När det gäller övriga insatsmedel antas en minskning av förbrukningen med en procent per år räknat per hektar respektive per djur. Mark och byggnader är då undantagna. Sammantaget ger detta en total produktivitetsökning med ca två procent per år inkl skördeökning mm, något mer för mjölk men mindre för dikor etc. När det gäller gödning och kraftfoder antas dock först behovet öka proportionellt med avkastningsökningen och sedan minska med den generella produktivitetsökningen. Detta innebär att mängderna per hektar respektive djur i stort sett blir oförändrade. I LFA-området beräknas inte produktiviteten få fullt genomslag. Avkastningsökningarna antas vara de samma men den generella minskningen av insatsförbrukningen antas bli 0,5 % mindre än i slättbygden. Övriga insatser exklusive mark och byggnader minskar därmed bara med - 0,5 % per år vilket också slår igenom på arbetskraft som stannar på 1,5 % och så vidare. Stödområde 5c har fått ett mellanläge med 0,25 % mindre produktivitetsutveckling än slätten. Sammantaget ger dessa antaganden ett scenario där jordbruket ligger ungefär i nivå med samhället i övrig när det gäller produktivitet. Det finns några inslag som gör att ökningen blir lägre än två procent t ex att inte dikor har någon avkastningsökning och att produktiviteten är lägre i LFA-områdena men andra som gör att de hamnar högre t ex att arbete har tre procent och övrigt två procent vilket i genomsnitt blir mer än två procent. Delar av struktureffekten kommer också med som en extra pluspost. Den antagna årliga avkastningsökningen för spannmål på en procent kan förefalla hög i jämförelse med föregående flerårsperiod. Som exempel kan nämnas att under perioden 19952000 var normskördarna för höstvete i stort oförändrade till skillnad från perioden 1990-2000 då de ökade med i genomsnitt en procent per år. Det finns dock några skäl som talar för att avkastningsökningen kan bli högre i framtiden. Dels har politiken med arealersättning samt bidrag som gynnat mer extensiv odling gjort att den observerade skördeökningarna underskattat skördeökningspotentialen. Dessutom pekar en del studier på att klimatförändringarna redan under perioden fram till 2020 kan ha en mätbar positiv effekt på både avkastningsnivåer och möjligheten till ändrat gröd- och sortval. Ingen av dessa faktorer har dock analyserats i denna studie. Den antagna avkastningsökningen skall därför ses som explorativ och i linje med antagna avkastningsökningar i OECD:s prognos där en genomsnittlig skördeökning för världen som helhet ligger på över en procent. Som redan påpekats används ovanstående antaganden om produktivitetsutvecklingen genomgående i scenarierna. En känslighetsanalys görs dock utifrån scenariot MTR 2020 men med en halv procent lägre produktivitet.
19