Page 29

info

VILL DU ANVÄNDA ENERGI­ GRÖDOR FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN KADMIUM I MARK? • Välj sorter som är bra på att ta upp kadmium. • Förbränn skördad energigröda i värmeverk som har bra reningsfilter.

När salix förbränns hamnar kadmiumet i askan. Den största andelen av kadmiumet hamnar i flygaskan. Om halterna i flygaskan blir höga är det viktigt att värmeverken som bränner salix som använts för att rena mark har bra reningsfilter. Vanligtvis blandas dock salixen med annan biomassa (salix utgör då under 20 % av den totala mängden) vilket innebär att kadmium­halterna i askan blir lägre än om enbart salix hade använts. Botten­ askan kan antingen deponeras eller återföras till salixodlingen, under förutsättning att kadmiumhalterna inte är för höga. Ett långliggande försök visar att kadmiumkoncentrationen i salix är högst i rötterna. Ju större del av plantorna som förs bort vid skörd, desto mer kadmium förs alltså bort från ytan. Kadmiumet är dock hårt bundet i växten och därför går det sannolikt också att fräsa ner rötterna utan att kadmiumet blir tillgängligt för växterna i den efterföljande odlingen.

Energigrödor ger kol i mark Energiskog När man odlar energiskog bearbetas marken i samband med planteringen. Sedan lämnas den mer eller mindre orörd tills beståndet bryts upp efter 20 till 25 år. Energiskog har också en förhållandevis stor rotbiomassa jämfört med exempelvis spannmål. Därför kan mängden växtrester i marken öka när man odlar energiskog. Växtresterna bidrar till att öka markens mullhalt och med en ökad mullhalt blir marken bördigare. Växtresterna innehåller också mycket kol. En ökad mängd växtrester i marken gör därför också att markens kollager ökar. Det är positivt eftersom en ökad inlagring av kol i mark kan bidra till att mängden koldioxid i atmosfären minskar, något som i sin tur motverkar klimatförändringar.

Karta: Jan Eriksson och Mats Söderström, SLU, 2009.

Hur mycket mullhalten kan öka när marken används för odling av energi­ skog varierar. Vad marken användes till innan man planterade energiskog har stor betydelse eftersom det påverkar mullhalten i marken från början. Det spelar också roll hur lång tid som har gått efter planteringen. Studier om hur mullhalten i marken påverkas av energiskogen visar olika resultat. I vissa fall har man uppmätt minskningar i mullhalten några år efter planteringen och i andra fall ingen förändring och i vissa fall ökningar. En ökning av mullhalten i marken kan inte fortsätta för evigt. Förr eller senare uppstår en ny balans när nedbrytningen av mullen balanserar tillförseln av nya växtrester. En viktig fråga är också hur varaktigt det nya kollagret blir, alltså hur det påverkas när salixodlingen ersätts av en ny gröda. Även om

29

ovr303  

This is the description