Page 1

a

För e

Be

k va

HAVRE

gg by

INTEGRERAT VÄXTSKYDD np

as sa

ju Föl

pp

vsa B e ho

Jordbruksverket tar fram en vägledning som har till syfte att ge tips och råd om tillämpning av integrerat växtskydd (IPM). Förslag till åtgärder sammanfattas under fyra rubriker: • Förebygg • Bevaka • Behovsanpassa • Följ upp De vanligaste problemen/skadegörarna beskrivs sist under rubriken: De vanligaste enskilda ogräsen och skadegörarna. Detta är ett rådgivningsmaterial och är inte kopplat till kontroll eller tvärvillkor.

1. FÖREBYGG Att göra

Hur? Varför?

1.1 Odlings­ plats

--Odla inte på fält där det förekommer flyghavre. --Odla inte på fält där det finns höga tätheter av havrecystnematoder.

--Havre kan odlas på de flesta typer av jordar. --Grödan är mer tolerant mot lågt pH-värde än annan vårstråsäd. --Havre är torkkänslig och bättre anpassad för odling i områden där det vanligt­­­vis regnar för mycket för att t.ex. vårkorn ska kunna odlas med gott resultat. --På fält där det finns problem med flyghavre eller höga tätheter av havrecystnematoder bör havre inte odlas (gäller även resistenta sorter).

1.2 Växtföljd

--Undvik havre som förfrukt. --Anpassa jordbearbetningen efter växtföljden så att infekterad halm inte kan sprida smittan till ny gröda. --Se upp för spillplantor i grynhavre.

--Mest gynnsamt är att odla havre efter annan förfrukt än stråsäd. Ju oftare havre återkommer i växtföljden desto större är risken för angrepp av skadegörare t.ex. havrecystnematoder eller bladfläcksjuka. --Vilken typ av jordbearbetning som tillämpas samt om halm bortförs är också av betydelse då växtrester i markytan kan vara smittkälla för flera sjukdomar. --Vid grynhavreodling finns fler kvalitetskrav bl. a maxgräns för innehåll av främmande sädesslag, som är lägre än för foderhavre (odling för avsalu).

Riktlinjer från Sigill, Odling i Balans, Greppa näringen Modul 12 B

1.3 Sortval

--Välj nematodresistent sort om behov finns. --Välj efterfrågade sorter vid grynhavreodling.

--Bland de havresorter som finns på marknaden är skillnaderna i känslighet mot svampar små. Det finns däremot skillnader i nematodresistens. --Hög avkastningsförmåga, strålängd, bladmassa och tidighet är egenskaper som har betydelse för en sorts ogräskonkurrensförmåga. --Vid odling av grynhavre begränsas valmöjligheten till de sorter som marknaden efterfrågar.

Stråsäd, Trindsäd, Oljeväxter, Potatis – sortval. Bekämp­­ningsrekommendationer (Jordbruksverket), Sortval i ekologisk odling

1.4 Utsäde

--Använd certifierat utsäde eller sundhetsanalysera eget utsäde. --Använd bara utsäde som är friskt eller betat/behandlat efter gällande rekommendationer. --Se till så att utsädet är rensat från små kärnor, ogräsfrön och annat avfall.

--En viktig åtgärd när det gäller att förebygga sjukdomar är att använda ett utsäde av god kvalitet. I några fall är utsädet en viktig spridningsväg för sjukdomar. För havreflygsot är det enda sättet på vilket svampen sprids. Hos ett starkt smittat utsäde med t.ex. Fusarium kan grobarheten påverkas negativt med risk för försvagat bestånd. Allt utsäde i handeln är certifierat vilket innebär att det är tillräckligt friskt eller behandlat mot utsädesburna sjukdomar samt har tillräckligt hög grobarhet. --Används eget utsäde bör analys av utsädeskvalitet och grobarhet göras.

1.5 Jord­bear­ bet­ning och sådd

--Sprid, finfördela och mylla/plöj ned växtrester från stråsäd, särskilt havre. --Se till att såbädden möjliggör jämn uppkomst. --Mylla utsädet till lämpligt sådjup. --Välj gärna att så havre bland de första grödorna om det är tidigt vårbruk.

--Växtrester efter stråsäd i markytan ökar risken för fler sjukdomar. --Myllning av utsädet så att kärnorna kommer i kontakt med fuktig jord behövs för en jämn uppkomst. Det är då viktigt att såbädden är jämn och tillräckligt finbrukad. --Ojämn uppkomst ökar risken för grönskottsbildning, särskilt vid sen sådd och torra förhållanden. --Havre kan sås så snart som jorden går att bearbeta utan att skadlig markpackning uppstår. --Med tidig sådd ökar möjligheterna till både högre avkastning och bättre kvalitet t.ex. färg och rymdvikt. Risken för allvarliga angrepp av flera skadegörare minskar med tidig sådd och tidig utveckling. Undantag finns då sådd i kall jord kan gynna t.ex. havrens bladfläcksjuka.

1.6 Utsädes­ mängd

--Utgå från rekommendationer om utsädesmängd. --Justera utsädesmängden efter lokala odlingsförhållanden. --Beakta problem som kan förvärras av att använda en låg eller hög utsädesmängd.

--Utsädesmängden bör justeras efter såbruk, såtidpunkt, grobarhet och tusenkornvikt. --Ju tätare gröda desto bättre konkurrensförmåga mot ogräs. En hög utsädes­ mängd ökar dock risken för liggsäd. --När vädret är gynnsamt för grönskottsbildning är risken för problem större om utsädesmängden varit låg.

Februari 2014

Läs mer

Utsädesföretagens rekommendationer


1.7 Växt­ näring

--Välj behovsanpassad kvävetillförsel. --Dela kvävegivan vid tidig sådd. --Tillför makro- och mikronäringsämnen efter markkarta/behov. --Var uppmärksam på att på en del jordar kan manganbrist lätt uppstå.

--Stor tillgång på kväve ger oftast frodigt bestånd där mikroklimatet kan bli mer gynnsamt för bladfläcksvampar och mjöldagg. Även bladlöss gynnas av hög kvävegiva. --Anpassad kvävegödsling är också en viktig del för att så långt det är möjligt undvika liggsäd. Liggsäd ökar risken för toxinbildning vid angrepp av axfusarios. --Vid tidig såtidpunkt (flera veckor före normal såtidpunkt för området) bör inte mer än 50-70 % av kvävet tillföras i samband med sådd för att beståndet inte ska bli för frodigt. Detta minskar också risken för kväveförluster efter kraftiga vårregn. Resterande kvävemängd tillförs i DC 32-37. --Under torra förhållanden, särskilt på jordar med högt pH-värde kan manganbrist (gråfläcksjuka) lätt uppstå.

”Riktlinjer för gödsling och kalkning (Jordbruksverket)

1.8 Gynna nytto­ insekter

--Håll kantzoner sprutfria. --Så in pollen- och nektarproducerande örter i kantzonen i blandning med konkurrenssvaga gräs. --Spara sälg och andra växter som blommar tidigt på våren. --Anlägg skalbaggsåsar. --Bevara kulturelement i odlings­ landskapet.

--Kantzoner ger föda och skydd åt naturliga fiender och pollinatörer och lockar dem till fältet. --För pollinatörer och många naturliga fiender till skadeinsekter är tillgång till pollen på våren och hösten viktigt. --Ett varierat landskap med skalbaggsåsar, alléer, stenmurar/rösen, häckar och solitärträd ökar möjligheterna för övervintring nära fältet för naturliga fiender.

Jordbruksverkets nyhetsbrev, Mångfald på slätten, Ett rikare odlingslandskap, Appen Nyttodjur och Broschyren Gynna mång­falden

2. BEVAKA Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

2.1 Ogräs

--Kontrollera förekomsten av ogräs flera gånger.

--Ogräsarterna gror vid olika tidpunkter. Förekomsten i fält bör därför kontrolleras flera gånger. Håll också koll på ogräs som kan växa in från kanter. Identifiera arter för att kunna sätta in rätt åtgärder vid lämplig tidpunkt.

Ogräsbrev, Ogräsdatabasen, Kemisk ogräsbekämpning samt Dosnyckeln (Jordbruksverket)

2.2 Skadegö­ rare

--Bevaka kontinuerligt fälten under säsongen. --Kontrollera på flera olika ställen i fälten. --Följ utvecklingen av olika skadegörare i området via Växtskyddscentralens vecko­ rapporter och växtskyddsbrev.

--Olika skadegörare är aktuella under olika tider på säsongen. --Angrepp av skadegörare kan variera inom fält t.ex. beroende på jordartskillnader eller olika beståndstäthet. Kontroll behöver därför göras på olika ställen i fältet. Gå t.ex. längs en diagonal linje över fältet och kontrollera 10 plantor på ett flertal ställen.

Bekämpningsrekommendationer, Veckorapporter och Växtskydds­ brev (Jord­bruks­­­verket), Faktablad om växtskydd 3J (SLU)

Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

3.1 Val av åtgärd Ogräs

--Välj preparat/metod utifrån den art eller de arter som dominerar ogräsfloran. --Använd dosnyckel.

--Havre blir oftast bladrik och tät vilket ger bra konkurrensförmåga mot vårgroende örtogräs. --75 % bekämpningseffekt mot ettåriga örtogräs är normalt tillräckligt i havre. --Havre är känsligare än annan stråsäd för ogräsmedel.

Kemisk ogräsbekämpning (Jordbruksverket), Dosnyckel, Ogräsapp, Ogräsdatabasen

3.2 Val av åtgärd Skade­ görare

--Beakta växtföljdens betydelse. --Ta del av prognoser. --Följ bekämpningströsklar eller riktvärden för bekämpning där det finns.

--Havre kan drabbas av skadegörare som i vissa fall kan medföra stor skördeförlust och/eller försämrad kvalitet. --För flera skadegörare i havre finns bekämpningströsklar eller riktvärden för när bekämpning kan vara motiverad.

Bekämpningsrekommendationer, Regionala växtskyddsbrev

3.3 Alterna­ tiva metoder

--Kombinationer av mekanisk och kemisk bekämpning mot ettåriga örtogräs kan i vissa fall utnyttjas. --Biologisk betning om den har tillräcklig effekt mot aktuell sjukdom.

--I havre kan blindharvning och/eller ogräsharvning var ett alternativ eller ett komplement till kemisk bekämpning. Jordart och väderförhållanden har betydelse för möjligheterna. --Biologisk betning med Cedomon har viss effekt mot Fusarium spp. och mot bladfläcksjuka. --Termisk behandling av utsäde (endast i industriell anläggning) har mycket bra effekt mot Fusarium spp. och bra effekt mot bladfläcksjuka och flygsot i havre.

Odlingsbeskriv­ ningar spannmål, ekologisk odling (Jordbruksverket)

3.4 Möjlighet att be­gränsa använd­ ningen av kemiska medel

--Välj att bekämpa ogräshärdar i stället för att behandla hela fält. --Beakta skillnader i ogrästryck beroende på jordart. --Behovsanpassa dosen av ogräsoch växtskyddsmedel.

--Jordarten har betydelse för ogräsförekomsten. På mulljordar och på lätta jordar är den oftast stor eller mycket stor och bekämpning är nödvändig. På styva lerjordar däremot kan bekämpningsbehovet vara litet under år då ogräsförekomsten är liten. --En del ogräs kan förekomma fläckvis i fält t.ex. tistel. Punktbehandling i härdar kan då tillämpas. --Även angrepp av vissa skadegörare kan variera i fält med större förekomst t.ex. där beståndet är frodigare.

3.5 Möjlighet att ta hänsyn till resistens­ risken

För att motverka resistens --Tillämpa förebyggande åtgärder. --Bekämpa endast vid behov. --Använd preparatet optimalt. --Bedöm effekten.

--Bekämpningsbehovet bedöms genom att använda bekämpningströsklar, där det finns. --Om tröskeln uppnås väljs ett effektivt preparat. --Preparatet används optimalt om doseringen anpassas och används vid rätt tidpunkt under gynnsamma betingelser. --Växla eller blanda preparat med olika verkningsmekanismer.

3. BEHOVSANPASSA


3.6 Tillväxt­ reglering

Lägg upp en strategi för hur liggsäd undviks: --Beakta stråstyrka vid sortval. --Anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt och jordart. --Undvik överlappning som ger dubbelgödsling. --Anpassa den totala kvävegivan efter förväntad skörd och dela givan vid hög förväntad skörd. --Använd olika hjälpmedel vid bestämning av kvävebehovet. --Skörda mogen gröda så snart som möjligt. --Sigill tillåter inte att tillväxt­ reglerings­medel används i grödan.

--Risken för liggsäd ökar med stigande kvävetillgång och med för täta bestånd. --Risken för liggsäd är större på fält som stallgödslas ofta eller på jordar med hög mullhalt. --Vid liggsäd riskeras skördebortfall, dels på grund av sämre inlagring i kärnan, dels på grund av att en del ax inte går att få med vid tröskningen. Skörden tar också längre tid, särskilt om ogräs får möjlighet att växa igenom. --Liggsäd riskerar även att försämra kvaliteten, bl. a lägre rymdvikt. --Vid liggsäd ökar också risken för axfusarios som kan orsaka toxinbildning, t.ex. DON, om upptorkningen försenas efter regn.

4. FÖLJ UPP Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

--Anlägg minst en obehandlad ruta (nollruta) i varje fält. --Följ upp effekterna av insatserna med hjälp av sprutjournalen och obehandlade ytor.

--Anpassa nollrutans mått till de redskap som används. --Effekten av olika bekämpningsåtgärder bör följas upp och dokumenteras i sprutjournalen.

Försöksrapporter för regionala fältförsök

5. DE VANLIGASTE ENSKILDA OGRÄSEN OCH SKADEGÖRARNA Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

5.1 Ogräs som kan vara betydelsefulla i havre 5.1.1 Flyghavre

--Flyghavre är ett svårt ogräs i havre. --Förutom skördebortfall medför inblandning av flyghavre i skörden prisavdrag i handeln.

--Förekomst av flyghavre kan innebära betydande skördebortfall. Det är också ett kvalitetsproblem som medför prisavdrag (extra rensningsavgift). Vid större förekomst (mer än 50 kärnor/kg) kan partier avvisas i handeln. --Små förekomster av flyghavreplantor som det i andra grödor är möjligt att handplocka är både svårare att se och mer tidskrävande att kontrollera och rensa bort i havre. --Kemisk bekämpning av flyghavre är inte möjlig i havre.

5.1.2 Kvickrot

--Kvickrotsförekomst kan innebära betydande skördebortfall. --Kvickrot bekämpas genom förebyggande åtgärder.

--På fält där kvickrot fått fäste kan konkurrensen i havre bli stor och medföra betydande skördebortfall. --Kvickrotsproblem kan också innebära att skörden försvåras eller försenas. --Åtgärder i växtföljden och innan sådd som bekämpar och håller tillbaka kvickroten är därför viktiga.

5.1.3 Örtogräs

--Se upp för vissa ogräs som kan förekomma i riklig mängd t.ex. dån och pilört på mulljord.

--På lätta jordar och framför allt på mulljordar kan mängden örtogräs bli riklig.

5.2 Skadegörare som kan vara betydelsefulla i havre 5.2.1 Strå­ sädes­ cyst­ nema­ toder

--Utgå från erfarenheter om tidigare angrepp på fältet. --Ta jordprov för analys i problemfält. --Välj gröda och sort med ledning av analysresultat.

--I Sverige finns minst fyra olika arter av cystnematoder som kan skada stråsäd. De två viktigaste är den vanliga havrecystnematoden (Heterodera avenae) och ”Gotlandtypen” (Heterodera filipjevi). --All stråsäd kan angripas av stråsädescystnematoder men havre är den gröda som medger den högsta uppförökningen av skadegöraren. Störst skördeförlust kan också uppstå i havre. Även vallgräs som rajgräs och ängssvingel är värdväxter och kan hålla kvar höga tätheter av nematoder. --Stråsädescystnematoder förekommer på många jordar, dock inte på de lättaste sandjordarna eller på styva lerjordar. --Risken för angrepp kan uppskattas genom jordprovtagning hösten före sådd. En komplettering med artbestämning ger underlag för gröd- och sortval. --Populationen av nematoder går vanligtvis tillbaka med 60-80 % per år i avsaknad av värdväxter. När havre åter ska odlas bör endast en sort med nematodresistens mot förekommande art eller arter väljas. Avstå helt från havreodling vid höga nematodtätheter eftersom skördeförlusten kan bli stor. Däremot kan resistent korn odlas om det inte är mycket höga tätheter.

Faktablad om växtskydd 1 J, 3 J 74 J, 84 J (SLU)

5.2.2 Havrens bladfläck­ sjuka

--Låt det gå minst två år mellan havregrödorna. --Plöj ner skörderester efter en havreodling. --Använd friskt eller betat/behandlat utsäde.

--Bladfläcksjuka i havre kan spridas med utsäde eller från växtrester efter tidigare angrepp. --Utsädessmitta kan orsaka ett visst plantbortfall i samband med uppkomsten. Sådd i kall jord gynnar svampangrepp. --Skördeförluster på grund av bladangrepp är oftast måttliga. --Bladfläcksjuka kan förväxlas med symptom av brunfläcksjuka eller bladbakterios.

Faktablad om växtskydd 1 J, 33 J, 64 J, 87 J (SLU), Bekämpningsrekommendationer (Jordbruksverket), Regionala växtskyddsbrev


5.2.3 Kronrost

--Se upp i områden där getapeln finns. --Tidig sådd minskar risken för stor skada. --Följ riktvärdet för när bekämpning ska sättas in.

--Getapeln är mellanvärd för kronrost. --Om rostsvampen påträffas redan när havren går i vippa kan skördeförlusten bli mycket stor medan sena angrepp är av liten betydelse.

Faktablad om växt­ skydd 1 J, 88 J, 95 J (SLU), Bekämp­nings­ rekommendationer (Jordbruksverket), Regionala växtskyddsbrev

5.2.4 Svartrost

--Tidig sådd minskar problemen med svartrost. --Följ riktvärdet för när bekämpning ska sättas in.

--Svartrost förekommer vanligtvis sent i grödans utveckling och är då av liten betydelse. Men om angrepp skulle uppstå redan under vippgången kan skördepåverkan bli stor samtidigt som det finns risk för liggsäd. --Havre som har kommit långt i utvecklingen skadas mindre än sent utvecklad gröda.

Faktablad om växtskydd 88 J samt 122 J (SLU), Bekämpningsrekommendationer (Jordbruksverket)

5.2.5 Axfusa­ rios

--Odla aldrig havre efter majs. --Se till att skörderester efter vete, rågvete och havre blir noggrant nedbrukade. --Skörda så snart som grödan är mogen. --Snabb nedtorkning till lagringsbar vattenhalt.

--Angrepp av Fusarium i vippan kan vara mycket allvarligt eftersom toxiner kan bildas. --EU-gränsvärden finns för DON och ZEA (ZON) för havre till livsmedel samt rekommenderade gränsvärden för havre till foder. --Smittan sprids från skördesrester. Viktiga förebyggande åtgärder är växtföljd och nedbrukning av skörderester från spannmål och majs. --Tidig skörd och snabb nedtorkning är åtgärder för att minska risken för toxintillväxt.

Nationella bransch­ riktlinjer för att undvika Fusarium­ toxiner i spannmål, Bekämpnings­ rekommendationer (Jordbruksverket), Regionala växtskyddsbrev

5.2.6 Fritfluga

--Se upp i områden där fritfluga är vanlig. --Tidig sådd minskar risken för angrepp. --Använd riskvärderingen.

--Risken för angrepp av fritflugans första generation är störst i sent sådda fält i områden med mycket betesmark. --Starka angrepp medför luckiga bestånd och ökad risk för grönskott. --Grödan är känslig från att den har ett blad. Från och med 3-bladstadiet avtar fritflugans möjlighet att skada huvudskottet. --Till hjälp vid bedömningen av bekämpningsbehovet finns en riskvärdering som tagits fram vid SLU. --Angrepp av fritflugans andra generation visar sig som dåligt matade vippor. Denna typ av skada har varit betydligt mindre vanlig.

Faktablad om växtskydd 1 J,3 J, 11 J, 21 J (SLU) Bekämpningsrekommendationer, Regionala växtskyddsbrev

5.2.7 Havre­ bladlöss och rödsot

--Följ bladlusprognosen. --Tidig sådd minskar grödans känslighet. --Använd tröskelvärden för bekämpning. --I områden med mycket äldre vallar kan även rödsot vara ett problem.

--I havre är havrebladlusen den viktigaste bladlusarten. --Det är stora variationer i bladlusförekomster mellan olika år. Omfattande bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum. --Efter avräkningar av ägg på vintervärden som är hägg, görs prognoser inför säsongen. Även sugfällefångster kan utnyttjas när prognoser ställs. --Förutom att vara en direktskadegörare kan bladlössen även sprida rödsotvirus. Problemet är störst i områden med stor andel äldre vallar. --Skadorna av bladlöss och rödsot blir större ju tidigare grödan angrips.

Faktablad om växtskydd 1 J, 3 J, 13 J, 24 J (SLU), Bekämpningsrekommendationer, Regionala växtskyddsbrev

5.2.8 Bladbak­ terios på havre

--Noggrann nedbrukning av skördetester efter smittad gröda. --Så inte havre efter havre. --Ta inte utsäde efter smittad gröda.

--Bladbakterios på havre orsakas av en bakterie. Betydelsen av sjukdomen är okänd. --Symptomen kan lätt förväxlas med havrens bladfläcksjuka eller brunfläcksjuka och som kan förekomma samtidigt. --Bakteriesjukdomen kan endast bekämpas genom förebyggande åtgärder.

Faktablad om växtskydd 1 J, 3 J, 13 J, 24 J (SLU)

Följande användningsområden nämns i den svenska handlingsplanen (Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2013-2017) under rubriken ”God praxis som kan tjäna som exempel för att uppnå direktivets syfte”: • Användning av växtskyddsmedel för tillväxtreglering i annan stråsäd än råg. Användningen har inte förekommit i Sverige i annan stråsäd än råg mellan 1987 och 2010. En fortsatt låg användning av växtskyddsmedel för tillväxtreglering i annan stråsäd än råg bidrar till att hålla nere riskerna och konsekvenserna av växtskyddsmedelsanvändningen och därmed är förebyggande åtgärder och behovsanpassning extra viktiga. • Användningen av växtskyddsmedel för nedvissning eller ogräsbekämpning senare än en månad före skörd i odlingar av stråsäd avsedd för produktion av livsmedel och foder. Användning har bara skett i fodersäd vissa regniga år efter dispens för att möjliggöra skörd. En fortsatt begränsad användning som är strikt behovsanpassad och bara sker under särskilt besvärliga skördeförhållanden efter dispens bidrar till att hålla nere riskerna och konsekvenserna av växtskyddsmedelsanvändningen.

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR276

ovr276v2  

This is the description

ovr276v2  

This is the description