Page 1

Budgetunderlag

för räkenskapsåren 2016–2018

www.jordbruksverket.se


Budgetunderlag

för räkenskapsåren 2016–2018


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

5


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren 2016-2018.........................................................................................................8 Förslag till verksamhetens finansiering.................................................................................................................. 11 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2015........................................................................................................ 15 1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1.............................................................................................................. 17 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1.................................................................................. 27 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x................................. 29 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurs­­sjukdomar, anslagsposterna 1-4........................................ 32 1:9 Bekämpande av växtskadegörare, anslagspost 1.................................................................................... 38 1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4............................................................................................................ 39 1.11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. anslagspost 1..................................................................... 41 1:12 Finansiella korrigeringar m.m., anslags­post 1........................................................................................... 43 1:13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 1, 3 och x............................................................................. 46 1:14 Från EU-budgeten finansierade struktur­stöd till fisket m.m., anslagspost 1 och anslagspost 3.................................................................................................................... 51 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1-5, 7 och 10.......................................................... 53 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1, 2, 4, 9 och x.................................... 56 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 2, 4, 7 och x........................................................................................................................... 61 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket anslagsposterna 1, 2, 3 och 4............................................ 64 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost 1 ..................................................................... 67 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost 1................................................................... 68 1:1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost 2 ...................................................................................... 69 Övriga ekonomiska villkor, investeringar.............................................................................................................. 70 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras...................................................................................... 72 Uppbörd inklusive återflöden från EU.................................................................................................................... 74 Bemyndiganden............................................................................................................................................................. 76 Bilaga 1, Landsbygdsprogrammet 2007-2013..................................................................................................... 78

7


Sammanfattning räkenskapsåren 2016-2018 Budgetunderlaget lämnas till Regeringskansliet i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om 14 100 828 tkr under år 2016. För åren 2017 och 2018 räknas med 12 573 067 tkr respektive 12 907 636 tkr. Observera att verket har räknat anslagsbelastning enbart till vissa delar vad gäller Europeiska Havs- och fiskerifonden 2014-2020 (anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1) då programmet inte är beslutat av regeringen. Jordbruksverkets budgetunderlag är komplext. Skälet till detta är en komplex verksamhet och där förutsägbarheten i utgiftstrycket är svårbedömt. Myndighetsanslaget är kärnan i verkets finansiering av verksamheten. Utöver detta anslag finns anslag för flera olika ändamål. Det finns till exempel anslag där utgifterna för 2016 inte kan beräknas med nämnvärd precision. Exempel på detta är att det inte går att förutse hur stora utbetalningarna av smittskyddsersättningar kommer att bli. Ett annat exempel är de bidrag som betalas ut inom ramen för gårdsstödet, där det slutliga utfallet bland annat är beroende av växelkursen gentemot euron. Ett tredje exempel är anslag där verket äskar medel som ett resultat av tidigare uppdrag från regeringen. Situationen är nu unik för Jordbruksverket. Dels drar de nya EU-reformerna avsevärda resurser framöver. Dels finns nya uppgifter som behöver hanteras. Detta påverkar behovet av medel inom ramen för förvaltningsanslaget. Men förstärkningar behövs även av så kallade sakanslag mot bakgrund av målsättningar som lagts fast av statsmakterna samt förslag om förstärkningar som verket redovisat i bland annat uppdrag från regeringen. Jordbruksverket behöver nu tydliggöra denna situation särskilt. Förändringen av jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken har utsatt Jordbruksverket för stora påfrestningar. Tidigare har det inte inträffat så stora förändringar vid ett tillfälle inom ramen för gårdsstödet, landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Förhandlingarna kring ny politik där Jordbruksverket deltagit i förberedelserna successivt med underlag, har dragit ut på tiden kraftigt. När Jordbruksverket planerade detta arbete var en utgångspunkt att de nya åtgärderna i sin helhet skulle börja gälla från 2014 och att det även skulle finnas rimlig tid för att omsätta de politiska besluten till regelverk samt ansöknings- och handläggningsstöd. Fortfarande (februari 2015) saknas ett antal klarlägganden gällande åtgärder där ansökningsperioden börjar i mars 2015. Jordbruksverket redovisade 2012 ett förslag till långtgående förenklingar i landsbygdsprogrammet. Men istället har komplexiteten ökat. Såväl förseningen som den ökade komplexiteten har medfört att verkets arbete blivit mycket dyrare jämfört med de beräkningar som kunde göras 2012. Utgiften till och med slutet av 2015 för implementeringen av den nya politiken beräknas nu till 360 000 tkr jämfört med 260 000 tkr som beräknades 2012. Detta belopp kan ställas i relation till de totala handläggningskostnaderna för staten, inkl. länsstyrelserna och andra samarbetspartners, som under en sjuårsperiod kan beräknas till ca 5,8 miljarder kr (6 %) eller till totalt utbetalt belopp om ca 70 miljarder kr (0,5 %). Till den utgift som redovisas ovan kommer kostnader för de analyser med mera som verket bistått regeringen med. Utmaningen den närmaste tiden är att slutföra implementeringsarbetet av den nya politiken. Verket räknar med att detta kan bli klart under 2016. Men nya regler för kompensationsstödet kommer redan stödåret 2016. Det är därför inte möjligt att nu göra en god uppskattning över de utgifter för detta som kommer att uppstå under 2016.


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Det IT-system som vi utvecklar nu måste förvaltas och kommer att dra avsevärda resurser. Med tillämpning av allmänna tumregler kan den årliga förvaltningskostnaden i början av ett systems livstid beräknas till knappt 30 000 tkr. Finansieringen av utvecklingsarbetet har i hög grad skett genom omprioriteringar inom verket och att arbetet har balanserats som pågående arbete, det vill säga en tillgång i vår bokföring. Jordbruksverkets ekonomi har hittills varit i god balans men framöver kommer stora avskrivningskostnader vilket påverkar verksamheten märkbart. Jordbruksverket har ett antal nya eller utökade uppgifter som måste utföras från 2016. Dessutom bortfaller särskild finansiering på vissa områden samtidigt som verksamheten fortsätter. Exempel på detta och som preciseras senare i budgetunderlaget är lagstiftningsarbete till följd av beslut inom det så kallade SANCO-paketet, bistå miljömålsrådet, inrätta och förvalta hästregister, dra nytta av utvecklingsarbete inom krisberedskapen, planering gällande civilt försvar, fortsätta att likrikta och samordna djurskyddskontroller, verkets ansvar inom en kommande livsmedelsstrategi, samt förbereda uppföljningar av de beslut inom jordbrukspolitiken som implementeras nu. Uppgifter som bortfaller och som nämnvärt påverkar verkets ekonomi har inte kunnat identifieras. Verket har beräknat att resursbehovet för dessa uppgifter, sett i relation till belopp per helår, uppgår till ca 23 000 tkr. Verket har ett uppdrag gällande centrum för 3R-frågor. Resursbehov kan därför inte beräknas nu. Så långt det går att bedöma nu kommer samtidigt kostnaderna till följd av införandet av den nya politiken inom jordbruk, landsbygd och fiske medföra en ökad kostnad för 2016 med ca 50 000 tkr. Detta belopp är i hög grad opåverkbart eftersom det huvudsakligen avser ökade avskrivningar och ökat underhåll av det IT-stöd som utvecklats. En grundläggande utgångspunkt för verkets prioriteringar är att säkerställa genomförandet av gårdsstödet samt landsbygds- och fiskeripolitiken. Exempel på resurskrävande uppgifter är inventering av jordbruksmark och àjourhållning av blockdatabasen samt implementeringen av den nya politiken. Jordbruksverket har bedömt att detta arbete måste prioriteras högt. Som exempel kan nämnas att verket kontinuerligt bedömer hur mycket IT-stöd olika funktioner behöver. Såväl prioriteringar utifrån resurseffektivitet som möjligheterna utifrån den tid som står till förfogande har varit viktiga faktorer i dessa bedömningar. En rättvisande blockdatabas och en väl genomförd implementering av den nya politiken ger nyttor genom en enkel hantering för dem som söker stöd, att handläggningen, inte minst på länsstyrelserna, ska bli resurseffektiv och att risken för finansiella korrigeringar från EU ska bli låg. De nya uppgifter som kommer under året måste Jordbruksverket prioritera tillsammans med verkets övriga uppgifter. Jordbruksverket kommer att fortsätta arbetet med att utveckla processerna inom verket och ta bort moment som inte är nödvändiga. Denna form av vardagsrationalisering kommer att frigöra vissa resurser. Erfarenhetsmässigt kan dock den slutsatsen dras att vinsterna kommer att motsvaras ungefär av produktivitetsavdraget i PLO-index. Exempel på verksamheter som särskilt måste analyseras är annat utvecklingsarbete än sådant som gäller stödhanteringen, verkets arbete med analyser och främjande samt de uppgifter som gäller arbete gentemot EU och andra internationella organisationer. Men även om betydande neddragningar görs inom dessa verksamheter, blir det inte tillräckligt för att få en ekonomi i balans. Risken är därför uppenbar att andra uppgifter, såsom främjandearbete, utvecklingsarbete på andra områden, analyser om politikens effektivitet och förberedelser inför översyner av politik, måste prioriteras ned. Mot bakgrund av det anförda konstaterar verket att en anslagsförstärkning krävs för 2016 med 40 000 tkr (utöver 10 000 tkr enligt tidigare riksdagsbeslut) för implementering av de nya reformerna och för ökad förvaltningskostnad.

9


För att dessutom genomföra de uppgifter som redovisades ovan, utöver genomförandet av gårdsstödet, landsbygds- och fiskeripolitiken, krävs en ytterligare anslagsförstärkning. För att nå målet om dagens ambitionsnivåer på dessa områden och att genomföra de nya uppgifterna krävs en ytterligare anslagsförstärkning med 18 000 tkr för 2016. Beloppet är lägre än det som redovisades ovan eftersom allt arbete inte beräknas komma igång förrän en bit in på året 2016. I jämförelse med beräknat belopp i höstens budgetproposition hemställer verket om att förvaltningsanslaget 1:8 för 2016 ökar med drygt 50 000 tkr mer än vad regeringen har beräknat. För övriga anslag i detta budgetunderlag hemställer verket om cirka 2 184 000 tkr (exklusive anslagen 1:13 och 1:14) mer i anslag 2016 än vad regeringen beräknade i hösten budgetproposition. För fiskerianslagen har verket enbart lämnat förslag på vissa delar då programmet inte är beslutat av regeringen ännu därför har dessa anslag inte beräknats med i jämförelsen. Av ökningen står landsbygdsstöden under anslagen 1:18 och 1:19 för cirka 1 318 000 tkr och gårdsstödet under 1:10 för cirka 835 000 tkr. Resterande anslag står för en nettoökning med drygt 31 000 tkr. I budgetunderlaget räknar verket med en eurokurs för år 2015 på 9,25 kr/euro. 8,98 kr/euro för år 2016, 8,70 kr/euro för år 2017 samt 8,64 kr/euro för år 2018. Kurspåverkande anslagsutfall gäller anslagen 1:10, 1:11, 1:12 och 1:1.

10


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2015-års prisnivå. Markerade anslagsbeteckningar och belopp avser förslag till höjning i förhållande till föreslagna belopp i Budgetproposition 2014/15:1. Tilldelat Anslag 1:8.1

(tkr)

1:6

Förslag

2015

2016

2017

2018

501 086

549 086

521 086

521 086

Bidrag till veterinär fältverksamhet

102 074

107 074

107 074

107 074

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

13 433

26 700

26 700

19 000

1:5.2

Djurhälsovård

13 433

17 700

17 700

10 000

1:5.x

Djurskyddsbefrämjande medel

0

9 000

9 000

9 000

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.

1:4 1:5

Förslag

Statens jordbruksverk

Förslag

124 349

125 049

125 049

125 049

1:6.1

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

50 000

50 000

50 000

50 000

1:6.2

Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

33 349

33 349

33 349

33 349

1:6.3

Bidrag till obduktionsverksamheten

7 000

0

0

0

1:6.4

Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

34 000

41 700

41 700

41 700

1:9.1

Bekämpande av växtskadegörare

5 000

8 000

8 000

8 000

1:10

Gårdsstöd m.m.

6 097 400

6 923 852

6 068 763

6 024 327

1:10.1

Gårdsstöd m.m.

6 096 200

6 922 652

6 067 563

6 023 127

1:10.4

EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

1 200

1 200

1 200

1 200

1:11.1 1:12.1

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

1:13

129 000

128 000

127 000

126 000

Finansiella korrigeringar m.m.

75 472

75 000

75 000

75 000

Strukturstödet till fisket m.m.

46 105

6 400

6 500

6 500

7 005

5 400

5 500

5 500

39 100

1 000

1 000

1 000

1:13.1

Strukturstödet till fisket m.m. - EHFF 2014-2020

1:13.3

Strukturstödet till fisket m.m. - EFF 2007-2013

1:13.x

Nationellt stöd Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

143 051

79 900

80 000

85 400

1:14.1

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020

59 101

79 900

80 000

85 400

1:14.3

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013

83 950

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

44 250

7 500

7 500

7 500

1:16.1

Exportfrämjande åtgärder

12 000

4 500

4 500

4 500

1:16.3

Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

1 250

1:16.5

Måltidslyftet

25 000

1:16.7

Jakt och fiske

6 000

3 000

3 000

3 000

1:14

1:16

11


Anslag

(tkr)

2015

2016

2017

2018

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 740 505

3 704 251

3 274 080

3 490 550

1:18.1

Landsbygdsprogram 2014-2020

1 704 365

3 391 300

2 961 100

3 174 800

1:18.2

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

2 780

2 781

3 500

3 500

1:18.4

Nationellt stöd, stödområde 1-3

311 000

307 200

307 200

307 200

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007-2013

722 360

1:18.x

Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel

2 970

2 280

5 050

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 086 285

2 264 881

2 046 440

2 237 550

1:19.2

Landsbygdsprogram för Sverige år 2014-2020, EU-medel

1 240 005

2 257 300

2 036 300

2 219 400

1:19.4

Honungsprogrammet, EU-finansiering

2 780

2 781

3 500

3 500

1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU-medel

841 000

0

0

0

1:19.x

Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel

2 500

4 800

6 640

14 650

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

32 830

63 955

68 955

68 955

1:20.1

Försöks- och utvecklingsverksamhet

15 330

35 830

35 830

35 830

1:20.2

Hållbar användning av bekämpningsmedel

2 500

3 125

3 125

3 125

1:20.4

Stöd för metangasreducering

15 000

25 000

30 000

30 000

1:19

1:20

1:21.1

Stöd till jordbrukets rationalisering

4 116

4 116

4 116

4 116

1:22.1

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1 029

1 029

1 529

1 529

1:1.2

Avgiften till Europeiska unionen

Totalt anslag

Avgiftsinkomster som disponeras (tkr) Offentlig rättslig verksamhet

23 464

26 035

25 275

0

12 169 449

14 100 828

12 573 067

12 907 636

Beslut

Förslag

Förslag

Förslag

2015

2016

2017

2018

Djur

34 200

34 700

34 700

34 700

Växt

7 200

6 700

6 700

6 700

Tillsyn

32 500

32 400

32 400

32 800

Utsäde

9 100

9 100

9 100

9 100

Distriktsveterinärna

3 000

3 000

3 000

3 000

Uppdragsverksamhet

Vatten *)

1 000

Tillsyn

1 950

1 950

1 950

1 950

Utsäde

22 000

22 000

22 000

22 000

Tjänsteexport

17 200

14 700

13 500

13 000

Distriktsveterinärerna

452 700

452 600

452 600

452 600

Summa:

580 850

577 150

575 950

575 850

*) Jordbruksverket avser upphöra med uppdragsverksamhet från och med 2016.

Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna och från 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare till resultatområde Växt samt från myndighetsbidrag. Se prognostiserade resultat för verksamheterna under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. 12


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Anslagskrediter (tkr)

Tilldelat

Förslag

2015

2016

15 570

16 400

3 200

3 212

1:8.1

Statens jordbruksverk

1:4.1

Bidrag till veterinär fältverksamhet

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

403

531

1:5.2

Djurhälsovård

403

531

1:5.x

Djurskyddsbefrämjande åtgärder

1:6

 

-

0

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

3 730

10 170

1:6.1

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1 500

5 000

1:6.2

Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

1 000

1 000

1:6.3

Bidrag till obduktionsverksamheten

210

-

1:6.4

Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

1 020

4 170

1:9.1

Bekämpande av växtskadegörare

1:10

 

150

240

Gårdsstöd m.m

304 846

692 301

1:10.1

Gårdsstöd m.m.

304 810

692 265

1:10.4

EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

1:11.1

1:12.1 1:13

36

36

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

6 450

12 800

Finansiella korrigeringar m.m.

2 264

7 500

Strukturstödet till fisket m.m.

0

1:13.1

Strukturstöd fiske - EHFF 2014-2020

0

1:13.3

Strukturstödet till fisket m.m. - EFF 2007-2013

0

-

1:13.x

Nationellt stöd

0

1:14

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

0

1:14.1

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020

0

1:14.3

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013

0

-

1:16

Konkurrenskraftig livsmedelsektor

455

225

1:16.1

Exportfrämjande åtgärder

185

135

1:16.3

Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn

38

0

 

1:16.5

Måltidslyftet

0

0

1:16.7

Jakt och fiske

232

90

1:18

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

60 544

348 519

1:18.1

Landsbygdsprogram 2014-2020

51 131

339 130

1:18.2

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

83

83

1:18.4

Nationellt stöd, stödområde 1-3

9 330

9 216

1:18.9

Landsbygdsprogram 2007-2013

0

-

1:18.x

Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel

-

89

1:19

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

37 283

225 957

1:19.2

Landsbygdsprogram för Sverige år 2014-2020, EU medel

37 200

225 730

1:19.4

Honungsprogrammet, EU-finansiering

83

83

1:19.7

Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU medel

0

-

1:19.x

Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel

-

144

1:20

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

1 135

3 669

1:20.1

Försöks- och utvecklingsverksamhet

1 083

1 075

1:20.2

Hållbar användning av bekämpningsmedel

1:20.4

Stöd för metangasreducering

1:21.1

1:22.1

1:1.2

7

94

45

2 500

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

123

123

Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

103

103

2 346

2 604

438 602

1 324 354

Avgiften till Europeiska unionen, sockeravgifter

Totalt anslagkrediter

Markerade poster med x är förslag på nya anslagsposter. 13


Bemyndiganden (tkr) Anslag

Anslagsbenämning

2015 Tilldelat

2016 Föreslagen bemyndigande­ram

2016 Utestående förpliktelser

2017 Infriade förpliktelser

2018 -Infriade förpliktelser

94 000

101 000

100 448

58 224

42 224

1:11.1

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

1:13.1

Strukturstöd till fisket m.m. Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014_2020

194 000

1:14.1

Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014_2020

915 000

1:18.1

Landsbygdprogram 2014-2020

13 303 335

3 700 000

3 526 354

1 240 087

2 286 267

1:18.2

Honungsprogrammet, nationell medfinansiering

2 780

3 500

3 500

3 500

1:19.2

Landsbygdsprogram 2014–2020, EU-finansiering

9 678 925

4 100 000

3 948 216

1 303 268

2 644 948

1:19.4

Honungsprogrammet, EU-finansiering

2 780

3 500

3 500

3 500

1:20.4

Stöd till metangasreducering

Totala bemyndiganden

60 000

60 000

30 000

30 000

24 190 820

7 968 000

7 642 018

2 638 579

5 003 439

På anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1 har Jordbruksverket inte kunnat beräkna några anslagsbelastningar gällande stödutbetalningar från 2015 och framåt som är hänförliga till den nya programperioden. Verket återkommer med beräkningar längre fram när Europeiska Havs och Fiskeriprogrammet 2014-2020 är beslutad. Jordbruksverket utgår ifrån att regeringen föreslår ramar för landsbygds- och fiskeriprogrammet som täcker hela programperiodens behov.

Övriga ekonomiska villkor (tkr)

Tilldelat 2015

Förslag 2016

Förslag 2017

Förslag 2018

Låneram

220 000

260 000

210 000

160 000

Räntekontokredit

110 000

110 000

90 000

90 000

Jordfondsram

194 197

220 000

220 000

220 000

14


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2015 Statens jordbruksverk, Förvaltningskostnader (1:8.1) Jordbruksverket återkommer eventuellt senare under året om ytterligare anslag för att täcka merkostnader för de delar som fortfarande är oklara inom implementeringen av de nya reformerna. Se vidare under sid 11-15. Bekämpande av djursjukdomar (1:6.1) I prognoser som har lämnats under januari-februari 2015 har verket än så länge beräknat ett anslagsutfall som motsvarar tilldelade medel om 50 000 tkr. Det finns en uppenbar risk att tilldelade medel inte räcker eftersom den genomsnittliga anslagsbelastningen på anslagsposten de senaste fem åren legat på cirka 78 000 tkr. Verket återkommer till regeringen när det finns en risk för att tilldelade medel inklusive anslagskredit inte är tillräckligt. Bemyndigandebehov för interventionsstöd finansierade av anslag 1:11, Intervention för jordbruksprodukter m.m. Jordbruksverket återkommer senare under 2015 om eventuell höjning av bemyndiganderamen från disponibla 94 000 tkr till drygt 100 000 tkr. Finansiella korrigeringar m.m. (1:12.1) I prognoser som har lämnats under januari och februari 2015 har verket beräknat ett anslagsutfall om 165 000 tkr vilket överstiger tilldelade anslagsmedel med närmare 90 000 tkr. Grunden till beräknat belopp är i huvudsak förslag från Kommissionen om finansiella korrigeringar om närmare 14 000 tusen euro för fem revisionsärenden. Vidare har verket i fastställda årsräkenskaper för 2014 gjort en finansiell korrigering om ytterligare cirka 3 500 tusen euro. Verket har än så länge inte hemställt om ytterligare anslagsmedel för 2015 eftersom det är osäkert när det slutgiltiga beslutet tas av KOM och när i tid aktuella korrigeringar regleras och belastar anslaget. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur/Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (1:18.1/1:19.2)-Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av regional och socialfonden Jordbruksverket har i skrivelse 2015-01-22 hemställt om medel för den nationella delen för utbetalningar rörande programmet för lokalt ledd utveckling 2014-2020 inom regional- och socialfonden. Hemställt belopp uppgår till 2 270 tkr och avser nationell del för stödåtgärd och TA-medel som föreslås placeras under anslaget 1:18. Vidare har verket hemställt om att anslagna medel om 2 500 tkr för stödåtgärder under anslagsposterna 1:4.3 och 1:6.4 överförs till anslaget 1:19 samt att ytterligare 1 410 tkr tillförs avseende den EU-medfinansierade delen av TA-medel. Bemyndigandebehov för stöd finansierade av anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (1:20.4) Jordbruksverket har 2015-01-22 hemställt om att en bemyndiganderam inrättas till anslagsposten om 85 000 tkr. Ramen beräknas omfatta beslutade stöd under året som infrias först under åren 2016-2018. Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter (1:1.2) Jordbruksverket har i hemställan 2015-01-22 informerat om att det kommer uppstå en brist på anslagsposten. Anslagsbelastningen 2015 beräknas uppgå till 25 744 tkr, disponibla medel uppgår

15


till 23 090 tkr (exklusive anslagskredit om 2 364 tkr). Vidare kan det tillkomma ytterligare anslagsbelastning då det kvarstår ca 670 tkr att återbetala till betodlare för regleringsåren 2001/2002-2005/2006. För de betodlare vi inte lyckas lokalisera och därmed betala ut till, så ska beloppet betalas tillbaka till EU med avdrag för 25 procent i administrationsavgift. Maximal tillkommande anslagsbelastning blir då ca 500 tkr, men det troliga är att beloppet blir lägre. För denna eventuellt tillkommande anslagsbelastning kan anslagskrediten på 2 364 tkr användas. Jordbruksverket har hemställt om att ytterligare 2 654 tkr i anslagsmedel tillförs anslagsposten. Övrigt *I den senaste prognosen över anslagsutfall av den EU-medfinansierade delen inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 under anslagsposten 1:19.7 beräknar verket en anslagsbelastning som överstiger disponibla medel om cirka 38 000 tkr. Under anslagsposten 1:18.9 där den nationella finansieringen belastas beräknas närmare 32 000 tkr inte disponeras. Verket återkommer efter sommaren när mer klarhet råder över de slutliga anslagsbelastningarna för landsbygdsprogrammet 2007-2013. * Jordbruksverket har i skrivelse 2014-09-10 hemställt om att resultatområde Vatten ska avvecklas. Under 2015 beräknas pågående ärenden avslutas. *Låneramen om 220 000 tkr behöver ökas till 250 000 tkr, anledningen till detta är i huvudsakligen ökade utgifter för implementeringen av de nya reformerna för delar som ska lånefinansieras.

16


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1 Totalt

(tkr)

Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Totalt utgående anslagssparande

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

270

16 529

270

16 529

551 089

501 086

549 086

521 086

521 086

551 359

517 615

-534 830

-527 000

-549 086

-521 086

-521 086

16 529

-9 385

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Under räkenskapsåret 2014 har förvaltningen ett överskott om drygt 16 500 tkr. I senaste budgetrevideringen från oktober beräknades att överskottet skulle ligga på drygt 14 000 tkr. Under 2014 erhöll Jordbruksverket 30 000 tkr i en tillfällig anslagsförstärkning till anslaget samt ytterligare 20 000 tkr i s.k. TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19 för kostnader rörande en extra uppdatering av blockdatabasen. TA-medlen kan enligt beslut användas under perioden 2014-2015. Projektet blev försenat och nu beräknas att denna uppdatering är klar först våren 2016. Av det utgående överskottet avser 14 500 tkr ej förbrukade anslagsmedel för den extra blockinventeringen som påbörjades under 2014. Kvarvarande förvaltningsmedel om 14 500 tkr liksom TA-medel om 20 000 tkr beräknas förbrukas till största delen under 2015. En mindre del av beviljade medel kommer troligtvis att behövas användas även under 2016. Förbättrad myndighetsservice i stödhanteringen - de fyra initiativen Under 2014 har också serviceuppdraget ”De fyra initiativen” utvecklat Kundakt och Mina Sidor med anpassning till SAM-ansökan och direktstöden. Det har också utvecklats ett gemensamt system för utskick av brev från handläggnings-system och kundakt. Detta är utvecklingsarbeten som kommer att resultera i driftsättningar under 2015. De regeringsuppdrag som ligger till grund för detta arbete har beskrivits i Jordbruksverkets årsredovisning för 2014 (under avsnitt ”Korrekt hantering av stöd”) som lämnades till Regeringskansliet den 19 februari 2015. Uppdraget avslutades i och med utgången av 2014. Kostnaden för att genomföra uppdraget under åren 20112014 har uppgått till 52 300 tkr.

År 2015 Härledningen av förändringen av förvaltningsanslagets anslagsbelopp mellan 2014 och 2015 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp 2014 Avdrag extra blockinventering av blockdatabas Avdrag förenklingsmedel 4 ii (inkl. PLO) Avdrag införandeprojekt ProCAP (inkl. PLO) Avdrag nivåsänkning e-förvaltning PLO-omräkning 2015 (ca 0,57 % på 521 089 tkr) Anslagsbelopp 2015

17

551 089 -30 000 -12 689 -10 130 -132 2 948 501 086


I beslutad förvaltningsbudget för 2015 beräknar verket att knappt 10 000 tkr av beviljad anslagskredit kommer att utnyttjas. Utmaningen för verket under budgetprocessen hösten 2014 var framförallt finansieringen av ProCAP-programmet samt den ökande förvaltningskostnaden för leveranser av IT-stöd från programmet. Eftersom de äldre stödsystemen fortfarande kräver löpande förvaltning ökar förvaltningskostnaden markant under 2015 och 2016. För att få budgeten inom de ramar som beslutades av regeringen krävdes besparingar i storleksordningen 5 % för att delvis finansiera nytillkommande uppgifter. Dessutom beräknas utgifter för personal (lön m.m. för utveckling inom ProCAP) i större omfattning än under 2014 balanseras som en pågående investering. Kostnaden belastar istället respektive finansiär/anslag i form av avskrivningar under perioden 2016-2020. Att kostnaden förskjuts framåt i den delen gör att cirka 12 000 tkr har frigjorts i förvaltningsbudgeten 2015 i jämförelse med 2014. De delar av verket som till största delen finansieras av förvaltningsanlaget har fortfarande en tung uppgift i att komma ner till de budgetnivåer som beslutades inför 2015. Implementering av den nya politiken Planen var att den nya politiken om direktstöd, landsbygdsutvecklingsåtgärder och fiskeripolitiken skulle börja gälla från 2014. Starten fick av olika skäl förskjutas till 2015. Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet beräknas nu beslutas av Kommissionen före sommaren 2015. Jordbruksverket medverkar med underlag till regeringens arbete med utformningen av olika åtgärder. Jordbruksverket har också ansvar för att besluta om detaljföreskrifter, att framställa information om de olika stödformerna, att utarbeta stöd för handläggning och fysisk kontroll i form av bland annat IT-stöd och utbildning för personal vid främst länsstyrelserna. Jordbruksverket har organiserat detta arbete på två olika linjer, dels stöd till regeringen vid utarbetande av de olika stödformerna, dels att utarbeta informationsmaterial och IT-stöd. Det senare arbetet genomförs till största delen i ett sammanhållet program (ProCAP). Programmet startade under 2012 och beräknas pågå åtminstone fram till årsskiftet 2015/16. Planen nu är att åtgärder som ska öppnas för ansökningar först 2016 planeras att organiseras på annat sätt. Den kalkyl som låg till grund för det ursprungliga budgetäskandet var att ProCAP-programmet skulle pågå från augusti 2012 till juni 2014 och kosta totalt 263 000 tkr för Jordbruksverket under perioden 2012-2018. Kostnadsuppskattningen kunde då göras enbart med utgångspunkt från vad motsvarande utvecklingsarbeten har kostat tidigare. Från 2014/2015 består kostnaden till största delen av avskrivningar på byggda IT-applikationer. Våren 2012 räknade verket med att frigöra befintliga resurser om 15 % av projektets totala kostnader under den två-åriga projektperioden. Merkostnaden som bedömdes ligga på förvaltningsanslaget 1:8 beräknades därför till drygt 130 000 tkr. Resterande beräknades kunna finansieras med huvudsakligen TA-medel inom framförallt landsbygdsprogrammet. Beloppet var bl.a. baserat på att politiska beslut var fattade under 2013 för såväl direktstöden som stöd inom fiskeri- och landsbygdsprogrammen. I riksdagsbeslut på budgetproposition 2013 hösten 2012 erhöll verket en tillfällig anslagsförstärkning på totalt 60 000 tkr under åren 2013-2016. Förutsättningarna för arbetet har efter hand förändrats genom de förseningar som har uppstått i förberedelserna och beslut om inriktningen av politiken. Men klarhet har ännu (februari 2015) inte nåtts gällande utformning av regionalstöden. Arbetet har belastats med två slag av problem. Ett problem är det försenade ikraftträdandet. I praktiken innebär det att arbetet förlängs med ca två år. Ett annat problem är att komplexiteten har ökat. De beräkningar som finns nu visar att kostnadsfördyringen för ProCAP-programmet kommer att bli knappt 100 000 tkr. Totalkostnaden beräknas nu till knappt 360 000 tkr. Kostnaden för projektperioden fördelas nu på åren 2012-2020.

18


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Huvuddelen av fördyringen beräknas belasta förvaltningsanslaget. Till detta ska även läggas kostnader för arbeten under 2015 och 2016 som nu kommer att utföras i separata projekt. Eftersom det ännu inte är klarlagt vad som måste utvecklas måste vi återkomma senare om kostnaderna för detta. Utvecklingsarbete för leverans 2015 Parallellt med arbetet inför öppningarna under hösten 2014 har mycket utveckling och förberedelser pågått för att kunna öppna för ansökan, handläggning och utbetalning av ytterligare stödformer under 2015. Gårdsstödet samt miljöersättningar och regionala stöd är en stor och viktig del i detta arbete. IT-stödet för stödrätter har arbetats om eftersom det tidigare IT-stödet varit mycket tungt att förvalta. Utvecklingen av handläggningssystem för åtgärder gällande landsbygd och fiske har kommit långt under året och kommer att öppnas under 2015. Nedan framgår utgifter och kostnader under perioden 2012-2014 för ProCAP-programmet (exkl. tidigare omnämnda kostnader för ”De fyra initiativen”), tkr; År Kostnader Balanserade Totalt utgifter 2012 21 753 0 21 753 2013 60 707 30 160 90 867 2014 84 167 44 233 128 400 Totalt 166 627 74 393 241 020 De totala utgifterna för programmet ProCAP uppgick under 2014 till 128 400 tkr varav kostnaderna uppgick till 84 167 tkr eftersom 44 233 tkr av utgifterna redovisas som en immateriell anläggningstillgång. Kostnaden för tillgången förskjuts i tid och uppkommer först genom avskrivningar under en femårsperiod från att programvarorna börjar användas. Den totala utgiften under perioden 2012-2014 uppgår till drygt 241 000 tkr. Fortsatt implementering av de nya reformerna under 2015 Under 2015 beräknar Jordbruksverket att ProCAP-programmets kostnader kommer att uppgå till ca 52 900 tkr. Av detta beräknas 37 900 tkr finansieras av förvaltningsanslaget 1:8 medan resterande 15 000 tkr finansieras av s.k. TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen. Därutöver beräknas utgifter om ca 65 700 tkr balanseras som pågående investering där kostnaden för respektive finansiär uppkommer i form av avskrivningar först när applikationerna börjar användas. Utöver programmets kostnader 2015 tillkommer avskrivningskostnader för tidigare balanserade utgifter inom programmet om knappt 11 000 tkr varav förvaltningsanslaget belastas med ca 6 000 tkr och resterande belastar disponibla TA-medel. Projektperioden för att implementera de nya programmen fullt ut har nu förlängts från två år som var planen från början till fyra år. Förseningarna av olika beslut på såväl nationell nivå som EU-nivån innebär att kostnaden för verket stiger kraftigt. Vårt mål med implementeringen är fortfarande att göra det lätt att göra rätt för kunderna och att främst länsstyrelserna ska få ett effektivt stöd för sitt arbete. En god implementering ger förutsättningar för minskade risker för finansiella korrigeringar från EU och att samhällsmålen nås. Den totala kostnaden för ProCAP-programmet om cirka 360 000 tkr beräknas belasta olika finansiärer enligt följande under perioden 2012-2020, mnkr;

19


Finansiär

2012

2013

2014

2015

2016

Anslag 1:8

21,8

43,0

53,8

44,0

17,0

Anslag 1:13/1:14

0

0

0

0,3

0,6

Anslag 1:18/1:19

0

17,7

30,3

19,5

10,4

Finansiär

2017

2018

2019

2020

Totalt

Anslag 1:8

17,0

17,0

17,0

11,0

241,6

Anslag 1:13/1:14

0,6

0,6

0,6

0,4

3,1

Anslag 1:18/1:19

10,4

10,4

10,4

6,0

115,1

Summa:

359,8

Verket räknar med att övriga finansiärer såsom TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen minst kan ta de belopp som framgår ovan från 2016. En översyn av beloppen kommer att ske under våren 2015. Under 2015 påbörjas även utveckling av IT-stöd för stödåtgärderna bete, våtmark, m.fl. som avgränsats från ProCAP-programmet. Huvuddelen av utgifterna 2015 balanseras som en pågående investering varför anslagsbelastningen/kostnaden skjuts framåt i tiden. Detta innebär också att delar av detta arbete utförs av egen personal varför lönekostnaden m.m. sjunker ytterligare. Det omfattande projektarbetet 2015 jämte kraftiga omprioriteringar medför att verket kan hålla sig inom befintliga ramar under förvaltningsanslaget. De avgränsningar som gjorts beror till stor del på att politiska beslut inte har tagits enligt den tidsplan som förutsattes, oklarheter i regelverk och att landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet ännu inte är godkända av Kommissionen. Årlig ajourhållning av blockdatabasen Ajourhållningens kostnader för 2015 budgeteras till 29 100 tkr varav hälften finansieras med s.k. TA-medel från landsbygdsprogrammet 2014-2020. Extra uppdatering av blockdatabasen Verket räknar med att kostnaden för uppdateringen 2015 kostar ca 30 400 tkr varav förvaltningsanslaget står för 14 300 tkr medan resterande 16 100 tkr belastar TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19. Kvarvarande anslagna medel på förvaltningsanslaget och av TA-medel om 4 100 tkr beräknas att användas under våren 2016. Lokalt ledd utveckling och fondsamordning Under 2015 räknar verket med att kostnader om ca 21 700 tkr finansieras av TA-medel från de fyra fonderna-landsbygdsfonden (EJFLU), fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). I hemställan 2015-01-22 har verket hemställt om att TA-medel erhålls 2015 för att finansiera verkets kostnader om ca 2 800 tkr för lokalt ledd utveckling rörande regionaloch socialfonden. För resterande 18 900 tkr har verket erhållit disposition till TA-medel inom landsbygds- och fiskeriprogrammet.

Utmaningar inför 2016 Inför 2016 står Jordbruksverket inför ett flertal viktiga utmaningar. Huvuddelen av arbetet med att förbereda den nya politiken för direktstöd samt åtgärder inom landsbygds- och fiskeriprogrammen är genomfört i slutet av 2015. Men dels står vi inför betydande förvaltning av det utvecklade IT-stödet, dels avskrivningar på upptagna lån. Arbetet med den årliga ajourhållningen av blockdatabasen har en otillfredsställande finansiering idag. Finansieringen bör i huvudsak ske via förvaltningsanslaget. Detta kan lösas genom att

20


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

verkets kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet finansieras av TA-medel med motsvarande belopp som idag finansierar ajourhållningen. På djurområdet fick verket i november 2014 ett uppdrag från regeringen att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor. Jordbruksverket ser ett behov av förstärkningar för bildandet och därefter driften av ett kompetenscentrum för 3R-frågor. När förhandlingarna avseende SANCO-paketet avslutas vidtar ett omfattande lagstiftningsarbete på nationell nivå. Det kommer behöva göras förändringar i ett flertal lagstiftningar kopplade till bland annat djurhälsoområdet som sedan kommer leda till att verket måste omarbeta ett stort antal föreskrifter. Tidsplanen för detta arbete är i nuläget inte helt klar men kommer med största sannolikhet påbörjas 2016 och sedan fortsätta under flera år. Jordbruksverket har i uppgift att upprätta ett centralt hästregister till den 1 juli 2016. De uppgifter som ska finnas i registret finns idag hos åtta avelsorganisationer. Jordbruksverket har de senaste åren genomfört ett flertal projekt som finansierats med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap. En stor del av projekten har implementerats fullt ut i linjeverksamheten och resulterat i att Jordbruksverket har förbättrat sin krisberedskap inom verkets ansvarsområde. Men för att fullt ut kunna dra nytta av den ökade kunskapen och den ökade förmågan till samverkan som projekten har genererat måste resultaten av projekten förvaltas. Jordbruksverket har bl.a. till uppgift att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroll så att detta blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Vi behöver fortsätta med vidareutveckling av vårt samordningsarbete för att uppnå större effektivitet och rättsäkerhet på området. För att behålla målbilden för djurskyddskontrollen hos oss och länsstyrelserna är det viktigt med uppföljning och utvärdering de närmsta åren. Från och med 2015 har vi även fått i uppdrag av regeringen att ge en bild av djurskyddsläget i landet. En ytterligare uppgift är de uppgifter för verket som en livsmedelsstrategi och konkurrens­krafts­ utredningen kan komma att resultera i. För att stärka miljömålsarbetet och för att möta de nya förutsättningar som förändringar i nuvarande landsbygdsprogram innebär behövs ytterligare satsningar på miljömålsarbetet. Jordbruksverket analyserar fortlöpande verksamheten. Den slutsats som dragits är att det inte är möjligt att ta bort någon verksamhet som kan frigöra en större mängd resurser. I stort sett hela förvaltningsanslaget används för att informera stödmottagare och säkerställa att utbetalningarna är korrekta, att förse regeringen med olika slag av underlag, att förvalta verkets lagstiftningsmassa samt för att delta i arbetet inom EU och internationella organisationer. För att effektivisera verksamheten genomförs processgenomgångar. Detta arbete kommer att intensifieras. Sammanfattningsvis konstaterar Jordbruksverket att förseningen i införandet av den nya politiken och den ökade komplexiteten, inte har kunnat förutses. Verket har prioriterat att delta i utformningen av politiken och att säkerställa implementeringen. Detta medför en stor påfrestning för verkets ekonomi under de kommande åren. De risker som Sverige löper som medlemsland om verkets roll som utbetalningsmyndighet inte fullföljs, är stora. Verket kommer att prioritera denna uppgift. Risken är därför uppenbar att andra uppgifter, såsom främjandearbete, utvecklingsarbete på andra områden, arbete gentemot EU och andra internationella organisationer, analyser om politikens effektivitet och förberedelser inför översyner av politik, måste prioriteras ned.

21


Preciseringar Implementering av de nya reformerna Under 2016 beräknas att visst utvecklingsarbete med de nya reformerna fortsätter. Som nämnts tidigare kan utgiften i nuläget inte beräknas utan verket återkommer separat om detta längre fram. I övrigt räknar verket i dagsläget inte med några större utvecklingsprojekt varför egen verksamhets- och IT-personal till stor del kan gå över till förvaltning. Förvaltningen av de nyutvecklade IT-systemen behöver öka jämfört 2015 med knappt 30 000 tkr under 2016 och som behöver finansieras inom förvaltningsanslaget. Samtidigt är det inte möjligt att avveckla IT-system i någon nämnvärd utsträckning. Vidare tillkommer avskrivningar från gjorda investeringar som beräknas till 17 000 tkr. Med tillägg för övrigt utvecklingsarbete för den nya politiken under 2015 kan avskrivningarna uppgå till över 20 000 tkr. Enligt tidigare riksdagsbeslut kommer verket erhålla 10 000 tkr extra under 2016 för utvecklingsarbetet med de nya reformerna. Den tillfälliga anslagsförstärkningen ska enligt beslutet dras av på 2017 års anslagsnivå. Merkostnaden för reformarbetet beräknas för 2016 uppgå till 50 000 tkr varför verket hemställer om ytterligare 40 000 tkr utöver tidigare föreslagna 10 000 tkr. Som tidigare nämnts för 2015 kan beräkningarna förändras även för 2016 eftersom det ännu inte är klarlagt vad som måste utvecklas. Verket återkommer till regeringen senare om kostnaderna avviker markant från gjorda beräkningar för 2016. Ajourhållning av blockdatabasen I verkets budgetunderlag för perioden 2012-2014 som lämnades i februari 2011 hemställde verket om 26 500 tkr i ytterligare anslagsmedel för blockdatabasen inom en total budget om ca 34 000 tkr. Verket erhöll en anslagsförstärkning med 5 000 tkr per år under perioden 2012-2015. Under 2012 uppgick kostnaden för ajourhållningen till 34 600 tkr varav knappt 17 000 tkr finansierades med TA-medel inom landsbygdsprogrammet. Detta innebar att förvaltningen stod för en kostnad om 17 600 tkr varav verket har erhållit anslagsmedel för 12 500 tkr d.v.s. drygt 5 000 tkr fick omfördelas från annan verksamhet. Kostnaden för ajourhållningen har sjunkit till en nivå om ca 29 000 tkr 2015 varav TA-medel beräknas finansieras med hälften vilket innebär att förvaltningsanslaget står för 14 500 tkr. Jordbruks­verket anser fortfarande att ajourhållningen i sin helhet bör bekostas av förvaltnings­ anslaget. En lösning på detta är att verket erhåller en ökad finansiering med TA-medel för verkets direkta kostnader för genomförandet av landsbygdsprogrammet med upp till totalt 19 500 tkr årligen. Detta kan innebära att större delen av kostnaderna för den årliga ajourhållningen fortsättningsvis finansieras till stor del av förvaltningsanslaget. Detta ”byte” kan ske redan idag med de skrivningar som återfinns i regleringsbrev varför verket inte tar upp något belopp för detta under förvaltningsanslaget. Inleda bildandet av ett Nationellt kompetenscenter för 3R-frågor vid Jordbruksverket Den 20 november 2014 fick Jordbruksverket regeringens uppdrag att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor. I uppdraget ingår det att redovisa hur ett 3R-center bör organiseras på Jordbruksverket, att beskriva vilka uppgifter som är tänkta vila på centret i förhållande till Nationella Kommittén och Jordbruksverkets förvaltningsuppgifter. Det ingår också att beskriva hur bemanningen av 3R-center ska se ut och hur samarbete med relevanta parter ska bedrivas. Jordbruksverket har startat arbetet om hur centret kommer att organiseras i fråga om t.ex. bemanning och arbetsuppgifter liksom om hur kommunikation och hur samarbete med berörda parter är tänkt att ske. Jordbruksverket återkommer med svar på regeringens uppdrag senast den 15 december 2015. I svaret kommer även verkets resursanspråk att framgå.

22


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

SANCO-paketet När förhandlingarna avseende SANCO-paketet avslutas vidtar ett omfattande lagstiftningsarbete på nationell nivå. Det kommer behöva göras förändringar i ett flertal lagstiftningar kopplade till bland annat djurhälsoområdet som sedan kommer leda till att vi ska skriva om ett större antal föreskrifter. Tidsplanen för detta arbete är i nuläget inte helt klar men kommer med största sannolikhet påbörjas 2016 och sedan fortsätta under flera år. Jordbruksverket uppskattar i nuläget att det kommer krävas två årspersoner till en årlig kostnad av 2 200 tkr. Centralt hästregister Jordbruksverket ska upprätta ett centralt hästregister till den 1 juli 2016. Verket har gjort en förstudie vad kraven kommer att innebära. Uppgifterna som ska in i registret finns idag hos åtta avelsorganisationer. Lösningsförslaget till det centrala registret är att det byggs upp en samlad ”spegling” av den informationen som finns ute hos avelsorganisationerna. Vidare krävs funktionalitet för löpande uppdateringar, statistikuttag och sökfunktioner på hästidentitet. Jordbruksverket har beräknat kostnaden för att bygga registret till 3 000 tkr. Huvuddelen av arbetet beräknas att utföras första halvåret 2016. Krisberedskap Jordbruksverket har de senaste åren genomfört ett flertal projekt som finansierats med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap. En stor del av projekten har implementerats fullt ut i linjeverksamheten och resulterat i att Jordbruksverket har förbättrat sin krisberedskap inom verkets ansvarsområde. Den befintliga ramen har dock inte gett utrymme för att fullt ut kunna dra nytta av den ökade kunskapen och den ökade förmågan till samverkan som projekten har genererat. Jordbruksverket äskar därför extra medel till att implementera och effektivt förvalta den kunskap och de erfarenheter såväl som fullfölja den ökade samverkan som projekt finansierade med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap har resulterat i. I avvaktan på ställningstagande hur denna verksamhet långsiktigt ska finansieras (d.v.s. vilken anslagspost) hemställer Jordbruksverket om 4 000 tkr årligen under förvaltningsanslaget. Civilt försvar Den politiska inriktningen är att planeringen inför höjd beredskap nu ska genomföras även för civila aktörer och då i första hand de ansvariga myndigheterna, bl.a. Jordbruksverket. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), har konstaterat att det idag i mycket begränsad omfattning genomförs någon planering inför höjd beredskap vid de berörda civila myndigheterna. Än mindre genomförs utvecklingsinsatser inom området. Från 2015 och framåt kommer Jordbruksverket behöva arbeta aktivt med civilt försvar. Under perioden 2016-2018 bedömer Jordbruksverket att arbetet motsvarar en kostnad på 1 000 tkr årligen. Stödjande arbete för djurskyddskontroller Jordbruksverkets har bl.a. till uppgift att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroll så att detta blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Under perioden 2012 till och med 2015 har särskilda medel tillskjutits för denna uppgift. För dessa medel har vi bl.a. tagit fram mål för djurskyddkontrollen, utvecklat rapporteringen av djurskyddskontrolluppgifter och analysen av dessa, drivit olika projekt med syfte att likrikta, utveckla och samordna djurskyddskontrollen. Vi har även utvecklat och utökat vårt arbete med kontrollvägledning på olika sätt. Vi behöver fortsätta med vidareutveckling av vårt samordningsarbete gällande djurskyddskontroller för att uppnå ännu större effektivitet och rättsäkerhet på området. Den

23


gemensamma målbilden för djurskyddskontrollen är nu förankrad hos oss och länsstyrelserna och för att bibehålla detta arbete är det viktigt med uppföljning och utvärdering de närmsta åren. Från och med 2015 har vi även fått i uppdrag av regeringen att ge en bild av djurskyddsläget i landet. För att kunna göra detta behöver vi dels kunna fortsätta och utveckla det analysarbete av djurskyddskontrolluppgifter som vi påbörjat tillsammans med länsstyrelserna, dels utveckla nya metoder och möjligheter att bedöma djurskyddsläget i landet. Vår bedömning är att ett sådant arbete inte kommer kunna genomföras utan de medel som vi hittills fått för stödjande arbete för djurskyddskontroll. Mot bakgrund av det som nämns ovan hemställer verket om en tilldelning till anslagsposten för 2016-2018 om 5 000 tkr årligen. Ökade behov i arbetet med miljömålen Utifrån de fördjupade utvärderingarna av miljömålen som genomförts under 2014/2015 är det uppenbart att miljömålsarbetet går för långsamt för att målen ska kunna nås till det av riksdagen beslutade målåret 2020. För att stärka miljömålsarbetet och för att möta de nya förutsättningar som förändringar i nuvarande landsbygdsprogram innebär behövs ytterligare satsningar på miljömålsarbetet. Vi har identifierat ett antal områden där sektorernas ansvarsområde är oklara och insatser därmed riskerar att falla mellan stolarna och områden där det behöver tas ett helhetsgrepp för att driva miljömålsarbetet framåt. Det rör sig t.ex. om övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark där olika regelverk och brist på åtgärder riskerar att försämra tillståndet för dessa ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv viktiga miljöer. Även samarbete kring växtskydd och handlingsplanen om hållbar användning av växtskyddsmedel är ett angeläget område. Likaså behövs ett helhetsgrepp tas om odlingslandskapets vattenmiljöer. Vattnets betydelse för landskapsbild, kulturmiljö och biologisk mångfald är avsevärd men samtidigt behövs en effektiv markavvattning för att upprätthålla svensk livsmedelsproduktion. Jordbruk leder också till ett ökat växtnäringsläckage, vilket påverkar miljön negativt. För att hantera dessa tillsynes motstående intressen så att möjligheten att nå flera av de svenska miljökvalitetsmålen ökar krävs ett sektorsövergripande, samordnat och offensivt arbete över myndighetsgränserna. Det finns även en stor förväntan på Jordbruksverket att genomföra åtgärder inom vatten- och havsmiljödirektiven. Jordbruksverket behöver också öka sin roll i arbetet med Östersjön. Förutsättningarna för att arbeta med odlingslandskapets kulturmiljöer har försämrats genom att miljöersättningar för skötsel av dessa miljöer tagits bort. Som en följd av detta har även möjligheten att följa utvecklingen för kulturmiljöerna försämrats. Möjligheten till riktade insatser för att bevara och förstärka biologisk mångfald i slättbygd har också försämrats i och med att miljöersättningar till detta har tagits bort. Det finns därför ett antal brister och förändringar som försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och de ingående preciseringarna. Med tanke på den korta tid som återstår till 2020, och för att kunna nå längre i miljömålsarbetet än vad som kan ske med dagens insatser, måste miljömålsarbetet intensifieras. Miljömålsarbetet behöver kompletteras med nya och innovativa angreppssätt där utvecklingen av metoder och arbetsätt för att nå målen (gäller både biodiversitet, näringsbelastning och klimat) är centralt. Att bredda arbetet till att i ännu högre grad inkludera näringslivet och kommunerna är också angeläget. Vi bedömer att en ökad satsning inom miljömålsarbetet för Jordbruksverkets del innebär att det från 2016 behövs en årlig anslagsförstärkning på 8 000 tkr. För de nya uppgifterna (SANCO-paketen, krisberedskap, civilt försvar, stödjande arbete för djurskyddskontroller och miljömålsarbete) räknas således verket med en kostnadssökning på helåret med 20 000 tkr. För 2016 räknar vi dock med att införandet första året kostar 15 000 tkr. 24


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Övrigt Jordbruksverket förutsätter att TA-medel anslås fortsättningsvis från de fyra fonderna (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) för täckande av verkets kostnader för lokalt ledd utveckling (LLU) och för fondsamordningen. En annan förutsättning är att TA-medel kan användas fortsättningsvis till del av avskrivningar på byggda IT-applikationer för de nya stödformerna, kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet, m.m. Ytterligare uppgifter för verket av en ny livsmedelsstrategi och förslag från konkurrenskrafts­ utredningen kan bli aktuella. Verket återkommer i dessa frågor när mer klarhet råder i vad som kommer läggas på Jordbruksverket. Anslagsbelopp för 2016 Härledning av hemställt anslagsbelopp för räkenskapsåret 2016 framgår av nedanstående tabell. I härledningen har det även tagits upp återföring av medel enligt tidigare riksdagsbeslut. Tkr Anslagsbelopp 2015 501 086 Avdrag ajourhållning (tillfälligt 2012-2015) -5 000 Avdrag djurskyddskontroll (tillfälligt 2012-2015) -5 000 Implementering och förvaltning av nya reformer 40 000 Hästregister 3 000 Nya uppgifter 15 000 - SANCO-paketet (2 200) - Krisberedskap (4 000) - Civilt försvar (1 000) - Stödjande arbete för djurskyddskontroller (5 000) - Miljömålsarbete (8 000) Nationellt kompetenscenter 3R-frågor, verket återkommer hösten 2015 Föreslaget anslagsbelopp 2016 549 086

År 2017 Enligt tidigare riksdagsbeslut ska anslaget sänkas med 10 000 tkr avseende arbete med implementeringen av de nya reformerna. I hemställan om anslagsbelopp för 2016 har verket räknat med att samtliga upptagna belopp utom Implementering av nya reformer och Hästregister är nivåhöjande det vill säga inte tillfälliga för endast räkenskapsåret 2016. Merkostnaden för implementeringen av de nya reformerna samt för den årliga förvaltningen av tillkommande system beräknas till 20 000 tkr årligen från 2017. Anslagsmedel för driften av det nationella kompetenscentret är ännu inte medräknade. När det gäller anslutningsplanen till minskat uppgiftslämnade utgår verket ifrån att inget arbete påbörjas förrän under 2017. Jordbruksverket har tidigare meddelat utredningen att tidigast 2017 är det möjligt att med gällande prioriteringar ta sig an denna nya uppgift. Vi har tidigare uppskattat att Jordbruksverkets initiala kostnader, kopplat till förslagen i utredningen, kommer att uppgå till ca 16 500 tkr men samtidigt flaggat för att det kan bli betydligt mer. Årliga kostnader efter den initiala investeringen uppgår till 2 700 tkr (3 400 tkr år 1) men även här finns det viss osäkerhet. Verket återkommer senast i budgetunderlaget 2017-2019 om eventuella förändringar av tidigare

25


beräknade kostnader. I avvaktan på detta tas inga belopp upp i detta budgetunderlag. Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2017 framgår av nedanstående tabell Tkr Hemställt anslagsbelopp för 2016 Avdrag för införandeprojekt ProCAP (enligt riksdagsbeslut) Avdrag för hästregister Avdrag för implementeringen av nya reformer Minskat uppgiftslämnande verket återkommer senare Nya uppgifter (uppräkning till helår) Föreslaget anslagsbelopp för 2017

549 086 -10 000 -3 000 -20 000 5 000 521 086

År 2018 Anslagsnivån för 2018 föreslås ligga kvar på 2017 års nivå. Anslagsbeloppet för 2018 föreslås därmed till 521 086 tkr. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning av anslagsmedel om 549 086 tkr för år 2016 och 521 086 tkr årligen för åren 2017-2018 samt om en anslagskredit om 16 400 tkr för år 2016.

26


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1 (tkr) Anslag Utfall

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

107 298

102 074

107 074

107 074

107 074

-107 298

-102 074

-107 074

-107 074

-107 074

0

0

0

0

0

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Under anslaget anvisas medel för ersättning för veterinär service enligt förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse omfattande rikstäckande djurhälsovård, deltagande i beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt ersättning för beredskap för djursjukvård under jourtid. Under anslaget anvisas även medel för att minska veterinärkostnader för vård av livsmedelsproducerande djur vid avlägset belägen djurhållning. Anslaget inrymmer medel för distriktsveterinärerna samt de privata veterinärerna med åtagande inom ramen för anslaget. Under 2010-2011 genomfördes en pilotverksamhet gällande upphandling av veterinär jourberedskap. Under dessa år genomfördes upphandlingar i närmare 25 områden. Under 2012 genomfördes 24 upphandlingar, under 2013 genomfördes 27 upphandlingar och under 2014 genomfördes 32 upphandlingar. Distriktsveterinärerna har tilldelats uppdragen i samtliga områden förutom vid utförsäljningen av mottagningen i Dingle där den övergick i privat regi under 2014. Jordbruksverket ansvarar för att det finns veterinärer för att säkerställa ett gott smittskydd och djurskydd i hela landet. Distriktsveterinärerna ska a. delta i en beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar, b. tillhandahålla beredskap för djursjukvård under jourtid, och c. tillhandahålla djurhälso- och djursjukvård i sådana områden av landet där det bedöms att tillfredställande veterinär service inte skulle kunna bedrivas på marknadsmässiga grunder (tillfredställande veterinär service). Anslaget ska även gå till att minska veterinära reskostnader för d. avlägset belägen djurhållning Distriktsveterinärerna har under 2013 och 2014 erhållit 106 000 tkr per år av det totala anslaget. Detta täcker 20 % av kostnaderna för att upprätthålla ovanstående. Resultatet 2013 för resultatområdet Distriktsveterinärerna var drygt -5 900 tkr och för 2014 knappt -1 000 tkr. Ackumulerad kapitalförändring vid ingången av 2015 är därmed 0 kr. Antalet förrättningar 2014 har inte ökat men intäkter från kund har ökat med 4 %. Utifrån de begränsningar som finns avseende lokalisering och behandlingsnivå så anser vi utrymmet för att ytterligare öka intäkterna från kund begränsade. Distriktsveterinärerna som organisation är dimensionerad för att kunna utföra de tjänster av allmänt intresse som uppdragits åt verksamheten. För 2015 innebär minskningen av anslaget att verksamheten kommer göra ett underskott. Ersättning till avlägset belägen djurhållning syftar till att minska kostnaderna för animalieproduktionens djurägare om avståndet till veterinär överstiger 45 minuters restid.

27


Ersättning lämnas vid förrättningar rörande akut sjuka djur som uteslutande hålls för produktion av livsmedel. Tkr

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Beräknat

5 371

6 500

6 500

6 500

6 500

695

850

850

850

850

Ersättning till avlägset belägen djurhållning -varav via privata veterinärer

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten i nivå med beloppen i regeringens budgetproposition 2014/15:1 för perioden 2016-2018. Av beloppet föreslås att ersättning till avlägset belägen djurhållning kan uppgå årligen till högst 6 500 tkr. Vidare hemställs om en anslagskredit på 3 %.

28


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x Totalt

(tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Totalt ingående sparande

1 977

4 000

Disponibelt anslagssparande

1 977

4 000

Anslag

12 933

13 433

26 700

26 700

19 000

Disponibla medel

14 910

17 433

-10 910

-12 000

-26 700

-26 700

-19 000

4 000

5 433

Utfall Totalt utgående sparande Ap 2 Djurhälsovård Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap X Djurskyddsbefrämjande medel

1 977

4 000

1 977

4 000

12 933

13 433

17 700

17 700

10 000

14 910

17 433

-10 910

-12 000

-17 700

-17 700

-10 000

4 000

5 433

Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

Anslag

9 000

9 000

9 000

Disponibla medel

Utfall

-9 000

-9 000

-9 000

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 2 Djurhälsovård Medel från denna anslagspost går till olika djurhälsovårdsaktiviteter avseende nötkreatur, svin, fjäderfä, får, hästar och odlad fisk. Mottagare är branschens organisationer såsom Växa Sverige, Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV), Svenska Fåravelsförbundet och Svenska Hästavelsförbundet. Medlen används till förebyggande åtgärder och utvecklingsarbete på djurhälsoområdet. Detta har stor betydelse för att producera säkra livsmedel och vidmakthålla djurhållning som uppfyller högt ställda etiska och kvalitativa krav från konsumenten. Den förebyggande djurhälsovårdens främsta uppgift är att genom rådgivning inom avel, skötsel, utfodring och gårdsmiljö minska eller balansera de olika riskfaktorerna för olika sjukdomar samt för förebyggande smittskyddsåtgärder. Det finns en rad sjukdomar som förekommer bland djur. Akut lunginflammation på slaktsvin och diarréer på smågrisar liksom lunginflammationer och diarréer på kalvar är ett ständigt problem. Dessa sjukdomar motverkas främst genom skötsel- och djurmiljöåtgärder samt förebyggande smittskyddsåtgärder (biosäkerhet). En god djurhälsa minskar behovet av antibiotikabehandling och därmed minskad risk för utveckling av antibiotikaresistens. Dessutom fortsätter strukturrationaliseringen i det svenska lantbruket, vilket leder till större djurbesättningar och mer högproducerande djur. Detta medför en ökad risk för sjukdomar, speciellt infektions- och ämnesomsättningssjukdomar. Stora besättningar är också svårare att sanera från djursmittor än små besättningar. Hälsovårdsprogrammen bedöms ha stor betydelse för möjligheten att nå det uppsatta målet inom djurpolitiken.

29


Kastrering av hangrisar görs för att förhindra att grisarna utvecklar galtlukt och galtsmak i köttet. Det finns en ersättning där målet är att stimulera djurhållare att gå ifrån obedövad kastrering, och istället antingen ge bedövning och smärtlindring vid kastreringen eller vaccinera mot galtlukt. Till och med 2017 har regeringen anslagit 19 000 tkr för ersättningen. Denna budget ska täcka dels den ersättning som betalas ut till smågris- och slaktsvinsproducenterna, dels den kostnad Jordbruksverket har för att administrera ersättningen. De producenter som bedövar och smärtlindrar smågrisar ersätts för kostnader för bedövnings- och smärtlindringsmedel, kostnader för kanyler och sprutor samt den extra arbetskostnad ingreppet medför. De producenter som vaccinerar slaktsvin mot galtlukt ersätts för kostnader för vaccin, kostnader för den säkerhetsspruta som används samt den extra arbetskostnad som ingreppet medför. Producenterna ersätts för kostnader som de har från och med den 1 september 2012 till och med 2017. Anslutningen till ersättningen har inledningsvis varit måttlig. Så länge det är i enlighet med lagen att fortsätta kastrera grisarna utan bedövning, så är detta det billigaste alternativet för uppfödarna, trots ersättningen. Under 2013 och 2014 har drygt 1 200 tkr betalats ut. 2015 förväntas motsvara 2014, vilket innebär en utbetalning av knappt 1 000 tkr. Dock kan vi förvänta oss en dramatisk ökning av antalet anslutna djurhållare från och med 2016, då ändringen i 25 § djurskyddsförordningen träder i kraft och all kirurgisk kastrering av gris ska ske under bedövning. Under åren 2016 och 2017 förväntas därför drygt 7 700 tkr per år betalas ut. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 17 700 tkr för åren 2016 och 2017 och 10 000 tkr för 2018 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost X Djurskyddsbefrämjande medel Medel på denna anslagspost är tänkt att gå till forskning och åtgärder för att främja djurskyddet. Jordbruksverket har se senaste åren fram till 2011 fördelat ca 6 000 tkr årligen. 2012 flyttades dessa medel till Formas som fick i uppdrag att fördela medlen efter samråd med Jordbruksverket. Under 2012 kom ingen utlysning av dessa medel till stånd från Formas, utan man kontaktade Jordbruksverket i början av hösten 2012 och föreslog att verket skulle rekvirera hela summan, för att i sin tur fördela dem till angelägna områden. Under 2013 lyste Formas ut medel för djurskyddsbefrämjande åtgärder. I denna process fördelades både medel för år 2013 liksom kommande medel för 2014 och 2015. Följden av detta förfarande blir att det dröjer som minst fram till 2016 innan nya medel lyses ut och fram till 2017 innan de kommer beviljade djurskyddsbefrämjande projekt tillgodo. En följdeffekt blir en kraftig fördröjning för verket att hantera ytterst angelägna djurskyddsfrågor då det inte längre finns möjlighet att reservera direkt riktade medel för prioriterade områden där ökad kunskap är nödvändig. Jordbruksverket anser att det finns skäl att återinföra ett särskilt anslag för djurskyddsbefrämjande forskningsmedel som fördelas av Jordbruksverket. Skälen till detta framgår nedan. Regeringen visar i uppdrag och regleringsbrev till verket att djurskyddslagstiftningen bör moderniseras och utvecklas. Utvecklingen av regelverket ska bygga på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. För att utveckla regelverket på ett tillfredställande sätt är det av stort värde att myndigheten har tillgång till öronmärkta medel för att kunna prioritera områden där behovet av forskning är extra stort för att Jordbruksverket ska fullgöra sitt uppdrag. Finansiering av prioriterade forskningsprojekt är myndighetens verktyg i föreskriftsarbetet. Regeringens uttalade vilja är också att utvecklingen ska ske genom införandet av mer egenkontroll

30


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

och omsorgsprogram som ska bygga på välfärdsparametrar. För att detta ska vara möjligt krävs att resurser även framöver satsas på forskning för framtagande av välfärdsparametrar för olika djurslag. Medel för djurskyddsbefrämjande åtgärder finansierar samtidigt projekt inom specifika regeringsuppdrag som myndigheten tilldelats där extern finansiering inte följt uppdraget. Exempel på detta är bland annat alternativ till kastration av gris (där myndigheten satsat 3,9 miljoner kronor på flera värdefulla projekt) och villkorad läkemedelsanvändning för mjölkkor. Jordbruksverket har genomfört en behovsanalys och bildat en referensgrupp för djurskyddsforskning. Många olika aktörer medverkar i denna, till exempel universitet, Formas och näringsorganisationer som spänner över samtliga produktionsområden som innefattar djur. Det har i denna grupp tydligt framgått att behovet av medel i den form Jordbruksverket sen tidigare haft möjlighet att fördela är önskvärda. Detta är inte en kritik mot processen hos Formas, eller mot Jordbruksverkets möjlighet att påverka besluten, utan grundar sig på att gruppen anser att det är avgörande skillnader på de projekt som passar in i de olika processerna. Med den ändrade ordningen finns det angelägna projekt som inte längre har en rimlig chans att hitta finansiering. För Jordbruksverket är det av väsentligt att även fortsättningsvis ha möjlighet att finansiera forskning och utveckling avseende djurskyddsbefrämjande åtgärder. För att göra detta på ett effektivt och tillfredställande sätt hemställer härmed Jordbruksverket om tilldelning med 9 000 tkr årligen under perioden 2016-2018. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 9 000 tkr årligen för åren 2016-2018.

31


1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurs­­ sjukdomar, anslagsposterna 1-4 Totalt

(tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

6 551

7 266

0

-2

Anslag

139 349

124 349

125 049

125 049

125 049

Disponibla medel

139 349

124 347

-132 083

-124 349

-125 049

-125 049

-125 049

7 266

-2

Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utfall Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Ingående sparande

3 108

2 885

Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande

0

0

65 000

50 000

50 000

50 000

50 000

65 000

50 000

-62 115

-50 000*

-50 000

-50 000

-50 000

2 885

0

Ap 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

Ingående sparande

514

Disponibelt anslagssparande

0

Anslag

33 349

33 349

33 349

33 349

33 349

Disponibla medel

33 349

33 349

-32 835

-33 349

-33 349

-33 349

-33 349

514

0

Utfall Utgående anslagssparande Ap 3 Bidrag till obduktionsverksamheten

Ingående sparande

-2

Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

-2

7 000

7 000

Se ap 4.

7 000

6 998

-7 002

-7 000

Se ap 4.

-2

-2

3 443

3 869

0

0

Anslag

34 000

34 000

41 700

41 700

41 700

Disponibla medel

34 000

34 000

-30 131

-34 000

-41 700

-41 700

-41 700

3 869

0

Utfall Utgående anslagssparande Ap 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utfall Utgående anslagssparande

*) Anslagsutfall på anslagspost 1:6.1 har de senaste fem åren i genomsnitt uppgått till ca 78 000 tkr i snitt, Jordbruksverket följer sjukdomsläget kontinuerligt och återkommer om det är aktuellt med hemställan om ytterligare anslagsmedel under 2015.

Beräkningsförutsättningar Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot allvarliga smittsamma djursjukdomar främst enligt epizooti- och zoonoslagstiftningen samt för bidrag till kontrollprogram, obduktionsverksamhet, utveckling och genomförande av

32


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

sjukdomsövervakning samt kostnader för provtagning av TSE, Aviär influensa och övriga sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Anslagspost 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Denna anslagspost utgörs i första hand av medel som lämnas i ersättning till djurägare med anledning av statliga beslut om smittbekämpning enligt epizooti- och zoonoslagarna. Rätten till ersättning är vid en spärr av en djurbesättning garanterad i lagstiftningen för vissa sjukdomar och kan inte vägras med hänvisning till att medel saknas på anslaget. Det totala behovet av ersättningar som kommer att belasta anslagsposten är mycket svårbedömt. Antalet fall av epizootiska och zoonotiska sjukdomar varierar från år till år och den ersättningsberättigade kostnaden för varje enskilt fall varierar mycket. Bekämpnings- och saneringsåtgärder varierar mycket efter vilken sjukdom det gäller. Även antalet djur som måste avlivas samt hur lång tid en sanering tar att genomföra påverkar i mycket stor utstäckning ersättningarnas storlek. Tidpunkten när en djurhållare kommer in med en ansökan om ersättning för uppkomna och ersättningsberättigade kostnader har stor betydelse för när utbetalningar från anslaget sker. En spärr av en animalieproduktion ligger ofta över åtminstone ett årsskifte. Utbrott av t.ex. Newcastlesjuka och mjältbrand i djurbesättningar medför att de totala ersättningsbeloppen då blir avsevärt högre. Vidare kan bekämpningen av salmonella i svåra fall vara mycket tidskrävande och ge upphov till både höga saneringskostnader och omfattande produktionsbortfall för de drabbade företagen. Salmonella: Det aktiva arbetet med att hålla nere saneringskostnaderna ger fortsatt effekt på kostnaderna för saneringen. Antalet gårdar som spärrats är relativt oförändrat och även antalet stora besättningar med komplexa strukturer. Om inga förändringar sker i reglerna för ersättning och om antalet smittade gårdar ligger kvar i samma omfattning som de senaste åren, kan kostnaderna för bekämpning förväntas ligga mellan 20 000 och 50 000 tkr kommande år. Under 2014 har bekämpningsmodellen för salmonella i mjölkkobesättningar utvärderats. Denna översyn kan leda till förändrad hantering av salmonella i mjölkkobesättningar vilket initialt kan leda till ökade kostnader för sanering i dessa besättningar. Jordbruksverket kan med anledning av detta komma att komma med kompletteringar avseende bekämpning av salmonella. Newcastlesjuka: Sedan 1995 har det förekommit ett eller två fall vart eller vartannat år av Newcastlesjuka hos fjäderfä. Under sommaren 2014 drabbades tre värphönsgårdar i samma län av Newcastlesjuka. Samtliga fåglar i dessa besättningar avlivades och sanering genomfördes. Orsaken till smittan är inte klarlagd. Två av gårdarna diagnosticerades med högpatogent paramyxovirus typ 1 direkt, den tredje gården fick sin slutliga diagnos (högpatogent) först senare, men hanterades från början på samma sätt som de övriga. Sedan 2010 har en ökad sjuklighet och dödlighet, pga. duvvarianten av viruset som orsakar Newcastlesjuka, observerats hos vilda stadsduvor på flera olika ställen i landet Samma virus kan om det kommer in i en fjäderfäbesättning orsaka Newcastlesjuka vilket sannolikt har skett vid tidigare tillfällen. Det bör därför ingå i beräkningarna att ytterligare utbrott kommer att ske under perioden 2016-2018. Utbetalningar till drabbade djurägare under åren har i snitt varit 4 000 tkr per år. För utbrotten under 2014 har hittills utbetalats ca 8 000 tkr till två av de tre drabbade djurägarna. Slutsumman kan bli ca 12 000 tkr. Därtill kommer kostnader för veterinärt arbete och analyskostnader. Om viruset fortsatt cirkulerar bland svenska vilda duvor ökar risken för introduktion av smitta till fjäderfäbesättningar. Newcastlesjukan kan därför prognostiseras kosta staten 8 000 -10 000 tkr per år under åren 2016-2018. Antibiotikaresistens: Internationellt sett är detta ett växande problem på djursidan. Även om resistensläget fortfarande är gott i Sverige så finns det en reell risk att fler fall av resistenta bakterier påvisas, både på sällskapsdjur, häst och hos lantbrukets djur i framtiden. Under hösten 33


2012 påvisades MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus areus) i en mjölkkobesättning relaterad till hög frekvens av juverinflammation i besättningen och smitta hos människor som skötte djuren. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma behovet av åtgärder som kan behöva vidtas och om det kan bli aktuellt med övervaknings- eller kontrollprogram och i vilken omfattnings som då behövs. Det kommer med största sannolikhet behöva avsättas medel för att förebygga uppkomst och motverka spridning av resistenta bakterier, men i dagsläget är storleksordningen på detta ännu oklart. Problematiken rörande MRSA beskrivs under anslagspost 1:6.4. Det kan bli aktuellt med att medel behöver avsättas för att stötta sanering av avelgrisbesättningar och andra besättningar med påvisad smitta. VTEC/EHEC: Under årens lopp har EHEC-fall hos människa kunnat kopplas till djurbesättningar och medel från anslagsposten har tagits i bruk för provtagningar i sådana besättningar. Normalt har typ O157:H7 varit dominerande men nu har även andra typer bl.a. O121, O26 blivit vanligare på humansidan. Belastningen på denna anslagspost beror även på vilka sjukdomar som lyder under epizootilagen och som introduceras till landet samt på hur många fall av salmonella som påvisas i djurbesättningar. Därför är belastningen på anslagsposten svårbedömd. Strukturomvandling i animalieproduktionen med färre och större besättningar medför dessutom att kostnaderna ökar per besättning för veterinärt arbete, analyskostnader, bekämpnings- och saneringskostnader när en besättning drabbas. Under 2014 har flera medlemsstater inom EU rapporterat om utbrott av afrikansk svinpest (även klassisk svinpest förekommer i östra Europa med ökad rapportering under 2014). Nytillkomna under 2013-2014 är Litauen, Lettland, Polen och Estland. Situationen i angränsande länder som Ukraina, Vitryssland och västra Ryssland är mycket oroande. Även ett enstaka positivt fall, oavsett om det är på tamsvin eller vildsvin får troligen stora konsekvenser för möjligheten att exportera (inom och utom EU) grisar, avelsmaterial och icke värmebehandlade svinprodukter från Sverige. Vår bedömning är att kostnaden för denna utökade beredskap är 1 000 tkr. Anslagsposten 1.6.1, villkor 2 skulle därmed ligga på 2 000 tkr. Anslagskrediten bör ligga på 10 % eftersom anslagsposten är svår att budgetera. Anslagsutfall på anslagsposten har de senaste fem åren i genomsnitt uppgått till ca 78 000 tkr i snitt. Då det är svårt att bedöma anslagsbelastningen för år 2016-2018 så tar verket upp 50 000 tkr årligen tillsvidare enligt nedanstående tabell.  (tkr)

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

Salmonella - Ersättningar/Bidrag

25 478

20 500

20 500

20 500

20 500

Epizootier - Ersättningar/Bidrag

15 327

5 000

5 000

5 000

5 000

Personalkostnader - Ersättningsärenden Veterinär- och laboratoriekostnader Bisjukdomar Tillsyn hälsoprogram m.m. Särskilda undersökningar (zoonoser m.m.) EHEC/VTEC MRSA Övrigt (brevduvevaccin m.m.) Summa

2 957

3 000

3 000

3 000

3 000

10 234

10 000

10 000

10 000

10 000

3 482

4 000

4 000

4 000

4 000

749

2 000

2 000

2 000

2 000

1 844

2 000

2 000

2 000

2 000

980

2 500

2 500

2 500

2 500

0

0

?

?

?

1 064

1 000

1 000

1 000

1 000

62 115

50 000

50 000

50 000

50 000

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 50 000 tkr årligen för åren 2016-2018 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

34


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Anslagspost 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Bekämpningsprogram för allvarliga djursjukdomar har pågått under lång tid. Programmen startas oftast med en frivillig anslutning och flera av programmen blir senare obligatoriska för att till slut efter friförklaring övergå till en övervakningsfas. Under fasen när djursjukdomen bekämpas och programmet är obligatoriskt är kostnaderna höga för att senare bli lägre då bekämpningsprogrammet övergår till en övervakningsfas. Sverige har för närvarande EU-status som nationellt friförklarat land från leukos, IBR, Tuberkulos och Brucellos hos nötkreatur, Aujeszkys sjukdom hos svin och Brucellos hos får och get. BVD-programmet övergår i övervakningsfas. Program som pågår är också paratuberkulos hos nötkreatur, Maedi-visna hos får och tuberkulosprogram på hägnad hjort, campylobacterprogram för slaktkyckling, frivilligt salmonellakontrollprogram för värphöns respektive matfågel, samt smittskyddsberedskap på gårdsnivå. EHEC /VTEC: Rapporter från humansidan under de senare åren pekar på att även andra typer än O157 kan ge allvarlig sjukdom. Efter förslag genom ett nytt strategidokument för VTEC/EHEC bör det utredas hur EHEC/VTEC som ger allvarlig sjukdom hos människa kan minskas på ett kostnadseffektivt sätt. Målsättningen med åtgärderna är att minska risken för att människor ska insjukna. EHEC/VTEC ger i regel inga symptom hos djuren och djurägaren får därför inga ekonomiska incitament för att utföra åtgärder. Kostnaden för sådana åtgärder bör därför delas mellan näring och stat I besättningar där man hittar bakterien är tanken att djurägaren kan få speciell rådgivning angående sanering med mera. Antibiotikaresistens: Internationellt sett är detta ett växande problem på djursidan liksom det är på humansidan. Även om resistensläget fortfarande är gott i landet så finns det en reell risk att fler fall av resistenta bakterier påvisas, både på sällskapsdjur, häst och hos lantbrukets djur i framtiden. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma behovet av vilka åtgärder som kan behöva vidtas och om det kan bli aktuellt med övervaknings- eller kontrollprogram och i vilken omfattning som då behövs. Det kommer med största sannolikhet behöva avsättas medel för att förebygga uppkomst och motverka spridning av resistenta bakterier men i dagsläget är storleksordningen på detta oklart. En av de viktigaste åtgärderna är att hindra smittspridning mellan besättningar genom smittskyddsförebyggande åtgärder och Jordbruksverket har under de senare åren beviljat medel till näringens organisationer och till SVA för att få fram bra underlag om de enskilda smittskyddsförebyggande åtgärdernas relativa betydelse och underlag om vad som dessa åtgärder kostar och vad vinsten i minskad sjuklighet kan beräknas bli. Växa Sverige och Svenska Djurhälsovården håller på att ta fram smittskydds-förebyggande program för nötkreatur och gris. Vinsten med smittskyddsförebyggande åtgärder är främst två. För det första minskar behovet av antibiotika och därmed minskad risk för antibiotikaresistensutveckling och för det andra en viss minskning av spridning av antibiotikaresistensspridning mellan besättningar. Jordbruksverket avser fortsätta satsa på smittskyddsförebyggande åtgärder, som med all sannolikhet också kommer att vara ett krav i EU:s kommande djurhälsolagstiftning. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 33 349 tkr årligen under perioden 2016-2018 samt en årlig anslagskredit om 1 000 tkr. Jordbruksverket kan återkomma under perioden med särskild ansökan vad det gäller en eventuell negativ utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier vilket kan medföra att kontroll- och övervakningsprogram behöver upprättas.

Anslagspost 3 Bidrag till obduktionsverksamhet Obduktionsverksamheten är mycket betydelsefull för landets smittskyddsberedskap. Jordbruksverkets målsättning har hittills varit att ca 4 000 lantbruksdjur inklusive fjäderfä ska

35


obduceras varje år med det är inte möjligt med den nuvarande medelstilldelningen. De totala kostnaderna för obduktionsverksamheten har varit högre än de tilldelade medlen på denna anslagspost. Jordbruksverket har i oktober 2010 lämnat en rapport om obduktionsverksamheten där det framkommer hur viktigt det är att denna verksamhet bedrivs för att bland annat kunna påvisa smittor i landet. Både 2008 och 2011 kunde till exempel mjältbrand påvisas till följd av obduktion och vidare för att följa antibiotikaresistenssituationen. Av rapporten framkommer också att det är viktigt att vidmakthålla antalet obduktionsplatser och förbättra transportlogistiken av kadaver. Bristen på medel har inneburit att verksamheten tvingats till kraftiga nedskärningar, vilket medför en risk för att allvarliga sjukdomar inte upptäcks i tid och vi inte har möjlighet att upptäcka och förhindra ett allvarligt utbrott som kan bli mycket kostsamt. En fungerande obduktionsverksamhet är en viktig del i en effektiv övervakning av sjukdoms- och antibiotikaresistensläget i Sverige och ger oss möjlighet att i ett tidigt läge upptäcka och bekämpa smittsamma sjukdomar. Det finns även ett behov till en större flexibilitet. Jordbruksverket ser ett stort behov av att stötta obduktionsverksamheten ytterligare. Ett alternativ skulle vara att obduktionsanslaget flyttas till anslagspost 4. Detta eftersom obduktionsverksamheten är händelsestyrd på så sätt att om en allvarlig smitta skulle spridas kan det uppkomma högre kostnader för verksamheten än vad som skulle rymmas inom ett anslag om 7 000 tkr. I dessa fall skulle den ökade flexibilitet som en placering inom den större anslagsposten innebära ett stöd för att säkerställa att vi snabbt kan upptäcka sjukdomar. Jordbruksverket hemställer att medel om obduktionsverksamheten flyttas över till anslagspost 4 från räkenskapsåret 2016.

Anslagspost 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Under anslagsposten disponerar Jordbruksverket medel för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för bl.a. de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier. Sjukdomskontroller som EU ställer krav på är t ex tuberkulos och brucellos hos nötkreatur, TSE sjukdomar hos nötkreatur (BSE-galna kosjukan) och får (Scrapie) samt fågelinfluensa hos fjäderfä och vilda fåglar. Oavsett om Sveriges tilläggsgarantier kommer att kvarstå i nuvarande omfattning eller inte så kommer provtagningen och dokumentationen över vissa sjukdomar att vara nödvändig för att visa frihet. Sverige måste också ha en övervakning för att visa frihet från Blåtunga. Sjukdomskontrollerna beräknas kosta ca 20 000 tkr per år. TSE (BSE och Scrapie): Aktiviteten inom detta område styrs av förordning 999/2001/EG. Kraven på provtagning för BSE enligt förordningen ändrades under våren 2013 och Sverige måste inte längre ta prover på friska nötkreatur vid slakt. Kraven på provtagning i övriga grupper är oförändrade. Om vi bara tar prover på det minimiantal som förordningen kräver får vi problem med att uppnå de volymer som krävs för att bibehålla vår status försumbar risk för BSE enligt OIE och vi kommer därför sannolikt att behöva öka antalet prov. Hur detta ska ske är ännu inte klart men en plan för detta måste tas fram under 2015. Samtidigt har ändrade regler för handel när det gäller Scrapie gjort att Sverige under 2014 har ansökt om status försumbar risk för Scrapie. Om vi erhåller status försumbar risk kommer vi att kunna minska antalet prover på får betydligt. Aviär influensa: Övervakningen av fjäderfä och döda vilda fåglar (s.k. fallvilt) beräknas fortgå

36


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

under perioden. Sverige ska enligt förslag från Kommissionen för 2015 tilldelas ett maxbelopp av 25 tusen euro (ca 227 tkr). Den totala kostnaden för övervakning hos vilda fåglar och fjäderfä beräknas till drygt 1 460 tkr. Den nationella kostnaden kommer då att ligga på drygt 1 230 tkr. Eftersom övervakningen revideras årligen får dessa siffror preliminärt gälla per år även för perioden 2016-2018. PRRS: Efter utbrottet av PRRS under sommaren 2007 genomfördes en intensiv provtagning för att kunna friförklara landet igen. Efter detta reviderades provtagningen för att bättre kunna fånga upp eventuell smitta. Det är angeläget att följa upp denna sjukdom under de kommande åren på samma nivå som skett sedan 2008. MRSA: Screeningundersökningar har visat att förekomsten av MRSA (meticillinresistenta staphylococcus aerus) hos svenska grisar är mycket låg bland slaktsvin och en studie genomförd årsskiftet 2011-2012 indikerade att avelsgrisbesättningarna är fria från MRSA. På goda grunder kan antas att förekomsten också är ringa bland avelsgrisar och det finns goda skäl att hålla den låg då avelsgrisarna annars sprider smittan nedåt i avelspyramiden. För att övervaka förekomsten av MRSA i svenska grisbesättningar är det nödvändigt att det finns möjlighet att utföra återkommande screeningundersökningar. Dessa screeningundersökningar bör rymmas inom befintliga budgetramar. Viss statlig ersättning till drabbade djurägare för provtagning och sanering bör ges då dessa åtgärder främst vidtas för att främja folkhälsan, se ap.1. Rävens dvärgbandmask: Fortsatta undersökningar behövs för att följa eventuell spridning av rävens dvärgbandmask inom landet över tid. Den normala övervakningen sedan början på 2000talet har varit 300 rävar per år och denna övervakning bör fortsätta under åren 2016, 2017 och 2018 och Jordbruksverket hemställer därför om en tilldelning av 400 tkr per år för dessa år. De EU-medfinansierade delarna av omnämnda program finansieras under anslaget 1:10 anslagspost 4, Bidrag från EU-medfinansierade djursjukdomar. Anslagskrediten bör vara minst 10 % eftersom de provtagningsprogram EU ställer krav på till en del måste finansieras nationellt. Utökade eller nya provtagningsprogram kan bli aktuella och beslutas i vissa fall snabbt och då måste medel till den svenska finansieringen finnas tillgängliga. Sammanfattningsvis framgår beräknade kostnader 2016-2018 under anslagsposten i nedanstående tabell (tkr)

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

Övervakningsprogram (PRRS, Leukos, IBR, m.fl.)

18 142

17 800

18 500

18 500

18 500

BSE/TSE (nöt och får/get riskdjur)

10 990

13 300

13 300

13 300

13 300

0

0

0

0

0

598

1 300

1 300

1 300

1 300

0

400

400

400

400

BSE/TSE (normalslakt nöt) Aviär influensa Dvärgbandmask Övervakningsprogram Blåtunga

278

200

200

200

200

Övrigt (utbildning m.m.)

123

1 000

1 000

1 000

1 000

Obduktionsverksamhet Summa

7 000

7 000

7 000

30 131

34 000

41 700

41 700

41 700

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 41 700 tkr årligen för åren 2016-2018 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

37


1:9 Bekämpande av växtskadegörare, anslagspost 1 (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

78

15

0

0

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Utfall

5 000

5 000

8 000

8 000

8 000

-4 985

-5 000

-8 000

-8 000

-8 000

15

0

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Anslaget finansierar bl.a. beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder till följd av angrepp av karantänsskadegörare, inventering av förekomst av växtskadegörare och marknadskontroller avseende efterlevnaden av EUs gemensamma växtskyddslagstiftning. Det senare innebär slumpmässiga kontroller av växter och varusändningar, inklusive träemballage, med ursprung i EU-området, i syfte att kontrollera förekomst av växtskadegörare och märkningskrav. Kostnader för diagnos av växtskadegörare utförda av kontrakterade laboratorier ingår också. Delar av kostnaderna för EU-arbetet och för den internationella verksamheten inom det fytosanitära området finansieras också av anslaget. Av EUs växtskyddslagstiftning följer ett ansvar för inventering av nya skadegörare vars utbredning endera är oklar eller behöver följas av andra skäl. Därutöver finns krav avseende inventering av specifika skadegörare t ex av tallvedsnematoder i svensk skog och i träemballage som följer med varusändningar av olika slag. Kostnader för sådana insatser finansieras av det aktuella anslaget. På regeringens uppdrag har Jordbruksverket i rapporten 2014:14 Riskvärdering av växtskadegörare, redovisat behovet av att säkerställa tillgång till ändamålsenlig riskvärdering av växtskadegörare som underlag för växtskyddsmyndighetens beslut. Utredningen genomfördes i relevanta delar tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet och föreslår att funktionen bör omfatta två fasta tjänster samt möjlighet att anlita kompletterande expertkompetens, sammantaget ca 3 000 tkr per år. Finansiering av en sådan funktion kan komma att belasta anslaget 1:9 men kan också komma att finnas hos en annan organisation än Jordbruksverket. Under 2014 har även beslutats om en ny EU-förordning om invasiva främmande arter, i vilken det också ställs krav på tillgång till kapacitet för riskvärdering. Det kan konstateras att dessa båda behov har flera beröringspunkter. I den EU-förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare som nu förhandlas, läggs tydligare och större vikt vid medlemslandets ansvar för att bevaka förekomst av skadegörare inom sitt territorium. Ikraftträdande för denna förordning är idag inte känt men skulle kunna bli 2018-2019. Jordbruksverket vill därför redan nu påtala ett ökat behov av finansiella resurser för att kunna uppfylla detta kommande krav. Det gäller inte minst inventering av skadegörare som kan komma att påverka svensk skog. I denna del återkommer verket i kommande budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 8 000 tkr för åren 2016-2018 samt en anslagskredit om 3 %.

38


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4 Totalt

(tkr)

Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

-98 560

-319 636

-102 252

-320 166

5 932 000

6 097 400

6 923 852

6 068 763

6 024 327

5 829 748

5 777 234

-6 149 384

-5 854 037

-6 923 852

-6 068 763

-6 024 327

-319 636

-76 803

Ingående sparande

-102 252

-320 166

Disponibelt anslagssparande

-102 252

-320 166

Anslag

5 930 600

6 096 200

6 922 652

6 067 563

6 023 127

Disponibla medel

5 828 348

5 776 034

-6 148 514

-5 852 837

-6 922 652

-6 067 563

-6 023 127

-320 166

-76 803

3 692

530

Utfall Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Gårdstöd m.m.

Utfall Utgående anslagssparande Ap 4 EU-medfinansiering av bekämp. av djursjukdomar Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

0

0

Anslag

1 400

1 200

1 200

1 200

1 200

Disponibla medel

1 400

1 200

-870

-1 200

-1 200

-1 200

-1 200

530

0

Utfall Utgående anslagssparande

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Gårdstöd m.m. Prognostiserat anslagsutfall för stödåret 2015 är beräknad på eurokursen 9,25 kr. Eurokursen fastställs den 1 oktober för innevarande stödår. Avviker fastställd eurokurs från 9,25 kr minskar eller ökar anslagsbelastningarna. Prognosen på anslagsbelastningarna för 2015 avser dels restutbetalningar av 2014 års gårdsstöd och ca 88 % av 2015 års direktstöd (gårdsstöd, stöd till förgröning, stöd till nötkreatur och stöd till unga jordbrukare) som betalas ut i slutet av året. Vidare ingår utbetalningar av stöd till kvalitetscertifiering och stöd till mervärden för stödåret 2014. Beroende på EU:s budgetläge inom direktstöden kan ett avdrag för ”finansiell disciplin” bli aktuell. För stödåret 2013 gjordes ett avdrag för ”finansiell disciplin” på belopp över motsvarande 2 000 euro med ca 2,45 procent. Avsättningen utnyttjades aldrig på EU-nivå så hela beloppet kommer att betalas ut baserat på 2014 års stöd. Utbetalningen planeras tidigast i juni 2015. För stödåret 2014 gjordes ett avdrag på motsvarande sätt för ”finansiell disciplin” med ca 1,3 procent. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagposten enligt tabell ovan för åren 20162018 samt en årlig anslagskredit om 10 % av anslagsbeloppet. Anslagspost 4 EU-medfinansierade djursjukdomar Medfinansieringen av djursjukdomsprogrammen innefattar för närvarande övervakningsprogram­met för TSE (BSE och Scrapie), aviär influensa hos vilda fåglar och tamfjäderfä. Under perioden 20162018 kan medfinansiering för ett EHEC/VTEC program och för MRSA komma att sökas. 39


Aviär influensa: Övervakningen av fjäderfä och döda vilda fåglar (s.k. fallvilt) beräknas fortgå under perioden. Sverige ska enligt förslag från Kommissionen för 2015 tilldelas ett maxbelopp av 25 tusen euro (ca 227 tkr). Den totala kostnaden för övervakning hos vilda fåglar och fjäderfä beräknas till drygt 1 460 tkr. Den nationella kostnaden kommer då att ligga på drygt 1 230 tkr. Eftersom övervakningen revideras årligen får dessa siffror preliminärt gälla per år även för perioden 2016-2018. TSE (BSE och Scrapie): Prognosen för 2016 till 2018 är osäker beroende på hur vi kan balansera eventuellt ökat behov av provtagning för att uppnå OIEs krav med de minskade antal prover på får ifall vi får status som försumbar risk för Scrapie.  Att provtagningen av friska djur vid slakt upphört ledde till att all provtagning nu utförs på SVA vilket innebär en kraftigt ökad genomsnittlig kostnad per prov. De nya reglerna för EUs medfinansiering innebär också att Sverige får minskade anslag därifrån.  Den totala kostnaden för övervakningsprogrammet från och med 2016 beräknas bli ca 14 243 tkr.  Möjlig ersättning från EU är 7,40 euro per test för nötkreatur och får (max 2 000) och get varvid den nationella delen beräknas till ca 13 300 tkr och EU-delen till ca 955 tkr (denna anslagspost). Eftersom övervakningen revideras årligen får dessa siffror preliminärt gälla per år även för perioden 2016-2018. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten med 1 200 tkr årligen 2016-2018 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

40


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1.11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. anslagspost 1 (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

170 222

13 063

0

0

Anslag

144 100

129 000

128 000

127 000

126 000

Disponibla medel

144 100

129 000

-131 037

-132 670

-128 000

-127 000

-126 000

0

0

0

0

0

-131 037

-132 670

-128 000

-127 000

-126 000

0

0

0

0

0

13 063

-3 670

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utfall totalt - Offentlig lagring - Övrig intervention - Exportbidrag Utgående anslagssparande

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Att beräkna medelsbehovet för interventionsåtgärder för jordbruks- och livsmedelsprodukter är svårt till följd av flera svårkontrollerbara och oförutsägbara faktorer. Dessa faktorer kan enskilt påverka medelsbehovet men i de flesta fall samverkar de med direkt inverkan på de volymer som blir föremål för intervention samt på stödnivåerna. Medelsbehovet påverkas bl.a. av följande: • Skördeutfall/produktion av reglerade produkter inom Sverige, inom EU och på världsmarknaden • Utbud, efterfrågan och marknadspriser på produkterna inom Sverige, inom EU och på världsmarknaden • Svängningar i valutakurser • Beslut inom EU • Förändringar i EU:s regelverk • Åtaganden inom GATT/WTO • Beslut av enskilda företagare Offentlig lagring Anslaget berör spannmål, skummjölkspulver, nötkött och smör. Det används till att köpa upp, lagra och sälja nämnda produkter om vissa förutsättningar, som är olika för varje produkt, är uppfyllda. Tidpunkter för uppköp och försäljning är beroende av marknadens utveckling och kommissionens beslut. De produkter som ska vara aktuella för inköp och lagring under perioden är vanligt vete, skummjölkspulver och smör. Korn, majs, durumvete, paddyris och nötkött får inledas efter förordning av Kommissionen. För närvarande finns inga lager som berör offentlig lagring. Att göra prognoser är omöjligt med alla osäkra faktorer som påverkar marknaden och behovet att sälja till intervention.

41


Övrig intervention Stöd till privat lagring Stöd får beviljas för smör, ost, skummjölkspulver, vitsocker, nötkött, får- och getkött samt griskött. Från och med 1 januari 2014 är alla stöd för privat lagring beroende av försämrade marknadsvillkor för att få användas. Kommissionen ska inleda åtgärden med en förordning. Tidpunkter för inlagring är således beroende av marknadens utveckling, regelverket och kommissionens beslut. Återköp m.m. Systemet berör återköp av frukt och grönsaker. Stöd lämnas till erkända producentorganisationer (PO) som fått ett flerårigt verksamhetsprogram godkänt. Stödets storlek är bland annat beroende av organisationens storlek. Från och med 1 januari 2014 har systemet med återköp av fiskprodukter upphört och stöd för fiskesektorn kan enbart sökas ur Fiskerifonden EHFF under programperioden 2014-2020. På området frukt och grönt finns idag sex erkända producentorganisationer som är aktiva. Stöd vid förbrukning Stöden har berört stärkelse, socker och skummjölkspulver. Ingen av produkterna förväntas vara berörda de närmaste åren. Skolmjölksstöd EU ger stöd till skolor och förskolor som serverar barnen mjölk, fil, yoghurt och ost. Syftet är att ge barn möjlighet att dricka och äta mer av dessa varor. Stödet bedöms ligga kvar på samma nivå för de kommande åren. Beräkningsgrunder Prognoserna för övrig intervention bygger i huvudsak på trender från tidigare år och kommande kända förändringar i regelverken. Sammanfattningsvis framgår beräknade kostnader under anslagsposten i nedanstående tabell. (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Stöd till privatlagring - griskött

1 738

Stöd till privatlagring - smör

0

Marknadsföringsstöd Stöd till producentorganisationer för frukt och grönt

0

38 619

50 932

52 000

52 000

52 000

0

83

Ersättning till producenter av potatisstärkelse Stöd till producentorganisationer - återköp av fisk Skolmjölksstödet Summa

92 335

80 000

76 000

75 000

74 000

131 037

132 670

128 000

127 000

126 000

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 128 000 tkr för år 2016, 127 000 tkr för år 2017, 126 000 tkr för år 2018 samt om en årlig anslagskredit om 10 %.

42


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:12 Finansiella korrigeringar m.m., anslags­ post 1 2014

2015

2016

2017

2018

(tkr)

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Ingående sparande

26 161

2 170

0

0

Anslag

38 472

75 472

75 000

75 000

75 000

Disponibla medel

28 772

75 472

-26 602

-165 000*

-75 000

-75 000

- 75 000

2 170

-89 528*

Disponibelt anslagssparande

Utfall Utgående anslagssparande

*) Verket har beräknat anslagsbelastningen 2015 till 165 000 tkr vilket framförallt grundas på sex revisionsärenden där Kommissionen (KOM) föreslagit korrigeringar på 13 962 tusen euro motsvarande drygt 129 000 tkr vid en prognoskurs 9,25 kr/euro. Vidare har verket i avslut av 2014 års räkenskaper för landsbygdsfonden dragit av ca 3 475 tusen euro på grund av finansiella fel. Det finns fortfarande osäkerhet om när KOMs slutgiltiga beslut tas och när pengarna dras på återflöden alternativt faktureras. Av denna anledning har verket ännu inte hemställt om ytterligare anslagsmedel 2015.

Beräkningsförutsättningar Den beräknade anslagsbelastningen är svårbedömd. Från och med 2012 beräknar/uppskattar Jordbruksverket även finansiella korrigeringar i de öppna revisionsärendena där varken Kommissionen (KOM) har föreslagit korrigeringsbelopp eller där verket på KOM:s begäran beräknat skada för fonderna. Osäkerheten vad det faktiskt blir för korrigeringsbelopp och när i tiden det ska belasta anslaget är mycket stor.

År 2014 Under 2014 har verket belastat anslaget med 25 601 tkr i korrigeringar för följande ärenden; • Avslut av Fonden för fiskets utveckling (FFU), Mål 1 Norra och Övriga landet • Avslut av Utvecklingssektionen, Mål 1 Södra • Avslut av bidrag från Solidaritetsfonden (stormen Gudrun) • Arealbaserade stöd för stödåren 2009 och 2010 inom Jordbruksfonden • EU:s medfinansiering av TSE-analyser • Avdraget belopp vid rekvisition från Fiskerifonden EFF

7 202 3 578 246 13 629 899 47

Utöver korrigeringarna ovan om 25 601 tkr har anslaget också belastats 2014 med skadestånd och EU-delen i beslutade återkravsbelopp där indrivning ännu inte har skett. Det senare berör äldre återkrav som har passerat vissa tidsgränser enligt EUs regelverk. Beloppet för nämnda belastningar uppgår till 1 296 tkr. Anslagsposten har därutöver tillförts medel om 295 tkr avseende äldre återkravs EU-del som har belastat anslaget tidigare år.

År 2015 Verket har i prognos den 20 januari 2015 beräknat anslagsbelastningen 2015 till 134 000 tkr. Beräknad belastning utgörs i huvudsak av redan tagna beslut av Kommissionen (KOM) alternativt förslag från KOM där Sverige har accepterat slutsatsen. I ett par ärenden (frukt och grönt samt miljöersättningar) väntar Jordbruksverket på svar från KOM över verkets yttrande på föreslagna korrigeringar. Beräknade anslagsbelastningar utgår i dagsläget från KOM:s beslut alternativt förslag till beslut.

43


I samband med verkets fastställelse av 2014 års räkenskaper för landsbygdsfonden har framkommit finansiella fel på utbetalade stöd från axlarna 1, 3 och 4. Jordbruksverkets internkontroll har under hösten 2014 genomfört en utökad granskning av aktuella stöd och det finansiella felet motsvarar 2,93 % i felaktigt utbetalade ersättningar under perioden. Det procentuella avdraget tillämpas på utbetalade stöd från axlarna 1-5 exklusive arealknutna stöd under perioden 16 oktober 2013 t.o.m. 15 oktober 2014. Felet motsvarar cirka 3 475 tusen euro. Beloppet har dragits av i årsräkenskaperna på motsvarande sätt som gjordes i 2012 års räkenskaper i februari 2013. Kommissionen beslutar om räkenskaperna senast 30 april 2015 varvid minst detta belopp kommer att fastställas i korrigering. Under 2015 har verket beräknat att finansiella korrigeringar i sex ärenden om sammanlagt drygt 161 000 tkr belastar anslaget. Aktuella ärenden framgår nedan och eurobeloppen är omräknade med prognoskurs 9,25 kr/euro; Tkr • Revision av tvärvillkor 2011 (förslag från KOM 2014-05-20, 3 320 tusen euro) 30 709 • Revision av frukt och grönt 2011 (förslag från KOM 2014-07-03, 1 545 tusen euro) 14 295 • Avslut av 2011, Jordbruksfonderna EGFJ och EJFLU (KOM-beslut januari 2015 om knappt 1 812 tusen euro) 16 760 • Revision av miljöersättningar 2012 (förslag från KOM på 6 554 tusen euro, 2014-05-28) 60 621 • Avslut 2013 års räkenskaper för EJFLU (beslutat 2014-09-25, 731 tusen euro) 6 763 • Avslut 2014 årsräkenskaper för EJFLU (förslag från verket i samband med fastställelse av räkenskaperna 2015-02-05 3 475 tusen euro dras av) 32 141 Summa: 161 289 Övriga kostnader upp till beräknade 165 000 tkr utgörs av eventuella kostnader för skadestånd m.m. Det bör noteras att beräknade belopp 2015 är beroende av att KOM tar det slutliga beslutet senast i mitten av året så att avdraget görs senast på EGFJ-deklarationen 1-15 oktober alternativt på den sista EJFLU-rekvisitionen som regleras mot medlemsstaten innan nyåret. Blir avdragen/ återbetalningarna efter årsskiftet belastas anslaget först under 2016.

År 2016 Under 2016 har verket beräknat de finansiella korrigeringarna till knappt 182 000 tkr för tre ärenden. Den största delen av korrigeringen rör revision 2013 av gårdsstödet för stödåren 2012 och 2013. Kommissionen föreslog i skrivelse 2015-01-15 en korrigering om knappt 15 210 tusen euro motsvarande knappt 137 000 tkr vid en prognoskurs om 8,98 kr/euro. I skrivelse 2015-02-24 har Jordbruksverket begärt att ärendet dras till förlikning. Sverige önskar nå en förlikning för en del av Kommissionens förslag till korrigering rörande påstådda brister i effektivitet avseende riskanalys för fjärranalyskontrollerna. För övriga ärenden som rör revision av skolmjölk (inkl. revision av omstruktureringsstöd för socker) och utbetalade stöd från axel 1 och 3 inom landsbygdsprogrammet har skattats ett belopp om ytterligare ca 45 000 tkr. Utöver uppskattat korrigeringsbelopp har beräknats kostnader för

44


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

skadestånd m.m. om ytterligare 4 000 tkr. Det bör noteras att delar av beräknade belopp för 2015 kan belasta räkenskapsåret 2016 och delar av beräknade belopp för 2016 kan bli aktuella för reglering först 2017. Eftersom det råder en stor osäkerhet om när det slutgiltiga beslutet tas av KOM och när i tid korrigeringar ska regleras och belasta anslaget hemställs i detta underlag inga ytterliga medel utöver anslagsnivån 75 000 tkr. År 2017 och framåt Anslagsutfallen under åren 2017 och 2018 beräknas schablonmässigt uppgå till 75 000 tkr årligen. Utöver upptagna revisionsärenden finns för närvarande inga ytterligare öppna ärenden som kan leda till finansiella korrigeringar. Senare under 2015 kommer KOM att revidera bl.a. axel 2-åtgärder och TA-medel inom landsbygdsprogrammet 2007-2013. Jordbruksverket informerar Regeringskansliet löpande om framtida anslagsbehov. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning av anslagsmedel om 75 000 tkr årligen för åren 2016-2018. Dessutom hemställs om en anslagskredit motsvarande 10 % av beviljat anslagsbelopp.

Förslag till ändrad redovisningsprincip av finansiella korrigeringar I skrivelse till Regeringskansliet 2011-01-18 hemställde verket om följande gällande anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.: ”Jordbruksverket har haft diskussion med företrädare för Ekonomistyrningsverket (ESV) avseende modellen att redovisa finansiella korrigeringar på särskilt anslag. Det kan ifrågasättas om det är rätt redovisning att belasta nämnda korrigeringar på särskilt anslag. Kostnaderna för bidrag m.m. har tidigare år redan belastat anslag vid utbetalning. Att belasta anslag ytterligare en gång på grund av att Sverige inte erhåller medel från EU via avdrag på kommande återflöden från Jordbruksfonden blir dubbelredovisning mot statsbudgeten. Det diskuteras förslag om att särredovisa korrigeringarna i uppbördsavsnittet. Ett alternativ kan vara att redovisa de finansiella korrigeringarna på liknande sätt som kursförluster. ESV kommer att ta upp detta för diskussion under våren. Skulle redovisningsprincipen ändras till den beskrivna behöver inga anslagsmedel för finansiella korrigeringar anslås i statsbudgeten framöver.” Jordbruksverket vill återigen ta upp denna fråga. Om finansiella korrigeringar i fortsättningen kan hanteras enbart inom uppbördsavsnittet behöver Jordbruksverket ett anslag som ska täcka kostnader för offentlig lagring samt skadestånd. Verket uppskattar detta till ca 5 000 tkr årligen.

45


1:13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 1, 3 och x 2014

2015

2016

2017

2018

(tkr)

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Totalt ingående sparande

19 553

21 209

Disponibelt anslagssparande

19 553

1 535

Anslag

23 985

46 105

6 400

6 500

6 500

Disponibla medel

42 955

47 640

0

-21 746

-44 700

-6 400

-6 500

-6 500

21 209

2 940

Utfall Utgående anslagssparande Ap 1 Strukturstöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020

Ingående sparande

1 038

Disponibelt anslagssparande

0

Anslag

1 200

7 005

5 400

5 500

5 500

Disponibla medel

1 200

7 005

-162

-5 600

-5 400

-5 500

-5 500

1 038

1 405

Ingående sparande

19 553

20 171

Disponibelt anslagssparande

19 553

1 535

Utfall Utgående anslagssparande Ap 3 Strukturstöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013

Anslag

22 785

39 100

Disponibla medel

41 755

40 635

-21 584

-39 100

20 171

1 535

Utfall Utgående anslagssparande Ap x, Nationellt stöd

Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

Anslag

1 000

1 000

1 000

Disponibla medel

Utfall

-1 000

-1 000

-1 000

Utgående anslagssparande

Beräkningsförutsättningar Det finns beslut om budgetfördelningen från EU gällande Havs- och fiskeriprogrammet 20142020. Det svenska programmet är ännu inte beslutat av regeringen och därför är den svenska medfinansieringen ännu inte fastslagen. Beräknad anslagsbelastning avser endast de förberedande stöden samt tekniskt stöd. Då programmet inte är beslutat av regeringen så lämnas inga belopp på övriga delar. Sannolikt är att den nationella finansieringen uppgår till 442 400 tkr under perioden. Av beloppet uppgår den nationella anslagsfinansiering för unionsprioritering 3 till 88 200 tkr där medlen anvisas under Havs- och vattenmyndigheten. Resterande nationella medel om 354 200 tkr kommer att fördelas med anslagsmedel hos Jordbruksverket och övrig offentlig finansiering. Den finansiella fördelningen av programmet är 60/40 mellan EU och Sverige för de s.k. ”vanliga åtgärderna”, exkluderat lokalt ledd utveckling som föreslås finansieras 50/50 för samtliga fonder. 60/40-fördelningen gäller inte heller åtgärderna Datainsamling och Kontroll och tillsyn av fiske som finansieras 80/20 respektive 90/10. För kontroll och tillsyn samt datainsamling rekvirerade Havs- och vattenmyndigheten tidigare medel direkt från EU-kommissionen men nu har dessa medel flyttats över till programmet.

46


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Anslagspost 1, Strukturstöd till fiske - EHFF 2014-2020 Havs- och fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2014-2020 och har en budget på cirka 1 003 000 tkr i EU- medel, vilka ska medfinansieras med nationella medel om 442 400 tkr vilket innebär totalt program om drygt 1 445 400 tkr. Den nationella delen omfattar statlig anslagsfinansiering samt finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Programmet omfattar 6 unionsprioriteringar samt tekniskt stöd. Förordningen för Europeiska Havs- och fiskerifonden (EHFF) antogs den 15 maj 2014. Trots förseningar i förordningen är utgifter stödberättigade från den 1 januari 2014 enligt den fondgemensamma förordningen (CPR). Det svenska havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) har ännu inte beslutats av regeringen. Först efter beslut av regeringen kan programmet skickas till Kommissionen för godkännande och därefter kan kostnader från den 1 januari 2014 tas med i utgiftsdeklarationen. Programmet förväntas komma igång någon gång efter sommaren 2015. Anslaget avser strukturstöd rörande den Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF) under programperioden 2014-2020. Utbetalningar kan ske fram till 31 december 2023. Anslaget 1:13 avser den statliga svenska andelen och anslag 1:14 avser den EU-finansierade delen.

Havs- och fiskeriprogrammets programmål är: Unionsprioritering 1 – Hållbart fiske Åtgärderna inom unionsprioritering 1 syftar till att främja av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande specifika mål: a) Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön, bland annat genom att oönskade fångster så långt möjligt undviks och minskas. b) Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och de akvatiska ekosystemen. c) Säkerställande av en balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga fiskemöjligheter. d) Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för företagen inom fisket, bland annat för det småskaliga kustfisket, och förbättring av säkerhets- och arbetsförhållanden. e) Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling och innovation, inbegripet ökad energieffektivitet, och kunskapsöverföring. f) Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. Förslaget till budget för UP1 omfattar 21 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 60/40.

Unionsprioritering 2 – Hållbart vattenbruk Åtgärderna inom unionsprioritering 2 syftar till att främja ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter följande specifika mål:

47


a) Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring. b) Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, inbegripet förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och medelstora företag. c) Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer samt förbättring av de ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främjande av ett resurseffektivt vattenbruk. d) Främjande av ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd, främjande av djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsan och allmän säkerhet. e) Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande. Förslaget till budget för UP2 omfattar 11 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 60/40.

Unionsprioritering 3 – Gemensamma fiskeripolitiken Åtgärderna inom unionsprioritering 3 syftar till att främja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål: a) Förbättring av och tillgång till vetenskapliga rön samt förbättring av insamling och hantering av data. b) Stöd till övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan därmed ökas. Förslaget till budget för UP3 omfattar 41 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 85/15.

Unionsprioritering 4 – Lokalt ledd utveckling Åtgärderna inom unionsprioritering 4 syftar till att främja en ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: a) Främjande av ekonomisk tillväxt b) Social delaktighet c) Skapande av sysselsättning och stöd till anställbarhet och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk, inbegripet diversifiering av verksamheten inom fisket och till andra sektorer av den maritima ekonomin. Förslaget till budget för UP4 omfattar 10 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 50/50. Unionsprioritering 5 – Beredning och saluföring Åtgärderna inom unionsprioritering 5 syftar till att främja saluföring och beredning genom att sträva efter följande specifika mål: a) En bättre organisation av marknaderna för fiskeri- och vattenbruksprodukter. b) Stimulering av investeringar i berednings- och saluföringssektorerna. 48


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Förslaget till budget för UP5 omfattar 6 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 60/40.

Unionsprioritering 6 – Integrerade havspolitiken Åtgärderna inom unionsprioritering 6 syftar till att främja den integrerade havspolitikens genomförande. Förslaget till budget för UP5 omfattar 4 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för unionsprioriteringen mellan EU och Sverige föreslås vara 60/40. Tekniskt stöd Åtgärden tekniskt stöd är inte kopplad till någon unionsprioritering och åtgärden syftar till att underlätta programmets genomförande genom att stöd exempelvis kan lämnas till förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, kontroll, revision m.m. Budgeten för tekniskt stöd omfattar 6 % av programbudgeten av de totala offentliga utgifterna. Fördelningen för åtgärden mellan EU och Sverige föreslås vara 60/40. Förslaget till budgetfördelning per unionsprioritering framgår nedan avseende den svenskfinansierade delen. Förslaget kan förändras. Unionsprioriteringar , tkr

Total

Svensk-del

Svensk del, % av totalbudget

UP1

123 290

40

UP2

66 400

40

UP3

88 250

15

UP4

70 000

50

UP5

36 800

40

UP6

24 864

40

TA

32 800

40

442 404

31

Jordbruksverket återkommer om beräknade anslagsbelastningar för perioden 2016-2018 när det nya programmet är beslutat.

Anslagspost 3, Strukturstöd till fisket m.m.-EFF 2007-2013 Anslaget avser i huvudsak strukturstöd rörande den Europeiska Fiskerifonden (EFF) under programperioden 2007-2013. Utbetalningar kan ske fram till 31 december 2015. Anslaget 1:13 avser den statliga svenska andelen och anslag 1:14 avser den EU-finansierade delen. Fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2007-2013 och har en budget på drygt 490 000 tkr i EU-medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa nationella medel. Det nationella beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting.

49


Anslagspost x, Nationellt stöd Jordbruksverket har i samband med de diskussioner som förts gällande den svenska statliga medfinansieringen till kommande program, havs- och fiskeriprogrammet, baserat sina beräkningar på att anslaget enbart ska användas till programmet. Anslagets storlek är inte anpassat för att täcka upp för kostnader som hanteras utanför programmet såsom Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) arbete inom datainsamling. För datainsamling, som kommer att ingå som en del av kommande Havs- och fiskeriprogram, kommer Havs- och vattenmyndigheten att vara ansvarig stödmyndighet. Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet i Sverige som har det övergripande ansvaret för datainsamling. 80 % av finansieringen för datainsamling står EU för, resterande 20 % finansierar Havs- och vattenmyndigheten vad avser deras delar inom datainsamling. Jordbruksverket föreslår att SLUs delar vad avser datainsamling ska Havs- och vattenmyndigheten ansvara för och inte Jordbruksverket. Vidare bör stödet till isbrytarhjälp läggas under denna anslagspost, med schablonmässigt 1 000 tkr årligen. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 1 000 kr.

50


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:14 Från EU-budgeten finansierade struktur­ stöd till fisket m.m., anslagspost 1 och anslagspost 3 (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Totalt ingående sparande

31 108

40 796

Disponibelt anslagssparande

31 108

31 108

Anslag

75 412

143 051

79 900

80 000

85 400

Disponibla medel

106 520

154 351

Utfall

-65 724

-120 200

-79 900

-80 000

-85 400

40 796

34 151

Utgående anslagssparande

Ap 1 Från EU-budgeten finansierade stöd till fisket m.m. - EHFF 2014-2020 Ingående sparande

1 800

Disponibelt anslagssparande

Anslag

1 800

59 101

79 900

80 000

85 400

Disponibla medel

1 800

59 101

0

-44 200

-79 900

-80 000

-85 400

1 800

14 901

Utfall Utgående anslagssparande

Ap 3 Från EU-budgeten finansierade stöd till fisket m.m. - EFF 2007-2013 Ingående sparande

31 108

38 996

Disponibelt anslagssparande

31 108

11 300

Anslag

73 612

83 950

Disponibla medel

104 720

95 250

Utfall

-65 724

-76 000

38 996

19 250

Utgående anslagssparande

Beräkningsförutsättningar: Det finns beslut om budgetfördelningen från EU gällande Havs- och fiskeriprogrammet 20142020. Det svenska programmet är inte beslutat och därför är den svenska medfinansieringen ännu inte fastslagen. Sannolikt är att den EU-finansierade delen i programmet uppgår till 1 003 000 tkr under perioden. Beräknad anslagsbelastning avser endast de förberedande stöden, tekniskt stöd, datainsamling och fiskerikontroll. Då programmet inte är beslutat ännu av regeringen så lämnas inga belopp på övriga delar. Den finansiella fördelningen av programmet är 60/40 mellan EU och Sverige för de s.k. ”vanliga åtgärderna”, exkluderat lokalt ledd utveckling som föreslås finansieras 50/50 för samtliga fonder. 60/40-fördelningen gäller inte heller åtgärderna Datainsamling och Kontroll och tillsyn av fiske som finansieras 80/20 respektive 90/10. Dessa finansierades tidigare under direkt förvaltning men hanteras nu under delad förvaltning i programmet. Anslagspost 1, Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. -EHFF 2014-2020 Havs- och fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2014-2020 och har en budget på cirka 1 003 000 tkr i EU- medel. Programmet omfattar 6 unionsprioriteringar samt tekniskt stöd. Förordningen för Europeiska Havs- och fiskerifonden (EHFF) antogs den 15 maj 2014. Trots förseningar i förordningen är utgifter stödberättigade från den 1 januari 2014 enligt den fondgemensamma förordningen (CPR). Det svenska havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) har ännu inte beslutats. Först efter beslut av regeringen kan detta skickas till kommissionen för

51


godkännande och därefter kan kostnader från den 1 januari 2014 tas med i utgiftsdeklarationen. Programmet förväntas komma igång först någon gång efter sommaren 2015. Anslaget avser i huvudsak strukturstöd rörande den Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF) under programperioden 2014-2020. Utbetalningar kan ske fram till 31 december 2023. Anslaget 1:13 avser den statliga svenska andelen och anslag 1:14 avser den EU-finansierade delen. Se vidare under anslagsposten 1:13.1 som beskriver de 6 unionsprioriteringarna och åtgärden tekniskt stöd inom programmet. Förslaget till budgetfördelning per unionsprioritering framgår nedan. Nedanstående tabell anger den EU-medfinansierade delen. Förslaget kan förändras. Unionsprioriteringar, tkr UP1

EU-del 184 935

EU-del, % av totalbudget 60

UP2

99 600

60

UP3

506 763

85

UP4

70 000

50

UP5

55 200

60

UP6

37 296

60

TA

49 200

60

1 002 994

69

Total

Jordbruksverket återkommer om beräknad anslagsbelastningar för perioden 2016-2018 när det nya programmet är beslutat. Anslagspost 3, Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.-EFF 2007-2013 Anslagsposten avser strukturstöd rörande den Europeiska Fiskerifonden (EFF) under programperioden 2007-2013. Utbetalningar kan ske fram till 31 december 2015. Anslagsposten 1:14.3 avser den EU-finansierade delen. Fiskeriprogrammet sträcker sig över åren 2007-2013 och har en budget på drygt 490 000 tkr EU- medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel.

52


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1-5, 7 och 10 Totalt

(tkr)

2014 Utfall

2015 Prognos

6 742

3 844

-689

0

Anslag

80 552

44 250

Disponibla medel

84 363

44 250

-80 519

Totalt utgående anslagssparande Ap 1 Exportfrämjande åtgärder

Totalt ingående sparande

2017 Beräknat

2018 Beräknat

7 500

7 500

7 500

-24 000

-7 500

-7 500

-7 500

3 844

20 250

135

293

0

0

16 250

12 000

4 500

4 500

4 500

Disponibelt anslagssparande

Utfall

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

2016 Beräknat

16 250

12 000

-15 957

-12 000

-4 500

-4 500

-4 500

Utgående anslagssparande

293

0

Ap 2 Matlandetkonferens

3 808

1 003

Utfall

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

0

4 500

4 500

-3 497

1 003

Ingående sparande

-689

859

Disponibelt anslagssparande

-689

Anslag

32 640

1 250

Disponibla medel

31 951

1 250

-31 092

Utfall Utgående anslagssparande Ap 3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn

-1 000 *)

859

250

35

733

0

0

Anslag

7 300

Disponibla medel

7 300

-6 567

733

Utfall Utgående anslagssparande Ap 4 Kommunikation Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utfall Utgående anslagssparande Ap 5 Måltidslyftet Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

Anslag

25 000

Disponibla medel

25 000

Utfall

-5 000 *)

Utgående anslagssparande

20 000

Ap 7 Jakt och Fiske

Ingående sparande

978

956

Disponibelt anslagssparande

0

0

Anslag

13 912

6 000

3 000

3 000

3 000

Disponibla medel

13 912

6 000

-12 956

-6 000

-3 000

956

0

Utfall Utgående anslagssparande

-3 000

*) Verket har ännu inte beräknat anslagsutfall för villkorsbelopp som ännu inte är beslutade av regeringen.

53

-3 000  


Totalt

(tkr)

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2 475

0

Anslag

10 450

Disponibla medel

10 450

-10 450

0

Ap 10 Offentliga måltider och utveckling av livsmedelskontroll

2014 Utfall

Ingående sparande Disponibelt anslagssparande

Utfall

2015 Prognos

Utgående anslagssparande

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Exportfrämjande åtgärder Tredjelandsgodkännande Arbetet och antalet ärenden har ökat de senaste åren, och ytterligare intensifierats med anledning av Ryssland agerande på handelsområdet. I takt med att tidigare marknader stängs, spelar tredjelandsexport en allt större roll för svenska företag. Tredjelandsexportarbetet som utförs på Jordbruksverket är helt avgörande för att företagen ska kunna expandera utomlands och hitta nya marknader för sina produkter eftersom myndighetens inblandning är ett krav från tredjeländerna. Kortfattat ingår följande arbetsuppgifter i arbetet med främjande av tredjelandsexport; • samarbeta med Livsmedelsverket när det gäller export av livsmedel av animaliskt ursprung; vad gäller livsmedel har Jordbruksverket att hantera de frågor som rör Jordbruksverkets sakområde; detta gäller framförallt djurhälsofrågor, som är de frågor som oftast utgör de tekniska handelshindren • svara på frågeformulär • helt ansvara för export av levande djur och eller animaliska biprodukter • utforma och förhandla nya veterinära intyg för export • samordna Jordbruksverkets deltagande vid tredje länders inspektioner i Sverige • delta på olika handelsrelaterade möten (ex potsdamgruppen, potsdamkonfigurationer och MAWG) • inspektioner från tredje land Antalet inspektioner från tredje land har ökat de senaste åren, och därmed också arbetsinsatsen och samordningen kring detta. Till skillnad från revisioner går dessa inspektioner ut på att visa ”det bästa Sverige har”, varför planering, genomförande och utvecklingsarbetet kring dessa har stor betydelse för Sveriges möjligheter att exportera varor utomlands. Vidare har kostnader för översättning ökat markant. Många länder skickar dokument på sitt modersmål och förväntar sig få svar tillbaka på samma språk, däribland svenska författningar. Anslaget till tredjelandsgodkännande är av största vikt för att svenska företag ska kunna exportera till nya marknader. En neddragning av dessa medel skulle allvarligt begränsa möjligheten till svensk export av livsmedel med animaliskt innehåll eller levande djur. Arbetsinsatsen för Jordbruksverket är minst lika stor som för Livsmedelsverket. En differentiering mellan myndigheternas anslag kommer att innebära en flaskhals hos den myndighet vars anslag inte motsvarar systermyndighetens. En aktiv satsning på detta område skulle innebära ökad export av varor/djur och skulle på ett positivt sätt bidra till en ökad konkurrenskraft för den svenska agrara näringen. Jordbruksverket uppskattar att det kommer krävas ca 4 årspersoner till en kostnad av ungefär 4 500 tkr. 54


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten för 2016-2018 om 4 500 tkr årligen samt en årlig anslagskredit om 3 %. Anslagspost 2 - Matlandetkonferensen och gastronomiska regioner, Anslagspost 3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn, Anslagspost 4 – Kommunikation, Anslagspost 5 Måltidslyftet Jordbruksverket har ingen vetskap om vilka områden som regeringen kommer bevilja anslagsmedel till varför inga medel har tagits upp i budgetunderlag från år 2016. Anslagspost 7 Jakt och Fiske Under åren 2011-2014 har 3 000 tkr anslagits årligen till svenskt vattenbruk och under 2015 har det anslagits 2 000 tkr. Arbetet med att främja svenskt vattenbruk är mycket viktigt och kommer fortsatt behövas, vilket gör att medel behövs även fortsättningsvis för att bedriva detta arbete. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning på anslagsposten om 3 000 tkr årligen för perioden 2016-2018 samt en årlig anslagskredit om 3 %. Anslagspost 10 - Offentliga måltider och utveckling av livsmedelkontroll Jordbruksverket har ingen vetskap om vilka områden som regeringen kommer bevilja anslagsmedel till varför inga medel har tagits upp i budgetunderlag från år 2016.

55


1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1, 2, 4, 9 och x. Totalt

(tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Totalt ingående sparande

439 047

297 546

Disponibelt anslagssparande

424 952

-52 455

2 947 527

2 740 505

3 704 251

3 274 080

3 490 550

Anslag Disponibla medel Utfall

3 372 479

2 688 050

-3 074 933

-1 973 503

-3 704 251

-3 274 080

-3 490 550

297 546

716 308

Totalt utgående sparande Ap 1 Landsbygdsprogram 2014-2020 Ingående sparande

-46 884

Disponibelt anslagssparande

-46 884

Anslag

1 844 065

1 704 365

3 391 300

2 961 100

3 174 800

Disponibla medel

1 844 065

1 657 481

-1 890 949

-970 574

-3 391 300

-2 961 100

-3 174 800

-46 884

686 907

968

Utfall Utgående sparande Ap 2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel

0

2 710

2 780

2 781

3 500

3 500

2 710

2 780

-1 742

-2 780

-2 781

-3 500

-3 500

968

0

Ingående sparande

-8 048

-5 571

Disponibelt anslagssparande

-8 048

-5 571

Utfall Utgående sparande Ap 4 Nationellt stöd, stödområde 1-3

Anslag

311 000

311 000

307 200

307 200

307 200

Disponibla medel

302 952

305 429

-308 523

-307 190

-307 200

-307 200

-307 200

-5 571

Utfall Utgående sparande Ap 9 Landsbygdsprogram 2007-2013

Ingående sparande

447 095

349 033

Disponibelt anslagssparande

433 000

0

Anslag

789 752

722 360

1 222 752

722 360

-873 719

-690 689

349 033

31 671

Disponibla medel Utfall Utgående sparande

Ap x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

Anslag

2 970

2 280

5 050

Disponibla medel

Utfall

-2 270*

-2 970

-2 280

-5 050

Utgående sparande

-2 270

*) Verket har hemställt om beloppet i skrivelse 2015-01-22.

56


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Beräkningsförutsättningar: Jordbruksverket har beräknat anslagsbelastningar från 2015 och framåt som • gäller programperiod 2007-2013. För miljöersättningar och kompensationsbidrag i axel 2 har programmets budget finansierat samtliga utgifter till och med stödår 2013. För övriga stödformer som beslutats inom ramen för programperioden kommer utbetalning att ske till och med 2015. • gäller för programperiod 2014-2020. För miljöersättningar och kompensationsbidrag finansierar programmet samtliga utgifter från och med stödår 2014. Även TA-medel för 2014 omfattas av detta. För övriga åtgärder kommer utbetalningar succesivt komma igång. Regeringsbeslut fattades i början av juni 2014 och det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 har skickats till EU-kommissionen för godkännande. EUs godkännande är preliminärt satt till juni 2015. Jordbruksverket har utgått ifrån att utbetalningar av projekt- och företagsstöd kan komma igång under december 2015 och framförallt i januari 2016. Det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling (LLU) kan som tidigast betalas ut i oktober 2015. Anslagspost 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (ram) Landsbygdsprogrammet sträcker sig över åren 2014-2020 och har en total budget på cirka 36 055 000 tkr, varav EU finansierar cirka 14 796 000 tkr. Den nationella finansieringen omfattar statlig anslagsfinansiering, cirka 20 483 000 tkr, samt finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting (övrigt offentligt stöd) med cirka 776 000 tkr. EU-förordningen för Landsbygdsutveckling (EJFLU) antogs i december 2013. Landsbygdsprogrammet beslutades av regeringen i juni 2014 då även den första versionen av programmet skickades till Kommissionen. Arbete med kompletteringar pågår och programmet förväntas godkännas i juni 2015. Därefter kan de utbetalningar som gjorts från och med den 1 januari 2014 tas med i utgiftsdeklarationen. Landsbygdsprogrammet riktar sig mot 6 prioriterade områden fördelat på 15 mer detaljerade fokusområden samt tekniskt stöd. Prioriteringarna bidrar till EU:s övergripande mål, EU 2020, som är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Landsbygdsprogrammets övergripande mål är miljö- och konkurrenskraft på landsbygden. Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet: 1. Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk samt på landsbygden. • främja innovation, samarbete och kompetensutveckling på landsbygden • stärka banden mellan jordbruk och livsmedelsproduktion samt forskning och innovation, även i syfte att utveckla miljöledning och miljökvalitet • främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk 2. Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk • konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skog • underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring

57


3. Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter • förbättra konkurrenskraften genom bättre djurvälfärd och kort livsmedelskedja 4. Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jord- och skogsbruk • återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden • förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel • förebygga markerosion och förbättra markskötseln 5. Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket • effektivisera energianvändningen inom jordbruket • främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel • minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak 6. Främja social utveckling och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden • främja diversifiering, skapande och utveckling av nya små företag och arbetstillfällen • främja lokal utveckling på landsbygden • anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur Stödformer i landsbygdsprogrammet: • Företagsstöd och miljöinvesteringar • Projektstöd och kompetensutveckling • Miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar, stöd till ekologisk produktion och kompensationsbidrag (LFA) • Lokalt ledd utveckling Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 20162018 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 10 % av beräknat anslagsbelopp.

Anslagspost 4 Nationellt stöd, stödområde 1-3 Under anslagsposten utbetalas olika stöd för att förbättra lönsamheten i norra Sveriges jordbruk. Den största delen av anslaget avser pristillägg för mjölk. Ett bidrag för transport av djurkadaver från stödområden till destruktion i södra Sverige finansieras också genom anslaget. Jordbrukarna i norra Sverige får därigenom samma kostnad för hanteringen av döda djur som i södra och mellersta Sverige. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 307 190 tkr för åren 20162018 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

58


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Anslagspost 8 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering Verksamhetsåret 2015 inleddes den 16 oktober 2014 och är det andra året av tre i programperioden. Tilldelningen till medlemsstaterna honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i medlemsstaterna. Sverige hade i relation till andra medlemsländer för få bisamhällen för att beviljas ansökta medel för den EU-finansierade delen av programmet. Sverige behöver fortsätta sin satsning på rekrytering av nya biodlare, bättre förutsättningar till yrkesbiodlare och på förebyggande bihälsoarbete. Sverige har en hög medelålder bland biodlarna. Det råder underskott på pollinatörer i många delar av Sverige. Det har varit hög vinterdödlighet under många år och vi har snart varroakvalster i hela Sverige. Sverige har fortsatt ett underskott på nationellt producerad honung. Då vi bedömer att honungsprogrammet totalt sett bör omfatta 7 000 tkr föreslår vi att Sverige inför perioden 2017-2019 återigen ska försöka utöka programmets totala budget. Den nationella delen bör då vara 3 500 tkr årligen för nästa programperiod. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 2 781 tkr för år 2016 och om 3 500 tkr årligen för år 2017 till 2018 samt en årlig anslagskredit om 3 %. Anslagspost 9 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 (ram) Under anslagsposten redovisas finansiering av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Programmet följer strukturen i rådets förordning (EG) nr 1698/05 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Stödåtgärderna är uppdelade i fyra axlar som speglar målen för den gemensamma jordbrukspolitikens pelare II (landsbygdsutveckling). När det gäller nationella offentliga medel på anslagsposten finns en diskrepans mellan de principer som legat till grund för finansieringen på statsbudgeten och de utgifter som redovisats till EU. Anslagsposten har finansierat utgifter från ansökningsår 2007 (miljöersättningar och LFA) samt övriga stöd från den 1 januari 2007. Motsvarande anslagspost för EU-medel följer däremot landsbygdsprogrammets finansieringsplan och har finansierat samtliga utgifter från programmets början, dvs. 16 oktober 2006 oavsett ansökningsår/beslutsår. Beviljade medel för axlarna 3 och 4 ligger över 100 % per 31 december 2014. Verket räknar med att det slutgiltiga utnyttjandet till och med 2015 kommer understiga 100 % efter att beviljade medel återtagits, det vill säga ej utnyttjade beslut. Beräkningsgrund För miljöersättningar axel 2 ska programmets budget finansiera samtliga utgifter till och med stödåret 2013. Utbetalningar får ske till och med 2015. För åtgärder inom axel 1,3 och 4 samt miljöinvesteringar inom Utvald miljö ska utgifterna för beslut fattade inom ramen för programperioden finansieras av programmets medel. Utbetalningar får ske till och med 2015. Anslagspost x, Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014-2020 inklusive TA-medel Under perioden 2014–2020 kommer Sverige tillämpa lokalt ledd utveckling i alla Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder). Det vill säga Landsbygds-fonden (EJFLU), Havs- och fiskerifonden (EHFF), Regionala utvecklingsfonden (ERUF) samt Europeiska socialfonden (ESF).

59


Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden och socialfonden sträcker sig över åren 2014-2020 och har en total budget på cirka 283 000 tkr, varav EU finansierar cirka 141 000 tkr. Den nationella finansieringen omfattar statlig anslagsfinansiering, cirka 52 000 tkr, samt finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting (övrigt offentligt stöd) med cirka 89 000 tkr. EU-förordningen om regionala utvecklingsfonden och EU-förordningen om socialfonden antogs båda i december 2013. Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden och socialfonden beslutades av regeringen i september 2014. Den första versionen av programmet skickades till kommissionen i oktober samma år. Arbete med kompletteringar pågår och programmet förväntas godkännas till sommaren 2015. Därefter kan de utbetalningar som gjorts från och med den 1 januari 2014 tas med i utgiftsdeklarationen. Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden och socialfonden består av två prioriterade områden. Prioriteringar bidrar till EU:s övergripande mål, EU 2020, som är EU:s tillväxtstrategi för en smart och hållbar ekonomi med hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Den strategiska inriktningen för programmet är att bidra till tillväxt på lokal nivå. Programmet ger förutsättningar för de lokala strategierna att fokusera på de lokala behoven som finns i respektive område. Programmet ska möjliggöra utveckling som styrs av det lokala engagemanget och som kan komplettera det regionala perspektivet. Att kunna erbjuda ett forum och stöd för att utveckla lokalt anpassade och innovativa lösningar har varit en central utgångspunkt vid utformning av programmet. Programmet ska medföra mervärden för det lokala tillväxtarbetet, den lokala arbetsmarknaden och det lokala förenings- och näringslivet, samt främja företagande och sysselsättning. Trots att lokalt ledd utveckling programmeras inom detta tematiska mål kan lokalt ledd utveckling bidra till insatser som ligger i investeringsprioriteringar inom andra tematiska mål. Prioriterade områden i programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden och socialfonden: • ERUF: Främja lokal utveckling genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska nyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag. • ESF: Genom lokala utvecklingsstrategier stärka individers ställning på arbetsmarknaden och bidra till att öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 20162018 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 3 % av beräknat anslagsbelopp.

60


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 2, 4, 7 och x. Totalt (tkr) Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

842 146

256 416

417 000

10 000

2 179 143

2 086 285

2 264 881

2 046 440

2 237 550

2 596 143

2 096 285

-2 339 727

-1 545 440

-2 264 881

-2 046 440

-2 237 550

256 416

550 845

Totalt utgående sparande Ap 2 Landsbygdsprogam för Sverige år 2014-2020, EU-medel Ingående sparande

53 696

Disponibelt anslagssparande

0

Anslag

1 329 300

1 240 005

2 257 300

2 036 300

2 219 400

Disponibla medel

1 329 300

1 240 005

-1 275 604

-649 504

-2 257 300

-2 036 300

-2 219 400

53 696

590 501

Utfall Utgående sparande Ap 4 Honungsprogrammet, EU-finansiering

Ingående sparande

0

968

Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall

0

0

2 710

2 780

2 781

3 500

3 500

2 710

2 780

-1 742

-2 780

-2 781

-3 500

-3 500

968

0

Utgående sparande Ap 7 Landsbygdsprogam för Sverige år 2007-2013, EU-medel Ingående sparande

842 146

201 752

Disponibelt anslagssparande

417 000

10 000

Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande

847 133

841 000

1 264 133

851 000

-1 062 381

-889 246

201 752

-38 246

Ap x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden 2014-2020 inkl. TA-medel

Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

Anslag

2 500

4 800

6 640

14 650

Disponibla medel

2 500

Utfall

-3 910*

-4 800

-6 640

-14 650

Utgående sparande

-1 410

*) Verket har hemställt om beloppet i skrivelse 2015-01-22. Vidare har det hemställt s om att anslagsbeloppen för år 2015 om 2 500 tkr avseende de belopp som finns i regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (anslag 1:6 ap 4) samt avseende anslag 1:4 (ap 3) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 flyttas över till anslaget 1:19.x.

61


Beräkningsförutsättningar: Jordbruksverket har beräknat anslagsbelastningar från 2015 och framåt som • gäller programperiod 2007-2013. För miljöersättningar och kompensationsbidrag i axel 2 har programmets budget finansierat samtliga utgifter till och med stödår 2013. För övriga stödformer som beslutats inom ramen för programperioden kommer utbetalning att ske till och med 2015. • gäller för programperiod 2014-2020. För miljöersättningar och kompensationsbidrag finansierar programmet samtliga utgifter från och med stödår 2014. Även TA-medel för 2014 omfattas av detta. För övriga åtgärder kommer utbetalningar succesivt komma igång. Regeringsbeslut fattades i början av juni 2014 och det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 har skickats till EU-kommissionen för godkännande. EUs godkännande är preliminärt satt till juni 2015. Jordbruksverket har utgått ifrån att utbetalningar av projekt- och företagsstöd kan komma igång under december 2015 och framförallt i januari 2016. Det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling (LLU) kan som tidigast betalas ut i oktober 2015. Anslagspost 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (ram) Se text under anslagspost 1:18.1. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 20162018 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 10 % av beräknat anslagsbelopp.

Anslagspost 4 Honungsprogrammet, EU-finansiering Verksamhetsåret 2015 inleddes den 16 oktober 2014 och är det andra året av tre i programperioden. Tilldelningen till medlemsstaterna honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i medlemsstaterna. Sverige hade i relation till andra medlemsländer för få bisamhällen för att beviljas ansökta medel för den EU-finansierade delen av programmet. Sverige behöver fortsätta sin satsning på rekrytering av nya biodlare, bättre förutsättningar till yrkesbiodlare och på förebyggande bihälsoarbete. Sverige har en hög medelålder bland biodlarna. Det råder underskott på pollinatörer i många delar av Sverige. Det har varit hög vinterdödlighet under många år och vi har snart varroakvalster i hela Sverige. Sverige har fortsatt ett underskott på nationellt producerad honung. Då vi bedömer att det honungsprogrammet totalt sett bör omfatta 7 000 tkr årligen föreslår vi också att Sverige inför perioden 2017-2019 återigen ska försöka utöka programmets totala budget. Den EU-finansierade delen bör då vara 3 500 tkr årligen för nästa programperiod. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 2 780 tkr för år 2016 och om 3 500 tkr årligen för år 2017 till 2018 samt en årlig anslagskredit om 3 %.

Anslagspost 7 Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007-2013, EU-medel (ram) Se text under anslagspost 1:18.9. Utnyttjande av EU-budgeten för Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Prognosen visar på ett underutnyttjande av EU-budgeten (det vill säga den EU-finansierade delen av programmet) på ca 50 miljoner euro. Prognosen visar att utnyttjande av totala programmet av

62


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

EU-medel beräknas bli 97,4 %. Anslagspost x, Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014-2020 inklusive TA-medel Se text under anslagspost 1:18.x. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabellen ovan för åren 20162018 samt en anslagskredit som årligen motsvarar 3 % av beräknat anslagsbelopp.

63


1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket anslagsposterna 1, 2, 3 och 4 Totalt, (tkr) Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet

2014

2015

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

8

774

-4

-4

32 830

32 830

32 826

32 826

-27 050

-32 830

5 776

Ingående sparande

-4

2016

2017

63 955

2018

68 955

-63 955

68 955

-68 955

-68 955

12

8

0

0

Anslag

22 830

15 330

Disponibla medel

22 830

15 330

-22 822

-15 330

8

0

Disponibelt anslagssparande

Utfall Totalt utgående sparande Ap 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel

Ingående sparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande

35 830

-35 830

35 830

-35 830

-35 830

34

-4

-4

2 500

2 500

-4

Disponibelt anslagssparande

Ap 3 Omställningspremie

35 830

2 496

2 496

-2 462

-2 500

34

-4

3 125

3 125

-3 125

3 125

-3 125

-3 125

Ingående sparande

0

732

Disponibelt anslagssparande

0

0

Anslag

2 230

Disponibla medel

2 230

-1 498

732

Utfall Utgående sparande Ap 3 Ersättning för dubbel miljönytta

Ingående sparande

Disponibelt anslagssparande

5 002

0

Anslag

5 270

Disponibla medel

5 270

15 000

-268

-15 000

5 002

0

Utfall Utgående sparande

15 000

25 000

-25 000

30 000

30 000

-30 000

-30 000

Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1, Försöks- och utvecklingsverksamhet De medel Jordbruksverket förfogar över på anslagsposten används främst till tillämpad försöksoch utvecklingsverksamhet genom utlysning av bidrag till sådana projekt inom områden för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Under varje miljökvalitetsmål ryms både konventionell och ekologisk produktion.

64


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Men anslaget ska också användas till finansiering av andra ändamål som anges i regleringsbrevet, främst projektet CAP:s miljöeffekter, olika upphandlade studier inom andra områden samt för bidrag till andra organisationer som namnges i regleringsbrevet. Sedan många år finansieras även provning av växtsorters lämplighet inom ekologisk odling på anslaget. Den tillämpade försöks- och utvecklingsverksamheten är ett värdefullt instrument för att stimulera uppfyllandet av miljömålen, bidra till ökad miljö- och resurseffektivitet inom de gröna näringarna och till en mer konkurrenskraftig produktion. Forskningsinformation från försöks- och utvecklingsverksamheten används för syntes och därefter spridning bl.a. inom landsbygdsprogrammets åtgärd för kompetensutveckling. Jordbruksverket hemställer därför om att anslagsmedel åtminstone återställs till den nivå som rådde 2010-2014, nämligen 22 830 tkr. Jordbruksverket äskar vidare en utökning på 3 000 tkr årligen från 2016 och framåt för att fortsätta arbetet med att gynna tillgången till växtskyddsmedel för ”minor uses”1, det vill säga för användning i små grödor (som t.ex. yrkesmässig odling av grönsaker) och/eller med mindre användningsområden är ett årligt behov för att säkra möjligheterna för odlingen i Sverige. Det behövs statliga medel eftersom växtskyddsmedelsföretagen väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i den svenska odlingen. Den svenska odlingen tappar i konkurrenskraft om preparat saknas och skadegörare inte kan bekämpas. Formas har i uppdrag att inom växtskyddsområdet identifiera forsknings- och utvecklingsbehov för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsproduktion. Jordbruksverket föreslog också i utredningen Vässa växtskyddet för framtidens klimat (Jordbruksverkets rapport 2012:10) en satsning på tillämpad forskning för att kunna hantera ökande växtskyddsproblem i framtiden. Försöks- och utvecklingsverksamhet är viktigt och grundläggande för verksamheten och är en förutsättning för att driva utvecklingen mot att uppfylla direktivets och miljömålens målsättningar samt en mer konkurrenskraftig produktion. Tidigare har försöks- och utvecklingsverksamheten delvis finansierats av återförda skatter på handelsgödselmedel (dnr 07-2447/10). Den tillämpade försöks- och utvecklingsverksamheten avser bland annat att stödja genomförande av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Integrerat växtskydd som är en del av direktivet ska ske genom att yrkesmässiga användare har tillgång till information, verktyg för övervakning av skadegörare och ogräs samt till rådgivningstjänster om integrerat växtskydd. Verket ansvarar för att nödvändiga förutsättningar finns på plats för att genomföra integrerat växtskydd och det kräver tillskott av kunskap som främst skapas genom FoU-verksamhet. Jordbruksverket har tidigare år2 äskat särskilda medel på anslagsposten för dessa ändamål och förslag i de rapporter som vi har lagt fram, de senaste åren i storleksordningen 50 000 tkr mer än det beviljade anslaget, men vi har inte fått genomslag för vårt äskande. Stiftelsen Lantbruksforskning har fram till 2012 gjort satsningar på integrerat växtskydd i storleksordningen 10 000-15 000 tkr årligen. Jordbruksverket anser att fortsatt en satsning i den storleksordningen är ett minimum och äskar därför 10 000 tkr årligen under perioden. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 35 830 tkr årligen för 20162018 samt om en årlig anslagskredit på 3 %. 1 Definieras i EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, artikel 3.26. 2 Från och med en särskild skrivelse i mars 2010 och därefter i samband med inlämnandet av budgetunderlagen från 2011 och framåt.

65


Anslagspost 2, Hållbar användning av bekämpningsmedel Medlen som hemställs om under anslagsposten ska användas till arbetet med direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Ytterligare 625 tkr krävs dels för införlivandet och sedan tillämpningen av direktivet för hållbar användning av bekämpningsmedel, dels för utbetalning av fler bidrag till utrustning för funktionstest av spridningssutrustning samt till internationellt standardiseringsarbete inom området. Kravet på att alla användare har godkänd spridningsutrustning gäller från och med november 2016. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 3 125 tkr årligen för åren 2016–2018 samt om en årlig anslagskredit om 3 %. Anslagspost 4, Stöd för metangasreducering Regeringen har avsatt 240 000 tkr för ett stöd för dubbel miljönytta i syfte att främja produktion av förnybar energi under perioden 2014-2023. Fördelningen av pengarna ska, enligt PM från landsbygdsdepartementet, fördelas med 25 000 tkr 2016, 30 000 tkr 2017 och med 30 000 tkr år 2018. Stödet kallas gödselgasstöd och innebär metangasreducering och produktion av biogas från gödsel. Av förenklingsskäl för företagen och för Jordbruksverket vore det bättre att få rätt att disponera utgående anslagssparande mellan åren. Detta eftersom det är ett produktionsstöd och verket inte kan betala ut stöd förrän gasen är producerad, och företagens övriga redovisning/uppföljning följer kalenderår. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om 25 000 tkr för år 2016, 30 000 tkr årligen för år 2017-2018 samt om en årlig anslagskredit om 10 %.

66


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost 1 (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Ingående sparande Anslag Utfall

0

0

4 116

4 116

4 116

4 116

4 116

-4 116

-4 116

-4 116

-4 116

-4 116

0

0

0

0

0

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Stödet används vid genomförandet av omarronderingar i områden med dålig fastighetsstruktur som bidrag till genomförandet av fastighetsbildningsförrättningar. I jordförvärvsförordningen (2005:522) finns de områden som utgör omarronderingsområden angivna. Omarronderingar genomförs främst i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarnas län fick år 2009 i uppdrag från regeringen att utarbeta en långsiktig strategisk plan för genomförande av omarronderingar i länet. Planen redovisar det mycket stora behovet av omfattande omarronderingar i länet, behovet av att påskynda genomförandet, kostnader och intäkter, inte minst för samhället, samt behovet av och lönsamheten i statligt stöd till att genomföra dessa åtgärder. Genomförandet utgör enligt planen en viktig grundval för landsbygdsutvecklingen i länet. I planen föreslås att åtgärderna ska genomföras under 20 år istället för 90 år som arbetet beräknas ta med nuvarande takt. För att klara detta beräknades behovet av statligt stöd till 45 000 tkr i genomsnitt per år. Därtill behöver jordfonden utökas till 269 000 tkr då prisutvecklingen på fastigheter kontinuerligt urholkar fondens köpkraft. Jordbruksverket konstaterar att ett utökat anslag behövs liksom en utökad jordfond. Utan detta så kan inte ens nuvarande nivå på omarronderingsverksamheten i Dalarnas län upprätthållas. Länsstyrelsen måste då besluta om omfattande förändringar i omarronderingsverksamheten. Planerad verksamhet får skjutas på framtiden eller kommer över huvud taget inte tillstånd. Ett bättre tillvaratagande av tillväxten i skogen erhålls därmed inte till men för både skogsindustrin och sysselsättningen i dessa bygder och samhället i övrigt. Den positiva utveckling som erhållits i bygder som omarronderats kommer då de bygder som, enligt den gjorda planen, behöver omarronderas inte att erhålla. Jordbruksverket bedömer sammanfattningsvis att om det arbete som hittills lagts ner i omarronderingsverksamheten och den markreserv som byggt upp i nya omarronderingsområden ska kunna utnyttjas på bästa sätt så måste anslaget utökas kommande år och bör långsiktigt uppgå till en nivå som inte understiger 5 000 tkr. Dessutom måste jordfondsramen utökas med cirka 26 000 tkr för att bästa resultat ska kunna erhållas i pågående omarronderingsverksamhet och att statens inlösenskyldighet enligt 12 § jordförvärvslagen (1979:230) ska kunna uppfyllas. Jordbruksverket bedömer sammanfattningsvis att anslagsnivån för åren 2016-2018 behöver höjas. Jordbruksverket hemställer för åren 2016 – 2018, med hänsyn till statsmakternas tidigare bedömningar av medelsbehoven om en tilldelning om 4 116 tkr årligen samt om en årlig anslagskredit om 3 %. Verket hemställer även om att ramen för jordfonden utökas med cirka 26 000 tkr till 220 000 tkr.

67


1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost 1 (tkr)

2014

2015

2016

2017

2018

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Ingående sparande Anslag Utfall

0

0

1 029

1 029

1 029

1 529

1 529

-1 029

-1 029

-1 029

- 1529

-1 529

0

0

Utgående sparande

Beräkningsförutsättningar Fjällägenheter är en upplåtelseform liknande jordbruksarrende och har av staten som fastighetsägare använts när mark upplåtits i fjällen för ursprungligen jordbruksändamål. För upplåtelserna gäller jordabalkens regler för jordbruksarrenden. Till skillnad mot vad som vanligen gäller för ett jordbruksarrende ingår i upplåtelsen rätt att ta virke och ved för husbehov samt rätt att jaga och fiska på vanligtvis stora områden. Jordbruksverket och Fastighetsverket har utrett förutsättningarna för att i en än snabbare takt kunna avveckla kvarvarande fjällägenheter och därvid kommit fram till att detta inte är möjligt med hänsyn till främst arrendelagstiftningen. Avvecklingen sker således i den takt som arrendelagstiftningen medger och med den hänsyn som, enligt regeringen, bör tas till innehavaren av lägenheten och dennes situation. Under år 2014 har beslut om nedläggning och försäljning av två fjällägenheter fattats av Jordbruksverket. Fastighetsverket har dock stora svårigheter med att kunna träffa avtal med de innehavare som av Jordbruksverket erhållit ett medgivande till friköp. Förutom det lagfästa besittningsskyddet som gäller för upplåtelserna så har staten historiskt dessutom påtagit sig en omfattande underhållsskyldighet på fjällägenheterna. Besittningsskyddet medför att en avveckling av upplåtelserna mot arrendatorns önskan därför är förenad med stora svårigheter. Anslagsmedel för att kunna uppfylla underhållsskyldigheten kommer således även framledes under lång tid att behövas. Nuvarande anslagsnivå är sådan att det saknas förutsättningar för att genomföra ett löpande och väl planerat underhåll av fjällägenheterna. Brister i det löpande underhållet leder i sin tur till att antalet akuta och mycket kostsamma åtgärder ökar. Underhållet är dessutom kostsamt på grund av att fjällägenheterna är ensligt belägna, vissa i väglöst land, och starkt påverkade av klimatet. För år 2015 behöver t.ex. enbart Jämtlands län flera gånger nuvarande anslagsnivå. Förhandlingar om avveckling av fjällägenheter försvåras dessutom av om det finns stora ej åtgärdade underhållsbehov på aktuella fjällägenheter. Jordbruksverket bedömer sammanfattningsvis att anslagsnivån för åren 2016-2018 behöver höjas för att verket ska kunna genomföra statens lagbundna underhållningsskyldighet m.m. på fjällägenheterna. Även anslagskrediten behöver utökas för att kunna möta akuta åtgärder. Jordbruksverket hemställer för åren 2016-2018, med hänsyn till statsmakternas tidigare bedömningar av medelsbehoven, om en tilldelning med 1 029 tkr för år 2016 och 1 529 tkr för åren 2017-2018 samt en årlig anslagskredit om 10 %.

68


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

1:1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost 2 Ap 2 Sockeravgifter

(tkr)

2014

2015

Utfall

Prognos

Ingående sparande

6 588

-374

0

-374

52 442

23 464

Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall

52 442

23 090

-52 816

-25 744*

-374

-2 654

Utgående sparande

2016

2017

Beräknat

Beräknat

25 275

-25 275

-26 035

Beräknat

26 035

2018

* Verket har lämnat in en hemställan 2015-01-22.

Beräkningsförutsättningar Sockerregleringen inom EU skiljer sig ifrån många andra regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom att avgifter tas ut av producenter i förhållande till deras produktionskvot som fastställts av EU. Inkomna avgifter tillförs EU-budgetens inkomstsida och används för finansiering av olika åtgärder inom den totala jordbruksregleringen. Medlemstaterna har rätt till avdrag för egen administration motsvarande 20 % av produktionsavgiften. Från och med regleringsåret 2008/09 uppgår Sveriges produktionskvot för socker till 293 186 ton. I den nya grundförordningen 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning fastställs kvoten till 293 186 ton till dess att kvotsystemet för socker upphör den 30 september 2017. Produktionsavgiften för socker är fortsatt fastställd till 12 euro/ton årligen (betalning ifrån sockerföretaget sker i februari). Avdrag för medlemsstaternas egen administration motsvarande 20 % av produktionsavgiften har dragits ifrån i prognoserna. Under 2013 var det vid fyra tillfällen möjligt för berört sockerbolag att ansöka om tilldelning av kvot för att omklassificera utomkvotsocker till kvotsocker till reducerad straffavgift. Sockerbolaget använde sig av denna möjlighet vid de tre första tillfällena. Verket har inte vetskap om detta kommer bli aktuellt under perioden 2016-2017 varför hänsyn till detta inte är taget i budgetunderlaget. I nedanstående tabell redovisas budgetbelastningen för beloppen som ingår i anslagsposten. Eurokursen 9,25 kr har använts i beräkningarna för år 2016 samt 8,98 kr/euro för år 2017. För anslagsbelastning 2015 ska EU:s officiella kurs från 30 september 2014 användas (9,1465 kr). År Produktionsavgift 2016

26 035 tkr

2017

25 275 tkr

Jordbruksverket hemställer för år 2016 26 035 tkr och för år 2017 om 25 275 tkr en årlig anslagskredit om 10 %.

69


Övriga ekonomiska villkor, investeringar 2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

Kvarstående lån från 2014-12-31

177 559

Beräknad nyinvestering

129 730

49 300

27 300

27 300

108 730

31 000

9 000

9 000

0

0

0

0

58 954

73 558

72 341

71 038

260

180

150

150

Beräknade kvarstående lån 30/06

240 199

257 392

198 979

154 821

Beräknade kvarstående lån 31/12

248 335

224 077

179 036

135 298

Låneram

250 000

260 000

210 000

160 000

0

1 260

1 070

840

0%

0,5%

0,5%

0,5%

Resultatområde Distriktsveterinärerna

23 700

25 000

24 000

22 500

Anslag 1:8, 1:18/1:19 och övriga resultatområden2

34 994

49 638

49 261

49 228

260

180

150

150

(tkr)

- varav imm.AT som finansieras av Jordbruksverket - varav imm.AT som finansieras av externa medel

1

Beräknad avskrivning - varav avskrivning mot externa medel

Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för lån Finansiering av räntor och avskrivning

Externa medel

Nyinvestering Tjänstebilar (RO DV) - 6 resp. 8 år

8 000

8 000

8 000

8 000

Veterinärutr., möbler, lokaler m.m. (RO DV) - 5 resp. 7 år

5 000

5 000

5 000

5 000

IT-mjukvara (RO DV) - 5 år

5 000

1 000

1 000

1 000

3 440

3 000

3 000

3 000

103 730

30 000

8 000

8 000

4 560

2 300

2 300

2 300

129 730

49 300

27 300

27 300

IT-hårdvara (1:8 m.fl.) - 3 år IT-mjukvara (1:8 m.fl.) - 4 resp. 5 år

3,4

Inventarier, lokaler m.m.(1:8 m.fl.) - 5 resp. 7 år

5)

Summa nyinvestering:

1. Om Jordbruksverket erhåller bidrag från myndigheter för investeringar redovisas dessa som oförbrukade bidrag hos Jordbruksverket. Dessa investeringar tas upp som anläggningstillgångar, men däremot tas inte lån upp hos Riksgälden för dessa investeringar. 2. Ränta belastar 1:8 och resultatområden direkt. Anslag 1:18/1:19 belastas direkt för de delar som rör gjorda investeringar/utvecklingsprojekt inom landsbygdsprogrammet upp till de nivåer som villkorats under de s.k. TA-medel. 3. De egenbyggda IT-applikationerna som vi planerar att lånefinansiera är kvarstående utveckling inom UPA (förbättringar av verksamhetssystem för hantering av RO Utsädes verksamhet) om ca 6,7 mnkr 2015 (varav 3 mnkr lånefinansierades 2014) samt införande av förändringar av jordbruks- och fiskeripolitiken inom program ProCAP om totalt ca 140 mnkr fördelat på åren 2013 till och med 2015 (ca 30,1 mnkr, 44,2 mnkr resp. 65,7 mnkr). Av detta har 60 mnkr lånefinansierats 2013/2014. Utöver detta har 20 mnkr resp. 30 mnkr uppskattats för kvarstående arbete som inte sker inom projekt ProCAP för åren 2015 och 2016. För åren 2017 och 2018 har vi uppskattat IT-utveckling till 8 mnkr för respektive år. 4. Jordbruksverket aktiverar egenutvecklade IT-stöd där en bedömd nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst 5 mnkr. Avskrivningstiden kan variera mellan 3 - 5 år. Aktivering sker även av inköp av programvaror samt licenser när en garanterad nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till 100 tkr eller mer. 5. Framöver kommer ombyggnation av lokaler att öka för att får mer aktivitetsbaserade arbetsplatser.

70


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Jordbruksverket har för år 2015 en låneram i Riksgäldskontoret om totalt 220 000 tkr. Eftersom införandet av de nya reformerna för direktstöd, landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram har blivit fördröjt har inte avskrivning av IT-systemen påbörjats i någon större omfattning. De stora driftsättningarna kommer att ske under maj och oktober 2015. Låneramen för 2015 behöver därför höjas och uppgå till ca 250 000 tkr. Jordbruksverket kommer under hösten 2015 att hemställa om en ökning. För 2016 behöver låneramen höjas till 260 000 tkr. Åren därefter kan låneramen succesivt sänkas. Mellan räkenskapsåren kan t.ex. nyupplåningen av tjänstebilar inom RO Distriktsveterinärerna bli mer eller mindre jämfört med upptagna värden i tabellen ovan och detsamma gäller utveckling av IT-system som redovisas som pågående arbete. Det behövs därför en marginal mellan beräknat kvarstående lån och låneramsbeloppet. Jordbruksverket hemställer om en låneram om 260 000 tkr för år 2016.

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Jordbruksverket har i dagsläget en räntekontokredit om 110 000 tkr vilket i dagsläget bedöms som tillräckligt även för år 2016. För åren därefter beräknas krediten kunna sänkas till 90 000 tkr. Jordbruksverket hemställer om en räntekontokredit om 110 000 tkr för år 2016.

Behov av lokaler Enligt förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheter redovisa större förändringar i sitt behov av lokaler. Uppgifterna ska omfatta de tre närmaste räkenskapsåren. Under 2016-2017 räknar verket med att lämna tillfälliga lokaler successivt som sedan 2013 har använts för ett större projekt, ProCAP-programmet.

71


Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Ack res

Resultat

Intäkter

Kostnader

Beräknat 2018

Resultat

Intäkter

Resultat

Kostnader

Intäkter

Beräknat 2017 Kostnader

2014

OFFENTLIGRÄTTSLIG VERKSAMHET

Beräknat 2016

Intäkter

Resultatområde

Prognos 2015

Resultat

Ack. Res

Kostnader

2018

Djur

3 848

34 200

-37 200

-3 000

34 700

-33 600

1 100

34 700

-34 000

700

34 700

-33 700

1 000

3 648

Växt

1 931

14 600

-14 700

-100

14 100

-14 200

-100

14 100

-14 200

-100

14 100

-14 200

-100

1 531

Tillsyn Utsäde Distriktsveterinärerna UPPDRAGSVERKSAMHET

988

32 500

-33 500

-1 000

32 400

-32 500

-100

32 400

-31 900

500

32 800

-31 900

900

1 288

-2 076

9 100

-9 100

0

9 100

-8 900

200

9 100

-8 900

200

9 100

-8 900

200

-1 476

0

3 000

-3 000

0

3 000

-3 000

0

3 000

-3 000

0

3 000

-3 000

0

0

0

 

Vatten

0

1 000

-1 000

0

Tillsyn

-7

3 826

-3 819

7

Utsäde Tjänsteexport Distriktsveterinärerna Summa

 

3 800

  -3 800

0

 

3 800

  -3 800

0

3 800

-3 800

0

0

-898

22 900

-22 700

200

22 900

-22 900

0

22 900

-22 700

200

22 900

-22 300

600

102

2 899

17 200

-16 600

600

14 700

-15 300

-600

13 500

-14 500

-1 000

13 000

-13 000

0

1 899

548 900 -553 700

-4 800

553 800 -553 700

100

-4 266

600 687 200 -684 500

2 700

2 726

234

553 800 -553 700

6 919 687 226 -695 319 -8 093 688 500 -687 900

100

553 800 -553 700

600 687 300 -686 700

100

Jordbruksverket hemställer om att få disponera inkomsterna från ovanstående verksamheter. OFFENTLIGRÄTTSLIG VERKSAMHET Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, prövning av ansökan om legitimation eller annan verkasamhet enligt 4 kap. lagen (2009:302) verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, prövning i djurförsöksetisk nämnd, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539) samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna. Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Myndighetsuppdrag är inräknat. Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Myndighetsuppdrag är inräknat. Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plastflaskor och metallburkar, äggmärkning, anläggningar för animaliska biprodukter, träemballagekontroll av stensändningar från Kina, vattenbruksregister, fodertillverkning och verksamhet inom utsädesområdet. Myndighetsuppdrag är inräknat. Resultatområdet Distriktsveterinärerna innefattar officiella uppdrag som utförs av distriktsveterinärer. Myndighetsuppdrag är inräknat. UPPDRAGSVERKSAMHET Uppdragsverksamheten utgörs av vattenhushållning, köttklassificering, tjänsteexport och distriktsveterinärverksamhet. Myndighetsuppdrag från anslaget 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet är medräknat. Uppdragsverksamhet finns vidare inom resultatområde utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdrag är inräknat. Resultatområdet Tjänsteexport omfattar myndighetens prestationer som inom och utom landet utförs åt utländsk avnämare.

Förslag om hur överskott ska disponeras och hur underskott ska täckas Enligt avgiftsförordningen (1992:191) 25 § ska en myndighet lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 % av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ackumulerat överskott ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

72


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

Offentligrättslig verksamhet – resultatområde Djur: Jordbruksverkets förslag är att det ackumulerade överskottet balanseras i ny räkning. Resultatområdet består av 16 olika avgiftsområden och vårt mål är att det ackumulerade överskottet ska minska åren framöver. Offentligrättslig verksamhet – resultatområde Växt: Efter några år av underskott visade år 2014 på ett överskott. Kostnader för bland annat personal blev lägre än beräknat på grund av vakanser och att kostnader för internt köpta tjänster blev lägre än förväntat. Under 2015 kommer en plan att tas fram för hantering av ingående överskott. Vi föreslår att hela det ackumulerade överskottet år 2014 balanseras i ny räkning. Offentligrättslig verksamhet – resultatområde Utsäde: Jordbruksverket föreslår att det ackumulerade underskottet balanseras i ny räkning. Under 2015 beräknas ett nytt IT-stöd att driftsättas under första halvåret. Det nya IT-systemet ersätter ett 15 år gammalt system som är resurskrävande men också tekniskt omodernt. Det nya systemet beräknas att medföra en effektivisering av utsädesenhetens resurser och kommer möjliggöra rationaliseringar av arbetsuppgifter (kostnadsbesparingar). Det nya systemet kommer också innebära lägre kostnader för underhåll av IT-stöd. Detta sammantaget med en höjning av avgifterna beräknas att leda till att underskottet kommer att minska åren framöver. Uppdragsverksamhet – resultatområde Tjänsteexport: Jordbruksverkets förslag är att det ackumulerade överskottet balanseras i ny räkning. Det ackumulerade överskottet kommer minska framöver på grund av ökade personalkostnader.

73


Uppbörd inklusive återflöden från EU (Tkr) Inkomsttitel

 

Not

Utfall 2014

Prognos 2015

Beräknat 2016

Beräknat 2017

Beräknat 2018

2 552 505

Övriga offentligrättsliga avgifter, växtsortavgifter

1

1 397

2 627 001

Offentlig lagring, försäljningsintäkter

240

0

0

0

0

2 714 411

Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m.

2

8 878

6 000

5 000

5 000

5 000

2 811 277

Övriga inkomster

8 800

1 000

1 000

1 000

1 000

6 111 001

Gårdsstöd

5 859 430

6 275 000

6 923 000

6 068 000

6 023 000

6 113 001

Övriga interventioner

124 138

141 300

128 000

127 000

126 000

6 115 001

Djurbidrag

-7

0

0

0

0

6 116 001

Offentlig lagring

0

0

0

0

0

6 119 001

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

4 385

4 000

4 000

4 700

4 700

6 119 002

Kursdifferenser från Europeiska garantifonden för jordbruket

5

176 934

142 156

0

0

0

6 123 001

Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen 2000-2006

3

-480

-500

-100

0

0

6 124 001

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013

4

1 945 809

0

439 400

-1 000

-1 000

6 125 001

Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020

9

0

161 400

2 248 000

2 257 200

2 036 300

6 212 002

Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000-2006

-12 331

0

0

0

0

6 213 001

Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2007-2013

7

49 547

52 870

76 000

0

-34 400

6 213 002

Kursdifferenser från EU:s fiskerifond

942

0

0

0

0

6 214 001

Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020

8

-

20 000

10 000

6 911 003

Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmedelsstatistik

1 500

2 400

1 400

2 400

2 500

6 912 002

Kursdifferenser från EU: s jordbruksfonder

0

0

0

0

0

9 473 011

Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

6

69 778

32 180

32 500

31 600

Totalt

8 238 960

6 837 806

9 868 200

8 495 900

8 163 100

1) Från och med 2015 disponeras avgifterna för växtsorter under resultatområde växt. 2) Posten innehåller följande delar, dels 20 % av återbetalda belopp avseende oegentligheter och bedrägerier enligt Rådets förordning (EG) nr 1290/05 och enligt (EU) nr 1306/2013. 25 % av avdrag för tvärvillkoren i enlighet med Rådets förordning (EG) 73/2009 och (EU) 1306/2013 samt säkerheter som förverkats. Från och med 2011 tillförs titeln återbetalda felkatigt utbetalda gårdsstöd för stödåren 2005-2008 som är kopplade till den finansiella korrigeringen Kommissionen har beslutat på Sverige. 3) Från och med 2007 redovisas endast återkrav avseende Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 på inkomsttiteln. 4) Medlemsstaterna rekvirerar medel fyra gånger per år. Jordbruksverket har totalt erhållit 127 795 tusen euro i förskott vid programmets början. När 95 % av programmets budget har uppnåtts så stoppas utbetalningarna. Detta har skett under våren 2014. Vid avslut av programperioden så regleras det som återstår av förskott och resterande utbetalningar, detta beräknas att ske under 2016. I ovanstående siffror har förskottet räknas av med 1 147 600 tkr (med en beräknad kurs om 8,98 kr/euro). 5) För rekvirerade belopp som av Sverige utbetalas i svenska kronor inom EU:s jordbruksfonder bär Sverige kursrisken. Från och med 2007 redovisas kursdifferenser för EU:s jordbruksfonder på undertitel 6119 02 ”Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder”. När ca 93 % av beräknat årsåterflöde för räkenskapsåret 2015 har influtit avseende titlar inom intervallet 6111-6119, 6123-6125 uppgår kursvinsten till ca 142 156 tkr (per 2015-02-23). Återflödet från EU som har föranlett

74


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

kursvinsten avser utbetalningar gjorda under perioden 16/10 -31/12 2014 inom EU:s garantifond för jordbruket. För resterande del av året antas att nettodifferensen blir noll. 6) Jordbruksavgifter uppbärs och redovisas av Tullverket medan Jordbruksverket handhar uppbörden av produktionsavgifter på socker. För produktionsavgiften görs 20 % avdrag för medlemsstatens administration innan uppburna medel regleras mot EU via belastning på anslagsposten 1:1.2. Från och med 2017 upphör produktionsavgiften. 7) Förskott om 3 827 tusen euro har betalats ut till Fiskeriverket avseende fiskeriprogrammet 2007-2013. Förskottet kommer att regleras i samband med avslut av programperioden och beräknas att återbetalas under år 2018 med 34 443 tkr (kurs 9 kr/ euro). 8) Under 2015 beräknas det att 20 000 tkr betalas ut i förskott från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020. Under 2016 beräknas att ytterligare 10 000 tkr betalas ut i förskott. Inga andra belopp är upptagna avseende återföring från EU (programmet är inte beslutat av regeringen ännu.) 9) Enligt Landsbygdsförordning (EU) nr 1305/2013, är beloppet för Sverige för hela programperioden 1 745 315 250 euro. Enligt artikel 35 i den finansiella förordningen för CAP (EU) nr 1306/2013 ska förskottet för programperioden 2014-2020 betalas ut i delbetalningar med 1 % av det totala EU-beloppet för programperioden per år under 2014, 2015 och 2016. Första utbetalning kan dock inte göras förrän programmet är godkänt. Räknar med att det första förskottet betalas ut under 2015, andra och tredje förskottet under 2016. Förskottet vid varje utbetalningstillfälle uppgår till 17 453,15 tusen euro, motsvarande 161 442 tkr (kurs 9,25 kr/euro). Resterande belopp under 2016 avser återflöde på utbetalningar gjorda under 2014 och 2015.

75


Bemyndiganden Uppställningen av bemyndiganden följer ESV: s föreskrifter till 9 kap. 3 § Förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Anslaget 1:11, Intervention för jordbruksprodukter m.m., anslagspost 1 2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

Ingående åtaganden

85 200

66 777

100 426

Nya åtaganden

26 564

89 862

58 224

Infriade åtaganden

44 987

56 213

58 202

58 224

42 224

Utestående åtaganden vid årets slut

66 777

100 426

100 448

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

92 000

94 000*

101 000

Räkenskapsår

(tkr)

*) Jordbruksverket återkommer senare under 2015 med en eventuell hemställan om höjning av bemyndiganderamen.

Anslagen 1:13/1:14 Strukturstöd till fisket m.m. Fiskeriprogrammet (EHFF) 2014-2020 är inte beslutad av regeringen ännu. Verket återkommer med föreslagna bemyndiganderamar när det nya Havs- och fiskeri-programmet 2014-2020 är beslutat. Anslaget 1:18, Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räkenskapsår

(tkr)

Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

1 491 659

516 643

2 652 245

42 654

2 409 095

1 787 690

2014 Utfall

1 017 670

273 493

910 081

1 243 587

930 534

1 355 733

516 643

2 652 245

3 529 854

10 407 162

13 306 115

3 703 500

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

1 488 953

513 890

2 649 465

Anslagspost 1, Landsbygdsstöd 2014-2020 Räkenskapsår

(tkr)

Ingående åtaganden Nya åtaganden

39 901

2 406 315

1 784 190

1 014 964

270 740

907 301

1 240 087

930 534

1 355 733

513 890

2 649 465

3 526 354

10 401 742

13 303 335

3 700 000

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

Ingående åtaganden

2 706

2 753

2 780

Nya åtaganden

2 753

2 780

3 500

Infriade åtaganden

2 706

2 753

2 780

3 500

Utestående åtaganden vid årets slut

2 753

2 780

3 500

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

5 420

2 780

3 500

Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

Anslagspost 2, Honungsprogrammet Räkenskapsår

(tkr)

76


Anslaget 1:19, Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räkenskapsår

(tkr)

Ingående åtaganden Nya åtaganden

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

1 026 754

740 895

3 096 091

30 025

2 740 349

1 825 476

Infriade åtaganden

315 837

385 153

969 851

1 306 768

1 065 047

1 579 901

Utestående åtaganden vid årets slut

740 895

3 096 091

3 951 716

8 831 141

9 681 705

4 103 500

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

Anslagspost 1, Landsbygdsprogram 2014-2020, EU-finansiering Räkenskapsår

(tkr)

Ingående åtaganden Nya åtaganden

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

1 024 048

738 189

3 093 311

27 272

2 737 569

1 821 976

Infriade åtaganden

313 131

382 447

967 071

1 303 268

1 065 047

1 579 901

Utestående åtaganden vid årets slut

738 189

3 093 311

3 948 216

8 825 721

9 678 925

4 100 000

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

Ingående åtaganden

2 706

2 706

2 780

Nya åtaganden

2 753

2 780

3 500

Infriade åtaganden

2 706

2 706

2 780

3 500

Utestående åtaganden vid årets slut

2 706

2 780

3 500

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

5 420

2 780

3 500

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

Anslagspost 4, Honungsprogrammet Räkenskapsår

(tkr)

Anslag 1:20, Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagspost 4 Stöd för metangasreducering Räkenskapsår

(tkr)

2014 Utfall

2015 Prognos

2016 Beräknat

2017 Beräknat

2018 Beräknat

2019Beräknat

Ingående åtaganden

85 000

Nya åtaganden

85 000

0

Infriade åtaganden

0

25 000

30 000

30 000

Utestående åtaganden vid årets slut

85 000

60 000

Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam

85 000*

60 000

*För räkenskapsåret 2015 har verket hemställt om en bemyndiganderam på 85 000 tkr.


Bilaga 1, Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogram 2007-2013 (anslagen 1:18.9, 1:19.7 och beslut till och med 2006 finansierade av 1:23.1 + 44.1.1) Utfall (mnkr)

Prognos

16 okt 2006-31 dec 2014 svensk finansiering

2015

EU-finansiering

Beräknat

svensk finansiering

Totalsumma

EU-finansiering svensk finansiering

EU-finansiering

via SJV

via annan off finansiär

via SJV

via SJV (1:18.9)

via annan off finansiär

via SJV (1:19.7)

via SJV

via annan off finansiär

via SJV

Axel 1

2 460,2

114,8

2 765,5

181,4

19,6

202,9

2 641,6

134,4

2 968,4

Axel 2

12 990,0

0,0

11 164,7

141,9

0,0

143,6

13 131,9

0,0

11 308,3

Axel 3

1 120,6

642,2

1 393,6

325,1

122,7

347,4

1 445,7

764,9

1 741,0

Axel 4

528,7

557,4

723,5

38,9

139,5

192,5

567,6

696,9

916,0

TA

576,0

0,0

573,8

4,4

0,0

3,9

580,4

0,0

577,7

17 675,5

1 314,4

16 621,1

691,7

281,8

890,3

18 367,2

Summa

1 596,2

1

17 511,4

1) I beloppet ingår 10,8 mnkr som finansierats av Jordbruksverkets förvaltningsanslag och av anslagsposten återförda avgifter för handelsgödselmedel.

Programmet (version 12) uppgår för EU-delen till totalt 1953 mneuro. Till och med 2014-12-31 har 1 806,4 mneuro utnyttjats. Prognos för perioden 2015 på anslag 1:19.7 EU-finansierad del av programmet uppgår till 890,3 mnkr, omräknat till euro med kurs 9,25 ger det ytterligare ett utnyttjande på 96,2 mneuro. Beräknat totalt utnyttjande av programmet blir då 1 902,6 mneuro motsvarande 97,4 %. För den svenska delen uppgår programmet till 20 340 mnkr exklusive överskjutande nationell finansiering (s.k. Top up). 20 543 mnkr inklusive överskjutande nationell finansiering. Av de 20 543 mnkr i programbudgeten uppgår den del som ska finansieras av Jordbruksverkets anslag till 18 892 mnkr och det som ska finansieras via annan offentlig finansiär uppgår till 1 651 mnkr.

78


BU D GE TU N D E RL AG 2 0 1 6 – 2 018

79


ovr342  

This is the description

ovr342  

This is the description