lägga diken för att skapa större åkrar är enligt våra kalkyler inte lönsamt om åkrarna redan går att bruka med moderna maskiner. Tidsvinsterna blir måttliga. Däremot är det tydligt lönsamt att vidga öppningar i stenmurar för att komma åt att bruka åkrar med bredare maskiner. Att ta bort smala murar eller att fylla igen mindre diken som delar av små åkrar kan också vara tydligt företags- och samhällsekonomiskt lönsamt såvida inte biotoperna (landskapselementen) i fråga har särskilt höga värden i form av kollektiva nyttigheter (landskapsbild, biologisk mångfald etc.). Många lantbrukare uttrycker enligt enkätsvaren en vilja att flytta biotoper som försvårar modern jordbruksdrift till åkerkanter eller andra platser där de inte hindrar framkomligheten. Det kan också handla om att som ersättning för en borttagen biotop anlägga helt nya biotoper som det ur ekologisk synvinkel råder brist på i trakten. Det finns ett starkt stöd från framförallt lantbrukare och rådgivare, men även från många länsstyrelser, om att förslag från brukare ska tas till vara som en del i en dialoginriktad helhetslösning vid prövning av dispenser. Enkätsvaren visar att ur brukningssynpunkt är biotopskyddsproblemen i stort sett begränsade till diken och stenmurar. Odlingsrösen kan ibland väcka irritation eftersom också stentippar som växer fram genom pågående jordbruksdrift blir skyddade. Åkerholmar ligger i regel där de ligger eftersom de inte lämpar sig för odling. Alléer engagerar både brukare och myndigheter, men då handlar det inte främst om brukningsrelaterade frågor utan om konflikter mellan natur- och kulturmiljövård kring skötselåtgärder. Att kulturskapade biotoper i odlingslandskapet ofta behöver underhållas är något som uppmärksammas generellt. I slättbygderna är brukningsproblem kopplade till småbiotoper generellt sett små. Det framgår inte minst av enkätsvaren från lantbruksrådgivarna. I områden med intensiv jordbruksproduktion finns istället miljömässiga behov av att skapa t.ex. våtmarker. Från länsstyrelserna finns en vilja att stödja naturvårdsinsatser i slättbygderna. Från brukarhåll finns överlag ett intresse för naturvård om det finns ekonomiska incitament och produktionen inte blir lidande. Enligt enkätsvaren från lantbrukarna finns det dock en ovilja att anlägga biotoper som blir skyddade.
54