Issuu on Google+

KEPALÖK

Jordbruksverket tar fram en vägledning som har till syfte att ge tips och råd om tillämpning av integrerat växtskydd (IPM). Förslag till åtgärder sammanfattas under fyra rubriker: • Förebyggande odlingsåtgärder • Bekämpningsstrategi • Fältinventering • Uppföljning av åtgärder De vanligaste problemen/skadegörarna beskrivs sist under rubriken: De vanligaste enskilda ogräsen och skadegörarna. Detta är ett rådgivningsmaterial och är inte kopplat till kontroll eller tvärvillkor.

1 Förebyggande odlingsåtgärder Att göra

Hur? Varför?

1.1 Odlingsplats

--Välj väldränerad mullrik sandjord. --Odla på öppna och blåsiga fält. --Välj fält som är fria från rotogräs.

--Kepalök trivs bäst på varma och luckra jordar och är känslig för syrebrist. --Ett fritt läge minskar risken för lökbladmögel och lökfluga. Undvik att odla lök intill ett fält där det föregående år förekom omfattande lökbladmögelangrepp eller angrepp av lökfluga.

Läs mer

1.2 Växtföljd

--Tillämpa sexårig växtföljd. --Välj en förfrukt som konkurrerar bra mot ogräs eller där ogräsregleringen kan skötas effektivt. --Odla inte efter kålväxter.

--En varierad och tillräckligt lång växtföljd är viktigt för att hindra förökning av problemogräs, nematoder, sjukdomar och skadedjur. --Vilsporer av lökbladmögel kan överleva 4-5 år i jorden och andel vilsporer av vitmögel reduceras kraftigt under en femårsperiod. --Kålväxter är olämpliga som förfrukter p.g.a. att de inte är värdväxter för mykorrhiza-svamp. Mykorrhiza ökar fosfortillgängligheten och är viktig för lök som har grunda rötter.

Riktlinjer (Svenskt Sigill) Odling i Balans Modul 12 B (Greppa näringen)

1.3 Utsäde och etablering

--Använd endast friskt utsäde.

--Vid användning av plantlök och sättlök, och i viss mån frölök kan falsk såbädd och fördröjd sådd minska förekomsten av örtogräs. Planterad lök får ytterligare ett försprång gentemot ogräs och lökbladmögel. --Sättlök, som är inne på andra året, har ibland med sig en del sjukdomar med utsädet och kan inte lagras lika bra som frölök. Sättutsäde där många lökar är mjuka eller gror i förtid är troligen smittat med lökbladmögel och bör inte användas. --Sättlök är å andra sidan robustare och klarar både ogräskonkurrens och mekanisk bearbetning bättre än frölök.

Ekologisk odling av grönsaker på friland (Jordbruksverket)

1.4 Sortval

--Välj lökfrö framför sättlöksutsäde om --Enligt fröfirmorna finns det skillnader i motståndskraft du vill ha fler sorter att välja mellan. mot lökbladmögel och lagringsdugligheten, men lagringsdugligheten skiljer sig mellan sorterna.

1.5 Jordbearbetning

--Välj om möjligt vårplöjning. --Passa på att bekämpa ogräs före etablering av löken.

--Vårplöjning är gynnsamt för att värma upp jorden. --Ogräsåtgärder före etablering såsom falsk såbädd, fördröjd sådd, ångning eller flamning minskar behovet av riktade insatser i grödan.

1.6 Växtnäring

--Välj behovsanpassad kvävetillförsel. --Tillför makro- och mikronäringsämnen efter markkarta/behov.

--Mycket kväve ger ofta frodiga bestånd och ett gynnsamt mikroklimat för t. ex svampsjukdomar. Hög kvävegiva sent försenar mognaden och försämrar lagringsdugligheten. Knipplök kan behöva tilläggsgödsling av kväve för att hålla blasten frisk länge.

Riktlinjer för gödsling och kalkning (Jordbruksverket) Modul 11D (Greppa Näringen)


1.7 Bevattning

--Sörj för jämn vattentillgång fram till mitten av juli . --Bevattna nattetid för att förhindra infektion av lökbladmögel. --Använd bevattning som kontrollmetod mot jordflylarver. --Bevattna för att minska risken för tripsskador.

--Lökbladmögel gynnas av fuktig väderlek, men inte av regn eller bevattning. --Feromonfällor för jordflylarver kan utnyttjas för att bestämma när bevattning ska sättas in. --Saftspända och välvattnade plantor står bättre emot tripsskador än plantor som utsatts för torka.

1.8 Hygien

--Ta bort skörderester. --Förstör lök på avfallshögar. --Håll efter överliggare.

--Noggrann borttagning av skörderester minskar risken för bl. a lökfluga, nejliktrips och lökbladmögel och Rhizoctonia.

1.9 Gynna nytt oinsekter

--Håll kantzoner sprutfria. --Så in konkurrenssvaga gräs i kombination med pollen- och nektarproducerande örter i skyddszonen.

--Obehandlade ytor kan å andra sidan även gynna skadedjur som nejliktrips och lökfluga. --Ett varierat landskap med alléer, stenmurar/rösen, häckar och solitärträd ökar möjligheterna för övervintring och framkomlighet för naturliga fiender.

Jordbruksverkets nyhetsbrev Mångfald på slätten och Ett rikare odlingslandskap

Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

2.1 Val av åtgärd Ogräs

--Välj preparat/metod utifrån den art eller de arter som dominerar ogräsfloran.

--Beakta skillnader i ogräsförekomst inom fältet t.ex. beroende på: --jordartsskillnader --odlingshistorik

Dosnyckel Växtskyddsmedel i frilandsgrönsaker Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare (Jordbruksverket)

2.2 Val av åtgärd Skadegörare

--Följ prognosmodell och riktvärden för användning där det finns tillgängligt och bekämpa endast när behov föreligger. --Använd frö betat med insekticider.

--Betning ger ett skydd mot tidiga angrepp.

Växtskyddsmedel i frilandsgrönsaker Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare (Jordbruksverket) Faktablad om växtskydd 1Tb (SLU)

2.3 Alternativa metoder

--Välj mekanisk bekämpning av ettåriga örtogräs. --Välj kombinationer av mekanisk och kemisk bekämpning. --Välj bevattning som kontrollmetod mot lökbladmögel, nejliktrips och jordflylarver.

--Ogräs mellan raderna kan bekämpas mekaniskt med radhackning. --Bandsprutning går att kombinera med radrensning. --Ogräsrensning i raderna kan utföras med olika typer av redskap eller maskiner, men förutsätter att löken är planterad. Den vanligaste tekniken är en radrensare med fingerhjul eller skrappinnar, men det finns också robotar med optisk styrning. Flamning kan användas i raden före eller strax efter lökens uppkomst.

Ekologisk odling av grönsaker på friland (Jordbruksverket)

2.4 Möjlighet att begränsa användningen av kemiska medel

--Välj att punktbehandla vissa ogräshärdar i stället för att behandla hela fält i de fall där det är möjligt. --Behovsanpassa dosen för svamp, insekter och ogräs.

--En del ogräs förekommer fläckvis i fält. --Även vissa angrepp av vissa skadegörare kan variera i fält där beståndet är frodigare.

2.5 Möjlighet att ta hänsyn till resistensrisken

--För att motverka resistens: --tillämpa förebyggande åtgärder (se ovan). --bedöm bekämpningsbehovet. --använd produkten optimalt. --bedöm effekten.

--Bekämpningsbehovet bedöms genom att använda gällande bekämpningströsklar, där det finns. Om tröskeln uppnås väljs ett effektivt preparat. --Produkten används optimalt om doseringen anpassas och används vid rätt tidpunkt under gynnsamma betingelser. --Det är också bra att växla eller blanda preparat med olika verkningssätt.

2 Bekämpningsstrategi

Resistens mot växtskyddsmedel i frilandsgrönsaker (Jordbruksverket)


3. Fältinventering Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

3.1 Ogräs

--Gå kontinuerligt över fälten för att kontrollera förekomst och identifiera arter för att tidigt kunna sätta in rätt åtgärder.

--Lök har en mycket dålig konkurrensförmåga gentemot ogräs. Optimalt är ogräsfritt 10 veckor efter uppkomst, men även mot slutet av odlingssäsongen är det viktigt för att inte gynna lökbladmögel.

Ogräsbrev, Ogräsdatabasen (Jordbruksverket) Ogräsrådgivaren (SLU)

3.2 Skadegörar

--Bevaka kontinuerligt fälten för att se --Titta på olika ställen i fältet för att få en uppfattning om vilka skadegörare som förekommer variationen av eventuella angrepp. Gå längs en diagonal under säsongen. linje över fältet med ett antal stopp där några (10 --Följ utvecklingen av olika sjukdomar plantor) kontrolleras. och skadegörare i området via växtskyddscentralens veckorapporter och växtskyddsbrev.

Veckorapporter, Växtskyddsbrev (Jordbruksverket)

4. Uppföljning av åtgärder 4.1

Att göra

Hur? Varför?

--Använd din sprutjournal för att följa upp effekterna av insatsen. --Använd inte obehandlad kontrollruta.

--Obehandlad kontrollruta är direkt olämpligt i lök pga. risken att sprida lökbladmögel.

Läs mer

5. De vanligaste enskilda ogräsen och skadegörarna Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

5.1 Ogräs som kan vara kraftigt skördenedsättande i kepalök. Gräsogräs 5.1.1 Vitgröe

--Bekämpa när plantorna är små.

--Vitgröe sprids och förökas med frö som gror under hela odlingssäsongen.

5.1.2 Örtogräs

--Bekämpa när plantorna är små.

--Örtogräs som sprids och förökas med frö är det stora problemet i lök och särskilt besvärliga är ljusgroende ogräs.

5.2 De mest betydelsefulla skadegörarna i kepalök. 5.2.1. Lökbladmögel

--Ta bort all lök från fälten efter skörd och förstör lök på avfallshögar. --Undvik odling på dåligt dränerade jordar. --Håll efter ogräs. --Undvik överfrodiga bestånd och gödsla måttligt med kväve. --Odla inte lök oftare än vart sjätte år. --Sättlök och sådd lök bör inte odlas intill varandra. --Följ om möjligt prognosmodellen för lökbladmögel.

--Lökbladmögel gynnas av fuktig väderlek, men inte av regn eller bevattning. De viktigaste smittkällorna är infekterad sättlök och lök som lämnats kvar på fältet. --Prognosmodellen baseras på väderdata från klimatstationer i fält och väger in både sporbildning och infektion i riskbedömningen.

Faktablad om växtskydd Trädgård 1 Tb, 114 T, 123 T (SLU)

5.2.2 Vitmögel

--Odla inte lök oftare än vart sjätte år. --Rengöring av maskiner för att hindra spridning via jord.

--Växtföljd om minst 6 år minskar smittotrycket, men svampens sklerotier kan överleva i över 20 år --Kemisk bekämpning inte möjlig. Flera metoder måste integreras i odlingssystemet för att bekämpa svampen. --År med omväxlande väder då varma och torra förhållanden följs av kalla och nederbördsrika perioder kan leda till kraftiga sjukdomsangrepp.

Faktablad om växtskydd Trädgård 1 Tb, 170 T (SLU)

5.2.3 Fusariumrötor

--Odla inte lök oftare än vart sjätte år. --Rengör maskiner för att hindra spridning via jord. --Lagra löken i en temperatur under 4˚C.

--Jordburen svamp med temperaturoptimum mellan 15-32˚C. --Kall lagring minskar förlusterna eftersom svampen utvecklas långsamt i låga temperaturer.

Survey of Fusarium species on yellow onion (Allium cepa) on Öland, Sara Lager, 2011

5.2.4 Grämögelbladfläcksjuka

--Odla inte lök oftare än vart sjätte år. --Ta bort all lök från fälten efter skörd. --Förstör lök på avfallshögar.

--Gynnas av regnig väderlek. --Observera att även torka, syrebrist i jorden p.g.a. skorpa eller näringsbrist på fosfor, kalcium och kalium kan resultera i bladfläckar.

Faktablad om växtskydd Trädgård 1Tb, 114 T (SLU)


5.2.5 Lökfluga

--Beta med insekticid. --Ta bort all lök från fälten efter skörd. --Vänta minst två år med att odla lök intill ett tidigare angripet fält. --Undvik mekaniska skador på lökarna. --Håll ogräsfritt i och kring fältet.

--Första generationen bekämpas genom betning med insekticid. --Plantlök hinner längre i utvecklingen än sättlök och sådd lök, och kan därför bättre stå emot angrepp.

Faktablad om växtskydd 1 Tb, 25 T och 148 T (SLU)

5.2.6 Nejliktrips

--Ta bort all lök från fältet efter skörd. --Håll efter ogräs i hela växtföljden. --Jordbearbeta väl. --Bevattna.

--Plöjning och andra kulturåtgärder kan reducera antalet överlevande trips och puppor i jorden. --Saftspända, välvattnade plantor står bättre emot angrepp än torkskadade.

Faktablad om växtskydd 1 Tb, 148 T (SLU)

5.2.7 Jordfly

--Bevattna när larverna är små.

--Jordflylarver är svårbekämpade eftersom de måste bekämpas medan de befinner sig på bladen, innan de går ner i jorden. Tillräckliga mängder vatten i form av regn och bevattning bekämpar de små larverna. Feromonfällor för jordflylarver kan utnyttjas för att bestämma när bevattning ska sättas in.

Faktablad om växtskydd 5 T, 148 T, 183 T (SLU)

5.2.8 Nematoder

--Odla inte lök oftare än vart sjätte år --Följ lämplig växtföljd. --Använd kontrollerat nematodfritt utsäde.

--Selleri, korn, och sallat bör inte ingå i växtföljden eftersom de också angrips av nålnematoder.

Faktablad om växtskydd Trädgård 1Tb, 55 T, 56 T (SLU)

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR283


ovr283