Page 1

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2009

Rapport 2010:6


Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EG-stöd 2009

0ve00ka Författare Maria Hessel Eila Mårtensson


Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av jordbrukarstöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EG-stöden uttryckt i löpande priser uppgår för 2009 till 758 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. Jordbruksverket, marknadsstöd Jordbruksverket, övriga EG-stöd Länsstyrelserna, jordbrukarstöd Länsstyrelserna, landsbygdsstöd Övriga myndigheter

2008 42 224 322 86 21

2009 37 273 320 99 29

695

758

Kostnadsökning om ca 63 mnkr utgörs till största delen av Jordbruksverkets kostnader för den pågående blockinventeringen. Även andra myndigheter har haft ökade kostnader för framförallt landsbygdsutvecklingsåtgärder (exkl. miljöersättningar och kompensationsbidraget) som ingår i Landsbygdsprogrammet perioden 2007-2013. Utmärkande för 2009 är det omfattande arbete som lagts ner för blockinventeringen. Även om detta skett i ett fristående projekt har det haft stor inverkan på stödhanteringen under året, då det medfört merarbete i både handläggning och kontroll. Av analysen i avsnitt 4 framgår att länsstyrelsernas direkta kostnader för jordbrukarstöden har ökat med 2 % till 208 mnkr. Kostnaderna för själva handläggningen inklusive upprättandet av åtagandeplaner har ökat med knappt 15 % per utbetalningsärende. Då antalet genomförda SAM-kontroller minskat med ca 14 % har även den totala kontrollkostnaden minskat något, medan kostnaden per genomförd kontroll ökat med närmare 12 %. Den fortsatta kostnadsökningen kan förklaras av det merarbete i såväl handläggningsarbetet som kontrollerna till följd av de upprepade ändringarna av betesmarksdefinitionen i kombination med komplexa stödregler samt extra arbete i samband med blockinventeringen. Omfattningen av verksamheten inom landsbygdsprogrammet för företags- och projektstöd har ökat betydligt under året. Sammanlagt har stöd beviljats för 6 860 ansökningar till ett totalt belopp om 1 856 mnkr. Av detta belopp har länsstyrelserna handlagt 5 080 ansökningar för 1 214 mnkr. Den genomsnittliga kostnaden för hanteringen av ansökningarna uppgår till ca 10 000 kr per beviljat stöd.


Innehåll 1

Inledning.................................................................................................................. 1

2

Samråd..................................................................................................................... 1

3

Kostnader för hantering av EG-stöden år 2009 .................................................. 2 3.1

Omfattning........................................................................................................ 2

3.2

Avgränsning ..................................................................................................... 4

3.3

Tillvägagångssätt .............................................................................................. 4

3.4

Redovisningsmodell ......................................................................................... 6

3.5

Tillförlitlighet ................................................................................................... 6

3.6

Redovisning av kostnader för hantering av EG-stöd........................................ 7

3.6.1

Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2009.......................... 7

3.6.2

Jordbruksverkets kostnader för EG-stödshantering................................ 10

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EG-stöd 2009 ............................................................................... 12 4

Redovisning av genomförda åtgärder ................................................................ 14 4.1.1

Bakgrund ................................................................................................ 14

4.1.2

Blockinventeringen................................................................................. 14

4.2

Åtgärder för att minska administrationen....................................................... 15

4.2.1

IT-handläggningssystemen..................................................................... 15

4.2.2

Datafångst............................................................................................... 15

4.2.3

Ärendevolymer ....................................................................................... 16

4.3

Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster ............................... 20

4.3.1

Förenklad handläggning av stöd till jordbruket och landsbygden.......... 20

4.3.2

Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden .. 20

4.3.3

Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstödsärenden .................. 22

4.3.4

Kontroller i fält ....................................................................................... 26

4.3.5

Stöd till landsbygden .............................................................................. 27


4.4

Åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning 30

4.4.1

Verksamhetsutveckling i samverkan, SeQnd ......................................... 30

4.4.2

Förändring av föreskrifter....................................................................... 31

4.4.3

Förenklingsprojektet............................................................................... 32

4.4.4

Informations- och utbildningsinsatser .................................................... 32

4.4.5

Samverkansområden............................................................................... 33

Bilagor 1.1

1.2

1.3 1.4 2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EG: s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2009. Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EG: s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län. Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2008-2009. Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2007 - 2009 Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen Länsstyrelsen i Jönköping Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Västerbotten


1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2009. Särskilt fokus ska läggas på kostnad för kontroller. En jämförelse med tidigare år ska göras. Jordbruksverket ska även redovisa vilka åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna har gjort för att effektivisera administrationen av EU-stöd. Jordbruksverket ska redovisa vilka åtgärder som Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, vidtagit för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska översiktligt redovisa vilka kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2010. I avsnitt 4 redovisas resultatet av Jordbruksverkets beräkningar av kostnaderna för hantering av EG-stöden. I avsnitt 5 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnittet 5 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar.

2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått med LD-gruppen, ett samrådsorgan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, rörande rapporten.

1


3 Kostnader för hantering av EG-stöden år 2009 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EG-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EG: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Tillväxtverket och fr.om. 2007 Sametinget. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. Finansieringen av administrationen av EG-stöd åvilar den enskilda medlemsstaten. EG: s regler medger inte att det vid en utbetalning av stödbeloppet görs något avdrag för administrationskostnader för stödet. En huvudprincip inom EG: s gemensamma jordbrukspolitik är att stöden från gemenskapen ska nå den slutliga stödmottagaren fullt ut.

3.1 Omfattning Från och med 2007 ingår även kostnader för implementering av Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EG: s jordbruksfonder. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EG-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EG-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar. Statens jordbruksverk (SJV)

2

Svarar för utbetalningarna av samtliga EG-stöd inom jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter.

Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet och ersättning för utrotningshotade husdjursraser samt vissa nationella stöd.


Länsstyrelserna (Lst) •

Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering, energioch proteingrödor samt kontroll av handjursbidrag. Dessutom beslutas stöden inom det nya landsbygdsprogrammet 2007-2013 samt LBU-programmet 2000 – 2006 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller).

Delar av det av EG godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. D.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker.

Fiskeriverket (FV) •

Överskottshantering av fisk

Stöd till producentorganisationernas operativa program

Skogsstyrelsen (SKS) •

Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007-2013

Tillväxtverket (TV) •

Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007-2013

Sametinget (ST) •

Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007-2013

Tullverket •

Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag.

Naturvårdsverket (NV) •

Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007-2013

Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EG samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster.

3


3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Länsstyrelsernas kostnader i samband med ”Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljö- och landsbygdsprogrammet”, redovisas inte i sammanställningen i det fall finansieringen sker från annat anslag än förvaltningsanslaget, eftersom dessa kostnader inte avser hantering av EG-stöd. LEADER-verksamheten som bedrivs av LAG ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Vidare ingår inte Ekonomistyrningsverkets kostnader som attesterande organ. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa, vaccinering mot blåtunga m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor, vilket har med administrationen av EG-stöd att göra. Inte heller ingår kommunernas kostnader för att till länsstyrelserna rapportera konstaterade överträdelser av tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EG-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonden utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 – 3) inkl. kadavertransporter. Hanteringen av stöd till rennäring såsom pristillägg för ren ingår dock inte i föreliggande rapport.

3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets, Fiskeriverkets, Tillväxtverkets, Skogsstyrelsens och Sametingets kostnader för hantering av EG-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2009. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende •

antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner : antal arbetade timmar/1760 tim)

lönekostnader inklusive sociala kostnader

övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten

indirekta kostnader (OH-kostnader)

Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten.

4

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*),

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10*-11),


de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1* - 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna).

Följande objektkoder ingår i 2009 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. För 2009 har objektkod 604y, ängs och betesmarksinventering lagts till. Objektkod 6031, handläggning av ansökningar om företagsstöd och projektstöd för kompetensutveckling, har utgått ingår i kod 6020 respektive 6021 under 2009. Objektkod 601101, handläggning åtagandeplaner har utgått och ingår numera i 60110, handläggning. Rapportering för objektkod 60114, brukarblock, har utgått, ingår i objektkod 60111, blockdatabasen. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder

Titel

601*

Stöd till jordbruket enl. EG-förordningar

6010

Varav Externt Arbete (arbetsgrupper)

60110

Varav SAM – Handläggning

60111

Varav SAM – Blockdatabasen

60112

Varav SAM – Fältkontroller

60120

Varav Djurbidrag – handläggning

60121

Varav Djurbidrag – fältkontroller

6013

Varav Övriga miljöstöd – ej SAM och RKI inom Utvald miljö

6014

Varav Information

6020

Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006)

6021

Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006)

6022

Miljöinvesteringar LP 2007-2013

6023

LEADER LP 2007-2013

Del av 3043

Mål 1 och LEADER

604x

Övergripande arbete med lansbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

604y

Ängs- och betesmarksinventeringen

Beräknad del av 600*

Allmänt och övergripande inom lantbruk

Beräknad del av 10* - 11*

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

5


Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken ”Övriga EG-stöd” se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.3 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2008 – 2009.

3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EGhanteringen enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar.

3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EG-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. •

Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader.

De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2009 varierar de mellan 31 % och 82 % med ett genomsnitt om 53 % (f.å 57 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna.

Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar.

6


3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EGstöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EG-stöd under åren 2007 – 2009.

3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2009 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2007- 2009, mnkr 2007

2008

2009

mnkr

mnkr

mnkr

SJV

53

42

37

37

Övriga EG-stöd

520

653

720

273

419

2,8

0,5

Summa

573

695

757

310

419

2,8

0,5

Marknadsstöd

Hanteringskostnader per myndighet 2009 LST

ST

TV

0

FV

SKS

NV

25

0,1

25

0,1

0,2

0,2

Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter, exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EG: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om 8 mnkr. Hanteringskostnaderna för marknadsstöden har i jämförelse med 2008 sänkts med 5 mnkr. Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EG-stödshantering. Övriga EG-stöd; avser dels stöd till jordbrukare –gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag stöd till potatisstärkelse, energi- och proteingrödor, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare – projektstöd, biodlingsstöd m.fl. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning har fördelats på hanteringen av berörda stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EG-stöd har i jämförelse med 2008 ökat med 62 mnkr. Av denna ökning står Jordbruksverket för 44 mnkr, länsstyrelserna för 11 mnkr och övriga myndigheter för 7 mnkr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EG-stödshantering och 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EG-stöd 2009.

7


Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLOfaktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag.

Tabell 3.4 Hanteringskostnader (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2005-2009, Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 2008-2009 ingår ej. Basår 2005 mnkr

2005

2006

2007

2008

2009

index index

index

index

index

Jordbruksverket

222

100

85

83

86

78

Länsstyrelserna

285

100

106

129

140

145

Vägt genomsnitt

507

100

97

109

116

116

PLO-index utan produktivitetsavdrag1

100

103

107

109

111

PLO-index med produktivitetsavdrag1

100

102

104

105

106

1

PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner.

Enligt uppgifterna i tabell 3.4 har Jordbruksverkets hanteringskostnader sjunkit med runt 15 % åren 2006, 2007, 2008 jämfört med basåret 2005. För år 2009 har kostnaderna sjunkit ytterligare och är drygt 20 % lägre än 2005. Kostnaderna för hanteringen av exportbidrag och offentlig lagring har fortsatt att minska. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med 17 mnkr motsvarande drygt 30 %. En annan orsak till kostnadsminskningen är att redovisningsprinciperna avseende utvecklingskostnader för IT-projekt ändrades från 2006 vilket innebär att mer utgifter aktiveras som anläggningstillgång och lånefinansieras än tidigare. Ytterligare en orsak till kostnadsminskningen är att effektiviteten i stödhandläggningen har ökat samtidigt som overheadens kostnadsdel i form av ekonomi, personal m.m. har minskat genom att kärnverksamheten har ökat med att utsädesverksamheten tillfördes verket från 2006 och att ansvaret för djurskyddet tillfördes från den 1 juli 2007. Att verkets kostnader för köpta tjänster 2009 av länsstyrelserna har plockats bort i verkets siffror för att inte räkna kostnaden dubbelt sänker indextalet med 3 enheter.

8


Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008 och 2009 plockats bort i indexeringen vilket framgår beskrivet senare under detta avsnitt. Länsstyrelsernas totala hanteringskostnad har ökat kraftigt sedan basåret 2005. Ökningen ligger på 45 % motsvarande drygt 127 mnkr i ökad kostnad 2009. Vid en jämförelse mellan 2005 och 2009 framgår att kostnaderna för landsbygdsutvecklingsåtgärderna (exkl. miljöersättningar och kompensationsbidraget) och fältkontroller har ökat med 60 mnkr respektive ca 43 mnkr, motsvarande en sammanlagd ökning om 93 %. Kostnaderna för SAM-handläggning och övrig verksamhet har haft en ökning på ca 14 % motsvarande drygt 24 mnkr under samma period. Under våren 2008 har ett projekt påbörjats med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämns blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken får brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 och 2009 har Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgått till ca 227 mnkr varav ca 143 mnkr avser arbeten som utförts under 2009. I kostnaderna 2009 ingår ersättning till länsstyrelserna om ca 6,5 mnkr. Utöver kostnader för själva blockinventeringen har verket kostnader för efterarbetet om ca 24 mnkr varav ersättning till länsstyrelserna om ca 6,9 mnkr. Totalt uppgår nedlagda kostnader för blockinventering inkl efterarbete kopplat till inventeringsresultaten under 2008 och 2009 till ca 251 mnkr. Per den 31 december 2009 var 1 105 000 åker- och betesmarksblock klara vilket motsvarar 96,7 % av blockdatabasen. Cirka 38 000 block återstår att inventera 2010. Länsstyrelsernas bruttokostnad 2009 för arbetet med blockdatabasen uppgår till ca 16,4 mnkr vilket redovisas på objektkod 60111. Av detta belopp har Jordbruksverket ersatt länsstyrelserna med ca 13,4 mnkr varför verkets kostnader för 2009 reduceras med nämnda belopp för att inte kostnaden ska räknas dubbelt. Jordbruksverket tar upp 153,6 mnkr i kostnader för blockinventering och efterarbete 2009. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsförs direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 4.6. Motsvarande justering gjordes även för 2008 för att på ett rättvisande sätt jämföra indextalen mellan åren. Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2009 för EG-stöden var 10 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2008 låg på 11 % högre. Här bör särskilt beaktas behandlingen av de kostnader för engångsåtgärder som redovisades i föregående stycke.

9


3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EG-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2009 Tabell 3.3 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2007-2009, mnkr Hanteringskostnad 2007

2008

2009

mnkr

mnkr

mnkr

52

42

37

Övriga EG-stöd

133

2241)

2731)

Summa

185

266

310

Marknadsstöd

1) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 74 mnkr 2008 och 136,5 mnkr 2009 exkl. ersättningar till länsstyrelserna på 10 mnkr respektive 6,5 mnkr.

Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2008 minskat med 5 mnkr vilket bl.a. beror på minskad hantering med offentligt lagring och exportbidrag. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med 17 mnkr. För övriga EG-stöd har kostnaderna ökat med 49 mnkr. Under 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet, se avsnitt 3.6.1. För 2008 och 2009 har detta medfört kostnader om ca 227 mnkr varav ca 143 mnkr avser 2009. I ovanstående redovisning har 136,5 mnkr tagits upp då resterande ca 6,5 mnkr redovisas under länsstyrelsernas kostnadsredovisning. Hanteringskostnaderna för gårdsstöd, djurbidrag m.m. har minskat något.

10


Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2009 Tabell 3.4 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 20072009 2007

2008

2009

mnkr

mnkr

Mnkr

Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1)

-3

20

28

Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser

2

2

3

Svensk andel av vissa återkrävda belopp

8

7

6

Kursdifferenser - Jordbruksfonderna 2)

148

596

74

Summa

155

625

111

0

-10

0

-18

-7

0

-1

0

-4

Finansiella korrigeringar från EU

-232

100

-34

Summa

-251

83

-38

-96

708

73

Övriga kostnader Återbetalning av produktionsavgift Räntekostnader p.g.a. förskottering av stöd (netto) Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring

Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-)

1) För 2009 har periodiserade intäkter och kostnader medtagits. Redovisat belopp avseende 2008 har korrigerats för att ge en bättre jämförelse. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter.

Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2008 minskat med 514 mnkr respektive ökat med 121 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer varje år. Övriga poster är av tillfällig natur. Jordbruksverket har enligt länsrättsdomar återbetalat produktionsavgifter för socker om totalt 76 mnkr varav 25 mnkr utbetalades 2008. I intäktsposten ”Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter” ingår denna återbetalning. Kommissionen har fattat nya beslut och berört företag ska betala 75 mnkr i ny produktionsavgift för berörda regleringsår. Se

11


vidare Jordbruksverkets årsredovisning under inledningen till den finansiella redovisningen sidan 98. Enligt ett regeringsbeslut hanteras inte den EU-finansierade delen av stöden i ett särskilt räntebärande flöde från och med den 1 juli 2008. Därav inget utfall avseende räntekostnader. Posten ”Finansiella korrigeringar från EU” har ökat med 134 mnkr. I utfallet föregående år ingick backning av uppbokad finansiell korrigering rörande djurbidrag som var ca 100 mnkr lägre än vad som kostnadsfördes 2007. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden som utbetalats efter den 15 oktober 2002. Under 2009 har staten haft en kursvinst om 74 mnkr att jämföra med en kursvinst om 596 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2008 var kursvinsten hög på grund av försvagningen av den svenska kronan mot euron vilket ledde till att återflödet från EU blev högre än vad som faktiskt hade utbetalats i stöd. Jordbruksverket har ett stående förskott från EU: s Landsbygdsfond om ca 128 mneuro som har erhållits 2007 och 2008. Värdering har skett till balansdagens kurs 10,37 kr per euro. Kursen var lägre 2009 än den som gällde vid föregående bokslutstillfälle, varvid den orealiserade kursförlusten som redovisas är lägre än föregående år.

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EG-stöd 2009 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 504 (f.å 499) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EG-stödshanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y, 604x samt del av objektkoden 3043. Kostnaderna redovisas i löpande priser. Enligt enkätsvaren för år 2009 har den direkta kostnaden för hanteringen av EG-stöd (lön inkl sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till 272 mnkr (f.å 260 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som ”allmänt och övergripande inom lantbruk” beräknas kostnaden till 47 mnkr (f.å 44 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 99 mnkr (f.å 104 mnkr).

12


Tabell 3.5 Länsstyrelsernas hantering av hanteringskostnader 2007—2009 (löpande priser)

EG-stöd,

årspersoner

(ÅP)

och

totala

Total hanteringskostnad mnkr

Årspersoner

2007

2008

2009

2007

2008

2009

474

499

504

233

260

272

73

73

85

38

44

47

– varav avser EG stödhantering

113

112

88

97

104

99

Totalt

660

684

677

368

408

418

Direkt hantering av EG-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl underkonton – varav avser EG-stödhantering

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

Länsstyrelsernas direkta hanteringskostnader för EG-stöden har ökat med 12 mnkr och antalet årspersoner har ökat med 5 årspersoner. Hanteringskostnader för allmänt och övergripande har ökat med 3 mnkr och för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service har hanteringskostnaderna har minskat med 5 mnkr. Totalt ökade kostnaderna med 10 mnkr. I bilaga 1.1 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren 2007-2009 per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2009 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.2. I bilaga 1.3 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2008-2009 totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.3 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2008 och 2009 redovisas. Vid jämförelser i bilagorna 1.1-1.3 mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 31 % och 82 %. Denna variation sammanhänger med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer.Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej.

13


4

Redovisning av genomförda åtgärder

4.1.1 Bakgrund I det följande redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att minska kostnaderna för administrationen av EG-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektivitetsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som gjorts för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Flertalet av de redovisade åtgärderna hänför sig mer eller mindre till samtliga efterfrågade områden för förenklingar, en mer enhetlig regeltillämpning, minskade kostnader samt kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. De senaste åren har kännetecknats av stora förändringar i såväl EG: s stöd till jordbruket som införandet av det nya landsbygdsprogrammet. De ansträngningar som lades ner under 2008 för att förebygga riskerna för finansiella korrigeringar från EU genom bl.a. förändring av definitionen för betesmarker och genomförandet av blockprojektet har fullföljts under 2009. Sammantaget innebär detta att hanteringskostnaderna totalt sett har ökat kraftigt. Halvtidsöversynen av EU: s jordbrukspolitik i den s.k. hälsokontrollen och de i anslutning härtill betydande förändringar i det svenska landsbygdsprogrammet har tillsammans med förändringen av betesmarksdefinitionen och blockinventeringen inneburit omfattande insatser för såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna för att anpassa den administrativa hanteringen till förändringarna i stödsystemen. Utöver dessa ”större” övergripande åtgärder sker löpande förändringar som syftar till att förbättra och effektivisera stödhanteringen.

4.1.2 Blockinventeringen Vid två revisioner under 2007 riktade kommissionen skarp kritik mot den svenska blockdatabasen. Den allvarligaste kritiken rörde att Sverige godkänt stöd för betesmark med en hög andel träd och buskar. För att möta kommissionens kritik har Jordbruksverket i blockinventeringsprojektet granskat och nykarterat drygt 1,1 miljoner block, motsvarande drygt 96,7 procent (3 085 000 ha) av de svenska jordbruksblocken enligt de krav som ställs av EU-kommissionen. Arbetet för att höja kvaliteten i blockdatabasen påbörjades i september 2008 och pågick fram till december 2009. Det är personal från Jordbruksverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen samt inhyrd personal som har arbetat i projektet. Jordbruksverket har för avsikt att slutföra inventeringen för återstående knappa 40 000 block under 2010 om finansiering löses, till en beräknad kostnad om ca 35 600 tkr. Inventeringen genomfördes i två steg. I det första steget genomfördes granskning av blocken på skärm med hjälp av ortofoton (geometriskt korrigerade flygfoton). Detta arbete genomfördes av sammanlagt 70 personer på kontor i Göteborg och Stockholm. Till detta kom 12 inventerare i Östersund och Luleå som under en begränsad tid

14


arbetade som skärminventerare. Ledningsfunktionerna, teamledare och projektledare, bestod av personal anställd av Sweco. För åkermarken var det möjligt att justera och godkänna gränserna för block på skärm i ca 99 % av fallen. I ett andra steg inventerades de block, som inte kunnat hanteras på skärm, i fält av fältpersonalen. För betesmarkerna kunde ca 33 % av blocken inventeras på skärm. Det arbetet, liksom arbetet med inventering av åkermark och betesmark i fält, genomfördes av 14 team på totalt 230 personer inklusive en teamledare per team. De arealer som länsstyrelserna hade kontrollerat i fält under 2008 och 2009 betraktades som inventerade genom den fältkontroll, som länsstyrelsen gjort och inventerades följaktligen inte av blockprojektet. Blockinventeringsprojektet har hittills kostat ca 227 mnkr. För efterarbete till följd av blockinventeringen och redigering av block i Multikuben har länsstyrelserna tillförts drygt 11 mnkr. Resultatet av inventeringen visade att uppgifterna i blockdatabasen för åkermarken stämde helt för knappt 30 % av blocken. På drygt 30 % av blocken konstaterades en högre areal än uppgifterna i databasen medan arealen för drygt 40 % av blocken var mindre i verkligheten. Sammanlagt har åkermarksarealen i databasen minskat med ca 1 %. För betesmarken är skillnaden som väntat större. Högre areal har konstaterats på 25 % av blocken medan knappt 60 % har en verklig areal som är mindre än de tidigare uppgifterna. Sammanlagt har betesmarksarealen i databasen minskat med ca 12 %.

4.2 Åtgärder för att minska administrationen 4.2.1 IT-handläggningssystemen Projektet för blockinventeringen har medfört ett utökat behov av IT-stöd, vilket har präglat IT-verksamheten under 2009. Det gäller IT-stöd för kontroll av stödrätter och andra kontroller som behövs för att veta vilka stödärenden som påverkas av nya arealuppgifter i blocken. I processen för fältkontroller har länsstyrelserna tillsammans med Jordbruksverket gjort en satsning på ökad användning av handdatorer. Målet har varit att systemet för mobil kontroll med handdator ska ha tillräcklig stabilitet och prestanda för att bli obligatoriskt 2010. Jordbruksverket har under 2009 lanserat en ny webbplats och i samband med det har en e-tjänst som kallas för ”Mina sidor” öppnats. I ”Mina sidor” kan jordbrukare få tillgång till personliga uppgifter som gäller sina egna stödärenden som finns hos länsstyrelsen och jordburksverket. Målet är att jordbrukaren härigenom ska få bättre service och information om sina ansökningar och de utbetalningar som de leder till.

4.2.2 Datafångst - Elektroniska ansökningar Ett antal åtgärder har genomförts för att förbättra servicen och förenkla för jordbrukarna att ansöka om EU-stöd. Jordbruksverkets och länsstyrelsernas satsning på att utveckla

15


SAM-internet är ett viktigt led i detta arbete. Syftet med SAM-internet är att de inbyggda automatiska kontrollerna i systemet ska göra det enklare för lantbrukaren att fylla i sin ansökan rätt och därmed minska kostnaderna för handläggningen vid länsstyrelserna. Inför stödåret 2007 vidareutvecklades systemet så att även ansökningar om åtaganden för de nya miljöersättningarna kunde göras via SAM-internet. Även inför 2009 års ansökningar har en hel del förbättringar genomförts bl.a. tjänster för att brukarna ska kunna signera sina ansökningar elektroniskt och även ändra ansökningarna elektroniskt. Den elektroniska tjänst, filöverföring, som jordbrukarnas konsulter (LRF-konsult, Hushållningssällskapen, m.fl.) använder för att skicka in sina kunders ansökningar, anpassades också för att kunna överföra åtaganden för miljöersättningar. Det ökade antalet elektroniska ansökningar, såväl via SAM-internet som via filöverföring, innebär att ytterligare effektiviseringsvinster uppnåtts under året. - SAM-blanketten Några större förändringar av SAM-blanketten har inte gjorts inför 2009 års stödansökningar. Kvaliteten i ansökningarna har härigenom kunnat bibehållas. Av de ansökningar som lämnas in på SAM-blanketten skannas i stort sett samtliga, så att det numera endast är några få procent av blanketterna som registreras manuellt. Från och med 2007 är det också möjligt att skanna nya åtagandeblanketter.

4.2.3 Ärendevolymer I det följande redovisas omfattningen av antalet ansökningar och utbetalningar samt fördelningen på de olika indatakanalerna. Tabell 4.1. Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2005 – 2009

4.2.3.1

Ärende

SAM-ansökningar, antal Index Elektroniska ansökningar Andel av antal SAM-ansökningar Utbetalningar1), antal Index

2005

2006

2007

2008

2009

84 500

82 500

82 050

81 050

79 950

100

98

97

96

95

39 300

40 700

44 600

46 250

48 750

47 %

49 %

54 %

57 %

61 %

261 815

251 963

243 680

235 772

230 976

100

96

93

90

88

- SAM-ansökningar SAM-ansökningarna utgör navet i länsstyrelsernas hantering av jordbrukarstöden. En målmedveten strävan har varit att samla flertalet ansökningar om utbetalningar för de olika stödformerna till en ansökningshandling, för att härigenom underlätta ansökningsförfarandet för jordbrukarna och samtidigt skapa en effektiv handläggningsprocess. 16


Under en följd av år har antalet SAM-ansökningar successivt minskat. I samband med att gårdsstödet infördes, ökade antalet ansökningar kraftigt till 84 500. Därefter har antalet minskat till ca 80 000 ansökningar. Antalet ansökningar varierar kraftigt mellan länen, Norrbottens län har lägst antal ansökningar med 1 600 SAM-ansökningar. Även Blekinge, Gotlands och Västmanlands län har ett lågt antal ansökningar med mellan 1 700 – 1 800. Flest antal SAMansökningar har Västra Götalands län med 15 700 ansökningar. Hanteringen av jordbrukarstöden är emellertid här uppdelad på tre separata kontor med mellan 4 500 till 5 700 ansökningar på respektive kontor. Det län som hanterar flest ansökningar på samma kontor är Skåne län med 10 500 ansökningar. Resursåtgången för hanteringen av SAM-ansökningarna är också beroende av antalet olika stödformer som söks på resp. SAM-blankett. Totalt antal utbetalningar för samtliga län uppgår 2009 till drygt 230 000 utbetalningar. Med utbetalningsärende avses antalet olika stödformer som söks i SAM-blanketten. Liksom för antalet SAMansökningar är utvecklingen av antalet utbetalningsärenden sjunkande. Under den senaste femårsperioden har antalet utbetalningsärenden minskat med 12 %. Det genomsnittliga antalet utbetalningar per SAM-ansökan uppgår till 2,9 i genomsnitt för landet. Spridningen mellan länen varierar mellan 2,3 och 3,6 utbetalningar per SAM-ansökan. Lägst antal utbetalningar per SAM-ansökan 2009 har Västerbottens län med 2,3 ansökningar per SAM, medan Kalmar och Jönköpings län har flest antal utbetalningar med 3,6 ansökningar per SAM, vilket indikerar en förhållandevis högre andel resurskrävande miljöersättningar. - Åtagandeplaner En annan volymkomponent som är av stor betydelse för arbetsbelastningen på länsstyrelserna är antalet upprättade åtagandeplaner. I samband med att det nya landsbygdsprogrammet trädde ikraft 2007 upprättades sammanlagt drygt 12 000 nya åtagandeplaner det året. För de två senaste åren har ca 1 400 nya åtagandeplaner upprättats per år. Utöver dessa nya planer hanterar länsstyrelserna även utökningar av befintliga åtagandeplaner. Enligt bifogade diagram redovisas antalet upprättade nya åtagandeplaner i förhållande till antalet inlämnade SAM-ansökningar per län. För länen i sydöstra delen av landet är omfattningen av resurskrävande betesmarksåtagande betydande.

17


Diagram 4.1 Andel upprättade åtagandeplaner i relation till antal SAM-ansökningar, 2007 - 2009

40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Y

S

AC

BD

O

Z

W

X

U

AB

T

2007

M

2008

N

C

G

D

K

E

I

F

H

2009

I de följande diagrammen redovisas länen med bokstavsbeteckningar som framgår nedan. Länsbokstav AB C D E F G H I K M N

Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län

Länsbokstav O S T U W X Y Z AC BD

Län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

- Elektroniska ansökningar För att öka effektiviteten i EU-stödshanteringen har stora ansträngningar gjorts för att få fler brukare att lämna in sina ansökningar elektroniskt, antingen via SAM-internet eller via konsulter genom filöverföring. För 2009 ökade antalet elektroniska ansökningar med ytterligare 5,4 procentenheter till 48 750. Som framgår av diagram 4.2 fortsätter andelen ansökningar via SAM-Internet att öka och uppgår nu till 37,7 %. Andelen ansökningar via filöverföring uppgår till drygt 23 % av alla SAM-ansökningar. Sammanlagt uppgår andelen elektroniska ansökningar till 61 %. I motsvarande mån minskar andelen ansökningar som skannas eller registreras manuellt.

18

Medel


Diagram 4.2 Andelen elektroniska ansökningar fördelat på SAM-internet och filöverföring och år under perioden 2000 – 2009.

%

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000

2001

2002

Fil

2003

2004

SAMi

2005

S:a elektr.

2006

2007

2008

2009

Scan + Man

Andelen elektroniska ansökningar varierar betydligt mellan länen. Högst andel har Norrbottens län med 82 %, följt av Östergötlands, Jönköpings och Jämtlands län med drygt 67 %. Lägst andel har Blekinge och Kronobergs län med 46 - 50 %. I båda dessa län är såväl anslutningen till SAM-internet som etableringen av konsulter som använder filöverföring låg. Som framgår av diagram 4.3 fortsätter ökningen av elektroniska ansökningar för samliga län under 2009. För ett par län är ökningstakten t.o.m. över 10 %. Diagram 4.3 Andelen elektroniska ansökningar fördelat per län och år för 2007 – 2009

85,0 80,0 75,0 70,0 65,0

%

60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 35,0 K

G

S

T

W

U

AC O 2007

M

D

AB 2008

C

X

I

Y

N

H

Z

F

E

BD

2009

19


4.3 Uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster 4.3.1 Förenklad handläggning av stöd till jordbruket och landsbygden Flera av de åtgärder som vidtagits de senaste åren har medfört att handläggningen förenklats. Bl.a. har SAM-ansökan underlättats för dem som enbart ansökt om utbetalning av redan beviljade åtaganden för miljöersättningar. Antalet SAMansökningar som skickats in elektroniskt har också ökat vilket medfört förbättrad kvalitet i ansökningarna. För företags- och projektstöd inom det nya landsbygdsprogrammet har helt nya ansökningsblanketter tagits fram för att underlätta arbetet för sökanden. Trots dessa effektiviseringsåtgärder har kostnaderna för handläggning och kontrollverksamheten ökat till följd av komplexiteten i stödsystemen och framför allt det ökade antalet resurskrävande miljöersättningskontrollerna. Även Kommissionens ökade krav på noggrannhet och detaljerade uppföljningar bidrar till ökade kostnader. Kostnadsutvecklingen redovisas ytterligare i de följande avsnitten. Den förbättrade kvaliteten i IT-systemen såväl beträffande funktion som prestanda samt i det centrala nötkreatursregistret (CDB) har också inneburit positiva effekter för länsstyrelserna. Vidare har arbetet med kommunicering av de uppgifter i CDB som används i stödadministrationen förts över till Jordbruksverket. Genom Handläggarstödet har handläggarna tillgång till genomarbetade processer, rutinbeskrivningar och annan väsentlig information, som skapar förutsättningar för en effektiv hantering av stöd med hög kvalitet och likabehandling av brukarna.

4.3.2 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden Sedan EG-inträdet har de delar av landsbygdsprogrammen som avser miljöersättningar och kompensationsbidrag administrerats tillsammans med direktstöden till jordbruket och räknas bland jordbrukarstöden som söks på SAM-blanketten och ingår vid kostnadsredovisningen i objektkod 601*. Stöd till övriga landsbygdsutvecklingsåtgärder redovisas på objektkoderna 6020-6023, del av 3043 samt 604x och 604y. Redovisning av kostnaderna för dessa stöd framgår av avsnitt 4.3.5. Den totala kostnaden inkl. indirekta kostnader för vissa länsstyrelseövergripande kostnader för hanteringen av samtliga jordbrukarstöd och övriga landsbygdsutvecklingsåtgärder uppgår sammanlagt till 418 700 tkr. Jordbrukarstöden uppgår till 320 400 tkr, i beloppet ingår kostnaderna för miljöersättningarna och kompensationsbidragen. Övriga landsbygdsutvecklingsåtgärder utgör 98 300 tkr. I detta belopp ingår kostnader för hantering av företags- och projektstöd m.m. med 87 100 tkr. Dessutom ingår övergripande arbete med landsbygdsprogrammet med 8 900 tkr och kostnader för ängs- och betesmarksinventeringen med 2 300 tkr.

20


Tabell 4.2 Total kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden för åren 2005 – 2009. Index basår 2005.

Totala kostnaden, tkr Index Totala kostnaden, jordbrukarstöden, tkr Index Totala kostnaden, övriga landsbygdsstöden, tkr Index

2005

2006

2007

2008

2009

284 600

302 600

368 200

408 000

418 700

100

106

129

143

147

246 800

258 600

298 200

322 100

320 400

100

105

121

131

130

37 800

44 000

70 100

85 900

98 300

100

116

185

227

260

Den kraftiga ökningen av kostnaderna för övriga landsbygdsstöd är att hänföra till införandet av det nya landsbygdsprogrammet och att ärendehanteringen har kommit igång. Även kostnader för ängs- och betesmarksinventeringen ingår numera i kostnaden. Vid fördelning av den totala kostnaden inkl. gemensamma kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag (SAM-blankett) blir genomsnittskostnaden 4 007 kr, vilket är knappt 1 % högre än föregående år. De ökade kostnaderna under 2009 kan huvudsakligen förklaras av merarbete till följd av blockinventeringen och ändrad betesmarksdefinition. Av diagram 4.4 framgår kostnadsutvecklingen fördelad per stödsökande företag och län för de tre senaste åren. Lägst kostnad för den totala stödhanteringen har Västerbottens län med knappt 2 500 kronor per företag. För Skåne och Värmlands län varierar kostnad runt 3 000 kronor per företag. Högst kostnad per företag har Kalmar och Gotlands län med kostnader runt 6 500 kronor per företag.

21


Diagram 4.4. Den totala kostnaden för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag för åren 2007 – 2009

7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 Kr 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 AC M S

Z

T O Y W U D 2007

F

N BD C AB E X G K 2008

I

H

Medel

2009

En analys av siffermaterialet tyder på att det finns en betydande fast kostnad. Genomsnittligt för de tre senast åren uppgår den fasta kostnaden till 2,9 mnkr per länsstyrelse och marginalkostnaden för varje ytterligare ansökan uppgår till 3 100 kr.

4.3.3 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstödsärenden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och undvika de olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, görs i det följande jämförelser enbart mellan de direkta kostnaderna som är direkt hänförliga till hanteringen av jordbrukarstöden utan hänsyn till några gemensamma kostnader. För att bättre ställa kostnaderna i relation till arbetsbelastningen på respektive länsstyrelse har de direkta kostnaderna fördelats på antalet utbetalningsärenden i stödsystemen. Härigenom kan omfattningen av de förhållandevis mer resurskrävande miljöersättningar vägas in i analysen. Av det underlag som länsstyrelserna redovisar framgår kostnaderna nerbrutna på olika objektkoder med hänsyn till vilken verksamhet de avser. Det finns härigenom möjlighet att analysera kostnaderna för de olika kostnadsposterna. I avsnitt 3.3 framgår en fullständig redovisning av objektkoderna. I det följande analyseras endast de kostnadsposter som är hänförliga till jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton. I diagram 4.5 redovisas fördelningen av de direkta kostnaderna för de olika kostnadsposterna för hela landet. Kostnaden för SAM-handläggningen är den största posten och uppgår för 2009 till drygt 100 mnkr. I kostnadsposten ingår de kostnader som länsstyrelserna lagt ner i samband med upprättandet av åtagandeplaner. Kostnaderna för arbetet med åtagandeplaner har de senaste två åren särredovisats och uppgick 2007 till 25 mnkr och 2008 till 17 mnkr. Någon kostnad för åtagandeplanerna har inte särredovisats för 2009 utan ingår i handläggningskostnaden. Efter den kraftiga

22


ökningen av kontrollkostnaderna 2008 har kostnaderna stabiliserats under 2009. Övriga kostnadsposter är av begränsad omfattning. Diagram 4.5 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2007 – 2009 Externa arbetsgrupper 120 000

Information

100 000

Djurkontroll 80 000 Tkr

Blockarbete

60 000 40 000

SAM -kontroll

20 000

SAM -handläggn. inkl.åtag.planer

0 2007

2008

2009

Övriga kostnader

En översiktlig redovisning av hur de större kostnadsposterna fördelade på antalet utbetalningsärenden varierar mellan länen framgår av diagram 4.6, där en särskild redovisning av de direkta kostnaderna för hanteringen av SAM-stöden fördelade på handläggning (objektkod 60110) inkl. upprättande av åtagandeplaner samt fältkontroll (objektkod 60112) redovisas. Bland övriga kostnader räknas kostnaden för medverkan i externa arbetsgrupper, hantering av djurbidrag, information, blockdatabasen m.fl. inom objektkod 601*. Kostnaderna är beräknade per utbetalningsärende. Förklaringar till variationerna för de enskilda kostnadsposterna belyses mer ingående i de följande analyserna av respektive kostnadspost. Av diagrammet framgår att den genomsnittliga direkta kostnaden för objektkod 601 uppgår till 900 kr per utbetalningsärende för 2009, vilket motsvarar en kostnadsökning på 4 % från 2008. Spridningen mellan länen varierar mellan 670 kr och 1 400 kr.

23


Diagram 4.6. De direkta kostnaderna (objektkod 601*) per utbetalningsärende för år 2009 fördelade på handläggning inkl. åtagandeplaner, kontroll och övrigt av SAM-ansökningarna 1 500 1 250 1 000 Kr

750 500 250 0 M O

F AC S

Z W

T

D

Handläggning

U

Y

G

E AB BD N

Kontroll

C

X

H

I

K Me de l/utbe t

Ö vrigt

För att närmare belysa hur de direkta kostnaderna för hanteringen av jordbrukarstöden (objektkod 601*) varierar mellan länen, redovisas i diagram 4.7 kostnaden fördelad per län efter storleksordning. Av diagrammet framgår att lägst kostnad per utbetalningsärende har Skåne län med 670 kr per utbetalningsärende. För Västra Götalands, Jönköpings och Västerbottens län uppgår kostnaden till drygt 750 kr per utbetalningsärende. Högst kostnad har Gotlands och Blekinge län med mellan 1 300 – 1 400 kr. Diagram 4.7 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per utbetalningsärende fördelat på län efter antal utbetalningsärenden -0,1556

Direkta kostnader per utbetalningsärende, kr (K)

K = 3930,1A 1 500

2

R = 0,2304 K

1 400 1 300

I

1 200

H

1 100

X AB Y

BD

1 000

C N G

E

U 900

D T Z

800

W AC S

F

O

700

M

600 500 0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

Antal utbetalningsärenden (A)

Den genomsnittliga kostnaden per utbetalningsärende uppgår till 900 kr, vilket är en ökning med 4 % sedan föregående år.

24


Som framgår av diagram 4.7 tenderar hanteringskostnaderna för de större länen att vara lägre än de län som hanterar färre ansökningar. Detta framgår även av bilaga 1.2 där kostnaderna för de län som har fler än 10 000 utbetalningsärenden särredovisas i förhållande till de län som har färre utbetalningsärenden. För de större länen uppgår den genomsnittliga hanteringskostnaden till 841 kr medan kostnaden för den gruppen som har färre utbetalningar uppgår till 1 004 kr. För att spegla produktiviteten i verksamheten och öka jämförbarhet mellan länsstyrelsernas kostnader och prestationer, har varje länsstyrelses andel av de direkta kostnaderna för samtliga län beräknats. På motsvarande sätt har respektive länsstyrelses andel av det totala antalet utbetalningsärenden för landet beräknats. Genom att ställa dessa andelar i förhållande till varandra framgår om länsstyrelsens kostnadsandel är högre eller lägre än dess andel av utbetalningsärendena. I diagram 4.8 redovisas beräkningarna för de sammanlagda hanteringskostnaderna enligt objektkod 601. Nolllinjen indikerar att länets kostnader står i proportion till antalet ärenden och motsvarar genomsnittskostnaden. Diagram 4.8 Länsstyrelsernas andel direkta kostnader (objekt 601*) i relation till andelen utbetalningsärenden 2007 – 2009

60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 -10,0

AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

-20,0 -30,0 2007

2008

2009

Högst kostnad i förhållande till andelen utbetalningsärenden har Blekinge och Gotlands län, vilka hör till de län som har minst antal utbetalningsärenden. Men även något större län som Kalmar och Hallands län har en förhållandevis hög kostnadsandel. De län som har sänkt sina kostnader mest under året med ca 15 % är Skåne och Västernorrlands län även om Västernorrland trots det har en relativt hög kostnad. Kraftiga kostnadsökningar har skett i Uppsala, Kronobergs, Hallands och Västmanlands län med över 18 %. I bedömningen av kostnadsutvecklingen för länen mellan åren behöver även hänsyn tas till hur stor andel av verksamhetsvolymen som färdigställs för respektive år. Exempelvis har andelen beslutade miljöersättningar under vecka 2 året efter stödåret sjunkit från 89 % för stödåret 2008 till 78% för stödåret 2009.

25


4.3.4 Kontroller i fält Antalet kontrollerade företag har sedan 2004 ökat betydligt och uppgick 2007 till närmare 7 000 företag. Nivån har därefter åter minskat och uppgick 2009 till drygt 5 500 företag. I diagram 4.10 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) dvs. kontrollerna av gårdsstöd och miljöersättningarna fördelade på antalet genomförda kontroller. Stora variationer föreligger såväl mellan länen som mellan åren för samma län. I diagram 4.10 markeras de län som tillämpar fjärranalys 2009 med en (*). Diagram 4.10 Direkta kostnader per genomförd SAM-kontroll 2007-2009. Län markerade med (*)har tillämpat fjärranalys under 2009, vissa län även tidigare år.

18 000 16 000 14 000

Kr 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 AC*W* U

T*

Z

D

Y M* AB O * BD S 2007

2008

I*

X

K C

G

F

E* N* H

Me de l

2009

Kostnaden varierar mellan 7 500 och 18 500 kr per genomförd SAM-kontroll. Den genomsnittliga kontrollkostnaden uppgår till 13 500 kr, vilket är en ökning från föregående år med ca 12 %. För län med fjärranalys uppgår den genomsnittliga kontrollkostnaden till 12 700 kr medan län utan fjärranalys har en genomsnittlig kostnad på 14 300 kr. Kontrollkostnaderna är beroende av ett stort antal faktorer. Hit hör hur stor andel av företagen som ska kontrolleras (kontrollfrekvensen), den genomsnittliga storleken på de företag som kontrolleras, den genomsnittliga skiftesstorleken och antalet block, omfattningen av miljöersättningsåtaganden, konstaterade felaktigheter vid kontroll samt om länet använder sig av fjärranalys eller inte. För att analysera kontrollkostnadernas utveckling är det nödvändigt att ta hänsyn till dessa faktorer. I diagram 4.11 redovisas kontrollfrekvenserna för LBU-stöden (miljöersättningar och kompensationsbidrag), under de senaste tre åren. En fullständig redovisning av kontrollfrekvenserna för 2007 - 2009 per län för såväl gårdsstöds- som LBU-kontrollerna framgår i bilaga 1.4.

26


Diagram 4.11 Kontrollfrekvenser för miljöersättningar och kompensationsbidrag, 2007 - 2009.

16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% AB

C

D

E

F

G

H 2007

I

K 2008

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

2009

Av diagram 4.11 framgår att kontrollfrekvensen för flertalet län varit oförändrad eller minskat under perioden. För vissa län har emellertid kontrollfrekvensen ökat framför allt för län med stora betesmarksarealer. Betesmarksarealerna och de därtill kopplade miljöersättningarna utgör en av orsakerna till de höga kontrollkostnaderna för dessa län under 2009. Orsaken till kostnadsökningarna de senaste åren kan dels förklaras av de upprepade ändringarna av betesmarksdefinitionen i kombination med komplicerade stödregler dels extra arbete i samband med kontrollerna till följd av den genomförda blockinventeringen. Kostnadsökningen för vissa län kan också bero på att de tidigare år tillämpat fjärranalys. De län som har högst kontrollkostnad har även den största andelen betesmarksareal och flest utbetalningsärende per SAM-blankett. Blekinge län har de senaste åren haft den kraftigaste ökningen av kontrollfrekvensen vilket avspeglar sig i de direkta kostnaderna per ansökan, där de ligger högst. För att effektivisera kontrollverksamheten har förutom tillämpningen av fjärranalys ett system för användningen av handdatorer i fältkontrollverksamheten utvecklats som under 2009 tillämpats i samtliga län med undantag av Gotlands län.

4.3.5 Stöd till landsbygden - Utvecklingsåtgärder Jordbruksverket har under 2009 påbörjat utvecklingsinsatser för att genomföra förändringar i landsbygdsprogrammet till följd av översynen av EU: s jordbrukspolitik i den s.k. Hälsokontrollen. De föreslagna ändringarna syftade till att ytterligare effektivisera och förenkla jordbrukspolitiken samtidigt som man föreslog åtgärder för att möta s.k. nya utmaningar (klimat, energi, biodiversitet, vattenkvalitet och mjölksektorns omställning). Vidare kommer datavaruhuset (DAWA) att vidareutvecklas för att bl.a. effektivare kunna följa upp verksamheten inom jordbrukarstödprocessen. Handläggarstödet har förbättrats i syfte att kvalitetssäkra stödhanteringen och förenkla arbetsrutinerna. Jordbruksverket har genomfört olika aktiviteter för att främja ett

27


konkurrenskraftigt företagande på landsbygden. Dialogmöten med alla berörda stödmyndigheter har genomförts för att gemensamt diskutera såväl goda exempel som problemområden. Landsbygdsnätverkets utåtriktade arbete har breddat genomförandet genom att nätverkets medlemsorganisationer har engagerats på olika sätt. - Omfattning av stöden I landsbygdsprogrammet ingår såväl de olika stödformerna för miljöersättningarna och kompensationsbidraget som företags- och projektstöd samt stöd för miljöinvesteringar. I detta avsnitt analyseras enbart de senare stödformerna, då miljöersättningarna och kompensationsbidraget administreras och utgör en integrerad del av jordbrukarstöden som söks i SAM-ansökan. Under 2009 har stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder sammanlagt beviljats för 6 860 ansökningar till ett sammanlagt belopp om 1 856 mnkr. Av detta belopp har länsstyrelserna handlagt 5 080 ansökningar för 1 214 mnkr. I tabell 4.4 redovisas omfattningen av länsstyrelsernas hantering av landsbygdsstöden i form av antal beviljade stöd och stödbelopp samt den administrativa kostnaden fördelad per ärende för samtliga länsstyrelser under de tre senaste åren. Tabell 4.4 Sammanställning av länsstyrelserna beviljade stöd samt de direkta kostnaderna per beviljat företags-, projekt resp. miljöinvestering, 2007 - 2009 Stödform

Antal beviljade stöd

Beviljat stödbelopp

Kostnad per beviljat stöd

Per ansökan, tkr

Genomsnitt, tkr

2007

2008

2009

2007

2008

2009

2007

2008

2009

Företagsstöd

992

2 203

2 596

292

314

301

19,2

10,1

10,9

Projektstöd

299

726

1 352

402

1 420

254

39,4

21,3

10,5

Miljöinvesteringar

72

622

1 132

303

107

80

26,9

7,0

5,9

1 363

3 551

5 080

317

348

239

24,0

11,9

9,7

Totalt beviljade stöd

Av tabellen framgår att omfattningen av stödverksamheten ökat kraftigt under åren och uppgår för 2009 till över 5 000 ärenden med ett beviljat stödbelopp om ca 250 tkr i genomsnitt per ansökan. Hanteringskostnaden har successivt sjunkit efter den inledande igångsättningsperioden och uppgår nu till ca 10 tkr per stödärende. Utöver de i tabell 4.4 redovisade stöden har övriga stödmyndigheter som Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG bevilja sammanlagt 1 780 stödansökningar till ett värde av 641 mnkr, huvudsakligen omfattande kompetensutvecklingsåtgärder inom projektstöden. Kostnaderna för denna hantering ingår i de belopp som redovisas i tabell 3.2. Närmare redovisning av antal beviljade stöd och stödbelopp framgår för respektive stödmyndighet i tabell 4.5. 28


Tabell 4.5 Sammanställning av övriga myndigheters hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet under 2009. Beviljade stödbelopp redovisas i mnkr. Företagsstöd Antal

Projektstöd

Beviljat Antal

Beviljat

belopp

belopp

Miljöinvest. Antal

Beviljat

Skogsåtgärder Antal

belopp

Beviljat

PROLAG Antal

belopp

Beviljat belopp

-

-

239

272

-

-

-

-

-

-

Skogsstyrelsen

74

2,1

285

111,4

-

-

408

6,8

-

-

Sametinget

47

6,5

5

3,7

1

0,01

-

-

-

-

LAG

-

-

-

-

-

-

-

-

721

238

Totalt

121

8,6

529

387,1

1

0,01

408

6,8

721

238

Jordbruksverket

- Kostnadsredovisning I diagram 4.12 redovisas de direkta kostnaderna för länsstyrelsernas hantering av företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar enligt objektkoderna 6020 – 6022 fördelat per län och ärende för 2009. Som framgår av diagrammet är variationen betydande mellan länen och de olika stödformerna. Kostnaderna för företagsstöd och projektstöden rör sig runt 10 000 kr per ansökan medan kostnaderna för hanteringen av miljöinvesteringarna uppgår till drygt hälften dvs. knappt 6 000 kr. Beviljade stödbelopp för miljöinvesteringarna uppgår emellertid enbart till en knapp tredjedel av övriga stöd.

29


Diagram 4.12 Direkta kostnader för hantering av företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar fördelat per län och ärende för 2009. Kostnaderna för projektstöden för Gotlands län uppgår till 62 000 kr.

30 000 25 000 20 000 Kr 15 000 10 000 5 000 0 AB

C

D

E

F

G

Företagsstöd

H

I

K

M

N

Projektstöd

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

Medel

Miljöinvesteringar

Utöver de beslutade ärendena finns även ärenden under handläggning. Den administrativa kostnaden för handläggning av ärenden som ännu inte beslutats fördelas alltså på de beslutade ärendena, vilket innebär att kostnaden för vissa län med många ärenden i balans kan bli hög.

4.4 Åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning 4.4.1 Verksamhetsutveckling i samverkan, SeQnd Det grundläggande arbetet för att uppnå effektiviseringar och kvalitetsförbättringar inom jordbrukarstödsprocessen påbörjades med det gemensamma kvalitetsprojektet SeQnd under 2000/2001. För att fortsätta det gemensamma utvecklings- och kvalitetsarbetet har en arbetsgrupp mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna (SeQnd utvecklingsgrupp) tillsatts. Under det senaste året har i princip all utvecklingsfokus legat på att genomföra blockinventeringen. Ett par intressanta förstudier gällande nya gemensamma utvecklingsområden har dock genomförts under 2009. En förstudie har haft arbetsnamnet ”papperslös handläggning” med syfte att beskriva konsekvenserna av att digitalisera alla dokument och skapa e-arkiv. Ett annat initiativ har varit att utreda en utökad kundtjänst med syfte att lantbrukarna ska ha ”en väg in” till myndigheterna som hanterar deras frågor. Båda dessa förstudier ska fördjupas under 2010 i form av beslutsunderlag för ett ev. genomförande. I båda fallen handlar det i så fall om gemensamma utvecklingsprojekt med länsstyrelserna. 30


4.4.2 Förändring av föreskrifter - GAR- Gemensamma administrativa rutiner GAR-föreskriften utgör den juridiska ramen för Jordbruksverkets styrning av länsstyrelsernas hantering av jordbrukarstödsprocessen. Från och med 2007 regleras förutom länsstyrelsernas, även Skogsstyrelsens, Sametingets och LAG: s handläggning av landsbygdsstöd i nya GAR-föreskrifter. Inför varje nytt stödår uppdateras föreskrifterna efter ett gemensamt arbete med representanter från berörda myndigheter och LAG. Parallellt med detta uppdateras även det elektroniska Handläggarstödet, som utgör ett stödjande verktyg för att förtydliga och skapa ett effektivare arbetsflöde, som gör att stödmyndigheterna kan uppfylla reglerna i GAR. Genom föreskrifterna tillämpar samtliga länsstyrelser gemensamma checklistor och rutinbeskrivningar i sin handläggning av jordbrukarstöd, för att därmed uppnå en ökad likabehandling av jordbrukarnas ansökningar. På samma sätt tillämpar länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG checklistor och rutinbeskrivningar i sin handläggning av landsbygdsstöden. Checklistorna är gemensamma i den utsträckning som är möjlig. Hänsyn tas också till de olikheter som finns för stöden inom respektive myndighets eller LAG: s område. Inför 2009 gjordes en grundläggande genomgång av de GAR-föreskrifter som reglerar hanteringen av landsbygdsstöden, för att uppfylla kraven på att utbetalningsstället ska fastställa detaljerade rutiner för handläggningen. - Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökningsföreskriften uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker. Genom remissförfarande inhämtas myndigheternas synpunkter på dessa förändringar. - Uppföljande verksamhet Stödmyndigheternas tillämpning av GAR-föreskriften följs upp genom att Jordbruksverket i egenskap av utbetalningsställe gör besök hos myndigheterna. För stödåret 2009 har 10 länsstyrelser och Sametinget besökts av utbetalningsstället. Som ett led i Jordbruksverkets interna kontroll och styrning av myndigheterna som utför delegerade arbetsuppgifter har besöken även under 2009 haft större fokus på att följa upp att ackrediteringsreglerna uppfylls. Framför allt har ärendegranskningen omfattat ett större underlag. De frågor som diskuterats vid besöken har rört bl.a. administrativa kontroller, handläggnings- och kvalitetskontroller för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden. Jordbruksverket har under 2009 också i egenskap av förvaltningsmyndighet genomfört 4 besök vid olika länsstyrelser för att diskutera hur genomförandestrategierna i praktiken används för att styra upp genomförandet av landsbygdsprogrammet. Besöken utgjorde också grund för hur Jordbruksverket skulle utforma direktiven för uppdateringarna av strategierna under hösten 2009. Under 2010 kommer Sametinget samt ytterligare ett antal länsstyrelser att besökas.

31


4.4.3 Förenklingsprojektet Jordbruksverket har under året fortsatt sitt arbete med regelförenklingar i enlighet med den handlingsplan som tidigare beslutats. Enligt de mätningar som Tillväxtverket gjort hittills (t.o.m. 2008) har den administrativa bördan minskat med drygt 7 % inom Jordbruksverkets område. Under 2009 har förenklingar gjorts för djurägare – bl.a. finns det nu en e-tjänst för beställning av öronbrickor. När det gäller EU-stöden har ansökan förenklats genom tydligare information. Kartan behöver inte längre skickas in varje år. Jordbruksverket har också utvecklat tillgängligheten på Internet. Under det gångna året har en ny kundanpassad webbplats – jordbruksverket.se – lanserats. Där har verket samlat sina e-tjänster och infört den nya tjänsten ”Mina sidor” där lantbrukaren kan finna uppgifter som berör sina egna ärenden och verksamheter. Under 2010 förenklas journalföringen för grisproducenterna. Lantbrukare som lämnar nötkreatur till slakt ska framöver inte behöva rapportera detta själva – detta ska hanteras av slakterierna. Under året kommer också förprövningen av djurstallar att bli enklare. Lantbrukarna ska inte heller behöva ange lika mycket information i kartan för stödansökan. Jordbruksverket har också under året deltagit i det regelförenklingsarbete som skett inom ramen för det svenska ordförandeskapet.

4.4.4 Informations- och utbildningsinsatser - Utbildning av personal I början av 2009 genomförde Jordbruksverket landsbygdskonferensen Kreativ Landsbygd, en konferens om företagande och nytänkande. Konferensen fokuserade på entreprenörskap från olika infallsvinklar rörande dels vilka drivkrafter som ligger bakom entreprenörskapet dels på vilket sett berörda myndigheter och organisationer kan stötta entreprenörer. I samband med konferensen bedrevs även ett stort antal seminarier rörande utvecklingen landsbygden. Jordbruksverket har vidare genomfört en mängd olika utbildningar som regelverksutbildningar, IT-utbildningar, informationsträffar m.m. för personalen vid länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utbildningarna har varit från grundläggande till ”specialutbildningar” för specifika område. Tanken har varit att det ska ordnas utbildningar efter behov och önskemål för alla. I samband med att förändringar i stödsystemen tas i bruk under året genomförs utbildningstillfällen både inom verksamhetsområdet och kopplat till den IT-mässiga tillämpningen. Dessa utbildningar genomförs ofta genom kombinerade telefon- och webbmöten, där deltagarna på sina egna dataskärmar kan följa presentationen på handledarens dator. När det gäller Leader har Jordbruksverket genomfört utbildningar löpande för såväl leader- som länsstyrelsehandläggare. För erfarenhetsutbyte mellan handläggare inom företags- och projektstöden har en ”Dialogträff” genomförts under november månad. För erfarenhetsutbyte med länsstyrelserna och externa aktörer har det inrättats ett antal 32


samverkansgrupper för de olika målområdena inom landsbygdsprogrammet. Vid behov av att diskutera sakförhållanden och regeltolkning sker detta i ”Tankesmedjor” som utgör ett nytt forum som träffas vid behov. - Kontrollutbildningar En viktig del för att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet är de konferenser och utbildningar som Jordbruksverket håller för personal på länsstyrelserna, dels för kontrollansvariga och dels för fältkontrollanter. Under året genomfördes dessa utbildningar bl.a. genom två fältkurser, för de arealbaserade stöden, på vardera två dagar och som riktade sig till länens kontrollanter, samt en konferens över två dagar för länens kontrollansvariga. Ytterligare en utbildning genomfördes av projektet Mobil kontroll som riktade sig till länens superanvändare för de handdatorer som används för att genomföra arealbaserade kontroller samt till kontrollansvariga. Denna utbildning, två dagar, genomfördes vid tre tillfällen.

4.4.5 Samverkansområden Samverkansrådet Regeringen tog i beslutet den 13 december 2001 ställning för en formaliserad samverkan dels mellan länsstyrelserna, dels mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket. Till grund för beslutet låg utredningen ”Effektivare jordbruksadministration – koncentration och samverkan (Fi 2001:02) maj 2001”. Genom ändring i Jordbruksverkets instruktion fullföljde regeringen beslutet och inrättade ett råd vid Jordbruksverket (Samverkansrådet) för samverkan, övergripande planering och styrning samt andra frågor av strategisk betydelse för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden. Övriga samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Utöver det formaliserade samarbetet inom samordningsregionerna har sedan EGstödshanteringen påbörjades 1995, funnits arbets- och referensgrupper med representation från länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer där effektiviseringar och förbättringar diskuteras. En övergripande samrådsgrupp utgörs av LDgruppen med representanter från länsstyrelsernas lantbruksdirektörer och länsledningar samt chefer vid Jordbruksverket. I såväl styrgrupper som projektgrupper för olika utvecklingsprojekt för jordbrukarstödshanteringen ingår representanter från länsstyrelserna. I det dagliga arbetet samlas länsstyrelsernas synpunkter in genom remisser, enkäter och personliga direktkontakter för utformning av föreskrifter, informationsmaterial, blanketter m.m. För IT-systemen samlas många förbättringsförslag in genom det i SeQnd framtagna systemet för Ständiga förbättringar. Effektivisering inom samordningsregionerna Genom beslutet den 13 december 2001 gav regeringen länsstyrelserna i Jönköpings, Skåne, Västra Götalands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län i uppdrag att vara samordningsansvariga för en effektivisering av jordbruksadministrationen inom respektive samordningsregion. Inrättandet av samord33


ningsregionerna innebär inte någon ändring av respektive myndighets ansvarsområde. De samordningsansvariga länsstyrelserna har i rapporter till Jordbruksverket redovisat de åtgärder som vidtagits inom regionerna när det gäller: o

Effektivisering av administrationen

o

Likabehandling och service

o

Effektivitet och kvalitet i verksamheten

o

Ekonomiska samordningsvinster 2009

o

Erfarenheter av samordnings- och utvecklingsarbetet inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster

Länsstyrelsernas rapporter bifogas. I det följande görs därför endast en översiktlig sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter med inriktning på de effektiviseringsåtgärder som vidtagits inom de olika samordningsregionerna. En betydande del av de åtgärder som vidtagits inom samordningsregionerna är resultat av det gemensamma utvecklingsarbetet som bedrivs mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och som redovisas under respektive avsnitt i rapporten. Samordningsregionerna lyfter i sina rapporter fram den ökade arbetsmängden till följd av den genomförda blockinventeringen och ändring av betesmarksdefinitionen. Även övertagandet av djurskyddet från kommunerna har påverkat arbetssituationen vid länsstyrelserna. - Samverkansformer Ansvaret för det övergripande samordningsarbetet inom regionerna åvilar en ledninggrupp bestående av länsöverdirektör/länsråd och lantbruksdirektörerna eller enbart av lantbruksdirektörerna. Några av regionerna har dessutom utarbetat en formell överenskommelse för samverkan. De sakområden som länens samverkan omfattar är handläggning av SAM-ansökningar, företags- och projektstöd, kontrollverksamhet samt kompetensutveckling. Några regioner lyfter därutöver fram informationsfrågor, behörighetsutbildningar och viss övrig verksamhet inom trädgårdsrådgivning, miljö- och växtskyddsområdet. I rapporterna framgår även exempel på konkreta samarbetsområden mellan vissa län. Som exempel nämns samverkan om skanning av ansökningar. Även försök att koncentrera handläggningen av vissa ärendetyper till något län inom regionen har genomförts. För att minska sårbarheten och öka effektiviteten har länsstyrelserna i Skåne och Blekinge under året inlett ett arbete med att koncentrera hanteringen av SAM-blankettens stöd med vissa undantag till länsstyrelsen i Skåne. Även mellan de två nordligaste samordningsregionerna har samarbetet utökats för att uppnå ytterligare erfarenhetsutbyte. Den ständigt pågående metodutvecklingen är av särskild betydelse i samband med genomförandet av de stora förändringarna i stödsystemen.

34


- Effektivisering av administrationen Ett brett samverkansområde inom flertalet regioner gäller effektivisering och kvalitetssäkring av handläggningsrutinerna i form av gemensamma rutiner och regeltolkningar. Inom flertalet regioner har gemensamma sanktionsskalor utarbetats för påföljden efter fel vid kontroll av villkor för miljöersättningar. Det gemensamma erfarenhetsutbytet lyfts fram inom samtliga regioner som en väsentlig förutsättning för effektivisering av administrationen. Detta sker huvudsakligen genom regelbundna telefonmöten för erfarenhetsutbyte. Hanteringen av remisser samordnas i flertalet fall inom regionerna så att ett gemensamt svar lämnas. Inom det nya landsbygdsprogrammet förekommer flera projektansökningar åtgärder inom Leader som berör flera områden, där handläggningen sker vid något av länen. Inom vissa regioner följs verksamheten upp genom att jämföra nyckeltal för att kunna följa utvecklingen och vid behov göra omprioriteringar. - Likabehandling och service Åtgärder för att öka likabehandlingen inom regionerna har genomförts genom gemensam planering av verksamheten inför det nya stödåret med utveckling av rutiner, kontrollverksamhet, systemkontroller, gemensamma sanktionsskalor mm. Även regelbundet erfarenhetsutbyte rörande policyfrågor och regeltolkningar skapar likabehandlingen. - Effektivitet och kvalitet i verksamheten Effektiviseringen av verksamheten utgör resultat av flera samverkande åtgärder. Hit hör det systematiska utvecklingsarbetet inom SeQnd, som har inneburit kontinuerliga kvalitets- och effektiviseringsförbättringar. Vidare har utvecklingsarbete inom länen och regionerna med ökade kontakter mellan handläggare lett till förbättrad effektivitet. Även de successiva förbättringarna i IT-systemen och en ökad andel elektroniska ansökningar har medverkat till en ökad effektivitet. - Ekonomiska samordningsvinster Länsstyrelserna framhåller svårigheterna att kvantifiera de ekonomiska vinsterna som görs genom samordningen. Vinsterna upplevs till stor del vara av dynamisk karaktär genom exempelvis ökad kompetens bland medarbetarna och större grogrund skapas för förändringar och effektiviseringar. Samtidigt som ett ständigt arbete pågår för att utveckla och effektivisera verksamheten lyfter länsstyrelserna fram tillkommande uppgifter som blockinventeringen och den nya betesmarksdefinitionen som skapar merarbete i handläggning och kontroll - Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Länen bedömer erfarenheterna av samordningsarbetet som positiva och stimulerande. De effekter av samarbetet som är tydligast bedöms ligga inom områdena kvalitet och

35


likabehandling, vilket är positivt även från kundperspektiv. Den mer dynamiska miljön som möjliggörs genom samordning och samarbetet skapar förutsättningar för utveckling av effektivitet, kvalitet och kompetens.

36


Bilaga 1.1

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EG:s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2009.

Län AB C D E F G H I K LM N O S T U W X Y Z AC BD

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Direkt antal arbetade timmar 2009 27 686 41 169 26 646 59 292 52 520 29 703 53 056 31 312 28 120 94 555 48 872 141 499 37 477 29 772 21 401 29 569 37 985 28 805 24 607 23 989 19 583

Direkta årspersoner 2009 15,7 23,4 15,1 33,7 29,8 16,9 30,1 17,8 16,0 53,7 27,8 80,4 21,3 16,9 12,2 16,8 21,6 16,4 14,0 13,6 11,1

Totala kostnader Totala kostnader Totala kostnader 2009, tkr per timma 2009, per årsperson kr 2009, tkr 16 155 584 1027 20 263 492 866 12 429 466 821 26 667 450 792 23 273 443 780 19 648 661 1164 30 303 571 1005 14 316 457 805 10 647 379 666 41 855 443 779 20 506 420 738 67 294 476 837 17 583 469 826 12 904 433 763 10 878 508 895 12 265 415 730 18 196 479 843 12 225 424 747 10 164 413 727 10 751 448 789 10 368 529 932

Totalt hela riket Genomsnitt per län

887 618 42 268

504,3 24,0

418 689 19 938

474

835

År 2008 Totalt hela riket Genomsnitt per län

878 142 41 816

498,6 23,7

407 950 19 426

465

818

År 2007 Totalt hela riket Genomsnitt per län

833 339 39 683

473,5 22,5

368 214 17 534

442

778


Bilaga 1.2

Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EG:s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län. Direkta kostnader per Antal Övriga direkta utbetalnings Antal ansökningar utbetalningsärende, kostnader ärenden 2009 1) (SAM-blanketter) kr

Årspersoner 2009

Lönekostnader inkl sociala kostnader 2009, tkr

Länsstyrelser med över 10 000 ansökningar E Östergötland 26,8 F Jönköping 21,4 H Kalmar 23,4 M Skåne 41,3 N Halland 23,7 O Västra Götaland 63,8 S Värmland 16,2 Summa/genomsnitt 2009 216,7

12 359 9 889 10 454 19 092 11 060 30 369 7 941 101 164

1 290 1 548 5 387 1 231 1 749 4 067 487 15 759

13 052 15 000 13 590 29 230 11 818 45 570 10 807 139 067

4 089 4 123 3 802 10 556 3 967 15 685 4 185 46 407

1 046 762 1 166 695 1 084 756 780 841

3 338 2 774 4 166 1 925 3 229 2 195 2 014 2 520

100 001 92 071

15 387 10 051

141 485 146 556

47 025 47 544

816 697

2 454 2 148

5 587 9 062 5 411 6 294 6 934 6 748 5 433 4 061 5 650 7 907 5 489 4 550 4 577 3 539 81 242

343 600 190 3 529 642 533 525 431 602 1 159 893 373 695 530 11 045

5 627 8 895 6 521 9 676 5 894 5 156 7 015 4 681 7 425 8 117 6 339 5 858 6 867 3 838 91 909

2 137 3 245 2 373 2 973 1 799 1 645 2 779 1 866 2 548 2 808 2 603 2 203 2 971 1 593 33 543

1 054 1 086 859 1 015 1 285 1 412 849 960 842 1 117 1 007 840 768 1 060 1 004

2 775 2 978 2 360 3 304 4 211 4 426 2 144 2 407 2 454 3 229 2 452 2 235 1 774 2 554 2 751

Län

2008 2007

221,7 211,8

Länsstyrelser med mindre än 10 000 ansökningar AB Stockholm 10,8 C Uppsala 20,0 D Södermanland 11,8 G Kronoberg 12,9 I Gotland 15,3 K Blekinge 14,5 T Örebro 11,7 U Västmanland 8,1 W Kopparberg 11,9 X Gävleborg 17,8 Y Västernorrland 11,6 Z Jämtland 9,8 AC Västerbotten 9,1 BD Norrbotten 7,7 Summa/genomsnitt 2009 173,1

Direkta kostnader per ansökan (SAM blankett) som erhållit stöd, kr

2008 2007

176,3 180,4

79 533 76 745

9 322 9 199

94 287 97 124

34 041 34 505

942 885

2 610 2 491

2009 2008 2007

389,8 398,0 392,2

182 406 179 534 168 816

26 804 24 709 19 250

230 976 235 772 243 680

79 950 81 066 82 049

906 866 772

2 617 2 519 2 292

Totalt

1) Antal utbetalningsärenden är hämtade från stödsystemen där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.


DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn. Direkta kostnader

601* 6010 60110 601101 60111 60112 60114 60120 60121 6013 6014 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 6031

64 953 34 675 16 515 6 921 6 843 412 7 728

12 768

407 951

97 2 050

3 253

104 125

tkr 322 091 3 461 142 270 27 643 11 705 125 217 12 809 837 14 805 2 874 8 114 16 442 8 716 4 190 1 779 1 758

Totala Gemensamma kostnader kostnader, tkr Myndighetsövergri pande verksamhet Allmänt och samt övergripande inom administration och lantbruk - varav intern serviceavser EG varav avser EGstödhantering stödhantering 34 288 82 282 374 847 15 416 36 334 3 276 7 052 1 170 2 951 13 229 32 141 1 386 3 249 70 219 1 485 3 717 309 723 849 2 101

INDIREKTA KOSTNADER

tkr tkr tkr Stöd till jordbruket enl EG förordn 398 179 534 24 709 204 243 varav Externt arbete (arbetsgrupper) 3 1 776 458 2 234 varav SAM - Handläggning 193 88 278 2 102 90 380 varav handläggning åtagandeplaner 14 16 700 612 17 312 varav SAM - Blockdatabasen 17 6 971 609 7 580 varav SAM - Fältkontroller 133 60 098 18 635 78 733 varav Brukarblock 1) 18 6 753 1 421 8 174 varav Djurbidrag - handläggning 1 529 19 548 varav Djurbidrag - fältkontroller 19 8 634 958 9 592 varav Övriga miljöstöd - ej SAM 4 1 762 80 1 842 varav Information 10 4 733 426 5 159 Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 78 39 530 2 011 41 541 6 906 43 21 279 959 22 238 3 681 Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 200 20 10 049 562 10 611 1 704 Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000 Miljöinvesteringar LP 2007-2013 9 4 259 103 4 362 777 LEADER LP 2007-2013 7 3 944 387 4 331 744 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II 1 260 14 274 26 handläggning av ansökningar om 8 4 011 865 4 876 798 företagsstöd och projektstöd för kompetensutveckling 14 7 402 766 8 168 1 324 604x Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc. Totalt 2) 499 230 737 28 364 259 102 43 341 1) Antal årsarbetskrafter på objektkod 60114 är rättad för år 2008 från 3 till 18 årspersoner. 2) I totala kostnader ingår störande driftkostnader med 1 383 tkr. Definition av störande kostnad, se tabell differenser 2009 jmf med 2008.

Årsarbetskrafter 1)

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2008

Bilaga 1.3


Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 200 Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000 Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc. Ängs- och betesmarksinventering

6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 604x 53 317 27 287 12 706 6 467 6 857 0 4 444

0 8

tkr 182 406 2 219 95 269 9 732 58 462 283 9 386 1 787 5 268

104 54 24 13 13

390 3 201 22 130 1 19 4 10

Lön inkl. sociala kostn. Övr. dir. kostn.

0

3 416 1 122 1 478 164 652

tkr 26 032 431 6 142 301 17 449 49 1 007 170 483

0

56 733 28 409 14 184 6 631 7 509

tkr 208 438 2 650 101 411 10 033 75 911 332 10 393 1 957 5 751

Direkta kostnader

0 1 127

9 724 4 859 2 472 1 111 1 283

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EG stödhantering 35 729 441 17 861 1 751 12 548 50 1 669 371 1 039

604y

3

1 301

98 726

558

0 2 059

20 682 10 278 5 251 2 447 2 706

Myndighetsövergri pande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EGstödhantering 75 427 970 37 052 3 881 26 985 114 3 690 730 2 005

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER

1 230 5 674 270 194 1 495 1) Totalt 504 241 468 30 872 272 340 46 850 1) I totala kostnader ingår störande driftkostnader med 773 tkr. Definition av störande kostnad, se tabell differenser 2009 jmf med 2008.

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav Externt arbete (arbetsgrupper) varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Övriga miljöstöd - ej SAM varav Information

601* 6010 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6014

Årsarbetskrafter

DIREKTA KOSTNADER

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2009

Totala kostnader

2 323 418 689

0 8 861

87 139 43 546 21 906 10 189 11 497

tkr 320 366 4 064 156 324 16 433 115 444 496 15 752 3 058 8 795

Bilaga 1.3


Ängs- och betesmarksinventering Total

604y

tkr 2 872 443 6 991 -3 992 -1 636 -246 752 25 535 9 775 1 997 2 657 2 208 2 913 -260 -2 958

-8 0 8 -13 -4 0 0 0 0 17 3 4 4 6 -1 -6

-14 464

540 -702 916 61 265

tkr 1 323 -27 4 040 -1 729 -1 186 30 49 90 57

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn. 1)

-274 -2 494

10 315 1 295 3 573 2 269 3 178

tkr 4 195 416 11 031 -5 721 -2 822 -216 801 115 592

Direkta kostnader

-26 -197

2 021 380 768 334 539

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EG stödhantering 1 441 67 2 445 -805 -681 -20 184 62 190

-97 -1 194

2 189 -488 1 061 668 948

Myndighetsövergri pande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EGstödhantering -6 855 123 718 -2 319 -5 156 -105 -27 7 -96

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader

3 1 301 194 1 495 270 558 5 10 730 2 507 13 237 3 509 -5 399 , , , , , , 1) Övriga direkta kostnader är exkluisve "varav störande kostnader". I totala kostnader ingår de störande kostnaderna. Med störande kostnader avses kostnader för datorer, möbler, kontorsutrustning, skanningutrustning och ”egna” lokaler som direkt kostnad i årsredovisningen för objektkoder som rör EG-stödhantering. Särredovisning syftar till att sortera bort bokförda kostnader som skulle kunna ge en felaktig bild av en länsstyrelses direkta kostnader för EG-stödshanteringen vid jämförelse med andra länsstyrelser.

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav Externt arbete (arbetsgrupper) varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Övriga miljöstöd - ej SAM varav Information Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 200 Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000 Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

601* 6010 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6014 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 604x

Årsarbetskrafter

Differenser 2009 i jämfört med 2008 för länsstyrelsens årspersoner och kostnader per objektkod

2 323 10 735 ,

-412 -3 907

14 456 1 143 5 391 3 268 4 654

tkr -1 725 603 14 054 -8 081 -9 773 -341 947 184 681

Bilaga 1.3


Bilaga 1.4

Kontrollfrekvenser för gårdsstödsskontroller, 2007 – 2009 Län

2007 5%

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD S:a

2008 7,5 %

10 %

5,5 %

x x x

2009 6%

6,25 %

6,75 %

7,5 %

5%

5,5 %

6,25 % 6,5 % 7,5 %

x

x

x x x x x x x x x x x x x x x x

8,5 %

x x

x

x

x x

x

x x x

x x x x

x

x x x x

x x x x

x x x

x x x x

x x

x

x

x

x 1

7%

x

x 19

1

5

9

x x 3

1

1

1

x x 8

4

4

1

2

2

Kontrollfrekvenser för kontroller av miljöersättningar och kompensationsbidrag, 2007 - 2009 Län

2007 5%

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD S:a

2008 7,5 %

10 %

12,5 %

6%

2009 6,75 % 7,5 % 8,5 % 10 %

x

6%

6,25 %

x

x x

x x

8,5 %

10 %

11 %

x x

x

x

x x

x x

x x x

x

x

x x x

x x x

x x x x

x

x x x

x x

x x x

x

x

x x

x

x x

x

x

x

x x

x 6

3

x 3

2

15 %

x x

x

7,5 % x x x

x

x x

9

11 %

2

x 5

3

8

1

1

3

10

2

x 3

1

1


Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-10/6-SE • RA10:6

ra10_6  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you