödbeloppen avser fartygsskrotningar inom åtgärden definitivt upphörande av fiskeverksamhet.

Figur 15. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 1.

39


Figur 16. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 1.

7.3 Prioriterat område 2 Målsättningen inom prioriterat område 2 är att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 20. Resultatindikatorer prioriterat område 2 Resultatindikator

Utgångsläge 2006

Mål 2010

Mål 2015

Utfall 2012

Ökad lönsamhet

ökat förädlingsvärde SEK/anställd i vattenbruket (%)

275 552 SEK 1

+2 %

+8 %

337 805 SEK 5 +22,5 %

ökat förädlingsvärde SEK/anställd i beredningsindustrin (%)

617 636 SEK 2

+4 %

+12 %

560 339 SEK 6 -9,3 %

Ökad tillväxt

ökad omsättning SEK/anställd i vattenbruket (%)

822 443 SEK

3

+2 %

+8 %

1 093 190 SEK 7 +32,9 %

ökad omsättning SEK/anställd i beredningsindustrin (%)

2 986 874 SEK 4

+4 %

+12 %

2 404 918 SEK 8 -19,5 %

9 627 ton

+3 % +245 ton

+10 % +816 ton

+51 % +4883 ton 9

-

85

330

26

Ökad produktionsvolym i vattenbruket (ton) Minskad miljöeffekt - antal beslut om stöd

Ekonomisk statistik från 2008 då statistik från tidigare år saknas Beräknade med inflation på 2 procent 57 senast tillgängliga ekonomiska statistik avser år 2011 68 senast tillgängliga ekonomiska statistik avser år 2010 9 Undersökningspopulationen utgörs av samtliga odlingar som av länsstyrelserna beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. (cirka 500 odlingar). Sveriges Officiella Statistik, Statistiska meddelanden JO 60 SM 1201. 13

1234

40


Av de resultatindikatorer som redovisas i tabellen framgår en ökning av både lönsamhet och tillväxt inom vattenbruket. Förädlingsvärde per anställd och omsättning per anställd har ökat med 22,5 respektive 32,9 procent jämfört med utgångsläget. Utgångsläget för vattenbruket är dock beräknat med data från år 2008 eftersom motsvarande uppgifter saknas för tidigare år. Förutsatt att utvecklingstakten inte förändras kommer slutmålen för 2015 att uppnås. Berednings­ industrin uppvisar däremot en negativ trend när det gäller både förädlingsvärde per anställd och omsättning per anställd. Det bör dock noteras att de redovisade uppgifterna för beredningsindustrin avser år 2010. Det är svårt att säga hur åt­gärderna inom det prioriterade området påverkat lönsamhet och tillväxt inom vattenbruk och beredning eftersom de siffror som presenteras i tabellen indikerar en allmän ekonomisk utveckling inom dessa näringar och inte utgör en direkt konsekvens av åtgärderna i programmet. Av tabellen framgår även att produktionsvolymen ökat kraftigt inom svenskt vattenbruk jämfört med utgångsläget 2006 (+ 4 883 ton). De produktionssiffror som redovisas i tabellen visar att slutmålet för 2015 redan är uppnått. Även här är det viktigt att poängtera att indikatorn inte kan knytas till direkta resultat av åtgärder. Om detta vore fallet skulle den produktionsökning som gjorts möjlig genom åtgärder inom fiskeriprogrammet motsvara 15 946 ton. Denna siffra är avsevärt högre än branschens nationella produktion (14 509 ton) och kan rimligtvis inte anses tillförlitlig. En rimlig förklaring är att stödsökande blandat ihop begreppet möjlig produktionskapacitet med produktionsvolym. Indikatorn för ökad produktion inom vattenbruket baseras därför på den senaste rapporterade nationella produktionsvolymen inom vattenbruket och är inte begränsad till insatser inom fiskeriprogrammet. De produktionssiffror som redovisas i tabellen baseras på en enkätundersökning som årligen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Undersökningspopulationen för att ta fram underlag för produktionsstatistiken utgörs av samtliga odlingar som av länsstyrelserna beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. (cirka 500 odlingar). Resultatet från dessa undersökningar, som ligger till grund för de siffror som presenteras i tabellen, publiceras även årligen i Sveriges Officiella Statistik, Statistiska meddelanden. Indikatorn för minskad miljöeffekt mäts i antalet slutförda åtgärder inom det prioriterade området. I dagsläget är 26 sådana insatser slutförda, vilket innebär att målsättningen för åtgärderna inte är uppnådda. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 2, se avsnitt 4.2. Den geografiska fördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 2 visas i Fig. 17-19. Av figurerna framgår att antalet utbetalda stöd är flest i Västra Götaland, Västmanland och Norrbottens län. Fördelningen av finansiella medel visar en något jämnare fördelning då ett flertal län har slutfört ett mindre antal åtgärder men som också motsvarat relativt stora stödbelopp. Det numeriska underlaget till Fig. 17-19 redovisas i tabellform i Bilaga 1.

41


Figur 19. Länsfördelning antal stöd, PO 2.

Figur 18. Länsfördelning andel stöd (%), PO 2.

Figur 17. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 2.

Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar en betydande andel mindre stöd där drygt 40 procent av åtgärderna motsvarar stödbelopp under 30 000 kronor (Fig. 20 och 21). De större stödbeloppen härrör främst från åtgärder för ökad produktions- eller beredningskapacitet inom både vattenbruk och beredningsindustri.

Figur 20. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 2.

42


Figur 21. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 2.

7.4 Prioriterat område 3 Prioriterat område 3 ska främja gemensamma insatser och bidra till de över­ gripande målen om en hållbar miljö och minska negativa effekter av svensk fiskerinäring. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 21. Resultatindikatorer prioriterat område 3 Resultatindikator

Utgångsläge 2006

Mål 2010

Mål 2015

Utfall 2012

Ökade möjligheter för skydd och utveckling av resurser - antal beslut om stöd

-

12

50

41

Ökad utbildningsnivå i näringen - antal personer som genomgått utbildning

-

300

1200

130 1 241 2

prioriterat område 3 2 hela programmet

1

Ökade möjligheter för skydd och utveckling av resurser mäts i antal slutförda insatser inom åtgärderna gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska floran och faunan, utveckling av nya avsättningsmöjligheter samt pilot­ projekt. Hittills har 41 sådana åtgärder slutförts vilket överstiger delmålet för 2010 och ligger nära slutmålet för 2015 på 50 genomförda åtgärder. Vid oförändrad utvecklingstakt kommer slutmålet för 2015 sannolikt att nås. Ökad utbildningsnivå i näringen mäts genom antalet personer som genomgått utbildning. Inom prioriterat område 3 utgör dessa 130 personer i nuläget. Antalet personer som deltagit i utbildning uppgår däremot till 241 om man tar hänsyn till hela programmets verksamheter. Målsättningarna för det prioriterade området nås dock inte och det kan i dagsläget inte anses rimligt att slutmålet kommer att nås, som innebär att 1200 personer ska ha genomgått utbildning inom programmet fram till 2015. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 3, se avsnitt 4.3. 43


Fig. 22-24 visar länsfördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 3. Antalsmässigt så dominerar Västra Götaland och Skåne län med 33 respektive 21 stöd. Det bör dock noteras att i det prioriterade området så är en tredjedel av in­satserna länsövergripande och kan därför inte presenteras i länsfördelningen. De finansiella medlen har en jämn nationell fördelning men domineras av Västra Götaland, Västerbotten, Halland och Skåne län. Det numeriska underlaget till Fig. 22-24 redovisas i tabellform i Bilaga 1. Figur 25 visar frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp inom prioriterat område 3. Enligt figuren så visar fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser en jämn fördelning och domineras av högre stödbelopp, där drygt 89 procent av åtgärderna motsvarar belopp över 30 000 kronor (Fig. 25 och 26). Det prioriterade området domineras även av större projekt, omkring 65 procent av stöden är större än 100 000 kronor (Fig. 26) och medianstödet motsvarar 176 000 kronor.

Figur 24. Länsfördelning antal stöd, PO 3.

Figur 23. Länsfördelning andel stöd (%), PO 3.

44

Figur 22. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 3.


Figur 25. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 3.

Figur 26. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område 3.

7.5 Prioriterat område 4 Prioriterat område 4 ska bidra till en hållbar utveckling av fiskeområden och baseras på verksamheten inom fiskeområdesgrupperna. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan.

45


Tabell 22. Resultatindikatorer prioriterat område 4 Resultatindikator

Utgångsläge 2006

Mål 2010

Mål 2015

Utfall 2012

Ökad företagsamhet - antal nya företag, varav:

- fisketurism

-

2

13

0

- övriga

-

1

7

0

Ökad diversifiering - antal projekt ang. diversifiering

-

8

50

6

Ökad sysselsättning - antal nya arbetstillfällen, varav:

- fisketurism

-

3

20

0

- övriga

-

2

10

0

Samtliga fiskeområdesgrupperna har nu kommit igång med projektverksamhet och de flesta har även hunnit slutföra flera projekt. Av de hittills slutförda insatserna finns sex projekt angående diversifiering av verksamhet registrerat. Det har inte genomförts några projekt som resulterat i ökad företagsamhet eller syssel­ sättningseffekter efter projektens avslut. Trots den sena uppstarten har de flesta fiskeområdesgrupper en positiv framtidssyn och anser det som rimligt att kunna nå målen inom den framtagna verksamhetsstrategin (se enkätredovisning nedan under avsnitt 7.5.1.). För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 4, se avsnitt 4.4 och 4.4.1. Totalt har 50 insatser slutförts inom samtliga fiskeområdesgrupper. Länsför­ delningen av antal stöd och utbetalade finansiella medel redovisas i tabell 23 respektive Fig. 27. Tabell 23. Antal utbetalda stöd och utbetalda medel (EU-delen), fiskeområdesgrupper Nr

Antal stöd

Andel stöd (%)

Totalt utbetalt SEK t.kr

Vindelälven

5

10

668

2

Södra Bottenhavet

2

4

350

3

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård

9

18

1 559

4

Norra Bohuslän

5

10

329

5

Södra Bohuslän

5

10

834

6

Vänerskärgården med Kinnekulle

2

4

230

7

Vätternvårdsförbundet

3

6

452

8

Kustlandet

3

6

390

9

Gotland

3

6

110

Sydkusten

1

2

13

11 Tornedalen-Haparanda skärgård

10

20

490

12 Kustlinjen

1

2

76

13 Blekinge Arkipelag Leader

1

2

282

14 Halland

0

0

0

SUMMA

50

100

5 784

10

Fiskeområdesgrupp

1

46


Fördelningen av stödbelopp för de 50 slutförda insatserna är jämnt fördelade och understiger 400 000 kronor (Fig. 27 och 28).

Figur 27. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 4.

Figur 28. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område 4.

7.5.1 Enkät till fiskeområdesgrupper Inför arbetet med årsrapporten för fiskeriprogrammet har Jordbruksverket gått ut med en enkät till verksamhetsledarna för landets 14 fiskeområdesgrupper. Två fiskeområdesgrupper har gemensam verksamhetsledare och enkäten skulle därför kunna generera maximalt 13 unika svar. Totalt kom det in svar från 12 verksamhetsledare, vilka representerar 13 fiskeområdesgrupper. Nedan redovisas enkät­ frågorna tillsammans med utfall för respektive svarsalternativ och en sammanfattning av de huvudsakliga kommentarerna. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 4, se avsnitt 4.4 och 4.4.1.

47


Fråga 1. Hur är er syn på möjligheterna att nå verksamhetsmålen?

Alla svaranden anser att det åtminstone finns en rimlig chans att nå verksamhetsmålen. En majoritet på 58 procent har dessutom en positiv syn på möjligheten att leva upp till fiskeområdesgruppernas strategier och mål, medan ytterligare två svaranden har mycket positiv framtidssyn. Fråga 2. Har er syn på möjligheterna att nå verksamhetsmålen förändrats under 2012?

Verksamhetsledarnas syn på möjligheterna att nå verksamhetsmålen har förändrats i tydligt positiv riktning under år 2012, där 58 procent av de svarande har upplevt en positivare framtidssyn. Av dessa har 33 procent av verksamhetsledarna utvecklat en mycket positiv syn på framtiden. Endast en verksamhetsledare upplever att möjligheterna att nå verksamhetsmålen har försämrats under året. Fråga 3. Vilka är de största utmaningarna för er fiskeområdesgrupp i nuläget? Fiskeområdesgruppernas största utmaningar kan kategoriseras utifrån vilken del av programperioden de relaterar till. Problem kopplade till genomförandet av nuvarande program utgörs främst av en osäker medfinansieringssituation, långa handläggningstider och likviditetsproblem. Några verksamhetsledare pekar på fortsatta problem med att hitta lämpliga projektägare och att mobilisera ett engage­mang från fiskerinäringen. Tidigare beskrivna problem med de rent administrativa uppgifterna och kontorsfunktionen nämns inte alls i årets problem­ beskrivning och antagligen har sådana problem minskat i betydelse. Vissa fiskeområdesgrupper har börjat fokusera på programavslutningen och upplever vissa utmaningar i att omvandla idéer till projektansökningar för att kunna använda kvarvarande finansiella medel och avsluta på ett administrativt bra sätt. Några fiskeområdesgrupper har även försökt hantera potentiella problem inför kommande programperiod genom att fundera kring framtida strategier och möjligheterna kring att utveckla samverkansformer med olika Leader-grupper. 48


Fråga 4. Hur upplever ni idag situationen med att nå ut till potentiella stödsökanden?

Jämfört med förra året har möjligheten att nå ut till potentiella stödsökanden förmodligen förbättrats. Förra året upplevde 78 procent av de svarande att det var något problematiskt att nå ut till potentiella projektägare. Under 2012 har denna siffra förändrats så att 75 procent anser att situationen är acceptabel eller helt utan problem. Detta resultat kan dock till viss del bero på att verksamhetsledarnas bild av vad som kan anses acceptabelt har förändrats. Ingen verksamhetsledare anser att situationen är mycket problematisk. Fråga 5. Hur upplever ni idag situationen att finna medfinansiering till projekt?

Möjligheten att finna medfinansiering har ofta beskrivits som ett problem för fiske­områdesgrupperna men situationen skiljer kraftigt mellan olika grupper. Hälften anser idag att medfinansieringssituationen är acceptabel eller utan problem. Däremot beskrivs situationen av kvarvarande fiskeområdesgrupper som något problematisk. Ett fiskeområde beskriver situationen som mycket problematisk. Fråga 6. Hur har kontakten med länsstyrelsen fungerat under 2012?

49


Kontakten med länsstyrelserna har förbättrats jämfört med föregående år. Ingen verksamhetsledare anser idag att kontakten varit dålig, vilket 22 procent upplevde under 2011. Istället anser huvudelen av fiskeområdesgrupperna att kontakten varit bra. Hela 50 procent anser att kontakten med länsstyrelserna varit mycket bra, vilket utgör mer än en fördubbling jämfört med 2011.

Fråga 7. Hur har kontakten med Jordbruksverket fungerat under 2012?

En verksamhetsledare har inte besvarat frågan så underlaget baseras här på 11

enkätsvar. Endast en fiskeområdesgrupp anser att kontakten med Jordbruksverket fungerat dåligt under 2012, medan övriga tio svar är jämnt fördelade mellan acceptabel-, bra-, eller mycket bra kontakt.Trots detta kan en viss försämring ses, främst genom att andelen som tidigare ansett att kontakten varit bra har minskat och övergått till att uttrycka en acceptabel kontakt med Jordbruksverket. Däremot har antalet kontakttillfällen ökat under 2012 och resultatförändringen kan till viss del bero på att syftet med dessa myndighetskontakter har uppfattats som negativa för vissa fiskeområdesgruppers verksamhet. Fråga 8. Övriga kommentarer. Kommentarerna kring verksamheten är överlag positiva. Fiskeområdesgrupperna uttrycker att de skapat bra samarbeten som verkar för områdets utveckling. Exempel på samarbeten är arbete med kravcertifieringar och utveckling av den lokala fiskmarknaden genom både lokal försäljning direkt från fartyg och distribution till restaurangnäringen. Det finns också samförvaltningsinitiativ där fiskare, länsstyrelse och andra aktörer arbetar tillsammans och där länsstyrelsen haft möjlighet att bidra till finansieringen. Vissa grupper upplever att de nu är mer kända och betydelsefulla aktörer i det regionala utvecklingsarbetet. Däremot poängteras att fiskeområdesgrupper har en bredare roll än den rent administrativa, särskilt eftersom man måste vara delaktig i processen att leta projektägare och skapa projekt ur idéer. Flera verksamhetsledare betonar likviditetsproblemen som uppstått, både för det rent administrativa arbetet och för projekt på grund av långa handläggningstider. Framtiden beskrivs också som osäker, vilket försvårar fiskeområdesgruppernas deltagande i kommunernas budgetplaneringar för 2014.

50


7.6 Prioriterat område 5 Prioriterat område 5 ska underlätta programmets genomförande. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 24. Resultatindikatorer prioriterat område 5 Resultatindikator

Utgångsläge 2006

Mål 2010

Mål 2015

Utfall 2011

Antal informationsåtgärder

-

50

75

48

Andel personer i målgrupperna som mottagit information om programmet

-

75 %

80 %

_1

1

indikatorn mäts vid halvtids- och slututvärdering

Ökad medvetenhet om fiskeriprogrammet mäts i antalet informationsåtgärder. Vid utgången av 2012 hade 48 informationsåtgärder slutförts, vilket är i nivå med delmålet för 2010. Vid slututvärdering ska det även ingå en uppskattning av andelen personer inom målgrupperna som tagit del av information om programmet. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 5, se avsnitt 4.5. Länsfördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 5 visas i Fig. 29-31, men ger inte en rättvisande bild av slutförda ärenden eftersom nästan 85 procent av insatserna är registrerade som länsövergripande. Det numeriska underlaget till Fig. 29-31 redovisas i tabellform i Bilaga 1.

Figur 31. Länsfördelning antal stöd, PO 5.

Figur 30. Länsfördelning andel stöd (%), PO 5.

51

Figur 29. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO 5.


Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar en relativt jämn fördelning (Fig. 32 och 33).

Figur 32. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 5.

Figur 33. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område 5.

52


8 Övervakning 8.1 Övervakningskommittén För övervakning och uppföljning av fiskeriprogrammet har regeringen inrättat en övervakningskommitté. Kommittén består av representanter från • Fiskbranschens Riksförbund • Havs- och vattenmyndigheten • Landsbygdsdepartementet, ordförande • Jordbruksverket • Länsstyrelserna • Sveriges Fiskares Riksförbund • Sveriges Fiskevattenägareförbund • Sveriges kommuner och landsting • Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund • Tillväxtverket • Vattenbrukarnas Riksförbund • Världsnaturfonden Kommissionen brukar också delta vid mötena. Övervakningskommitténs huvuduppgift är att ha tillsyn över att programmet genomförs på ett effektivt sätt och med kvalitet. Under 2012 har övervakningskommittén sammanträtt vid tre tillfällen. Vid det första sammanträdet 20 mars 2012 fattade övervakningskommittén beslut om att revidera åtgärdsbilagan. Ändringarna omfattade möjligheten att reducera stödsatser vid medelsbrist, extra poäng om projekt syftar till att uppfylla visionen om Sverige – det nya matlandet, prioriteringsändring för åtgärderna socio­ekonomisk kompensation åtgärden produktiva investeringar i vattenbruket. I övrigt handlade det om ett mindre antal redaktionella ändringar i tydliggörande syfte. Under mötet deltog övervakningskommittén i en workshop. Syftet med workshopen var att diskutera Jordbruksverket som ny förvaltande myndighet för programmet, tydliggöra förväntningar på varandra, diskutera kommitténs roll och mandat och hur kommittén kan bedriva ett effektivt arbete. Övervakningskommittén fick vidare information om följande: • Uppföljning av handlingsplanen efter halvtidsutvärderingen. • Utredning gällande maxbelopp för beredningsindustrin. • Sammarbetet mellan Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. • Finansiell lägesrapport, inklusive fördjupad redovisning av kvarvarande medel, söktryck och uppnådda resultat • Information angående arbetet med förordningen för den gemensamma fiskeripolitiken och Europeiska havs- och fiskerifonden. Övervakningskommittén besökte också Scandinavian Silver Eel, som är ett företag som producerar ål i närheten av Helsingborg.

53


Det andra sammanträdet ägde rum den 29 maj 2012. Kommittén fattade beslut om att godkänna årsrapporten för 2011. Jordbruksverket gjorde en genomgång av samtliga delar i årsrapporten och programmets genomförande, dvs. mål, indikator­ utfall, finansiellt läge med mera. Övervakningskommittén fick vidare information om följande: • Ekonomistyrningsverkets roll som revisionsmyndighet samt innehållet i årets kontrollrapport. • Återrapportering från workshop på föregående möte med fokus på kommitténs roll inom fiskeriprogrammet. • Länsstyrelsen i Stockholms län informerade om projektet Stockholms fiskmarknad. • Arbetet med det tekniska underlaget för kommande fiskeriprogram. • Förordningen om den gemensamma strategiska ramen för kommande programperiod. Vid det tredje sammanstädet 24 oktober 2012 fattade kommittén beslut om att revidera åtgärdsbilagan. Förändringarna berörde prioriteringsordningen gällande investeringar ombord, med anledning av kommande utkastförbud i Skagerrak. Förändringen innebar i sak att fiskare i Skagerrak skulle få 1 extra poäng vid prioritering under en viss period. Därmed skulle de få en större möjlighet att få stöd till investeringar i selektiva redskap och på så vis bättre kunna anpassa sig till kommande utkastförbud. Vidare gjordes ett mindre antal redaktionella ändringar i tydliggörande syfte. En skrivelse hade kommit in och behandlades på mötet. I korthet gällde skrivelsen överföring av pengar inom prioriterat område 3 och mer specifikt till åtgärden gemensamma insatser där det rådde brist på pengar vid tillfället. Anledningen till skrivelsen hade sin grund i att projektsökande behövde finansiering till en förstudie för att starta upp en ny branschorganisation, ”Fiskfrämjandet”. Den efterföljande diskussionen resulterade i att projektet ska konkurrera om medel på samma villkor som övriga projektansökningar inom åtgärden. Övervakningskommittén fick vidare information om följande: • Informationsinsats/utlysning gällande selektiva redskap för fiskare i Skagerrak. • EU-kommissionens godkännande av årsrapporten. • Finansiell lägesrapport. • Användning av TA-medel under 2012. • Överlämnandet av det tekniska underlaget för kommande fiskeriprogram till Landsbygdsdepartementet. • Den färdiga uppdateringen av förvaltnings- och kontrollsystemet. • Information om sluttider för programmet. • Sveriges svar på det brev som EU-kommissionen skickat angående inställning av betalningar.

54


8.2 Kvalitetskontrollsystem Den förvaltande myndigheten har ett ansvar för att övervaka och utvärdera att fiskeri­programmet genomförs effektivt och med hög kvalitet. Ett led i detta arbete är ett kvalitetskontrollsystem för såväl länsstyrelserna som för Jordbruksverket. Kontroller genomförda av länsstyrelserna Kontrollerna ska omfatta alla ärenden som beslutas av länsstyrelserna under programperioden, men genomförs periodvis. En period omfattar ett år: 1 september till 31 augusti. Förvaltande myndighet ansvarar för att göra ett slumpvis urval och publicera resultatet på Skarven, som är en gemensam webbportal för Jordbruksverket och länsstyrelserna. Minst tio procent och minst ett av alla inom kontrollperioden slututbetalade stödärenden per länsstyrelse ska ingå i det urval av ärenden som länsstyrelsen ska kontrollera. Under hösten år 2012 genomfördes urvalet och svar kom in från 16 av totalt 18 länsstyrelser under våren 2013. Svaren visade att handläggning och beslut håller en god kvalitet. I något fall fann man under kontrollen att uppföljningsrapporterna var godkända, men inte signerade. Jordbruksverket kommer att se över hur rutinen kan förtydligas. Vidare fann man i något fall att en kontrollista var ofullständigt ifylld. Kontroller genomförda i samband med utgiftsdeklarationer Förvaltande myndighet har ett kvalitetssäkringssystem. Detta omfattar alla ärenden under programperioden oavsett vilken myndighet som fattat beslut. Kontrollerna genomförs periodvis och görs i samband med förvaltande myndighets begäran om utgiftsdeklaration. Ett urval om minst 5 procent för samtliga stödberättigande utgifter i aktuell utgiftsdeklarationsrapport görs då. Resultatet av kontrollerna redovisas för attesterande myndighet och följs upp när nästkommande utgiftsdeklaration bereds. Kvalitetssäkring för utbetalningar genomfördes till och med 30 september 2012.

55


9 Utvärdering och uppföljning 9.1 Redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat Till sammanträdet med övervakningskommittén i mars 2012 gjorde Jordbruksverket en fördjupad redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat i fiskeriprogrammet. Jordbruksverket hade också gjort en genomgång av vad det skulle kosta att uppnå målen i programmet och om kvarvarande pengar räcker eller inte. Utifrån redovisningen diskuterade kommittén bl.a. läget inom prioriterat område 4 och om det kommer att vara möjligt att nyttja alla pengar inom detta prioriterade område. Vidare diskuterade kommittén hur mycket tillgången till offentlig med­ finansiering påverkar möjligheten att nyttja dessa pengar. Kommittén tog även upp behovet av att utveckla selektiva redskap ytterligare. Trots söktryck och efterfrågan är måluppfyllelsen inte tillräcklig. Kommittén funderade över om ärendehanteringen behöver kopplas hårdare till indikatorerna. Kommittén resonerade kring eventuellt behov av att flytta pengar mellan olika prioriterade områden. Ordföranden sammanfattade diskussionen med att det i dåläget (mars 2012) inte fanns anledning att flytta pengar mellan olika prioriterade områden. Jordbruksverket fick dock i uppdrag att fortsatt följa utvecklingen noga och ta upp frågan igen med övervakningskommittén, om det skulle uppstå behov av en program­ ändring.

9.2 Förslag till programändring 2 Inför sammanträdet med övervakningskommittén i oktober 2012 tog Jordbruksverket, såsom brukligt, fram en finansiell lägesrapport. Nyttjandet inom prioriterat område 4 var lågt och stack ut väsentligt. Det låg på endast ca 40 % av den totala budgeten inom prioriterat område 4. Jordbruksverket hade också undersökt hur mycket av de pengar som finns inom prioriterat område 4 som fiskeområdes­ grupperna själva anser att de kan nyttja. Fiskeområdenas prognoser visade preliminärt att fiskeområdesgrupperna ansåg att totalt ca 70 % av budgeten inom prioriterat område 4 skulle kunna nyttjas. Övervakningskommittén ansåg att det befintliga underlaget för det finansiella läget i programmet var tillräckligt för att ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag till programändring.

56


Efter sammanträdet fortsatte Jordbruksverket med att utreda och analysera budget­ läget inom alla prioriterade områden i fiskeriprogrammet, med fördjupning inom prioriterat område 4. I analysen tog Jordbruksverket hänsyn till möjlig måluppfyllnad, budgetutnyttjande, ansökningstryck historiskt, länsvisa fördelningar, prognos för framtida utveckling inom de olika prioriterade områdena, behov inom de prioriterade områdena och förberedelser inför nästa programperiod. En konsekvensanalys gällande måluppfyllelsen ingick i analysen. I analysen och utredningen av ett förslag till programändring ingick också att se över situationen med TA-medel (tekniskt stöd). Utredningen av prioriterat område 4 gjorde Jordbruksverket i dialog med fiske­ områdesgrupperna. Jordbruksverket bad fiskeområdesgrupperna att skicka in underlag i två omgångar och de hade därefter möjlighet att ytterligare justera sina prognoser och ställa frågor och lämna synpunkter. Jordbruksverkets analys och utredning resulterade i ett förslag att flytta pengar från de prioriterade områdena 1 (5 miljoner kronor) och 4 (4 miljoner kronor) till prioriterat område 3, d.v.s. totalt 9 miljoner kronor flyttas till prioriterat område 3. Vidare visade analysen att det finns behov av att fördela om pengar mellan de olika fiskeområdena. Dessutom beslutade Jordbruksverket att skapa en gemensam pott pengar, som Jordbruksverket håller kvar och fördelar ut till de fiskeområden som har färdighandlagda och av FOG prioriterade ansökningar som inte ryms i fiskeområdets ordinarie budget. Fördelningen av pengar från den gemensamma potten sker enligt principen ”först till kvarn”. Syftet med förslaget till ändring av fiskeriprogrammet är att säkra upp att Sverige fullt utnyttjar de möjligheter och EU-pengar som ställts till vårt förfogande under denna programperiod. Förslaget till programändring togs upp på övervakningskommitténs sammanträde i mars 2013. Kommittén godkände förslaget. Regeringen tog beslut i april 2013. Förslaget till programändring skickades in till kommissionen via SFC2007 den 24 april 2013.

57


10 Information och offentlighet 10.1 Jordbruksverkets webbplats Jordbruksverkets primära kommunikationskanal är webbplatsen www.jordbruksverket.se På webbplatsen kan den stödsökande få vägledning i hur man söker stöd ur fiskeriprogrammet och vad man behöver tänka på. Ansökningsblanketter, programdokument och rapporten från halvtidsutvärderingen finns att ladda ner. Det finns sidor och länkar med information om fiskeriprogrammet och dess genomförande, övervakningskommittén, hållbar utveckling i fiskeområden och fiskeområdesgruppernas arbete. Man kan även följa arbetet med ett nytt havs- och fiskeriprogram 2014-2020. Webbstatistiken visar att Jordbruksverket under 2012 haft knappt 11 200 besök sammanlagt på de sidor som handlar om fiske, vattenbruk och fiskeriprogrammet.

10.2 Webbplats om svenskt vattenbruk Jordbruksverket har som uppdrag att främja utvecklingen av svenskt vattenbruk. Som ett led i detta arbete har Jordbruksverket tagit fram en webbplats, www.svensktvattenbruk.se. På webbplatsen har Jordbruksverket samlat information som vattenbruksföretagare behöver för att driva sin verksamhet. Webbplatsen blir en väg in för näringen och syftar alltså till att underlätta för vattenbrukets aktörer att hitta information om vart de ska vända sig med olika typer av ärenden.

10.3 Pressmeddelanden och mediebevakning Under 2012 publicerade Jordbruksverket 13 nyheter i form av pressmeddelande och webbnyheter som handlade om fiske- och vattenbruksfrågor. Dessa har haft följande budskap: • Nationell vattenbrukskonferens – vattenbrukets nästa steg 2 januari 2012 • Ny webbplats för vattenbruksföretagare 17 januari 2012 • Vattenbruksföretag kan söka stöd för att skydda en odling mot rovdjur 9 februari 2012 • Skillnader mellan EU och WTO i förslagen till ny fiskepolitik 19 april 2012 • Bra flyt i fiskeriprogrammet 12 juni 2012 • Guldfisken kan bära på smitta 20 juni 2012 • Ny strategi visar vägen för ett växande, lönsamt och hållbart vattenbruk 3 juli 2012 • Översyn av den nationella hälsokontrollen för vattenbruket 13 september 2012 • Ökat ansvar till fiskets och vattenbrukets producentorganisationer 22 oktober 2012

58


• Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett nytt havs- och fiskeriprogram till nytta för miljön och jobben 1 november 2012 • Du som är yrkesfiskare och fiskar i Skagerrak kan söka stöd för att byta till selektiva redskap 7 november 2012 • Förändringar för kontroll av vattenbruk 19 december 2012 • Ät som en Nobelpristagare vid nyårsmiddagen 27 december 2012 Jordbruksverket har daglig bevakning av medierapporteringen i frågor med anknytning till fiske. Jordbruksverket gör även en årlig medieanalys där mediebilden kring strategiskt viktiga verksamhetsområden kartläggs. Fiske ingår i den årliga medieanalysen sedan 2011. I förhållande till andra verksamheter inom Jordbruksverket har fiskefrågor uppmärksammats i relativt liten utsträckning under 2012. I medieanalysen ingår dock bara ett urval av svenska medier som finns på webben: stora dagstidningar och branschtidningar för jordbruket. Lärdomen är att mycket av publiciteten som finns om fiskefrågor från Jordbruksverket hamnar i lokala medier och i branschtidningar för fiskefrågor – och dessa ingår inte i medieanalysen i dagsläget. Samtliga nyheter som Jordbruksverket har publicerat under 2012 har fått publicitet på riks-, lokal- eller branschnivå.

10.4 Kommunikation och större möten Det finns en gemensam webbportal för fiskerifrågor för Jordbruksverket, läns­ styrelserna och fiskeområdesgrupperna. Jordbruksverket administrerar webb­ portalen, som heter Skarven. På Skarven finns regeldokument, handläggarstöd, mallar, kontaktuppgifter, länkar med mera. På Ladan, som är en annan gemensam webbportal för Jordbruksverket, läns­ styrelserna och fiskeområdesgrupperna och som Jordbruksverket också administrerar, publicerar Jordbruksverket stödmeddelanden. Det finns en särskild meddelandeserie för fiskeriprogrammet. Alla som jobbar med fiskefrågor på Jordbruksverket, länsstyrelsen eller fiskeområdesgrupperna kan prenumerera på meddelandeserien. Under 2012 har Jordbruksverket publicerat 41 fiskemeddelanden. Ungefär en gång i kvartalet ger Jordbruksverket ut ett nyhetsbrev till alla som är intresserade av frågor som rör fiskeområdena. Nyhetsbreven skickas till ett 50-tal personer. Under 2012 hade nyhetsbreven följande tema: januari ”Fisket – en del av matlandet Sverige”, mars ”Första tecken på avslut”, augusti ”Förslag på nytt program” och november ”Förslag på nytt havs- och fiskeriprogram”. Under 2012 arrangerade Jordbruksverket en gemensam träff den 9-10 maj 2012 i Fiskebäckskil för fiskeområdena och leaderområdena inom landsbygdsprogrammet. Med anledning av att fiskeområden och leaderområdena kommer att ha ett närmare samarbete i kommande programperiod ansåg Jordbruksverket att det var angeläget att träffas och utbyta erfarenheter som vi kan ta med oss in i nästa programperiod och på så vis nå ett ännu bättre genomförande. Under de två dagarna diskuterade deltagarna på träffen bl.a. genomförande, utvärdering och avslut samt den Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020.

59


10.5 Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten Under 2012 har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fortsatt att utveckla samarbetet. Eftersom HaV har ansvar för bevarandeåtgärder, havsoch vattenplanering,, fiskerikontroller, tillsyn och fiskeripolitik behövs ett tätt samarbete mellan Jordbruksverket och HaV för att uppnå ett effektivt genomförande av fiskeriprogrammet. Här följer några exempel på samarbetet under 2012: • löpande samarbete kring genomförandet av fiskeriprogrammet, t.ex. rörande tillstånd • samråd mellan myndigheterna när det gäller att ta fram författningsförslag på flera olika områden • myndighetssamarbete för att rapportera till regeringen om genomförandet av EUs gemensamma fiskeripolitik, politiken för global utveckling m.m. • samarbete kring EU-arbetet som bland annat tar form i veckovisa telefonmöten mellan Jordbruksverket och HaV inför att underlag lämnas till Landsbygdsdepartementet • regelbundna GD möten mellan Jordbruksverket och HaV två gånger per år • nytt samarbete kring regeringsuppdraget om att ta fram ett tekniskt underlag inför nästa havs- och fiskeriprogram.

60


11 Revisionsmyndighetens årliga kontrollrapport och yttrande Som revisionsmyndighet ska Ekonomistyrningsverket, ESV, varje år lämna en kontrollrapport8. Syftet är att ge ett yttrande över om förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt, en garanti för att utgiftsdeklarationerna är korrekta och en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Mot bakgrund av att kontrollrapporten för 2011 (revisionsperioden 1 juli 2010 – 31 juni 2011) uppvisade en felprocent på 3,65 % och att vissa fel ansågs vara systembetingade skickade kommissionen i maj 2012 ett brev adresserat till attesterande myndighet där kommissionen uppmanade förvaltande myndighet, attesterande myndighet och reviderande myndighet att vidta vissa åtgärder. I samband med detta meddelade även kommissionen att betalningarna till Sverige ställdes in. Brevet besvarades av samtliga tre myndigheter under juli och augusti 2012. Visst ytterligare arbete gjordes under hösten 2012. Kontrollrapporten för 2012, som expedierades den 21 december 2012, omfattar revisionsperioden 1 juli 2011- 30 juni 20129. Under denna period genomförde ESV fyra systemgranskningar samt ett flertal projektgranskningar. I kontrollrapporten redogör ESV för de systemrevisioner som utförts under revisionsperioden: • Systemgranskning för redovisningsprocessen (förvaltande myndighet). Expedierad 31 augusti 2012. • Systemgranskning för processen för urval och tilldelning (förvaltande myndighet). Expedierad 5 november 2012. • Handläggning av oriktigheter, återkrav och OLAF-rapporteringar. Expedierad 14 december 2012. • Attesterande myndighets uppdrag (attesterande myndighet). Expedierad 7 december 2012. Revision har även genomförts på ett urval av projekt. Systemgranskningar Sammanfattningsvis ansåg ESV att processerna för förvaltande myndighet fungerar, men att vissa förbättringar behövs i vissa avseenden. Förvaltande myndighet har under hösten 2012 svarat på ESVs rapporter och upprättat handlingsplaner för vissa av ESVs rekommendationer. Rekommendationerna avsåg exempelvis att fastställa uppdaterade handlingsrutiner och kontrollistor, samt att förtydliga rutinbeskrivning kring hantering av återkrav och OLAF.

8 Artikel 61.1 e i Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden 9 ESVs diarienr 60-1453/2012

61


När det gäller ESVs granskning av attesterande myndighet ansåg ESV att denna del av förvaltnings- och kontrollsystem bedöms fungera men att vissa förbättringar behövs. De rekommendationer som ESV gav avsåg bl.a. att slutföra arbetet med översynen av attesterande myndighets rutinbeskrivning, förtydliga och dokumentera vem som gör vad i de olika processerna, uppdatera riskanalys inför egna kontroller med hjälp av aktuella uppgifter från granskningar och kontroller m.m. och att utveckla rutinbeskrivningen med avseende på inkomna medel så att det fram­går hur man ska agera om begärda medel inte inkommer. Attesterande myndighet har återkommit till ESV med svar och en handlingsplan på de rekommendationer som gavs i systemgranskningsrapporten. ESV har i sin kontrollrapport bedömt att de åtgärder som förvaltande och attesterande myndighet föreslår i sitt svar till ESV till stora delar kommer att leda till att rekommendationerna från ESV kommer att implementeras på ett effektivt sätt. ESV har dock ännu inte genomfört någon uppföljande granskning av processerna för 2011/2012 års granskning. Samtliga iakttagelser och slutsatser bedöms därför som öppna i kontrollrapporten för 2012. Projektgranskningar Urvalet omfattade 30 transaktioner och ESV identifierade felaktiga utbetalningar i fem transaktioner. ESVs slutsats är att urvalets felprocent uppgår till 3,13 %. Urvalets felprocent beräknat på enbart stöd ur EFF uppgår till 1,45 %. Anledningen till att felprocenten blir lägre när den beräknas på EFF-delen är att EFFs medfinansieringsgrad varierar i urvalet mellan 15 % och drygt 50 %. ESV har rekommenderat att 300 905 kronor i EFF-medel tas bort från kommande utgiftsdeklaration. Förvaltande myndighet har lämnat svar på ESVs rapporter, men delar endast ESVs bedömning i ett projekt. ESV har inte iakttagit några brister i förvaltnings- och kontrollsystemet som orsakat s.k. systemfel.

62


12 Några problem och åtgärder för att lösa dem Problemen med offentlig medfinansiering till fiskeriprogrammet kvarstår. Konstruktionen med de årliga medfinansieringsanslagen innebär ovisshet och att det kan vara komplicerat att bevilja stöd till projekt som löper under flera år. Utbetalningstakten inom fiskeriprogrammet behöver öka. Hittills har Sverige klarat sig ifrån automatiska återtag (n+2), men det är viktigt att takten i utbetalningarna ökar. En svårighet som finns i handläggningen av utbetalningar är att det är vanligt att stödmottagarnas ansökningar om utbetalning inte innehåller kompletta underlag, t.ex. saknas ofta betalningsbevis för medfinansiering. Detta fördröjer handläggningen och beslut om utbetalning. För att klara en ökad ut­betalningstakt har Jordbruksverket uppmanat länsstyrelserna att arbeta med utbetalningarna enligt högsta prioritet. Länsstyrelserna sköter den första delen av handläggningen av utbetalningar. Under 2013 avsätter Jordbruksverket också extra resurser för att prioritera utbetalningarna inom fiskeriprogrammet ytterligare. Sverige har inte fått några utbetalningar från kommissionen under 2012. Att utbetalningarna dröjer hör ihop med den årliga kontrollrapporten och ESVs revisioner, se vidare avsnitt 11. Jordbruksverket har sett över vissa rutiner och har också gjort en stor utredning med anledning av lagen om offentlig upphandling (LoU) för att komma till rätta med delar av den revisionskritik, som ESV framfört. När det gäller fiskeområdena har vissa fiskeområdena fortsatt svårigheter att ordna offentlig medfinansiering, men graden av svårighet skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. I årets enkätundersökning till fiskeområdena är det endast ett område som anger att det är mycket problematiskt att ordna den offentliga med­ finansieringen. Det innebär att läget med att ordna offentlig medfinansiering har förbättrats. Även under 2012 finns det indikationer på att en del länsstyrelser inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att kunna prioritera handläggningen av fiskeområdenas ärenden på ett sådant sätt så att det relativt komplexa samarbetet mellan de 14 fiskeområdena och de 11 handläggande länen samt Jordbruksverket som ansvarig nationell myndighet kan optimeras. Resultatet är långa handläggningstider som motverkar det lokala engagemanget och bidrar till det låga nyttjandet inom prioriterat område 4. Flera fiskeområden betonar likviditetsproblem, både för det rent administrativa arbetet och för projekt, på grund av långa handläggningstider. Några fiskeområden pekar på fortsatta problem med att hitta lämpliga projektägare och att mobilisera ett engagemang från fiskerinäringen. För att hantera problemen inom prioriterat område 4 har Sverige lämnat in ett förslag till programändring. Vidare fattade Jordbruksverket i mars 2013 beslut om att fördela om pengar mellan fiskeområdena och därmed justera deras budgetar. Jordbruksverket skapade samtidigt en gemensam pott pengar, som Jordbruksverket håller kvar och fördelar ut till de fiskeområden som har färdighandlagda och av FOG prioriterade ansökningar som inte ryms i fiskeområdets ordinarie budget. Fördelningen av pengar från den gemensamma potten sker enligt principen ”först till kvarn”. Jordbruksverket fortsätter också att stötta fiskeområdena genom att svara på frågor, ordna gemensam träff för fiskeområdena och leaderområdena samt ge stöd inför nästa programperiod.

63


Efter att Jordbruksverket tog över från Fiskeriverket har samarbetet med läns­ styrelserna fungerat bra. Länsstyrelserna har varit positiva och engagerade och har stor kunskap i sakfrågorna. 10 Vissa länsstyrelser har väldigt få ärenden och detta kan påverka kvaliteten på handläggningen negativt. Under 2012 var det 6 läns­ styrelser som endast hade 1–5 ärenden som skickades in till Fiskeriverket eller Jordbruksverket. Vissa länsstyrelser har också orimligt långa handläggningstider. Jordbruksverket arbetar med två handläggningssystem, STÖD3 och LB-systemet. Detta har medfört att det blivit något komplicerat att följa upp utfall och resultat, viket gör att rapportering har tagit något längre tid än tidigare. Att skapa en bra lösning för att minimera och förbättra detta är något som Jordbruksverket arbetat vidare med under 2012. Uppgifter från båda systemen har samlats i ett s.k. data­ varuhus, DAWA-Fisk, och Jordbruksverket har bl.a. skapat rapporter som auto­ matiskt lägger ihop uppgifter från båda handläggningssystemen.

10 Jordbruksverket blev av landsbygdsdepartementet ombedd att komma in med en bedömning av länsstyrelsernas arbete avseende fiskefrågor som underlag till den årliga bedömning av länsstyrelsernas arbete som departementet gör till LST-enheten på Socialdepartementet. Texten bygger till viss del på denna bedömning.

64


13 Rekommendationer från kommissionen efter den årliga granskningen Den 14 december 2012 hölls ett möte i Bryssel som ett led i den årliga granskningen av fiskeriprogrammet. Vid mötet deltog representanter från kommissionen (DG Mare), landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket.11 Som första programpunkt diskuterade kommissionen och Sverige årsrapporten för 2011. Kommissionen gav positiv återkoppling och uppskattade kvaliteten på årsrapporten. Kommissionen rekommenderade att nästa årsrapport fokuserar på resultat och innehåller ännu fler goda exempel på projekt.12 Därefter gav Jordbruksverket en lägesrapport över genomförandet av fiskeriprogrammet. Totalt hade 82 % av rambudgeten beviljats och 56 % betalats ut. Jordbruksverket visade såväl finansiella utfall som utfall för flertalet resultatindikatorer för varje prioriterat område. Alltfler konkreta resultat börjar synas. Genomförandet av programmet är tillfredsställande, med undantag för nyttjandet inom prioriterat område 4. När det gäller framtida prognos för fiskeriprogrammet ser det bra ut, speciellt för prioriterat område 2 och 3. För prioriterat område 4 ser det värre ut. Jordbruksverket meddelade kommissionen att Jordbruksverket har ett pågående uppdrag att utreda och analysera budgetläget i hela programmet och ta fram ett förslag till programändring, se vidare avsnitt 9.2. Vidare frågade kommissionen om risk för automatiska återtag (n+2) för Sverige. Jordbruksverket och landsbygdsdepartementet försäkrade att detta är av högsta prioritet att undvika. För att undvika automatiska återtag pågår bl.a. arbete med programändringen, omföring mellan olika åtgärder, utlysning, projektgenomförande och övervakning av budgetsituationen. Kommissionen betonade vikten av att skicka in utgiftsdeklarationer regelbundet och i god tid för att undvika automatiska återtag. Jordbruksverket informerade om: • Uppdatering av förvaltnings- och kontrollsystemet p.g.a. en intern omorganisation på Jordbruksverket och utvecklingen av IT-system för handläggningen. • Pågående upphandling av ex post-utvärderare och Jordbruksverkets planer på att göra en speciell utvärdering av prioriterat område 4. • Fondsamordning • Östersjöstrategin

11 Avsnittet baseras på Minutes from the Annual Meeting between the European Commission and the Swedish Authorities for the EFF Operational programme 2007-2013, Ref. Ares (2013) 38870121/03/2013. 12 I denna årsrapport finns goda exempel under avsnitt 5.

65


Kommissionen meddelade att de var nöjda med överenskommelsen om art 25.2. Vidare meddelade de att planen är att skicka ut s.k. closure letters för att stänga programmen från föregående programperiod (2000-2006) under första halvåret 2013. På mötet diskuterade Sverige och kommissionen också förberedelserna inför nästa programperiod.

66


14 Uppgifter om överensstämmelse med gemenskapslagstiftning 14.1 Förordningar och föreskrifter Det regelverk som styr stödhanteringen inom fiskeriprogrammet är • rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden • kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden (tillämpningsförordningen) • förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen • Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:17) om ekonomiskt stöd till vattenbruket och fiskerinäringen Jordbruksverket har under 2012 ändrat i föreskriften SJVFS 2012:17. Ändringarna trädde i kraft 1 september 2012 och handlade i korthet om: • Tillägg av definitioner av vissa termer. • Sista dag för ansökan om stöd (gäller de åtgärder där beslutsperioder til�lämpas). • Krav på utbetalningsbevis från offentliga medfinansiärer. • Krav på att förfrågningsunderlag från offentlig upphandling ska bifogas ansökan. • Krav på att sökanden har nödvändiga tillstånd och godkännanden. • Förtydligat att stöd inte ges för finansiella transaktioner, valutaväxlingsavgifter och -förluster samt andra rent finansiella utgifter. • Stöd inte ges för kostnader som uppkommer för att uppfylla en lag eller författning. • Stängt åtgärderna definitivt upphörande av fiskeverksamhet med därtill knutet avgångsvederlag, tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet samt omställning av fiskefartyg och därmed hörande regleringar. • Layoutmässiga och språkliga ändringar.

14.2 Programdokument Den nationella strategiska planen fastställdes av regeringen den 12 juli 2007 och överlämnades till kommissionen för information. Inga ändringar har skett i denna. Fiskeriprogrammet godkändes genom kommissionens beslut K(2007) 6790 av den 19 december 2007 om godkännande av det operativa programmet för gemenskapsstöd från Europeiska fiskerifonden i Sverige för programperioden 2007– 2013. Till följd av resultaten i halvtidsutvärderingen och p.g.a. omstruktureringen av myndigheter inom fiskeriområdet beslutade övervakningskommittén om ändringar i fiskeriprogrammet, se vidare avsnitt 3.1. Efter att regerings­beslut tagits skickade Sverige in denna programändring till kommissionen via SFC2007 den 19 december 2011. Kommissionen tog beslut den 23 maj 2012, C(2012) 3318 final om att godkänna programändring 1.

67


Åtgärdsbilagan med urvalskriterier och prioriteringar godkändes av övervakningskommittén den 22 maj 2008 och har därefter reviderats ett antal gånger under programperioden. Under år 2012 har ytterligare två revideringar skett, se vidare under avsnitt 8.1. Åtgärdsbilagan finns tillgänglig för allmänheten på Jordbruksverkets webbplats. Dokumentet som beskriver förvaltnings- och kontrollsystemet för fiskeriprogrammet har uppdaterats i enlighet med Jordbruksverkets interna omorganisation och utvecklingen av IT-baserade handläggningssystem, se vidare avsnitt 3.2.

14.3 Handläggningsrutiner och blanketter Handläggningsrutiner och blanketter fastställdes under juni 2008 och har reviderats ett flertal gånger. Parallellt med projektet LB-fisk har ett arbete pågått med att anpassa och ytterligare förtydliga handläggningsrutinerna och lyfta över dem till ett webbaserat handläggarstöd. Det webbaserade handläggarstödet har alla handläggare på Jordbruksverket och länsstyrelserna tillgång till via Ladan, en gemensam webbportal för Jordbruksverket och länsstyrelserna. Likaså har ett arbete gjorts för att anpassa och se över blanketter och anvisningar. Aktuella ansökningsblanketter med anvisningar finns tillgängliga för allmänheten på Jordbruksverkets webbplats. Rutiner och blanketter finns också på Skarven, en annan gemensam webbportal för Jordbruksverket och länsstyrelserna samt i det webbaserade handläggarstödet.

68


15 Komplementaritet med andra instrument För att åtgärder inom Europeiska fiskerifonden (EFF) ska bidra till mervärde och inte ersätta annan finansiering krävs både samordning och avgränsning mellan olika EU-finansierade program såsom EFF, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Det är nödvändigt att tydliggöra olika mål, prioriteringar och förväntade resultat. Målgrupperna är olika för de olika fonderna och detta måste också uppmärksammas. I det praktiska genomförandet finns det behov av avgränsningar/begränsningar för att förebygga dubbelfinansiering, åstadkomma tydlighet om vad varje fond bör finansiera och för att förenkla för mottagaren att ansöka om stöd. Synergier mellan programmen, åtgärder och aktiviteter behöver tas till vara. Som ett led i detta hanteras fr.o.m. 1 juli 2011 både EFF och EJFLU av Jordbruksverket. Detta gör att goda erfarenheter enkelt och snabbt kan utbytas mellan de båda fonderna, att stödsystem kan nyttjas för stödhantering inom båda fonderna m.m. Vid beredning av ansökan inför beslut måste handläggande tjänsteman beakta om stöd har erhållits från annan EU-fond eller om statsbidrag utöver den nationella offentliga andelen lämnats till insatsen. Frågor om detta finns upptagna som kontrollpunkter i de kontrollistor som används vid handläggningen av ärenden. Dessutom måste stödmottagaren, när denne lämnar in ansökan om utbetalning, intyga att för stöd beviljade utgifter inte har erhållit stöd från annan EG-fond eller statsbidrag utöver den svenska offentliga andelen enligt beslut för samma insats. Detta kontrolleras i samband med utbetalning. Sverige har en fondsamordningsgrupp med representanter från Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket och fram till 30 juni 2011 även Fiskeriverket. Dessa representanter täcker därmed in fiskerifonden (EFF), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU), socialfonden (ESF) och regionalfonden (ERUF). Ett syfte med gruppen är att nationellt samla och sprida erfarenheter från de olika fonderna i Sverige. Ett annat syfte med gruppen är att säkerställa åtskillnad och komplementaritet mellan stöd från de olika fonderna Samtliga myndigheters bedömning är att detta dessutom effektiviserar förvaltningen av programmen. Fondsamordningsgruppen har bl.a. tagit fram en broschyr om synergier och avgränsningar mellan fonderna under perioden 2007-2013 och samarbetat kring bedömning av offentliga finansiärer samt tolkning och tillämpning av statsstödsreglerna. Under år 2012 har gruppen haft 3 möten, den 1 februari (ordf. Tillväxtverket), den 5 juni (ordf. Svenska ESF-rådet) och den 12 oktober (ordf. Jordbruksverket). Jordbruksverket deltog vid mötena. På dagordningen stod bl.a. lägesrapportering från myndigheterna, utvärdering och följeforskning, förenklingar, frågor om statsstöd och frågor om nästa programperiod. Under år 2012 har inga ansökningar lämnats vidare till detta forum för avgörande eller samråd. Ett kontinuerligt samråd mellan Jordbruksverket, Tillväxtverket och ESF-rådet samt Hav- och vattenmyndigheten sker också genom möten med övervakningskommittén, bilaterala möten, utbyte av data med mera.

69


Bilaga 1. Tabeller över länsvis stödfördelning. Hela programmet Tabell 1. Antal stöd och totala belopp (EFF-del) Nr

Län

Antal stöd

Andel stöd (%)

10

Blekinge Län

50

6,7

20

Dalarnas Län

-

-

Totalt utbetalt SEK (t.kr) 13 922 -

9

Gotlands Län

17

2,3

810

21

Gävleborgs Län

22

2,9

6 690

13

Hallands Län

70

9,4

36 850

23

Jämtlands Län

4

0,5

4 183

6

Jönköpings Län

6

0,8

3 014

8

Kalmar Län

34

4,6

12 348

25

Norrbottens Län

36

4,8

6 053

12

Skåne Län

62

8,3

14 071

1

Stockholms Län

24

3,2

5 561

4

Södermanlands Län

4

0,5

175

3

Uppsala Län

13

1,7

449

17

Värmlands Län

6

0,8

446

24

Västerbottens Län

32

4,3

14 057

22

Västernorrlands Län

13

1,7

2 370

19

Västmanlands Län

26

3,5

723

14

Västra Götalands Län

221

29,5

88 716

18

Örebro Län

9

1,2

326

5

Östergötlands Län

7

0,9

748

Övergripande Län

91

12,2

28 166

SUMMA

748

100

239 678

70


Prioriterat område 1 Tabell 2. Antal stöd och totala belopp (EFF-del); prioriterat område 1 Nr

Län

Andel stöd (%)

10

Blekinge Län

38

13,1

20

Dalarnas Län

-

-

Totalt utbetalt SEK (t.kr) 8 519 -

9

Gotlands Län

5

1,7

90

21

Gävleborgs Län

6

2,1

121

13

Hallands Län

55

19,0

27 108

23

Jämtlands Län

-

-

-

6

Jönköpings Län

-

-

-

8

Kalmar Län

25

8,7

8 388

25

Norrbottens Län

4

1,4

41

12

Skåne Län

29

10,0

1 060

1

Stockholms Län

5

1,7

262

4

Södermanlands Län

-

-

-

3

Uppsala Län

9

3,1

17

Värmlands Län

-

-

24

Västerbottens Län

4

1,4

19

22

Västernorrlands Län

4

1,4

14

19

Västmanlands Län

-

-

14

Västra Götalands Län

103

35,6

18

Örebro Län

-

-

-

5

Östergötlands Län

-

-

-

Övergripande Län

Antal stöd

SUMMA

288 -

57 963

2

0,7

9 134

289

100

113 008

71


Prioriterat område 2 Tabell 3. Antal stöd och totala belopp (EFF-del); prioriterat område 2 Nr

Län

10

Blekinge Län

5

2,3

20

Dalarnas Län

-

-

9

Gotlands Län

2

0,9

65

21

Gävleborgs Län

6

2,8

117

13

Hallands Län

9

4,1

2 305

23

Jämtlands Län

4

1,8

4 183

6

Jönköpings Län

4

1,8

2 868

8

Kalmar Län

6

2,8

3 717

25

Norrbottens Län

20

9,2

2 345

12

Skåne Län

11

5,1

2 358

1

Stockholms Län

3

1,4

1 103

4

Södermanlands Län

3

1,4

99

3

Uppsala Län

4

1,8

161

17

Värmlands Län

6

2,8

446

24

Västerbottens Län

19

8,8

4 447

22

Västernorrlands Län

9

4,1

2 356

19

Västmanlands Län

26

12,0

723

14

Västra Götalands Län

68

31,3

13 520

18

Örebro Län

9

4,1

326

5

Östergötlands Län

3

1,4

70

Övergripande Län

SUMMA

Antal stöd

Andel stöd (%)

-

-

217

100

72

Totalt utbetalt SEK (t.kr) 1 323 -

42 530


Prioriterat område 3 Tabell 4. Antal stöd och totala belopp (EFF-del); prioriterat område 3 Nr

Län

Antal stöd

Andel stöd (%)

10

Blekinge Län

6

5,1

20

Dalarnas Län

-

-

Totalt utbetalt SEK (t.kr) 3 797 -

9

Gotlands Län

5

4,2

463

21

Gävleborgs Län

7

5,9

6 093

13

Hallands Län

6

5,1

7 438

23

Jämtlands Län

-

-

-

6

Jönköpings Län

-

-

-

8

Kalmar Län

2

1,7

213

25

Norrbottens Län

2

1,7

3 178

12

Skåne Län

21

17,8

10 639

1

Stockholms Län

5

4,2

2 598

4

Södermanlands Län

-

-

-

3

Uppsala Län

-

-

-

17

Värmlands Län

-

-

-

24

Västerbottens Län

4

3,4

22

Västernorrlands Län

-

-

-

19

Västmanlands Län

-

-

-

14

Västra Götalands Län

32

27,1

18

Örebro Län

-

-

-

5

Östergötlands Län

-

-

-

Övergripande Län

28

23,7

4 146

SUMMA

118

100

63 091

73

8 923

15 603


Prioriterat område 4 Tabell 5. Antal stöd och totala belopp (EFF-del); Fiskeområdesgrupper, PO 4 Nr

Fiskeområdesgrupp

Antal stöd

Andel stöd (%)

Totalt utbetalt SEK (t.kr)

1

Vindelälven

5

10

668

2

Södra Bottenhavet

2

4

350

3

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård

9

18

1 559

4

Norra Bohuslän

5

10

329

5

Södra Bohuslän

5

10

834

6

Vänerskärgården med Kinnekulle

2

4

230

7

Vätternvårdsförbundet

3

6

452

8

Kustlandet

3

6

390

9

Gotland

3

6

110

10

Sydkusten

1

2

13

11

Tornedalen-Haparanda skärgård

10

20

490

12

Kustlinjen

1

2

76

13

Blekinge Arkipelag Leader

1

2

282

14

Halland

-

-

-

SUMMA

50

100

5 784

74


Prioriterat område 5 Tabell 6. Antal stöd och totala belopp (EFF-del); prioriterat område 5 Nr

Län

Antal stöd

Andel stöd (%)

Totalt utbetalt SEK (t.kr)

10

Blekinge Län

-

-

-

20

Dalarnas Län

-

-

-

9

Gotlands Län

2

2,7

82

21

Gävleborgs Län

1

1,4

9

13

Hallands Län

-

-

-

23

Jämtlands Län

-

-

-

6

Jönköpings Län

1

1,4

12

8

Kalmar Län

-

-

-

25

Norrbottens Län

-

-

-

12

Skåne Län

-

-

-

1

Stockholms Län

2

2,7

39

4

Södermanlands Län

-

-

-

3

Uppsala Län

-

-

-

17

Värmlands Län

-

-

-

24

Västerbottens Län

-

-

-

22

Västernorrlands Län

-

-

-

19

Västmanlands Län

-

-

-

14

Västra Götalands Län

6

8,2

237

18

Örebro Län

-

-

-

5

Östergötlands Län

-

-

-

Övergripande Län

61

83,6

14 885

SUMMA

73

100

15 265


76


77


- En satsning på hållbart fiske -

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-13/25-SE • RA13:25

ra13_25  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you