Page 15

Fåglar Förekomsten av fåglar i jordbrukslandskapet har påverkats av de förändringar jordbruket genomgått och framför allt de utpräglade jordbruks­ arterna har minskat de senaste 30–40 åren. Anledningen har föreslagits vara att moderna brukningsmetoder har lett till att miljöer som till exempel buskrader, odlingsrösen och dikesrenar där fåglarna bygger bo och söker skydd har tagits bort. Dessutom slås vallodlingarna tidigare på säsongen då många fågelungar fortfarande är kvar i boet. Dagens effektiva ogräs­ bekämpning leder också till brist på de frörika växter och insekter som är fåglarnas födokällor. Framför allt övervintrande fåglar som äter frön, t.ex. kornsparv, hämpling, gulsparv, steglits, grönfink, bofink, pilfink, gråsparv, fasan och rapphöna drabbas då de får svårare att hitta mat på vintern.

FÅGLAR I ENERGISKOGEN Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Kornsparv Emberiza calandra Steglits Carduelis carduelis Grönfink Chloris chloris Pilfink Passer montanus Fasan Phasianus colchicus Rapphöna Perdix perdix Lövsångare Phylloscopus trochilus Gulsparv Emberiza citrinella Törnsångare Sylvia communis Bofink Fringilla coelebs Ortolansparv Emberiza hortulana Busksångare Acrocephalus dumetorum Kärrsångare Acrocephalus palustris Trädlärka Lullula arborea Sånglärka Alauda arvensis Sädesärla Motacilla alba Gråsparv Passer domesticus Hämpling Carduelis cannabina Tofsvipa Vanellus vanellus Spovar Limosa, Numenius Enkelbeckasin Gallinago gallinago

Flera studier av fåglar i jordbrukslandskapet har visat att energiskog kan ha en positiv påverkan på fåglarna och de förekommer både i större antal och med fler arter i energiskog jämfört med annan gröda på åker, inklusive gräsmark och träda. Både utpräglade jordbruksfåglar och flertalet av de arter som är knutna till busk- och skogsmarker lockas av salixodlingar. Art­ rikedom och artsammansättning av fåglar i energiskogen förändras med tiden från skörd och även med energiskogens täthet och marktäcke. Därför kan skötselmetoderna och skördeintervallen påverka förekomsten av fåglar i energiskogen. Även omgivande naturmiljö, plantornas höjd och mark­ fuktighet påverkar vilka fågelarter man kan hitta i energiskogen. Flest fåglar hittar man i odlingens kantområden. Både salixarter och andra arter inom växtfamiljen Salicaceae fungerar som värdar för ett mycket stort antal insektsarter. Tillsammans med de insekter som andra växter i energiskogen lockar till sig erbjuder därmed energi­ skogen goda möjligheter för insektsätande fåglar att hitta föda. Viktiga frökällor för fåglar som äter frön är, förutom angränsande åkergrödor, de gräs och örter som ofta finns i energiskogens fältskikt och på vändtegarna. De flesta fåglar som hittas i en salixodling är vanliga fågelarter som lövsångare, gulsparv, törnsångare och bofink men några av de arter som finns i salixodlingarna är mer sällsynta arter som ortolansparv, busksångare, kärrsångare och trädlärka. Arter som normalt hittas i det öppna odlingslandskapet som t.ex. sånglärka, sädesärla, gråsparv och hämpling verkar inte missgynnas av energiskogen utan ses ofta i nyplanterad eller nyskördad salix. Detsamma gäller för vadare som tofsvipa och spovar. Lövsångare. Foto: Johan Wallander. Törnsångare. Foto: Johan Wallander.

15

ovr303  

This is the description