Issuu on Google+

Ekologisk växtodling

Marknaden för ekologiska produkter – spannmål, baljväxter, oljeväxter och potatis

Foto: Per G Norén, Urban Wigert


Marknaden för ekologiska produkter spannmål, baljväxter, oljeväxter och potatis Text: Anna Clarin och Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket

F

ör att få sälja ekologiska produkter på marknaden med ekologisk märkning måste produktionen vara certifierad. Det innebär att spannmåls- och grönsaksodlingen eller djurhållningen minst måste vara EU-certifierad. I landsbygdsprogrammet 2007-2013 ges en högre ersättning för certifierad ekologisk produktion. Den nya miljöersättningen har därmed mer fått ett tydligare marknadsfokus än tidigare.

Spannmål Havre, vete och korn är de största ekologiska spannmålsgrödorna. Störst av dessa är havre, både sett till odlad areal och total skörd. Merparten av den havre som odlas går till foder och förbrukas på gårdsnivå eller hanteras genom mellangårdshandel. Den ekologiska spannmålsavkastningen varierar från år till år, beroende på hur stor areal som odlas ekologiskt och på skörderesultatet. Figur 1 visar att den certifierade spannmålsarealen har ökat mellan 2006 och 2009. Den certifierade arealen med havre ökade med 86 procent och den certifierade kornarealen fördubblades mellan 2006 och 2009. Ungefär en tredjedel av den certifierade spannmålen går till handel. Lantmännen hanterar merparten av den ekologiska spannmålen som går till handel, men det finns andra mindre aktörer såsom Vara Lagerhus, KLF, Saltåkvarn med flera. Huvuddelen av den ekologiskt odlade spannmålen kommer dock aldrig ut i handeln, utan stannar på gårdarna som eget foder. En anledning till detta är den ökande ekologiska djurproduktionen. En del handel sker också direkt mellan gårdar. Utfodringsreglerna till djur i ekologisk produktion ändrades den 1 januari 2008. Detta innebär att alla idisslare i ekologisk produktion måste utfodras med 100

procent certifierat ekologiskt foder. 2010-2011 tillåts fem procent konventionellt foder till grisar och fjäderfä, men från och med den 1 januari 2012 ska allt foder till alla djurslag vara certifierat ekologiskt. Reglerna gäller all djurhållning i miljöersättningen oavsett om den är certifierad eller inte.

Baljväxter Huvuddelen av de ekologiska baljväxterna används som foder till ekologiska djur. Kravet på 100 procent ekologiskt foder till idisslare har ökat odlingen av åkerbönor, medan odlingen av ärt var oförändrad mellan 2008 och 2009. Konsumentmarknaden för ekologiska gula ärtor är liten men stabil.

Oljeväxter Höstraps dominerar som ekologiskt odlad oljeväxtgröda. Den certifierade arealen oljeväxter minskade mellan 2006 och 2009 med 15 procent. Kravet på 100 procent ekologiskt foder har alltså ännu inte medfört någon ökning av odlingen av certifierade oljeväxter. Priset för certiferade

Figur 1. Certifierade* arealer för ett urval av grödor 2006-2009, hektar. 30 000

Potatis

25 000

Åkerbönor

20 000

Oljeväxter

15 000

Havre

10 000

Vete

5 000

Korn

0

år 2006

år 2007

år 2008

år 2009

*KRAV-certifierad areal år 2006. Certifierad areal med miljöersättning 2007-2009. Källa: Jordbruksverket och KRAV


oljeväxter har ökat och odlingen behöver öka för att få fram kraftfoder till den växande ekologiska mjölkproduktionen. Vegolia AB är den största aktören som köper upp och pressar rapsen medan Karlshamns AB säljer oljan. Oljan säljs dels direkt till konsument som flytande olja, dels går den till blandade produkter som Bregott och till annan förädling, till exempel till bageriindustri. Det finns dessutom ett antal mindre företag som pressar och säljer kallpressad rapsolja såsom Gunnarshögs Jordbruks AB, Herrgårn's AB och Bärby Östergård.

Potatis Odlingen av certifierad ekologisk potatis minskade i början av 2000-talet, men jämfört med 2007 har den certifierade arealen ökat med 45 procent till år 2009, från 633 till 920 hektar. Efterfrågan på ekologiskt odlad potatis har ökat de senaste åren och möjligheterna att köpa via prenumerationssystem har blivit fler. Försäljning av potatis i gårdsbutiker och på Bondens Marknad har blivit vanligare. Enligt statistik från Samodlarna har den totala försäljningen av potatis ökat med cirka 160 procent 2008 jämfört med 2006. Matpotatis säljs både i konsumentförpackning och till storhushållssektorn. På konsumentmarknaden säljs potatisen packad i tvåkilospåsar eller i lösviktsbingar. Samodlarna Sverige är den största ekologiska producentorganisationen och hanterar majoriteten av den svenska försäljningsvolymen. Samodlarna har direkta leveransavtal med handeln, men det praktiska försäljningsarbetet sköts av Swegro som har egna anläggningar för lagring och paketering. Det finns även ett antal privata grossister på potatismarknaden, Farmaren i Laholm AB, TA potatis i Ulricehamn, med flera. Det sker också en hel del försäljning direkt från odlare till butik. Trenden inom storhushållssektorn är att kravet på förädlingsgrad ökar i takt med att tillagningsenheterna blir allt större. Från att ha efterfrågat tvättad och skalad potatis, vill man nu ha förkokt eller till och med färdigkokt potatis. Storhushållssektorn har en stor potential att öka sina inköp av ekologiska produkter. Vid sidan om mjölk är potatis en av de första produkter man väljer att köpa ekologisk när man introducerar ekologisk mat. Stora aktörer till storhushållssektorn är 3N, Farmaren i Laholm AB, Solanum och Samodlarna/Swegro. Fabrikspotatis används i huvudsak till tillverkning av stärkelse (potatismjöl) och chips. Aktör på stärkelsesidan är Lyckeby Stärkelsen som har en konstant försäljning på ungefär 100 ton per år. Det mesta går till Coop Konsums butiker som helt har ersatt konventionellt potatismjöl med ekologiskt. Den enda chipstillverkare som gör chips på svensk potatisråvara är Laholms Chips AB som ser en stor potential på marknaden framöver. Det sker även en viss förädling av potatis till pommes frites, klyftpotatis, samt som ingrediens i barnmat och annan färdigmat. Stora aktörer här är Magnihill, Toppfrys och Semper.

Källor Litteratur Andersson, Gunilla, Marknaden för ekologiska produkter – spannmål, baljväxter, oljeväxter, potatis och sockerbetor. I: Dock Gustavsson, A., Flink, M., Hamnér, K. & Rahbek Pedersen, T. (red.) 2004. Ekologisk växtodling. Kurspärm Jordbruksverket. Jordbruksverket, Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? – effekter på marknad och miljö, Rapport 2010:1

Personliga meddelande Göran Ekbladh, Jordbruksverket, juni 2010


Andra upplagan 2010 Broschyren är en del i kurspärmen ”Ekologisk växtodling” 2004.

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www.jordbruksverket.se

P8:14


p8_14