problematiken. Flera uppgav att de är rädda för sanktioner och därför inte tar med alla djur som skulle kunna vara berättigade till ersättning.
7.7.5 Klövhälsorapportering kan göras obligatorisk För att få mer information om klövhälsan i landets mjölkkobesättningar skulle rapporteringen kunna göras obligatorisk. Enligt en av de tillfrågade experterna rapporterar idag omkring två tredjedelar in resultatet av klövvården till Växa Sverige, men för att bättre kunna följa upp utvecklingen skulle rapporteringen kunna vara ett krav för att få ersättningen. I så fall vore det lämpligt om Jordbruksverket ansvarade för databasen.
7.7.6 Indikatorer behövs för att visa på förändringar i djurvälfärden Som tidigare nämnts i rapporten under avsnitt 2.1.1 är det problematiskt att med hjälp av produktionsmåtten i WinPig avgöra om ersättningen påverkat suggornas välfärd. Det faktum att ersättningen har bidragit till bättre övervakning av suggorna och förbättrad produktionsuppföljning kan ha medfört att suggorna är mer hårt drivna, vilket i sin tur kan påverka hållbarheten hos suggorna. En förbättrad produktionsuppföljning är inte att likställa med högre djurvälfärd, även om god tillsyn, som mer frekventa hullbedömningar, ger förutsättningar för en god djurvälfärd. Därför kan det vara lämpligt att i ersättningen inkludera parametrar som i högre grad belyser suggans hållbarhet och hälsa, exempelvis mått på tidig utslagning eller förekomst av bogsår. Enligt studier av Ivarsson et al. (2009) och Alvegard (2014) uppvisar så stor andel som omkring 35 – 40 procent av de lakterande suggorna bogsår. Eftersom bogsår är så pass vanligt förekommande och ger upphov till fysiskt lidande skulle ett mått på dess förekomst kunna fungera som en djurvälfärdsindikator.
50