Page 30

I de fall där olika typer av energiskog jämförts, dvs. poppel, hybridasp och salix, har man inte sett några skillnader mellan de olika trädslagen. För svenska förhållanden har en studie av kolinlagringen i energiskogsodling gjorts. Utifrån antaganden om hur mycket organiskt material som tillförs marken samt antaganden om nedbrytning beräknades kolinlagringen i mark vid odling av poppel och salix uppgå till 0,4–0,5 ton per hektar och år under en period på 20–22 år efter plantering. När energiskog odlas på mark som tidigare använts för vall ökar dock sannolikt inte kollagret. I en annan svensk studie har marken i 10–20 år gamla salixodlingar jämförts med intilliggande fält där spannmål eller vall odlats. Mullhalten i salixodlingarna var i medeltal 9 % högre i matjorden och 27 % högre i alven jämfört med omkringliggande fält.

Rörflen

info

det finns en stor potential i att minska koncentrationerna av koldioxid i atmosfären genom att öka kollagren i mark är det inte säkert att en enskild åtgärd ger en stor och långvarig positiv effekt.

VILL DU ÖKA KOLLAGRET I MARKEN? • Odla energigrödor på mark som använts för odling av spannmål. Då kan markens mullhalt öka. • Vid odling av rörflen på torvmark är det bra om marken hålls blöt, eftersom nedbrytningen av torven då minskar.

Rörflen är ett vallgräs. Vallar som ligger länge innan de bryts bidrar till att mullhalten i marken ökar. Därför skulle markens mullhalt kunna öka vid odling av rörflen. I en studie hade kollagret i de översta 20 cm av marken ökat med i genomsnitt 3 ton kol per hektar efter tre års odling av rörflen. Större delen av kolet, 80 %, fanns i rötter och det är svårt att säga hur mycket av biomassan som kommer att brytas ned snabbt och hur mycket som bidrar till en långsiktig ökning av markens kollager. Torvmark som dikats är stora källor till utsläpp av koldioxid och lustgas. Särskilt i de norra delarna av Sverige finns gott om gammal, och ofta nedlagd, odlingsmark som består av dikad torvmark. Om vattennivån skulle höjas så att markerna återförs till våtmark minskar växthusgasutsläppen. Rörflen är ett gräs som växer bra på torvmark och odlingar på torvmark kan dessutom ge en hög avkastning även om marken är vattentäckt. Att odla rörflen på sådan mark har därför lyfts som ytterligare en möjlig åtgärd för att minska växthusgasutsläppen.

Foto: Bioenergiportalen.

30

ovr303  

This is the description

ovr303  

This is the description