Issuu on Google+

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012

• Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2012 till 787 mnkr att jämföra med 784 mnkr år 2011. • Kännetecknande för 2012 är det stora arbetet som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd samt ett omfattande arbete med granskning av landsbygdsstöden. • Fokus under året har legat på förberedelser för den nya jordbrukspolitiken och införande av ett nytt landsbygdsoch fiskeriprogram.

Rapport 2013:11


Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2012 Denna rapport är en redovisning av uppdrag ”Kostnader för EU-stöd” som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas.

Författare Emma Karlsson Viveka Pehrsson Eila Mårtensson


Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen. Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2012 till 787 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter fram­ ­går av nedanstående tabell. I jämförelse med 2011 är det en ökning med ca 3 mnkr. (mnkr)

2011

2012

Jordbruksverket, marknadsstöd

14

15

Jordbruksverket, övriga EU-stöd

281

291

Länsstyrelserna, jordbrukarstöd

318*

310

Länsstyrelserna, landsbygdsstöd

125

122

5

6

Länsstyrelserna, fiskestöd Övriga myndigheter

41

43

784

787

*) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

Kännetecknande för 2012 är det omfattande arbete som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren 2008-2011. Trots detta arbete har Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma målsättning att betala ut gårdsstöden per den 3 december och miljöersättningarna per den 27 december lyckats. Mycket tack vare att Jordbruksverket och länsstyrelserna genom SUSS (styr- och uppföljningssystem i samverkan) även i år har arbetat utifrån en gemensam tidsplan för att säkra utbetalningarna. Inom landsbygdsstöden har arbetet i SUSS fokuserat på utveckling av IT-systemen och andra åtgärder för att kvalitetsäkra och effektivisera handläggningen samt korta ner handläggningstiderna. För att säkerställa en korrekt hantering av EU-stöden har Jordbruksverket under hösten 2012 genomfört en utökad granskning av hantering av landsbygdsstöden. Samtliga myndigheter såsom länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har omfattats av granskningen. Under 2012 har Jordbruksverket startat ett projekt för att hantera införandet av den nya jordbrukspolitiken samt nytt landsbygds- och fiskeriprogram. Fokus under året har varit att dels etablera en organisation, som har vuxit i storlek, samt utveckling inom fyra olika områden; Regler, Process, Förändring och IT-utveckling. Inom projektet hanteras också arbetet med ”De fyra initiativen” för ökad servicenivå mot kunderna. Där kan nämnas att under 2012 har initiativet e-handläggning genomförts som en lyckad pilotdrift på länsstyrelsen i Örebro.


Innehåll 1 Inledning.................................................................................................. 1 2 Samråd...................................................................................................... 1 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2012.......................... 2 3.1 Omfattning........................................................................................................................ 2 3.2 Avgränsning...................................................................................................................... 4 3.4 Redovisningsmodell....................................................................................................... 6 3.5 Tillförlitlighet..................................................................................................................... 6 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd.......................................... 7 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2012.................... 7 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering............................. 9 3.6.3 Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2012 ......................10 3.6.4 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2012......................................11

4 Redovisning av genomförda åtgärder........................................13 4.1 Övergripande insatser.................................................................................................13 4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet...............................................13 4.1.2 Förändringar av fiskeriprogrammet..........................................................13 4.1.3 Ajourhållning av blockdatabasen..............................................................14 4.1.4 Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik .........14 4.2 Åtgärder för att minska administrationen............................................................15 4.2.1 IT-handläggningssystemen..........................................................................15 4.2.2 Registrering av uppgifter i ansökningar..................................................16 4.2.3 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan – SUSS JBR.....................16 4.2.4 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan – SUSS LB.......................17 4.2.5 Förenklingsprojekt..........................................................................................17 4.2.6 Kontrollverksamheten...................................................................................18 4.3 Övriga insatser under 2012........................................................................................19 4.3.1 Hanteringen av återkrav - GÅS....................................................................19 4.3.2 Svenskt vattenbruk- en grön näring på blå åkrar.................................19 4.3.3 Utlysning inom åtgärden investeringar ombord.................................19 4.3.4 Utveckling av fiske...........................................................................................20 4.4 Åtgärder för att öka likabehandlingen .................................................................20 4.4.1 Styrmedel...............................................................................................................20 4.4.2 Informations- och utbildningsinsatser........................................................21

5 Samverkansformer.............................................................................24 5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna...........24 5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna..........................................................................24 5.2.1 Samverkansformer..........................................................................................29 5.2.2 Effektivisering av administrationen..........................................................29 5.2.3 Likabehandling och service.........................................................................29


5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten..................................................30 5.2.5 Ekonomiska samordningsvinster...............................................................30 5.2.6 Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster..........30

6 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden.............32 6.1 Jordbrukarstöden..........................................................................................................32 6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden....................................................................32 6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden.................................................................35 6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden................................................38 6.2 Landsbygdsstöden........................................................................................................40 6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden...................................................................40 6.2.2 för landsbygdsstöden....................................................................................41 6.2.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden .............................................44 6.3 Stöd till Fiskerinäringen..............................................................................................46 6.3.1 Volymer för stöd till fiskerinäringen .........................................................46 6.3.2 Kontrollfrekvenser för stöd till fiskenäringen........................................47 6.4 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket, landsbygden och fiskerinäringen.......................................................................................................48

Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2012 1.2 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2012 1.3 Länsstyrelsen direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfond (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län. 1.4 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2011-2012 1.5 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2010-2012 1.6 Åtagandeplaner Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Jönköping 2.2 Länsstyrelsen i Skåne 2.3 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.4 Länsstyrelsen i Västmanland 2.5 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.6 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.7 Länsstyrelsen i Västerbotten


1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2012. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2013. Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år 2010–2012 vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektivi­seringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och läns­ styrelserna och mellan länsstyrelserna. I avsnitt 6 redovisas Länsstyrelsernas kostnader för handläggnings och kontroll­ ärenden m.m. vid hantering av EU-stöden.

2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt siffer­ underlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått om rapporten med samtliga länsstyrelser.

1


3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2012 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Fiskeriverket och Ekonomi­­styrningsverket. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper.

3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system. Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Från 2011-07-01 är Jordbruksverket också ackrediterad utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU:s fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen. Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar.

Statens jordbruksverk (SJV) • Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruks­ fonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygds­ utveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter. • Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruksverket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder är det Jordbruksverket som är beslutande om finansieringen till de olika länen för enskilda projekt. Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering som kommer från matlands- eller havsmiljöanslaget.

2


Länsstyrelserna (Lst) • Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering samt kontroll av handjursbidrag och stödrätter. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fält­ kontroller). • Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. • Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena. Skogsstyrelsen (SKS) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Tillväxtverket (TV) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Sametinget (ST) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Tullverket • Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag. Naturvårdsverket (NV) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Fiskeriverket (FiV) • Stöd inom Europeiska Fiskerifonden 2007-2013 t.o.m. 30 juni 2011 (fr.o.m. 2011-07-01 hanteras utbetalning av stöden av Jordbruksverket). Ekonomistyrningsverket (ESV) • Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden (EFF). Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster.

3


3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut. Den LEADER-verksamhet som bedrivs av LAG och den verksamhet som bedrivs av fiskeområdesgrupperna (FOG) ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna och Fisk­erifonden utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 – 3) inkl. kadavertransporter.

3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens, Sametingets och Ekonomistyrningsverkets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2012. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende • antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 tim) • lönekostnader inklusive sociala kostnader • övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten • indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6220) • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10*–11*), • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1*–8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verk­ samhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna).

4


Följande objektkoder ingår i 2012 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna. Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder

Titel

601*

Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar

60110

Varav SAM – Handläggning

60111

Varav SAM – Blockdatabasen

60112

Varav SAM – Fältkontroller

60120

Varav Djurbidrag – Handläggning

60121

Varav Djurbidrag – Fältkontroller

6013

Varav Utvald miljö kopplat till SAM

6020

Företagsstöd LP 2007-2013

6021

Projektstöd LP 2007-201

6022

Miljöinvesteringar LP 2007–2013

6023

LEADER LP 2007–2013

604x

Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

604y

Ängs- och betesmarksinventeringen

6220

EU-stöd fiske

Beräknad del av 600*

Allmänt och övergripande inom lantbruk

Beräknad del av 10*–11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken ”Övriga EU-stöd” se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2011–2012.

5


3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar.

3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande an­visningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standard­iserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. • Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. • De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2012 varierar de mellan 41 % och 78 % med ett genomsnitt om 58 % (f.å. 61,6 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsöver­ gripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvud­ sakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar.

6


3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2010–2012.

3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2012 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2010–2012, mnkr  mnkr

2010

2011

2012

SJV

LST

ST

SKS

ESV

Marknadsstöd

16

14

15

15

Övriga EU-stöd

751

7701)

772

2912)

438

4

23

16

Summa

767

784

787

306

438

4

23

16

1) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. Fr. o. m. 2011 ingår hanteringskostnaden av stöd finansierade ur fiskerifonden samt kostnader vid Ekonomistyrningsverket som attesterande myndighet för Jordbruksfonden och revisionsmyndighet för fiskerifonden. 2) Jordbruksverket beräknar totala kostnader utifrån direkta lönekostnader enligt tidredovisning jämte påslag (OH-kostnader) om 93 % (f.g. år 89 %)

Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EU: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om knappt 2 mnkr. Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare – gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag, stöd till potatisstärkelse, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare – projektstöd, biodlingsstöd, stöd ur fiskerifonden m.fl. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i övriga EU-stöd. Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2011 ökat med 3 mnkr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stöds hantering och 3.6.4 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2012. Naturvårdsverket har meddelat att de inte hanterar några stöd. I deras vägledning ingår i vissa fall uppgifter som berör användningen av EU-stöd, men det handlar om begränsade insatser som inte särredovisas separat utan ingår i den allmänna vägledningen inom naturvårdsområdet. Tillväxtverket har meddelat att de endast har arkivhantering kvar av Leader, kostnaden är försumbar och redovisas inte i rapporten.

7


Fiskeriverket lades ner fr.o.m. 2011-07-01 och delar av verksamheten togs över av Jordbruksverket. Tidigare år så har inte kostnader för hantering av stöd ur Europeiska fiskerifonden tagits upp i rapporten men fr.o.m. förra årets rapport ingår denna kostnad från 2011 och framåt. Från och med 2011 ingår ESV:s hanteringskostnader som attesterande myndighet för Jordbruksfonden samt kostnader de har som revisionsmyndighet för EFF. Dessa kostnader har inte tagits med i rapporten tidigare år.

Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLO-faktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag. Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2005-2012 , Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 2008-2010 ingår inte. Basår 2005   mnkr

2005 index

2006 index

2007 index

2008 index

2009 index

2010 index

2011 index

2012 index

Jordbruksverket1)

222

100

85

83

82

96

120

133

138

Länsstyrelserna

2)

285

100

106

129

140

145

156

Vägt genomsnitt

157

4)

154

507

100

97

109

114

123

140

146

145

PLO-index utan produktivitets­ avdrag3)

 

100

103

107

109

111

114

119

120

PLO-index med produktivitets­ avdrag3)

 

100

102

104

105

106

107

111

111

1) Fr.o.m. 2011-07-01 ingår hanteringskostnaden för stöden som finansieras av fiskerifonden. 2) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. 2011, är inte med i tidigare års uppgifter. 3) PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner. 4) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 4 % från år 2011 till år 2012. Ökningen beror främst på att hanteringskostnaderna för fiskeristöden är med för ett helt år under 2012. Ökningen av hanteringskostnader för Jordbruksverket mellan år 2009 till 2010 berodde främst på att hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet ökade beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010 (styr och uppföljningssystem för jordbrukarstöden), halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt det utökade arbetet med ajourhållning av blockdatabasen.

8


Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008–2010 har plockats bort i indexeringen. Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 hade Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgående till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2012 för EU-stöden var 30,6 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2011 låg på 31,5 %.

3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2012 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2010-2012, mnkr1)  mnkr Marknadsstöd EU-stöd jordbruksfonder

2)

2010

2011

2012

16

14

15

282

274

273

7

18

295

306

EU-stöd fiskerifonden3) Summa

298

1) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 93 % (f.å. 89 %) 2) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 32 mnkr 2010 exkl. ersättningar till läns­ styrelserna på 2 mnkr. 3) Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och delar av verksamheten har inordnats i SJV.

Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2011 ökat med ca 1 mnkr vilket främst beror på ökad hantering av intervention. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med ca 20 mnkr. Hanteringskostnaden för stöd ur fiskerifonden har ökat med 11 mnkr. Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och delar av verksamheteten inordnades i Jordbruksverket. De 7 mnkr avser sista halvåret 2011 och kostnaden på 18 mnkr för år 2012 avser helåret. För att kostnader i denna rapport inte ska redovisas dubbelt så har Jordbruksverket reducerat hanteringskostnaden för EU-stöd med drygt 49 mnkr som avser köpta tjänster från länsstyrelserna (denna kostnad ingår i Länsstyrelsernas rapportering).

9


3.6.3 Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2012 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2010- 2012 mnkr 

2010

2011

2012

9

10

-5

Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser

2

0

7

Svensk andel av vissa återkrävda belopp

4

34

53

Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2)

0

0

777

Summa

15

44

832

-8

-7

-1

-867

-68

1

Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring Finansiella korrigeringar från EU

1)

-236

-985

0

Summa

-1 111

-1 060

0

Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-)

-1 096

-1 016

832

Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna

2)

1) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits. Periodiseringarna på intäktssidan avser främst förändring av fordran för produktionsavgift socker för åren 2002/2003 – 2005/2006, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2012, sid 143. På kostnadssidan har det under året skett reglering mot EU av tidigare års uppbokning av finansiella korrigeringar. Förändring av värdering av finansiella korrigeringar både till belopp samt till gällande eurokurs påverkar tidigare års uppbokade kostnader vilket leder till en intäkt 2012. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter.

Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2011 ökat med 788 mnkr respektive minskat med 1 060 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2012 har staten haft en kursvinst (netto) om 777 mnkr att jämföra med en kursförlust om 985 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2011 uppstod en orealiserad kursförlust i resultaträkningen i samband med bokslutet om 843 mnkr. Den faktiska kursförlusten blev 226 mnkr vid återflödet från EU i februari 2012. Vid redovisning av fordran EU i årsredovisning för 2011 användes fel eurobelopp. Detta påverkade 2012 så att verket i samband med backning av uppbokad periodisering fick en intäkt om ca 600 mnkr. Resterande belopp avser realiserade och orealiserade kursvinster (netto).

10


3.6.4 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2012 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 482 (f.å. 488) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y, 604x samt 6220. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2012 har den direkta kostnaden för hanteringen av EUstöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 278 mnkr (f.å. 277 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som ”allmänt och övergripande inom lantbruk” beräknas kostnaden till 47 mnkr (f.å. 54 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 113 mnkr (f.å. 117 mnkr). Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2010–2012 (löpande priser) Årspersoner

Total hanteringskostnad mnkr

  2010

2011

2012

2010

20111)

2012

Direkt hantering av EU-stöd

503

488

482

275

277

278

Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton – varav avser EU-stöd hantering

84

85

84

50

54

47

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service – varav avser EU-stöd hantering

99

97

92

121

117

113

Totalt

686

670

658

446

448

438

1) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

Länsstyrelsernas totala minskning av hanteringskostnaderna är 10 mnkr och det är främst inom allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton avseende EU-stödhantering som står för minskningen. I bilagor 1.1-1.1.2 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren 2011-2012 per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2012 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.3. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2011-2012 totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.4 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2011 och 2012 redovisas.

11


Vid jämförelser i bilagorna 1.1-1.4 mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 41 % och 78 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej.

12


4 Redovisning av genomförda åtgärder 4.1 Övergripande insatser I det följande kapitlet redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit under 2012 för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Året har kännetecknats av arbetet med återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren 2008-2010, samt för stödår 2011. Jordbruksverket har även påbörjat arbetet med införandet av den nya jordbrukspolitiken, ett nytt landsbygdsprogram och ny fiskeripolitik.

4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet Fokus under året har legat på budgetutnyttjande och bredbandssatsningar. För att undvika inlåsningseffekter har det bland annat gjorts ändringar som möjliggjort flytt av pengar inom grupper av åtgärder med liknande mål och indikatorer. Det har även blivit möjligt att flytta pengar mellan LAG-grupper inom Leader. Den programändring som beslutades av regeringen i november 2011 har i allt väsentligt införts under 2012. Ändringen innebar bland annat ytterligare stöd till bredband och införandet av en ny åtgärd för djurvälfärd. Under hösten 2012 har ett nytt programändringsförslag överlämnats till EU-kommissionen, programversion 10, som innebär förutom tekniska justeringar i programmets finansiella tabeller, ytterligare satsningar på bredband. Under 2012 har arbetet med SUSS LB (Styr- och Uppföljnings System i Samverkan för Landsbygdsstöden1 ) fortsatt och senare även övergått från projekt till förvaltning. Arbetet syftar till att effektivisera hanteringen av stöden inom LB-processen, för såväl länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och LAG som för Jordbruksverket. En mer omfattande beskrivning av arbetet med SUSS LB finns under avsnitt 4.2.4.

4.1.2 Förändringar av fiskeriprogrammet Kommissionen godkände i maj 2012 en programändring av det svenska fiskeriprogrammet. Förändringen innebar ändrade prioriteringar vid beviljande av beslut om stöd. Bland annat ges ansökningar som avser selektivt fiske, diversifiering av verksamhet samt föryngring av yrkeskåren nu en högre prioritet. Dessutom har de åtgärder som innebär definitivt eller tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet samt omställning av fiskefartyg stängts inom nuvarande programperiod Det har under året också påbörjats ett arbete med att genomföra ytterligare en programändring. Programändringen är av finansiell karaktär där medel föreslås omfördelas mellan de prioriterade områdena i programmet för att nå ett bättre utnyttjande av programmets medel och för att uppfylla programmålen. 1 Med landsbygdsstöd avses icke-arealbaserade stöd, det vill säga företags- och projektstöd.

13


4.1.3 Ajourhållning av blockdatabasen Den systematiska uppdateringen av blockdatabasen som påbörjades 2010 fortsätter och är nu organiserad på kartenheten som tillhör stödförvaltningsavdelningen inom utbetalningsfunktionen. Arbetsuppgiften för kartenheten är att ajourhålla blockdatabasen samt utföra löpande och årligen återkommande kvalitetskontroll av blockdatabasen. Förändringar i blockdatabasen initieras av brukaranmälda ändringar via SAM, efter länsstyrelsernas fältkontroller, systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från lantmäteri och fjärranalyser används som indikation på att blocken kan behöva uppdateras. I de fall det finns indikation på förändring av blocken och bedömning inte kan göras på skärm, utförs årligen ett antal fältgranskningar utförda av jordbruksverks- och länsstyrelsepersonal. Jordbruksverkets kostnad för ajourhållningen av jordbruksblock under 2012 uppgick till ca 34,6 miljoner kr, jämfört med ca 33,5 miljoner kr för föregående år. Under 2012 har ca 470 000 jordbruksblock granskats på skärm. Granskningen har utförts av Jordbruksverkets personal samt inhyrd personal från ett antal länsstyrelser. Jordbruksverket och länsstyrelsen har under året ingått enskilda överenskommelser om granskning och uppdatering av blockdatabasen och detta samarbete har utökats något under 2012 jämfört med tidigare år. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller har ca 80 000 fältgranskningar gjorts under 2012.

4.1.4 Förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik Under 2012 har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen arbetat med att ta fram och levererat tekniska underlag gällande landsbygdspolitiken, fiskeripolitiken och jordbrukspolitiken. Under våren 2012 startade Jordbruksverket ett projekt (ett program) med uppgift att hantera införandet av den nya jordbrukspolitiken. Programmet har arbetsnamnet ProCAP. Analyser har visat att nyutveckling krävs både för att regelverken om stöd förändras och för att tekniska lösningar behöver omarbetas. Även de interna arbetsprocesserna behöver ses över. Jordbruksverket och länsstyrelserna, men även Skogsstyrelsen och Sametinget, står således inför ett betydande arbete med ett program för införandet av reformen av jordbruks- och fiskeripolitiken. Programmet ProCAP är indelat i fyra projekt: • Regler • Process • Förändring • IT-utveckling

14


Programmet har under detta första verksamhetsår etablerat sin organisation och vuxit i storlek, samtidigt som de ingående projekten har gått fram på olika områden. Inom ProCAP hanteras även arbetet för ökad servicenivå mot kunderna benämnt ”De fyra initiativen”. Dessa beskrivs under avsnitt 4.2.5 Förenklingsprojekt. Projekt Regler har börjat skapa enkla och logiska modeller över regelverk, både befintliga och de förslag till nya som har kommit fram genom arbetet med de tekniska underlagen inom landsbygds- och fiskeripolitiken. Projekt Process har kartlagt ett stort antal processer, både befintliga, tänkbara nya, och förslag på förbättrade processer. Projekt Förändring har tolkat de politiska förslag som har funnits och informerat till externa intressenter men också hanterat den interna informationen som behövs när ett stort program etableras. Slutligen har det fjärde projektet, IT-utveckling, startat sitt arbete med utveckling av gemensamma grunder och delar som inte är direkt kopplade till kommande regelverk.

4.2 Åtgärder för att minska administrationen Nedan redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2012 i syfte att minska administrationen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden.

4.2.1 IT-handläggningssystemen De IT-system som krävs för hanteringen av EU-stöden har i huvudsak fungerat bra under 2012. Stora resurser måste dock satsas årligen på förvaltningen då systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tiden. Fler och fler uppgifter interagerar med varandra. Den ökade komplexiteten medför att en ny systemgeneration måste skapas för den nya gemensamma jordbrukspolitiken från 2014. Förberedelser och övergång till de nya IT-systemen har pågått under hela 2012. Jordbruksverket har under 2012 löpande arbetat med hantering av supportärenden på grund av brister i IT-systemen. Antalet anmälda supportärenden uppgick 2012 till 2 560 stycken (jordbrukarstöd, LB-stöd och marknadsstöd) vilket är en minskning jämfört med 2011 då 2 749 ärenden anmäldes. Trots att antalet anmälningar minskar så ökar komplexiteten i de ärenden som anmäls, varför systemsupport fortsätter att kräva betydande resurser. Under 2012 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att förbereda för den nya generationens stödsystem. Detta innebär att skapa en ny samarbetsplattform med MS Sharepoint som grund samt en ny utvecklingsplattform. Den nya utvecklingsplattformen är en open source-lösning och förväntas bidra till en billigare och effektivare förvaltning av Jordbruksverkets system på lång sikt. Arbetet med e-handläggning har intensifierats under 2012. Örebro län har agerat pilot under 2012-års handläggning och har hanterat alla SAM-ansökningarna med e-handläggning. Från och med 2013 kommer samtliga län ha övergått till e-handläggning för handläggning av SAM-ansökningar.

15


För fiskeriprogrammet genomfördes ett byte av datasystem vid övergången till 2012 vilket har inneburit att stöd till fiskerinäringen under 2012 har hanterats i det nya IT-systemet kallat LB-fisk. Syftet med bytet var bland annat att likrikta handläggningen för fiskeri- och landsbygdsfrågor. Dessutom minskas riskerna för felhantering då LB-fisk anses vara ett säkrare stödhanteringssystem jämfört med det tidigare IT-systemet Stöd3. Det innebär även en förenkling då handläggare på både länsstyrelsen och Jordbruksverket handlägger i samma datasystem. I och med övergången till LB-systemet har nya handläggningsrutiner tagits fram och lagts in i handläggarstödet för LB-fisk.

4.2.2 Registrering av uppgifter i ansökningar 4.2.2.1 Marknadsstöd

Antalet licensansökningar via e-tjänst har minskat under 2012. Av de ansökningar som kommit in under året har cirka 82 procent kommit in via e-tjänsten. Mängden ansökningar av exportbidrag via e-tjänsten har ökat något under året. Av de ansökningar som har kommit in har cirka 76 procent kommit in via e-tjänsten jämfört med 75 procent under 2011. Totalt ett har antalet ansökningar minskat under året vilket beror på att EU har sänkt bidragsnivåerna till noll för flera varuområden. Anslutningen till internettjänsten för skolmjölksstöd är cirka 43 procent av alla ansökningar. Antalet ansökningar ligger kvar på samma nivå som tidigare skolår. Totalt sett betalades drygt 76 miljoner kronor ut under 2012. 4.2.2.2 Jordbrukarstöd

Året kännetecknas av fortsatta satsningar på SAM Internet (samordnad ansökan om jordbrukarstöden) samt ytterligare förbättrad information. År 2012 använde 99,5 procent av lantbrukarna e-tjänsten SAM Internet jämfört med 76 procent för föregående år. Framgångsfaktorer har bland annat varit utökade öppettider, satsningar på personliga möten med stödmottagarna, informationsträffar på olika platser i länen samt hjälp med tillgång till datorer med internetuppkoppling för de som behövde det. Det utvecklingsarbete som har pågått under året inför SAM 2013 har främst syftat till att öka användarvänligheten och e-tjänstens stabilitet. Satsningar har även gjorts för att göra det lättare att hjälpa lantbrukaren som gör ansökan i SAM Internet, genom att ge möjlighet att titta på lantbrukarens ansökan före den skickas in.

4.2.3 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan – SUSS JBR Under 2012 har projektet SUSS JBR (styr och uppföljningssystem i samverkan) gått över till förvaltning. Arbetet har liksom tidigare år syftat till att Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat utifrån en gemensam tidsplan för att säkerställa utbetalningen. Målet för utbetalning av gårdsstödet var att 95 procent av stödet skulle betalas ut den 3 december. Målet för miljöersättningarna och kompensationsbidraget var att 90 procent skulle betalas före årsskiftet. Resultatet blev att gårdsstödet betalades ut den 3 december till 97 procent av företagen och till ytterligare 1,4 procent den 27 december. Den 11 oktober betalades delutbetalningen av miljöersättningarna

16


och kompensationsbidraget ut, med 75 procent av ansökt belopp, (vilket är den maximala procentsatsen som EU tillåter för delutbetalning), till 90 procent av företagen. Den 27 december betalades 94 procent av antalet ansökningar om utbetalning av miljöersättningar och kompensationsbidrag ut.

4.2.4 Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan – SUSS LB Under hösten 2012 har projektet SUSS LB gått över till förvaltning. Projektet har utvecklat handläggningssystemet samt tagit fram uppföljningssystemet som ger stödmyndigheterna och Jordbruksverket möjlighet att följa upp handläggningstid, handläggningskontroller och besiktningar samt intecknad budget. Projektet började med en processanalys, tillsammans med stödmyndigheterna, för att identifiera alla problem som ledde till en ineffektiv och bristfällig handläggning. Processanalys kompletterades med benchmarking i Tyskland och i Spanien. Av de åtgärder som processanalysen och benchmarking identifierade, prioriterades de åtgärder som bidrog till att kvalitetssäkra och effektivisera hanteringen av LBstöden. Speciellt fokus för utvecklingsarbetet har legat på de åtgärder som enligt nyttokalkylen visat ha mest effekt på handläggningstiden. Projektet har till exempel byggt om strukturen kring checkpunkterna i handläggningssystemet som innebär att det blir enklare för handläggaren att veta vad som ska kontrolleras, hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Åtgärderna bidrar dessutom till att spara tid vid handläggningskontroller, kontroller på plats samt revisioner eftersom ärendets dokumentation nu är samlad i handläggningssystemet. Även om projektet SUSS LB var riktat till stödmyndigheterna, har också kunderna fått nytta av projektets leveranser då målet med handläggningstiden är satt utifrån kundens perspektiv. För 90 procent av ärendena ska handläggningstiden vara högst 4 månader för ansökan om stöd och 3 månader för ansökan om utbetalning. Tiden räknas från att ansökan kommer in till stödmyndigheten tills att kunden får sitt beslut. Dessutom har samtliga beslut om stöd och beslut om utbetalning skrivits om till klarspråk, vilket vi hoppas kommer att resultera i att kunderna får det lättare att ta till sig alla villkor som gäller för stöden, och på så sätt minska felredovisning vid utbetalning, samt återkrav. Leveranserna från SUSS LB har resulterat i en uppskattad sparad tid hos myndigheterna på ca 46 000 timmar per år, motsvarande närmare 25 miljoner kr, samt minskad belastning på supportfunktionen hos Jordbruksverket.

4.2.5 Förenklingsprojekt Under 2012 har flera förenklingsprojekt pågått. Många av dessa bedrivs inom programmet ProCAP i samband med förberedelser inför den kommande jordbrukspolitiken. Ett omfattande förenklingsarbete som startade redan 2010 i syfte att öka service och tillgänglighet till myndigheterna, benämnt ”De fyra initiativen”, beskrivs nedan under fyra avsnitt. Arbetet beräknas pågå fram till 2014.

17


En väg in Projektet En väg in har fortsatt under 2012. Projektet syftar till att skapa en gemensam kundtjänst mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för frågor om jordbrukarstöden. Under 2012 har de juridiska förutsättningarna utretts och förberedelser för en gemensam teknisk lösning genomförts. Inför SAM-ansökan 2013 har en ny teknisk telefonlösning arbetats fram. E-handläggning Projektet e-handläggning har fortsatt under 2012. Projektet syftar till att skapa digitaliserade akter för lantbrukarnas ansökningshandlingar. Under 2012 har vidareutveckling av projektet skett samtidigt samt en pilotdrift med Örebro län genomförts. Med hjälp av två andra förenklingsprojekt Mina sidor och Samlad Kundbild är tanken att den digitala akten ska kunna visas både för olika handläggare och för den berörda lantbrukaren. Mina Sidor I projektet Mina Sidor har krav- och utvecklingsarbete bedrivits under 2012. Den största delen av arbetet har ägnats åt att tillgängliggöra den digitala brukarakten för lantbrukaren på Mina Sidor. Även en förenkling av hantering av behörigheter har genomförts på Mina Sidor. Samlad Kundbild Under 2012 har krav- och utvecklingsarbete genomförts för att åstadkomma en samlad kundbild (med innehåll från system hos både Jordbruksverket och länsstyrelserna) för länsstyrelsens och Jordbruksverkets handläggare. Under tredje kvartalet lades projektet på is i väntan på en juridisk utredning om förutsättningarna för en samlad kundbild. Förenklingsprojekt inom fiskeriprogrammet har genomförts och nedan kommer en beskrivning. Webbplatsen www.svensktvattenbruk.se Som ett led i Jordbruksverkets arbete med att främja svenskt vattenbruk har myndigheten skapat webbplatsen www.svensktvattenbruk.se. På webbplatsen publiceras information som vattenbruksföretagare behöver för att driva sin verksamhet. Webbplatsen är en ”väg in” för näringen och syftar till att underlätta för vattenbrukets aktörer att hitta information om vart de ska vända sig med olika typer av ärenden. På webbplatsen hittar de information om t.ex. vilka tillstånd de behöver, hos vilka myndigheter de söker dessa tillstånd, vilken lagstiftning som är tillämplig på deras verksamhet och vad som gäller avseende djurhälsa och smittskydd. Webbplatsen administreras av ett särskilt vattenbrukskansli som har inrättats på Jordbruksverket.

4.2.6 Kontrollverksamheten Under 2012 har arbetet med att minska kostnaderna genom bättre planering, samordning och effektivisering av kontrollerna fortsatt. Under 2012 var det 11 länsstyrelser som använde sig av fjärranalys.

18


Under 2012 genomfördes 1 649 kontroller med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök, antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) eller för att kontrollera gränser som bedömts som osäkra. Större avvikelser enligt fjärranalysen har följts upp med fältkontroller. Under 2012 har tekniken med fjärranalyser fungerat bra. Samtliga länsstyrelser har under 2012 använt sig av handdator vid fältkontroller. Applikationen i handdatorn kulturmiljöstöd har fortsatt att fungera väl för arealkontroller och kulturmiljökontroller. Under 2012 har även länsstyrelserna haft möjlighet att använda handdator för djurkontroller. Kontrollfrekvenserna för gårdsstödet har som helhet för länsstyrelserna sjunkit från 5,6 procent 2011 till 5,4 procent 2012. Förmodligen beror det till stor del på det inventeringsarbete som genomförts av all jordbruksmark under 2008 till 2010, samt den löpande uppdateringen som nu också genomförs av blockdatabasen. För miljöersättningarna ökade kontrollfrekvenserna från 7 procent 2011 till 7,2 procent 2012. Orsakerna till detta är att det konstateras mer avvikelser på stödvillkor för miljöersättningar och att även dessa avvikelser ligger till grund för kontrollfrekvenserna.

4.3 Övriga insatser under 2012 4.3.1 Hanteringen av återkrav - GÅS Projektet GÅS startade 2011. GÅS står för Gårdsstöd, Återkrav och Stödrätter. Projektet förvaltar dels IT-system inom direktstöden där bland annat gårdsstödsoch stödrättssystemet ingår. Den andra stora delen är att ta fram IT-system och rutiner för återkrav för att ge länsstyrelserna förutsättningar att verkställa återkrav av gårdsstöd för åren 2005-2010 efter resultaten från blockinventeringen som utfördes 2008-2010. Projektets återkravsdel har under 2012 levererat IT-stöd och rutiner för hanteringen av återkrav 2008, 2009 och 2010. För 2009 har drygt 7 800 ärenden beslutats till ett belopp av 55,1 miljoner kronor. För 2010 har drygt 4 800 ärenden beslutats till ett belopp av 21,2 miljoner kronor och för 2008 har drygt 3 800 ärenden beslutats till ett belopp av 33,9 miljoner kronor. Återkravsdelen av projektet avslutades den 31 oktober.

4.3.2 Svenskt vattenbruk- en grön näring på blå åkrar Under våren 2012 ledde Jordbruksverket arbetet med att ta fram en strategi för svenskt vattenbruk och dess utveckling fram till och med 2020. Strategin togs fram i samarbete med näringen, intresseorganisationer, forskare och andra myndigheter. Under hösten 2012 påbörjades även arbetet med att ta fram en handlingsplan för hur målen och visionen i strategin ska kunna uppnås.

4.3.3 Utlysning inom åtgärden investeringar ombord Under en dryg månads tid i slutet av 2012 genomförde Jordbruksverket en utlysning inom åtgärden investeringar ombord i fiskeriprogrammets axel 1. Utlysningen vände sig till yrkesfiskare, som fiskar i Skagerrak, och som ville byta till selektiva redskap. Dessa ansökningar fick extra prioritet för att stötta de svenska

19


yrkesfiskare som berörs av nya krav till följd av Skagerrak-avtalet. Den 4 juli 2012 undertecknade EU och Norge ett avtal om införandet av bland annat utkastförbud i Skagerrak, alltså att det inte längre ska vara tillåtet att kasta oönskad fisk överbord. Idén är att EU-länderna ska reglera vad och hur mycket fisk som fångas i Skagerrak i stället för vad som landas, en så kallad resultatbaserad förvaltning. Kommissionen har lagt fram ett förslag om hur fisket i Skagerrak ska regleras som syftar till att införa de överenskomna bestämmelserna i EU:s lagstiftning. Förslaget innehåller bland annat nya regler för vilka fiskredskap som ska tillåtas i Skagerrak.

4.3.4 Utveckling av fiske Under 2012 har stora framsteg nåtts i samarbetet mellan fiskeområden, länsstyrelsen och Jordbruksverket. Ett fiskeområdesnätverk har bildats i projektform där länsstyrelsen i Skåne har handlagt och samordnat projektbudgeten från 11 av 14 fiskeområden i Sverige. Dessutom har Jordbruksverket, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, påbörjat ett arbete med att ta fram en strategi för fritidsfiske och fisketurismens utveckling. Länsstyrelsen medverkar i arbetet och bidrar med viktig kompetens.

4.4 Åtgärder för att öka likabehandlingen 4.4.1 Styrmedel Jordbruksverket målsättning är att hanteringen av stöd och ersättningar ska vara enhetlig samt genomföras genom en korrekt tillämpning av regelverket. Svårigheter finns dock att styra de myndigheter som hanterar EU-stöd då de är självständiga myndigheter, åtskilda från Jordbruksverket. De viktigaste verktygen som Jordbruksverket använder i arbetet för ökad enhetlighet är; föreskrifter, IT-system, rutiner och processtyrning i form av fastställda tidsplaner. Utöver detta kommer också utbildningar och information. Handläggningen sker i IT-systemen som tillhandahålls av Jordbruksverket. I systemen finns inbyggda kontrollpunkter som handläggaren måste hantera innan ärendet kan avgöras. Handläggningen av ärenden blir enhetlig genom att vi har föreskrivna gemensamma rutiner inom landet vilket även ökar likabehandlingen för de stödsökande. Rutinerna är fastställda av Jordbruksverket och uppdateringen av rutinerna sker årligen. För att ytterligare säkerställa enhetlighet i handläggningen fastställer Jordbruksverket instruktioner för kontroller på plats och för redigering av jordbrukarblock. GAR2 -föreskrifterna och Handläggarstödet GAR-föreskriften för Jordbrukarstöden beslutades i början av 2012, inför SAMansökningarna. Parallellt uppdaterades rutinerna i Handläggarstödet, enligt en numera etablerad princip med fastställda delar av rutinerna som är obligatoriska att följa samt icke-fastställda delar som mer är att betrakta som rekommendationer. 2 GAR – Gemensamma Administrativa Rutiner för länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG.

20


Under slutet av 2012 gjordes en översyn av samtliga GAR-föreskrifter. Beslut om föreskrifterna och införande är planerat till början av 2013. I arbetet med uppdateringarna inför 2013 har fokus fortsatt legat på att få till en smidig och väl fungerande hantering av handläggningen samtidigt som hanteringen ska uppfylla alla krav som ställs utifrån Sveriges och EU: s regelverk. Fastställandet av rutinerna för landsbygdsprogrammets stödformer har pågått under hela 2012 och fortsätter under 2013. Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökansföreskriften för jordbrukarstöden uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker. Uppföljande verksamhet Stödmyndigheternas tillämpning av GAR-föreskriften och av de fastställda delarna av Handläggarstödet följs upp bland annat genom att Jordbruksverket i egenskap av utbetalningsställe besöker myndigheterna. Under våren 2012 genomfördes 6 st besök vid länsstyrelserna. Som ett led i Jordbruksverkets interna kontroll och styrning av myndigheterna som utför delegerade arbetsuppgifter, har Jordbruksverket vid besöken även under 2012 fokuserat på att följa upp att ackrediteringsreglerna uppfylls. Även granskning av ärenden om jordbrukar- och landsbygdsstöd har genomförts. Utökade granskning av LB-stöden För att säkerställa en korrekt hantering av EU-stöden har Jordbruksverket under hösten 2012 genomfört ett projekt för utökad granskning av ärenden som avser utbetalningar av EU-medel från Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling (EJFLU-EJ IAKS). Granskningen har omfattat 24 myndigheter, det vill säga samtliga 21 länsstyrelser, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utöver att resultatet av substansgranskningen summerar upp till finansiella fel motsvarande 3,32 procent i felaktigt beslutade utbetalningar av stöd, visar också resultaten från systemgranskningen på allvarliga brister i delar av handläggningen. Resultaten från granskningen har presenterats för respektive beslutsmyndighet genom en myndighetsövergripande ledningsrapport samt en mer fördjupad verksamhetsrapport. De sammanvägda resultaten från granskningen ska användas under 2013 för att säkerställa dels korrekt framtida hantering av EU-stöden, dels effektivt införande av den nya politiken.

4.4.2 Informations- och utbildningsinsatser Utbildning av personal inom jordbrukarstöden, landsbygdsstöden och fiskeri­ programmet I början av 2012 genomförde Jordbruksverket en utbildning för samtliga handläggare på länsstyrelserna som arbetar med jordbrukarstöden. Det var andra året som Jordbruksverket ordnade en konferens för stödsamordnare med fokus på samordningsfunktionerna på länsstyrelserna vad gäller jordbrukarstöden. En del av denna utbildning ägnades åt benchmarking mellan länen.

21


Jordbruksverket har vidare genomfört en mängd olika utbildningar som regelverksutbildningar, IT-utbildningar, informationsträffar med mera för personalen vid länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utbildningarna har varit allt från grundläggande till ”specialutbildningar” för specifika områden. Ambitionen är att det ska ordnas utbildningar efter behov och önskemål för alla. Nedan följer exempel på några av de informations- och utbildningsinsatser som har genomförts under året. Inför SAM-ansökan 2012 genomförde Jordbruksverket en utbildning för handläggare på länsstyrelsen om de nyheter som införts inför 2012-års SAM internet. Utbildningen genomfördes som onlinemöte. Inom återkravsprojektet GÅS har information lämnats regelbundet via Jordbruksverkets och Länsstyrelsernas gemensamma intranät Ladan. Informationen har varit både nyheter om återkravsprojektet GÅS och statistik över antal genomförda återkrav. Jordbruksverket har också genomfört telefonmöten med samtliga länsstyrelser i återkravsprojektet. Till en början genomfördes dessa varje månad, men övergick i slutet av projektet till varannan vecka. Vid telefonmötena har information lämnats över specifika problem som har kommit upp och länsstyrelsen har även haft möjlighet att ställa frågor. Jordbruksverket har också genomfört utbildning om IT-systemet för återkravshanteringen som onlinemöte. Inom projektet SUSS LB har Jordbruksverket genomfört ett stort antal utbildningar kopplade till projektets leveranser för ändringar i handläggningssystemet. Syftet med utbildningarna har varit att informera myndigheterna om hur handläggningssystemet skulle användas samt att rätta till eventuella brister i hanteringen. Under året har Jordbruksverket erbjudit 11 utbildningstillfällen i DAWA samt 7 utbildningstillf��llen där vi informerade myndigheterna, i anslutning till projektets leveranser, om kommande förändringar i handläggningssystemet. Utbildningarna har varit mycket uppskattade med 90 deltagare i genomsnitt vid varje tillfälle, och projektet har rekommenderat linjeverksamhet att fortsätta med denna modell. Inom Leader har Jordbruksverket under 2012 fortsatt tillhandahålla grundutbildningarna, fast på lite nya sätt. Steg 1, utbildningen om grundläggande leaderkunskap lades ut som självstudiematerial på Jordbruksverket hemsida för att bli tillgänglig för fler. Denna riktar sig främst till nyanställda på leaderkontoren, LAG ledamöter samt länsstyrelsehandläggare. Som steg 2 anordnade Jordbruksverket 3 utbildningar som onlinemöte med totalt 32 deltagare. Under januari 2012 tog Jordbruksverket fram ett inspirationsmaterial som alla LAG kan använda sig av i sitt fortsatta arbete med professionellt leaderarbete. Detta riktar sig till hela LAG samt leaderpersonal. Materialet har samlat erfarenheter och intryck från utbildningstillfällena under hösten 2011 kring hur man bäst kan tillämpa leadermetoden, förbättra styrelsearbete, organisationsfrågor samt arbeta för ökad transparens mot allmänheten. Under 2012 genomfördes utbildningar om hur handläggning sker i LB-fisk. Utbildningarna hölls på Jordbruksverket, på länsstyrelsen och via nätet. Deltagandet på utbildningarna var lågt vilket lett till att Jordbruksverket får svara på många frågor om hur systemet ska hanteras och göra delar av handläggningen åt

22


länsstyrelserna. Vissa länsstyrelser har samordnat handläggningen av fiskeriprogrammet med landsbygdsprogrammet och låter landsbygdsprogramshandläggare göra handläggningen i systemet. Kontrollutbildningar En viktig del för att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet är de konferenser och utbildningar som Jordbruksverket håller för personal på länsstyrelserna, dels för kontrollansvariga och dels för fältkontrollanter. Under 2012 genomfördes dessa utbildningar bland annat genom 2 fältkurser som riktade sig till länsstyrelsernas kontrollanter för de arealbaserade stöden, en djurkurs och en tvärvillkorskurs samt en konferens för länsstyrelsernas kontrollansvariga.

23


5 Samverkansformer I detta avsnitt presenteras samverkansområden och samverkansformer under 2012. Samverkansrådets verksamhet redovisas i separat rapport.

5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Utöver det formaliserade samarbetet inom samordningsregionerna samt samverkansrådets verksamhet, finns arbets- och referensgrupper med representation från länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer där effektiviseringar och förbättringar diskuteras. En övergripande samrådsgrupp utgörs av LD-gruppen med representanter från länsstyrelsernas lantbruksdirektörer och länsledningar samt chefer vid Jordbruksverket. I såväl styrgrupper som projektgrupper för olika utvecklingsprojekt för EU-stödhanteringen ingår representanter från länsstyrelserna. I det dagliga arbetet samlas länsstyrelsernas synpunkter in genom remisser, samråd, enkäter och personliga direktkontakter för utformning av föreskrifter, rutiner i handläggarstöd, informationsmaterial, blanketter m.m. För IT-systemen samlas många förbättringsförslag in genom SUSS-arbetet.

5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna Samverkan mellan länsstyrelserna bedrivs främst inom sju samordningsregioner. De sju samordningsansvariga länsstyrelserna har i rapporter till Jordbruksverket redovisat de åtgärder som vidtagits inom regionerna när det gäller: • Effektivisering av administrationen • Likabehandling och service • Effektivitet och kvalitet i verksamheten • Ekonomiska samordningsvinster under 2012 • Erfarenheter av samordnings- och utvecklingsarbetet inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster. Samordningslänens rapporter bifogas. I det följande görs en översiktlig sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter med inriktning på de effektiviseringsåtgärder som vidtagits inom de olika samordningsregionerna. Samordningslänen lyfter i sina rapporter fram att samverkansarbetet med etablerade kontaktvägar och grupper sedan flera år tillbaka (2002) gör att mycket av samverkan sker som en naturlig del av det dagliga arbetet. Många medarbetare påtalar det positiva med samverkan för att uppnå största möjliga tidseffektivitet samt att likrikta ambitionsnivåer och öka likabehandlingen och därmed rättssäkerheten i bedömningsfrågor. Möten och utbildningar internt samt för externa parter samordnas inom regionen och i vissa fall utökas samarbetet även utanför samordningsregionen. Tidsåtgången för att hantera projekt-och företagsstöden har ökat

24


väsentligt sedan förra programperioden vilket inneburit att önskad minskning av handläggningstiderna har uteblivit. Året har också präglats av det omfattande återkravsarbetet samt tidskrävande revisioner inom LB-stöden. Nedan följer en kort sammanfattning av respektive rapport. Samordningslän Jönköping: Etablerade kontaktvägar och samverkansgrupper gör att samordning av verksamheten inom regionen har blivit en naturlig del av verksamheten. De tydligaste effekterna av samverkan ligger inom områdena kvalitet och likabehandling. De positiva effekterna inom dessa områden gagnar ytterst till stor del lantbrukare och landsbygdsföretagare inom samverkansregionerna. Lantbruks/landsbygdsdirektörerna eller motsvarande har träffats regelbundet och haft telefonmöten under året för att diskutera samordning och utbyta erfarenheter när det gäller det löpande arbetet med stödhantering, insatser inom kompetensutveckling med mera. Samordningsansvariga, enhetschefer eller motsvarande för handläggning av jordbrukarstöden inom SAM-blanketten, har genomfört en regional träff och haft regelbundna telefonmöten för att stämma av åtgärder och byta erfarenheter under 2012. Täta kontakter skapar en förutsättning för en rättsäker, likartad och effektiv behandling av lantbrukarnas SAM ansökningar i de fyra länen. En regional träff har genomförts för samtliga medarbetare inom kontrollverksamheten för samsyn i kontrollarbetet. De personliga kontakterna mellan chefer och medarbetare i regionen har stor betydelse för att säkerställa ett likartat arbetssätt och en rättssäker och korrekt bedömning vid fältkontroller. Handläggare av LB-stöden har ett gemensamt forum för erfarenhetsutbyte med träffar två gånger per år och därutöver ett antal telefonmöten. Deltagare från fler län än samverkanslänen har gett möjlighet till samordningseffekter med andra län med liknande geografiska förutsättningar. Under 2012 prioriterades även gemensamma åtgärder kring anmärkningar som framkommit vid Jordbruksverkets ut­ökade revision vid samtliga länsstyrelser. En regional träff för betesmarksrådgivare har genomförts med gott resultat som årligen kommer att återkomma samt utbildningar i att få behörighet för att använda kemiska bekämpningsmedel. Samtliga länsstyrelser i regionen anser att det kontinuerliga effektiviseringsarbetet inom samverkansregionen bidragit till att bromsa och hålla nere kostnadsökningarna. För samtidigt som arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheten pågår så har det under året tillkommit nya och utökade arbetsuppgifter som påverkar kostnaderna negativt. Samordningslän Västerbotten: Lantbruksdirektörerna i respektive län är ledningsgrupp för samverkan som i huvudsak bedrivs inom områdena jordbrukarstöd, fältkontroller och landsbygdsprogrammet. Inom dessa huvudområden drivs samverkan bland annat genom erfarenhetsutbyte vid regelbundna träffar och telefonkontakter, gemensam planering, gemensam utbildning och utbyte av tjänster. Exempel på gemensam utbildning är utbildning för kontrollanter och för handläggare av jordbruksstöd.

25


Samordningslänet pekar på samspelet mellan länsstyrelserna och olika aktörer inom Gröna Navet som är en organisation för samordning av aktörer för kompetensutveckling inom de Gröna Näringarna i Västerbotten och Norrbotten. Syftet med samverkan inom Gröna Navet är att stärka kundorienteringen. Länsstyrelsen ser att resultatet av samverkan blir att de får in bättre ansökningar och att ut­förande av kompetensutveckling kan ske med högre kvalitet. Inom samverkansregionen finns det två länsöverskridande leader-områden; leader Lappland respektive Mare Boreale och här är det av stor vikt att samverkan och erfarenhetsutbyte sker. Inom landsbygdsprogrammet förekommer många ansökningar som är länsöverskridande och i dessa fall sker administration av beslut om stöd och beslut om utbetalningar vid ett av länen. Utlåning av personal mellan länen förekommer också. Denna samverkan kring arbetsuppgifter leder till en effektiviserad ärendehantering och minskade personalkostnader. Budgetsamverkan där ett län kan avsätta medel till ett annat har skett under året. Länen bedriver löpande metodutveckling av handläggning och kontroller vilket sker via regelbundna kontakter och gemensamma konferenser. Samordningslänet lyfter också fram den gemensamma informationstidningen om jordbrukarstöden och landsbygdsprogrammet. Tidningen sprider kunskap och intresse för möjligheterna inom Landsbygdsprogrammet och inspiration till kurser och utbildningar om jordbrukarstöden och stödreglerna. Samordningslänet pekar på att samverkan skapar en mer dynamisk och kreativ miljö för utveckling av effektivitet och kvalitet vilket medarbetarna ser som positivt. Papperslös hanteringa av jordbrukarstöden kan i förlängningen öppna upp nya möjligheter för länsöverskridande samverkan och därmed samordningsvinster. Samordningslän Västernorrland: Samverkan inom jordbruksadministrationen har skett under ledning av cheferna för jordbrukarstöds-och näringslivsenheterna. Samverkan har skett inom områden som utbildning, handläggning, erfarenhetsutbyte och remisshantering. De största samordningsvinsterna ligger i utbytet av erfarenheter inom samtliga verksamhetsområden och i möjligheten att genomföra gemensamma utbildningsaktiviteter. Personal på alla nivåer och inom alla delar av jordbruksadministrationen samråder över länsgränserna inom sina respektive sakområden vilket leder till en ökad likabehandling av jordbrukarna i de två länen. För jordbrukarstödsenheten har samordningen av länen även utvecklats till att förutom Jämtland även omfatta Västerbotten och Norrbottens län, där en konferens bland annat har anordnats för erfarenhetsutbyte och förmedling av nyheter. Konferensen följs sedan upp med månatliga möten där erfarenhetsutbytet fortsätter men även samordning av intern styrning och kontroll diskuteras. Ett exempel på lika behandling av stödsökanden är att det gemensamt har utarbetats sanktionsskalor som reglerar påföljden vid upptäckta fel. Kontrollverksamheten arbetar enligt samma modell med gemensam utbildning och diskuterar löpande frågor gällande kontrollbedömningar och utbildningsbehov. Alla norrlandslän har ett nära samarbete i frågor som rör landsbygdsprogrammet och leader.

26


Samordningslänet pekar på att konkreta vinster i och med samordning har gjorts genom att handläggare i ett av länen specialiserat sig och servat båda länen inom vissa lågfrekventa verksamheter och när personalbrist eller andra faktorer medfört arbetsanhopning i länet. Samordningslän Gävleborg: Gemensam planering och erfarenhetsutbyte mellan länen av delar av verksamheten sker för landsbygdsprogrammet och för hanteringen av jordbrukarstöden samt samordningsaktiviteter såsom information (till exempel Landsbygdsnytt, 3 nummer per år), rådgivning, upphandling och utbildningar. Detta främjar metodutvecklingen och även likabehandling i stödhanteringen i frågor som rör prioriteringar och bedömningar. Även gemensam kompetensutveckling inom fältkontrollverksamheten, erfarenhetsutbyte vid genomförande och revidering av genomförandestrategier för landsbygdsprogrammet, erfarenhetsutbyte vid användningen av LB-systemet för företags-och projektstöden samt även att projektstöden administreras av endast en länsstyrelse, främjar detta. Samarbetet inom ramen för Greppa Näringen har fortsatt. Under året har utformningen av kommande landsbygdsprogram diskuterats och hur åtgärderna ska utformas för att uppnå miljömål, gynna lantbruk och landsbygdsföretagande i regionen. Regelbundna träffar mellan ledningarna för lantbruksverksamheten på länsstyrelserna, Hushållningssällskapets och Lantbrukarnas länsförbunds ledningar har genomförts för att stämma av arbetet i landsbygdsprogrammet, utveckla samarbete och för att diskutera utvecklingsfrågor. För båda länsstyrelserna påverkades arbetet även 2012 på ett positivt sätt av arbetet med SUSS-projektet och förbättrade effektiviteten. Inom två områden kan en ungefärlig samordningsvinst uppskattas för 2012. För den gemensamma produktionen av tidsskriften LandsbygdsNytt har kostnaderna minskat med 120 000 kronor per länsstyrelse. Gemensamt genomförd kompetensutveckling av egen personal minskar tiden för planering och förberedelse. Det viktigaste är dock att vid samverkan höjs medarbetarnas kompetens och utgör en bra grund för att förändringar och effektiviseringar skapas. Effekterna av samverkan syns tydligt inom områdena kvalitet och likabehandling vilket därmed kan nå kunderna; lantbrukarna och landsbygdsföretagarna. Samordningslän Västmanland: Samverkansarbetet under 2012 har framförallt ägnats åt att utveckla följande områden; Landsbygdsprogrammets horisontella mål, förprövning av djurstallar, företags-och projektstöd och ProCap. Etablerade kontaktvägar och grupper göra att samverkan sker som en naturlig del av arbetet vilket är svårt att kvantifiera i kronor men som har lett till verksamhetsutveckling, ökad likabehandling mellan länen, minskad sårbarhet och nöjdare medarbetare. Länsstyrelserna i regionen har under året gemensamt finansierat och beslutat om projekt som sökanden önskar driva över flera län, vilket resulterade i knappt 10 länsöverskidande projekt inom åtgärd 111 och 331. Gemensamma egenkulprojekt för rådgivning till företagare har gemensamt genomförts, kompetensutvecklings-

27


projektet ”Trädgård som tillgång” har drivits av Länsstyrelsen i Västmanland men utvidgats till hela fastlandsregionen. Behörighetsutbildning har samordnats mellan Södermanland och Västmanland. Västmanland har sedan spridit sin kunskap och varit föreläsare vid Stockholms läns behörighetsutbildningar. Metodutveckling har pågått inom följande arbetsgrupper; förprövningsverksamhet, företags-och projektstöd och fiske. Länet pekar på att merparten av metodutvecklingen sker numera gemensamt för hela landet av Jordbruksverket i samverkan med länen i SUSS JBR och SUSS LB men att regionens metodutveckling är ett komplement till detta. Tidskrävande administration samt många utbetalningsärenden under 2012 har inneburit att den önskvärda minskningen av handläggningstider har uteblivit. Det omfattande återkravsarbetet och tidskrävande revisioner inom LB-stöden har präglat året. Samordningslän Västra Götaland: Information, kommunikation och kontinuerlig dialog om utvecklingen av olika delar i handläggningsprocessen inom och mellan länsstyrelserna och med Jordbruksverket leder till en större likformighet i hur länsstyrelserna hanterar och bedömer olika ärenden. Samordningslänet lyfter fram att den gemensamma tidsplanen i SUSS har inneburit såväl bättre likabehandling och bättre kundservice då information och beslut hanteras på ett samordnat sätt nationellt. Den enskilda länsstyrelsen koncentrerar sig mer på att organisera arbetet på bästa sätt och att se till att medarbetarna har rätt kompetens utifrån kraven från Jordbruksverket och deras instruktioner och handläggarstöd. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket för att hitta flaskhalsar i den gemensamma tidsplanen har varit mycket fruktbart. Trots utmaningar har kundernas förväntningar på jordbruksadministrationen kunnat införlivas. Rådgivningsaktiviterer har samordnats mellan Västra Götaland och Värmland inom områdena tester av gödselspridning och frukt och-bärodling. Leaderområdet Dalsland – Årjäng diskuterar länsöverskridande kring sjön Vättern och har nätverksträffar och gemensamma träffar för leader-grupperna. Samordningslänet kan peka på ekonomiska samordningsvinster för att effektivisera arbetet. De direkta kostnaderna under 2011 inom verksamhetsområdet 601* var per utbetalningsärende i Västra Götaland 771 kronor respektive 862 kronor för Värmlands län. Jämfört med riksgenomsnittet på 1049 kronor innebär det en sammantagen besparing på 13,1 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Västra Götaland har förutom ett gott samarbete inom samverkans­ länet ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen i Skåne. Samordningslän Skåne: Störst betydelse för effektiviteten under 2012 har införandet och arbetet mot det gemensamma målet 100 procent SAM Internet haft. Systemet har också ökat kvaliteten på ansökningarna och därmed kortat handläggningstiderna. Införandet har inneburit en minskning av nära två årsarbetskrafter för handläggning av ansökan. SAM Internet är ett viktigt sätt att öka likabehandlingen och servicen till lantbru-

28


karen, ett annat är att länsstyrelsen i Skåne har haft ett antal möten med LRF Skåne och LRF Sydost för att diskutera dessa frågor. Inom kontrollverksamheten har Skåne haft en gemensam fältutbildningsdag med Halland och en åtagandeplansdag med Blekinge. Även här är ökad samsyn och därmed ökad möjlighet till likabehandling i fokus. Alla tre länen ingår aktivt i Jordbruksverkets arbete inom SUSS JBR och SUSS LB vilket säkerställer att framtida vinster kan tillvaratas. Länen deltar också i olika arbetsgrupper inom Jordbruksverkets utvecklingsarbete, både inom denna programperiod och inför nästa. Skåne lyfter såsom Västra Götaland fram sitt gemensamma samarbete då de har en liknande omfattning på arbetet och därför kan utbyta erfarenheter kring utveckling av verksamheten.

5.2.1 Samverkansformer Ansvaret för det övergripande samordningsarbetet inom regionerna ligger hos en ledningsgrupp, bestående av länsöverdirektör/länsråd och lantbruksdirektörerna eller enbart av lantbruksdirektörerna. Några av regionerna har dessutom utarbetat en formell överenskommelse för samverkan. De sakområden som länens samverkan omfattar är handläggning av SAM-ansökningar, företags- och projektstöd, kontrollverksamhet samt kompetensutveckling. Några regioner lyfter därutöver fram informationsfrågor, behörighetsutbildningar och viss övrig verksamhet. I rapporterna framgår även exempel på konkreta samarbetsområden mellan vissa län.

5.2.2 Effektivisering av administrationen Ett brett samverkansområde inom flertalet regioner gäller effektivisering och kvalitetssäkring av handläggningsrutinerna i form av gemensamma rutiner och regeltolkningar. Inom flertalet regioner har gemensamma sanktionsskalor utarbetats för påföljden efter fel vid kontroll av villkor för miljöersättningar. Det gemensamma erfarenhetsutbytet lyfts fram inom samtliga regioner som en väsentlig förutsättning för effektivisering av administrationen. Detta sker huvudsakligen genom regelbundna telefonmöten för erfarenhetsutbyte. Hanteringen av remisser samordnas i flertalet fall inom regionerna så att ett gemensamt svar lämnas. Inom landsbygdsprogrammet förekommer flera ansökningar bl.a. inom Leader som berör flera områden, där handläggningen sker vid något av länen.

5.2.3 Likabehandling och service Åtgärder för att öka likabehandlingen inom regionerna har genomförts genom gemensam planering av verksamheten med utveckling av rutiner, bedömningar, prioriteringar, kontrollverksamhet, systemkontroller, gemensamma utbildningar, sanktionsskalor med mera. Även regelbundet erfarenhetsutbyte internt och externt ökar likabehandlingen och servicen till kunderna.

29


5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten Effektiviseringen av verksamheten utgör resultat av flera samverkande åtgärder. Hit hör de aktiviteter som vidtas för att öka Jordbruksverkets styrning och uppföljning av hanteringen av både jordbrukarstöden och landsbygdsstöden. Hit hör också de succesiva förbättringarna av IT-systemen som till exempel SAM Internet. Målet med att nå 100 procent ansökningar via SAM Internet ökar kvaliteten på ansökningarna och därmed minskar handläggningstiderna. Utvecklingsarbete inom länen och regionerna med ökade kontakter mellan handläggare leder likaså till förbättrad effektivitet och ökad kvalitet. Några samordningslän ger även ut tidsskrifter med enhetlig information till lantbrukarna och landsbygdsföretagarna inom samordningsregionen.

5.2.5 Ekonomiska samordningsvinster Länsstyrelserna ser att det är svårt att kvantifiera de ekonomiska vinsterna. Vinsterna har uppstått genom ökad kompetens bland medarbetarna och en ökad delaktighet i förändringar och effektiviseringar. Även ny teknik, nya arbetsmetoder och förenklingar av vissa regler har påverkat effektiviseringen. Samtidigt har kostnaderna ökat som ett resultat av mer komplicerade regler inom tvärvillkor och betesmarker, mer komplicerade kontroller, återkravsarbetet kring stödrätter. Även landsbygdsprogrammet har krävt mer administrationsinsatser och ett ökat antal revisioner har genomförts inom programmet. Exempel på ekonomiska samordningsvinster är minskad administration i handläggningen som ett resultat av ett ökat användande av SAM Internet. Även samordning av information och produktion av tidsskrifter har minskat kostnaderna liksom genomsam kompetensutveckling. De direkta kostnaderna per ärende har också påverkats positivt av samordningsarbetet.

5.2.6 Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Länen bedömer erfarenheterna av samordningsarbetet som positiva och stimulerande. De effekter av samarbetet som är tydligast bedöms ligga inom områdena kvalitet och likabehandling, vilket är positivt även från kundperspektiv. Den miljö som möjliggörs genom samordning och samarbetet skapar förutsättningar för utveckling av effektivitet, kvalitet och kompetens. Samverkan inom vissa samordningslän har minskat sårbarheten då personal vid ett län ibland har kunnat utföra arbete åt ett annat län vid tillfälliga perioder av arbetsanhopning, vid vakanser i personalstyrkan eller att handläggare i enstaka fall i ett av länen inom samordningsområdet specialiserat sig och servar båda länen inom vissa lågfrekventa verksamheter. Papperslös hantering av jordbrukarstöden kommer förhoppningsvis att öppna nya möjligheter för länsöverskridande samverkan och möjliggöra nya samordningsvinster.

30


Ett fortsatt aktivt deltagande i SUSS LB och SUSS JBR är av stor vikt då de flesta länen lyfter upp att det är ett viktigt verktyg som ger stöd för likabehandling och bättre kundservice då information och beslut hanteras på ett samordnat sätt nationellt. Jordbruksverket och länsstyrelserna ser därmed administrationen som en gemensam process med ett starkt fokus på kunderna. Samarbete mellan län finns i vissa fall där det även är ett geografiskt avstånd. Länen hanterar en likartad volym av ärenden och då blir en jämförelse av arbetet relevant.

31


6 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden I det följande redovisas de beräknade kostnaderna för administrationen av EUstöden på länsstyrelserna. Även omfattningen av antalet ansökningar och utbetalningar samt fördelningen på de olika indatakanalerna för jordbrukarstöden redovisas. För landsbygdsstöden redovisas antalet beviljade stödansökningar (ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning av stöd redovisas samlat). Under 2012 har totalt 482 årspersoner arbetat med hantering av EU-stöden på länsstyrelserna. Dessa personer fördelas enligt 347 årspersoner inom jordbrukarstöden, 114 årspersoner inom landsbygdsstöden och 13 årspersoner inom objektkoder 604x och 604y samt 7 årspersoner som har arbetat med EU-stöd fiske. Sedan tillkommer de konsulter som har anlitats under året motsvarande 4,7 årspersoner för jordbrukarstöden och 0,4 årspersoner för landsbygdsstöden. I de följande diagrammen redovisas länen med bokstavsbeteckningar som framgår nedan. Länsbokstav AB C D E F G H I K M N O

Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län

Länsbokstav S T U W X Y Z AC BD SJV SKS SAT

Län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Jordbruksverket Skogsstyrelsen Sametinget

6.1 Jordbrukarstöden Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsbidrag, som annars ingår i landsbygdsprogrammet.

6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar3 Antalet SAM-ansökningar har minskat med ett par procent årligen sedan 2005. Mellan 2011 och 2012 har ansökningarna fortsatt att minska med 2 699 st. vilket motsvarar ca 3,8 procent. Andelen elektroniska ansökningarna via SAM Internet har däremot fortsatt att öka och uppgick under 2012 till 99,6 procent av det totala antalet SAM-ansökningar. 3

Antalet SAM-ansökningar oberoende av normalstatus, dvs inklusive annullerade, avslagna etc.

32


Även antalet utbetalningar har fortsatt att minska. Mellan 2011 och 2012 är minskningen drygt 10 400 utbetalningar, motsvarande ca 5 procent. Tabell 6.1. Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2005 – 2012. Från 2009 redovisas antalet SAM-ansökningar oavsett status, det vill säga även inklusive avslagna, annullerade m.fl. Åren 2005-2008 redovisas endast SAM-ansökningar i normalstatus. 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

SAM-ansökningar, antal

Ärende

84 500

82 500

82 050

81 050

80 870

73 074

71 124

68 425

Index Elektroniska ansökningar,

100 39 300

98 40 700

97 44 600

96 46 250

95 49 306

86 47 538

84 54 301

81 66 149

47 %

49 %

54 %

57 %

61 %

65 %

76 %

99,6%

Andel av antal SAM-ansökningar Utbetalningar 4, antal Index

261 815 251 963 243 680 235 772 230 976 210 280 207 986 197 575 100

96

93

90

88

80

79

75

Elektroniska ansökningar4 Andelen elektroniska ansökningarna har fortsatt att öka även under 2012, och uppgick till 99,6 procent av det totala antalet SAM-ansökningarna.

120% 100% 80% 2010 2011 2012

60% 40% 20% 0%

SCAN+MAN

FIL

SAMi

S:a elektr.

Diagram 6.1 Fördelning av inkomna ansökningar per indatakanal 2010-2012.

Diagram 6.1 visar fördelningen i procent av det totala antalet ansökningar utifrån indatakanal. Inför 2012 har möjligheten att rapportera in sin ansökan via fil tagits bort. Ansökningar via SAM Internet har ökat procentuellt men minskat något i reella tal, vilket kan förklaras med en fortsatt generell minskning av antalet ansökningar, oavsett indatakanal. 4 Fr.o.m. 2005 hämtas antalet utbetalningsärenden från stödsystemen, där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.

33


Antalet ansökningar via blankett fortsätter att minska, som ett resultat av medvetna satsningar både från Jordbruksverket och från länsstyrelserna som istället styr mot SAM Internet. Åtagandeplaner Miljöersättningar är mer kostnadskrävande per ansökan än gårdsstödet. Av den anledningen visas i de följande diagrammen omfattningen rörande åtagandeplaner, som är en betydande del av arbetet med miljöersättningar. Omfattningen av åtagandeplaner skiljer sig mycket mellan länen och har därför inverkan på respektive läns totalkostnad för hanteringen av jordbrukarstöden. Antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna har på totalnivå ökat från ca 13 400 för 2011 till drygt 18 400 för 2012. Av dessa utgörs 800 av nya åtagandeplaner. Utöver nya åtagandeplaner hanterar länsstyrelserna även utökningar av de redan befintliga. Från 2010 har Blekinge län utfört arbetet med åtagandeplanerna men antalet redovisas på Skåne län. Diagram 6.2.1 visar antalet nya åtagandeplaner per länsstyrelse. Antal åtagandeplaner 300 250 200 150 100 50 0

2010 2011 2012 AB C D

E

F

G H

I

M N O

S

T

U W X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.2.1 Antal nya åtagandeplaner per länsstyrelse och år 2010-2012 (antal)

Som framgår av diagram 6.2.2 nedan är den totala omfattningen av åtagandeplaner inte jämnt fördelad mellan länen. För länen i sydöstra delen av landet är omfattningen av resurskrävande betesmarksåtaganden betydande, vilket innebär fler åtagandeplaner. Antal åtagandeplaner 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2010 2011 2012 AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL

Diagram 6.2.2 Totalt antal åtagandeplaner per år och länsstyrelse 2010-2012 (antal)

För mer information kring åtagandeplaner per länsstyrelse och år hänvisas till bilaga 1:6.

34


6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, avser jämförelserna i detta avsnitt enbart de kostnader (ca 196 mnkr) som är direkt hänförliga till hanteringen av jordbrukarstöden. De indirekta kostnaderna (ca 113,5 mnkr) som framgår av bilaga 1:4 ingår därför inte. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden samt på ansökta volymer enligt uppgifter i stödsystemen. En faktor som kan påverka kostnaderna ett enskilt år är hur mycket en länsstyrelse arbetar med att hantera gamla återkrav. Hanteringen av återkrav ingår under objektkod 60110 (SAM-handläggning). Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:4) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton. Här kan lyftas fram att även under 2012 har en stor del av resurserna lagts på handläggning av SAM-ansökan (54 procent av totala direkta kostnaderna) och fältkontroller (35 procent av totala direkta kostnaderna). Tkr

120 000 100 000 80 000 60 000 40 000

2010

20 000

2011

0

2012

Diagram 6.3 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2010-2012 (belopp i tkr) • Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

35


Direkta kostnader5 per SAM-ansökan Diagram 6.4 visar direkta kostnaderna per SAM-ansökan och per länsstyrelse. Medelkostnaden har ökat med 4,55 procent jämfört med 2011 och uppgår 2012 till 3 074 kr. Många länsstyrelser har även under 2012 lagt ner mycket resurser på att öka antalet SAM Internet användare. kr 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0

2010 2011 2012

AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL

Diagram 6.4 Direkta kostnader (objektkod 601*) per SAM-ansökan 2010-2012 (belopp i kr) • Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

Några länsstyrelser har ökat sina kostnader mer än marginellt, det gäller främst Stockholm, Jönköping, Kronoberg och Örebro. För Kronobergs del berodde ökningen på att kontrollfrekvensen för miljöersättningar steg mellan 2011 och 2012 och många nya kontrollanter fick läras upp, vilket medförde att även länsstyrelsens arbete i handläggningen ökade. Också arbetet med återkrav efter inventeringen och överklagande har varit mer omfattande 2012.

Direkta kostnader per utbetalningsärende Av diagram 6.5 framgår att medelkostnaden per utbetalningsärende uppgår till 993 kr för 2012. Jämfört med 2011 motsvarar det en kostnadsökning med 4 procent. Fördelningen mellan hur stor del av den totala kostnaden som läggs på övrigt, kontroll respektive handläggning ser i stort likartad ut mellan länsstyrelserna.

5 K-läns hanteringskostnader redovisas under M-läns kostnader, eftersom M-län tar emot samtliga SAM-ansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen. Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status.

36


kr 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Övrigt Kontroll Handläggning AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL

Diagram 6.5 Direkta kostnaderna (objektkod 601*) per utbetalningsärende för år 2012 fördelade på handläggning inkl. åtagandeplaner, kontroll och övrigt. (belopp i kr)

Kontrollkostnader I diagram 6.6 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) d.v.s. kontrollerna av gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag fördelat på antalet genomförda kontroller. De län som tillämpat fjärranalys under 2012 är markerade med (*). Medelkostnaden per utförd SAM-kontroll har ökat med 14 procent jämfört med 2011, till 16 717 kr för år 2012 jämfört med 14 651 kr för år 2011.

kr 30 000 25 000 20 000 2010

15 000

2011

10 000

2012

5 000 AB* C

D E*

F

G H*

I M* N* O* S* T* U W* X* Y

Z AC* BD MEDEL

Diagram 6.6 Direkta kostnader (objektkod 60112) per genomförd SAM-kontroll 2010-2012. Län markerade med (*) har tillämpat fjärranalys under 2012, vissa län även tidigare år (belopp i kr).

37


Kostnaderna varierar mellan 10 603 kr och 25 811 kr per genomförd SAM-kontroll. Störst procentuell ökning av kostnaderna per SAM-kontroll uppvisar Jönköping och Södermanlands län, men även Halland, Örebro och Gävle län har ökat.

Totala kostnader6 per stödsökande företag Diagram 6.7 visar den totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden per stödsökande företag. Medelkostnaden uppgår till 4 908 kr. Det är en ökning med knappt 2 procent jämfört med 2011. kr 10 000 8 000 6 000

2010

4 000

2011

2 000 -

2012 AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z ACBD

MEDEL

Diagram 6.7 Den totala kostnaden för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag för åren 2010-2012 (belopp i kr). • Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Antalet genomförda kontroller av stöden i SAM-ansökan 2012 uppgick till 4 385 arealstödskontroller, varav merparten (92 procent) utgörs av kontroller av lantbrukare som söker både gårdsstöd, miljöersättningar och/eller kompensationsbidrag. Kontrollerna av miljöersättningar och kompensationsbidrag görs ofta samtidigt med gårdsstödet vilket gör det svårt att exakt beräkna totalt antal utförda kontroller av enbart gårdsstödet. En redovisning över kontrollfrekvenserna per länsstyrelse och stödform redovisas i bilaga 1:5.

6 K-läns kostnader redovisas från 2010 under M-län.

38


Kontrollfrekvenser för gårdsstödet 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0%

2010 2011 2012 AB C D E F G H

I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL

Diagram 6.8.1 Kontrollfrekvenser för gårdsstödet, 2010-2012.

Kontrollfrekvenserna för gårdsstöd har generellt sett sjunkit mellan 2011 och 2012. En förklaring kan vara att blockinventeringen som gjordes 2008-2010 nu slår igenom i färre fel vid arealkontrollerna, vilket i sin tur innebär möjligheter att sänka kontrollfrekvenserna. Kontrollfrekvenser för miljöersättningar 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

2010 2011 2012 AB C D

E

F

G H

I

M N O

S

T

U W X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.8.2 Kontrollfrekvenser miljöersättningar 2010-2012

Kontrollfrekvenserna för miljöersättningarna har minskat något mellan 2011 och 2012. Trots att den generella trenden visar på minskade kontrollfrekvenser är det vissa länsstyrelser som har fått ökad kontrollnivå 2012 jämfört med 2011. Dessa är Stockholm, Jönköping. Kronoberg, Gotland, Örebro och Jämtland. Kontrollfrekvenser för kompensationsbidrag 20% 15% 2010 2011

10% 5% 0%

2012 AB C D E F G H

I M N O S T U W X Y Z AC BD MEDEL

Diagram 6.8.3 Kontrollfrekvenser kompensationsbidrag 2010-2012

39


Kontrollfrekvenserna för kompensationsbidrag har minskat precis som för gårdsstödet och för miljöersättningarna 2012 jämfört med 2011. Två länsstyrelser uppvisar ändå en ökning 2012 jämfört med 2011 (Stockholm och Skåne).

6.2 Landsbygdsstöden I landsbygdsprogrammet ingår såväl de olika stödformerna för miljöersättningar och kompensationsbidrag som företagsstöd, projektstöd och stöd för miljöinvesteringar. Miljöersättningar och kompensationsbidrag administreras dock tillsammans med jordbrukarstöden, och redovisas under avsnitt 6.1. Begrepp: I detta avsnitt används en del förkortningar. Nedan följer en lista över förkortningar som används samt vilken stödform som avses. EGENKUL = Kompetensutveckling i egen regi Företag = Företagsstöd LAG

= Lokala Aktions Grupper

Minvest = Miljöinvesteringar PRO

= Projektstöd

Projekt

= Projektstöd

PROKUL = Projektstöd kompetensutveckling PROLAG = Projektstöd Leader SAT

= Sametinget

SKS

= Skogsstyrelsen

TA

= Tekniskt stöd

6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden Tabell 6.2 redogör bland annat för antal handlagda stöd. Anledningen till att inte endast antal utbetalda stödansökningar anges är att företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar hanteras i två steg, dels inkommer en ansökan om stöd, sedan inkommer en ansökan om utbetalning av stöd. Därför redovisas också kostnaden per handlagt stöd, då länsstyrelsernas kostnader inte är begränsade endast till handläggningen av ansökan om utbetalning av stöd. Utbetalt belopp redovisas dock per ansökan om utbetalning, eftersom det är direkt kopplat till just en ansökan om utbetalning. Tabell 6.2 Sammanställning av länsstyrelserna beviljade stöd samt de direkta kostnaderna per utbetalt företags-, projekt respektive miljöinvesteringsstöd, 2010-2012 Stödform

Antal handlagda stöd

Utbetalt stödbelopp Kostnad per handlagt Per ansökan om utbetal- stöd (genomsnitt), tkr ning (genomsnitt), tkr

2010

2011

2012

2010

2011

2012

2010

2011

2012

Företagsstöd

5 448

6 431

5 654

342

219,8

236,6

4,6

4,2

5,7

Projektstöd (inkl PROKUL och EGENKUL)

2 016

2 328

2 129

162,4

192,3

192,2

7,8

6,7

8,0

Miljöinvesteringar

1 943

2 320

2 479

90,8

62,6

78,5

3,6

3,5

3,8

Totalt

9 407 11 079 10 262

16,1

14,4

17,5

40


I tabell 6.3 redovisas övriga stödmyndigheters, som Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget, hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet. Huvudsakligen omfattande kompetensutvecklingsåtgärder inom projektstöden, nationella projekten och skogliga åtgärder. Antal beslutade LAG-ärenden7 uppgår till 2 168, med ett utbetalt belopp om 268,2 mnkr. Tabell 6.3 Sammanställning av övriga myndigheters hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet under 2012. Utbetalt stödbelopp redovisas i tkr. Företagsstöd

Antal Jordbruksverket Skogsstyrelsen Sametinget LAG Totalt

174 39 213

Projektstöd MiljöSkogsåtgärder (inkl PROKUL och investeringar EGENKUL) och PROLAG Utbetalt Antal Utbetalt Antal Utbetalt Antal Utbetalt belopp belopp belopp belopp totalt totalt totalt totalt 257 62,5 1,7 53 18,8 1385 29,6 2,3 21 0,3 2 168 268,2 4,0 2 499 349,8 1385 29,6

6.2.2 för landsbygdsstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen samt undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, sker jämförelserna i detta avsnitt enbart av de direkta kostnaderna som är direkt hänförliga till hanteringen av landsbygdsstöden. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden i stödsystemen 8. Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:4) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till landsbygdsstöden enligt objektkod 602* med tillhörande underkonton. tkr 30 000 25 000 20 000

Företagsstöd

15 000

Projektstöd

10 000

Minvest

5 000 0

2010

2011

2012

Diagram 6.9 Direkta kostnader för hantering (objektkod 602*) av företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar fördelat per stödform för 2010-2012. (belopp i tkr) 7 PROLAG där länsstyrelserna står som beslutsfattare men ärendena handläggs delvis av LAG 8 Uppgifterna om antal ärenden är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system.

41


Fördelningen av kostnaderna är stabil mellan åren, länsstyrelserna lägger totalt sett ungefär lika mycket per stödform per år för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Direkta kostnader per ansökan9 kr 25 000 20 000 15 000

Företag

10 000

Projekt Minvest

5 000 AB C D E F G H I

K M N O S T U W X Y Z AC BD

MEDEL

Diagram 6.10 Direkta kostnader (objektkod 6020, 6021 och 6022) per ansökan (ansökan om stöd och ansökan om utbetalning), belopp i kr, år 2012. I projektstöden redovisas även kostnader och antal för PROKUL och EGENKUL

Diagram 6.10 visar hanteringskostnaden per ansökan i respektive län under 2012. Medelkostnaden (direkt kostnad) per utbetald ansökan var 2012 för företagsstöd drygt 4 900 kr, för projektstöd drygt 8 700 kr samt för miljöinvesteringar knappt 4 000 kr. I diagram 6.11.1-6.11.4 visas hanteringskostnaderna per handlagd ansökan, mellan 2011 och 2012, för respektive länsstyrelse och stödform. kr 12 000 10 000 8 000 6 000

2011 Företagsstöd 2012 Företagsstöd

4 000 2 000 -

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

MEDEL

Diagram 6.11.1 Direkta kostnader per handlagd ansökan företagsstöd 2011-2012 per länsstyrelse. (belopp i kr)

9 Då det är LAG som står som beslutsmyndighet för PROLAG-ärenden (trots att länsstyrelserna har kostnader för sin del av Leaderhanteringen) ingår inte länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av Leaderärenden, utan endast länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av projektstöd (PRO och PROKUL) samt EGENKUL. Uppgifter om antal ansökningar (om stöd och om utbetalning) är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system över antal utbetalda ärenden av företagsstöd, projektstöd (inklusive PROKUL och EGENKUL) respektive miljöinvesteringar.

42


Diagram 6.11.1 visar hanteringskostnaderna per handlagd ansökan företagsstöd, fördelat per länsstyrelse. Medelkostnaden ökar något mellan åren, men situationen ser väldigt olika ut för olika länsstyrelser. Kalmar minskar sina kostnader per handlagd ansökan ganska kraftigt, vilket beror på ökad effektivisering och ökad uppföljning samt en kontinuerlig genomgång av ärendestatus och rutiner för snabbare handläggning, som har lett till fler beslutade ärenden per handläggare. Trots detta når inte Kalmar målsättningen om handläggningstider enligt SUSS LB. Uppsala och Västernorrland ökar däremot sina kosnader vilket i huvudsak beror på personella resurser.

kr 25 000 20 000 15 000 2011 Projektstöd 2012 Projektstöd

10 000 5 000 -

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z ACBD

MEDEL

Diagram 6.11.2 Direkta kostnader per handlagd ansökan projektstöd (inkl. PROKUL och EGENKUL) per länsstyrelse. (belopp i kr)

Diagram 6.11.2 ovan visar hanteringskostnaderna per handlagd ansökan projektstöd, fördelat per länsstyrelse. Även för projektstöden ökar medelkostnaden per handlagd ansökan för 2012 jämfört med 2011. Precis som för företagsstöden ser det olika ut för de olika länsstyrelserna. Den länsstyrelse som minskar sina kostnader per handlagd ansökan mest är Uppsala. Södermanland, Östergötland och Västra Götaland är de län där hanteringskostnaderna ökar mest. En av orsakerna till ökad kostnad för Östergötlands del är att de har hanterat en stor mängd bredbandsärenden. Dessa är betydligt mer komplexa och kräver större arbetsinsats per ärende.

43


Diagram 6.11.3 visar hanteringskostnaden per utbetald ansökan om miljöinvesteringar. kr 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 -

2011 Minvest 2012 Minvest

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

MEDEL

Diagram 6.11.3 Direkta kostnader per handlagd ansökan miljöinvesteringar per länsstyrelse (belopp i kr)

Till skillnad från företagsstöden och projektstöden uppvisar miljöinvesteringarna en liten minskning av medelhanteringskostnaden mellan år 2011 och 2012. Det är ungefär hälften av länen som minskar sina hanteringskostnader. Framförallt Stockholm, Östergötland, Blekinge, Värmland, Örebro och Norrbotten. Diagram 6.11.4. visar hanteringskostnaden för länsstyrelsen per ansökan om utbetalning inom leader. kr 2 000 1 500 2011 Leader 2012 Leader

1 000 500 0

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Diagram 6.11.4 Direkta kostnader per ansökan inom leader (ansökan om stöd och ansökan om utbetalning av stöd) 2011-2012 per länsstyrelse (belopp i kr)

6.2.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Kontrollerna inom landsbygdsprogrammet har under 2010-2012 legat på cirka 5,5 procent av utbetalade belopp. Antalet revisioner inom landsbygdsprogrammet (stödåtgärder inom axlarna 1, 3 och 4) har ökat markant. Under 2012 genomförde Jordbruksverkets granskningsenhet 187 kontroller av landsbygdsstöden. Samtliga kontroller av stödmottagare hanterade av länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket genomfördes enligt artikel 25 i (EG) nr 65/2011.

44


Antal kontroller 30 25 20

2010 2011 2012

15 10 5 0

AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD SJV SKS SAT

Diagram 6.12 Antal kontroller av landsbygdsstöd enligt art. 27 i (EG) nr 1975/2006 och art. 25 i (EG) nr 65/2011, per myndighet 2010-2012

Diagram 6.12 visar antalet kontroller av länsstyrelsernas handläggning som genomförts av Jordbruksverkets granskningsenhet under 2012. Samtliga stödbeslutande myndigheter kontrollerades under 2012. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD JV SAT SKS MEDEL

Diagram 6.13 Andel av totala utbetalningar för företagsstöd, projektstöd (inkl PROKUL och EGENKUL), skogliga åtgärder och miljöinvesteringar per myndighet 2012.

Diagram 6.13 visar den procentuella andelen för respektive myndighet av totalt utbetalt belopp under 201210. Antal kontroller av landsbygdsstöden har minskat något mellan åren 2011 och 2012, vilket framgår av diagram 6.14.

10 I totalbeloppet ingår inte utbetalade belopp för TA, EGENKUL samt LAG

45


Antal kontroller

250 200 150 100 50 0

2010

2011

2012

Diagram 6.14 Totalt antal kontroller enligt art. 27 i (EG) nr 1975/2006 och art. 25 i (EG) nr 65/2011 åren 2010-2012

Utöver mängden utbetalningar (vilket märks t ex i antalet kontroller för de större länsstyrelserna – diagram 6.13, och som också syns i hur stor del av de totala utbetalningarna som dessa länsstyrelser står för - diagram 6.14) baseras Jordbruksverkets beslut om kontrollfrekvens även på statistik från tidigare kontroller, t.ex. antal kontroller som gjorts, antal rena och orena kontroller, finansiella fel, antal feltyper som uppmärksammats, systematiska fel etc.

6.3 Stöd till Fiskerinäringen 6.3.1 Volymer för stöd till fiskerinäringen Under 2012 har totalt 458 ärenden handlagts av länsstyrelserna och Jordbruksverket. Av dessa har 416 ärenden beviljats stöd till ett sammanlagt belopp om cirka 187 mnkr. I tabell 6.4 visas fördelningen av antal handlagda ärenden mellan Jordbruksverket och länsstyrelsen fördelat på företagsstöd och projektstöd. Cirka 56 % av ärendena har under året handlagts av länsstyrelserna. Antalet handlagda ärenden omfattar både handläggning av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Det beror på att ansökan hanteras i två steg. Först kommer det in en ansökan om stöd. Om stöd beviljas kommer sedan en ansökan om utbetalning in.

46


Tabell 6.4 Sammanställning av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas totala antal handlagda och beviljade ärenden och totalt stödbelopp för de beviljade ärendena inom fiskeriprogrammet 2012. Stödform 

Antal handlagda ärenden

Antal beviljade stöd

Beviljat stödbelopp totalt

SJV

LST

Företagsstöd

123

122

211

65,2

Projektstöd

79

134

205

121,7

Totalt

202

256

416

186,9

Totalt har drygt 53 mnkr fördelat på 130 ärenden utbetalats till fiskerinäringen under 2012. I beloppet ingår både EU-medel och nationella medel.

6.3.2 Kontrollfrekvenser för stöd till fiskenäringen Under 2012 utförde länsstyrelserna 40 kontroller inom fiskeprogrammet, jämfört med 23 kontroller under år 2011. I diagrammet nedan visas fördelningen per län. Vissa län har inte utfört några kontroller då de inte har haft någon ärendehantering alls. Andra län har haft för litet urval så inga kontroller har valts ut med dåvarande urvalskriterier. Nuvarande urvalskriterier för kontroll ska ta ut minst en för varje län som har någon ärendehantering inom fiskeriprogrammet. Ärendena tas ut för kontroll om det beviljade stödbeloppet är en miljon kronor eller högre. Dessutom ska tio procent av resterande ärenden kontrolleras. Kontrollen ska göras före utbetalning av stöd.

Antal kontroller 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

2011 2012

AB AC BD

C

F

H

I

K

M

N

O

S

T

U

Diagram 6.15 Antal kontroller av stöd till fiskerinäringen per länsstyrelse 2011-2012.

47

Y


6.4 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket, landsbygden och fiskerinäringen Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2012 till 438 456 tkr. Av dessa kostnader utgör jordbrukarstöden 71 procent och landsbygdsstöden 29 procent. Länsstyrelsernas kostnader för blockinventering år 2008–2010 ingår i kostnaderna.

Tabell 6.5 Total kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen av EU-stöd för åren 2005 – 2012. Index basår 2005. (Belopp i tkr)

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

284 600

302 600

368 200

408 000

418 700

446 100

447 500

438 400

100

106

129

143

147

157

157

154

Totala kostnaden, tkr Index

Totala kostnaden, jordbrukarstöden, tkr Index

1)

246 800

258 600

298 200

322 100

320 400

342 700

317 900

309 500

100

105

121

131

130

139

129

125

Totala kostnaden, landsbygdsstöden, tkr Index

37 800

44 000

70 100

85 900

98 300

103 400

124 800

122 700

100

116

185

227

260

274

330

325

4 800

6 200

Totala kostnaden, fiskestöden, tkr

2)

1) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar. 2) Kostnaden för att hantera EU-stöd inom fiskeriprogrammet har tagits med i rapporteringen fr. o. m. år 2011.

tkr 500 000 400 000 300 000

Jordbrukarstöd Landsbygdsstöd Totalt

200 000 100 000 -

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Diagram 6.16 Länsstyrelsernas totala kostnader för EU-stödhanteringen 2006-2012 (belopp i tkr). I Landsbygdsstöden ingår för 2011 och 2012 även fiskestöden.

48


Diagram 6.16 visar kostnadsutvecklingen för länsstyrelsernas EU-stödhantering perioden 2006-2012. Ökningstakten för de totala kostnaderna steg rejält mellan åren 2006 och 2008, uppvisade en mindre ökning mellan 2008 och 2009 för att återigen öka något mellan 2009 och 2010. Mellan 2010 och 2011 har ökningstakten avtagit något, och kostnaderna för jordbrukarstöden minskar till och med något. Även mellan 2011 och 2012 har de totala kostnaderna minskat något. 2012 har länsstyrelserna förutom löpande ajourhållning av blockdatabasen och fortsatt arbete inom SUSS för att nå målen för utbetalningarna av gårdsstöd och miljöersättningar också kraftsamlat för hanteringen av återkraven för åren 20082010.

49


Bilagor


Bilaga 1.1 Bilaga 1.1

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2012.

Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Direkta Direkt antal årspersoner 2012 arbetade timmar 2012 Stockholm 30 141 17,2 Uppsala 35 963 20,4 Södermanland 31 991 18,2 Östergötland 49 959 28,4 Jönköping 54 244 30,9 Kronoberg 39 917 22,7 Kalmar 65 384 37,1 Gotland 26 111 14,8 Blekinge 6 234 3,5 Skåne 99 956 56,8 Halland 40 103 22,8 Västra Götaland 119 458 67,9 Värmland 34 726 19,7 Örebro 30 051 17,1 Västmanland 18 468 10,5 Kopparberg 27 672 15,7 Gävleborg 27 099 15,4 Västernorrland 27 593 15,7 Jämtland 24 129 13,7 Västerbotten 23 191 13,2 Norrbotten 22 190 12,6

Totala kostnader 2012, tkr 19 240 17 929 20 708 28 563 30 681 19 575 28 328 14 057 2 808 49 642 18 263 63 609 17 813 14 467 10 369 12 994 15 058 13 994 10 891 11 576 11 699

Totalt hela riket Genomsnitt per län

834 580 39 742

474,3 22,6

432 263 20 584

År 2011 Totalt hela riket Genomsnitt per län

846 244 40 297

480,9 22,9

År 2010 Totalt hela riket Genomsnitt per län

886 185 42 199

År 2009 Totalt hela riket Genomsnitt per län År 2008 Totalt hela riket Genomsnitt per län

Totala Totala kostnader per kostnader per årsperson 2012, timma 2012, kr tkr 638 1119 499 879 647 1138 572 1006 566 994 490 863 433 764 538 950 450 802 497 874 455 801 532 937 513 903 481 846 561 988 470 826 556 978 507 891 451 794 499 877 527 928 518

912

442 787 21 085

521

918

503,5 24,0

446 130 21 244

510

898

887 618 42 268

504,3 24,0

418 689 19 938

474

835

878 142 41 816

498,6 23,7

407 950 19 426

465

818


Bilaga 1.2 Bilaga 1.2

Länsstyrelsernas kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s fiskerifond per årsperson och per timma år 2012.

Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Totalt hela riket Genomsnitt per län

Totala kostnader per årsperson 2012, tkr 1145 880 2180 897

Direkta årspersoner 2012

Totala kostnader 2012, tkr

0,2 0,1 0,3 0,3 0,0 0,0 0,1 0,4 0,5 0,8 0,4 3,1

229 88 654 269 30 1 42 286 360 718 385 2 191

Totala kostnader per timma 2012, kr 531 571 1 126 540 380 200 375 461 447 498 497 399

49 112

0,0 0,1

27 48

551 429

654 162 24 600 469

0,4 0,1 0,0 0,3 0,3

339 60 8 265 191

518 370 333 442 407

848 600

13 068 622

7,4 0,4

6 193 295

432

618

Direkt antal arbetade timmar 2012 431 154 581 498 79 5 112 620 805 1 441 774 5 498

420 715 720 898 963 707

480

883 637


Bilaga 1.3 Bilaga 1.3

Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län.

Årspersoner 2012

Län

Lönekostnader inkl sociala kostnader 2012, tkr

Länsstyrelser med över 10 000 utbetalningsärenden E Östergötland 22,8 F Jönköping 20,9 H Kalmar 31,8 M Skåne 41,3 N Halland 19,1 O Västra Götaland 52,2 Summa/genomsnitt 2012 188,1 2011 3) 2010 2009

193,0 211,2 216,7

Länsstyrelser med mindre än 10 000 utbetalningsärenden AB Stockholm 12,7 C Uppsala 15,7 D Södermanland 11,5 G Kronoberg 17,8 I Gotland 11,9 Blekinge 2) K 0,8 S Värmland 13,6 T Örebro 11,8 U Västmanland 6,9 W Kopparberg 9,8 X Gävleborg 11,3 Y Västernorrland 9,6 Z Jämtland 10,0 AC Västerbotten 7,1 BD Norrbotten 8,4 Summa/genomsnitt 2012 159,0

Totalt

Direkta kostnader Antal per utbetalnings Antal ansökningar utbetalningsärende, Övriga direkta 1) kostnader ärenden 2012 (SAM-blanketter) kr

Direkta kostnader per ansökan (SAM blankett) som erhållit stöd, kr

11 782 10 529 15 078 20 613 9 850 27 769 95 621

2 630 2 603 856 1 973 783 2 708 11 553

11 337 13 488 12 009 29 260 10 279 39 448 115 821

3 679 3 693 3 417 10 512 3 441 13 419 38 161

1 271 974 1 327 772 1 034 773 925

3 917 3 556 4 663 2 149 3 090 2 271 2 808

93 648 99 946 101 164

12 519 16 132 15 759

122 243 123 420 139 067

38 864 40 063 46 407

868 941 841

2 732 2 897 2 520

7 311 8 086 6 177 8 706 5 979 401 6 886 5 773 3 717 4 897 5 775 4 744 4 978 3 912 4 291 81 633

401 436 159 947 195 9 703 465 242 543 871 788 374 723 473 7 329

4 968 7 609 5 778 8 382 5 077 0 8 693 6 163 4 146 6 131 6 635 4 942 4 605 5 470 3 155 81 754

2 014 2 991 2 208 2 555 1 610 2 3 262 2 409 1 707 2 081 2 289 1 934 1 542 2 320 1 340 30 264

1 552 1 120 1 097 1 152 1 216

3 829 2 849 2 870 3 778 3 835

873 1 012 955 887 1 002 1 119 1 162 847 1 510 1 088

2 326 2 589 2 319 2 614 2 903 2 860 3 471 1 998 3 555 2 940

2011 2010 2009

165,1 179,5 173,1

82 192 87 353 81 242

7 767 8 307 11 045

85 743 86 860 91 909

30 796 31 925 33 543

1 049 1 101 1 004

2 921 2 996 2 751

2012 2011 3) 2010 2009

347,1 358,1 390,7 389,8

177 254 175 840 187 299 182 406

18 882 20 286 24 439 26 804

197 575 207 986 210 280 230 976

68 425 69 660 71 988 79 950

993 943 1 007 906

2 866 2 815 2 941 2 617

1) Antal utbetalningsärenden är hämtade från stödsystemen där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende. 2) Fr.o.m. 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden 3) Hanteringskostnaden för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.


1 788

325 0

455

12 328 5 385 3 016 1 610 2 317 2 353

53 939

3 286

1 333

62 375 26 925 15 660 8 131 11 659 13 084

3 370

7

2

2 940 1 262 701 182 795 6 872

tkr 196 126 107 680 9 641 66 750 141 9 651 2 263

116 894

1 420

763

26 290 11 346 6 652 3 467 4 825 5 531

Totala Gemensamma kostnader kostnader, tkr Myndighetsövergripande Allmänt och verksamhet samt övergripande inom administration och lantbruk - varav intern service- varav avser EUavser EUstödhantering stödhantering 38 933 82 890 21 667 45 944 2 151 4 138 12 889 27 834 24 56 1 735 3 959 467 959

276 743

EU-stöd fiske

6220

59 435 25 663 14 959 7 949 10 864 6 212

112 48 28 15 21 8

tkr 20 286 5 959 347 13 091 7 800 82

Direkta kostnader

INDIREKTA KOSTNADER

84

Ängs- och betesmarksinventering

604y

tkr 175 840 101 721 9 294 53 659 134 8 851 2 181

358 204 20 112 0 18 4

DIREKTA KOSTNADER Övr. Lön inkl. dir. sociala kostn. kostn. 1)

Totalt 487 246 106 30 637 1) Övriga direkta kostnader för jordbrukarstöden år 2011 är korrigerad efter en rättelse från länsstyrelsen i Kalmar.

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Övriga miljöstöd - ej SAM Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

Årsarbetskrafter

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2011

447 577

4 790

2 876

100 993 43 656 25 328 13 209 18 800 20 969

tkr 317 949 175 291 15 930 107 473 221 15 345 3 689

Bilaga 1.4

Bilaga 1.4


1)

3 7

114 45 26 17 26 10

Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

Ängs- och betesmarksinventering

347 195 21 113 1 13 4

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM

Lön inkl. sociala kostn.

EU-stöd fiske Totalt 482 1) Från och med år 2011 ingår rapportering för hanteringskostnad för stöd ur fiskerifonden.

604y 6220

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

Årsarbetskrafter

251 643

1 347 4 377

61 842 24 577 14 538 9 306 13 421 6 823

tkr 177 254 100 942 10 375 56 843 244 6 891 1 959

Övr. dir. kostn.

242 60 26 389

4 023 741 2 617 231 434 3 182

tkr 18 882 5 235 602 12 374 112 476 83

DIREKTA KOSTNADER

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2012

1 589 4 437 278 032

65 865 25 318 17 155 9 537 13 855 10 005

tkr 196 136 106 177 10 977 69 217 356 7 367 2 042

Direkta kostnader

46 827

263

11 379 4 346 2 993 1 679 2 361 1 948

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EUstödhantering 33 237 17 970 1 874 11 777 63 1 207 346

113 597

696 1 756

26 770 10 262 7 092 3 868 5 548 4 211

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service- varav avser EUstödhantering 80 164 43 452 4 378 28 335 144 3 016 839

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader

438 456

2 548 6 193

104 014 39 926 27 240 15 084 21 764 16 164

tkr 309 537 167 599 17 229 109 329 563 11 590 3 227

Bilaga 1.4

Bilaga 1.4

Bilaga 1.4


604y 6220

1 083 -521 1 916 49 -361 -3 690

3 490 -1 607 1 495 1 406 2 196 -3 079

tkr 10 -1 503 1 336 2 467 215 -2 284 -221

-949 -1 039 -23 69 44 -405

Totala kostnader 1)

tkr -8 412 -7 692 1 299 1 856 342 -3 755 -462

-328 1 403 -9 121

2 407 -1 086 -421 1 357 2 557 611

2 -3 -2 2 5 2

tkr -1 404 -724 255 -717 105 -324 1

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering -5 696 -3 697 -277 -1 112 39 -528 -121

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EUstödhantering -2 726 -2 492 240 501 88 -943 -120

Gemensamma kostnader, tkr

1 14 -213 -199 -62 -67 Ängs- och betesmarksinventering 0 1 091 -24 1 067 0 336 EU-stöd fiske Total -5 5 537 -4 248 1 289 -7 112 -3 297 1) Övriga direkta kostnader är exkluisve "varav störande kostnader". I totala kostnader ingår de störande kostnaderna. Med störande kostnader avses kostnader för datorer, möbler, kontorsutrustning, skanningutrustning och ”egna” lokaler som bokförts som direkt kostnad i årsredovisningen för objektkoder som rör EU-stödhantering. Särredovisning syftar till att sortera bort bokförda kostnader som skulle kunna ge en felaktig bild av en länsstyrelses direkta kostnader för EU-stödshanteringen vid jämförelse med andra länsstyrelser.

tkr 1 414 -779 1 081 3 184 110 -1 960 -222

-11 -9 1 1 1 -5 0

Direkta kostnader

INDIREKTA KOSTNADER

3 021 -3 730 1 912 1 875 2 964 -4 805

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn. 1)

480 -1 084 440 401 723 -1 320

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

Årsarbetskrafter

Differenser 2012 i jämfört med 2011 för länsstyrelsens årspersoner och kostnader per objektkod

Bilaga 1.4

Bilaga 1.4


Bilaga 1.5 Bilaga 1.5

Kontrollfrekvenser för gårdsstöd 2010-2012

Län Frekvens AB

2010 5%

5,5%

6,25%

N O

x x

x

x

x x

x

x

x x

x x

x

x

x

x

x

x

x

Z

x

x x

x x

x

8

x 5

5

8

x x

x 2

x

x

x

Y

x

x

x

X

x

x

x

W

6,25%

x

x

x

U

5,5%

x

x

x

5,25%

x

x

x

M

5%

x

x

I

7,5%

x

x

H

6,25%

x

x

G

S:a

5,5%

x

x

F

BD

5,25%

2012

x

x

E

AC

5%

x

D

T

7,5%

x

C

S

2011

1

4

6

x 1

18

0

0

3


S:a

BD

AC

Z

Y

X

W

U

T

S

O

N

M

I

H

G

F

E

D

C

AB

Frekvens

Län

2

x

x

6%

3

x

x

x

6,25%

x

9

x

x

x

5

1

1

8

x

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

x

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

x

x

5,5%

x

x

15%

x

x

10%

2011

x

x

x

x

7,5%

2010

Kontrollfrekvenser för miljöersättningar 2010-2012

1

x

10,0%

0

5,5%

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

2012

8

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

2

x

x

10,0%

Bilaga 1.5

Bilaga 1.5


S:a

BD

AC

Z

Y

X

W

U

T

S

O

N

M

I

H

G

F

E

D

C

AB

Frekvens

Län

2

x

x

6%

3

x

x

x

6,25%

9

x

x

x

x

5

1

1

8

x

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x x

x

x

7,5%

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

x

x

5,5%

x

x

15%

x

x

10%

2011

x

x

x

x

7,5%

2010

Kontrollfrekvenser fĂśr kompensationsbidrag 2010-2012

1

x

10,0%

0

5,5%

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

2012

8

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

2

x

x

10,0%

Bilaga 1.5

Bilaga 1.5


Åtagandeplaner

Bilaga 1.6 Bilaga 1.6

Totalt antal upprättade ÅP per år AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD Medel Summa Nya Åp per år AB C D E F G H I M N O S T U W X Y Z AC BD Medel Summa

2010 59 110 99 135 85 56 189 40 200 71 267 49 56 40 35 63 19 58 24 43 81 1698

2010 404 758 784 1446 1411 784 1924 524 2381 792 2262 278 558 326 353 429 169 316 182 220 815 16 301 2011 32 35 36 86 33 38 63 40 108 36 124 12 32 20 28 20 10 30 19 35 42 837

2012 27 32 34 76 56 48 74 27 106 39 118 14 37 18 22 21 5 13 11 22 40 800

2011 470 778 733 1804 561 904 791 400 1852 840 2257 274 279 179 277 239 113 333 123 182 669 13 389

2012 498 829 799 1808 1809 928 1942 823 2614 830 2642 279 586 329 366 416 162 311 199 259 921 18 429


Bilaga Bilaga 2.2 2.1


Bilaga 2.1


Bilaga 2.1


Bilaga Bilaga2.3 2.1


Bilaga Bilaga2.4 2.2


Bilaga Bilaga 2.4 2.2


Bilaga Bilaga2.4 2.2


Bilaga Bilaga2.1 2.3


Bilaga Bilaga 2.1 2.3


Bilaga Bilaga2.1 2.3


Bilaga 2.4

Bilaga 1.3


Bilaga 2.4

Bilaga 1.4


Bilaga 2.4

Bilaga 1.4


Bilaga 2.4

Bilaga 1.4


Bilaga 2.4

Bilaga 1.4


Bilaga 2.4

Bilaga 1.4


Bilaga 2.4


Bilaga 2.4


Bilaga Bilaga2.5 2.5


Bilaga Bilaga 2.5 2.5


Bilaga Bilaga2.5 2.5


Bilaga Bilaga 2.5 2.5


Bilaga 2.6


Bilaga 2.6


Bilaga Bilaga2.6 2.6


Bilaga Bilaga 2.4 2.7


Bilaga Bilaga2.4 2.7


Bilaga Bilaga 2.4 2.7


Bilaga Bilaga2.4 2.7


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-13/11-SE • RA13:11


ra13_11