Page 1

Ekokött av mjölkraskalvar – integrerad produktion

Jordbruksinformation 12–2018


2


Förord I den växande ekologiska mjölkproduktionen föds ett stort antal tjurkalvar. Idag föds många av dessa kalvar upp konventionellt. Här finns en outnyttjad potential för mer ekologiskt nötkött. Kalvningarna i mjölkbesättningar är någorlunda jämnt fördelade över året och med lämpliga uppfödningsmodeller kan slakten också spridas jämnt över året, vilket är ett starkt önskemål från marknaden. Det finns många fördelar med en integrerad produktion. En stor fördel att kalvarna inte stressas av transporter och inte behöver träffa på nya smittor, om de skulle blandas med kalvar från flera besättningar. Dessutom tilltalas många konsumenter av att djuren är födda och levt hela sitt liv på samma gård. Det goda exemplets makt är stor. I denna skrift har fyra rådgivare besökt fyra gårdar med ekologisk mjölkproduktion, som behåller sina tjurkalvar och föder upp dem till slakt. De har alla utgått från sina förutsättningar och funnit att detta är ytterligare ett ben att stå på. Det är inte alla gårdar som har förutsättningar för att behålla sina tjurkalvar, men det som har det, eller kan skaffa sug dessa för utsättningar hoppas vi kommer att inspireras av dessa företagare. Skara juni 2018 Dan-Axel Danielsson

3


Gatan Gårdsbeskrivning Niclas och Lisbeth Pettersson har bedrivit ekologisk mjölkproduktion sedan 1995 på gården Gatan som ligger strax utanför Mellerud.

stakades ut. De fick ett positivt besked på investeringsstödet. Då föll mjölkpriset med en krona och banken ville inte ställa upp.

Gården består av 70 ha åker och 70 ha skog. Till detta arrenderas 135 ha åker, vilket gör dem självförsörjande på foder och även ger spannmål till avsalu. Ladugården, som byggdes på 60-talet, byggdes om 1998 till kortbås med korna vända ut mot väggarna för att underlätta mjölkningsarbetet. Idag finns det 36 mjölkande kor i ladugården medan sinkorna går i en kall lösdrift på baksidan av ladugården där även rekryteringskvigorna föds upp. Avkastningen är imponerande 10 300kg ECM på enbart hemmaproducerat foder bestående av ensilage, spannmål och åkerböna.

Med facit i hand är Niclas och Lisbeth glada över att banken inte ville vara med. Det hade varit tufft ekonomiskt och knappast en bra start för sönerna Daniel och Patrik som snart skall ta över gården.

Niclas och Lisbeth funderade på att bygga om till lösdrift i samband med att kravet på korastning skulle införas. En toppmodern lösdriftsladugård projekterades, förprövades och

Vid köksbordet diskuteras gårdens framtid. 4

För att utveckla företaget kom man fram till att tjurkalvarna var en intressant resurs. Till en låg kostnad förlängdes lösdriften på baksidan om ladugården för att ge plats åt stutproduktion. Det blev stutar i stället tjurar av flera skäl: - man ville inte ha tjurar på bete i närheten av hondjur - kvigor och stutar kan gå ihop - det blir lättare att skapa jämnstora grupper med ungdjur i en mindre kobesättning - det går att utnyttja marker som bättre passar till stutar än tjurar


Stutproduktionen Tillbyggnadens utformning Den befintliga kalla lösdriften på baksidan förlängdes med 26 m och dessutom byggdes en foderhanteringsavdelning. Snedtaket börjar strax under takfoten på höghusladugården. Härigenom blir det stor luftvolym. I gavlarna finns det vindnät liksom i långsidan på nybygget. Den äldre delen av lösdriften har enbart korrugerad plast som ljusinsläpp vilken ska ersättas med vindnät eller hålplåt för att ytterligare förbättra lufttillförseln. Daniel funderar på att sätta upp ett antal lufttrummor i taket för att öka luftgenomströmningen i stallet. Då man har gott om halm och ville ha en flexibel byggnadslösning blev det strödda liggytor med skrapad gång istället för liggbås. Gången skrapas varannan dag med en teleskoplastare som också används när boxarna skall strös. Utfodringen sker från rälshängda vagnar. I foderfronten finns det en avdelning med fånggrindar. Dessa är mycket användbara när man ska mäta bröstomfång och slaktmognads­ bedöma stutarna.

Inhysning och utfodring Från födseln fram till 3 månaders ålder går kalvarna i en ströbädd med Knarrhultssystem i ett kallt luftigt utrymme. Förr såldes tjurkalvarna vid 2 veckors ålder. Nu när de behålls och går ihop med kvigkalvarna har det blivit mera jämnstora kalvar i grupperna. Här dricker kalvarna helmjölk ur napphink och har fri tillgång på hö, ensilage och spannmålskross med 20–30 % inblandning av åkerböna. Denna blandning används på stall under hela uppfödningen fram till slakt.

hydda med ströbädd. Härefter flyttas de till den nya lösdriften där de får fri tillgång på ensilage, hö och ca 2 kg kraftfoder. I lösdriften får rekryteringskvigorna gå ihop med stutarna tills de är dags att seminera dem. Till högindexkvigor och de bästa mjölkkorna används könsseparerad sperma. Härigenom ökar utrymmet att använda köttrassperma på hondjur som man inte vill lägga på. Utfodringen från 6 månader fram till slakt är fri tillgång på ensilage eventuellt med tillskott av hö för att balansera lösa magar och 2-5 kg kraftfoder.

Betesdriften På bete finns det tre kategorier av stutar och slaktkvigor: Grupp 1: Kalvar som skall ha utevistelse går i en rastfålla och har tillgång till lösdriften under hela betesperioden. I lösdriften får de fri tillgång till ensilage och max 2 kg kraftfoder. Niclas och Daniel upplever inte att det finns några parasitproblem. Orsaken kan vara att tillskottsutfodringen ger kalvarna en så mjuk kontakt med parasiter att de får möjlighet att bygga upp en egen motståndskraft mot dem.

Niclas har infört som rutin att veterinären kastrerar alla tjurkalvar när det är dags för avhorning som också skall ske före 8 veckors ålder. Från 3–6 månader får kalvarna vara i en stor

5


Kalvarna kan gå ut och in som som de vill och får därmed en mjuk övergång till betet.

Här kan stutarna dricka och äta mineralfoder utan att klafsa i lera. 6


Grupp 2: Stutar och slaktkvigor som har sin första riktiga betessäsong går ute på bete dygnet runt. Grupp 3: Äldre stutar som går på ett bete i närheten av lösdriften. Stutarna har tillgång till vatten både inne och ute på betet. För att hålla torrt vid vattenkopparna har man gjutit en betongplatta med bra avrinning. De har möjlighet att gå ut och in och de får ca 2 kg kross om dagen som tillskott. Detta gör att man har bra koll på dem och slipper ge sig ut i betesfållor för att hämta hem slaktmogna djur.

Slaktresultat Hittills har 12 stutar slaktats. Medelåldern vid slakt hamnade på 25,4 månader. Den lägsta slaktåldern låg på 23 månader och den högsta på 31 månader. Slaktvikten har varit 363 kg i medeltal med en variation från 307 till 409 kg. Detta motsvarar en slaktkroppstillväxt på 424 g/dag. Formklassen hamnade på O (4,8 poäng) och fettgruppen på 3 (8,4 poäng) i medeltal.

Niclas och Lisbeth är mycket nöjda med resultatet. De vet också att det går att förbättra med tanke på att de blev tvungna att skicka ett par stutar för tidigt.

Framtiden Att lämna över rodret i tid till nästa generation börjar bli tradition på gården Gatan. Niclas pappa lämnade över vid 55 års ålder och nu ska snart sönerna Daniel och Patrik ta vid. Niclas som bara är 51 år, tycker att det skall bli skönt att sitta i grävmaskinen och ser fram emot att tillsammans med Lisbeth ge sig ut i den nya husbilen när andan faller på. Daniel och Patrik tänker köra vidare i föräldrarnas fotspår ett par år till. Sedan får de se om det blir en ny lösdriftsladugård till mjölkkor. Stutproduktionen vill de behålla för det är gott att ha flera ben att stå på. Text & foto: Bertil Pettersson, Nötköttsrådgivaren i Väst

Om några månader kan det bli dags för slakt. 7


Sänkdalen Pionjär och förebild Sänkdalens gård på Vikbolandet i Östergötland är en av pionjärerna inom ekoodling. Gården ägs och brukas av Tomas och Gunilla Gunnarsson. Tomas far Per-Gunnar provade ekologiska odlingsmetoder redan på 70-talet. På gården finns flera anställda, Toini Åhlén och Beatrice Cederblad har ansvar för djuren. Gården och ekoodlingen har utvecklats genom åren. Nu brukas cirka 400 hektar och här finns cirka 120 mjölkkor. Alla djur, såväl kvigor som tjurkalvar, behålls på gården.

menter välkomna att besöka gården, även om erbjudandet om att köpa glass framförallt lockar turister på sommaren.

På Sänkdalen jobbar man för att ha hög självförsörjningsgrad på foder och förädling av produkter. Ett annat mål är att visa för konsumenten vad som sker på en modern ekologisk gård. Det har bland annat medfört att djurens foderstat till stor del består av egenproducerat foder. Raps pressas till rapsolja och rapskaka. En del av mjölken förädlas på gården i den egna glassfabriken. Under hela året är konsu-

Kalvuppfödning

Gården producerar egen glass. 8

En del av filosofin att ta till vara på gårdens resurser är att behålla alla handjur till slakt. Tjurkalvarna kastreras eftersom stutar passar betydligt bättre in i Kravproduktionen. De bidrar till att sköta gårdens cirka 90 hektar naturbeten, vilka till stor del är strandängar utmed Bråviken.

Korna kalvar i kalvningsboxar inne i lösdriften. Kalven får dia kon några dagar, men samtidigt får kon gå till roboten redan under denna period. Det gör att separationen mellan ko och kalv blir ganska odramatisk. Efter att kalvarna fått dia kon några dagar kommer de till den gamla mjölkladugården


Ungdjur vid Bråviken. Foto: Sänkdalens gård som sedan länge är ombyggd för mjölkdrickande kalvar. Här är det sex till tio djur i varje box. Ju färre, desto bättre för hälsans skull. Kalvarna går på ströbäddar. De får i stort sett fri tillgång på mjölk från kalvamma. Dessutom utfodras hö, spannmålskross, åkerbönor, rapskaka och lite ensilage. Mjölken trappas ner inför avvänjningen, då även ensilagegivan ökas. Kalvarnas hälsa och främst deras magar blev betydligt bättre när man för några år sedan började utfodra hö. Tidigare fick de alltid sam-

ma ensilage som korna. När det var blött, eller en klöverrik andra- eller tredjeskörd, fick kalvarna lätt diarré. Då som nu är det svårt att få perfekt miljö och ventilation i gamla ombyggda stallar.

Ungdjurstallet Några månader efter avvänjningen flyttas kalvarna till ungdjursladugården. Där går djuren i fem olika grupper. Inredningen är liggbås med skrapgångar. Den första gruppen har plats för 36 kalvar. Alla går ut för att äta på skrapgång

9


Alla unga äter ute. med foderkrubba. Omflyttningen från det isolerade kalvstallet med ströbäddar till den oisolerade ungdjursladugården är svår om kalvarna inte är tillräckligt stora och i god kondition. När kalvarna blir större flyttas de till nya grupper. Stutar och kvigor går tillsammans fram till den vikt och ålder då kvigorna ska betäckas. Grupperna är ganska stora med plats för 26 till 62 djur.

Utfodring i ungdjursstallet Stallet byggdes bland annat med tanke på att utfodringen skulle gå smidigt. Samma blandarvagn som används till mjölkkornas mix används även här.

De yngsta djuren, som kommit från kalvstallet, får samma blandning som mjölkkorna. Blandfodret innehåller cirka 80 % grovfoder. Kraftfodret består av spannmålskross, åkerbönor, rapskaka och mineraler. Efter några månader och mycket beroende på storlek och kondition flyttas kalvarna vidare till nästa grupp, som har plats för 62 djur. Eftersom djurflödet är kontinuerligt flyttas några kalvar åt gången. Här minskas kraftfoderandelen i fodermixen. Komixen späds ut med rent ensilage och hackad halm. Lite komix är kvar i botten på blandarvagnen och sedan fyller man på med de övriga fodren. Det är noga att extra salt och mineralfoder finns med. När ungdjuren flyttas till nästa grupp är de omkring ett år gamla. Här får de en foderblandning helt utan kraftfoder. Ensilage, halm, mineraler och salt blandas till en jämn mix. Kvigor och stutar går fortfarande tillsammans. Det är först vid nästkommande flytt som de separeras. Kvigorna går in i en grupp där betäckningstjuren finns och stutarna får, när det finns plats och de är stora nog, gå in i slutgödningsboxen. I den gruppen är det färre djur. Det finns 26 stycken platser, vilket minskar konkurrensen om fodret. De utfodras med komixen, samma som de minsta får. Gensvaret brukar vara stort. Här kompenseras både för svagare stallutfodring och framförallt för magert bete. Djuren mäts innan slakt så att vikten blir rätt.

Foderstat till stutar Mjölkkalv

Mjölk, hö, spannmål, åkerböna och rapskaka

Avvand till åtta månader

Mix med 80 % grovfoder, varav 3 % är halm och resten ensilage, Spannmål, åkerbönor och rapskaka.

Åtta till tolv månader

50 % av mix samt ensilage och hackad halm

Över tolv månader

Ensilage och hackad halm

Slutgödning

Mix med 80 % grovfoder, varav 3 % är halm och resten ensilage Spannmål, åkerbönor och rapskaka.

Näringsvärde för kornas mix Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF, g/kg ts Stärkelse, g/kg ts Grovfoderandel, %

10

10,8 150 397 119 80


Betesgång och betesskötsel är viktigt inslag i produktionen Stutarna på Sänkdalen betar såväl vall som naturbeten med särskild skötsel. Betet kräver god planering och är inte alltid lätt och lyckosamt. Parasittrycket måste vara lågt till förstagångsbetarna. Strandängarna är svåra betesmarker och måste betas av äldre ungdjur. Nyss avvanda kalvar får vara kvar i en box i kalvstallet där utfodringen pågår som vanligt. Porten öppnas till en fålla med mycket berg och lite bete. De förstagångsbetare som är över sex månader betar vallar som skördades året innan. Där får de stödutfodring med kraftfoder i en kalvgömma. En erfarenhet är att det är bra om flocken inte är för stor. När årets förstagångsbetare, som kan vara 80 stycken, delades i mindre grupper blev det lättare att se individerna och möjligheterna för kalvarna att äta tillräckligt mycket kraftfoder ökade. Äldre ungdjur betar hagmarker med olika sammansättning och kvalitet. Djurens tillväxt på vassrika strandängar blir inte hög. De äldre stutarna klarar att hålla hullet även där och kan kompensera tillväxten när de kommer in i slutgödningsgruppen på hösten. Inga stutar slaktas direkt från betet. Betesläpp av många djur tar tid. Målet är att de

äldre stutarna ska ut tidigt, i maj när marken bär. Det är dock höstbetet som kan försämra djurens kondition rejält. Betesperioden på fem månader känns ofta för lång för de yngre djuren. Det vore önskvärt att ha bra rastfållor nära stallet så att de kunde tas hem tidigare.

Slaktresultat Stutarnas tillväxt varierar under uppfödningen. Slutresultatet blir bra om man jämför med slaktstatistiken i riket och med gårdens mål – att utnyttja egna resurser och ha ett bra djurflöde. Under knappt två år tillbaka har det slaktas 78 stutar. Medelslaktvikten har varit 312 kg med 398 gram slaktkropptillväxt. Formklassen har hamnat på 4,6 vilket innebär O till O-. Fettklassen har varit 8,1 vilket innebär fettgrupp 3.

Något som skulle kunna göras annorlunda Ett önskemål vore att ha ett mellanstall för att minska på trycket i kalvstallet, men framförallt för att kalvarna skulle vara något äldre och tyngre när de kommer ner till ungdjursladugården.

Stutuppfödning rekommenderas med rätt förutsättningar Det är bra att ha fler ben att stå på i företaget. Har man gott om bete på såväl vallar som hag-

11


Stutar på höstbete.

marker så är kombinationen ekologisk produktion och stutar intressant. Det krävs en rationell byggnad. Kombinera gärna kvig- och stutstall, men stutarna ska kunna drivas på före slakt. Den svåraste perioden är när de unga kalvarna betar på sensommaren. Stall med rastfållor, så att de kan tas hem något tidigare på hösten, är önskvärt. Stutuppfödning är en trevlig produktion som man gärna kan rekommendera andra att pröva. Djuren är lugna, de förädlar det egenodlade fodret och bidrar till en god ekonomi genom

12

bra slaktresultat och skötsel av naturbete. Text & Foto: Margareta Dahlberg, MD Lantbruksråd, där ej annat anges


Backa Gård Backa gård ligger i Varnhem strax utanför Skara. På gården brukas 320 hektar mark, varav 125 är ägd. Därutöver finns även 55 hektar naturbeten och 275 hektar skog. I samband med att gården fick tillgång till ett arrende med ekologisk mark bestämde de sig för att lägga om hela driften. Omläggningen påbörjades 2003 och i december 2006 levererades den första ekologiska mjölken. Driften är uppdelad mellan Tell Backa AB, som drivs av bröderna Jakob och Carl Harry Tell, där driften som rör mjölkkor, kalvar och skog sköts. Uppfödningen av kvigor och stutar drivs genom en enskild firma av Carl Harry. Företagen samarbetar kring växtodlingen.

Kvalitet i alla led Genomtänkt och lättarbetat med ett stort fokus på god djurvälfärd och gott smittskydd är genomgripande på Backa Gård. Man satsat på att hålla hög kvalitet genom hela produktionen. Det är genomgående hög hygien hela vägen i alla delar och djuren får inga plötsliga foderbyten. Det nya stallet byggdes 2012-2013 och är utformat med väl tilltagna ytor och många egna detaljlösningar. Det innebar en något högre investeringskostnad, men är lönsamt tack vare att man uppnår hög effektivitet och god skötsel av alla olika djurkategorier.

Djur Gården har en mjölkproduktion med 144 årskor som producerar strax under 12 000 kg ECM. Med en mjölkproduktion i den storleken produceras ca 155 kalvar årligen. För att få ett jämnt flöde av såväl rekryteringsdjur som till djur till slakt är produktionen planerad på ett sådant sätt att det i genomsnitt ska in 5 stutar och 5,5 kvigor varje månad till liggbåsavdelningen. Överskottet av kalvar, cirka 30 djur per år, säljs vid drygt 2 månaders ålder. Såväl inkalvningsålder för kvigorna som slaktåldern på stutarna är cirka 24 månader. Rasen är övervägande Holstein och avelsmålet är att få fram goda bruksdjur. De flesta ungdjur är renrasiga, men även några korsningar finns då gården använder cirka 15 % köttrassemin på korna. Kvigkalvarna av dessa korsningar säljs då de inte passar i produktionssystemet. Korsningsstutarna behålls.

Start En bra start med god kontroll är viktig för en lyckad uppfödning. God hygien runt kalvning är första steget. Kalvningsboxarna är strödda med sand, vilket ger god hygien och halkfri yta. Kalvarna flyttas från kalvningsboxarna med hjälp av kalvboxar på hjul. Detta system gör det möjligt att på ett enkelt och lätt sätt flytta kalven och tunga lyft minskas. När kalven flyt-

Stora stallet på Backa Gård.

13


Kalvningsboxar med sand.

Kalvbox på hjul.

Boxarna, töms, tvättas och desinficeras mellan varje grupp med kalvar. 14


tats vidare töms, rengörs och flyttas kalvboxen tillbaka till förvaringsplatsen utanför kalvningsboxarna, i väntan på kommande kalvar. Kalvarna hålls första tiden i ett uppvärmt rum, där de får en skyddad miljö från start och där är det lätt att kontrollera att kalvarna verkligen kommer igång och lär sig dricka ordentligt. Kalvarna är kvar i rummet i cirka tio dagar innan de flyttas vidare till kalvstallet.

Kalvstall Kalvstallet är ett kallt stall med 12 boxar med plats för sju kalvar i varje box. På Backa Gård har de dock valt att inte fylla varje box med mer än fem kalvar för att hålla nere smittryck och arbetsbelastning. Stallet är dimensionerat så att varje box hinner tömmas, tvättas och desinficeras innan nästa grupp kalvar flyttar in. Kalvarna stannar i kalvstallet tills de är minst 4 månader innan det är dags för nästa flytt. Veterinär kommer en gång i månaden till gården för avhorning, vaccination och kastrering av alla tjurkalvar som är äldre än 12 dagar.

Kalvarnas foderstat Kalvarna får upp till 8–9 liter mjölk per dag i nappspann. Mjölkmänden minskas efter åtta veckors ålder och de avvänjs vid tre måna-

ders ålder. Inledningsvis får kalvarna, utöver mjölken, kalvkraftfoder (Sund Friskus) och hö. När kalvarna är sju veckor fasas komix in medan kraftfoder och hö trappas ned. Innan kalvarna flyttar från kalvstallet är de helt inne på komixen toppad med lite kalvkraftfoder. Innan kalvarna flyttar vägs de för att kontrollera tillväxten. Gårdens mål är att de ska växa minst 1 kg per dag oavsett kön, något de snart har uppnått. Vid senaste mätningen hade kvigorna växt 940 g per dag och stutarna 1020 g per dag.

Liggbås Resten av uppfödningen sker i gårdens stora stall med liggbås. I stora stallet finns det 197 liggbås till 190 ungdjur. För att ge kalvarna en bra start efter flytten strös det lite extra i liggbåsen och det är aldrig helt fullbelagt för att säkerställa att det är gott om plats vid foderbordet. Kalvarna fodras i denna grupp på samma sätt som i kalvstallet, komix toppat med lite kalvkraftfoder (0,3 kg två gånger per dag). Att aldrig byta foder och miljö samtidigt är ett bra sätt att bibehålla tillväxttakten. I första gruppen går kalvarna i cirka 6 veckor

Stora stallet med liggbås.

15


innan det är dags för nästa flytt. I samband med den flytten delas de även upp efter kön. Efter startboxen i liggbåsavdelningen inhyses stutarna i fyra och kvigorna i fem olika boxar, sorterade efter storlek. Planlösningen är planerad på ett sådant sätt att djuren lätt kan flyttas vidare till en ny grupp vartefter de växer. Gruppen för de största kvigorna är placerad närmast de mjölkande korna för att lätt kunna flyttas in till gruppen med mjölkande djur. Gruppen med de största stutarna är placerad i hörnet där utlastning sker. Utanför stallet finns en hanteringsyta för lastning uppbyggd med grindar som avslutas med en ramp. Djuren rör sig i en S-kurva och följs med grindar, vilket gör att djuren inte vänder och får ett bra flyt vid lastning till slakt eller bete.

Foder Strategin för utfodringen av ensilage bygger på att tillgodose kornas behov. Detta får styra uttaget av 1:a och 2:a skörden samt helsäden. Korna ges även en mindre mängd 3:e skörd, men merparten av den silon ges till ungdjuren. Av alla skördar går det översta ensilaget och

Stutarna får fri tillgång på mix.

16

det närmast väggar och golv i silon till ungdjuren. Självklart fodras inget dåligt foder, det kasseras, men ensilaget med högst kvalitet prioriteras till mjölkkorna. För att kunna hålla i stort sett samma blandningar under hela stallperioden har gården byggt tak över samtliga plansilofack. Detta gör det möjligt att hålla fler plansilos öppna samtidigt under hela året. Under betessäsong kompletteras dock plansilofacken med rundbalar. Ensilagen syrabehandlas med ett medel med en hög andel propionsyra. Det ger ett lagringsstabilt foder och lägre lagringsförluster. På gården blandas tre olika mixer till: komix, kvigmix och stutmix. Ungdjuren utfodras med fullfoder. Mixernas recept anpassas efter årets analyser och tillgång. Komixen och stutmixerna baseras på skilda förhållanden mellan grovfoder och kraftfoder. Kvigmixen är grovfoderbaserad men proteinnivån i mixen balanseras med åkerböna. Kvigmix och stutmix balanseras för att råproteinnivån ska ligga på minst 150 g per kg ts. Komix utfodras, förutom till korna, även till kalvar från fem veckors ålder tills de är cirka sex månader


Gårdens mixer Fodermedel

Komix

Kvigmix

Stutmix

Gräsensilage

5 kg ts 1:a skörd, 2 kg ts 2:a skörd, 1,8 kg ts 3:e skörd

70 % (2:a skörd, 3:e skörd)

10,0 kg ts (1:a skörd, 3:e skörd)

Helsädesensilage (korn/vicker)

3 kg ts

30 %

Halm

0,7 kg

Ja, feb–april

Kraftfoder

4,8 kg

0,6–0,8 kg (enbart åkerböna)

3,2 kg ts

Övrigt

Mineraler, Jäst, Salt

Mineraler, Salt

Mineraler, Salt

Grovfoderandel

72 %

90 %

76 %

gamla. Kvigor och stutar får fri tillgång till respektive mix under uppfödningstiden. De kraftfoder som används i mixerna är dels en blandning av spannmål (2/3 korn och 1/3 havre), för energi och stärkelse, och dels åkerböna, som proteinkälla. Bönorna lagras i korv och dubbel syras, dels vid tröskning och dels vid korvläggning, för ökad lagringsstabilitet.

Beten På gården finns flera olika typer av beten, från ganska bra till mycket magra naturbeten samt åkermarksbeten. För att få allt att stämma under betessäsong krävs mycket pusslande och planering. Vid planeringen tas hänsyn till parasittryck, djurstorlek och önskad tillväxt, gruppstorlek, betets storlek och avkastning med mera. Alla stutar som väger mindre än 550 kg släpps på bete, om tyngre djur släpps på bete eller ej beror på planerad slakt och behovet av betesdjur.

gjort det i cirka tre veckor körs de ut till ”riktigt bete”. Sedan är det dags för nästa gäng förstagångsbetare. Och så rullar det på till dess att alla djur är ute. Det innebär många släpp, men ger en enklare hantering under betet. Under tillvänjningsperioden tränas även djuren på att komma när man lockar på dem med hjälp av lockgiva av kraftfoder inne. Djuren lockas sedan på varje gång det är dags för ett nytt bete. Djuren kan då oftast enkelt flyttas av en person. För att inte djuren ska sluta komma om man lockar på dem, undviker man att locka på dem vid ordinarie tillsyn.

Ungdjuren förbereds i början av mars inför kommande betessäsong genom att mängden kraftfoder i mixerna trappas ner. På betena blandas kvigor och stutar och sätts ihop i lämpliga grupper utifrån kalvningsdatum respektive planerad slakt. På gården tillämpas en metod som ger många betessläpp under säsongen. Förstagångsbetarna får inledningsvis gå in och ut ur stallet för att lära sig vad staket är och för att komma igång och beta. Samtidigt kan de gå in och äta mat. När de har 17


Slakt Erfarenheterna på gården visar att det är svårt att släppa de tyngre djuren på bete. Betessäsongen går hårdast på de allra största djuren. Negativ tillväxt inte är ovanlig, trots att en hel del åkermark betas. Slaktåldern kan därigenom bli upp till tre månader högre på djur som gått på bete under två säsonger jämfört med dem som är ute under en sommar.

Djuren skickas till slakt vid en minimumslaktvikt på 300 kg, men helst inte under 330 kg. Ju fler tunga djur som kan skickas desto bättre förhandlingsläge mot slakten. När ett djur uppnått vikt och form, utan att vara för fet, är det andra faktorer som påverkar när djuret skickas till slakt, som till exempel tillgången på grovfoder och när platsen behövs.

En viss kompensatorisk tillväxt sker en kort period efter installning. I år växte gårdens största stutar i genomsnitt 2,2 kg per dag under första månaden på stall. Månaden efter var tillväxten åter mer normal.

Text och foto: Jannica Krafft, Växa Sverige

Invid ungdjurboxarna finns en behandlingsbur, i vilken djuren kan klippas, vägas och vid behov behandlas. De större stutarna vägs en gång per månad under stallsäsongen, medeltillväxten är cirka 1200 g per dag.

Tips från Backa Gård • Håll hög tillväxt på den unga kalven - det ger positiva effekter hela vägen. • Noggrannhet i alla led.

Slaktresultat Antal

Ålder, mån

Slaktvikt, kg

Form 4 = O-, 5 = O

Fett 9 = 3+, 10 = 4-

Slaktkroppstillväxt, g/dag

2016

48

25,0

359

4,9

9,1

446

2017 t.o.m. oktober

46

23,3

359

4,7

9,5

478

Medeltal jan 2015–okt 2017

143

24,3 medel 34,8 max 20,5 min

355

4,8

9,1

454

18


Tidavads Ekolantbruk Gården ägs och drivs av Daniel och Sandra Wilson samt Daniels föräldrar. Förutom de fyra delägarna har gården tre anställda. Företaget har tre ben att stå på: Växtodling, mjölk och kött. Hela företaget är KRAV certifierat. De gick med i KRAV 1996 och då startade de även köttproduktionen. Daniels föräldrar köpte gården 1981 och 2006 köpte de till en gård och utökade verksamheten. Mjölkdelen består av 180 årskor, som avkastar 10 500kg ECM/år. De föder upp allt, som inte ska rekryteras för mjölkproduktion, till slakt. Alla tjurar kastreras. Totalt har de ca 550 djur. Mellan 80–90 stutar och kvigor slaktas per år och det tillkommer även slaktkor. Gården består av 500 ha åker och 100 ha naturbetesmark. Betesdriften har en egen växtföljd och den består av: Fyra år vall, höstvete, korn eller havre med insådd. Övrig växtföljd är två år vall, höstvete, åkerböna, korn eller havre,

blandsäd (korn/havre) med insådd. Vid ett bra vallår tröskas blandsäden och vid brist blir det helsädesensilage. De lejer in all slåtter och har plansilo till den största andelen ensilage. Ensilagebalar används som ett komplement, tex om de behöver slå av gräset i betesfållor som korna inte hinner beta. De säljer en del spannmål som brödsäd (eller foder). Det beror lite på årsvariationen hur mycket det blir. Varför stut och inte tjur?   – Det är omöjligt att hålla tjurar vid en integrerad produktion, där kvigor och handjur går tillsammans på betesdriften, anser Daniel. Kvigorna som ej ska rekryteras till mjölkproduktionen går med ut på naturbetesmarken. Naturbetesmarken är en viktig del i företaget.

Stallsystem De har liggbåsstall till alla djur utom till mjölkdrickande kalvar. Kalvarna går i ströbädd fram till avvänjning. Djuren hålls i tre olika byggnader på gården, byggnaderna utnyttjas maximalt.

Gården ägs och drivs av Daniel och Sandra Wilson tillsammans med Daniels föräldrar.

19


Kalvuppfödningen

Betesdrift

Daniel och Sandra tycker att det är en större utmaning att föda upp kalvarna till slakt i en ekologisk produktion, men en trevlig utmaning.

Betesdriften fungerar bra. På gården finns det stora arealer med naturbeten, vilket också är anledningen till att de har möjligheten att ha kvar alla handjur på gården. De har bland annat sjöängsbete med stora problem med stora leverflundran. För att minimera parasitproblem krävs en mycket noggrann betesplanering.

Det är inte ett högre smittryck vid ekologisk produktion. Men vid ett eventuellt sjukdomsutbrott är det svårare att hantera smittan. När man föder upp ungnöt till slakt som ekologisk producent måste man tänka ett steg längre, det kräver en annan strategi för att hålla smittor i schack.

Kastrering De kastrerar och avhornar med veterinär hjälp (alla kalvarna sövs). Enligt regelverket får de lov att kastrera kalvarna upp till 8 veckors ålder. Men Sandra tycker att det fungerar allra bäst om det görs vid 4 veckors ålder. Det föds mellan 5-10 tjurkalvar per månad och det är inte alltid det går att kastrera precis vid 4 veckors ålder. Kalvarna avvänjs vid tre månaders ålder. Småkalvarna får även hö. Ensilagemixen består av ensilage, spannmålsblandning, bönor + kokoncentrat.

Förstagångsbetarna får alltid rent bete. De har alltid både åkermark och naturbetesmark där det inte gått nötkreatur året innan. År 2 får de flesta slaktdjuren gå på ”Sjöängsbetet”. De släpper aldrig de som är eller ska bli mjölkkor på högriskmarker (med avseende på stora leverflundran). Ca 30 ha av vallen används till bete. Förstaårsvallen går till de minsta förstagångsbetarna. Ca 60 % av dessa kalvarna går på vallbete. De större förstagångsbetarna går på ”rent” naturbete. Delar av naturbetesmarken växelbetas med får, vilket visat sig vara ett mycket lyckat betessamarbete. Allt bete är fållindelat, vilket krävs för att få betet att fungera på ett bra sätt. Parasitproblem

Kalvarna får mjölk i ena änden på boxen och erbjuds kraftfoder, spannmål, hö och ensilagemix på andra sidan. 20


Ungdjur vid foderbordet.

tacklas just genom att ha en bra betesstrategi samt genom uppföljning av slaktdjuren.

Slaktresultat Det senaste årets genomsnittliga slaktresultat är 27 månader med en slaktvikt på 360kg, formklass O och fettgrupp -4. Stutarna har haft en slaktkroppstillväxt på 420gram per dag.

Vad rekommenderar de andra? Om det finns förutsättningar på gården, ska man se det som en möjlighet och ett bra komplement till mjölkproduktione. Men det är svårt att producera ekostut på ett lönsamt sätt om man inte har naturbetesmarker med höga

värden. Reglerna för naturbetesmarkerna är många och ibland svåra, det gäller att veta vad man ger sig in i. Det är viktigt att ställa sig frågan innan. Vad innebär det för mig som lantbrukare? På Tidavads ekolantbruk fungerar det mycket bra med att ha integrerad köttproduktion i mjölkbesättningen, men det gäller att skapa en produktion som passar den egna gården.

Vad skulle de gjort annorlunda idag? Det är inte mycket som de skulle gjort annorlunda idag. Men kalvstallet skulle utformats på ett annat sätt.

Foder under stallperioden Ålder 0–2v

Enbart mjölk

2–4v

Mjölk

Erbjuds koncentrat

4–6v

Mjölk

Erbjuds koncentrat och spannmål

6–8v

Mjölk

Erbjuds koncentrat, spannmål och ensilagemix

8–13v

Mjölk

Ensilagemixen trappas upp, koncentrat och spannmål minskas

13v–6 månader

60% grovfoder (ensilage)

Bönor, spannmål och koncentrat

6 månader – till slakt

70% grovfoder (ensilage)

Bönor och spannmål

21


Framtiden Tidavads ekolantbruk är ett utvecklingsföretag och de har ständigt nya idéer och tankar om hur de ska utveckla företaget framöver. De skulle vilja få in lite mer köttras i stutarna för att få snabbare tillväxt. Idag semineras 10–15% med köttras. På önskelistan finns också ett nytt kalvstall med sektionering för smittskydd. Tidigare har de sålt köttlådor men saknar förutsättningarna idag. De har haft funderingar på både eget slakteri och gårdsbutik, men gården ligger inte optimalt geografiskt. Nu händer det en del på marknaden med bland annat rekoringar. Så förutsättningarna kan komma att förändras. Text och foto: Maja-Lena Främling, Gård och Djurhälsan

Tidavads ekolantbruk.

22


23


Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102:8025 JO18:12

jo18_12  

This is the description

jo18_12  

This is the description