Page 1

HAVRE

Jordbruksverket tar fram en vägledning som har till syfte att ge tips och råd om tillämpning av integrerat växtskydd (IPM). Förslag till åtgärder sammanfattas under fyra rubriker: • Förebyggande odlingsåtgärder • Bekämpningsstrategi • Fältinventering • Uppföljning av åtgärder De vanligaste problemen/skadegörarna beskrivs sist under rubriken: De vanligaste enskilda ogräsen och skadegörarna. Detta är ett rådgivningsmaterial och är inte kopplat till kontroll eller tvärvillkor.

1. Förebyggande odlingsåtgärder Att göra

Hur? Varför?

1.1 Odlingsplats

--Odla inte på fält där det förekommer flyghavre. --Odla inte på fält där det finns risk för angrepp av havrecystnematoder.

--Havre kan odlas på de flesta typer av jordar. --Grödan är mer tolerant mot lågt pH-värde än annan vårstråsäd. --Havre är torkkänslig och bättre anpassad för odling i områden där det vanligtvis regnar för mycket för att t.ex. vårkorn ska kunna odlas med gott resultat. --På fält där det finns problem med flyg-havre eller havrecystnematoder bör havre inte odlas.

Läs mer

1.2 Växtföljd

--Undvik havre som förfrukt. --Anpassa jordbearbetningen efter växtföljden så att infekterad halm inte kan sprida smittan till ny gröda. --Se upp för spillplantor i grynhavre.

--Mest gynnsamt är att odla havre efter annan förfrukt än stråsäd. Ju oftare havre återkommer i växtföljden desto större är risken för angrepp av skade-görare t.ex. havrecystnematoder eller bladfläcksjuka. --Vilken typ av jordbearbetning som tillämpas samt om halm bortförs är också av betydelse då växtrester i markytan kan vara smittkälla för flera sjukdomar. --Vid grynhavreodling finns fler kvalitets-krav bl. a. maxgräns för innehåll av främmande sädesslag, som är lägre än för foderhavre (odling för avsalu).

Riktlinjer från Sigill, Odling i Balans, Greppa näringen Modul 12 B

1.3 Sortval

--Välj en nematodresistent sort om behov finns. --Välj en långstråig sort. --Välj efterfrågade sorter vid grynhavreodling .

--Bland de havresorter som finns på marknaden är skillnaderna i känslighet mot svampsjukdomar små. Det finns däremot finns skillnader i nematodresistens. --Långstråiga sorter konkurrerar bättre mot ogräs än kortstråiga sorter. --Vid odling av grynhavre begränsas valmöjligheten till de sorter som marknaden efterfrågar.

”Stråsäd, Trindsäd, Oljeväxter, Potatis – sortval 2013” Bekämpningsrekommendationer (Jordbruksverket)

1.4 Utsäde

--Använd certifierat utsäde eller sundhetsanalysera eget utsäde. --Utsäde ska vara friskt eller betat/behandlat efter gällande rekommendationer. --Eget utsäde ska också vara rensat.

--En viktig åtgärd när det gäller att före-bygga sjukdomar är att använda ett utsäde av god kvalitet. I några fall är utsädet en viktig spridningsväg för sjukdomar. För havreflygsot är det enda sättet på vilket svampen sprids. Hos ett starkt smittat utsäde med t.ex. Fusarium spp. kan grobarheten påverkas negativt med risk för försvagat bestånd. Allt utsäde i handeln är certifierat vilket innebär att det är tillräckligt sunt eller behandlat mot utsädesburna patogener samt har tillräckligt hög grobarhet. --Används eget utsäde bör analys av utsädeskvalitet och grobarhet göras. Utsädet bör även vara rensat från små kärnor, ogräsfrön och annat avfall. Vid behov betas eller behandlas utsädet med effektivt medel eller metod.

1.5 Jordbearbetning och sådd

--Sprid, finfördela och mylla/plöj ned växtrester från stråsäd, särskilt havre. --Bearbeta efter skörd. --Se till att såbädden möjliggör jämn uppkomst. --Mylla utsädet till lämpligt sådjup. --Välj gärna att så havre bland de första grödorna om det är tidigt vårbruk .

--Växtrester efter stråsäd i markytan ökar risken för flera sjukdomar. --Myllning av utsädet så att kärnorna kommer i kontakt med fuktig jord behövs för en jämn uppkomst. --Ojämn uppkomst ökar risken för grön-skottsbildning, särskilt vid sen sådd och torra förhållanden. Det är då viktigt att såbädden är jämn och tillräckligt finbrukad. --Havre kan sås så snart som jorden går att bearbeta utan att skadlig markpackning uppstår. --Med tidig sådd ökar möjligheterna till både högre avkastning och bättre kvalitet t.ex. färg och rymdvikt. Risken för allvarliga angrepp av flera skade-görare minskar med tidig sådd och tidig utveckling. Undantag finns då sådd i kall jord kan gynna t.ex. havrens bladfläcksjuka.


1.6 Utsädesmängd

--Följ rekommendationer om utsädesmängd. --Justera utsädesmängden efter såbruk, såtidpunkt, grobarhet och tusenkornvikt. --Se upp för grönskott som vissa år kan var ett problem, särskilt i havre.

--Utsädesföretagen och försäljare har riktvärden för lämplig utsädesmängd. --Utsädesmängden bör justeras efter lokala odlingsförhållanden, såtidpunkt, grobarhet och tusenkornvikt. --Ju tätare gröda desto bättre konkurrens-förmåga mot ogräs. En hög utsädes-mängd ökar dock risken för liggsäd. Å andra sidan ökar risken för grönskotts-bildning vid försommartorka om det sedan följs av regn, ju mer utsädes-mängden hålls nere. Det gäller särskilt för havre.

Utsädesföretagens rekommendationer

1.7 Växtnäring

--Välj behovsanpassad kvävetillförsel. --Dela kvävegivan vid tidig sådd. --Tillför makro- och mikronäringsämnen efter markkarta/behov. --På en del jordar kan manganbrist lätt uppstå.

--Stor tillgång på kväve ger oftast frodigt bestånd där mikroklimatet kan bli mer gynnsamt för bladfläcksjukdomar och gräsmjöldagg. Även bladlöss gynnas av hög kvävegiva. --Anpassad kvävegödsling är också en viktig del för att så långt det är möjligt undvika liggsäd. Liggsäd ökar risken för toxinbildning vid angrepp av axfusarios. --Vid tidig sådd bör inte mer än 50-70 % av kvävet tillföras i samband med sådd för att beståndet inte ska bli för frodigt. Detta minskar också risken för kväveförluster efter kraftiga vårregn. Resterande kvävemängd tillförs i DC 32-37. --Under torra förhållanden, särskilt på jordar med högt pH-värde kan mangan-brist (gråfläcksjuka) lätt uppstå.

”Riktlinjer för gödsling och kalkning 2013” (Jordbruksverket)

1.8 Gynna nyttoinsekter

--Håll kantzoner sprutfria. --Så in konkurrenssvaga gräs i blandning med pollen- och nektarproducerande örter i kantzonen.

--Sprutfria kantzoner gynnar naturliga fiender och pollinatörer i odlingsland-skapet. --En annan åtgärd är att så in pollen- och nektarproducerande örter i t.ex. fältkanter. --Ett varierat landskap med alléer, stenmurar/rösen, häckar och solitärträd ökar möjligheterna för övervintring och framkomlighet för naturliga fiender.

Jordbruksverkets nyhetsbrev Mångfald på slätten och Ett rikare odlingslandskap

Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

2.1 Val av åtgärd Ogräs

--Välj preparat/metod utifrån den art eller de arter som dominerar ogräsfloran. --Använd dosnyckel. --Havre är känsligare än annan stråsäd för ogräsmedel.

--Havre blir oftast bladrik och tät vilket ger god konkurrensförmåga mot vårgroende örtogräs. --75 % bekämpningseffekt mot ettåriga örtogräs är normalt tillräckligt i grödan.

Dosnyckel ”Kemisk ogräsbekämpning 2013” (Jordbruksverket)

2.2 Val av åtgärd Skadegörare

--Beakta växtföljdens betydelse. --Följ prognoser. --Följ bekämpningströsklar eller riktvärden för bekämpning då sådana finns.

--Havre kan drabbas av skadegörare som i vissa fall kan medföra stor skördeförlust och/eller försämrad kvalitet. --För flera skadegörare i havre finns bekämpningströsklar eller riktvärden för när bekämpning kan vara motiverad.

Bekämpnings rekommendationer (Jordbruksverket)

2.3 Alternativa metoder

--Mekanisk bekämpning, t.ex. ogräsharvning för bekämpning av ettåriga örtogräs. --Kombinationer av mekanisk och kemisk bekämpning. --Biologisk betning eller termisk behandling av utsäde.

--I havre kan blindharvning och/eller ogräsharvning var ett alternativ eller ett komplement till kemisk bekämpning. Jordart och väderförhållanden har betydelse för möjligheterna. --Flera utsädeburna patogener kan behandlas genom biologisk betning eller genom termisk behandling.

Odlingsbeskrivningar spannmål, ekologisk odling (Jordbruksverket)

2.4 Möjlighet att begränsa användningen av kemiska medel

--Välj att bekämpa ogräshärdar i stället för att behandla hela fält. --Behovsanpassa dosen.

--En del ogräs kan förekomma fläckvis i fält t.ex. tistel. Punktbehandling i härdar kan då tillämpas. --Även angrepp av vissa skadegörare kan variera i fält med större förekomst t.ex. där beståndet är frodigare.

2.5 Möjlighet att ta hänsyn till resistensrisken

--För att motverka resistens: --tillämpa förebyggande åtgärder --bekämpa endast vid behov --använd preparatet optimalt --bedöm effekten

--Bekämpningsbehovet bedöms genom att använda bekämpningströsklar, då sådana finns. --Om tröskeln uppnås väljs ett effektivt preparat. --Preparatet används optimalt om doser-ingen anpassas och används vid rätt tidpunkt under gynnsamma betingelser. --Det är också bra att växla eller blanda preparat med olika verkningsmekanismer.

2. Bekämpningsstrategi


3. Fältinventering Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

3.1 Ogräs

--Kontrollera förekomsten av ogräs flera gånger.

--Ogräsarterna gror vid olika tidpunkter. Förekomsten i fält bör därför kontroll-eras flera gånger. Håll också uppsikt över ogräs som kan växa in från kanter. Identifiera arter för att kunna sätta in rätt åtgärder vid lämplig tidpunkt.

Ogräsbrev Ogräsdatabasen, Kemisk ogräsbekämpning samt Dosnyckeln (Jordbruksverket)

3.2 Sjukdomar och skadegörare

--Bevaka kontinuerligt fälten för att se vilka skadegörare som förekommer under säsongen. --Följ utvecklingen av olika skadegörare i området via Växtskyddscentralens veckorapporter och växtskyddsbrev.

--Angrepp av skadegörare kan variera i fält t.ex. beroende på jordartskillnader, olika beståndstäthet osv. Kontroll behöver därför göras på olika ställen i fältet. Gå t.ex. längs en diagonal linje över fältet med flera stopp där ett antal plantor (t.ex. 10/plats) kontrolleras.

Bekämpningsrekommendationer, Veckorapporter och Växtskyddsbrev (Jordbruksverket) Faktablad om växtskydd 3J (SLU)

4. Uppföljning av åtgärder 4.1

Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

--Anlägg en nollruta inne i fältet med lämpliga mått som stämmer med använda redskap där det är praktiskt möjligt. --Använd din sprutjournal och obehandlade ytor för att följa upp effekterna av insatsen.

--Effekten av olika bekämpningsåtgärder bör följas upp och dokumenteras i sprutjournalen.

Försöksrapporter för regionala fältförsök

5. De vanligaste enskilda ogräsen och skadegörarna Att göra

Hur? Varför?

Läs mer

5.1 Ogräs som kan vara betydelsefulla i havre 5.1.1 Flyghavre

--Flyghavre är ett svårt ogräs i havre. --Förutom skördebortfall medför inblandning av flyghavre i skörden prisavdrag i handeln.

--Förekomst av flyghavre kan innebära betydande skördebortfall. Det är också ett kvalitetsproblem som medför prisavdrag (extra rensningsavgift). Vid större förekomst (mer än 50 kärnor/kg) kan partier avvisas i handeln. --Liten förekomst av flyghavreplantor som det i andra grödor är möjligt att handplocka är både svårare att se och mer tidskrävande att kontrollera och rensa bort i havre. --Kemisk bekämpning av flyghavre är inte möjlig i havre.

5.1.2 Kvickrot

--Kvickrotsförekomst kan innebära betydande skördebortfall. --Kvickrot bekämpas genom förebyggande åtgärder.

--På fält där kvickrot fått fäste kan konkurrensen i havre bli stor och medföra betydande skördebortfall. --Kvickrotsproblem kan också innebära att skörden försvåras eller försenas. --Åtgärder i växtföljden och innan sådd som bekämpar och håller tillbaka kvickroten är därför viktiga.

5.2 Skadegörare som kan vara betydelsefulla i havre 5.2.1. Havrecystnematoder

--Utgå från erfarenheter om --All stråsäd kan angripas av havrecyst-nematoder men havre är den Faktablad om tidigare angrepp på fältet. gröda som medger den högsta uppförökningen av skadegöraren. växtskydd 1 J, 3 J --Ta jordprov för analys i Störst skördeförlust kan också uppstå i havre. 74 J, 84 J (SLU) problemfält. --Havrecystnematoden förekommer främst på lätta jordar. --Välj gröda och sort med ledning --Risken för angrepp kan uppskattas genom jordprovtagning hösten av analys-resultat. före sådd. En komplettering med artbestäm-ning ger underlag för gröd- och sortval. --Om förekomsten av nematoder är så stor att det finns risk för skördeförlust bör en gröda som inte är värdväxt väljas. Populationen går då vanligtvis tillbaka med 60-80 % per år. När havre åter ska odlas bör endast en sort med nematod-resistens mot förekommande art eller arter väljas.

5.2.2 Havrens bladfläcksjuka

--Låt det gå minst två år mellan havregrödorna. --Plöj ner skörderester efter en havreodling. --Använd friskt eller betat/ behandlat utsäde.

--Bladfläcksjuka i havre kan spridas med utsäde eller från växtrester efter tidigare angrepp. --Utsädessmitta kan orsaka ett visst plantbortfall i samband med uppkomsten. Sådd i kall jord gynnar svampangrepp. --Skördeförluster på grund av bladangrepp är oftast måttliga. --Bladfläcksjuka kan förväxlas med symptom av brunfläcksjuka eller bladbakterios.

Faktablad om växtskydd 1 J, 33 J, 64 J, 87 J (SLU)

5.2.3 Gräsmjöldagg

--Undvik sen sådd. --Undvik alltför täta bestånd. --Följ riktvärdet för när bekämpning ska sättas in. --Välj en sort som är mindre känslig.

--Gräsmjöldagg är vanligast i de västra delarna av landet. --År då angrepp uppträder är det oftast under senare delen på säsongen.

Faktablad om växtskydd 10 J, (SLU)


5.2.4 Kronrost

--Se upp i områden där mellanvärden finns. --Tidig sådd minskar risken för stor skada. --Följ riktvärdet för när bekämpning ska sättas in.

--Kronrost är främst ett problem i områden där getapeln förekommer. --Getapeln är mellanvärd för svampen. --Om rostsvampen påträffas redan när havren går i vippa kan skördeförlusten bli mycket stor medan sena angrepp är av liten betydelse.

Faktablad om växtskydd 1 J, 88 J, 95 J (SLU)

5.2.5 Svartrost

--Tidig sådd minskar risken för svartrost. --Följ riktvärdet för när bekämpning ska sättas in.

--Svartrost förekommer vanligtvis sent i grödans utveckling och är då av liten betydelse. Men om angrepp skulle uppstå redan under vippgången kan skördepåverkan bli stor samtidigt som det finns risk för liggsäd. --Den viktigaste förbyggande åtgärden är tidig sådd.

Faktablad om växtskydd 88 J (SLU)

5.2.6 Axfusarios

--Odla aldrig havre efter majs. --Se till att skörderester efter vete, rågvete och havre blir noggrant nedbrukade. --Skörda så snart som grödan är mogen. --Snabb nedtorkning till lagringsbar vattenhalt.

--Angrepp av Fusarium spp. i vippan kan vara mycket allvarligt eftersom toxiner kan bildas. --EU-gränsvärden finns för DON och ZEA (ZON) för havre till livsmedel samt rekommenderade gränsvärden för havre till foder. --Viktiga förebyggande åtgärder är växtföljd och nedbrukning av skörde-rester från spannmål. Tidig skörd och snabb nedtorkning är åtgärder för att minska risken för toxintillväxt.

Nationella branschriktlinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål

5.2.7 Fritfluga

--Se upp i områden där fritfluga är vanlig. --Tidig sådd minskar risken för angrepp. --Använd riskväderingen.

--Risken för angrepp av fritflugans första generation är störst i sent sådda fält i områden med mycket betesmark. --Starka angrepp medför luckiga bestånd och ökad risk för grönskott. --Grödan är känslig från att den har ett blad. Från och med 3-bladstadiet avtar fritflugans möjlighet att skada huvud-skottet. --Till hjälp vid bedömningen av bekämp-ningsbehovet finns en riskvärdering som tagits fram vid SLU. --Angrepp av fritflugans andra generation visar sig som dåligt matade vippor. Denna typ av skada har varit betydligt mindre vanlig.

Faktablad om växtskydd 1 J,3 J, 11 J, 21 J (SLU)

5.2.8 Havrebladlöss och rödsot

--Följ bladlusprognosen. --Tidig sådd minskar grödans känslighet. --Använd tröskelvärden för bekämpning. --I områden med mycket äldre vallar kan även rödsot vara ett problem.

--I havre är havrebladlusen den viktigaste bladlusarten. --Det är stora variationer i bladlusföre-komst mellan olika år. Omfattande bekämpningsbehov uppstår oftast med 3 till 5 års mellanrum. --Efter avräkningar av ägg på vintervärden som är hägg, görs prognoser inför säsongen. Även sugfällefångster kan utnyttjas när prognoser ställs. --Förutom att vara en direktskadegörare kan bladlössen även sprida rödsotvirus. Problemet är störst i områden med stor andel äldre vallar. --Skadorna av bladlöss och rödsot blir större ju tidigare grödan angrips. Tidig sådd är därför den viktigaste förebygg-ande åtgärden.

Faktablad om växtskydd 1 J, 3 J, 13 J, 24 J (SLU)

5.2.9 Bladbakterios på havre

--Noggrann nedbrukning av skördetester efter smittad gröda. --Så inte havre året efter. --Ta inte utsäde efter smittad gröda.

--Bladbakterios på havre orsakas av en bakterie. Betydelsen av sjukdomen är okänd. --Symptomen kan lätt förväxlas med havrens bladfläcksjuka eller brunfläck-sjuka och som kan förekomma samtidigt. --Bakteriesjukdomen kan endast bekämpas genom förebyggande åtgärder.

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR276

ovr276  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you