Page 1

Så odlar du ekologisk spannmål i norra Sverige

Norrbotten

Västerbotten Jämtland

Text och foto: Lars Ericson

När vi flyttar oss norrut i landet blir vegetationsperioden kortare och dygnsmedeltemperaturerna lägre. Samtidigt är dagarna under växtsäsongen längre, vilket ger tillväxt under en större del av dygnet. Trots det sistnämnda innebär det här att tidighet hos de sorter som ska odlas till mogen skörd blir en mycket viktig egenskap. Det innebär också att man kan behöva överväga andra skörde- och lagringsmetoder än de traditionella. Kom dock ihåg att Norrland omfattar mer än två tredjedelar av Sveriges yta och att förhållandena skiljer sig mycket både från norr till söder och från lägre liggande delar till högre liggande områden närmare fjällen. Detta påverkar främst valet av arter och sorter utifrån deras möjligheter att nå mogen skörd.

Lätta jordar i norr I norra Sverige dominerar de lite lättare jordarterna och det är ovanligt att hitta styvare jordar än lättlera, åtminstone i matjorden. Mo- och mjälajordar har oftast stor kapacitet att lagra växttillgängligt vatten. Nackdelen med dessa jordar är att de kan ha en liten luftfylld porvolym på våren och att de genom detta, och genom sin förmåga att kapillärt transportera vatten uppåt i markprofilen, kommer att värmas upp långsamt på våren. Vid hög vattenhalt i jorden kan den låga andelen luftfyllda porer också ge syrebrist för växternas rötter.

Harva för att bryta kapillär vattentransport På de kapillära jordarna är en första harvning på våren viktig för att bryta kapillariteten, så att ytlagret kan torka ut och såbäddsberedning blir möjlig. Vårplöjning är också ett bra alternativ på många av dessa jordar. Om du väntar för länge med att så efter plöjningen finns det dock risken att matjorden torkar ut.

www.jordbruksverket.se

Ångermanland

Gävleborg

Bryt skorpa Leriga mjälor, lättleror och ibland mellanleror med inslag av mjäla, kan drabbas av skorpbildning efter sådden, då deras strukturstabilitet är dålig. För att minska riskerna med detta bör du inte ha för fint bruk i såbädden. Om det bildas skorpa kan du i vissa fall bryta den med en lättare harvning. Ta hänsyn till hur långt grödan kommit, för att undvika att den skadas. Det är en avvägning som kan vara svår. Organiskt material i matjorden minskar risken för skorp­bildning. Mängden organiskt material är mycket beroende av vilken växtföljd som du tillämpat på det aktuella fältet. Fleråriga vallar har en positiv inverkan, medan ett stort inslag av intensivt brukade ettåriga grödor ger lägre halter av organiskt material och strukturstabilitet.

Valldominerade växtföljder vanliga I norr dominerar växföljder med mycket vall. Genom att bryta vallen för vårstråsäd eller grönfoder minskar problemen med olika fleråriga rotogräs som skräppa, kvickrot, åkermolke och åkertistel. För att avbrotten med ettåriga grödor ska kunna ge effekt mot dessa ogräs är det nödvändigt att de varar mer än ett år i följd. Den fleråriga vallen minskar problemen med ettåriga ogräs. Ettåriga grödor, som spannmål, ger möjlighet att sprida stallgödsel på våren, då det ofta är mindre lämpligt att sprida stallgödsel på vall. Att sprida i öppen jord, med en snabb nedharvning, är också positivt när det gäller att minska förlusterna av kväve.


Så havre tidigt Liksom för korn gäller det att välja en tillräckligt tidig sort, om du vill kunna tröska havren som mogen skörd. De tidigaste sorterna på marknaden mognar ungefär lika tidigt som tidigt tvåradskorn. Om du ska konservera grödan på annat sätt än torkning kan du, liksom för korn, överväga att använda senare sorter som kan ge större avkastning. När det gäller skadegörare kan fritflugan ställa till problem. Angreppen gynnas av små fält, vilket är vanligt i många delar av norra Sverige. Den stora andelen vall gör också att det finns gott om möjligheter för fritflugan att övervintra. Viktigast för att förhindra angrepp är en tidig sådd. Även havrebladlusen, och framför allt den spridning av rödsot som den ger upphov till, kan ställa till problem.

Sexradssorterna mognar oftast tidigare än tvåradssorterna.

Viktigt med tidiga sorter av korn

Vårvete odlas sällan till mogen skörd

Vid valet av sort är tidigheten en viktig egenskap, viktigare ju kortare växtsäsongen är. Särskilt vid insådd av vall i korn är det viktigt att använda tidiga sorter. De tidigast mognande sorterna hittar du bland sexradskornet. Tidighet och avkastning är ofta starkt kopplat, på så sätt att tidigare sorter i allmänhet har lite lägre avkastning. I den sortprovning som görs i de fyra nordligaste länen mäts mognadstiden genom provtagning och vattenhaltsbestämning. Rankningen av sorter blir därför objektiv och betydligt säkrare än när bestämningen görs genom visuell gradering. Det finns både ekologiskt och konventionellt odlade sortförsök. I de ekologiska sortförsöken genomförs inte mognadsbestämning, men för mognadstid fungerar de konventionella försöken bra som underlag. Resultaten från sortförsöken publiceras dels på Fältforsks webbplats, dels i form av Nyttblad från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap. Sorter som mognar senare kan väljas när skörden krossensileras eller konserveras som helsäd. Då finns möjlighet att utnyttja de senare sorternas högre skördepotential.

I stora delar av norra Sverige kan du inte räkna med att odla vårvete till mogen skörd. I försök med vårvete för helsäd var tiden från axgång till tidig degmognad nästan dubbelt så lång för vårvete, 40–55 dagar, i jämförelse med tvåradskorn, 24–36 dagar. I södra delen av området kan det finnas förutsättningar för skörd av moget vete i rimlig tid på hösten. Lokala förhållanden påverkar så välj fält där sådden kan ske tidigt och där kornet brukar mogna tidigt. Vårvetet verkade i de ovan nämnda försöken ha en sämre konkurrensförmåga mot ogräs än vad tvåradskornet har. Erfarenheterna av att odla vårvete i norr är ännu ganska begränsade och därför är det svårt att förutse vilka sjukdomar som kan bli besvärliga. Troligen kommer gulrost att, liksom i andra delar av landet, kunna bli ett problem.

Alternativa lagringsmetoder Om du odlar spannmål för egen användning på gården, kan det vara intressant att titta på andra möjligheter att lagra vid sidan av torkning. Ett sätt är att använda stråsäden som helsäd. Tröskad spannmål kan krossensileras, syras eller lutas.

Ensidig odling av korn ger risk för sjukdomar Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är de sjukdomar som vållar mest problem i kornet i norra Sverige. Växtföljden har stor betydelse för angreppens storlek, särskilt när det gäller sköldfläcksjuka. Korn som förfrukt till korn är olämpligt och om du odlar korn ensidigt kan du få kraftiga angrepp. Friskt utsäde och att inte odla korn efter korn minskar riskerna för angrepp.

Helsäd ger tidigare skörd Helsäd innebär att du skördar hela eller större delar av plantan. Fördelarna med helsäd är att du kan skörda tidigare än när spannmålen ska tröskas mogen och att du också blir mindre beroende av vädret i samband med skörd. De maskiner som krävs är desamma som för vallskörd, vilket gör att du bara behöver ha en maskinkedja på gården. 2


Tidigt skördad helsäd, vid axgång, har ungefär samma egenskaper som vallfoder och huvuddelen av den omsättbara energin för idisslare kommer från fiberdelen. När grödan åldras kommer fiberdelen att bli alltmer osmältbar, medan stärkelseinlagringen i kärnan ökar. Plantans totala smältbarhet kommer därför bara att försämras marginellt, eftersom stärkelsen som har en mycket hög smältbarhet, kompenserar för minskningen i fibersmältbarhet. Bästa skördetidpunkt för helsäden är vid tidig degmognad, då både stärkelsehalten och tsmängden nått sitt maximum.

Korn och vårvete passar till helsäd

Det är viktigt att täcka slangen så att inte fåglar kan hacka sönder plasten. För att uttagningen ska fungera behöver ytan där slangen placeras vara hårdgjord.

Helsäd kan ofta fungera bra i foderstaten tillsamman med högkvalitativ vall eftersom den tillför både struktur i form av fiber och mycket lättomsättbar energi i form av stärkelse. Det kan kompensera för den låga halten fiber i en tidigt skördad vallgröda, samtidigt som stärkelsen kan öka utnyttjandet av vallens relativt lättlösliga protein. Korn och vårvete är att föredra som helsäd framför havre.

i storsäck. Det sistnämnda alternativet passar bäst om förbrukningen inte är så stor. Ett problem är nämligen hållbarheten när silon är öppnad. För att inte få problem med mögel och jäst behöver uttaget vara tillräckligt stort. Problemen med fodrets stabilitet är störst när lufttemperaturen ökar på våren och försommaren. Hanteringen vid utfodring måste också anpassas till den våta varan. Enklast fungerar det i bland- eller fullfoderlösningar. Om du lagrar i slang är det viktigt att täcka med fågelsäkert material, eftersom fåglar annars kan hacka sönder plasten. Det finns något motstridiga forskningsresultat vad gäller fodervärdet hos krossensilerad spannmål, men eventuellt får du räkna med ett något lägre fodervärde i jämförelse med torkad vara. Konsumtionen av vallensilage har i vissa försök påverkats negativt. I en studie med mjölkkor vid SLU i Umeå på 1990-talet gav krossensilerad spannmål en något lägre mjölkproduktion. Finska försök visade inga sådana skillnader. Krossensilering innebär de allra flesta år en lägre energiförbrukning än torkning. Eftersom skördeperioden blir längre ökar också möjligheterna att samutnyttja maskiner som tröska och korvläggare, med andra gårdar.

Insådd i helsäd – bra för vallen Möjligheten till en tidig skörd är extra positiv när stråsäden används som insåningsgröda för vallen, eftersom det ger vallplantorna tid på sig att växa till sig och samla energi inför vintern. Risken för körskador är också lägre tidigare på säsongen innan höstregnen sätter in. Inblandning av baljväxter i helsäden, till exempel ärt, ökar proteinhalten och minskar också behovet av kväve. Ärt/havreblandning och åkerböna/vårveteblandning ger ett bra och smakligt helgrödsensilage. Inblandningen av ärter eller åkerböna ökar grödans konkurrenskraft mot ogräs. Åkerbönas senare utveckling gör den dock mindre lämplig som insåningsgröda där växtsäsongen är kort.

Krossensilering ger brett skördefönster Vid krossensilering kan du tröska när kärnan håller mellan 30 och 45 procents vattenhalt. Det innebär att skördefönstret blir brett och att du blir betydligt mindre känslig för dåligt skördeväder. Tröskning vid hög vattenhalt kan leda till större spill, men om kärnan är yt-torr brukar det inte vara något problem. Du bör kontrollera slagskons inställning och varvtalet på cylindern, så att inte kärnorna slås sönder redan i tröskan. Den kross du använder måste kunna hantera blöt vara. Ofta lagrar man krossensilerad spannmål i så kal�lad slang, men det är också möjligt att lagra i silo eller

Syrabehandling ger smakligt foder Vid syrabehandling använder man propionsyra. Vatten­ halten får inte vara för hög, omkring 20 procent, eftersom kostnaden för syra i annat fall blir hög, då syramängden måste öka vid ökad vattenhalt. Rätt utförd syrabehandling ger ett smakligt och stabilt foder, men fördelarna med att kunna tröska tidigare än vid torkning och att få ett bredare skördefönster är inte lika stora som vid krossensilering.

3


Mer att läsa Ericson, L. 2011. Norrländsk växtodling. LRF Västerbotten. Umeå. Digital version finns på SLU, institutionen för norrländsk växtodlings webbplats www.slu.se/njv (se Publikationer) På institutionen webbplats finns också Nytt-bladen som refereras till nedan. Resultat från sortprovning av korn och havre i konventionell och ekologisk odling kommer ut varje år.

Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Växtodling nr 1-2009. Vårvete i odling till helsäd. Ekologisk odling nr 3-2010. Åkerböna som insåningsgröda vid vallinsådd. nr 1-2008. Åkerböna i samodling med vårvete som helgrödesensilage till kor. nr 3-2005. Helgröda av ärt-ha vre som ensilage till mjölkkor. Husdjur nr 2-2008. Ärt-havre ensilage – hemodlat proteinfoder till mjölkkor nr 3-2008. Helsäd – vilket foder får man? nr 1-2006. Helsädens fodervärde i mjölkproduktionen nr 1-2005. Helsäd till kvigor – effekt av gröda och skördetid på konsumtionen. Jordbruksinformation från Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se nr 7 -2007. Helsäd i ekologisk odling.

December 2013. OVR 300:6 Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se


ovr300_6  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you