Page 1

Biologisk mångfald i småvatten

Skillnader i bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark.

• Bottenfaunans artsammansättning och bottensubstratets struktur skiljer sig åt vad gäller småvatten för konventionellt respektive ekologiskt brukad mark. • Bottenfaunans artantal, artdiversitet och antalet sällsynta arter är däremot ganska lika för småvatten oavsett om marken är konventionellt eller ekologiskt brukad.

Rapport 2011:34

01


Förord Jordbruksverket utvärderar miljöeffekter av landsbygdsprogrammet. Denna studie är en del i detta arbete. Studien utvärderar betydelsen av miljöersättningen till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion för biologisk mångfald i småvatten på brukad mark. Undersökningen har genomförts i Skåne och Halland. Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka ersättning till ekologisk och kretsloppsinriktad produktion. Ersättningen kan sökas av dem som brukar sin mark i enlighet med EU:s regler för ekologisk produktion. Ett syfte med ersättningen är den ska bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Resultaten från studien visar att det finns skillnader på sammansättningen av arter mellan småvatten på ekologiskt respektive konventionellt brukad mark. Detta innebär att ersättningen bidrar till att öka variationen i landskapet och därmed också den biologiska mångfalden. Undersökningen visar dock inga signifikanta skillnader i förekomsten av sällsynta arter mellan då två typerna av småvatten. Analyserna visar på två avgörande faktorer för förekomsten av olika arter, dels strukturen på bottensubstratet och dels den vattenkemiska statusen i småvattnet. Calluna Konsult har genomfört undersökningen på uppdrag av Jordbruksverket och står för rapportens innehåll.

Ann-Marie Dock Gustavsson Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

2


Mångfald i småvatten på åkermark skillnader mellan bottenfaunans sammansättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark

Syftet med denna undersökning är att jämföra bottenfaunan i småvatten på konventionellt respektive ekologiskt brukad mark. Studien är en del i utvärderingen i landsbygdsprogrammet och specifikt en utvärdering av miljöersättningen för ekologisk och kretsloppsinriktad produktion och dess värde för biologisk mångfald i småvatten. Studien har utförts av Calluna på uppdrag av Jordbruksverket. Författarna står för rapportens innehåll.

Författare Håkan Sandsten Elisabeth Lundkvist Calluna AB Linköpings slott 582 28 Linnköping Foto framsida Håkan Sandsten


Sammanfattning Bottenfauna i 20 småvatten belägna i jordbruksmark har undersökts i Skåne och Halland på uppdrag av Jordbruksverket. Syftet var att jämföra bottenfaunans djursamhällen i två typer av småvatten: vid ekologiskt och konventionellt odlade marker med samma typ av gröda. Flera statistiska analyser har gjorts för att se om det finns skillnader mellan faunorna mellan ekologiska och konventionella dammar, samt i vilken grad artsammansättningen kan förklaras av olika omvärldsfaktorer. Resultaten visade att bottenfaunans artsammansättning skiljde sig åt mellan ekologiska och konventionella dammar. Helt olika arter dominerade i de två typerna av småvatten. En viktig förklaring var att de ekologiska dammarna hade finkornigare bottensubstrat än vad dammar i konventionellt odlad mark hade. Grov sten och block dominerade däremot i konventionella dammar. Bottensubstrat är en faktor som allmänt har stor betydelse för vilket djursamhälle som finns i en vattenmiljö. Det var oväntat att brukningsmetoden skulle ge skillnader i bottensubstrat, men kanske används dammar mer som stentipp i konventionell odling än i ekologisk. Brukningsmetoden påverkade dock inte artrikedomen av evertebrater eller växter; det fanns inga statistiska skillnader mellan dammtypernas artantal eller diversitet. Naturvärdet var högt i två dammar, varav en var ekologisk och en var konventionell. I dessa dammar fanns några relativt ovanliga arter; igeln Alboglossiphonia heteroclita, nattsländan Oligotricha striata, vattenbiet Ilyocoris cimicoides cimicoides och dykarskalbaggen Agabus undulatus. Vattnets pH och konduktivitet var signifikant högre i de konventionella dammarna och det fanns en tydlig tendens (dock ej statistiskt säkerställd) att även alkalinitet och kalciumhalt var högre i de konventionella dammarna. Denna skillnad kan bero på mer intensiv odling med mer erosion, gödning och högre primärproduktion. Artsammansättningen av bottenfaunan var tydligt försurningspåverkad i flera dammar, framförallt i de ekologiskt brukade markerna, vilket var förväntat då alkalinitet och pH var lägre där. Denna försurningspåverkan beror troligen på tillfälliga surstötar i samband med stor ytavrinning. Faunorna i alla dammar var påverkade av organiska ämnen, vilket var förväntat för jordbruksmark. Dessa ”vattenkemiska” skillnader mellan ekologiska och konventionella dammar är tillsammans med bottensubstrat de viktigaste förklaringarna till varför faunorna skiljde sig åt. Det fanns tydliga grupperingar av arter som främst förekom i dammar med finkorniga bottnar, grova bottnar, högt pH (och också hög alkalinitet, konduktivitet och kalciumhalt) och även arter som främst förekom i stora dammar med hög vattenfärg. Ekologiska dammar hade inte fler sällsynta eller rödlistade arter av evertebrater och inte heller högre artrikedom eller diversitet än konventionella. De statistiska undersökningarna ger oss dock stöd för att påstå att bottenfaunan skiljer sig mellan ekologiska och konventionella dammar genom att de domineras av helt olika arter.


Innehåll 1 Inledning......................................................................................... 1 2

Metod ............................................................................................. 3

2.1

Bakgrund............................................................................................. 3

2.2

Förarbete GIS..................................................................................... 3

2.3

Förstudie i fält...................................................................................... 4

2.4

Provtagning i fält................................................................................. 5

2.5

Analysmetoder..................................................................................... 6

3

Resultat och diskussion................................................................ 9

3.1

Skillnader i vattenkemi........................................................................ 9

3.2

Bottenfauna........................................................................................ 11

3.2.1 Artrikedom, diversitet och naturvärde............................................... 11

3.2.2 Påverkan av organiska och försurande ämnen.................................. 12

3.2.3 Likhet mellan faunorna och koppling till omvärldsfaktorer.............. 14

4

Slutsatser...................................................................................... 19

5

Referenser..................................................................................... 20

6

Bilagor........................................................................................... 22

Bilaga 1 Artlista

Bilaga 2 Lokalbedömningar

Bilaga 3 Lokalbeskrivningar

Bilaga 4 Analysprotokoll vattenkemi

Bilaga 5 Statistiska tester


1

Inledning

Calluna har fått i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en studie av bottenfauna i småvatten i konventionellt och ekologiskt odlad åkermark för att se om det finns skillnader i artrikedom, artsammansättning eller diversitet mellan de två dammtyperna. Det finns några studier som visar att ekologisk odling ökar artrikedomen hos fåglar, växter och insekter (t. ex. Bengtsson et al. 2005), men det finns få eller inga studier som påvisar skillnader i bottenfaunasamhällen i dammar i dessa typer av jordbruksmark. I rinnande vatten i USA har Magbanua et al. (2010) visat att bottenfauna i konventionellt lantbruk hade lägre artrikedom och annan artsammansättning än i ekologisk odling. Vidare skrev de att de inte kunde hitta några andra vetenskapliga studier som jämför bottenfaunasamhällen i konventionellt, ekologiskt och integrerat lantbruk. Deras studie gjordes i rinnande vatten i betesmarker och publicerades 2010, så vår studie i småvatten i växtodlingsmarker kan vara unik. En effekt som kan påverka bottenfaunasamhällen är användningen av bekämpningsmedel. Förutom direkt förgiftning av djur med insekticider (van Breukelen och Brock 1993) kan även indirekta effekter på ekosystemen misstänkas. Kemiska bekämpningsmedel har visat sig utlösa algblomningar i dammar genom att slå ut filtrerande djur. Användningen av insekticiden Cypermetrin slog ut delar av zooplanktonbestånden, vilket medförde att alger ökade i antal (Friberg-Jenssen et al. 2003). Herbiciden Metsulfuronmetyl har visat sig minska antalet vattenväxter i dammar, vilket gjorde att mer näring fanns tillgängligt för påväxtalger, som då gynnades (WendtRasch 2003). Kemiska bekämpningsmedel kan alltså, förutom en akuttoxisk effekt på många vattenlevande organismer, också påverka det ekologiska samspelet mellan akvatiska djur och växter. Det är inte bara användningen av bekämpningsmedel som skiljer konventionell odling från ekologisk. Det finns ett gemensamt regelverk på EU-nivå som anger ramarna för den ekologiska produktionen (EG 2008). Dessutom finns ett regelverk för kravodling som uppfyller EU:s regelverk men som också innehåller en rad tilläggsregler (KRAV 2009). Handelsgödsel får inte användas i ekologisk odling och det har de senaste åren livligt debatterats om konventionell eller ekologisk odling leder till mest övergödning. I en studie av ett stort antal gårdar kom man fram till att förlusten (dvs spridningen till miljön utanför gården) av kväve från konventionella mjölk-, kött- och växtodlingsgårdar var högre än från ekologiska (Wivstad et al. 2009). Detta medför generellt en högre risk för övergödande kväveutsläpp med konventionellt bruk. Kväve övergöder främst havet, men vissa former av kväve är toxiska för djur i sötvatten, t ex ammoniak och nitrit. Man kan därför spekulera i om ekologisk odling därmed skulle kunna ha positiva effekter på bottenfaunan i småvatten, genom att risken för ammoniak- och nitritförgiftning skulle vara mindre än i konventionell odling. Förlusten av fosfor var lägre för ekologiska mjölk- och köttgårdar jämfört med konventionella gårdar, men den var dock högre för ekologiska växtodlingsgårdar (Wivstad et al. 2009). För sötvatten är det oftast fosfor, och inte kväve, som är begränsande för den biologiska produktionen och detta skulle alltså kunna innebära att ekologiska växtodlingsgårdar leder till större övergödning av sötvatten än konventionella. Man skulle då kunna spekulera i att mer fosfor från ekologiska 1 1


växtodlingsgårdar ger mer algblomning och övergödning än på konventionella gårdar. Enligt Wivstad et al. (2009) skulle en förklaring kunna vara större inköp av gödsel och spridning av gödsel på vallodlingar vid ekologiska gårdar. I deras studie hade ekologiska gårdar större andel vallodlingar än konventionella. I vår studie har dock inga småvatten vid vallodling (eller betesmarker) undersökts utan dessa har endast varit belägna vid ettåriga grödor. Exakt hur fosforgivor på ettårig gröda skiljer sig åt mellan ekologisk och konventionell odling har vi inte kunna hitta information om. Det finns många andra skillnader mellan ekologiska och konventionella växtodlingsgårdar och alla dessa skillnader måste inte utredas, eftersom vi gör en välreplikerad och statistiskt analyserad studie av bottenfaunasamhället. De skillnader som vi hittar ska bero på växtodlingsmetoden. För att vara säker på det har alla led i arbetet haft en hög vetenskaplig nivå. Underlaget från Jordbruksverket till urvalet av småvatten innehöll 14 000 åtagandeblock i Skåne och Halland, både ekologiska och konventionella. Betesmark, slåttermark, vallodling och annan gröda som inte mötte våra kriterier föll bort i nästa steg, liksom de som inte haft ett åtagande under minst fyra år. Inga dammar var alltså nyanlagda efter 2006. För att hitta par av småvatten med samma gröda i både ekologisk och konventionell odling, som samtidigt låg nära varandra användes GIS. Vid det första fältbesöket i förstudien valdes sedan många småvatten bort eftersom de inte mötte alla våra kriterier (för små, uttorkade, igenväxta osv, se kriterier nedan).

2 2


2

Metod

2.1

Bakgrund

20 småvatten i konventionellt och ekologiskt jordbruk skulle jämföras parvis (10 par). Med parvis menades att småvattnen hade lika stor kantzon och samma yta samt att åkrarna odlades med samma gröda året före provtagningen (dvs 2009). I förstudien besöktes fler än 20 dammar för att hitta dessa par. Att sedan jämföra dammarna parvis visade sig var svårt, vilket beskrivs närmare i avsnittet om analysmetoder nedan. Dock var det en fördel att ha gjort urvalet av dammar på detta sätt. Övriga kriterier på dammarna var att: de skulle ligga på åkrar med höstsäd, vårsäd, höstoljeväxter, våroljeväxter, majs eller annan ettårig gröda (dvs även blandsäd såsom baljväxt-stråsäd, stråsädsblandningar, proteinstödsberikad blandning baljväxt-stråsäd). de skulle ligga i Skåne eller Hallands län. de skulle vara oskyddade mot indrift av jord och växtskyddsmedel samt tillrinning av dräneringsvatten. de ekologiska skulle ligga på ekologiska fält med miljöersättning för ekologisk produktion under åren 2007-2010 eller längre. de konventionella skulle inte heller vara nyanlagda, utan de skulle ha haft åtagandestöd under åren 2007-2010 eller längre tid.

2.2

Förarbete GIS

Före fältarbetet behandlades befintlig data i GIS för att minska urvalet av dammar. Jordbruksverket tillhandahöll jordbruksblock i Skåne och Halland som fått ekonomiskt stöd för småvatten. Data var både i form av GIS-skikt över blocken samt exceldokument med information om grödoslag, antal dammar och miljöersättning för ekologisk produktion. Block med dammar, rätt typ av gröda samt stöd för ekologisk produktion under åren 2007-2010 söktes fram. Detta gav endast 25 block. Ett urval av block med konventionell produktion, dammar, rätt typ av gröda, och inom ett avstånd på 1000 m från något av de tidigare utvalda blocken med ekologisk produktion, gav 17 stycken block. Alla blocken innehöll minst en damm, men kunde innehålla flera. Eftersom småvattnen i samma block inte kunde räknas som oberoende replikat användes endast en damm i varje block.

33


2.3

Förstudie i fält

För att kunna göra jämförelsen behövde några kriterier bedömas i fält. De utvalda ekologiska blocken besöktes i fält och många föll bort på grund av att de var för små, uttorkade, helt igenväxta eller hade fel gröda (t ex vall och betesmark). Att de hade fel gröda kunde bero på att de endast hade en liten kant mot ekologisk brukad jord och därför blev inkluderade i förstudien. När lämpliga ekologiska småvatten hittades besöktes de konventionella block som valts ut enligt ovan inom 1000 m, men det fanns inte tillräckligt många som mötte alla kriterier. Därför användes en handdator med konventionella block inritade i GIS för att hitta ett annat närliggande konventionellt block med en lämplig damm. Även där föll många småvatten bort av samma orsaker som ovan. Närliggande betyder alltså inte den allra närmaste eller ens det allra lämpligaste småvattnet allra närmast, eftersom vi inte kunde besöka alla dammar i rätt ordning. I vissa fall gick det inte att hitta exakt rätt gröda och då valdes så lik gröda som möjligt (t ex höstvete och vårvete). Figur 1-3 visar det geografiska läget för de 20 dammarna.

Figur 1. Undersökta dammar i Halland. Jämförda par har samma symboler.

4 4


Figur 2. Undersökta dammar i Skåne. Jämförda par har samma symboler.

Figur 3. Undersökta dammar i Mellanskåne. Jämförda par har samma symboler.

2.4

Provtagning i fält

När ett lämpligt och närliggande par av småvatten med samma gröda hade hittats kontaktades lantbrukaren och tillstånd erhölls att genomföra undersökningen. Många av lantbrukarna ville ta del av slutresultatet av studien. Småvattnet fotograferades, 55


vattenprov togs för analys av alkalinitet, pH, konduktivitet, färgtal och kalcium (Ca). Analys av bekämpningsmedel i vattnet ansågs inte vara prioriterat i denna studie. Vattenprovet togs så långt ut i det öppna vattnet som det var möjligt att gå med vadarstövlar. Därefter genomfördes bottenfaunaprovtagningen enligt Naturvårdsverket (2010). Detta innebär att fem delprover tas från strandkanten och ut mot djupare vatten med en håv (maskstorlek 0,5 mm). Bottensubstratet rörs upp med fötterna och håven förs över området och samlar in det uppvirvlade materialet. Förutom de fem delproverna tas också ett kvalitativt sökprov som samlas från en större del av dammen och omfattar flera habitat. Detta för att få en uppfattning om den totala artstocken i strandzonen. Sist beskrevs lokalen enligt Naturvårdsverket (2006). Information om följande lades till lokalbeskrivningen: •

skydd mot indrift av jord (ja/nej)

skydd mot dräneringsvatten (ja/nej)

kantzon (bredd i meter)

fiskobservation (ja/arter/nej)

amfibieobservation (ja/arter/nej)

artlista makrofyter

Mjärdar skulle enligt uppdragsbeskrivningen användas men efter att vi hade haft fem mjärdar ute i en vecka i tre dammar och endast fångat ett par snäckor uteslöts denna del av undersökningen. Det var alltför sent på säsongen för att fånga snabbt simmande djur. Bottenfaunaproverna artbestämdes och analyserades av Calluna. Kemiska analyser utfördes av Eurofins Environment laboratorium. För att bedöma biologisk mångfald i anlagda dammar bör man, förutom bottenfauna och vattenväxter, även undersöka fågel, fisk, kräftor, grod- och kräldjur (Jordbruksverket 2011), men det ingick inte i detta uppdrag. Håvprovtagningens omfattning är något mindre än den som redovisas i Jordbruksverkets rapport (2011). Där konstaterar man att ca 10 håvdrag per våtmark/småvatten var tillräckligt för att antalet taxa skulle plana ut. Artbestämningen sker i fält, till en högre taxonomisk nivå (t.ex. dagslända), i Jordbruksverkets metodik. I metodiken vi använt (Naturvårdsverket 2010) tas 6 håvtag om vardera minst en meter och evertebraterna är bestämda så långt som möjligt, ofta till artnivå. Metodikerna och resultaten är således inte jämförbara.

2.5

Analysmetoder

Provtagningsdesign och analys av bottenfauna är standardiserade metoder fastslagna av Naturvårdsverket, och Calluna är ackrediterade för dessa (Swedac ackrediteringsnummer 1959). Vår nollhypotes före genomförandet var att det inte finns någon skillnad mellan bottenfaunasamhällets sammansättning i småvatten vid ekologisk och konventionell växtodling och studien är konstruerad för att kunna visa om denna hypotes kan förkastas eller ej. Om vi kan förkasta nollhypotesen visar vi med stor sannolikhet att ekologisk och konventionell odling påverkar bottenfauna på olika sätt. Vi har inte kunnat göra parvisa jämförelser av dammarna eftersom vi bara har ett mätvärde per damm (exempelvis ett värde på konduktivitet) och således finns inte data 6 6


på variationen i varje damm. Därmed kan vi inte säga att damm A har lägre värde än damm B. De analyser och beräkningar som gjorts är istället jämförelser mellan gruppen av ekologiska mot gruppen av konventionella dammar. Eftersom de är utvalda med samma kriterier är de två grupperna av dammar homogena och man kan förutsätta att samma typ av variation finns inom varje grupp av dammar. De beräkningar och analyser som gjorts är: •

beräkning av försurningspåverkan och graden av organisk belastning i dammarna. ASPT-index och Danskt faunaindex visar på organisk belastning (Naturvårdsverket 1999, 2007). MILA-index, surhetsindex, BpHI och EPT-taxa (Naturvårdsverket 1999, 2007, Lingdell & Engblom 2002) beskriver om faunan är påverkad av försurande ämnen.

beräkning av artantal, diversitet och naturvärde. Antalet taxa av evertebrater och vattenväxter har använts i analyserna. Shannon-Wieners diversitetsindex har också beräknats (Krebs 1999). Diversitetsindex väger samman antalet arter med hur vanliga de är. Ett stort antal arter med ungefär lika många individer i varje art ger ett högt diversitetsindex, vilket ger ett slags mått på biologisk mångfald. Faunans naturvärde är bedömt utifrån förekomsten av sällsynta arter, artrikedom och diversitet enligt Medin et al. (2009). I bedömningen av sällsynta taxa ingår data från Callunas databas från södra Sverige.

analys för att påvisa om ett antal parametrar skiljer sig åt mellan ekologiska och konventionella dammar. Till detta användes Anova och Mann-Whitney U-test (Zar 1999, beräknat i programmet Statistica version 9). Anova visar om medelvärdet skiljer sig åt mellan två eller flera datagrupper och kräver normalfördelade data och att varianserna är homogena. För att testa normalfördelning ritades så kallade ”normal propability plots”, där residualerna plottas mot en förväntad normalfördelning. Levene’s test utfördes för att testa om varianserna var homogena. De parametrar som analyserades med Anova var ASPT-index, antal arter evertebrater, diversitet evertebrater, antal vegetationsarter, pH, kalciumhalt, konduktivitet samt alkalinitet. Varje parameter är analyserad för sig. För parametrar som ej hade normalfördelade residualer utfördes istället Mann-Whitney U-test som är ett icke-parametriskt test. MILA-index och färgtal analyserades på detta sätt. Varianserna var dock homogena även för dessa parametrar.

likhetsanalys av faunornas sammansättning. Detta beräknades med Renkonens likhetsindex (Krebs 1999). Det är en jämförelse av ”alla dammar mot alla” och resultatet visar vilka faunor som mest liknar varandra på en skala mellan 0 och 100, där 100 betyder identiska arter och individantal i två dammar och 0 betyder att inga arter alls är gemensamma för dammarna.

ordinationsanalys (DCA - Detrended Correspondence Analysis och CCA – Canonical Correspondence Analysis) där alla ingående arter och ett urval av miljövariablerna analyserats tillsammans (beräknat i programmet Canoco version 4.5). Ordination är en multivariat metod där man letar efter gradienter som i detta fall kan förklara varför arter förekommer tillsammans eller finns i 77


olika dammar. Metoden är särskilt användbar när man har stora dataset med många arter och många miljövariabler som man vill analysera tillsammans (ter Braak och Smilauer 2002). Detta går inte i vanliga statistiska tester, som visserligen kan hantera flera miljövariabler, men bara en ”responsvariabel” dvs en art. DCA gjordes först. Analysen visar om de ingående arterna sorterar sig efter en eller flera gradienter (axlarna i grafen) eller om de fördelar sig helt slumpmässigt. Om man hittar gradienter går man vidare med en CCA där man analyserar ingående arter tillsammans med de miljövariabler man tror förklarar arters förekomst. Dessa miljövariabler har man oftast dokumenterat i fält eller i kartmaterial. I detta fall valde vi att analysera arterna tillsammans med de kemiska variablerna kalciumhalt, alkalinitet, färg, konduktiviet, typ av bottensubstrat, skuggningsgrad, antal vegetationsarter, grumling, och dammarnas yta. I CCA-analysen får man svar på i vilken grad miljövariablerna förklarar arters förekomster i olika dammar.

Figur 4. Den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till artportalen. Arten missgynnas av övergödning och konkurrens från övervattensväxter samt gynnas av störning som håller större växtarter borta. Foto: Håkan Sandsten, Calluna AB.

8 8


3

Resultat och diskussion

De undersökta småvattnen redovisas i tabell 1. Deras maxdjup var större än 0,7 m överallt och de flesta eller alla var permanenta dammar som inte torkar ut på sommaren. Deras vattenytor var mellan 100 och 1500 m2. I tabell 2 finns resultat från vattenanalyserna. Artlistor finns i bilaga 1, bedömningar av dammarna i bilaga 2 och beskrivning av dammarna i bilaga 3. Tabell 1. Par av småvatten på ekologiskt (E) samt konventionellt (K) odlad mark. X och Y är småvattnens koordinater i RT90, datum är provtagningsdag, gröda är blockets angivna gröda 2009. K9 och E4 är par trots olika nummer. De är sorterade efter odlingstyp och från söder mot norr. Loka l E14 E17 E2 E3 E4 E8 E12 E22 E13 E23 K17 K3 K2 K14 K9 K8 K13 K12 K23 K22

3.1

Namn Högestad Frihult Slättåkra Bolleröd Söderto Sjörröd Mostorp Värmland Boarp Grunnarp Elestorp Östraby Lönshult Fredshög Storegården Sebbarp Perstorp Veneberg Grubbas Hovgården

X 6154949 6161097 6182615 6184889 6188619 6225475 6304803 6307336 6310282 6341594 6177594 6183559 6183997 6186790 6187672 6189308 6308650 6319080 6336100 6340734

Y 1377353 1363870 1355718 1356950 1361693 1371825 1311986 1312342 1308994 1291193 1367594 1367577 1355500 1344668 1360986 1360715 1309085 1307564 1289489 1293015

Datum 2010-11-19 2010-11-11 2010-11-02 2010-11-02 2010-11-08 2010-11-15 2010-11-17 2010-11-17 2010-11-17 2010-11-18 2010-11-11 2010-11-11 2010-11-02 2010-11-19 2010-11-08 2010-11-11 2010-11-17 2010-11-18 2010-11-18 2010-11-18

Gröda blandsäd stråsäd blandsäd (baljväxt/stråsäd) vete höst, raps havre korn vår korn vår vete vår vete vår, slåtter och bete vete höst havre, korn vår vår korn havre, vårkorn, slåtter vete höst korn höst, blandsäd stråsäd korn vår, raps korn vår vete höst vete höst korn vår vete höst

Skillnader i vattenkemi

Dammarnas pH och kalciumhalt var signifikant högre i konventionellt brukad mark än i ekologiskt brukad mark (p=0,035 resp. p=0,048) och det fanns en likartad tendens till att även alkalinitet och konduktivitet var högre i konventionella dammar, dock ej statistiskt säkerställt. För vattenfärg fanns ingen statistisk skillnad mellan dammtyperna. Vattenfärgen och alkaliniteten varierade stort i dammarna, vilket också syns tydligt i figur 5 och tabell 2.

9

9


Tendensen till högre konduktivitet i konventionellt lantbruk har tidigare även visats i en studie av Magbanua et al. (2010). De fann signifikant högre konduktivitet, totalkväve och glyfosfat i rinnande vatten i konventionell betesmark jämfört med ekologisk. Skillnaden förklarade de med att konventionella betesmarker i USA brukas mer intensivt med gödning och bekämpningsmedel. Kanske är mer intensiv odling en förklaring till tendensen i vår studie också. Den högre kalciumhalten och pH i dammar vid konventionellt odlad mark, kanske även den beror på mer intensiv odling om det leder till mer erosion. Ett högre pH kan ha andra orsaker också, t ex kan gödning ge högre primärproduktion och högre pH. I bilaga 4 finns vattenkemiska resultaten som analysprotokoll från varje damm. Tabell 2. Resultat av vattenkemiska analyser. Lokal Namn E14 E17 E2 E3 E4 E8 E12 E22 E13 E23 K17 K3 K2 K14 K9 K8 K13 K12 K23 K22

10 10

Högestad Frihult Slättåkra Bolleröd Söderto Sjörröd Mostorp Värmland Boarp Grunnarp Elestorp Östraby Lönshult Fredshög Storegården Sebbarp Perstorp Veneberg Grubbas Hovgården

Alkalinitet Konduktivitet (mekv/l) (mS/m) 21 150 230 290 120 11 68 110 82 100 170 230 280 230 190 200 120 87 62 160

8,6 32 50 52 30 7,1 21 26 23 31 37 62 46 53 51 41 25 27 24 47

Vattenfärg (mg Pt/l)

Ca (mg/l)

pH

280 120 17 61 72 35 250 80 290 44 45 36 55 22 40 35 250 140 130 70

5 49 87 91 48 3,4 18 31 28 38 54 120 85 93 87 69 32 36 23 27

7,2 8,1 7,7 7,8 7,3 7,2 7,8 8 7,9 7,7 8,2 8,2 7,8 8,3 7,3 8,3 7,9 8 7,9 8


Figur 5. Boxplot över vattenkemiska variabler i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektivekonventionellt (Konv) brukad mark. Resultaten tyder på att vattnen på konventionellt odlad mark har högre belastning av näringsämnen. Hög konduktivitet, hög alkalinitet och högt pH är typiskt för vatten vid intensivt odlad åkermark. Det är dock inte några parametrar som är direkt negativa för den typ av bottenfauna som är förknippad med småvatten, men de kan hänga ihop med andra faktorer som har negativ inverkan (t ex bekämpningsmedel, algblomning och syrgasbrist). Hög konduktivitet är till exempel ett tecken på en allmän belastning av föroreningar och extrem alkalinitet och kalciumhalt tyder på stark påverkan från jordbruksmarken.

3.2

Bottenfauna

3.2.1

Artrikedom, diversitet och naturvärde

Antal taxa skiljde sig inte åt mellan de två dammtyperna (figur 6). Variationen i antalet taxa var stor och varierade mellan 22-43 i ekologiska dammar och mellan 17-39 i konventionella dammar (sökprovet inkluderat). Högst antal taxa fanns i E3 respektive K2. Naturvärdet bedömdes som högt i E22 och K2 tack vare förekomsten av några ovanliga arter; igeln Alboglossiphonia heteroclita fanns i båda dammarna, nattsländan Oligotricha striata i E22 samt vattenbiet Ilyocoris cimicoides cimicoides och dykarskalbaggen Agabus undulatus i K2. Inga rödlistade arter påträffades bland evertebrater, men den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till Artportalen. Arten missgynnas av övergödning

11 11


dykarskalbaggen Agabus undulatus i K2. Inga rödlistade arter påträffades bland evertebrater, men den rödlistade (VU) undervattensväxten klotgräs (Pilularia globulifera) hittades i E8 Sjörröd utanför Hässleholm. Fyndet är rapporterat till Artportalen. Arten missgynnas av övergödning och konkurrens från övervattensväxter samt gynnas av störning som håller större växtarter borta (figur 4).

Figur 6. Boxplot över artrikedom evertebrater och växtarter samt diversitet (ShannonWieners index) i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektive konventionellt (Konv) brukad mark. Diversiteten skiljde inte heller mellan dammarna, men var högst i E17 respektive K23 och lägst i E4 respektive K13. I dammarna med lägst diversitet dominerade den tåliga dagsländan Cloeon inscriptum stort. Inte heller antalet växtarter i dammarna skiljde sig beroende på om de låg i konventionellt eller ekologiskt brukad mark.

3.2.2

Påverkan av organiska och försurande ämnen

Påverkan av organiska ämnen kan förväntas vara hög i jordbruksdammar och det stämmer med de index som beräknats. Danskt faunaindex var som bäst ”måttligt högt” och vår expertbedömning är att det finns en måttlig eller stor påverkan av 12

12


organiska ämnen i alla dammar. ASPT-index som också tar hänsyn till påverkan av förorenande ämnen indikerade måttlig eller god status i alla dammar. Inverkan från toxiska ämnen tycks alltså vara högst måttlig. Det var ingen statistisk skillnad i ASPTindex mellan dammtyperna (figur 7). Danskt faunaindex gick inte att använda eftersom det inte kunde beräknas i flera dammar (på grund av att indikatortaxa saknades). Norra Skåne och delar av Halland är hårt drabbade av försurning och även om dessa dammar ligger i åkermark som normalt sett är väl buffrade så finns en tydlig försurningspåverkan på faunan i flera dammar. pH var generellt lägre i de ekologiska dammarna, men uppmättes där till som lägst 7,2. Tillfälliga surstötar kan ändå uppkomma vid stor avrinning och sådana påverkar bottenfaunan kraftigt. En studie på Irland visade att trots att uppmätt pH var neutralt, var det ändå den faktor som tydligast förklarade variansen i CCA-analysen och som strukturerade bottenfaunasamhället i ett antal dammar (Jurado et al. 2009). Det visar att även om pH är neutralt vid provtagning kan bottenfaunasamhället vara tydligt försurningspåverkat av en händelse som skedde flera månader eller till och med flera år före provtagningstillfället. Detta är egentligen förväntat och välkänt, men det kan ändå tyckas förvånande att småvatten i jordbruksmark ska vara försurningspåverkade.

Figur 7. Boxplot över föroreningsindex (ASPT) och försurningsindex (MILA, SI och EPT) i dammar som ligger i ekologiskt (Eko) brukad mark respektive konventionellt (Konv) brukad mark.

13 13


Sju av tio dammar i ekologiskt brukad mark klassas enligt MILA-index som måttligt sura eller sura. Vår expertbedömning skiljer sig endast lite från MILA och vi bedömer att sex av tio dammar är försurningspåverkade. Av dammarna på konventionellt odlad mark var fem försurningspåverkade enligt MILA och vår bedömning är att fyra var påverkade av försurning. Statistiskt var det ingen signifikant skillnad mellan dammtyperna (figur 7), men det fanns en tendens att MILA-index var högre för de konventionella dammarna (dvs mindre försurningspåverkad på bottenfauna) och vår expertbedömning styrker den slutsatsen.

3.2.3

Likhet mellan faunorna och koppling till omvärldsfaktorer

I figur 8 visas resultatet från en kvantitativ likhetsanalys, dvs en jämförelse alla dammar emellan av både faunornas artantal och individantal.

E12 E13 E14 E17 E2 E22 E23 E3 E4 E8 K12 K13 K14 K17 K2 K22 K23 K3 K8 K9

E12 100 58,06 68,86 32,91 14,55 76,91 51,96 38,08 29,29 53,08 38,17 34,22 35,48 22,91 37,42 36,95 63,34 51,34 44,2 31,68

E13

E14

E17

E2

E22

E23

E3

E4

E8

K12

K13

K14

K17

K2

K22

K23

K3

100 65,78 38,84 17,99 54,5 41,52 41,78 20,42 51,73 30,51 45,33 41,15 35,17 47,9 20,49 40,04 79,12 67,19 49,29

100 35,69 15,23 67,91 60,3 59,35 51,78 67,1 59,32 64,19 59,68 52,92 42,62 25,7 48,59 58,69 61,82 52,57

100 41,95 29,15 36,86 47,7 21,41 37,02 34,24 37,27 42,45 33,01 32,29 17,71 37,41 41,21 40,42 29,05

100 10,49 18,82 21,96 7,31 26,11 20,58 17,13 14,97 16,5 46,71 23,23 19,66 26,04 19,1 22,93

100 55,45 40,23 35,89 65,38 49,53 33,87 44,27 24,46 35,66 18,07 48,62 49,14 45,37 33,57

100 50,9 43,17 56,36 56,7 46,18 44,47 35,35 42,33 23,46 52,9 46,41 51,34 50,11

100 43,99 47,64 51,66 56,44 53,67 48,1 36,11 13,53 38,28 45,28 50,64 44,21

100 38,28 73,39 70,58 45,32 74,35 33,83 14,8 26,68 23,49 30,47 41,05

100 60,49 41,47 63,1 35,48 29,14 18,26 42,51 52,39 51,51 44,67

100 68,7 61,6 61,56 34,96 24,28 37,09 35,69 40,33 46,26

100 55,29 83,64 34,85 16,01 29,25 48,24 56,96 45,73

100 51,28 19,47 13,27 35,44 41,55 52,11 32,17

100 33,26 17,27 19,99 33,53 45,12 46,06

100 34,1 33,19 54,81 50,55 59,13

100 35,33 100 21,19 40,6 100 19,75 37,83 73,43 100 28,15 26,71 57,14 69,66

Figur 8. Likhetsmatris över bottenfaunor i dammar baserad på Renkonens index (procentuell likhet). Dammar betecknade med E ligger i ekologiskt brukade marker och K står för konventionellt odlade marker. Faunor med lika artsammansättning och struktur markerade i grönt, stora skillnader markerade i rosa. De mest lika dammarna (faunorna) är markerade i grönt och ju högre siffra desto mer lika faunor. Det finns inget tydligt mönster, men de ekologiska dammarna har generellt mer lika faunor sinsemellan än vad de konventionella har. Det finns en ekologisk damm (E2) som avviker kraftigt från övriga och likaså finns en konventionell damm (K22) som har lite gemensamt med övriga. Dessa två dammar orsakar merparten av de röda markeringarna i figur 8, dvs har mindre än 25% av faunans struktur gemensam med merparten av de andra dammarna. Enligt bilaga 2 var E2 artrik, med hög diversitet och bottenfaunan var inte påverkad av försurande ämnen, men däremot av organiska ämnen, medan K22 var artfattig, med låg diversitet och en artsammansättning som indikerade påverkan av både försurande och organiska ämnen i vattnet.

14 14

K8

K9

100


Ordinationsanalysen som genomfördes visar relativt tydliga mönster. Åt höger i figur 9, längs axel 1, hittar man dammar med hög alkalinitet, konduktivitet och kalciumhalt (även högt pH). Två av dammparen (E2-K2 samt E3-K3) har särskilt höga sådana halter och liknar varandra i det avseendet. Men, de hamnar på var sin sida om mittlinjen på grund av att de har olika bottensubstrat. Artsammansättningen är alltså olika i dessa dammar. Dammarna K2 och K3 har grovt substrat medan E2 och E3 har finmaterial på botten. Som tidigare nämnts är bottensubstrat en generellt viktig faktor som avgör vilken typ av bottenfauna som lever i ett visst vatten (Giller & Malmqvist 1998). Punkten som markerar varje damm i figuren är ett ”medelvärde” av artsammansättningen i just den dammen. Åt andra hållet i figuren (till vänster längs axel 1) hittar vi dammar med högt färgtal, och större yta. Artsammansättningen i dessa dammar (exempelvis E12, E14 och K22) är mycket olik den i dammarna längst till höger i diagrammet. Över mittlinjen i figur 9 finns dammar med grovt bottensubstrat och dessa är främst konventionella. Under mittlinjen finns dammar med finkornigare bottnar och de var främst ekologiska. Artsammansättningen skiljer sig åt mellan dammarna över och under mittlinjen. Dammpar som ligger nära varandra (främst E4-K9, E8-K8) är lika i alla avseenden och har många gemensamma arter, de har även samma bottensubstrat och är således bra par att jämföra. Det är dock många dammpar som i figur 8 ligger relativt rakt ovanför/ under varandra i ”y-led”. Detta visar att de är lika med avseende på alla ingående miljövariabler utom bottensubstrat. Eftersom den faktorn har så stor betydelse för artsammansättningen överskuggar den eventuella skillnader i faunorna som beror av brukningsmetod. Diversiteten (antalet arter) av vattenväxter hade inte stor betydelse för vilken fauna som fanns i dammarna, men vi har inte närmare studerat vilka växtarter som förekom tillsammans med olika evertebrater.

15 15


Figur 9. Ordinationsfigur (CCA) med miljövariabler och bottenfaunaprover från ekologiska (E) och konventionella (K) dammar. Varje punkt symboliserar medelvärdet av artsammansättningen i den enskilda dammen. Om man tittar på vilka arter som förekommer i olika dammar (figur 10) är det tydligt att arterna kopplar till de miljöfaktorer vi identifierat som viktiga längs x- och y-axeln (färg, yta till höger, alkalinitet mm till vänster, bottensubstrat i y-led). Till vänster finns flera skalbaggar och skinnbaggar som är typiska för större vatten och också ofta humösa vatten. Till höger finns flera dykarskalbaggar och snäckor som trivs bra i vatten med högt pH (och också hög alkalinitet och konduktivitet). I övre delen av figuren hittar man arter som trivs på grövre bottensubstrat och flera av dessa hittas ofta i rinnande vatten med grovkorniga bottnar. I nedre delen finns arter som trivs på sandiga bottnar (t ex Hygrotus confluens) eller i än mer finkorniga sediment (t ex fjädermygglarver, fluglarver). I mitten av diagrammet nära origo finns arter som är vanliga överallt och längst ut nära ytterkanterna finns arter som bara förekommer i enstaka vatten eller i enstaka exemplar. (I bilaga 1 finns förutom artlista också en lista över förkortningar på artnamn som används i figur 10). Dessa ”ovanliga” arter har getts mindre tyngd i analysen eftersom man inte vill dra för stora slutsatser från enstaka observationer. Likadant har talrika arters tyngd minskats genom logtransformering. De skulle annars styra resultatet alltför mycket och dränka inflytande från arter som är ”medelvanliga”.

16 16


Figur 10. Ordinationsanalys (CCA) med arter och miljövariabler som fångats och analyserats i 10 dammar från ekologiskt odlade marker och 10 dammar från konventionellt odlade marker i Skåne och Halland. I figur 11 presenteras arterna istället tillsammans med de olika lokalerna och ”medelvärdet” för alla ekologiska dammar (Eko) respektive konventionella dammar (Konv). Här ser man vilka arter som är typiska för olika dammar. Arter som är vanliga överallt ligger som tidigare nämnts nära origo. Det är tydligt att artsammansättningen i ekologiska och konventionella dammar skiljer sig åt då merparten av arterna ovan mittlinjen är typiska och vanliga i konventionella dammar och arter under mittlinjen är vanligare och mer typiska för ekologiska dammar.

17 17


Figur 11. Ordinationsanalys (CCA) med arter som fångats och analyserats i 10 dammar från ekologiskt odlade marker (nummerserie E) och 10 dammar från konventionellt odlade marker (nummerserie K) i Skåne och Halland. Punkterna Eko och Konv utgör medelvärdet för alla arter i ekologiska respektive konventionella dammar och det är tydligt att artsammansättningen skiljer dem åt.

18 18


4

Slutsatser

Denna studie visar att bottenfauna i småvatten vid konventionellt odlad mark (konventionella dammar) består av andra vanliga och typiska arter än i småvatten vid ekologiskt odlad mark (ekologiska dammar). På något sätt påverkar brukningssättet artsammansättningen av bottenfauna i dammar. Ordinationsanalyserna visar att grovt bottensubstrat såsom grovsten och block har samband med konventionella dammars bottenfauna, medan finsediment och eventuellt antalet vegetationsarter har samband med bottenfauna i ekologiska dammar. Varför konventionella dammar skulle ha grövre bottensubstrat än ekologiska tror vi har att göra med att sten och block tippas från åkern ner i småvattnet oftare vid konventionell odling än vid ekologisk. Kanske finns det en större medvetenhet om dammarnas naturvärde inom ekologisk växtodling. Vid provtagningen noterade vi att det var vanligare med lösa rasmassor av sten längs hela kanten av konventionella dammar än vid ekologiska. Vissa av de ”dammar” som vi besökte och förkastade i förstudien, var så igenfyllda med sten och block att vattnet inte syntes längre. I det undersökta urvalet av dammar hade de konventionella dammarna högre pH, högre konduktivitet och tydlig tendens till högre alkalintet och kalciumhalt. Det är inte några parametrar som är direkt negativa för bottenfauna, men de kan hänga ihop med övergödning och därmed påverka bottenfaunan. Hög kalciumhalt och alkalinitet tyder på stark påverkan från jordbruksmarken och hög konduktivitet är typiskt för förorenade vatten. Vattenkemi och bottensubstrat påverkade arternas förekomst i dammarna i stor utsträckning. Känd kunskap om många arter eller grupper visar att de förekom i sina förväntade miljöer. Exempelvis förekom arter som kräver finkorniga substrat främst i ekologiska dammar, arter som kräver hög alkalinitet, högt pH främst i konventionella dammar. Ekologiska dammar hade inte fler sällsynta eller rödlistade arter av evertebrater och inte heller högre artrikedom eller diversitet. Vi har inte kunnat avgöra om det finns andra effekter av brukningssättet, exempelvis om användningen av kemiska bekämpningsmedel påverkar artsammansättningen. Det som denna studie framförallt visar är att ekologisk och konventionell odling påverkar bottenfaunans artsammansättning och effekten beror i skillnader i brukningmetod, och inte gröda, geografi, småvattnets storlek, eller något annat som inte har med odlingen att göra.

Tack

Markägare och lantbrukare tackas för att de så villigt lät oss genomföra denna studie, ingen som vi träffade hade något emot att vara med.

19 19


5

Referenser

Bengtsson J., Ahnström J. och Weibull A.-C. 2005. The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis. Journal of Applied Ecology 42:261269. ter Braak, C.J.F. och Similauer, P. 2002. Canoco 4.5. Canoco reference manual and CanoDraw for Windows user´s guide. Micocomuter Power. Ithaca, NY. USA. EG 2008. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. Friberg-Jensen U., Wendt-Rasch L., Woin P. och Christoffersen K. 2003. Effects of the pyrethroid insecticide, cypermethrin, on a freshwater community studied under field conditions. I. Direct and indirect effects on abundance measures of organisms at different trophic levels. Aquatic Toxicology 63: 357-371. Giller, P.S. & Malmqvist B. 1998. The bioogy of streams and rivers. Oxford University Press. Jurado G. B., Callanan M., Gioria M., Baars J.-R., Harrington R. och Kelly-Quinn M. 2009. Comparison of macroinvertebrate community structure and driving environmental factors in natural and wastewater treatment ponds. Hydrobiologia 634: 153–165. Jordbruksverket 2011. Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Resultat och metod. Rapport 2011:7. KRAV, 2009. Regler för KRAV-certifierad produktion, KRAV ekonomisk förening, Utgåva januari 2009, Uppsala. Krebs, C.J. 1999. Ecological Methodology. Second Edition. Benjamin/Cummings Menlo Park, CA. Lingdell, P.-E. & Engblom, E. 2002. Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket Rapport 5235. Magbanua F. S., Townsend C. R., Blackwell G. L., Phillips N och Matthaei C. D. 2010. Responses of stream macroinvertebrates and ecosystem function to conventional, integrated and organic farming. Journal of Applied Ecology 47, 1014–1025. Medin M. et al. 2009. Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket Rapport 5235. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Wiederholm, T. (Ed.) Naturvårdsverket, rapport 4913.

20

20


Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2006. Undersökningstyp Lokalbeskrivning. Version 1:6 : 2006-04-26. Naturvårdsverket 2010. Undersökningstyp Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. van Breukelen S. W. F. och Brock T. C. M. 1993. Response of a macro-invertebrate community to insecticide application in replicated freshwater microcosms with emphasis on the use of principal component analysis. Science of the total environment 134.2: 1047-1058. Wendt-Rasch L., Pirzadeh P. och Woin P. 2003. Effects of metsulfuron methyl and cypermethrin exposure on freshwater model ecosystems. Aquatic Toxicology 63.3: 243-256. Wivstad M., Salomon E., Spångberg J. och Jönsson H. 2009. Ekologisk produktion möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk. Sveriges Lantbruksuniversitet. Zar, J. 1999. Biostatistical analysis. Fourth Edition. Prentice-Hall, Inc. Upper Saddle River, New Jersey.

21 21


6 Bilagor Bilaga 1. Artlista

22


Bilaga 1. Artlistor De fyra första kolumnerna efter artnamnskolumnen anger funktionell grupp (Fg), känslighet för försurning (bottenpHanunaindex BpHI, Försurningsindex FSI,) samt känslighet för organisk belastning (Föroreningsindex, FOI). Funktionell grupp (Fg) enligt Asterics: 1 – grazers (betare) 2 – miners (minerare) 3 – xylophagous (träätande) 4 – shredders (fragmenterare) 5 – gatherers/collectors (samlare) 6 – active filter feeders (filtrerare) 7 – passive filter feeders (filtrerare) 8 – predators (predatorer) 9 – parasites (parasiter) 10 – other (annat eller okänt) En art kan i Asterics anges tillhöra flera funktionella grupper. Den eller de mest dominanta anges i artlistan. BottenpHaunaindex enligt Lingdell och Engblom (2002): Vid värden på BpHI överstigande 5 bedöms indikationen på att pH inte understigit 5,5 vara säkrare ju högre värdet på BpHI är. Försurningskänslighet (FSI) enligt Degerman et al (1994): 0 – taxas toleransgräns är okänd 1 – taxa har visats klara pH lägre än 4.5 2 – pH 4.5 - 4.9 3 – pH 5.0 - 5.4 4 – pH ! 5.5 Känslighet för organisk belastning (FOI) enligt Degerman et al (1994): 0 – kunskap saknas för bedömning, 1 – taxa påträffas i extremt förorenat vatten 2 – taxa påträffas mycket förorenade vatten 3 – taxa påträffas i måttligt förorenade vatten 4 – taxa påträffas i vatten med liten påverkan 5 – taxa påträffas bara i mycket rena vatten Kolumnerna 1-5 anger antal individer i de kvantitativa proverna kval – taxa är funnet i sökprovet N = antal individer per art % = procentandel som varje art utgör av totala antalet individer

23


Lokalnamn: E14, Högestad, fortsättning Datum: 2010-11-19 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

6

0,1

3

SPHA

6

0,1 0,0

3

GLO

1

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777

6

8

2

2

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8

6 6

2 1

1 2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

270 186 246 120

27

x

849

13,5

3

ASEL

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

2 3

2 2

522 642 720 174 131 660 522 804 199 126

x x

2189 34,9 2311 36,8

4

BAET

4

2 2 2

3 3 3 3 2 2 2 3

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum

8 8 8

3 3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Callicorixa sp. Corixa sp. Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5 5 5

3

1

1 1 1 1 2

COLEOPTERA, skalbaggar Acilius sulcatus (Linnaeus, 1758) Ilybius sp. Lv.

8 8

1

1

1

TRICHOPTERA, nattsländor Holocentropus sp. Limnephilidae

8 4

1 1

2 1

3 2

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

8 5 5 5

3 1 1 1

1 2 2 2

2 1 2 1

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt

24

6 x

6

6 1 1

6 6

6 2

6

2 11

3 3

6

4 8

1 1

5 5

2

19 22 5018

ASPT:

4,55

MILA:

49,16

MISA:

DJ-Index:

8,00

x x x x x x

1 1 6

6 12

36

24

x

114 198 258 108 12 12 4

6

1

7

13 1 2

1606 1604 2103 640 319

Summa

Antal individer per m

6

x x x x

12 1 7

0,2 0,0 0,1

6

COE

17 22

5

NOT

10 20

0,3 0,4 0,0 0,2 0,3

1 1

0,0 0,0

5

DYTI

73 12

1,2 0,2

7

POLY

691 25

11,0 0,4 0,0 0,3

0

CHA

19

6272 100,0


Lokalnamn: E17, Frihult, fortsättning Datum: 2010-11-11 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2 6

3

4

5

47 12

3 6

kval

N

% 12,4 4,4 0,4

1

[Kl:

x

68 24 2 2 12 3 30

0,4 2,2 0,5 5,5

3

GLO

x

53

9,6

3

ASEL

10,2 14,5 4,0 4,5

4

BAET

x

56 80 22 25 1 1 1

0,2 0,2 0,2

5

CORI

1 4 102

0,2 0,7 18,5

5

DYTI

15

2,7

7

LIMN

6 30 6 6

1,1 5,5 1,1 1,1

0

[Ord:

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5 5

3 3 3

1 1 1

2 2 2

12 6

HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8

6 6 6 6

3 2 3 1

2 1 2 2

2 4

5

4

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

5 1/5 4 5 10 5 10

2 3 4 4

2 2 2 3

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis sp. Caenis horaria (Linnaeus, 1758)

2

9

2 2 7

7

1 1 3

12

6

24

9

2

18 6 6

36 18 16 6

18 30

1 11

1 3

6

6

1

HETEROPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. Corixa sp. Hesperocorixa sp.

5 5 5

1 1 1

2 2 2

COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetinae Lv. Hygrotus confluens (Fabricius, 1787) Elodes sp. Lv.

8 5

1

1 2 2

3 3 2

24

1 1 19

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

1

1

2

12

2

DIPTERA, tvåvingar Diptera Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

5 5 5

1 1 1 1

1 2 2 2

1 1 2 1

6

1 1 1

6

30

1 9 1

18 6

2

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

Antal individer per m

23 23 440

ASPT:

4,09

MILA:

69,50

MISA:

DJ-Index:

4

6 112 139 144 107

Summa

2 20

48

x

550 100,0

8,00

25


Lokalnamn: E2, Slättåkra , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1/4 1

8 8

3 3

2 2

20 19

5 58

x x

49 269

4,0 22,0

LYM

78

24 72

3

42

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777 Pisidium sp. Pfeiffer, 1821

6 6

8 3

2 1

2 2

16 1

12

9

43 1

3,5 0,1

3

SPHA

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5 5

3 3 3

1 1 1

2 2 2

12 6 6

1

1

1,2 0,5 0,6

1

[Kl:

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8

6 6

2 1

1 2

5

1 2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

36

30

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

4

2 3

2 2

1

1 2

2 3

1 1 1 1 2 2 1 2

1 2 3 3 3 3 1 2

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Planorbis planorbis (Linnaeus, 1758)

HETEROPTERA, skinnbaggar Ilyocoris cimicoides cimicoides (Linnaeus, 1758) Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Noterus clavicornis (De Geer, 1774) Agabus bipustulatus (Linnaeus, 1767) Colymbetes sp. Lv. Colymbetinae Lv. Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hygrotus impressopunctatus (Schaller, 1783) Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Lv. Laccophilus minutus (Linnaeus, 1758) Elodes sp. Lv.

2 8 8 8 8 8 8 8 8 8 5

26

4 4 1 1 1 1 1 1 1

12

6

1

24

18 6

1

x

15 6 7

2 3

3 10

0,2 0,8

3

GLO

x

27

x

129

10,5

3

ASEL

2 6

x x

20 12

1,6 1,0

4

BAET

0,0 0,0 0,0

5

NAU

0,5 0,2 0,1 0,0 0,1 0,3 0,1 0,1 0,2 0,5 0,1 22,7

5

HALI

x x x 6 1

2

x 1

6 3 1

x 1 1

1 1

2

2

x

1 1

x

1 73

x

6 121

18

60

6

1 4 1 1 3 6 1 278


Lokalnamn: E2, Slättåkra , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

1

3

8

4

5

kval

N

%

15

1,2

7

LIMN

31 1

2,5 0,1

0

PYRA

2 9 7 1 12 12 109 148 1 1 6

0,2 0,7 0,6 0,1 1,0 1,0 8,9 12,1 0,1 0,1 0,5

0

[Ord:

2

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758) Nymphula stagnata (Donovan, 1806)

4 2/4

DIPTERA, tvåvingar Diptera Limoniidae Psychodidae Ptychoptera sp. Chaoborus sp. Ceratopogonidae Chironomini Tanypodinae Atylotus sp. Sciomyzidae Ephydridae

5 5 4/5 8 8 5 5 8 4/5

1 3 6 4 3 1 1 1

1

2

3 3

2 2

1 3 4 2 1 1 2 2 3 3 -

1 3 1 2 2 1 1 1 2 3 -

6

3 19

6 1

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

37 41 979

ASPT:

3,71

MILA:

53,00

MISA:

DJ-Index:

x

2 6 7

42 48

48 36

3 1 12 12 18 54

1 10 1

1 4

1

1

198 256 281 270 219

Summa

Antal individer per m

1

x

1224 100,0

7,00

27


Lokalnamn: E3, Bolleröd , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

0,0

0

[UOrd

6 86

0,1 1,4

3

LYM

6

6

0,1

3

SPHA

6

6 3 14

0,1 0,1 0,2

1

[Kl:

0,0 0,1 0,3 0,8

3

GLO

5 20 45 466

7,9

3

ASEL

4

BAET

x x x

1 0,0 760 12,8 2054 34,6 212 3,6 829 14,0 0,4 0,3 4,8 5,6

6

COE

x

25 18 285 335

0,0

5

CORI

0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0 2,1 3,1

5

HALI

1

TURBELLARIA, virvelmaskar Tricladida GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Planorbis planorbis (Linnaeus, 1758)

8

1

1

1

1/4 1

8 8

3 3

2 2

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777

6

8

2

2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5 5

3 3 3

1 1 1

2 2 2

3 14

HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8

6 6 6 6

3 2 3 1

2 1 2 2

2 5 13

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

1/5 4 5 1/5 4 5 10 5 10

EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetidae Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis sp. Caenis horaria (Linnaeus, 1758) ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Erythromma najas (Hansemann, 1823) Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum

8 8 8 8

HETEROPTERA, skinnbaggar Corixa sp.

5

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Haliplus sp. Lv. Agabus sp. Lv. Colymbetinae Lv. Ilybius sp. Lv. Suphrodytes dorsalis (Fabricius, 1787) Limnebius sp. Elodes sp. Elodes sp. Lv.

2 10 8 8 8 1 5 5

28

3 3 3

4 4 1 1 1 3 1 1

48

7

2 4

2

100 144 126

72

24

2 2 3 4 4

2 2 2 2 3

1 4 354 102 253 47 956 222 540 198 138 19 42 84 54 13 84 318 126 277 24

2 1 2 2

3 3 3 3

25

1

2

1 1 1 1 1 3 2 2

1 1 2 3 1 3 2 2

132 186

6 42 25

x x

x x

18

12 96 84

1

6 18

1 4 2

19

1 9 8

13

15 21

x

x 1

1

2

2 1 2

4

1

6 4

1

3

x

1 1 46

78 150

19

13

x

6 1 2 11 8 1 1 124 182


Lokalnamn: E3, Bolleröd , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

6

1

x x

13

0,2 0,0 0,1

7

LIMN

59

1,0 0,0

0

PYRA

1 38 158 6 51 88 3

0,0 0,6 2,7 0,1 0,9 1,5 0,1

0

[Ord:

2

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783) Mystacides sp. LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758) Nymphula stagnata (Donovan, 1806)

4 5 4 2/4

DIPTERA, tvåvingar Diptera Psychodidae Chaoborus sp. Ceratopogonidae Chironomini Tanypodinae Oplodontha sp.

5 8 8 5 5 -

1 6 3 1 1 1

1 1 2

2 3 3

3 3

2 2

1 4 1 1 2 2 3

1 1 2 1 1 1 3

6 2

1

5

12

36

53

1 24 30

7 25

12 36

7

3 25 3

3 1

36 6 36 18

5

7 14

2

1386 1540 1567 1095 345

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

1 1 4

2

39 43 4746

ASPT:

4,41

MILA:

69,35

DJ-Index:

10,00

MISA:

x x

x

5933 100,0

29


Lokalnamn: E4, Söderto , fortsättning Datum: 2010-11-08 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

9

1

7

6

kval

N

% 0,0 2,3

1

[Kl:

14

3

GLO

3

4,7 0,0 0,5

5

0,8

3

ASEL

15 432

2,5 71,8 0,0

4

BAET

3 11

0,5 1,8

6

COE

3 1 1 1 1

0,5 0,2 0,2 0,2 0,2

5

HALI

3

0,5

7

LIMN

1

0,2

0

PYRA

1 77

0,2 12,8 0,0 0,3

0

PSYC

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5

3 3

1 1

2 2

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8

6 6 6

2 3 1

1 2 2

3

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

2

5 1/5 4 5 10

2 3 4

2 2 3

61

2 2

3 3

1 1 2 -

1 2 3 -

1

2

3

2

3 1 2 1

1 2 1 1

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis horaria (Linnaeus, 1758) ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrion puella/pulchellum

8 8

3

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Noterus clavicornis (De Geer, 1774) Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Porhydrus lineatus (Fabricius, 1775)

2 8 8 8 8

4 4 1 1

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

1

LEPIDOPTERA, fjärilar Nymphula stagnata (Donovan, 1806)

2/4

DIPTERA, tvåvingar Pericoma sp. Walker, 1856 Chaoborus sp. Tanypodinae Tanypodini

5 8 5 8

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt

30

2

18 22 602

ASPT:

3,90

MILA:

53,33

MISA:

DJ-Index:

8,00

7

5

3

x x x

3 3 157

2 42

5

6

1

3 64

7 108

x x x

2

1 1

2

1 1 1 1

1

1

x 1

10

32

16

17

1 2 2

82

Summa

Antal individer per m

3 1

x 4

206

72

108 134

x x

28

2

602 100,0


Lokalnamn: E8, Sjörröd, fortsättning Datum: 2010-11-15 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758)

1/4

8

3

2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Lumbriculidae

5 5

3 3

1 1

2 2

1

HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8

6

1

2

2

5 1/5 4 5 10

2 3 4

2 2 3

60 42

2

3

1 1 3

3 2 3 1 3 1

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis horaria (Linnaeus, 1758) ODONATA, trollsländor Coenagrion puella/pulchellum

8

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp. Micronecta sp.

8 5 5

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Lv. Colymbetinae Lv. Ilybius sp. Lv.

10 8

1

1 1 1

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783) Agrypnia sp.

4 8

1 1 1

1 1 1

2 3 3

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Ceratopogonidae Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

8 8 5 5 5

3 1 1 1 1

1 1 2 2 2

2 1 1 2 1

1 4

1

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

16 22 1050

ASPT:

4,33

MILA:

53,92

MISA:

DJ-Index:

3

LYM

3 7

0,2 0,5

1

[Kl:

1 1

6

13

6

9

2

x

32

2,4

3

ERP

84 120

96 90

96 60 6

78 42 12

x x

414 354 18

31,6 27,0 1,4

4

BAET

0,0

6

COE

0,0 0,1 0,0

5

NOT

1

2 6 1

0,2 0,5 0,1

5

HALI

0,0 0,2 0,0

7

LIMN

3

102 6 108 61 194

7,8 0,5 8,2 4,6 14,8

0

CHA

x x x x

1

1

1

6 1

x x 3 x

18 54 24

48 6 48 18 24

6

24

12 30

31 38

6

x

6 x 78

209 363 243 273 224

Summa

Antal individer per m

3

0,0

x

1312 100,0

9,00

31


Lokalnamn: E12, Mostorp , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777

6

8

2

2

HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8

6

1

2

1

ARANEAE, spindlar Argyroneta aquatica (Clerck, 1757)

8

1

1

3

1

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

48

84

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

4

2 3

2 2

372 672 282 264 612 96 168 138 96 204

2 1 2 2 1

3 3 3 3 3

6 1 8 1

1 1 2

3 2 3

1 1 1 2 1

2 2 3 3 1

2 1 1 1 1 1 1

3 3 2 2 2 3 5

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Erythromma najas (Hansemann, 1823) Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum Cordulia aenea (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8 8

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5

COLEOPTERA, skalbaggar Gyrinus sp. Acilius sulcatus (Linnaeus, 1758) Agabus sp. Lv. Colymbetinae Lv. Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Lv.

8 8 8 8 8

TRICHOPTERA, nattsländor Holocentropus sp. Plectrocnemia conspersa (Curtis, 1834) Polycentropodidae Limnephilidae Limnephilus sp. Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783) Oligotricha striata (Linnaeus, 1758)

8 8 4 4 8

32

3 3 3 2 3 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

0,0

3

SPHA

1

0,0

3

ERP

1

0,0

0

CYBA

x

480

8,2

3

ASEL

x x

2202 37,7 702 12,0

4

BAET

x

132 138

78

6 6 1

6 6

12 6

1

1

13

3

2 1 1

18

12

1 1

1 3 1

12 12 6 2

1

1

62

374

42

69

5 6 2

2

20 8 1

18 8

2

x

x

6 6 13 31 1

0,1 0,1 0,2 0,5 0,0

6

COE

15 7 1

0,3 0,1 0,0

5

NOT

32 1 1 3 1 2

0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0

5

GYRI

547 12 12 51 22 7

9,4 0,2 0,2 0,9 0,4 0,1 0,0

7

POLY


Lokalnamn: E12, Mostorp , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

2

DIPTERA, tvåvingar Eutonia barbipes (Meigen, 1804) Limoniidae Chaoborus sp. Chironomini Tanypodinae

5 8 5 5

3 3 1 2 2

3 3 2 1 1

12 6 12 330 330 276 264 372 12 12 18 12 30 906 1443 1256 843 1395

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

3 3 1 1

2

30 32 4674

ASPT:

5,00

MILA:

35,87

DJ-Index:

10,00

MISA:

x x x

12 0,2 18 0,3 1572 26,9 24 0,4 60 1,0 5843 100,0

33

5

TIPU


Lokalnamn: E22, Värmland, fortsättning Datum: 2010-11-17 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

6

12 12

30

5

kval

N

%

x

48 18

1,0 0,4

3

SPHA

6

0,1 0,0 0,0 0,3

3

GLO

1 2

3 2 2 16

1825 39,2 912 19,6 6 0,1 56 1,2

4

BAET

1

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777 Pisidium sp. Pfeiffer, 1821

6 6

8 3

2 1

2 2

HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8

6 6 6 6

3 2 3 1

2 1 2 2

5 1/5 4 5 2 5 10

2 3 1 4

2 2 3 3

1 2 2 1 1 1

3 3 3 3 3 3

1 1

3 2

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) Caenis horaria (Linnaeus, 1758) ODONATA, trollsländor Erythromma najas (Hansemann, 1823) Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum Aeshna sp. Corduliidae Cordulia aenea (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8 8 8

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp.

8 5

3

MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus, 1758)

8

1

1

2

COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetinae Lv. Hydroporus erythrocephalus (Linnaeus, 1758) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Hyphydrus sp. Ilybius sp. Lv.

8 8 8 8

1

1 2 1 1

3 3 2 1

TRICHOPTERA, nattsländor Holocentropus sp. Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Limnephilidae Limnephilus sp. Oligotricha striata (Linnaeus, 1758) Athripsodes aterrimus (Stephens, 1836)

8 4 4 4 8 4

2 1 1 1 1 2

3 3 2 2 5 2

34

3 3 1 2 2

1 1 1 1 1 4

2

1

2 2

4

3

1 5

288 289 294 660 294 150 204 96 456 6 6 24 1 31

2 1

7 15 3

3 2 1

8 1 1

1

x x x x

7 19 7 2 10 1

0,2 0,4 0,2 0,0 0,2 0,0

6

COE

4

0,1 0,0

5

NOT

1

2

0,0

4

SIALI

1

1 1 13 1

0,0 0,0 0,3 0,0 0,0

5

DYTI

719 2 15 27 1 5

15,4 0,0 0,3 0,6 0,0 0,1

7

POLY

1

x x

1 1

2 x

1

1 2

5

6 1 x

139 1 3 4

96 1 6 4 5

202 127 155 1 3

5 12

4 1

x x x x x


Lokalnamn: E22, Värmland, fortsättning Datum: 2010-11-17 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

x

2

0,0

0

PYRA

0,0 15,1 0,1 1,2 0,1 3,5

5

TIPU

702 6 54 6 162

2

LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758)

4

DIPTERA, tvåvingar Limoniidae Chaoborus sp. Ceratopogonidae Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

5 8 8 5 5 5

2

3 1 1 2 2 2

3 2 1 1 2 1

2

138 6 18 6 54

54

30

60

30

180 270

x x

36

x

42

x

6

841 748 716 1528 824

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

3 3 1 1 1 1

3

2

34 37 3726

ASPT:

6,00

MILA:

57,44

DJ-Index:

12,00

MISA:

4657 100,0

35


Lokalnamn: E13, Boarp, fortsättning Datum: 2010-11-17 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

0,0

1

[Kl:

2 20

0,1 0,6

3

GLO

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Lumbriculidae

5

3

1

2

1

HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8

6 6

3 1

2 2

1 1

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

132 270 198 204 138

x

942

28,5

3

ASEL

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

2 3

2 2

162 187 330 24 474 96 120 96 109 108

x x

1177 35,6 529 16,0

4

BAET

4

2 2 2 1 1

3 3 3 3 3

1 1

1 1 1

3 2 2

1

3 3 3 1 2 2

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum Ischnura elegans (Van Der Linden, 1820) Aeshna sp.

8 8 8 8 8

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Corixa sp. Hesperocorixa sp.

8 5 5

3

COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetes sp. Lv. Colymbetinae Lv. Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Lv. Elodes sp. Elodes sp. Lv.

8 8 8 5 5

1 1 1 1 1

1 1 2 1 2 2

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae Limnephilus sp.

4 4

1 1

1 1

2 2

3 3

2 2

2 2

1 1

LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758) Elophila nymphaeata (Linnaeus, 1758)

3 3 3 1

4 2/4

1 1

5

12

1

6

1 6 1

0,0 0,2 0,0 0,0 0,0

6

COE

11 3 3

0,3 0,1 0,1

5

NOT

11 50 1 55 372

0,3 1,5 0,0 1,7 11,2 0,0

5

DYTI

16 2

0,5 0,1

7

LIMN

6 1

0,2 0,0

0

PYRA

78 19

2,4 0,6

2

CHIR

x x 1 1 6 1 1 96

4 1 2

3 1

3

x

14

36

x

4 6

18 156

5

31 60

1 54

x 1 2

3

12

6 1

DIPTERA, tvåvingar Chironomini Tanypodinae

5 5

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt

36

12 18

6 1

24

18

18

532 689 721 407 958

Summa

Antal individer per m

1 1

2

23 26 2646

ASPT:

4,08

MILA:

70,00

MISA:

DJ-Index:

7,00

x

3307 100,0


Lokalnamn: E23, Grunnarp , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

1

1

4

5

kval

N

%

2

0,2

5

DEN

1

0,1 0,0

3

PLAN

1 4

0,1 0,5

3

GLO

x x

56

6,6

3

ASEL

1

TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum (O.F. Müller, 1774)

8

4

3

2

GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758)

1 1

8 8

3 3

2 2

1

HIRUDINEA, iglar Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8

6 6

3 1

2 2

1 1

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

18

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

4

2 3

2 2

15 47

2 2

3 3

1

1 1

3 2

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrion puella/pulchellum

8 8

3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Corixa sp.

8 5

3

COLEOPTERA, skalbaggar Hydroporus incognitus Sharp, 1869 Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761)

8 8 8 8

1 1 1

2

3

TRICHOPTERA, nattsländor Trichoptera Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Limnephilidae Limnephilus sp. Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783)

4 4 4 -

1 1 1 1 1

2 1 1 1 1

3 3 2 2 3

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironominae Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

8 5 5 5

3

1 1 2 2 2

2 1 1 2 1

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

2

24 26 683

ASPT:

4,25

MILA:

55,42

MISA:

DJ-Index:

1 1 1

4 1 3

x x

1

2

6

17

1

14

12 18

9 19

68 91

33 41

137 216

16,0 25,3

4

BAET

1 1

1 3

0,1 0,4

6

COE

4 1

0,5 0,1

5

NOT

1 20 1 5

0,1 2,3 0,1 0,6

5

DYTI

1

0

[Ord:

188 1 34

0,1 0,0 22,0 0,1 4,0

120 1 7 2 47

14,1 0,1 0,8 0,2 5,5

0

CHA

1

3

1 7

3

1 1

x

1

5

x

1

1

1 53

23

30

43

3

1

1

8

14

16 1 3

1 15

3

172

82

8

x x

12

39 1 17

x

38

44

x

3

x

13

x

2 8

116 269 215

854 100,0

9,00

37


Lokalnamn: K17, Elestorp, fortsättning Datum: 2010-11-11 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

x

1

0,2

3

LYM

1 6

0,2 1,2

1

[Kl:

x

1

0,2

3

ERP

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758)

1/4

8

3

2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae

5 -

3 3

1 1

2 2

HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8

6

1

2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

3

36

10

20

4

x

73

14,9

3

ASEL

5 1/5 4 5 10

2 3 4

2 2 3

5 87 2

2 34 1

x x

9 349 10

1,8 71,1 2,0

BAET

162

2 49 5

4

17 2

2

3

1

x

1

0,2

6

COE

1

0,2

5

DYTI

6 1 1

1,2 0,2 0,2

6

HYD

10 14 7

2,0 2,9 1,4 0,0

2

CHIR

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis horaria (Linnaeus, 1758)

1 4 1

ODONATA, trollsländor Coenagrion puella/pulchellum

8

COLEOPTERA, skalbaggar Agabus sp. Lv.

8

1

1

2

TRICHOPTERA, nattsländor Agraylea sp. Limnephilidae Brachycentridae

10 4 1/7

8 1

4 1 2

1 2 3

6

2 2 2 3

1 2 1 3

1

DIPTERA, tvåvingar Chironomini Orthocladiinae Tanytarsini Stratiomyiidae

5 1 5 1 1 1/4/5

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

Antal individer per m

38

1

1 1

16 17 393

ASPT:

4,75

MILA:

75,42

MISA:

DJ-Index:

9,00

1 5

1 1

7 8 7

x x x

23

Summa

2

206

77

118

67

491 100,0


Lokalnamn: K3, Östraby , fortsättning Datum: 2010-11-11 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

0,1

0

[Kl:

14 24 12

1,3 2,3 1,1

3

LYM

18 16

1,7 1,5

1

[Kl:

1 9

0,1 0,9 0,0

3

GLO

6

0,6

0

HYD

1

TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria

8

4

1

1

1/4 1 1

8 8 8

3 3 3

2 2 2

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Lumbriculidae

5 5

3 3

1 1

2 2

6 1

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) Dina lineata (O.F. Müller, 1774)

8 8 8

6 6 6

2 1 3

1 2 2

1 1

HYDRACHNIDIA, vattenkvalster Hydrachnidae Leach, 1815

-

1

2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

48

54

66

54

96

x

318

30,1

3

ASEL

5 1/5 4 5 10

2 3 4

2 2 3

42 36

42 42

108 24

24 24

72 36 6

x x

288 162 6

27,3 15,4 0,6

4

BAET

6

6 6

x

12 6

1,1 0,6

6

COE

1 6

5

DYTI

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Gyraulus acronicus (A. Ferussac, 1807) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758)

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis horaria (Linnaeus, 1758) ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Ischnura elegans (Van Der Linden, 1820)

8 8

3 3

2 1

3 3

COLEOPTERA, skalbaggar Agabus sp. Lv. Colymbetinae Lv. Hygrotus impressopunctatus (Schaller, 1783) Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) Ilybius sp. Lv. Elodes sp. Elodes sp. Lv.

8 8 8 8 5 5

1

1 1 1 1

1 1 2 1 2 2

2 3 3 1 2 2

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

1

1

2

5 8 5

6 3 1

4 1 2

1 2 1

1 1

6 6

6 24 6

1

12 13

x

1

3

1

4

x x

6

1

x

6 54 12

0,1 0,6 0,0 0,0 0,6 5,1 1,1

6

x

9

0,9

7

LIMN PSYC

18 56

0,0 1,7 5,3

0

6

x x x

6

6 24

x x x 30 6

1

6

2

DIPTERA, tvåvingar Psychodidae Chaoborus sp. Tanypodinae

12

24

12 2

6 12

191 195 230 134 305

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

Antal individer per m

23 27 844

ASPT:

4,00

MILA:

76,24

MISA:

DJ-Index:

1055 100,0

6,00

39


Lokalnamn: K2, Lönshult , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

4 111

6 62

3 48

1 106

1 94

3

1 5

3 5

kval

N

%

15 421

0,8 22,8 0,0

3

LYM

6 13

0,3 0,7

1

[Kl:

1 1 1 10

0,1 0,1 0,1 0,5

3

GLO

1

0,1

0

HYD

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Planorbis planorbis (Linnaeus, 1758) Gyraulus acronicus (A. Ferussac, 1807)

1/4 1 1

8 8 8

3 3 3

2 2 2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Lumbriculidae

5 5

3 3

1 1

2 2

HIRUDINEA, iglar Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8 8

6 6 6 6

3 2 3 1

2 1 2 2

HYDRACHNIDIA, vattenkvalster Hydrachnidae Leach, 1815

-

1

2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

150

51

86

80

175

x

542

29,3

3

ASEL

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

2 3

2 2

22

2 4

15 80

x x

22 300

1,2 16,2

BAET

127

5 67

4

4

ODONATA, trollsländor Coenagrion puella/pulchellum Corduliidae

8 8

2 1

3 3

2 1

0,1 0,1

6

COE

2

HETEROPTERA, skinnbaggar Ilyocoris cimicoides cimicoides (Linnaeus, 1758)

8

3

0,2

5

NAU

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Haliplus sp. Lv. Agabus sp. Lv. Agabus sturmii (Gyllenhal, 1808) Agabus undulatus (Schrank, 1776) Hydroporus erythrocephalus (Linnaeus, 1758) Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius chalconatus (Panzer, 1796) Laccophilus minutus (Linnaeus, 1758) Porhydrus lineatus (Fabricius, 1775) Suphrodytes dorsalis (Fabricius, 1787) Elodes sp. Elodes sp. Lv. Scirtes sp.

2 10 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 5 5 -

16 1 1 2 1 24 5 2 5 1 19 4 7 10 74

0,9 0,1 0,1 0,1 0,1 1,3 0,3 0,1 0,3 0,1 1,0 0,2 0,4 0,5 4,0 0,0

5

HALI

40

4 4 1

1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 2 1 2 2 -

1 1 2 3 1 2 2 -

2

x x

x

1

1

1 1 7

2 1

2 1

2

2

1

3 1

3

2

6

1 2 3 2

2

1

1 1 2

5

1 8 2

2 1 10

44

8

6 1 2

5 1 1 1

10 3 3

1 3

11

11

x x


Lokalnamn: K2, Lönshult , fortsättning Datum: 2010-11-02 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

3

1

3

1

5

kval

N

%

8

0,4

7

LIMN

0,0

0

PYRA

0,2 0,1 14,4 2,6 0,6

5

TIPU

2

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758)

4

DIPTERA, tvåvingar Phalacrocera replicata (Linnaeus, 1758) Psychodidae Chaoborus sp. Tanypodinae Ephydridae

4 5 8 5 4/5

5 6 3 1

1

2

3

2

3 4 1 2 -

4 1 2 1 -

x

60 18 2

24 3 10

2 1 83 1

1 27 22

72 4

535 210 331 293 480

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

1

2

36 39 1479

ASPT:

4,25

MILA:

51,57

MISA:

DJ-Index:

x x

3 1 266 48 12

1849 100,0

7,00

41


Lokalnamn: K14, Fredshög , fortsättning Datum: 2010-11-19 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

1

2 1 1

4

5

kval

N

% 0,9 3,9 6,0

1

[Kl:

x

3 13 20 71 134 14

21,2 40,0 4,2

4

BAET

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5 5

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Caenis horaria (Linnaeus, 1758)

3 3 3

1 1 1

2 2 2

12 18

5 1/5 4 5 10

2 3 4

2 2 3

19 20 4

ODONATA, trollsländor Ischnura elegans (Van Der Linden, 1820)

8

3

1

3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Corixa punctata (Illiger, 1807) Corixa sp. Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5 5 5

3

1

1 1 1 1 2

3 2 2 2 3

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

1

1

2

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae Tanytarsini

8 5 5 5 -

3 1 1 1 1

1 2 2 2 2

2 1 2 1 1

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

Antal individer per m

42

17 18 268

ASPT:

4,63

MILA:

73,33

DJ-Index:

10,00

MISA:

1

17 24

2

20 33 4

1

1 23 1

14 34 5

x x

1

1

2

0,6

6

COE

1

3 1

2,1 0,3 0,6 0,6 2,1

5

NOT

2

1 1

7 1 2 2 7

2

1

3

0,9

7

LIMN

0,0 11,3 3,9 0,6 0,9

0

CHA

38 13 2 3

2 1 4

12 7

8 3 1

13 1

3

1

1

2 2 1 1

94

62

82

29

68

x x x x

335 100,0


Lokalnamn: K9, Storegården , fortsättning Datum: 2010-11-08 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758)

1/4

8

3

2

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8

6 6 6

2 3 1

1 2 2

1

CRUSTACEA, kräftdjur Gammarus lacustris Sars, 1863 Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

4 5

3

5 1

3 2

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

4

2 3

2 2

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrion puella/pulchellum

8 8

3

2 2

3 3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp.

8 5

3

1 1

3 2

COLEOPTERA, skalbaggar Haliplus sp. Haliplus sp. Lv. Agabus sp. Lv. Colymbetinae Lv. Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Lv.

2 10 8 8 8 8

4 4 1 1 1 1

1 1 1 1 2 1

1 1 2 3 3 1

TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Limnephilidae Phacopteryx brevipennis Mystacides sp. Oecetis testacea (Curtis, 1834)

4 4 4 5 8

1 1 1 4 4

1 1 2 2 3

3 2 3 3 4

DIPTERA, tvåvingar Ptychopteridae Chaoborus sp. Culicinae Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae Tanytarsini

5 8 5 5 5 -

2 1 1 2 2 2 2

2 2 2 1 2 1 1

1 1 1 1

1

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

27 31 1172

ASPT:

4,92

MILA:

53,33

MISA:

DJ-Index:

2

0,0

3

LYM

3

GLO

6

x x x

13

0,2 0,0 1,1

2

5

1 88

1 133

2 93

1 95

0,4 43,0

GAM

x

5 504

6

95

45

11 56

x

12 337

1,0 28,8

BAET

38

1 153

4

45 6

4

6

1

2 3

19 3

1,6 0,3

6

COE

NOT

3

7

0,0 0,6

5

2

2 1 4 20 15 34 3

0,2 0,1 0,3 1,7 1,3 2,9 0,3

5

HALI

0,0 0,6 0,1 0,2 0,1

7

LIMN

7 1 2 1 1 94 1 2 4 77 1

0,1 8,0 0,1 0,2 0,3 6,6 0,1

0

PTYC

5 1

3 4 7 3

2 1 1 2 3 8 11

1 11

9 2 4

4

1

2

27

12

1 6 1

3 34

1 5

x x

1 2 x x

x 1 2 1

2

47

1

1

12 1

12

14

168 259 245 285 215

Summa

Antal individer per m

3

x

x

1172 100,0

7,00

43


Lokalnamn: K8, Sebbarp , fortsättning Datum: 2010-11-11 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

24 6 16

1 1

5 2 2

35 26 5

83 35 23

2,6 1,1 0,7 0,0 0,0

1

[Kl:

x

1264 39,3

3

ASEL

6 691 830 35 17

0,2 21,5 25,8 1,1 0,5

4

BAET

6 6 30 11 21 1

0,2 0,2 0,9 0,3 0,7 0,0

6

COE

1 1 1

0,0 0,0 0,0

5

NOT

3

0,1

4

SIALI

1

0,0

5

DYTI

3

3

0,1

7

LIMN

3

3 37 1 1

0,1 1,2 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1 2,6 0,2 0,0 0,1

5

TIPU

1

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae Lumbricidae Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826)

5 5 5 5

3 3 3 3 3

1 1 1 1 2

2 2 2 2 2

18

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

240 162 281 237 344

1/5 10 5 1/5 4 5 2 5 10

2 2 3 1 4

2 2 2 3 3

6 330 72 276 174

2 2 2 2 1 1

3 3 3 3 3 3 3 2 3

1 1

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum (Linnaeus, 1761) Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) Caenis horaria (Linnaeus, 1758)

x 1

6

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Coenagrioninae Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum Ischnura elegans (Van Der Linden, 1820) Aeshna sp.

8 8 8 8 8

3 3 3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5

3 1

1 1 2

MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus, 1758)

8

1

1

2

1

COLEOPTERA, skalbaggar Colymbetinae Lv.

-

1

3

1

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae

4

1

2

3 3 3 3 1 2 2 2 2 3 2

3 3 3 3 2 1 2 1 1 3 3

DIPTERA, tvåvingar Eutonia barbipes (Meigen, 1804) Limoniidae Neolimnomyia sp. Seguy, 1937 Pseudolimnophila sp. Alexander, 1919 Chaoborus sp. Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae Tanytarsini Stratiomyiidae Empididae

5 5 8 5 5 5 1/4/5 8

1

3

3 1 1 1 1 3

137 60 119 203 22 6 1

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt 2

Antal individer per m

32 34 2573

ASPT:

5,14

MILA:

80,00

MISA:

DJ-Index:

8,00

x x x

6 6 30 12

6 6

5 3 1

1

12

1

24

1

x

1 1 1 x x

6 6

66 6

2

2

2 8 2 1 3

940 574 459 528 715

Summa

44

3 1

92 58 7 10

1

6 2 84 8 1 3

3216 100,0


Lokalnamn: K13, Perstorp, fortsättning Datum: 2010-11-17 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

0,1

0

[Kl:

1

TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria

8

4

1

1

1

1/4 1

8 8

3 3

2 2

2

3

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Lumbriculidae Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826)

5 5 5

3 3 3

1 1 2

2 2 2

2 3

4

HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8

6

1

2

2

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

64

37

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

4

2 3

2 2

44 11 21 74 38 192 125 244 185 189

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Aeshna sp.

8 8

3 1

2 1

3 3

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp. Sigara sp.

8 5 5

3

3 2 3

1

1

1 1 2

MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus, 1758)

8

1

1

2

4

COLEOPTERA, skalbaggar Noterus clavicornis (De Geer, 1774) Agabus sturmii (Gyllenhal, 1808) Hydroporus striola (Gyllenhal, 1826)

8 8 8

4

1 -

2 -

1 1 1

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae Limnephilus sp.

4 4

1 1

1 1

2 2

1

8 5 5 5

1 1 1

1 2 2 2

2 1 2 1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758)

3 3

6

6

x x

20 3

1,4 0,2

3

LYM

13

3

7

x

25 7

1,8 0,5 0,0

1

[Kl:

4

0,3

3

ERP

x

214

15,1

3

ASEL

x x

188 935

13,3 66,0

4

BAET

x

1 1

0,1 0,1

6

COE

x x x

2

0,1 0,0 0,0

5

NOT

4

0,3

4

SIALI

1

2 1 1

0,1 0,1 0,1

5

DYTI

2

4 1

0,3 0,1

7

LIMN

0,0 0,1 0,1 0,1

0

CHA

1 1 1

x 2 44

37

32

1 1 1

1 1

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus obscuripes (Van Der Wulp, 1859) Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae

1 1 314 190 327 306 280

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

x 1

2

21 25 1134

ASPT:

4,15

MILA:

74,17

MISA:

DJ-Index:

x

1417 100,0

8,00

45


Lokalnamn: K12, Veneberg , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

1/4 1

8 8

3 3

2 2

1

2

1

6 6

8 3

2 1

2 2

2

4

2

5 5 1/5

3 3 3

1 1 1

2 2 2

8 8 8

6 6 6

2 3 1

1 2 2

5 1/5 5

4 2

2 3 1

ODONATA, trollsländor Coenagrionidae Aeshna sp.

8 8

3 1

HETEROPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sp.

5

MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus, 1758)

8

COLEOPTERA, skalbaggar Agabus sturmii (Gyllenhal, 1808) Colymbetinae Lv. Elodes sp. Lv. TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Limnephilidae Limnephilus sp.

kval

N

% 0,0 0,3

3

LYM

4 6 2

0,5 0,2

3

SPHA

7 4 2

0,5 0,3 0,2

1

[Kl:

1 3 6

0,1 0,2 0,5

3

GLO

1

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758) BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777 Pisidium sp. Pfeiffer, 1821 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Lumbriculidae Naididae HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767)

x

1

3

x

3

4 2

2 1

1 1 1

2 2 3

61 523

9 29

41 132 1

2 1

3 3

1 1

1 1

2

1

2

2

2

1

1

1

2

8 5

3 2

1

1

1 2

1 4 1

4 4 4

1 1 1

1 1 1

3 2 2

1

2 9 3

8 5 5 5 -

3 1 1 1 1

1 2 2 2 2

2 1 2 1 1

4 18 40

3 18

x x

132 742 1

10,0 56,5 0,1

4

BAET

x x

4 3

0,3 0,2

6

COE

1

5

0,4

5

CORI

1

0,1

4

SIALI

1 5 1

0,1 0,4 0,1

5

DYTI

2 11 5

0,2 0,8 0,4

7

LIMN

173 109 3 76 5

13,2 8,3 0,2 5,8 0,4

0

CHA

1

2

1

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae Tanytarsini Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

46

2

27 28 1051

ASPT:

4,60

MILA:

59,42

DJ-Index:

11,00

MISA:

148 70

2 7

12 3

1 12

x x

1 1

10 17 3 19 4

42

7

7

x

860

62

255

86

51

1314 100,0


Lokalnamn: K23, Grubbas , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1 5

0,1 0,4

5

PLAN

x

1

TURBELLARIA, virvelmaskar Planaria sp. Planaria torva (Mueller, 1774)

8 8

4

1 3

1 2

1/4 1 1

8 8 8

3 3 3

2 2 2

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777

6

8

2

2

6

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae/Tubificidae

-

3

1

2

6

6

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758)

8 8 8

6 6 6

2 3 1

1 2 2

2

1 29

2 1 14

6

3

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

6

24

6

12

42

EPHEMEROPTERA, dagsländor Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914

5 1/5

2 3

2 2

36 36

126 30

48 18

18 12

42

4

1 2 2 1

3 3 3 3

1 30 1

6

3 7

1 1 6

GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Physa fontinalis (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758)

1 3 1 54

2 1 54

ODONATA, trollsländor Erythromma najas (Hansemann, 1823) Coenagrion sp. Coenagrion puella/pulchellum Aeshna sp.

8 8 8 8

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp.

8 5

3

1 1

3 2

11

MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria (Linnaeus, 1758)

8

1

1

2

1

COLEOPTERA, skalbaggar Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Elodes sp. Lv.

8 5

1 1

2 2

3 2

8 8 4 4 -

1 1 1 1 1

1 2 1 1 1

3 3 2 2 3

3 3 1

42

3 18 1

x x

5 198 1

0,4 15,3 0,1

3

LYM

30

1

2

x

9

0,7

3

SPHA

12

0,9

1

[Kl:

0,2 0,2 4,2

3

GLO

x

2 2 54

x

90

7,0

3

ASEL

270 96

20,9 7,4

4

BAET

x

0,1 0,4 3,8 0,2

6

COE

x x

1 5 49 2

x x

20 1

1,5 0,1

5

NOT

1

2

0,2

4

SIALI

6

6 12

0,5 0,9

5

DYTI

1 10 60 4 12

0,1 0,8 4,6 0,3 0,9

7

POLY

x

1

6

7

1 1

1

6

TRICHOPTERA, nattsländor Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Holocentropus sp. Limnephilidae Limnephilus sp. Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783)

1 3 3 2

1 8 5

26 2 5

8 2

6 15

x x x

47


Lokalnamn: K23, Grubbas , fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

6

0,5

0

PYRA

310 42 6

24,0 3,2 0,5

0

CHA

2

LEPIDOPTERA, fjärilar Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758)

4

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironomini Tanypodinae

8 5 5

Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt

48

2

6

1 2 2

2 1 1

144

16 24

54

30 12

66 6

6 334 350 256 141 213

Summa

Antal individer per m

3 1 1

3

2

31 31 1035

ASPT:

4,25

MILA:

58,81

MISA:

DJ-Index:

9,00

x x

1294 100,0


Lokalnamn: K22, Hovgården, fortsättning Datum: 2010-11-18 Det. Robert Björklind Metod: SS-EN 27 828, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag –tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Taxa

Fg BpHI FSI FOI

1

2

3

4

5

kval

N

%

1

0,0

3

SPHA

6 1 7

0,2 0,0 0,3

1

[Kl:

1 3 1

16

0,7

3

GLO

424

17,2

3

ASEL

1 4

0,0 0,2

6

COE

1 30

0,0 1,2

5

NOT

6

7 1

0,3 0,0

5

DYTI

1

1

2 2

0,1 0,1

7

LIMN

48 64 1

156 24

1056 42,9 862 35,0 1 0,0 37 1,5 1 0,0

0

CHA

1

BIVALVIA, musslor Sphaerium sp. Scopoli, 1777

6

8

2

2

OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Naididae/Tubificidae Lumbriculidae

5 5

3 3 3

1 1 1

2 2 2

6

HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758)

8

6

2

1

4

3

8

CRUSTACEA, kräftdjur Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)

5

3

1

2

60

90

178

ODONATA, trollsländor Coenagrion sp. Aeshna sp.

8 8

3 1

2 1

3 3

1 2

2

HETEROPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca ssp. Hesperocorixa sp.

8 5

3

1 1

3 2

13

COLEOPTERA, skalbaggar Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Lv.

8 8

1 1

1

1

1

TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783)

4 -

1 1

1 1

2 3

2

8 5 5 5 4/5

3 1 1 1

1 2 2 2 -

2 1 2 1 -

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus sp. Chironomini Orthocladiinae Tanypodinae Ephydridae

1

1 8

3

24

3

1

306 162 384 348 252 174 7 1

18

72

6

12

751 527 767 145 270

Summa Antal taxa kvantitativt Antal taxa totalt Antal individer per m

1

2

19 19 1968

ASPT:

4,36

MILA:

18,46

MISA:

DJ-Index:

x

x

x x

2460 100,0

6,00

49


Taxa Acilius sulcatus (Linnaeus, 1758) Aeshna sp. Agabus bipustulatus (Linnaeus, 1767) Agabus sp. Lv. Agabus sturmii (Gyllenhal, 1808) Agabus undulatus (Schrank, 1776) Agraylea sp. Agrypnia sp. Alboglossiphonia heteroclita (Linnaeus, 1758) Argyroneta aquatica (Clerck, 1757) Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) Athripsodes aterrimus (Stephens, 1836) Atylotus sp. Baetidae Brachycentridae Caenis horaria (Linnaeus, 1758) Caenis sp. Callicorixa sp. Cataclysta lemnata (Linnaeus, 1758) Ceratopogonidae Chaoborus obscuripes (Van Der Wulp, 1859) Chaoborus sp. Chironominae Chironomini Cloeon dipterum (Linnaeus, 1761) Cloeon dipterum-Gr. Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Coenagrion puella/pulchellum Coenagrion sp. Coenagrionidae Coenagrioninae Colymbetes sp. Lv. Colymbetinae Lv. Cordulia aenea (Linnaeus, 1758) Corduliidae Corixa punctata (Illiger, 1807) Corixa sp. Culicinae Dendrocoelum lacteum (O.F. Müller, 1774) Dina lineata (O.F. Müller, 1774) Diptera Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826) Elodes sp. Elodes sp. Lv. Elophila nymphaeata (Linnaeus, 1758) Empididae Ephydridae Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) Erythromma najas (Hansemann, 1823) Eutonia barbipes (Meigen, 1804) Gammarus lacustris Sars, 1863 Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758)

50

Förkortning i ordinationsfigur Acil sul Aesh sp Agab bip Agab spL Agab stu Agab und Agra sp Agry sp Albo het Argy aqu Asel aqu Athr ate Atyl sp Baeti Brachy Caen hor Caen sp Call sp Cata lem Cerato Chao obs Chao sp Chiro Chiri Cloe dip Cloe diG Cloe ins Coen p/p Coen sp Coenagid Coenagin Coly spL Colym Lv Cord aen Cordu Cori pun Cori sp Culic Dend lac Dina lin Dipte Eise tet Elod sp Elod spL Elop nym Empid Ephyd Erpo oct Eryt naj Euto bar Gamm lac Glos com


Taxa (forts) Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Gyraulus acronicus (A. Ferussac, 1807) Gyraulus crista (Linnaeus, 1758) Gyrinus sp. Haliplus sp. Haliplus sp. Lv. Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Hesperocorixa sp. Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758) Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Holocentropus sp. Hydrachnidae Leach, 1815 Hydroporus erythrocephalus (Linnaeus, 1758) Hydroporus incognitus Sharp, 1869 Hydroporus palustris (Linnaeus, 1761) Hydroporus striola (Gyllenhal, 1826) Hygrotus confluens (Fabricius, 1787) Hygrotus impressopunctatus (Schaller, 1783) Hygrotus inaequalis (Fabricius, 1777) Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Hyphydrus sp. Ilybius chalconatus (Panzer, 1796) Ilybius sp. Lv. Ilyocoris cimicoides cimicoides (Linnaeus, 1758) Ischnura elegans (Van Der Linden, 1820) Laccophilus minutus (Linnaeus, 1758) Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) Limnebius sp. Limnephilidae Limnephilus sp. Limoniidae Lumbricidae Lumbriculidae Lymnaea stagnalis (Linnaeus, 1758) Micronecta sp. Mystacides sp. Naididae Naididae/Tubificidae Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, 1783) Neolimnomyia sp. Seguy, 1937 Noterus clavicornis (De Geer, 1774) Notonecta glauca ssp. Nymphula stagnata (Donovan, 1806) Oecetis testacea (Curtis, 1834) Oligochaeta Oligotricha striata (Linnaeus, 1758) Oplodontha sp. Orthocladiinae Pericoma sp. Walker, 1856 Phacopteryx brevipennis Phalacrocera replicata (Linnaeus, 1758) Physa fontinalis (Linnaeus, 1758)

Fรถrkortning i ordinationsfigur Glyp pel Gyra acr Gyra cri Gyri sp Hali sp Hali spL Helo sta Hesp sp Hipp com Holo dub Holo sp Hydrac Hydr ery Hydr inc Hydr pal Hydr str Hygr con Hygr imp Hygr ina Hyph ova Hyph sp Ilyb cha Ilyb spL Ilyo cim Isch ele Lacc min Lept mar Limbi sp Limphili Limph sp Limonii Lumbrici Lumbricu Lymn sta Micr sp Myst sp Naidi Nai/Tub Nemo pun Neol sp Note cla Noto gla Nymp sta Oece tes Oligo Olig str Oplo sp Ortho Peri sp Phac bre Phal rep Phys fon

51


Taxa (forts) Pisidium sp. Pfeiffer, 1821 Planaria sp. Planaria torva (Mueller, 1774) Planorbis planorbis (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia conspersa (Curtis, 1834) Polycentropodidae Porhydrus lineatus (Fabricius, 1775) Pseudolimnophila sp. Alexander, 1919 Psychodidae Ptychoptera sp. Ptychopteridae Sciomyzidae Scirtes sp. Sialis lutaria (Linnaeus, 1758) Sigara sp. Sphaerium sp. Scopoli, 1777 Stratiomyiidae Suphrodytes dorsalis (Fabricius, 1787) Tanypodinae Tanypodini Tanytarsini Trichoptera Tricladida Turbellaria

52

Fรถrkortning i ordinationsfigur Pisi sp Plan sp Plan tor Plan pla Plec con Polyce Porh lin Pseu sp Psycho Ptyc sp Ptycho Sciomy Scir sp Sial lut Siga sp Spha sp Strati Suph dor Tadinae Tadini Tanytar Tricho Tricla Turbel


Bilaga 2. Lokalbedรถmningar

53


E14 , Högestad Datum: 19-11-10

Koordinater: 6154949 /1377353

Lok

Gröda Blandsäd, stråsäd

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

19 / 22 5018 2,10 4 2 10 49,16 4,55 4 0

Måttligt högt index Mycket högt index 3 - Måttligt högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

0,63 - Måttligt surt 0,78 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Stor belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

-

Svalting (Alisma plantagoaquatica), Gäddnate (Potamogeton natans), Rörflen (Phalaris arundinacea), Bredkaveldun (Typha latifolia), Vasstarr (Carex acuta).

Cloeon dipterum-Gr

Ovanliga taxa -

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 10 m Ja [ ] Ja [ ] 96-100

Nej [x] Nej [x]

Faunan är tämligen artfattig och det fanns inga ovanliga taxa. Faunan är påverkad av försurande och organiska ämnen.

54


E17 , Frihult Datum: 11-11-10

Koordinater: 6161097 /1363870

Lok

Gröda Blandsäd (baljväxt/ stråsäd)

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

23 / 23 440 3,63 4 3 10 69,50 4,09 5 3

Klass/Ek Måttligt högt index Måttligt högt index 1 - Mycket högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

0,90 - Nära neutralt 0,70 - Måttlig status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Elodes sp. (larver)

FSI Caenis sp. Caenis horaria

Tiggarranunkel (Ranunculus scleratus), Stor andmat (Spirodela polyrhiza), Andmat (Lemna minor), Bredkaveldun (Typha latifolia)

Ovanliga taxa

BpHI Caenis sp. Caenis horaria

Alboglossiphonia heteroclita

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 2m Ja [ ] Ja [ ] 32-34

Nej [x] Nej [x]

Faunan är måttligt artrik, diversiteten är stor p.g.a. att ingen art dominerar stort. Flera försurningskänsliga arter finns (i stora numerär), men ingen art som är känslig för organisk belastning. Naturvärdet är allmänt, men det finns en igel i proverna som är relativt ovanlig.

55


E2 , Slättåkra Datum: 02-11-10

Koordinater: 6182615 /1355718

Lok

Gröda Vete höst, raps

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

37 / 41 979 3,47 3 4 10 53,00 3,71 3 3

Klass/Ek Mycket högt index Högt index 1 - Mycket högt index 4 - Lågt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Tydlig avvikelse Tydlig avvikelse

0,68 - Måttligt surt 0,63 - Måttlig status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Elodes sp. (larver)

FSI Psychodidae

Mossa (Bryophyta), Gäddnate (Potamogeton natans), Andmat (Lemna minor), Bredkaveldun (Typha latifolia).

Planorbis planorbis

Ovanliga taxa Ilyocoris cimicoides cimicoides

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 6m Ja [ ] Ja [ ] 6-9

Nej [x] Nej [x]

Faunan var artrik och diversiteten hög. Inget taxa dominerade stort. En relativt ovanlig art påträffades (vattenfis Ilyocoris cimicoides cimicoides). Faunan är måttligt påverkad av försurande ämnen och av organiska ämnen, vilket är tydligt då inga känsliga arter påträffades.

56


E3 , Bolleröd Datum: 02-11-10

Koordinater: 6184889 /1356950

Lok

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

39 / 43 4746 3,28 4 6 10 69,35 4,41 7 0

Klass/Ek Mycket högt index Mycket högt index 1 - Mycket högt index 3 - Måttligt högt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse

0,89 - Nära neutralt 0,75 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

FSI Caenis sp. Caenis horaria Psychodidae

Sjöfräken (Equisetum fluviatile), Vattenskräppa (Rumex hydrolapathum), Svalting (Alisma plantagoaquatica), Gäddnate, Rörflen (Phalaris arundinacea), Vass, Korsandmat (Lemna trisulca), Stor andmat (Spirodela polyrhiza), Stor igelknopp (Sparganium erectum), Knappsäv (Eleocharis palustris).

Ovanliga taxa -

BpHI Cloeon inscriptum Caenis sp. Caenis horaria

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 7m Ja [ ] Ja [ ] 1-3

Nej [x] Nej [x]

Faunan var artrik och diversiteten hög. Det fanns många försurningskänsliga taxa, men inget som är känsligt för organisk belastning. Den stora artrikedomen gör ändå att faunan bedöms som måttligt påverkad av organiska ämnen.

57


E4 , Söderto Datum: 08-11-10

Koordinater: 6188619 /1361693

Lok

Gröda Korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

18 / 22 602 1,62 1 10 53,33 3,90 3 0

Klass/Ek Måttligt högt index Måttligt högt index 4 - Lågt index 5 - Mycket lågt index 5 - Mycket lågt index

Avvikelse

Måttlig avvikelse Mycket stor avvikelse Mycket stor avvikelse

0,69 - Måttligt surt 0,67 - Måttlig status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Stor belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

FSI Caenis horaria

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

Mossa (Bryophyta), Sälg/vide (Salix sp.), Gäddnate (Potamogeton natans), Andmat (Lemna minor), Igelknopp (Sparganium emersum).

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 3m Ja [ ] Ja [ ] 12-15

Nej [x] Nej [x]

Bottenfaunan är artfattig och består främst av tåliga taxa. En försurningskänslig dagsländeart påträffades, dock i låga numerär. Faunan är troligen påverkad av både försurande ämnen och hög organisk belastning. Diversiteten var låg, naturvärdet var allmänt.

58


E8 , Sjörröd Datum: 15-11-10

Koordinater: 6225475 /1371825

Lok

Gröda Korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

16 / 22 1050 2,64 3 10 53,92 4,33 4 0

Klass/Ek Måttligt högt index Mycket högt index 2 - Högt index 5 - Mycket lågt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Mycket stor avvikelse Stor avvikelse

0,70 - Måttligt surt 0,74 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon dipterum-Gr.

FSI Caenis horaria

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

Klotgräs (Pilularia globulifera), Möja (Ranunculus aquatilisgruppen), Strandklo (Lycopus europaeus), Vattenmynta (Mentha aquatica), Svalting (Alisma plantago-aquatica), Veketåg, Vass, Andmat, Bredkaveldun, Skogssäv (Scirpus sylvaticus), Säv (Schoenoplectus lacustris), Knappsäv.

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 10 m Ja [ ] Ja [ ] Nej [x] 35-42

nej [x]

Faunan är artfattig. Nattsländan Caenis horaria indikerar att det inte finns försurningpåverkan, men det finns en tydlig påverkan av organiska ämnen. Naturvärdet är allmänt trots att det finns en relativt ovanlig nattslända. Klotgräs är sällsynt.

59


E12 , Mostorp Datum: 18-11-10

Koordinater: 6304803 /1311986

Lok

Gröda Vete vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

30 / 32 4674 2,49 4 2 10 35,87 5,00 8 3

Klass/Ek Högt index Mycket högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

0,46 - Surt 0,85 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon dipterum-Gr.

FOI Oligotricha striata

Mossa (Bryophyta), Brännässla (Urtica dioica), Gropnate (Potamogeton berchtoldii), Vass (Phragmites australis)

Ovanliga taxa Oligotricha striata

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 3m Ja [ ] Ja [ ] 59-63

Nej [x] Nej [x]

Måttligt artrik fauna med allmänt naturvärde. Faunan är försurningspåverkad. Det fanns en art som är mycket känslig för organisk belastning, men den fanns endast i sökprovet och i få exemplar, så vi anser ändå att faunan är påverkad av organisk belastning. Naturvärdet var allmänt, men nattsländan Oligotricha striata är ovanlig.

60


E22 , Värmland Datum: 17-11-10

Koordinater: 6307336 /1312342

Lok

Gröda Vete vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

34 / 37 3726 2,55 5 10 57,44 6,00 10 6

Klass/Ek Mycket högt index Mycket högt index 2 - Högt index 5 - Mycket lågt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Mycket stor avvikelse Måttlig avvikelse

0,74 - Måttligt surt 1,03 - Hög status Lågt index Högt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon dipterum-Gr.

FSI Caenis horaria

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

Mossa (Bryophyta), Besksöta (Solanum dulcamare), Veketåg (Juncus effusus), Korsandmat (Lemna trisulca), Bredkaveldun (Typha latifolia)

Alboglossiphonia heteroclita Oligotricha striata

FOI Oligotricha striata

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 3m Ja [ ] Nej [x] Ja [x] Mindre vattensalamander Nej [ ] 66-69

Faunan är tämligen artrik. Faunan är inte försurningspåverkad, däremot påverkad av organisk belastning. Det fanns två relativt ovanliga nattsländor i proverna och naturvärdet bedöms som högt tack vare dessa fynd.

61


E13 , Boarp Datum: 17-11-10

Koordinater: 6310282 /1308994

Lok

Gröda Vete höst

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

23 / 26 2646 2,41 4 2 10 70,00 4,08 4 3

Måttligt högt index Mycket högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

0,90 - Nära neutralt 0,70 - Måttlig status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon dipterum-Gr.

-

Mossa (Bryophyta), Gul näckros (Nuphar lutea), Älggräs (Filipendula ulmaria), Vattenmynta (Mentha aquatica), Besksöta (Solanum dulcamare), Svalting (Alisma plantago-aquatica), Gäddnate (Potamogeton natans), Andmat (Lemna minor).

Ovanliga taxa Alboglossiphonia heteroclita

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 1m Ja [ ] Ja [x] Vanlig groda 70-75

Nej [x] Nej [ ]

Faunan är måttligt artrik. Det fanns en relativt ovanlig igel i proverna. Det finns en påverkan av både försurande och organiska ämnen.

62


E23 , Grunnarp Datum: 18-11-10

Koordinater: 6341594 /1291193

Lok

Gröda Havre, korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

24 / 26 683 2,96 4 3 10 55,42 4,25 6 3

Måttligt högt index Måttligt högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

0,72 - Måttligt surt 0,73 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

-

Andmat (Lemna minor).

Ovanliga taxa Gyraulus crista

Kommentarer Artlista vattenväxter: Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 3m Ja [ ] Ja [ ] 80-82

Nej [x] Nej [x]

Faunan var måttligt artrik, men diversiteten relativt hög. Faunan är måttligt påverkad av försurande och organiska ämnen. Naturvärdet är allmänt.

63


K17 , Elestorp Datum: 11-11-10

Koordinater: 6177594 /1367594

Lok

Gröda Korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

16 / 17 393 1,61 4 4 10 75,42 4,75 6 0

Klass/Ek Lågt index Måttligt högt index 4 - Lågt index 3 - Måttligt högt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Måttlig avvikelse Ingen eller liten avvikelse Tydlig avvikelse

0,97 - Nära neutralt 0,81 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Stor belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

FSI Caenis horaria Agraylea sp.

Gäddnate (Potamogeton natans), Sälg/vide (Salix sp.).

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 6m Ja [ ] Ja [ ] 28-31

Nej [x] Nej [x]

Faunan är tämligen artfattig och det fanns inga ovanliga taxa. Det fanns tre taxa som indikerar att vattnet inte är försurningspåverkat, men inga taxa som var känsliga för organisk belastning. Faunan är tydligt påverkad av organiska ämnen.

64


K3 , Östraby Datum: 11-11-10

Koordinater: 6183559 /1367577

Lok

Gröda Havre, korn vår, slåtter

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

23 / 27 844 2,98 4 5 10 76,24 4,00 4 3

Klass/Ek Måttligt högt index Högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Måttlig avvikelse

0,98 - Nära neutralt 0,68 - Måttlig status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Asellus aquaticus

FSI Caenis horaria Psychodidae

Rosendunört (Epilobium hirsutum), Rörflen (Phalaris arundinacea), Andmat (Lemna minor), Stor igelknopp (Sparganium erectum), Knappsäv (Eleocharis palustris).

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

Dina lineata

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 6m Ja [ ] Ja [ ] 23-27

Nej [x] Nej [x]

Faunan är måttligt artrik. Naturvärdet bedöms som allmänt, men det fanns en igel som är relativt ovanlig. Det fanns flera försurningskänsliga taxa, men inget som är känsligt för organisk belastning.

65


K2 , Lönshult Datum: 02-11-10

Koordinater: 6183997 /1355500

Lok

Gröda Vete höst

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

36 / 39 1479 2,96 3 3 10 51,57 4,25 3 9

Klass/Ek Mycket högt index Mycket högt index 2 - Högt index 4 - Lågt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse

0,67 - Måttligt surt 0,73 - God status Mycket lågt index Högt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Asellus aquaticus

FSI Psychodidae

Ovanliga taxa

Mossa (Bryophyta), Sälg/vide (Salix sp.), Gräs (Poaceae sp.), Andmat (Lemna minor).

FOI Phalacrocera replicata

Alboglossiphonia heteroclita Ilyocoris cimicoides cimicoides Agabus undulatus

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] Xm Ja [ ] nej [x] Ja [x] >7 st mindre vattensalamander Nej [ ] 4-5

Faunan är artrik och relativt divers. Det finns flera relativ ovanliga arter varav Agabus undulatus är det fynd som sticker ut. Arten är endast känd från de sydligaste landskapen. Naturvärdet är högt. Här finns påtagligt stor mångfald av dykarskalbaggar. Vattnet är inte försurat, men påverkat av organiska ämnen.

66


K14 , Fredshög Datum: 19-11-10

Koordinater: 6186790 /1344668

Lok

Gröda Korn höst, blandsäd, stråsäd

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

17 / 18 268 2,76 2 10 73,33 4,63 4 0

Lågt index Lågt index 2 - Högt index 5 - Mycket lågt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Mycket stor avvikelse Stor avvikelse

0,95 - Nära neutralt 0,79 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Stor belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

FSI Caenis horaria

Sälg/vide (Salix sp.), Gräs (Poaceae sp.), Vasstarr (Carex acuta).

Ovanliga taxa

BpHI Caenis horaria

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 2m Ja [ ] Kräftskal Ja [ ] 95-97

Nej [x] Nej [x]

Bottenfaunan är artfattig och består främst av tåliga taxa. En försurningskänslig dagsländeart påträffades i stora antal. Faunan är troligen främst påverkad av hög organisk belastning. Naturvärdet var allmänt.

67


K9 , Storegården Datum: 08-11-10

Koordinater: 6187672 /1360986

Lok

Gröda Korn vår, raps

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

27 / 31 1172 2,50 4 7 10 53,33 4,92 6 0

Klass/Ek Högt index Mycket högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 2 - Högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse

0,69 - Måttligt surt 0,84 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Asellus aquaticus

FSI Gammarus lacustris

Ovanliga taxa

FOI Oecetis testacea

Mossa (Bryophyta), Sälg/vide (Salix sp.), Brännässla (Urtica dioica), Rosendunört (Epilobium hirsutum), Gäddnate (Potamogeton natans), Gräs (Poaceae sp.), Andmat (Lemna minor).

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 3m Ja [ ] Ja [ ] 10-11

Nej [x] Nej [x]

Faunan är måttligt artrik. Det fanns inga ovanliga arter, men en försurningskänslig dagslända och märlkräftan Gammarus lacustris som är extremt försurningskänslig. Det fanns en nattslända som är känslig för organisk belastning, funnen i mycket få exemplar.

68


K8 , Sebbarp Datum: 11-11-10

Koordinater: 6189308 /1360715

Lok

Gröda Korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

32 / 34 2573 2,39 4 3 10 80,00 5,14 5 0

Klass/Ek

Avvikelse

Högt index Mycket högt index 2 - Högt index 3 - Måttligt högt index 4 - Lågt index

Ingen eller liten avvikelse Ingen eller liten avvikelse Stor avvikelse

1,03 - Nära neutralt 0,88 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Obetydlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Asellus aquaticus

FSI Caenis horaria

Ovanliga taxa

BpHI Cloeon dipterum Caenis horaria

Mossa (Bryophyta), Sälg/vide (Salix sp.), Brännässla (Urtica dioica), Rosendunört (Epilobium hirsutum), Bredkaveldun (Typha latifolia), Vasstarr (Carex acuta).

-

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 2m Ja [x] 5 st ruda fångades Ja [ ] 16-22

Nej [ ] Nej [x]

Faunan var måttligt artrik. Det fanns flera arter som indikerar ett oförsurat vatten, men ingen art som är känslig för organisk belastning. Artrikedomen gör dock att vi bedömer påverkan från organiska ämnen som måttlig. Naturvärdet var allmänt.

69


K13 , Perstorp Datum: 17-11-10

Koordinater: 6308650 /1309085

Lok

Gröda Vete höst

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

21 / 25 1134 1,6 3 3 10 74,17 4,15 4 0

Måttligt högt index Mycket högt index 4 - Lågt index 4 - Lågt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Tydlig avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse

0,96 - Nära neutralt 0,71 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloeon inscriptum

-

Mossa (Bryophyta), Gäddnate (Potamogeton natans), Gropnate (Potamogeton berchtoldii), Andmat (Lemna minor).

Ovanliga taxa -

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 5m Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 23-24 från förstudie

Faunan är ganska artfattig och diversitetsindex lågt på grund av stor dominans av ett taxa. Det finns en försurningspåverkan och en tydlig påverkan av organiska ämnen. Det fanns inga ovanliga taxa och naturvärdet var allmänt.

70


K12 , Veneberg Datum: 18-11-10

Koordinater: 6319080 /1307564

Lok

Gröda Vete höst

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

27 / 28 1051 2,23 4 10 59,42 4,60 6 0

Måttligt högt index Mycket högt index 3 - Måttligt högt index 5 - Mycket lågt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Mycket stor avvikelse Tydlig avvikelse

0,77 - Måttligt surt 0,79 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Cloen inscriptum

-

Mossa (Bryophyta), Sälg/vide (Salix sp.), Lånkar (Callitriche sp.), Andmat (Lemna minor), Korsandmat (Lemna trisulca), Stor andmat (Spirodela polyrhiza),

Ovanliga taxa -

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 10 m Ja [ ] Ja [ ] 76-81

Nej [x] Nej [x]

Faunan var måttligt artrik. Det fanns inga ovanliga taxa. Det fanns inga arter som indikerar låg organisk belastning, men artrikedomen indikerar en måttlig belastning och inte en stor belastning. Det finns troligen en måttlig försurningspåverkan.

71


K23 , Grubbas Datum: 18-11-10

Koordinater: 6336100 /1289489

Lok

Gröda Korn vår

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

31 / 31 1035 3,38 3 5 10 58,81 4,25 7 0

Högt index Mycket högt index 1 - Mycket högt index 4 - Lågt index 3 - Måttligt högt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Tydlig avvikelse Måttlig avvikelse

0,76 - Måttligt surt 0,73 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Måttlig försurning Organisk belastning: Måttlig belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Chaoborus sp.

-

Sjöfräken (Equisetum fluviatile), Svalting (Alisma plantagoaquatica), Gäddnate (Potamogeton natans), Andmat (Lemna minor), Korsandmat (Lemna trisulca), Bredkaveldun (Typha latifolia).

Ovanliga taxa -

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 6m Ja [ ] Ja [ ] 85-91

Nej [x] Nej [x]

Faunan är måttligt artrik och diversiteten är hög p.g.a. att fördelningen mellan de olika arterna är relativt jämn, ingen art dominerar stort. Det finns både påverkan av försurande och organiska ämnen.

72


K22 , Hovgården Datum: 18-11-10

Koordinater: 6340734 /1293015

Lok

Gröda Vete höst

Bedömning av bottenfaunan Värde Antal taxa kvant/totalt Antal ind/m2 Shannons index Danskt faunaindex Surhetsindex BottenpHaunaindex MILA ASPT-index EPT-taxa Naturvärde:

Klass/Ek

19 / 19 1968 1,84 2 8 18,46 4,36 2 0

Lågt index Mycket högt index 3 - Måttligt högt index 5 - Mycket lågt index 4 - Lågt index

Avvikelse

Ingen eller liten avvikelse Mycket stor avvikelse Stor avvikelse

0,24 - Mycket surt 0,75 - God status Mycket lågt index Allmänt

Expertbedömning av påverkan Försurning: Stor försurning Organisk belastning: Stor belastning

Dominerande taxa

Känsligaste taxa

Artlista makrofyter

Chaoborus sp.

-

Andmat (Lemna minor).

Ovanliga taxa -

Kommentarer Skydd mot indrift av jord: Skydd mot dräneringsvatten: Kantzon bredd: Fisk observation: Amfibie observation: Foto id:

Ja [ ] Nej [x] Ja [ ] Nej [x] 6m Ja [ ] Ja [ ] 89-91

Nej [x] Nej [x]

Faunan är artfattig och diversiteten låg. Artsammansättningen indikerar påverkan av både försurande och organiska ämnen i vattnet. Känsliga arter saknas. Vattnets pH är dock högt och även alkaliniteten, vilket motsäger försurningspåverkan.

73


Bilaga 3. Lokalbeskrivningar

74


Bilaga 3 E14, Högestad Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Ystad 89 Nybroån Högestad

Lokalnummer: Koordinater:

E14 6154949 / 1377353

Provtagningsuppgifter

Datum: 19 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 35 Lokalens bredd (m): 30 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 1000 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Medel Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Yttäckn. 3

d2

1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom.

Yttäckn. Dom. art

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 1

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

klart starkt färgat 2 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. typ Dom. art d2 Samb nig d1

C acuta

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Phal aru

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt Påvekan: Dagvatten från gårdsplan 2

75


Bilaga 3 E17, Frihult Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Sjöbo 92 Kävlingeån Frihult

Lokalnummer: Koordinater:

E17 6161097 / 1363870

Provtagningsuppgifter

Datum: 11 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 20 Lokalens bredd (m): 20 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 400 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1,5 Lokalens maxdjup (m): 2

Bottensubstrat och vattenvegetation

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

grumligt klart 1 4 2

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1 d2

Yttäckn. 3 1

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 2 Typh lat 1 Spir pol

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1

Yttäckn. 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d2 d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt

76

Typh lat Apiaceae

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 E2, Slättåkra Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Lund 92 Kävlingeån Slättåkra

Lokalnummer: Koordinater:

E2 6182615 / 1355718

Provtagningsuppgifter

Datum: 02 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 15 Lokalens bredd (m): 10 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 150 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Medel Lokalens medeldjup (m): 1,2 Lokalens maxdjup (m): 1,5

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

d2

2

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1 d2

Dom. d2 d1

Yttäckn. Dom. art 2 Typh lat 3 Pota nat

d3

2

Yttäckn. 3 2

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

grumligt klart 9 9 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. typ Dom. art d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Typh lat

Påverkans styrka (1-3) 3

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

77


Bilaga 3 E3, Bolleröd Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Eslöv 92 Kävlingeån Bolleröd

Lokalnummer: Koordinater:

E3 6184889 / 1356950

Provtagningsuppgifter

Datum: 02 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 10 Lokalens bredd (m): 10 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 100 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Medel Lokalens medeldjup (m): 0,6 Lokalens maxdjup (m): 0,7

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Yttäckn. 3

d2

2

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 3 Eleo pal 2 Pota nat

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): Krontäckning (0-3):

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

78

klart klart 9 7 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 E4, Söderto Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Hörby

Lokalnummer: Koordinater:

E4 6188619 / 1361693

Provtagningsuppgifter

Datum: 08 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Söderto

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 15 Lokalens bredd (m): 15 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 200 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 2 Lokalens maxdjup (m): 2,1

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Dom. d1

Dom.

Yttäckn. Dom. art

Yttäckn. 1

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom. d2

Yttäckn. 1

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

grumligt klart 1 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. typ Dom. art d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Salix sp.

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

79


Bilaga 3 E8, Sjörröd Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Hässleholm 88 Helgeå Sjörröd

Lokalnummer: Koordinater:

E8 6225475 / 1371825

Provtagningsuppgifter

Datum: 15 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 80 Lokalens bredd (m): 50 Bredd (mätt/uppskattad): Mätt Vattendragsbredd, våt yta: 3200 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 0,8 Lokalens maxdjup (m): 1

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

d2 d3

1 1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Dom. d2

Yttäckn. 2

d1

2

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt

80

Salix sp. Phra aus

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

klart klart 5 7 1

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom. d1 d3 d2

Yttäckn. 3 1 3

d3

1

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Dom.

Yttäckn.

Subdom. art

Dom. art Phra aus Lemn min Pilu glo

d3 1 Grusväg Beskuggning (0-3): 1 Krontäckning (0-3): 1

Betu pen Typh lat

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 E12, Mostorp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Halmstad 102 Suseån Mostorp

Lokalnummer: Koordinater:

E12 6304803 / 1311986

Provtagningsuppgifter

Datum: 18 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 22 Lokalens bredd (m): 18 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 400 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Lokalens medeldjup (m): 2 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d1

Yttäckn. Dom. art 2 Phra aus

d2

2

Pota ber

d3

1

Mossa

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 1 Krontäckning (0-3): 1

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d2 d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

grumligt färgat 1 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Alnu glu Phra aus

Urti dio

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt

81


Bilaga 3 E22, Värmland Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Falkenberg 102 Suseån Värmland

Lokalnummer: Koordinater:

E22 6307336 / 1312342

Provtagningsuppgifter

Datum: 17 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 30 Lokalens bredd (m): 25 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 750 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 0,6 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d2 d1

Yttäckn. Dom. art 2 Typh lat 3 Lemn tri

d3

1

Yttäckn. 3 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 2 Krontäckning (0-3): 2

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ d1 d2 d3

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt Påverkan: Djurhållning 2

82

grumligt färgat 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. art Alnu glu Salix sp. Typh lut

Mossa

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 E13, Boarp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Falkenberg 102 Suseån Boarp

Lokalnummer: Koordinater:

E13 6310282 / 1308994

Provtagningsuppgifter

Datum: 17 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 20 Lokalens bredd (m): 20 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 400 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1,5 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1 d2

Dom.

Yttäckn. Dom. art

d1

3

Pota nat

d2

1

Mossa

Yttäckn. 1 1

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

mycket grumligt klart 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. typ Dom. art d2 Alnu glu d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Fili ulm

Junc eff

Påverkans styrka (1-3) 1

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

83


Bilaga 3 E23, Grunnarp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Varberg 104 Himleån Grunnarp

Lokalnummer: Koordinater:

E23 6341594 / 1291193

Provtagningsuppgifter

Datum: 18 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 20 Lokalens bredd (m): 7 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 140 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

d2

2

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 2 Phra aus 2 Lemn min

d3

1

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 1 Krontäckning (0-3): 1

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Alnu glu d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

84

mycket grumligt klart 1 2 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 2

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Mossa

Phra aus

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 K17, Elestorp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Sjöbo 92 Kävlingeån Elestorp

Lokalnummer: Koordinater:

K17 6177594 / 1367594

Provtagningsuppgifter

Datum: 11 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 12 Lokalens bredd (m): 12 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 150 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 2,5 Lokalens maxdjup (m): 3

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom.

d3 d2 d1

2 2 3

Dom.

Yttäckn.

d1

2

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Yttäckn.

Dom. typ Dom. art d2 Quer rob d1 Salix sp.

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

mycket grumligt klart 1 4 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom.

Yttäckn. Dom. art

d1

2

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Dom.

Yttäckn.

Subdom. art

Beskuggning (0-3): Krontäckning (0-3):

Pota nat

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

85


Bilaga 3 K3, Östraby Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Hörby 92 Kävlingeån Östraby

Lokalnummer: Koordinater:

K3 6183559 / 1367577

Provtagningsuppgifter

Datum: 11 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 15 Lokalens bredd (m): 12 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 200 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): 1,3

Bottensubstrat och vattenvegetation

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

grumligt klart 1 4 2

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Yttäckn. 3

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 3 Spar ere 3 Lemn min

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1

Yttäckn. 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1 d2

3 2

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt

86

Phal aru Apiaceae

Epil hir

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 K2, Lönshult Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Eslöv 92 Kävlingeån Lönshult

Lokalnummer: Koordinater:

K2 6183997 / 1355500

Provtagningsuppgifter

Datum: 02 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 30 Lokalens bredd (m): 15 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 400 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Medel Lokalens medeldjup (m): 1,5 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d2

Yttäckn. 2

d1

3

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1 d2

Dom. d2 d1

Yttäckn. Dom. art 2 Salix sp. 2 Lemn min

Yttäckn. 2 2

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 1 Krontäckning (0-3): 1

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

grumligt klart 9 8 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Dom. typ Dom. art d1

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Salix sp.

Påverkans styrka (1-3) 3

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

87


Bilaga 3 K14, Fredshög Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Eslöv 92 Kävlingeån Fredshög

Lokalnummer: Koordinater:

K14 6186790 / 1344668

Provtagningsuppgifter

Datum: 19 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 15 Lokalens bredd (m): 20 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 300 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d2 d3

Yttäckn. 1 1

d1

3

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d1

Yttäckn. Dom. art 1 C acuta

Yttäckn. 1 2

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 0 Krontäckning (0-3): 0

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d2 d1

Salix sp. Poaceae

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B Vattenuttag C D

Övrigt Påverkan: Stentipp 2 (egentligen fint upplagda block, nyligen urgrävd damm)

88

grumligt klart 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Påverkans styrka (1-3) 2 1


Bilaga 3 K9, Storegården Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Eslöv 92 Kävlingeån Storegården

Lokalnummer: Koordinater:

K9 6187672 / 1360986

Provtagningsuppgifter

Datum: 08 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 18 Lokalens bredd (m): 7 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 125 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1,3 Lokalens maxdjup (m): 2

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Quer rob d3 Salix sp. d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Urti dio

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

klart klart 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 2 Poaceae 2 Pota nat

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Dom.

Yttäckn.

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 2 Krontäckning (0-3): 2

Poaceae

Påverkans styrka (1-3) 3

Övrigt

89


Bilaga 3 K8, Sebbarp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Skåne Hörby 92 Kävlingeån Sebbarp

Lokalnummer: Koordinater:

K8 6189308 / 1360715

Provtagningsuppgifter

Datum: 11 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 44 Lokalens bredd (m): 18 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 800 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1,7 Lokalens maxdjup (m): 2,5

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d2

Yttäckn. 2

d1 d3

2 2

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom.

Yttäckn.

d1

2

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Dom.

Yttäckn.

d1

3

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d2 Alnu glu d1 Salix sp

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

90

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

klart klart 3 3 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Dom. d1

Yttäckn. Dom. art 1 C acuta

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Dom.

Yttäckn.

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 1 Krontäckning (0-3): 1

Alnu glu

Påverkans styrka (1-3) 3


Bilaga 3 K13, Perstorp Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Falkenberg 102 Suseån Perstorp

Lokalnummer: Koordinater:

K13 6308650 / 1309085

Provtagningsuppgifter

Datum: 17 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 15 Lokalens bredd (m): 14 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 200 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d1 d2

Dom.

Yttäckn. Dom. art

d1 d2

2 2

Pota nat Pota ber

d3

1

Mossa

Yttäckn. 2 1

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art Quer rob

Beskuggning (0-3): 2 Krontäckning (0-3): 2

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Alnu glu d2 Alnu glu

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

mycket grumligt klart 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt

91


Bilaga 3 K12, Veneberg Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Falkenberg 103 Ätran Veneberg

Lokalnummer: Koordinater:

K12 6319080 / 1307564

Provtagningsuppgifter

Datum: 18 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 30 Lokalens bredd (m): 8 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 240 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): ?

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

d2

1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom.

Yttäckn. Dom. art

d1 d2

2 1

Lemn min Callitriche sp.

d3

1

Mossa

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art Alnu glu

Beskuggning (0-3): 3 Krontäckning (0-3): 3

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Popu tre d2 Salix sp.

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt

92

mycket grumligt klart 0 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 3

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 3 K23, Grubbas Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Varberg 102 Suseån Grubbas

Lokalnummer: Koordinater:

K23 6336100 / 1289489

Provtagningsuppgifter

Datum: 18 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 20 Lokalens bredd (m): 20 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 400 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 0,8 Lokalens maxdjup (m): 2

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

d3 d2

1 1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom.

Yttäckn. Dom. art

d1

1

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art Salix sp.

Beskuggning (0-3): 3 Krontäckning (0-3): 3

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Alnu glu

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

grumligt klart 1 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Yttäckn. 1

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Lemn min

Påverkans styrka (1-3) 2

Övrigt

93


Bilaga 3 K22, Hovgården Vattenområdesuppgifter

Län: Kommun: Sjö/Vattendrag: Lokalnamn:

Halland Varberg 102 Suseån Hovgården

Lokalnummer: Koordinater:

K22 6340734 / 1293015

Provtagningsuppgifter

Datum: 18 /11 /2010 Organisation: Calluna AB Provtagare: Håkan Sandsten Metod: SS-EN 27 828, NV2010 Antal prover: 6 Syfte: Jämförande studie eko/konv jordbruk Vattenkemiskt prov:Ja

Lokaluppgifter

Lokalens längd (m): 35 Lokalens bredd (m): 30 Bredd (mätt/uppskattad): Uppskattad Vattendragsbredd, våt yta: 1000 Vattendragsbredd: Bedömd vattennivå: Hög Lokalens medeldjup (m): 1 Lokalens maxdjup (m): 2

Bottensubstrat och vattenvegetation

Oorganiskt mtrl Finsediment Sand Grus Fingrus Mellangrus Grovgrus Sten Mellansten Grovsten Block Häll

Dom. d1

Yttäckn. 3

d2

1

Oorganiskt mtrl Findetritus Grovdetritius

Dom. d2 d1

Dom. d1 d2

Yttäckn. Dom. art 2 Typh lat 2 Pota nat

Yttäckn. 2 3

Död ved Fin död ved Grov död ved

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

Dom.

Yttäckn.

d1

3

typ Hed Kalfjäll Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat

Subdom. art

Beskuggning (0-3): 2 Krontäckning (0-3): 1

Strandzon (0-5 m) Träd Buskar Gräs/halvgräs Annan veg. Övrigt

Dom. typ Dom. art d1 Alnu glu d2

Påverkan och styrka

Typ av påverkan A Jordbruk B C D

Övrigt Påverkan: Stentipp 1

94

mycket grumligt klart 1 1 2

Vattenvegetation Övervattensväxter Flytbladsväxter Långskottsväxter Rosettväxter Mossor Påväxtalger Annat

Närmiljö (0-30 m)

Veg. typ Lövskog Barrskog Blandskog Kalhygge Våtmark Åker Äng

Vattenhastighet: Grumlighet: Färg: Vattentemperatur °C: Lufttemperatur °C: Trofinivå: Märkning av lokal:

Typh lat

Påverkans styrka (1-3) 2


Bilaga 4. Analysprotokoll vattenkemi

95


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008519-10 8466800-1768072 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E14

Provtagare/referens Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

21 8.6 7.2 280 5.0

Sida 1 (1) Provet ankom Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-23 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

96

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008295-10 8466800-1762198 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E17

Provtagare/referens

Analysnamn

Håkan Sandsten

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

150 8.1 32 120 49

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-11 2010-11-12 2010-11-12 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

97

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008244-10 8466800-1759717 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E2

Provtagare/referens Provtagningstemp.

Analysnamn

HSN 1 °C

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

230 7.7 50 17 87

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-08 2010-11-09 2010-11-09 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

98

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008245-10 8466800-1759717 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E3

Provtagare/referens Provtagningstemp.

Analysnamn

HSN 1 °C

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

290 7.8 52 61 91

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-08 2010-11-09 2010-11-09 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

99

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008246-10 8466800-1759717 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E4

Provtagare/referens Provtagningstemp.

Analysnamn

HSN 1 °C

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

120 7.3 30 72 48

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-08 2010-11-09 2010-11-09 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

100

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008314-10 8466800-1763496 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E8

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

11 7.1 7.2 35 3.4

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-15 2010-11-16 2010-11-16 2010-11-24 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

101

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008513-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E12

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

68 21 7.8 250 18

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

102

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008518-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E22

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

110 26 8.0 80 31

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

103

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008516-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E13

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

82 23 7.9 290 28

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

104

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008515-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 E23

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

100 31 7.7 44 38

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

105

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008292-10 8466800-1762198 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K17

Provtagare/referens

Analysnamn

Håkan Sandsten

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

170 8.2 37 45 54

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-11 2010-11-12 2010-11-12 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

106

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008294-10 8466800-1762198 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K3

Provtagare/referens

Analysnamn

Håkan Sandsten

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

230 8.2 62 36 120

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-11 2010-11-12 2010-11-12 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

107

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008243-10 8466800-1759717 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K2

Provtagare/referens Provtagningstemp.

Analysnamn

HSN 1 °C

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

280 7.8 46 55 85

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-08 2010-11-09 2010-11-09 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

108

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008520-10 8466800-1768072 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K14

Provtagare/referens Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

230 53 8.3 22 93

Sida 1 (1) Provet ankom Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-23 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

109

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008242-10 8466800-1759717 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K9

Provtagare/referens Provtagningstemp.

Analysnamn

HSN 1 °C

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

190 7.3 51 40 87

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-08 2010-11-09 2010-11-09 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

110

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008293-10 8466800-1762198 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K8

Provtagare/referens

Analysnamn

Håkan Sandsten

Alkalinitet pH Konduktivitet Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

200 8.3 41 35 69

Sida 1 (1) Provtagningsdatum Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 5 % 10 % 20 % 15 ± %

2010-11-11 2010-11-12 2010-11-12 2010-11-17 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS 028122-2.Titro. SS EN 27888 SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4808190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

111

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008517-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K13

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

120 25 7.9 250 32

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

112

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008511-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K23

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

62 24 7.9 130 23

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

113

Ort LE LE LE LE LE


Analysrapport Calluna AB Håkan Sandsten Carlsg. 12A 211 20 Malmö

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium

Report issued by Accredited Laboratory

Journalnr Kundnr Provtyp

VR008514-10 8466800-1766665 Recipientvatten

Provets märkning

HSN4 K22

Provtagare/referens

Analysnamn

HSN

Alkalinitet Konduktivitet pH Färgtal, mätt vid 405nm Kalcium Ca (uppslutet)

Resultat

160 47 8.0 70 27

Sida 1 (1) Provet ankom Analyserna påbörjades Analysrapport klar Enhet

mg HCO3/l mS/m mg Pt/l mg/l

Mäto. ± ± ± ±

10 % 10 % 5 % 20 % ± 15 %

2010-11-19 2010-11-19 2010-12-02 Ref/instr.

SS-EN ISO 9963-2 SS EN 27888 SS 028122-2.Titro. SS EN ISO 7887:3 mod ICP-AES

Petra Ragnarsson, Rapportansvarig kemist

Direkttelefon: 010-4908190, Allmänna frågor: 010-4908170 Denna rapport är en osignerad rapportkopia

Eurofins Environment Sweden AB, Box 737, 531 17, Lidköping, Sweden Tel: + 46 (0)10 490 8100, Web: www.eurofins.se

Metallerna är syrauppslutna enligt SS028150-2. Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida.

114

Ort LE LE LE LE LE


Ort (Anger var analysen är utförd) www.eurofins.se J

Utfört av Eurofins Steins Laboratorium Jönköping, Sverige

KFA

Utfört av Eurofins Food & Agro Kristianstad, Sverige

KE

Utfört av Eurofins Environment Kristianstad, Sverige

LFA

Utfört av Eurofins Food & Agro Lidköping, Sverige

LE

Utfört av Eurofins Environment Lidköping, Sverige

S

Utfört av Eurofins Environment Stockholm, Sverige

U

Utfört av Eurofins Uppsala, Sverige

www.eurofins.de FB

Utfört av Eurofins GeneScan Freiburg, Tyskland

HG

Utfört av Eurofins GfA Hamburg, Tyskland

HB

Utfört av Eurofins WEJ Hamburg, Tyskland

HA

Utfört av Eurofins Dr Specht Hamburg, Tyskland

www.eurofins.dk VA

Utfört av Eurofins Vallensbaek, Danmark

VE

Utfört av Eurofins Vejen, Danmark

GA

Utfört av Eurofins Galten, Danmark

www.eurofins.fi R

Utfört av Eurofins Raisio, Finland

T

Utfört av Eurofins Tampere, Finland

www.eurofins.no O

Utfört av Eurofins Moss, Norge

www.eurofins.it CC

Utfört av Eurofins Chemical Control, Italien

www.eurofins.fr PC

Utfört av Eurofins Pharma Control, Frankrike

Mätosäkerhet Mätosäkerheten om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2 vilket ger en ungefärlig konfidens nivå på 95%. För flera av analyserna varierar mätosäkerheten inom mätområdet och anges med det värde som är relevant för det aktuella resultatet. Ytterligare upplysningar kan erhållas från laboratoriet.

Övriga förklaringar * B

Ej av SWEDAC ackrediterad analys Resultat beräknat utifrån kunduppgift Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

115


6 Bilagor Bilaga 5. Statistiska tester

116


ASPT Anova Univariate Tests of Significance for ASPT (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 399,4489 1 399,4489 1420,522 0,000000 Type 0,0261 1 0,0261 0,093 0,763985 Error 5,0616 18 0,2812

ASPT

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 0,108991 0,118456 0,920096 0,350158

117


Artantal evertebrater Anova Univariate Tests of Significance for Species Effect SS Degr. of MS F p Intercept 12954,05 1 12954,05 238,0044 0,000000 Type 11,25 1 11,25 0,2067 0,654805 Error 979,70 18 54,43

Species

118

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 8,978000 11,63022 0,771954 0,391191


Diversitet evertebrater Anova Univariate Tests of Significance for Div (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 132,2089 1 132,2089 347,2997 0,000000 Type 0,4175 1 0,4175 1,0968 0,308834 Error 6,8522 18 0,3807

Div

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 0,000233 0,111102 0,002097 0,963977

119


Antal arter vegetation Anova Univariate Tests of Significance for Veg (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 500,0000 1 500,0000 77,45267 0,000000 Type 9,8000 1 9,8000 1,51807 0,233764 Error 116,2000 18 6,4556

Veg

120

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 3,872000 2,058667 1,880829 0,187096


pH Anova Univariate Tests of Significance for pH (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 1226,178 1 1226,178 12469,61 0,000000 Type 0,512 1 0,512 5,21 0,034886 Error 1,770 18 0,098

pH

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 0,012500 0,035229 0,354822 0,558812

121


Kalcium Anova Univariate Tests of Significance for Ca (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 52469,77 1 52469,77 52,05706 0,000001 Type 2590,09 1 2590,09 2,56972 0,126330 Error 18142,70 18 1007,93

Ca

122

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 128,6259 268,9589 0,478236 0,498046


Konduktivitet Anova Univariate Tests of Significance for Kond (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 24060,98 1 24060,98 124,3740 0,000000 Type 875,16 1 875,16 4,5238 0,047510 Error 3482,22 18 193,46

Kond

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 0,924500 65,83733 0,014042 0,906984

123


Alkalinitet Anova Univariate Tests of Significance for Alk (Spreadsheet1) Effect SS Degr. of MS F p Intercept 423696,1 1 423696,1 69,41633 0,000000 Type 14960,5 1 14960,5 2,45105 0,134857 Error 109866,5 18 6103,7

Alk

124

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 534,5780 2301,337 0,232290 0,635639


MILA-index (fรถrsurning)

MILA

Mann-Whitney U Test (Spreadsheet1) Rank Sum Rank Sum U Z p-value Z p-value Valid N Valid N 2*1sided 85,50000 124,5000 30,50000 -1,43626 0,150928 -1,43681 0,150774 10 10 0,143140

MILA

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 171,4810 88,34103 1,941126 0,180514

125


F채rgtal

Farg

Mann-Whitney U Test (mannwhitney HSN0004) Rank Sum Rank Sum U Z p-value Z p-value Valid N Valid N 2*1sided 117,0000 93,00000 38,00000 0,869318 0,384674 0,869973 0,384316 10 10 0,393048

Farg

Levene's Test for Homogeneity of Variances MS MS F p 5930,568 2157,040 2,749401 0,114615

126


Publikationer inom samma område 1. 2. 3. 4.

Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Biologisk mångfald på skyddszoner – utvärdering av skyddszoner i slättlandskapet Miljöeffekter av tvärvillkoren – Ett enkelt och transparent system Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion – Effekter på marknad och miljö

27 127


128


129


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/29-SE • RA11:34


ra11_34  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you