RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2014
Förfrukterna i de mellansvenska försöken utgjordes till viss del av våroljeväxter. Vid transformering av optimumberäkningarna till grund rekommendation för höstvete med förfrukt stråsäd beaktas detta med ett mindre tillägg på ca 5 kg N/ha. Vid de framräknade optimumnivåerna för fodervete uppnås i allmänhet proteinhalten 11,5 %, som utgör en viktig nivå med avseende på prisreglering för brödvete. Detta medför att ingen extra höjning av rekommendationen behöver ske med avseende på proteinhalten. Prisskillnaden mellan foder- och brödvete medför dock att rekommendationen till brödvete är något högre än till fodervete. Under åren 2001-2008 ingick rågvete i sort/kväveförsök i norra Götaland och i Svealand tillsammans med höstvete. Resultaten tyder på att ekonomiskt optimal kvävegiva vid samma prisnivå ligger i närheten av optimum för fodervete i det område där försöken genomfördes. Det antas också att motsvarande förhållande gäller i södra Götaland.
4.1.2.2 Råg och höstkorn Under tidsperioden 2006-2008 genomfördes 12 kväveförsök i råg i norra Götaland och i Svealand. I försöken ingick led med eller utan stråstärkande medel. Optimal gödslingsnivå i dessa försök var i såväl behandlat som obehandlat led lägre än i ovan redovisade höstvete försök. Behandling med stråstärkande medel ökade odlingssäkerheten och skördepotentialen i viss utsträckning. Kväveförsök med höstkorn genomfördes åren 2010-2012 i både södra Sverige och i Mellansverige. Sammantaget har 23 försök sammanställts. Kväveoptimum ligger något över det som beräknats för fodervete. På grund av osäkerhet beträffande stråstyrka väljs att lägga rekommendationen på samma nivå som rågvete.
4.1.2.3 Vårkorn I Skåne har 59 intensitetsförsök med kväve till korn genomförts under åren 1999-2011. I 20 av försöken var förfrukten stråsäd och i övriga försök sockerbetor. Försöken med stråsäd som förfrukt kan beskrivas med ekvationen: y = 3353 + 42,5x – 0,20898x2 + 0,0003295x3. Med antagna priser blir optimal kvävegiva 107 kg N/ha och skörden 5917 kg/ha. Utifrån de principer som påtalats ovan skulle det vara önskvärt att kunna ta bort de äldsta försöken i försöksmaterialet. Eftersom de flesta försöken genomförts före 2004 görs bedömningen att samtliga försök bör ingå i beräkningsunderlaget. Fram t o m 2004 brukades kvävet ned före sådd medan kombisådd tillämpats de senaste åren. Försöken med stråsäd som förfrukt används som beräkningsunderlag, men även försöken med sockerbetor som förfrukt har beaktats vid fastställandet av rekommendationerna. I Mellansverige genomfördes 54 intensitetsförsök med kväve i vårkorn under perioden 1998- 2011. Försöken är relativt jämnt fördelade över tiden och här bedöms det vara rimligt att göra beräkningar på de 19 försök som utfördes under tidsperioden 2004-2011. Kvävet har tillförts via radmyllning. Matematiskt kan skörderesultaten beskrivas med ekvationen: y = 2996 + 47,15x – 0,17671x2 + 0,0000666x3. Utifrån antagna priser blir optimal kvävegiva 115 kg N/ha vid skördenivån 6186 kg/ha.
27