Issuu on Google+

Ekologisk växtodling

Gårdsbeskrivningar Brunnsta Gård Lövåsa/Helledals gård Tjärby Gästgivaregård

Foto: Hans Jonsson


Gårdbeskrivningar Text och foto: Hans Jonsson, Trelleborg

En gård i Halland som odlar nästan allt som tänkas kan – en gård i Västra Götaland som storskaligt optimerar mjölkproduktion och växtodling – en gård i Mälardalen som integrerar odling, turism boende och miljö. Tre nedslag i den flora av ekologiska odlare runtom i Sverige som entusiastiskt driver sina företag framåt. Tanken är att gårdsreportagen ska inspirera och ge idéer till hur ekologisk växtodling i synnerhet och ekologisk företagande i allmänhet kan bedrivas. Förhoppningsvis kan dina reflektioner kring reportagen resultera i något värdefullt för just ditt företag. Lycka till!

Lena Glantz Eriksson och Göran Eriksson Brunnsta Gård Brunnsta i Mälardalen

Dag Arvidsson Lövåsa/Helledals Gård Götene i Västra Götaland

Leif Jönsson Tjärby Gästgivaregård, Halland

2


Brunnsta Gård – ekologisk odling med många järn i elden Ekologisk växtodling, Bo på Lantgård, gårdsbutik och deltidsarbete utanför gården ger Lena Glantz Eriksson och Göran Eriksson möjlighet att förverkliga sitt genuina intresse för en god miljö i alla dess former.

En god bonde Vikingatidens runstenar handlar oftast om hårda strapatser och ond bråd död. I sällsynta fall vittnar de om andra värden. I fältkanten vid Brunnsta Gård, står en respektingivande men trygg runsten med budskapet ”Hedenger och Björn reste denna sten över Gilde en god bonde”. Drygt tusen år senare, härskar fortfarande en god bonde och hans ”bondmora” på Brunnsta Gård, beläget mellan Stockholm och Enköping. Göran och Lena Eriksson har drivit gården ekologiskt sedan 1995. Men gårdsdriften är bara en del i en helhet som bygger på att skapa en uthållig god miljö, och ett gott liv.

Genuint intresse Göran berättar: – Vi har alltid haft ett stort intresse för uthållighet, miljöfrågor och ekologisk odling. När min fru Lena och jag köpte gården och tog över driften i början av 1980-talet byggde vi en ny bostad som anpassades efter dessa ideal. Huset värmer vi med flis, i stället för vattenklosett använder vi mulltrum. För att bli helt okänslig vid strömavbrott byggde vi ett ”gammeldags” självcirkulerande värmesystem.

Men för att fullt ut kunna förverkliga sin vision har det krävts många år av hårt utvecklingsarbete. Företaget står i dag på flera ben: • Turism i form av Bo på Lantgård, konferensverksamhet och gårdsbutik • Researrangemang, med Italien som specialitet! • Ekologisk växtodling • Externt arbete och konsultverksamhet Det ger en mycket bra riskspridning och arbetsfördelning. Görans fru Lena är synnerligen delaktig i företaget och har stor del i såväl det dagliga praktiska arbetet som den kreativitet som krävs för att utveckla företaget.

Lerjordar utan animalieproduktion Trots att som Göran uttrycker det: ”Turisterna är bästa grödan!”, så är växtodlingen ett centralt inslag i verksamheten. För att ge turismen ett fullvärdigt innehåll måste såväl gård som by vara levande. Växtodlingsdriften ger trots allt ett hyfsat netto, helt klart bättre än om den drivits konventionellt menar Göran. Gården omfattar 62 hektar egen och 9 hektar arrenderad mark samt 45 ha skog – Göran är utbildad jägmästare. Jorden är till övervägande del mellanlera till styv lera med inslag av lättare potatisjord. Arronderingen är god efter de senaste årens fältsammanslagningar. Gården ligger inne i Brunnsta by som undgått skiftesreformerna. Gårdarna ligger på långsmala tomter på samma sätt som på medeltiden – pittoreskt och mysigt med syrénhäckar, äppelträdgårdar och röda stugor med vita knutar! Gårdens animalieproduktion inskränker sig till 300 sprätthöns – äggen säljs i gårdsbutiken.

Vy över fält tillhörande Brunnsta Gård. Här har bönder odlat i tusentals år.

3


Ogräsförekomsten styr Efter vallen så följer antingen höstvete eller vårvete. Höstvete konkurrerar bättre mot ogräs och passar bra på ogräsbemängda fält. Annars blir det vårvete. Höstvetet ogräsharvas på våren innan vårbruket. Tidpunkten är viktig både för att få bra ogräseffekt och att kunna köra då markytan inte är för hård. Den styva leran har en tendens att bli mycket hård i ytan om den får torka. Även vårvetet ogräsharvas, 1–2 gånger med en lokalt producerad ogräsharv utrustad med extra kraftiga efterharvspinnar. I kombination med hydraulisk justering är harven ett mycket väl fungerande arbetsredskap för Görans leror. Det krävs hårda men precisa tag för att få effekt!

Göran Eriksson framför gröngödslingsvallen i vinterskrud – en av gårdens viktigaste grödor.

Viktig gröngödslingsvall Som ett led i sin kompetensutveckling – eller tillfredsställande av kunskapstörst – så gick Göran SLU:s ”Högre kurs i ekologisk odling”. Han snickrade ihop en sjuårig växtföljd. Men när den skulle bekänna färg i praktiken, så fungerade den inte speciellt väl. Gårdens geografiska belägenhet, jordtyp etc. har medfört att följande växtföljd utkristalliserats: Gröngödslingsvall Mer ogräs

Mindre ogräs

Höstvete Havre + insådd

Vårvete Höstråg/ärter

Gröngödslingsvallen är den viktigaste grödan. En tät och fin klövervall samlar mycket kväve samtidigt som den konkurrerar bra mot ogräs. Vallen putsas 2–3 gånger under säsongen: slutet av maj, vid midsommar och eventuellt ytterligare en gång. Klippningen sker med en traktor med omvänd förarplats vilket gör att det inte är några körspår i vallen när den klipps. Om det funnits möjlighet så hade Göran gärna låtit vallen ligga i två år för att få bättre effekt mot kvickrot som han upplever som det allvarligaste ogräset på gården. Tisteln har inte varit lika besvärlig som kvickroten.

4

Hydrauliskt justerbar ogräsharv med kraftiga harvpinnar. Ett måste för att få ett bra resultat i den kompakta och styva leran på Brunnsta Gård.

Vallinsådd Vallen sås in i havre. Vallfröna sprids med en Rotoseeder dvs. en frontmonterad frösåmaskin och myllas ned i samband med den mekaniska ogräsbekämpningen.

Skörd – torkning – lagring Med tanke på förutsättningarna så är skördenivån för de olika grödorna klart acceptabel. Bäst går vårvete med c:a 3,5–4 ton per hektar. Höstvete ligger


Andra grödor Den relativt enkla växtföljden är ett resultat av jord och klimat. På Görans önskelista finns grödor som höstoljeväxter, åkerbönor, längre liggande vallar samt svartträda. Sistnämnda är ett måste för att emellanåt kunna trycka till kvickroten ordentligt. Men utan att vara stödberättigad så prioriteras den ned tills det blir absolut nödvändigt att sätta in åtgärden.

Kunskap är kul Det roligaste med odlingen menar Göran är alla utmaningar som inte riktigt finns i den konventionella odlingen. För att klara av detta krävs det att man aktivt samlar på sig och delar med sig av forskning, försök och erfarenheter. Göran pratar sig lyriskt varm för ”Deltagardriven forskning” i SLU/CUL:s regi *) som han deltar i och som driver praktiskt inriktad forskning. Han har enbart positiva erfarenheter av kollegornas vilja att dela med sig av erfarenheter och kunskap.

Framtiden i svart och vitt

Rotoseeder – frontmonterat aggregat för frösådd, vilken utförs i samband med ogräsharvningen.

lite över denna nivå, medan havre hamnar lite under kring 3,5 ton per hektar. Tröskning och sådd lejs in. De senaste åren odlas en del av spannmålen till utsäde. För detta krävs torkning och lagring på gården. Göran har därvid stor nytta av gården tork- och lagringsanläggning.

Låga fosforvärden Att förse grödorna med växtnäring är inget större problem. – Men de senaste markkarteringarna visar på sjunkande fosforvärden säger Göran och fortsätter: i år provade jag pelleterad Biofer 11-3-0 vilket gick bra. Jag hade gärna använt den mer koncentrerade Bioferen 7-9-0. Men eftersom den är i mjölform så är jag rädd för att spridningen blir alltför ojämn. Tyvärr finns det ingen tillgång till stallgödsel i trakten som jag kan använda. Kvävetillförseln kunde ökas genom att odla proteingrödor. Jag har provat ärter men kan inte odla dessa varje år på grund av ogräsproblem. Kanske kunde åkerbönor vara ett alternativ. Andra alternativ skulle vara att använda humant avfall som växtnäring. Planer på kompostering och separering för att få högkvalitativt slam finns men godkänns inte av myndigheterna vilket är frustrerande eftersom cirkulationstänkandet är ett centralt inslag i Görans odlingsfilosofi.

Det tråkiga med samhällsklimatet just nu säger Göran, är att miljöintresset tycks ha falnat betydligt. För många är det priset som är allenarådande. Andra aspekter på produkten såsom produktionsort, produktionssätt etc. verkar i dag vara av helt underordnad betydelse. Men vi har inte tömt ut möjligheterna att utveckla företaget. Närheten till Stockholm och vår befintliga turismverksamhet skulle kunna vara en bra grund för att vidareförädla en del produkter från odlingen lokalt. Men att komma dithän har vi inte haft tid och ork med – än så länge! Men när allt kommer omkring: Det blir faktiskt bara roligare och roligare att vara lantbrukare avslutar Göran! Mer information hittar du på www.brunnstagard.se

*) (CUL = Deltagardriven forskning, innebär samarbete över gränserna mellan teoretiker och praktiker. CUL:s målsättning med projektet är att bidra till lokal och regional utveckling av det ekologiska lantbruket samt att öka kunskapen om uthålliga lantbrukssystem. Tanken är även att utvecklingen på så sätt ska påverkas av lantbrukarnas aktuella problem och forskningens nya rön. Växtodlingsgruppens syfte är att förbättra förutsättningarna för ekologisk odling genom olika odlingsåtgärder. I huvudsak arbetar de med gröngödslingsfrågor och ogräsreglering. Mer info hittar du på http://www.cul.slu.se/forskning/deltagforskn/)

5


Rationell mjölkproduktion och växtodling i ekobygd vid Kinnekulle Storskalig optimerad och rationell ekologisk mjölkproduktion och växtodling kännetecknar lantmästare Dag Arvidssons verksamhet på gårdarna Lövåsa och Helledal vid Kinnekulles fot i Västra Götaland. En solig och fin dag i början av december besöker jag lantmästare Dag Arvidsson på Helledal strax öster om Lidköping. Det är full rulle i stallet, 120 kor har mjölkats, mycket ska fixas men vi hinner ändå med en intressant diskussion kring hur Dag bedriver verksamheten och filosofin bakom företagandet.

Kor, växtodling, bete och skog 1993 tog Dag över föräldrahemmet Lövåsa. Tillsammans med Helledal omfattar företaget idag 120 mjölkkor, 386 ha åker, 55 ha bete samt 40 ha skog. Det tarvar en heltidsanställ och tre deltidsanställda samt Dag Arvidsons mycket stora engagemang för att ro det hela i land. Gårdarna ligger mycket vackert vid foten av Kinnekulle strax öster om Lidköping i Västra Götaland.

Ekobygd – Vi tillhör Götene Kommun och här finns bara en gård med mer än 100 mjölkkor som inte drivs ekologiskt. Det är en riktig ekobygd vi bor i säger Dag Arvidsson och fortsätter: Ganska snart efter att jag tagit över föräldrahemmet fick jag en tydlig bild av att det finns stora möjligheter i ett bra ekonomiskt utbyte i kombinationen ekologisk mjölkproduktion och växtodling. Vi har en öppen och bra dialog grannar emellan och det var uppenbart att mina kollegor kunde nå samma utbyten på

ekologisk vall som jag fick i min konventionella odling men till betydligt större insatser.

Snabb övergång till ekologisk drift Det gamla kostallet hade gjort sitt och Dag komponerade ihop ett framgångsrecept med storskalighet, effektiv arbetsinsats och balans mellan animalieproduktion och växtodling som huvudingredienser. – Jag bestämde mig för att satsa på en snabb övergång. Det passar mig bäst då jag slapp en hel del krångligheter med bl.a. särskiljning . Nackdelen var att växtföljden på en del fält inte blev den bästa men fördelarna övervägde trots allt och det känns mycket bra att nu köra på för fullt berättar Dag entusiastiskt. Han betonar vidare att planering och förebyggande åtgärder är A och O för att övergången ska ske utan alltför stora obehagliga överraskningar.

Bra kurs och bra kollegor En viktig del i planeringsarbetet var att han parallellt med arbetet på gården gick en ”Högre kurs i ekologisk odling” på SLU. Han prisar kursen som gav mycket kunskap och erfarenhetsutbyte lantbrukare och rådgivare emellan. Dag rekommenderar kursen varmt och kan inte nog betona värdet av att verkligen lyssna och lära! Kunskap är till viss del färskvara – det gäller att hänga med i vår föränderliga värld. Således deltar Dag aktivt i ERFA-grupper, anlitar rådgivare och har bra utbyte av kollegor i bygden. En sund inställning som gett Dag många idéer som han stöpt om för att passa hans företag.

Helledals Gård, öster om Lidköping. Ekologisk mjölkkobesättning om 120 kor, växtodling och skog. Omställd 1999–2000. Lösdrift och robotmjölkning sedan 2000. Många gårdar i trakten drivs ekologisk vilket bl.a. enligt ornitologisk expertis medfört positiva effekter på fågellivet.

6


och låg arbetsförbrukning som är kännetecknande för dessa. Den dominerande jordarten är mellanlera. På Lövåsa blandas den med inslag av lättlera medan man hittar en hel del mojord på Helledal. Dags tips är att inte chansa med tuffa växtföljder utan hålla sig till långsiktig och säker grödfördelning.

”Ingen” ogräsbekämpning

Höstraps har hitintills varit min viktigaste ekogröda säger Dag Arvidsson. Här i årets fält med hybridsorten Banjo.

Hälften foder, hälften avsalu Åter till övergången till ekologisk odling: nu gällde det att hitta en bra lösning för Dags företag. Han ersatte 100 uppbundna kor med 120 kor i lösdrift och robotmjölkning. Vidare valde han en grödfördelning och växtföljd som till hälften genererar foder till korna medan den andra hälften går till avsalu. Är inte det ett mycket komplicerad arbete som ligger bakom att hitta den optimala lösningen, undrar jag: – Jag följer upp resultaten noga och har fortlöpande diskussioner med rådgivare kring hur vi bäst väger grödorna mot varandra. Jag täcker inte hela, men en stor del av mitt foderbehov från egen odling. Och hitintills har det varit bra priser på avsalugrödorna – inte minst rapsen så de försvarar väl sin plats i driften.

Samtliga grödor bredsås med 12 cm radavstånd och utsädesmängder i nivå med konventionell odling. Kompletterande ogräsbekämpning sker endast i undantagsfall. – Vi har inte haft några direkta problem med ogräs hitintills. Den bästa ogräsbekämparen är en bra konkurrerande gröda så vi satsar på att uppnå jämna och relativt täta bestånd säger Dag. Det ligger i linje med min strategi att hålla arbetsinsatserna nere. Tack vara rationell maskinpark och små insatser kommer vi ner i c:a 4 timmar per hektar i arbetsinsats. I år har jag dock ett höstvetefält som inte är plöjt vilket har gett ett större ogräsuppslag än normalt så det blir nog ogräsharvning till våren. Jag lejer in tjänsten också kör vi halva fältet så får vi bra underlag för en utvärdering av lönsamheten i åtgärden. Utan direkta jämförelser är det svårt att riktigt kunna utvärdera sina insatser!

Växtnäringstillförsel Generellt är växtnäringstillförseln god. Flera av grödorna får en kombination av 20 ton nötsväm och 1 000 kg/ha Biofer 7-9-0. Det ger god balans mellan kväve, fosfor och kalium. Fosfortillskottet är mycket välbehövligt eftersom den senaste markkarteringen visade på mycket låga fosforvärden.

Två växtföljder Vi kommer in på odlingen och det framgår snabbt att det är bra växtföljder, god växtnäringsförsörjning Växtföljd Helledal

Växtföljd Lövåsa

Åkerböna + vårvete + vallinsådd (helsäd eller mogen skörd) Vall Vall Höstraps Höstvete

Vårvete + vallinsådd

Vall Höstraps Höstvete Åkerböna

Senast förvärvade flaggskeppet: Tallriksplog Kuhn Discover MX.

7


Två varianter av åkerböna

Utsädesodling av höstvete

Vi börjar grödbeskrivningen med grödan: åkerböna plus vårvete plus vallinsådd. Åkerbönan sås med Rapidens gödselbillar, vårveten med fröbillarna och vallfröet med en kompletterande frölåda. Antingen skördas grödan som helsäd till ”hacke” dvs. ensilage eller så väntar Dag till mogen skörd. Den tidiga helsädesskörden ger bäst förutsättningar för den efterföljande vallen. – Om det hade funnits bättre rensmöjligheter så hade jag varit mycket intresserad av utökad odling av blandsäd som fungerar mycket bra i ekologisk odling menar Dag. Till skillnad från ärter i renbestånd som han också provat och som inte alls fungerar.

Höstrapsfältet stubb körs hårt, plöjs, och sås med höstvete Stava c:a 220 kg/ha. På våren sås fånggröda in genom att sprida fröna på ytan följt av nedmyllning med flytgödselspridarens myllningsaggregat. Dag Arvidsson har noterat att myllningsaggregatet har betydande fördelar jämfört med släpslangar. – Jag får en viss ogräseffekt och definitivt mindre förluster av kväve betonar han. Men tyvärr har jag haft några svaga höstvetegrödor, troligtvis beroende på de senaste blöta årens svampproblem. Torra år är de bästa för mig. Våra relativt tunga jordar klarar av vattenförsörjningen samtidigt som svamparna missgynnas.

Vall Vallarna består av vitklöver, rödklöver, lusern, rajgräs, rajsvingel och timotej. Vallen gödslas ej. Förstaårsvallen på Helledal skördas tre gånger, andraårsvallen en till två gånger. Den ettåriga vallen på Lövåsa skördas två gånger.

Viktig höstraps Höstrapsen är kanske den viktigaste avsalugrödan för närvarande och prioriterad på flera sätt. Förfrukten är bästa tänkbara – vall. Före sådd sprids 20 ton/ha nötsväm, fältet plöjes och sås med Rapid, 12 cm radavstånd och c:a 4–5 kg/ha utsädesmängd av någon hybridsort. På våren sker en komplettering av växtnäringen med ytterligare 20 ton/ha nötsväm samt 1 000 kg/ha Biofer. Sidoknivar används för att underlätta skörden. Största möjliga noggrannhet och aktsamhet tas vid skörden för att minimera spill.

Okomplicerad vårveteodling På Lövåsa används vårvete för vallinsådden. En relativ enkel odling. Normal utsädesmängd av sorten Dacke, växtnäringstillförsel i form av 20 ton/ha nötsväm samt 1 000 kg/ha Biofer.

Problem På min fråga om vilka som är de största problemen just nu och i framtiden så svarar Dag med att i nuläget efter tre års ekologisk odling och mjölkproduktion så har inga större problem uppstått. Han kan dock tänka sig att tvingas förändra eller anpassa växtföljden i framtiden efter ogräsflorans förändring. Åkerven är ett ogräs som sprider sig norrut och kan ställa till problem. Han tror också att han får hålla ett öga på markpackningen och att vara försiktig med effekterna av körning med stora tunga maskiner.

Ljus och inspirerande framtid

Utsädesodlingen av ekologisk höstvete. Halva fältet ska ogräsharvas till våren. I bakgrunden Helledals Gård och Kinnekulle.

8

Dag ser ljust på framtiden. – Att odla ekologiskt ligger helt i linje med tongångarna i samhället och bland gemene man. EU går mot allt mer miljöstöd. Jag tycker att det är en bra utveckling och trivs med odlingsformen. Jag lär mig mer och mer och en kul sidoeffekt har varit att jag märkt att jag fått goda tips från min gamla far som var med på tiden före kemijordbruket: Han har närheten till odlingen i ryggmärgen och det är en stor tillgång för mig att kunna ta del av hans erfarenheter. Stöd i all ära men Dags tankar kretsar mer kring alla de marknader som ligger och väntar på kreativa ekoföretagare: – Häromdagen fick jag höra om en ekologisk produktion av svamp som inte fick tag på tillräckligt med ekohalm. Där ska vi vara med nästa gång… sagt av en man boende i en ekobygd där ornitologerna märker hur fågellivet förbättrats som en följd av det stora inslaget av ekologisk odling. Och en bygd dit turister vallfärdar för att beskåda ”Arns kyrka” Forshem – men det är en annan historia!


Ekogrödor för hela slanten i Halland Stor kunskap, god planering, säker tajming, grundmurat intresse och så ett visst stänk av mod, det är vad ekoodling handlar om för lantbrukare Leif Jönsson på Tjärby Gästgivaregård strax öster om Halmstad.

Dryga dussinet grödor Under mitt besök hos lantbrukare Leif Jönsson räknar jag in åtminstone 13 ekogrödor i odling; med den 14:e och 15:e på gång nästa år! Ett imponerande beting att hantera och det gör Leif med den äran på två gårdar vilka sammanlagt omfattar ca 130 hektar. 1994 köpte Leif Tjärby Gästgivaregård på 60 hektar. Jordarten är till två tredjedelar behaglig lättlera, resten kan betecknas som lerig sand. Bevattningsmöjligheter finns för huvuddelen av arealen. År 2002 köptes ytterligare en gård vilken omfattar 70 hektar grusig mo, som vid inköpstillfället låg i KRAV-godkänt bete.

Kunskap ger mod Leif har ett gediget förflutet inom ekologisk växtodling. Han har sedan början av 1990-talet ansvarat för den ekologisk försöksverksamheten vid Hushållningssällskapet i Halland. – Tanken på ekologisk odling fanns där redan från början när jag köpte gården berättar Leif. Jag noterade att man fick mycket bra betalt för ekologiska grödor. Mina år på Hushållningssällskapet hade gett mig ganska bra kunskap och erfarenhet av odlingen. Jag tyckte att jorden var lämplig. Så sammantaget var det faktisk inte alls svårt att motstå utmaningen att testa ekologisk odling på min egen gård.

Vattenmagasin. Förr i världen använt för rötning av lin – en Halländsk specialitet. Dammen fylls kontinuerligt på av en intilliggande å. Vattnet pumpas till en mindre damm och sen ut i bevattningssystemet.

Under 1997 till 1998 skedde övergången. Det är väldigt viktigt betonar Leif, att grödorna under karensåret sköts ordentligt. Missar man ogräsbekämpningen så ger det efterverkningar många år framöver. Det kan vara lämpligt att leja in ogräsbekämpningen av någon duktig entreprenör i trakten. Då får man samtidigt möjlighet att följa arbetet på nära håll och lära sig handlaget. Det är också viktigt att förbereda gården för övergången. Tjärby Gästgivaregård var kraftigt nerkörd när Leif tillträdde. Han ägnade mycket energi åt att under tre års tid kalka och kvickrotsbekämpa innan det var dags att lägga om.

Leif och Annika Jönsson Tjärby Gästgivaregård, strax öster om Halmstad. Boningshuset drevs till för 50 år sedan som ett gästgiveri. Än idag sitter gästfriheten i väggarna!

9


Ogräsbekämpning som konstart

Tisteln värst

För Leif Jönsson är ogräsbekämpningen ett centralt inslag i växtodlingen. Det gäller att kontinuerligt genom växtföljd, sortval och kompletterande mekanisk bekämpning hålla ogräsförekomsten nere. Här några tips: – För det första så måste fältet var så slätt som möjligt. Plöjning, tiltpackning, harvning- sådd följt av vältning – allt hänger ihop. Det ska resultera i en fast botten där fröna inte störs av ogräsharvningen som tack vare den jämna ytan går att utföra med stor precision. Efter sådd blindharvar Leif en till två gånger. Den andra gången kan vara kritisk, den fungerar inte efter regn, man får inte heller köra om fröna ”skjuter på” berättar Leif med eftertryck. Sen är det lugnt ett tag tills stråsäden når tvåbladsstadiet. Då återupptas ogräsharvningarna. Leif utnyttjar och följer noggrant de befintliga körspåren. Han vet då att hela ytan behandlas exakt lika. Intressant att notera är, att harvpinnarna vid denna längsgående körning, har en benägenhet att glida bredvid raderna eftersom det är mjukare mellan raderna! Observera dock att för sockerbetor gäller det omvända – där är det mjukare i raden varför ogräsharvning i denna gröda ska ske vinkelrät mot raderna. Med 7–10 dagars intervall fortsätter harvningarna tills ogräseffekten avtar eller upphör. För Leif är det helt naturligt att i detta kritiska skede dagligen följa grödans och ogräsens utveckling. Man ska ner på knä – belöningen får du i form av bra ogräseffekter och säkra grödor.

Leifs bedömning är att tisteln på sikt kommer ställa till störst problem. Man måste passa sig för de värsta ruggarna. Dyker sådana upp måste man bita i det sura äpplet och köra intensiv mekanisk bearbetning i form av halvträda under sommaren. Annars är risken stor att tistelruggen sakta men säkert sprider sig över större områden. Kvickroten går bra att hålla på en jämn nivå – men den är svår att reducera. Det är således inte att rekommendera övergång till ekologisk odling på kraftigt kvickrotsbemängd mark. Spillraps har inte varit något problem eftersom höstrapsgrödan alltid följs av en vårgröda. Däremot ställer ibland åkersenapen till stora problem. Sistnämnda ogräs – och andra snabba och högväxande ogräs – har dock fått sin överman i en 12 meters knivbalk för körning i växande gröda som Leif och Bengt Jönsson har utvecklat. Maskinen testades ordentligt under 2003 och resultaten gav mersmak. Körning två gånger i vardera riktningen ger i det närmaste 100 % ogräseffekt på de ogräs som sticker upp ovanför grödan!

Växtföljd och riskminimering Växtföljd och genomsnittlig skördenivå på Tjärby Gästgivaregård Vår- eller höstvete Vårvete 3,5–4 ton/ha, Höstvete 4,5–5 ton/ha Rödklöver till frö 300–400 kg/ha Sockerbetor 40–50 ton/ha Korn 4,5–5 ton /ha Konservärter 4–5 ton/ha Åkerbönor 4–5 ton/ha Höstraps 2,5–3 ton/ha Dessutom odlas vitklöver till frö, potatis och 3-åriga vallar. Växtföljd på 70 ha grusig mo. Odling i uppbyggnadsfas Korn Vitklöver till frö Höstraps Vårsäd Rågvete Halvträda Fröodling av timotej eller rajgräs – Jag har byggt upp växtföljderna för att optimera min mark och min tid berättar Leif. De ger även en ordentlig riskspridning – ett krav för att kunna hålla på med ekologisk odling. Vissa grödor måste slå till vissa år för att det ska finnas att ta av, de svåra åren.

Långa revor och lite ogräs. Fjolårets rödklöver i väntan på vårplöjning och sådd av sockerbetor. En fantastisk förfrukt och ogräshämmare.

10

Ett omfattande maskinsamarbete bidrar även det till en minskad risk i företaget. Det är tryggt att ha tillgång till en ordentlig maskinpark till en rimlig kostnad. Ogräsharvningen sköter dock Leif själv – han t.o.m. kör på entreprenad åt andra ekoodlare i trakten.


Vårvete och korn Dessa grödor är i princip utbytbara i växtföljden. Grödvalet avgörs av ogräsförekomsten – korn konkurrerar bättre mot kvickrot. Om vårvetesådden försenas ökar risken för fritflugeangrepp. Åkerbönor Sås med 12 cm radavstånd. Det finns numera tidigt mognande sorter som är odlingssäkra och lättröskade. Fint utvecklat höstvetebestånd. Här syns också spår av förfrukten i form av åkerbönplantor. Ogräsförekomsten är mycket låg trots att jordarten är en drivande myllig lättlera.

Kort om grödorna Innan vi gör en kort grödvis expose så kan det vara bra att känna till att de flesta grödorna odlas till utsäde. Sortvalet blir därför vad fröfirman erbjuder. Utsädesmängderna är i nivå med konventionell odling. Den viktigaste växtnäringskällan är nötflyt som i princip tillförs samtliga spannmålsgrödor innan sådd med 30 ton/ha. Även en del hönsgödsel sprids till sockerbetorna. Sockerbetor Sockerbetor är en mycket bra växtföljdsgröda. Helt avgörande för odlingsekonomin är hur den manuella ogräsbekämpningen löses. Det krävs rätt folk till rätt pris för att ogräsförekomsten ska kunna hållas nere. Ofta vårplöjes det blivande sockerbetsfältet. Leif kommer testa med tidig sådd för att öka skörden utan att tappa effekt mot ogräsen. Potatis Asterix har odlats i flera år med gott resultat. Senaste året slog bladmögel och brunröta till med utebliven skörd som följd. Skördenivån har legat på 15–20 ton per hektar.

Konservärter Här ges fler tillfällen för blindharvningar än i spannmål eftersom konservärterna sås sist på våren. Handplockning av tistel och gullkrage kan vara nödvändig. Stenförekomst kan vara ett problem. Odlas ej för närvarande. Höstraps Har gått utmärkt trots att vi befinner oss i Halland! Radsås 48–50 cm, 1,5–2,0 kg/ha utsädesmängd av hybridsort t.ex. Banjo. Två hackningar på hösten. En djuphackning på våren som följs av släpslangspridd flytgödsel 20 ton/ha som mycket fint rinner ner i den porösa jorden. Denna körning sker vinkelrät mot såriktningen. Rågvete Största fördelen med denna gröda är dess goda ogräskonkurrerande förmåga. Kräver dock relativt god jord. Rödklöverfrö Sås in i vårvete. Blindharvning två gånger, sista gången tätt inpå sådden av klöverfrö. Våren efter skörd putsas stubben så att plantorna får ljus. En del ogräs kan behöva handrensas. Grödan direkttröskas eller tröskas lätt en första gång följt av torkning på planbottentork och ytterligare en urtröskning. Vitklöverfrö Högriskgrödornas högriskgröda – tillika möjligheternas gröda med chans till goda klipp! Kritiskt och avgörande är putsningen på våren som ska ta så mycket ogräs som möjligt utan att hämma grödan för mycket. Leif har dammat av en gammal rullräfsa som – om den körs försiktigt i rikligt daggfuktig sommarnatt – rullar ihop fem meters stränglagd gröda till en perfekt trösksträng.

Nya grödor

Banjo höstrapshybrid, precisionssådd 48 cm radavstånd, utsädesmängd ca 1,5–2,0 kg/ha. Radrensad två gånger hösten 2003.

Som om inte dessa grödor räcker – nästa år testar eventuellt Leif insådd av gräs för fröproduktion. Det kanske även blir aktuellt att gå utanför de traditionella växtodlingsgrödorna. Ekologisk sparris är ett hett alternativ. För att få till denna gröda kommer Leif förståndigt nog ta hjälp av Annika, äkta hälft och ovärderlig för att få ett arbetsintensivt familjeföretag att fungera!

11


Broschyren är en del i kurspärmen ”Ekologisk växtodling” 2004.

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

P8:16


p8_16