ra13_14

markytan och ytavrinning. Skillnaden på vatten-genomsläppligheten är mycket stor, flera tusen gånger, mellan olika jordarter. Även inom en och samma jordart kan genomsläppligheten variera med en faktor 100.

Vid tekniska beräkningar, exempelvis för grundläggning av byggnader, kan mark­ strukturen ofta betraktas som relativ homogen och genomsläppligheten kan be­dömas utifrån jordens kornstorleks fördelning. I tabell 6 anges genomsläpplig­ heten, baserad på kornstorlek, för några jordarter.

Tabell 6. Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) baserat på kornstorlek.

(Grip och Rodhe 1985).

Jordart Finmo Mjäla Lera

Konduktivitet, m/s

Konduktivitet, l/s,ha

Grusig morän

10-5–10-7

1 –100

Sandig morän

10-6–10-8

0,1–10

Moig morän

10 –10

0,01–1

Lerig morän

10-8–10-10

0,001–0,1

< 10-11

< 0,0001

-7

Moränlera

-9

När det gäller jordbruksmark är förhållandena annorlunda. Förekomsten av vatten­ ledande porer beror till stor del av den fysikaliska, kemiska och biologiska påverkan som jordens översta del utsätts för. Avgörande för genomsläppligheten i jordbruksmark, framförallt i finkorniga jordar, är förekomsten av makroporer som bildas genom att lerpartiklar och organiska ämnen aggregeras. Sprickor och maskgångar kan också ha stor betydelse. För lera och gyttja kan djupa sprickor kraftigt öka infiltrationskapaciteten och genomsläppligheten. Torrsomrar och tjälvintrar är perioder som förbättrar markprofilens struktur. I tabell 7 finns resultat från fältförsök i jordbruksmark. En jämförelse med tabell 6 visar att genomsläppligheten är betydligt större än i jord som inte bearbetas. Man kan också se att genomsläppligheten varierar stort mellan tider på året.

Tabell 7. Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet) uppmätt fältförsök i lera på jordbruksmark, nivån 1-4 dm under mark. Medianvärde (min–max). (Messing 1993) Årstid Vår Sommar

Infiltrationskapacitet, mm/h

Infiltrationskapacitet, l/s, ha

35 (8–85)

97 (22–236)

672 (67–3320)

1867 (186–9222

Markens genomsläpplighet kan påverkas genom lämplig växtföljd, odlingssystem och jordbearbetning som ger en god jordstruktur och gynnar mikroorganismer och daggmaskar. Infiltrationen kan ökas genom att tillföra organiskt material och anpassa jordbearbetningen. Val av gröda och växtföljd med större andel växter med djupgående rötter är andra faktorer som kan påverka infiltrationen i mark­ profilen. I undersökningar av Alhassoun (2009) framgår att infiltrationen ökade med ca 45 % om mängden daggmaskar (g/m2) fördubblades.

En möjlighet är att kalka jorden, så kallad strukturkalkning. Försök med inblandning av kalk i återfyllnadsmaterialet vid täckdikning i lera har, utöver andra miljövinster, visat på väsentligt ökad genomsläpplighet. (Eriksson 1982, Lindström och Ulén 2003) Faktorer som är negativa för genomsläppligheten är brukningsmetoder som missgynnar jordens mikrobiologi och packningsskador som kan orsakas av tunga maskiner, körning på dåligt dränerad mark och översvämningsepisoder.

42