Page 27

4.1.5.5 Tungmetaller i marken Tillförseln av kadmium till åkermarken har sänkts kraftigt under slutet av 1900-talet och i dag råder i stort sett balans mellan tillförsel och bortförsel sett ur ett nationellt perspektiv. På enskilda gårdar kan balansen se annorlunda ut beroende på val av gödsel, foder och kalkprodukter. Depositionen är i dag den enskilt största tillförselposten av kadmium på nationell nivå (figur 2). Tillförseln av kadmium med fosforgödselmedel har minskat kraftigt. Avloppsslam står i dag för en mycket liten andel av tillförseln av kadmium till åkermarken på nationell nivå men kan ha betydelse för tillförseln på en enskild gård. Med foder kan det ske en koncentration av kadmiumtillförseln till gårdar med djur. Dagens genomsnittliga haltökning uppskattas till ca 0,08 % per år (Jordbruksverket 1999, Eriksson 2000, Naturvårdsverket 2002b, Ivarsson m.fl. 2002, Statistiska centralbyrån 2006). 2,5

2

g Cd/ha

1,5

1

0,5

0 1985

1990

Handelsgödsel o kalk

1995 Luftnedfall

1997 Slam

1999

Netto från foder

Figur 2 Genomsnittlig tillförsel av kadmium till svensk åkermark Källa: Jordbruket och miljön, Ds 1989:49; SLU; SLR; SCB; Rapport 4077, Naturvårdsverket; Kemikalieinspektionen 1998; Ett rikt odlingslandskap, Jordbruksverket 18-1999. Sammanställd av Statistiska centralbyrån 2006.

Förekomsten i åkermark för tungmetaller andra än kadmium bedöms generellt vara på en tillfredställande nivå och inga risker för allvarliga försämringar har identifierats (Jordbruksverket 2007b).

4.1.5.6 Markpackning Mycket talar för att en fortsatt packning av åkermarken, och därigenom försämrad markstruktur, inte kan förväntas upphöra. Jordbrukets strukturrationalisering fortsätter vilket hittills har bidragit till att de maskiner som använts i jordbruket har blivit större och tyngre. Samtidigt sker viss teknikutveckling som kan motverka maskinernas packningseffekt, men om detta i tillräcklig utsträckning förhindrar de negativa effekterna av markpackning är osäkert.

4.1.6 Slutsatser åkermark Oftast är frågorna om ett effektivt och hållbart brukande av åkermarken mycket komplexa och svåröverskådliga. Att ställa olika odlingsmetoder/åtgärder mot varandra för att bedöma om de är förenliga med en hållbar utveckling är svårt. För att nyttjandet av åkermarken som helhet ska vara hållbar krävs att varje lantbrukare på företagsnivå har ett beslutsunderlag som gör att de faktorer som behövs ur hållbarhetsperspektiv kan integreras. Underlaget måste inkludera 23

ra07_23  

This is the description

ra07_23  

This is the description