Page 1

Kor

tver

Jordbruk, bioenergi och miljö

sion

Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna blir.

Miljövinsten av en utökad bioenergiodling begränsas om man tar hänsyn till att livsmedel och foder istället produceras någon annanstans.

Bioenergisatsningar inom jordbruket kan vara mer lönsamma i jämförelse med klimatåtgärder inom industrin. Lönsamheten minskar med omfattningen av odlingen.

En kortversion av rapport 2009:22


Jordbruk, bioenergi och miljö – en kortversion

Text: Monica Kling, Miljö & JordOrd Karin Lindhagen, Kali Media Omslagsbild: Salixodling vid Enaverken, Enköping. Foto: Pär Aronsson, SLU


Innehåll: Odlingen av grödor till bioenergi kan öka i Sverige – men vilka blir effekterna? ........................................................................................ 3 Hur mycket kan jordbruket bidra med? .................................................................. 3

Marktillgången är begränsad Det ekonomiska värdet varierar

Sju tänkbara scenarier för svenskt jordbruk ............................................................ 4

Scenario för teknikutveckling

Ekonomin i jordbrukssektorn påverkas ................................................................... 7

Lönsamheten minskar för jordbruket

Hur påverkas miljön av energiodlingen? .................................................................. 8 Fler miljöeffekter än minskade koldioxidutsläpp .................................................... 9

Växtnäringsläckage och växthusgaser från odlingen påverkas

Användningen av växtskyddsmedel kan ändras

Den biologiska mångfalden gynnas eller missgynnas

Kulturlandskapet förändras

Total ekonomisk effekt beräknad ............................................................................... 11

Salix vid kusterna mest gynnsamt

Utbredd salixodling kostar mer

Vall till energi en dyr lösning

Teknikutveckling ger lägre kostnader

Ofta billigare än priset på en utsläppsrätt ................................................................ 12 Konsekvenser utanför jordbruket ändrar rankingen ............................................. 13 Export av miljöeffekter minskar den totala miljövinsten ........................................ 13

Kostnadseffektiviteten ändras

Jordbruket kan bidra i klimatarbetet ....................................................................... 15 Vill du veta mer? .......................................................................................................... 16

2


Odlingen av grödor till bioenergi kan öka i Sverige – men vilka blir effekterna? Bioenergi får en allt större betydelse för energiförsörjningen och för att ersätta fossila bränslen. Behovet av bioenergi från jordbruket kan komma att öka i framtiden, inte minst med tanke på EU:s direktiv för främjande av användningen av förnybar energi. Det innebär för Sveriges del bland annat att andelen förnybar energi ska öka från 39 till 49 procent till 2010. Växthusgasutsläppen från verksamheter som står utanför handeln med utsläppsrätter, till exempel jordbruket, ska samtidigt minska med 17 procent. Mot den bakgrunden har studien ”Jordbruk, energi och miljö” tagits fram inom projektet ”CAP:s miljöeffekter”, som är ett gemensamt regeringsuppdrag till Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Syftet är att utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Rapporten visar genom ett antal odlingsscenarier hur Sveriges jordbruksmark kan komma att användas vid en ökad bioenergiproduktion. Konsekvenserna som det kan få för miljön, kulturlandskapet och några av våra nationella miljökvalitetsmål har utvärderats. Här presenteras en kortversion av studien.

Hur mycket kan jordbruket bidra med? Idag bidrar jordbruket med en procent av den totala produktionen av bioenergi i Sverige. Om odlingen av energigrödor ska öka behöver vi använda mer jordbruksmark eller odla mer effektivt, om livsmedelsproduktionen ska behållas på nuvarande nivå. I annat fall flyttar mer av odlingen för livsmedel och foder till andra länder, vilket innebär att miljöeffekterna kommer att exporteras.

Foto: Bioenergiportalen.se

Energigrödornas möjliga utbredning och bidrag till minskade koldioxidutsläpp beror av de enskilda grödornas odlingsekonomi, geografiska lämplighet och lantbrukarnas flexibilitet i att utnyttja mark och maskinpark. Den pågående teknik- och strukturutvecklingen inom det svenska jordbruket påverkar också expansionstakten. För traditionella grödor som kan användas för energiproduktion finns det goda kunskaper om var de kan odlas och vilka skördar de kan ge. Potentialen för nya energigrödor som till exempel hampa och rörflen är mer osäker. Odlingen av raps och sockerbetor begränsas dock av växtföljdsjukdomar respektive krav på klimat och bördighet, varför en ökad användning av dessa grödor för bioenergi innebär en större import av livsmedel och foder. Begränsningar finns även för salix och poppel eftersom de passar bäst på god åkermark i områden med lite mer nederbörd. En annan faktor som kan hålla tillbaka odlingen av energigrödor är målet att bevara odlingslandskapet öppet och variationsrikt, enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap. 3


Marktillgången är begränsad

Under den senaste 25-årsperioden har den totala åkerarealen i Sverige minskat med cirka 275 000 hektar och var 2009 omkring 2,7 miljoner hektar. Av den nedlagda arealen kan maximalt 100 000 hektar på kort sikt åter tas i bruk för odling. Genom teknikuppgradering och intensifiering av odlingen kan totalt 300 000 – 650 000 hektar av den totala åkermarken användas till odling av energigrödor. Hur mycket av åkermarken som kan komma att användas för energigrödor beror på efterfrågan på biobränslen och priskonkurrens från foder- och livsmedelsproduktionen. Valet av odlingsinriktning och omfattning kan också påverkas om konkurrensen från skogsråvaror ändras eller om fler ekonomiska styrmedel införs.

Det ekonomiska värdet varierar

Lönsamheten för produktionen av olika slags bioenergi påverkas även av produktionsprocessen. Bränslen till uppvärmning är generellt billigast att framställa och drivmedel som produceras genom jäsning eller rötning är dyrast. Den framtida tekniska utvecklingen kommer att ha stor betydelse för biobränslenas kostnadseffektivitet. Även vad bioenergin ska användas till har betydelse för kostnadsbilden då biobränslen för värmeproduktion och för transportbränsle har olika energikvalitet. Det är alltså viktigt att beakta hela produktionssystemet när olika energigrödor ska jämföras ur energi- och miljösynpunkt. Om odlingen av energigrödor ska öka i Sverige för att minska koldioxidutsläppen ger det även andra miljöeffekter. Dessa har ofta stor betydelse för kostnadseffektiviteten. Vid en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av svensk bioenergiodling bör därför inte bara utsläppen av koldioxid analyseras.

Sju tänkbara scenarier för svenskt jordbruk För att visa hur jordbruket kan se ut år 2020 med bioenergisatsningar som uppfyller vissa delar av de klimat- och energipolitiska målen har sju olika scenarier analyserats. Produktion och markanvändning liksom påverkan på växthusgasutsläpp, andra miljöeffekter och förändringar i kulturlandskapet har bedömts och värderats ekonomiskt där så varit möjligt. De politiska målen som ska uppfyllas är: • 20 % minskade utsläpp av växthusgaser i EU • 10 % förnybara drivmedel av den totala användningen av drivmedel • 50 % av använd energi ska komma från förnybara energikällor i Sverige De olika bioenergisatsningarna jämförs med ett referensscenario, Jordbruk 2020, som visar hur jordbruket skulle kunna se ut 2020 med en oförändrad politik. I scenariot används OECD:s prognos för produktpriserna medan priserna på insatsvaror antas följa inflationen. Produktiviteten i jordbruket antas ligga i nivå med tidigare perioder. Jämfört med dagens jordbruk innebär detta en minskad djurhållning samt minskade vall- och spannmålsarealer.

4


Scenariot Miljö 2020 har tagits fram som en lösning för att minska både växthusgasutsläppen och växnäringsläckaget till Östersjön i en och samma åtgärd. Salix skulle då odlas utmed kusterna i södra Sverige på en areal om cirka 140 000 hektar (20 procent av jordbruksarealen i aktuellt område). Scenariot bidrar med 10 procent av de åtgärder som föreslagits för jordbrukssektorn inom BSAP (Baltic Sea Action Plan) för att minska kväveläckaget till Östersjön, Öresund och Kattegatt.

Foto: Monica Kling

Förnybar 2020 är ett scenario som innebär att jordbruket bidrar med upp till halva målet om en ökad andel förnybara energikällor. Salix odlas framförallt i mellersta Sverige och vid större städer med omgivande slättland. Odlingen tar upp cirka 400 000 hektar (40 procent i aktuellt område) där hälften är trädor och mindre produktiv mark.

Foto: Camilla L Tolke

Scenariot Inblandning 2020 är en satsning på vete till etanol för inblandning i bensin. Bioenergi från jordbruket bidrar här till halva målet om ökad inblandning av förnybara drivmedel. Spannmål odlas på 250 000 hektar där den är som mest konkurrenskraftig. Denna odling påverkar inte spannmålsarealen i Sverige

Foto: Monica Kling

5


Kombination 2020 är ett scenario där både Förnybar2020 och Inblandning 2020 ingår. Salix odlas på 400 000 hektar och spannmål för energi på 250 000 hektar. Syftet är att visa hur stor del av målet om minskade koldioxidutsläpp som kan uppfyllas då 650 000 hektar åkermark används för energiproduktion. Det skulle innebära att 40 procent av odlingsarealen i aktuellt område tas i anspråk. Scenariot Biogas 2020 visar effekterna av en större satsning på energivall till biogas för drivmedel. Utgångspunkten är att satsningen på biogas till fordonstrafiken i större städer ökar. Ensilagevallar odlas i södra och mellersta Sverige på 200 000 hektar (16 procent i aktuellt område).

Foto: Monica Kling

Ett mer effektivt energiutnyttjande av vallen kan fås om stallgödsel och andra restprodukter blandas in vid biogasproduktionen. Därför har ytterligare ett scenario för biogasproduktion analyserats. Biogas restprodukter 2020 innebär en ökad produktion av biogas. Scenariot illustrerar en satsning på energivall till biogas när vallen kombineras med stallgödsel eller andra restprodukter vid rötningen. Vallodlingen sker i samma områden som i scenario Biogas 2020, men vallen utgör bara en del av insatsen till biogasproduktionen.

Foto: Jesper Gustavssson

Scenario för teknikutveckling Vilken teknik som kommer att utvecklas mest framöver, liksom vilka drivmedelssystem som blir dominerande är svårt att veta. Tekniken kommer att vara avgörande för hur utvecklingen inom bioenergisektorn påverkar jordbruket, varför ett scenario för teknisk utveckling också har analyserats. 6


Andra generationen 2020 beskriver hur en utveckling mot cellulosabaserade biobränslen påverkar odlingsinriktningen och grödfördelningen. Om samma mängd energi ska produceras som i Kombination 2020 innebär det exempelvis en odling av det nya energigräset szarvasi på 225 000 hektar åkermark och salix på 175 000 hektar. Arealbehovet är ungefär samma som i Förnybar 2020, det vill säga 400 000 hektar, men produktionen hamnar i nivå med Kombination 2020 som kräver 650 00 hektar åkermark. En energigröda som kan få ökad betydelse är rörflen, medan energigräset szarvasi som har odlats i försök är en av de nya potentiella energigrödorna. Båda dessa energigräs är fleråriga, har en hög produktion och en ganska hög energieffektivitet. De har också andra och mindre krävande odlingsanspråk än spannmål och salix.

B

A

A. Rörflen är det energigräs som hittills visat sig bäst lämpat för odling i Sverige. Det växer vilt på fuktiga marker och kan bli upp till två meter högt. Gräset är lättodlat och kan under goda förhållanden ge en avkastning på upp till 7-8 ton per hektar. Foto: Curt Tallhoff B. Energigräset szarvasi har försöksodlats några år i Sverige. Det kan skördas två gånger per år och ska vid första skörden kunna ge en avkastning på 10-12 ton/hektar under svenska förhållanden. Vid första skörden är gräset så pass torrt att det kan pelleteras direkt. Foto: energiafu.hu

Ekonomin i jordbrukssektorn påverkas För att bedöma de olika scenariernas betydelse för miljön och ekonomin i jordbrukssektorn har utvärderingar gjorts med hjälp av modellberäkningar. Utfallet har sen ställts i relation till de minskningar av koldioxidutsläpp som scenarierna ger. Effekter på växthusgasutsläpp, växtnäringsläckage och användningen av växtskyddsmedel vid förändrad odling har värderats ekonomiskt efter de faktiska kostnader som beräknats för att nå miljöförändringarna genom andra åtgärder i jordbruket. Hur biologisk mångfald och kulturlandskapet påverkas har däremot fått värderas subjektivt. Effekten på jordbrukets lönsamhet av energigrödorna har beräknats genom att jämföra med vad traditionella jordbruksgrödor på samma mark skulle ge.

7


Lönsamheten minskar för jordbruket Odling för energiändamål förändrar odlingsinriktningen och lönsamheten i jordbrukssektorn. Den långa omloppstiden hos salixgrödor liksom låg betalning för energivall till biogasrötning gör att det uppstår en förlust i jämförelse med referensscenariot Jordbruk 2020. Det gäller för samtliga scenarier i olika hög grad, men mindre ju mindre förändringen i odlingsinriktningen blir. För referensscenariot Jordbruk 2020 har modellen beräknat ett sammanlagt överskott för hela jordbrukssektorn. Minskningen i relation till detta överskott är högst för scenariot Biogas 2020 där lönsamheten minskar med 694 miljoner kronor, och lägst för scenariot Inblandning 2020 där förlusten för jordbrukssektorn är 13 miljoner kronor. Den minskade lönsamheten för scenarierna Miljö 2020, Förnybart 2020 och Kombination 2020 i relation till referensscenariot Jordbruk 2020 beräknades till respektive 162 miljoner, 472 miljoner och 503 miljoner kronor. Minskningarna motsvarar mindre än två procent av det beräknade överskottet i referensscenariot.

Hur påverkas miljön av energiodlingen? Bioenergiproduktion är en del av omställningen till att göra oss mindre beroende av fossila bränslen och uppnå lägre utsläpp av växthusgaser. När grödfördelningen ändras eller nya grödor och odlingstekniker införs påverkas även andra miljöaspekter. Växtnäringsläckage, utsläpp av växthusgaser från odlingen, användningen av växtskyddsmedel, den biologiska mångfalden och kulturlandskapet kan ändras i olika riktningar, både positivt och negativ. De olika scenariernas förmåga att minska emissionen av växthusgaser genom att ersätta fossila bränslen skiljer sig åt. Det beror delvis på storleken av produktionen, men energislagen har också olika energieffektivitet och förmåga att reducera växthusgasutsläppen per hektar odlad areal. Etanol från vetekärnor klarar en nettoberäknad minskning av 4 ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) per hektar, biogas från ett hektar energivall tar bort 6 ton CO2-ekv, medan värme från energiskog minskar koldioxidutsläppen med 12 ton per hektar. Tabell 1. Minskade koldioxidutsläpp av scenarierna och den areal som krävs för reduktionen

Minskade växthusgasutsläpp tusen ton CO2-ekv. Odlingsareal, hektar

Miljö 2020

Förnybar 2020

Inblandning 2020

Kombination 2020

Andra generationen

Biogas 2020

Biogas restprodukter

1 656

4 800

1 025

5 825

5 000

1 180

1 947

138 000

400 000

250 000

650 000

400 000

200 000

200 000

8


Fler miljöeffekter än minskade koldioxidutsläpp Växtnäringsläckage och växthusgaser från odlingen påverkas Fleråriga grödor som salix, energigräs och vall minskar både utsläppen av växthusgaser från odlingen och läckaget av kväve och fosfor jämfört med spannmålsodling. Det beror dels på att jorden inte plöjs eller bearbetas så ofta och dels på att energigrödorna inte har lika höga krav på kvävegödsling som andra jordbruksgrödor. Risken för växtnäringsläckage, och även lustgasutsläpp, blir därför lägre. En stor satsning på salix i de mer intensivt odlade kustnära områdena (Miljö 2020) kan i hög grad bidra till att minska växtnäringsläckaget. En satsning på vall till biogas i södra och mellersta Sverige (Biogas 2020) kan också bidra till läckageminskningen. Däremot blir effekten av salixodlingen i scenarierna Förnybart 2020 och Kombination 2020 ett ökat växtnäringsläckage. Det beror på att en stor del av arealen som tas i anspråk legat i träda i referensscenariot Jordbruk 2020 och varken gödslats eller plöjts. Om spannmål odlas för biodrivmedel (Inblandning 2020) ger det en svag ökning av växtnäringsläckaget, eftersom spannmålen delvis ersätter vall och extensivt odlade marker som läcker mindre. Förändringen av växthusgasutsläpp från odlingen i energiscenarierna blir störst i Förnybar 2020 där utsläppen minskar med 6-7 procent. Även i Miljö 2020 blir det en tydlig emissionsminskning medan förändringarna är marignella i övriga scenarier.

Användningen av växtskyddsmedel kan ändras

Många energigrödor har ett lågt behov av växtskyddsinsatser, vilka främst behövs vid etableringen då ogräs kan vara ett stort problem. En salixodling håller i 10-20 år och under denna tid krävs det få växtskyddsåtgärder. Därför kan satsningar på stora salixodlingar (Miljö 2020, Förnybar 2020 och Kombination 2020) ge minskad användning av växtskyddsmedel, särskilt där salix ersätter spannmål (Miljö 2020). På långliggande trädor används inga växtskyddsmedel. Det gör att minskningen inte blir lika stor om salix delvis ersätter trädor, som i Förnybar 2020 och Kombination 2020 trots att dessa scenarier tar upp en större areal. Om trädor och vall ersätts av spannmålsodling (Inblandning 2020) kan användningen av växtskyddsmedel öka. Tabell 2. Effekter på miljön av förändrad odling Växthusgaser CO2-ekv (kton)

Växtnäring Fosfor (ton)

Växtnäring Kväve (ton)

Växtskydd Doser (tusen)

9 592

1 156

41 516

2 092

Miljö 2020

-183

-5

-999

-182

svagt positivt/negativt

Förnybar 2020

-626

+30

+1 268

-157

negativt

Inblandning 2020

+8

+3

+181

+19

neutralt

Kombination 2020

-31

+30

+1 294

-152

negativt

Biogas 2020

-7

-2

-2 240

+0,4

positivt

Jordbruk 2020

9

Biologisk mångfald / landskapsbild


Den biologiska mångfalden gynnas eller missgynnas En förändrad odlingsinriktning med ett större inslag av energigrödor på jordbruksmark kan påverka den biologiska mångfalden. Om salix ersätter spannmål i de mer intensivt odlade kustnära områdena (Miljö 2020) kan salixodlingarna i många fall öka variationen i landskapet. Det skapar fler livsmiljöer för flora och fauna och mångfalden ökar. När salix ersätter trädor eller placeras i skogsbygd (Förnybar 2020 och Kombination 2020) kan mångfalden däremot minska. Hur den påverkas beror på var i landskapet salixodlingarna etableras, hur de utformas och vilken typ av gröda de ersätter. Om spannmålsproduktionen ökar för en satsning på etanolproduktion (Inblandning 2020) har det ingen större effekt på den biologiska mångfalden, eftersom odlingsinriktningen förändras obetydligt. En ökad andel vall på spannmålens bekostnad (Biogas 2020) kan ge positiva effekter i slättbygder, då variationen i landskapet blir större. Det är också positivt ur mångfaldsperspektiv när användningen av växtskyddsmedel minskar, som i de scenarier där salix ersätter spannmål. Odlingarna blir dock stora i dessa scenarier och salix blir en av de dominerande grödorna i landskapet.

Foto: Monica Kling

Kulturlandskapet förändras Till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap hör ett öppet odlingslandskap med bevarade biologiska och kulturhistoriska värden. Storskaliga odlingar av högväxande grödor som salix kan ha en negativ inverkan på landskapsbilden i många kulturmiljöer. Effekten kan bli att öppna vyer avskärmas och att en månghundraårig kontinuitet i lågväxande grödor upphör. För att inte omintetgöra jordbrukets kulturvärden vid odling av energigrödor är det därför bra om en medveten styrning av odlingarnas lokalisering kan ske. En helhetssyn på jordbrukslandskapet krävs för att odling för biobränsleproduktion ska ge positiva effekter på både naturen och kulturlandskapet.

Foto: Monica Kling

10


Total ekonomisk effekt beräknad För varje scenario har det sammanlagda ekonomiska värdet beräknats. Genom att summera jordbrukets kostnader för förändrad odlingsinriktning och det prissatta värdet på miljöeffekter av odlingsförändringen fås ett totalt ekonomisk värde för scenariot. Den beräknade vinsten eller förlusten har sen satts i relation till den minskning av koldioxidutsläpp som energigrödorna bidrar till. På så sätt blir kostnaden eller vinsten per ton reducerade växthusgaser (koldioxidekvivalenter) tydlig. 300 200

Miljö 2020

Förnybar 2020

Andra Inblandning Kombination 2020 generationen 2020 2020

Biogas 2020

Biogas restprodukter 2020

Kronor/ton CO2-ekv

100 0 -100 -200 -300 -400 -500 -600 Förändrad odlingsinriktning

Förändrad miljöpåverkan

Sammanlagt ekonomiskt värde

Figur 1. Jordbrukssektorns kostnader för förändrad odlingsinriktning, det prissatta värdet på miljöeffekter och det sammanlagda värdet per ton reducerat koldioxidutsläpp för scenarierna. Utfallet är förändringar i jämförelse med referensen Jordbruk 2020

Salix vid kusterna mest gynnsamt

Det ekonomiska utfallet per ton minskat koldioxidutsläpp blir positivt av salixodlingen i Miljö 2020, vilket är det enda av de jämförda scenarierna som visar på en vinst för jordbrukssektorn jämfört med referensscenariot. Miljöeffekterna är det som ger ett positivt utfall av denna lösning. Scenariot visar på stora minskningar av växtnäringsläckage, utsläpp av växthusgaser och användning av växtskyddsmedel av odlingsförändringen. Någon värdering av biologisk mångfald och landskapsbild ingår dock inte i beräkningen. Vid spannmålsodling för etanol (Inblandning 2020) blir det en kostnad för att minska växthusgasutsläppen. Den är dock låg, vilket beror på att få förhållanden ändras.

Utbredd salixodling kostar mer

Salixodlingen i Förnybar 2020 och Kombination 2020 ger ett mer negativt sammanlagt värde. Det kostar runt 100 kronor per ton koldioxidekvivalenter att minska växthusgaserna i atmosfären med dessa scenarier. Här överväger kostnaden för en förändrad odlingsinriktning gentemot värdet på miljöeffekterna. Lokaliseringen i landet och storleken på odlingarna ger sämre möjligheter att få en lönsam produktion och det blir färre positiva miljövärden. Odlingskostnaden för energigrödor ökar också vid en mer omfattande odling eftersom marker med högre odlingskostnader, lägre avkastning eller högre alternativvärde måste användas. 11


Vall till energi en dyr lösning

I scenariot Biogas 2020 blir kostnaden hög för minskade koldioxidutsläpp. Det blir ett stort minusvärde trots att det prissatta värdet av miljöpåverkan från odlingen är starkt positiv. Orsaken är att odling av energivall till rötning ger dålig lönsamhet om vallen odlas enbart som råvara till biogas och bara betalas för energivärdet i grönmassan. En satsning på biogas kan bli mer ekonomiskt gynnsam och ännu mer miljöeffektiv om energigrödan rötas tillsammans med någon typ av avfalls- eller restprodukt. Vid ett tillskott av 50 procent gödsel, som i scenariot Biogas restprodukter 2020, blir utfallet betydligt bättre.

Teknikutveckling ger lägre kostnader

En utveckling mot nya energigrödor för produktion av cellulosabaserade biodrivmedel skulle ge billigare utsläppsminskningar av växthusgaser än salixsatsningarna i Mellansverige. Scenariot Andra generationen 2020 har en sammanlagd kostnad på 72 kronor per ton reducerade koldioxidekvivalenter. Det är lägre än i Kombination 2020 som har likvärdig energiproduktion. Dessutom används betydligt mindre markresurser i scenariot Andra generationen 2020.

Ofta billigare än priset på en utsläppsrätt För att ställa kostnaderna för odling av bioenergi i relation till andra åtgärder som kan minska växthusgasutsläppen, har priset på en utsläppsrätt använts som en jämförelse i studien. Systemet med utsläppsrätter bygger på att energiintensiva industriföretag och energianläggningar inom EU får ett antal utsläppsrätter. Ett företag som vill öka sina koldioxidutsläpp utöver denna nivå måste köpa utsläppsrätter från andra företag, medan ett företag som minskar sina utsläpp kan sälja dem. Minskningsåtgärder som är billigare än motsvarande utsläpprätter blir alltså lönsamma för företagen. Det har därför ansetts relevant att sätta kostnadseffektiviteten för bioenergi från jordbruket i relation till priset på en utsläppsrätt. Priset varierar och var vid årsskiftet 2008/2009, när studien gjordes, 260 kronor per ton reducerade koldioxidekvivalenter. 100

Kronor/ton CO2-ekv

0

Miljö 2020

Förnybar 2020

Inblandning Kombination Andra 2020 2020 generationen 2020

Biogas 2020

Biogas restprodukter 2020

-100 -200 -300 -400

Sammanlagt ekonomiskt värde

Priset på en utsläppsrätt 08/09

Figur 2. Jordbrukssektorns ekonomiska utfall i kronor per ton reducerad koldioxid för de olika energiscenarierna jämfört med priset på en utsläppsrätt 2008/2009. Resultatet är i relation till referensen Jordbruk 2020.

12


Analyserna visar att bioenergisatsningar inom jordbruket kan vara samhällsekonomiskt lönsamma i jämförelse med klimatåtgärder inom industrin, som motiveras utifrån handeln med utsläppsrätter. Även då den förändrade miljöpåverkan räknas in får flera scenarier lägre kostnader för minskningen av växthusgaser än dagens pris på en utsläppsrätt. Det indikerar att en ökad odling av energigrödor i jordbruket kan vara mer kostnadseffektivt än de åtgärder som industrin kan tänkas göra. Med förutsättningarna i denna studie gäller det främst salix.

Konsekvenser utanför jordbruket ändrar rankingen En samhällsekonomisk kalkyl som tar in konsekvenser även utanför jordbruket av ökad odling av energigrödor har också gjorts. De minskade utsläppen av koldioxid i scenarierna har då multiplicerats med priset på en utsläppsrätt och lagts till värdet på miljöeffekten av odlingsförändringen. Scenarierna Förnybar 2020 och Kombination 2020 ger då störst samhällsekonomisk vinst, 790 respektive 866 miljoner kronor. Miljö 2020 som ger den största miljövinsten om beräkningen enbart gäller jordbrukssektorn kommer först på tredje plats med 477 miljoner kronor. Scenariot Inblandning 2020 ger en lägre koldioxidminskning än övriga scenarier och den samhällsekonomiska vinsten blir mindre, 222 miljoner kronor. För Biogas 2020 är kostnaden per ton koldioxid högre än priset på en utsläppsrätt och den samhällsekonomiska kalkylen blir negativ. Om man måste välja mellan scenarierna och de utesluter varandra är det den samhällsekonomiska vinsten som blir underlag för beslutet. Om man istället värderar åtgärderna efter sin kostnadseffektivitet blir scenariot Miljö 2020 det mest effektiva per ton reducerat utsläpp, upp till 1,65 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men om jordbruket ska bidra med mer bioenergi än så genom odling är det scenariot Förnybar 2020 eller Kombination 2020 som är mest meningsfullt att diskutera. Med tanke på att kostnadseffektiviteten för dessa scenarier är bättre än 260 kronor per ton koldioxid kanske jordbruket borde bidra med mer bioenergi än vad som uppnås i Miljö 2020. I första hand bör då Miljö 2020 gälla med komplettering av Förnybar 2020 och Kombination 2020 för att bidra till att nå de uppsatta målen.

Export av miljöeffekter minskar den totala miljövinsten Om foder- och livsmedelsproduktionen skulle behållas på dagens nivå samtidigt som odlingen för energiproduktion ökar blir den totala miljövinsten begränsad. Om den ökade odlingen inte sker i Sverige exporteras miljöeffekterna, som då istället uppstår i andra länder. Redan idag exporterar Sverige mycket av sin miljöpåverkan eftersom vi inte är självförsörjande på livsmedel och foder. För att se vad miljöexporten kostar i de olika energiscenarierna har även en modellberäkning gjorts som låser import och export av spannmål på referensscenariots nivå. Beräkningarna visar att växtnäringsläckaget och användningen av växtskyddsmedel då skulle öka på grund av den ökade odlingen. Dessutom skulle effekten på den biologiska 13


mångfalden bli omfattande. Odlingen av spannmål skulle öka kraftigt på trädornas bekostnad i Svealands och norra Götalands slättbygder. Det ger ett mindre variationsrikt landskap där många viktiga livsmiljöer för växter och djur skulle försvinna. Om spannmålsodling också skulle ske i skogsbygd kan det däremot bli fördelaktigt för den biologiska mångfalden. Effekterna på miljön av bibehållen produktion i Sverige blir olika stor för de analyserade scenarierna. Mest påverkar Inblandning 2020, eftersom spannmål då odlas både för etanolproduktionen och till foder- och livsmedel. Därmed används en stor areal till spannmålsodling som annars skulle ligga i träda eller vara extensivt brukad vall. Det medför ett ökat kväveläckage och en minskad biologisk mångfald. I scenariot Kombination 2020, där både spannmål och salix odlas för energi, kommer trädorna i referensscenariot i stort sett att försvinna. De ersätts då med salix och till viss del med spannmål, vilket bedöms ge negativa effekter på den biologiska mångfalden. Salixodlingarna väntas främst ersätta långliggande trädor om foder- och livsmedelsproduktionen bibehålls, vilket inte ger en lika tydlig effekt på vare sig växtnäringsläckaget eller den biologiska mångfalden. Ur ett landskapsperspektiv kan effekten bli positiv om komplexiteten i landskapet ökar, men även trädorna är positiva för mångfalden i ett landskap som i övrigt domineras av spannmålsodling. Långliggande trädor varken gödslas eller sprutas och störningarna i övrigt är begränsade eftersom fälten sällan slås eller putsas. Vid en kraftigt ökad salixodling på jordbruksmark ersätter då en för biologisk mångfald potentiellt positiv gröda en annan positiv gröda. Om man ska behålla livsmedelsproduktionen i Sverige och samtidigt öka bioenergiproduktionen ökar den sammanlagda kostnaden i scenarierna med mellan 100 och 1 200 kronor per ton reducerad koldioxid.

100

Miljö 2020

Förnybar 2020

Inblandning 2020

Kombination 2020

Biogas 2020

Ekonomiskt värde kr/ton CO2-ekv

-100

-300

-500

-700

-900

-1100

-1300

Ökad odling energigrödor

Ökad odling energigrödor och bibehållen livsmedelsproduktion

Figur 3. Jämförelse av värdet i kronor per ton reducerad koldioxid för energiscena-rierna med och utan en bibehållen foder- och livsmedelsproduktion i Sverige.

14


Kostnadseffektiviteten ändras Om kostnaderna för energisatsningar med en bibehållen foder- och livsmedelproduktion jämförs med priset på en utsläppsrätt för koldioxid, 260 kronor 08/09, förändras den tidigare bilden. Det är då bara i scenarierna Miljö 2020 och Förnybar 2020 som det fortfarande är mer kostnadseffektivt att satsa på bioenergi i jordbruket än att göra klimatåtgärder inom industrin.

Ekonomiskt värde kr/ton CO2-ekv

100

Miljö 2020

Förnybar 2020

Inblandning 2020

Kombination 2020

Biogas 2020

-100 -300 -500 -700 -900

-1100 -1300

Sammanlagt ekonomiskt värde

Utsläppsrätt

Figur 4. Kostnad i kronor per ton reducerad koldioxidutsläpp för energiscenarierna då värdet på exporten av miljöeffekter inkluderas. Priset på en utsläppsrätt vid årskiftet 2008/09 har lagts in som en jämförelse. Utfallet är i relation till referensen Jordbruk 2020.

Jordbruket kan bidra i klimatarbetet Slutsatsen av den genomförda studien är att en ökad odling av energigrödor i jordbruket kan vara kostnadseffektiv i jämförelse med klimatåtgärder i industrin, även då en inhemsk produktion av foder- och livsmedel bibehålls. Resultaten tyder på att det är en ökad odling av salix till bioenergi som mest kostnadseffektivt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp när det gäller att ersätta fossila bränslen. Värdet per ton koldioxid av miljöeffekterna skiljer sig kraftigt åt mellan de olika scenarierna. Det visar på vikten av att samtliga miljöeffekter värderas vid en bedömning av vilka åtgärder som är effektivast ur ett samhällsperspektiv. Effekten på biologisk mångfald och kulturlandskapet har inte kunnat värderas i ekonomiska termer i denna studie, vilket vore önskvärd i framtida utvärderingar. Fördjupade analyser med ett vidare spektrum av scenarier krävs också för att kunna dra slutsatser för relevanta politiska beslut. Resultatet av utvärderingen i rapporten gäller enbart de uppställda scenarierna med de förutsättningar som har antagits, och vid jämförelse med referensscenariot i studien. Det kan därför inte användas generellt eller tolkas som en prognos.

15


Vill du veta mer? En mer ingående redovisning av metodik, inverkande faktorer och den genomförda utvärderingen finns att läsa i Jordbruksverkets rapport Jordbruk, bioenergi och miljö, 2009:22 Den kan hämtas eller beställas på www.jordbruksverket.se Referens: Torben Söderberg, Jordbruksverket.

16


Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-09/22 Kortversion-SE • Kortversion RA09:22


ra09_22_kort  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you