Page 1

Kraven kostar

Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav

Är det inte mat snart?

• Tiden det tar att uppfylla branschens och myndigheternas administrativa krav för en representativ gård med kycklingar uppskattas till sju procent av ett årsarbete och för en spannmålsgård till två procent. • Branschens krav bygger till stor del på myndigheternas krav. För företagare är det ibland inte klart vilka krav som kommer från myndigheter eller bransch. • Jordbruksföretagarna upplever dock att myndigheternas administrativa krav och kontroller är mer betungande än branschens. Myndigheterna måste därför bli bättre på att förklara nyttan med reglerna.

Rapport 2012:31


Kraven kostar

Jordbruksföretagarens administrativa kostnader för myndighets- och branschkrav

Förord Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att minska jordbruksföretagens administrativa börda och detta arbete har resulterat i en minskning av den administrativa bördan inom vårt ansvarsområde de senaste åren. Fortfarande återstår dock mycket arbete samtidigt som det har blivit svårare, eftersom de som varit enklast att åtgärda redan har ändrats. I denna utredning har vi valt att titta på de administrativa kraven ur ett företagsperspektiv. För att få en uppfattning om våra kunders hela perspektiv har vi inkluderat såväl myndighets krav som krav från branschorganisationerna. Vi har också intervjuat representativa företag med olika produktionsinriktningar för att stämma av våra slutstaser och få en fördjupad bild av hur företagarna upplever kraven. Vi vill rikta ett stort tack till de personer som har bidragit till denna utredning, inte minst de jordbrukare som tagit sig tid att låta sig intervjuas och som gjort det med engagemang och intresse. Stort tack även till LRF Jönköping som bland annat hjälpt oss med intervjukontakter och till Livsmedelsverket som har faktagranskat vissa delar av utredningen. Det är min förhoppning att denna utredning kan ligga till grund för ett fortsatt arbete där vi tillsammans med andra myndigheter, branschorganisationer och näringen kan arbeta mot fortsatta förenklingar med kunden i fokus. Gabriella Cahlin Chef för Marknadsavdelningen

Utredningsenheten Författare Anna Wretling Clarin Joel Karlsson


Sammanfattning Det är inte enbart myndigheter som ställer krav på jordbruksföretagare utan krav ställs även av andra aktörer. Utredningen sammanställer de krav som ger administrativa kostnader, det vill säga kostnader för att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till myndigheter eller tredje part, ur ett företagsperspektiv. Sammanställningen inkluderar myndighetskrav som faller inom Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets och Livsmedelsverkets ansvarsområde och krav som ställs av branschorganisationer, mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare, handeln och kvalitetsprogram. Alla aktörers krav påverkar jordbruksföretagens administrativa börda. I utredningen har vi genomfört en intervjuundersökning med jordbruksföretagare. Enligt intervjuerna upplevs myndigheternas krav och kontroller mer betungande än branschens. Några av de anledningar som nämndes var att myndighetskraven ofta relateras till utebliven ersättning och eventuella sanktioner medan branschens krav kopplas till merpris, avsättningsmöjligheter och möjlighet att sätta en kvalitetsstämpel på sin produkt gentemot kunderna. Dessutom nämndes att myndighetskraven upplevs tyngre eftersom flera av kraven inte uppfattas knyta an till produktionen. Krav som hör samman med miljölagstiftningen och tvärvillkoren är exempel på sådana krav. Det faktum att myndighetskraven följs upp av strikta kontroller är också en bidragande orsak till att kraven upplevs tyngre än andra aktörers krav. Arlas kontroller upplevs till exempel inte som en kontroll, utan snarare som ett besök med rådgivningssyfte. Det är animaliesektorn som omfattas av flest myndighets- och branschkrav på grund av kraven som rör djurhållning. Mjölkföretagen har 45 myndighetskrav, kycklingföretag har 35 krav och slaktgrisföretag 34 krav. Vad gäller branschkrav så är det kycklinguppfödare som har flest krav i och med branschens många kontroll- och övervakningsprogram. I jämförelse kan nämnas att spannmålsföretag har 12 myndighetskrav och tomatföretag åtta krav. Tomatföretag har betydligt fler branschkrav i och med handelns krav på IP-certifiering. Branschens krav bygger dock i stor utsträckning på myndigheternas krav och för jordbruksföretagare är det ibland inte klart vilka krav som kommer från myndighet eller bransch. Flest administrativa krav behöver inte innebära högst administrativa kostnader. Enligt beräkningar som gjorts i utredningen för representativa gårdar så är det kycklinggården som har högst administrativa kostnader på 149 timmar, motsvarande sju procent av ett årsarbete. Gården med slaktgrisar har administrativa kostnader på 139 timmar, motsvarande knappt sju procent av ett årarbete och mjölkgårdens kostnader, 88 timmar, motsvarar lite mer än fyra procent av ett årsarbete. Spannmålsgården har lägst administrativ kostnad på 40 timmar, motsvarande två procent av ett årsarbete. Oavsett företagsstorlek så är myndighetskrav och andra aktörers krav i princip desamma. Några krav förändras med företagens storlek och ett exempel på detta är tillståndsplikt inom miljölagstiftningen. Totalkostnaden för administration förändras däremot beroende på arealstorlek och/eller antalet djur. Utredningen identifierar flera områden att arbeta vidare med. Enligt intervjuerna upplevs myndighetskraven mer betungande än branschens. Vi måste bli bättre på att förklara nyttan och syftet med reglerna.


Innehåll

1 Inledning.................................................................................................. 1 1.1 Bakgrund............................................................................................................................ 1 1.2 Definition............................................................................................................................ 1 1.3 Syfte...................................................................................................................................... 2 1.4 Omfattning och avgränsning...................................................................................... 2 1.4.1 Myndighetskrav................................................................................................. 3 1.4.2 Krav kopplat till andra aktörer....................................................................... 5 1.5 Metod ................................................................................................................................. 6 1.5.1 Intervjuundersökning...................................................................................... 6 1.5.2 Beräkning av administrativa kostnader..................................................... 6 1.6 Koppling till andra projekt och verksamheter..................................................... 7

2 Mjölk ......................................................................................................10 2.1 Myndighetskrav.............................................................................................................10 2.1.1 Administrativa kostnader kopplat till mjölkproduktion....................11 2.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd.............................................16 2.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion...........16 2.2 Krav kopplat till andra aktörer..................................................................................17 2.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.......................................18 2.2.2 Mejeriföretag.....................................................................................................20 2.2.3 Frivilliga kvalitetsprogram............................................................................22 2.2.4 Försäkringsbolag.............................................................................................24 2.3 Beräkning av administrativa kostnader.................................................................25

3 Slaktgris..................................................................................................28 3.1 Myndighetskrav.............................................................................................................28 3.1.1 Administrativa kostnader kopplat till slaktgrisproduktion...............29 3.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd.............................................33 3.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion...........33 3.2 Krav kopplat till andra aktörer..................................................................................34 3.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.......................................34 3.2.2 Slakterier.............................................................................................................35 3.2.3 Försäkringsbolag.............................................................................................36 3.2.4 Frivilliga kvalitetsprogram ...........................................................................37 3.3 Beräkning av administrativa kostnader.................................................................39

4 Kycklinguppfödare.............................................................................42 4.1 Myndighetskrav.............................................................................................................42 4.1.1 Administrativa kostnader kopplat till kycklingproduktion...............43 4.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd.............................................47 4.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion...........48 4.2 Krav kopplat till andra aktörer..................................................................................48 4.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.......................................49 4.2.2 Slakterier.............................................................................................................52


4.2.3 Frivilliga kvalitetsprogram............................................................................52 4.2.4 Försäkringsbolag.............................................................................................53 4.3 Beräkning av administrativa kostnader.................................................................54

5 Spannmål...............................................................................................57 5.1 Myndighetskrav.............................................................................................................57 5.1.1 Administrativa kostnader kopplat till spannmålsodling...................58 5.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd.............................................60 5.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion...........60 5.2 Krav kopplat till andra aktörer..................................................................................61 5.2.1 Spannmålsuppköpare....................................................................................61 5.2.2 Frivilliga kvalitetsprogram............................................................................64 5.2.3 Försäkringsbolag ............................................................................................65 5.3 Beräkning av administrativa kostnader.................................................................65

6 Tomat.......................................................................................................68 6.1 Myndighetskrav.............................................................................................................68 6.1.1 Administrativa kostnader kopplat till tomatodling.............................68 6.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd.............................................70 6.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion ..........70 6.2 Krav kopplat till andra aktörer..................................................................................71 6.2.1 Frivilliga kvalitetsprogram............................................................................71 6.2.2 Producentorganisationer..............................................................................73 6.2.3 Odlarna.se...........................................................................................................74 6.2.4 Dagligvaruhandel och grossist...................................................................75 6.3 Beräkning av administrativa kostnader.................................................................75

7 Kostnadsskillnader mellan olika produktionsinriktningar...77 7.1 Kostnader och krav inom olika produktionsinriktningar..............................................................................................78 7.1.1 Vilka administrativa krav ställs på de representativa gårdarna?.....78 7.1.2 Hur hög är den adminstrativa kostnaden för representativa gårdar?...................................................................................81

8 Intervjuundersökning.......................................................................86 8.1 Krav från myndigheter och andra aktörer............................................................86 8.1.1 Myndighetskrav..............................................................................................86 8.1.2 Krav från andra aktörer..................................................................................87 8.1.3 Överblick över olika krav...............................................................................89 8.2 Attityder............................................................................................................................90 8.2.1 Hur upplever du aktörers bemötande vid kontroll? ..........................90 8.3 Sammanfattning och observationer från djupintervjuerna............................................................................................................92

9 Slutsats....................................................................................................94 10 Förslag på frågor att arbeta vidare med.............................................................................................97 11 Källförteckning....................................................................................99


Bilaga 1 Myndighetskrav..................................................................... 102 Administrativa kostnader kopplat till produktionen.............................................. 102 Livsmedelslagstiftning............................................................................................. 102 Miljölagstiftning.......................................................................................................... 103 Länsstyrelserna gör kontroll och kommunerna utövar tillsyn................... 103 Mjölk ............................................................................................................................ 106 Slaktgris.......................................................................................................................... 110 Kyckling.......................................................................................................................... 113 Spannmål...................................................................................................................... 116 Tomat ............................................................................................................................ 117 Administrativa kostnader kopplat till stöd................................................................. 118 Kontroll av tvärvillkor................................................................................................ 119 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion.................................................................................................................... 122

Bilaga 2 Administrativa krav kopplat till andra aktörer........... 125 Miljöhusesyn.......................................................................................................................... 125 Mjölk ..................................................................................................................................... 126 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.................................................. 126 Mejeriföretag............................................................................................................... 127 Frivilliga kvalitetsprogram....................................................................................... 129 Försäkringsbolag........................................................................................................ 131 Slaktgris................................................................................................................................... 132 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.................................................. 132 Slakteri............................................................................................................................ 133 Försäkringsbolag........................................................................................................ 134 Frivilliga kvalitetsprogram....................................................................................... 135 Kyckling................................................................................................................................... 137 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram.................................................. 137 Slakterier........................................................................................................................ 138 Försäkringsbolag........................................................................................................ 139 Frivilliga kvalitetsprogram....................................................................................... 139 Spannmål................................................................................................................................ 141 Spannmålsuppköpare.............................................................................................. 141 Försäkringsbolag........................................................................................................ 144 Frivilliga kvalitetsprogram....................................................................................... 144 Tomat ..................................................................................................................................... 145 IP Sigill Frukt & Grönt................................................................................................ 145 Producentorganisationer (PO)............................................................................... 147 Handeln ......................................................................................................................... 147 IP-standarden........................................................................................................................ 148 Tillvalsregler för klimatcertifiering....................................................................... 150 KRAV ..................................................................................................................................... 151 Svenska Demeterförbundet............................................................................................. 155

9


Bilaga 3 Intervjuundersökning och beräkning av administrativa kostnader............................................................................................ 157 Intervjuundersökning........................................................................................................ 157 Mjölk ............................................................................................................................ 157 Slaktgris.......................................................................................................................... 157 Kyckling.......................................................................................................................... 158 Spannmål...................................................................................................................... 158 Tomat ............................................................................................................................ 158 Intervjumall............................................................................................................................ 158 Beräkning av administrativa kostnader....................................................................... 161

10


1 Inledning 1.1 Bakgrund Sveriges lantbrukare, liksom många andra småföretagare, upplever att deras vardag styrs av många och krångliga regler som kräver stora insatser från dem. Till detta går mycket tid, tid som de flesta istället skulle vilja använda för annat. Jordbruksföretagens verksamhet styrs av lagar, förordningar och föreskrifter som flera myndigheter ansvarar för. Det är framförallt Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket som ansvarar för specialriktad lagstiftning för företag som sysslar med djurhållning eller växtodling. Den lagstiftning som styr verksamheten reglerar områden som djurskydd, smittskydd, djurhälsa, miljö (kemiska bekämpningsmedel, växtnäring, farligt avfall), livsmedelssäkerhet, foder- och foderhygien. Att lagstiftningen följs kontrolleras i många fall av kommunerna och länsstyrelserna med jämna mellanrum. Det är inte enbart lagstiftning och myndighetskrav som styr jordbruksföretagens vardag. Det finns även andra aktörer, såsom slakterier, mejeriföretag, spannmålsuppköpare, handeln och branschorganisationer, som ställer krav på företagen. I vissa fall kan dessa krav vara frivilliga i andra fall obligatoriska. Att kraven i realiteten är obligatoriska kan bero på marknadsstruktur, exempelvis att antalet mejerier, slakterier eller spannmålsuppköpare är så få att det inte ger producenten något val. Frivilliga krav kopplas ofta samman med merpris och/eller produktdifferentiering. Ett jordbruksföretag måste följa riktlinjer och regler som är uppsatta av branschen och samhället. Att följa dessa riktlinjer och regler är en grundförutsättning för ett jordbruksföretag i Sverige. Myndigheters och branschens krav leder till administrativa kostnader. Under 2006 påbörjades ett arbete, med uppdrag från regeringen, med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag, det vill säga kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter 1.

1.2 Definition Lantbrukarnas administrativa börda är den kostnad som uppstår för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter. När Tillväxtverket uppskattade företagens administrativa kostnader i det pågående regeringsarbetet definierades begreppet administrativa kostnader. Det är således Tillväxtverkets definition av administrativa kostnader som vi använder i denna utredning ”de kostnader företagen har för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som orsakas av krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Investeringskostnader och avgifter ingår inte”2. I begreppet överföra information har vi valt att inkludera inhämtning av information, det vill säga kostnad för att hålla sig uppdaterad om krav från myndigheter och bransch. Med administrativa krav avses de myndighetskrav (förordningar, föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd) som ger en administrativ kostnad. 1 Regeringens skrivelse 2007/08:131 2 Tillväxtverket

1


I utredningen ingår även en inventering av branschens krav på jordbruksföretag. I denna inventering används motsvarande definition som nämns ovan. Den definition som Tillväxtverket använder i regeringens pågående arbete med att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag är fokuserat på att minska företagens administrativa kostnader3. Näringslivets regelnämnd4 kategoriserar däremot företagets totala regelkostnader i tre olika kategorier: • Administrativa kostnader: Kostnader för att upprätta, lagra eller skicka information till myndigheter eller tredje part. • Materiella kostnader: Kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, kostnader för genomförande av åtgärder, till exempel rehabilitering eller åtgärder kopplade till arbetsmiljö. • Finansiella kostnader: Kostnader i form av betalda skatter och avgifter.

1.3 Syfte I dagsläget finns ingen samlad bild av jordbruksföretagarnas totala administrativa börda eller hur de administrativa kraven förhåller sig till varandra. Jordbruksverket har bedömt det angeläget att visa på jordbruksföretagarnas sammanlagda administrativa kostnader. Utredningens syfte är att: -- utifrån ett företagsperspektiv inventera och sammanställa de administrativa krav som jordbruksföretag har och visa på hur de administrativa kraven förhåller sig till varandra, -- illustrera de administrativa kostnaderna för olika produktionsinriktningar utifrån ett företagsperspektiv, -- identifiera attityder kring olika administrativa krav och aktörer. Målsättningen är att utredningen ska ge en samlad bild av de administrativa kostnader som jordbruksföretagare har, både kostnader som kopplas till myndigheters krav och kostnader som kopplas till andra aktörer.

1.4 Omfattning och avgränsning Rapporten avgränsas till de administrativa kostnader som myndighetskrav ger upphov till och krav som kan kopplas till annat än lagar, förordningar och förskrifter, det vill säga krav från branschen. Med administrativa kostnader avses kostnader för att inhämta, upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter, se avsnitt 1.2. Jordbruksföretagens administrativa kostnader kopplade till lagstiftning finns delvis sammanställda till och med år 2009 i Tillväxtverkets databas (på grund av det pågående regeringsarbetet med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag, se avsnitt 1.6). Kostnaderna är dock inte sammanställda för olika produktionsinriktningar och inte heller uppdaterade de senaste tre åren. Även om senaste årens arbete med regelförenkling främst har fokuserat på den administrativa bördan så är faktorer som skillnader mellan produktionsinriktningar och administrativa krav kopplat till annat än lagar, förordningar och för3 Jordbruksverket, dnr 09-451/11 4 Näringslivets regelnämnd, 2008 2


skrifter inte belysta. Genom att avgränsa till administrativa kostnader och utforska dessa faktorer bidrar utredningen till det pågående arbetat med att minska företagens administrativa kostnader. Definitionen av administrativa kostnader är smal på så sätt att den bara inkluderar kostnader som uppstår av att inhämta, upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter. Det innebär att andra kostnader som uppstår på grund av myndighetskrav eller branschkrav hamnar utanför. Lagstiftningen anger hur marken ska brukas, hur djuren ska skötas och hur andra delar av jordbruksföretagens verksamhet ska bedrivas. Att lantbrukaren följer kraven ger upphov till kostnader i form av arbetsinsats. Likaså ger branschens kontroll- och övervakningsprogram samt olika kvalitetsprogram kostnader i form av skötsel-, hygien- och spårbarhetskrav. Vår avgränsning medför att kostnader för att upprätthålla lagstiftningen eller olika program inte tas hänsyn till. För att få ett brett perspektiv på administrativa kostnader för olika jordbruksföretag så inriktas utredningen på fem olika produktionsinriktningar: mjölk, slaktgris, kyckling, spannmål och tomat (i växthus). För att kunna jämföra administrativa kostnader mellan olika produktionsinriktningar så finns följande avgränsningar: 1. Företaget har varit i drift några år och har en fungerande verksamhet. 2. Företagens verksamhet är enbart inriktad på primärproduktion. Krav som avser kombinationsverksamhet (förädling, gårdsförsäljning m.m.) ingår inte. 3. Företaget gör inga ny- eller tillbyggnationer av stallar eller andra ekonomibyggnader. Detta innebär att krav som gäller förprövning faller bort. Inte heller inkluderas krav som rör utökning av djurantal. Det innebär att krav faller ur som avser uppstart och/eller förändringar. Ett exempel på ett sådant krav är registrering av fjäderfä till fjäderfäregistret5 där företagaren gör en registrering vid uppstart och vid eventuella förändringar. 4. Företaget gör inga nyanslutningar till kontroll- och övervakningsprogram eller kvalitetsprogram. Alla administrativa kostnader som hör samman med ansökningsförfaranden hamnar utanför. Miljöersättningsansökan inkluderas dock i utredningen eftersom det är svårt att separera den administrativa kostnaden för ansökan med kostnaden för ansökan om utbetalning av stöd. 5. Företagen varken importerar eller exporterar djur, foder, utsäde m.m. 6. Administrativa krav kopplat till utbrott av djursjukdomar, till exempel salmonella, inkluderas inte. Däremot inkluderas administrativa kostnader som hör samman med läkemedel och läkemedelsanvändning, avlivning, hantering av döda djur m.m. Krav som rör fodersäkerhet, det vill säga om foder som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet släpps ut på marknaden, inkluderas inte.

1.4.1 Myndighetskrav Det finns flera lagstiftningsområden som berör jordbruksföretagare. Förutom de krav som hamnar inom ramen för Jordbruksverkets ansvarsområde så finns det lagstiftning kring arbetsmiljö, skatter och bokföring, miljö, livsmedel med mera. 5 2007:86 Föreskrift om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter SJVFS 2006:1 om registrering av anläggning med fjäderfä 3


Eftersom syftet med utredningen är att ur ett jordbruksföretagsperspektiv kartlägga de administrativa kostnader som är specifika för den typen av företag så inkluderas endast den lagstiftning som hamnar under Jordbruksverket ansvarsområde samt delar av livsmedels- och miljölagstiftningen, se bilaga 1. Att lagstiftningen följs kontrolleras av olika myndigheter och kontrollen ger administrativa kostnader i form av medverkan av företagaren. Företagaren ska vara på plats vid kontrollen och visa upp den dokumentation som krävs. De kontroller som inkluderas i utredningen är de som Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ansvarar för och samordnar, se bilaga 1. Att söka gårdsstöd och miljöersättningar är en frivillig åtgärd, likaså är beslutet att bedriva ekologisk produktion frivilligt. De administrativa kostnader som kopplas till stöd och till ekologisk produktion inkluderas i utredningen, men behandlas i separata avsnitt, se bilaga 1. För att kartlägga de myndighetskrav som ger administrativa kostnader har vår utgångspunkt framförallt varit den samlade dokumentation av författningar och dess informationskrav som finns i Tillväxtverkets6 databas Regelräknaren. Regelräknaren är ett verktyg för att göra beräkningar med hjälp av resultat från Tillväxtverkets mätningar av administrativa kostnader mellan 2006- 2009. Författningar som har tillkommit eller förändrats efter år 2009 finns därmed inte medtagna i Regelräknaren. För att säkerställa att nya författningar och/eller förändringar i dessa har fångats upp så har ett arbete ägt rum på Jordbruksverket med syfte att komplettera de hålrum som funnits. En kvalitetssäkring av de sammanställda myndighetskraven har dessutom gjorts genom djupintervjuer med jordbruksföretagare. Myndighetskraven delas upp i olika områden: 1. Tvingande myndighetskrav (lagar, förordningar och föreskrifter) som alla jordbruksföretag måste följa. Kraven skiljer sig åt beroende på produktionsinriktning. För djurhållning är flera av myndighetskraven desamma, kraven för djurhållning är också betydligt fler än för växtodling. 2. Gårdsstöd och miljöersättningar kan sökas av jordbruksföretag. Att söka stöd är en frivillig åtgärd och är därmed inte ett tvingande myndighetskrav som de under punkt 1. Majoriteten av alla jordbruksföretag söker stöd och därför inkluderas de administrativa kostnader som hör samman med stöd i utredningen, det vill säga kostnader för ansökan, ansökan om utbetalning och kontroll. Mer information om stöd finns i bilaga 1. 3. Ekologisk produktion ska bedrivas enligt förordning (EG) nr 834/20077 med tillämpningsförordningar. Att hålla djuren eller bedriva odlingen ekologiskt är en frivillig åtgärd och de kostnader som medföljer bygger på ett aktivt val från jordbruksföretagaren. De administrativa kostnader som den ekologiska lagstiftningen ger behandlas avskilt från punkt 1. Mer information om ekologisk produktion finns i bilaga 1. 6 Tillväxtverket, Regelräknaren 7 Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91.

4


1.4.2 Krav kopplat till andra aktörer För att fånga upp administrativa krav som kopplas till annat än lagstiftning så avgränsas utredningen till de aktörer som är vanligast förekommande för respektive produktionsinriktning. Aktörerna som inkluderas är branschorganisationer, mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare, kvalitetsprogram och försäkringsbolag8. LRF:s Miljöhusesyn är ett verktyg för egenkontroll som jordbruksföretag kan använda för att försäkra sig om att företaget uppfyller de myndighetskrav som finns. Att göra Miljöhusesyn är ett krav som flera branschorganisationer och privata företag ställer på jordbruksföretag, se bilaga 2. Att inventera och sammanställa administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning för jordbruksföretag har inneburit en omfattande informationsinsamling. Kontakt med branschorganisationer har varit den främsta kanalen för att få en så bra helhetsbild som möjligt av vilka aktörer som ställer krav samt vilka krav som ställs. Dessutom har kontakt tagits med mejeriföretag, slakterier, spannmålsuppköpare och kvalitetsprogram för att få mer specifik information av vilka krav de ställer på sina leverantörer. Kontakterna har skett via telefonsamtal och/eller e-post. Olika aktörers webbplatser har också varit en viktig informationskälla. Liksom för myndighetskrav så har en kvalitetssäkring av kraven gjorts genom djupintervjuer med jordbruksföretagare. Krav kopplat till annat än lagstiftning delas upp i olika områden: 1. Kontroll- och övervakningsprogram finns etablerade med branschorganisationer som huvudmän, dessa anges vara frivilliga och har hög anslutningsgrad. Det är främst branschorganisationerna på animaliesidan som har denna typ av program. På vegetabiliesidan finns istället branschriktlinjer av hygienkaraktär. Ofta kräver privata aktörer under punkt 2 att jordbruksföretagen deltar i dessa program. 2. Specifika krav ställda av privata aktörer som mejeriföretag, slakterier och spannmålsuppköpare för att företagen ska få/kunna leverera sina produkter till dem. Aktörer inom samma bransch har ofta liknande krav. Dessa krav är frivilliga i och med att jordbruksföretagare har möjlighet att välja till vem man vill leverera sin produkt, men det finns begränsningar i friheten i och med geografisk lokalisering och andra faktorer. 3. Kvalitetsprogram syftar till att säkerställa en viss kvalitetsnivå på lantbrukets produktion. En del kvalitetsprogram bygger på tredjepartscertifiering och två av dessa har tagits med i utredningen; IP-standarden (IP Sigill och Grundcertifiering gris) och KRAV. Vid anslutning till dessa två standarder förbinder sig lantbrukaren till en specifik produktionsstandard. Att kraven i standarden följs kontrolleras av ett oberoende certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. Anslutning är en frivillig åtgärd. En anledning till att certifiera produktionen är för att få ut ett mervärde för produkterna. Vi har även inkluderat Svenska Demeterförbundet i utredningen. För att bli certifierad i enlighet med Demeterförbundet så ska företaget även vara certifierat för ekologisk produktion. 8 Länsförsäkringar Jönköping. Försäkringsbolag ställer krav på jordbruksföretag vid tecknandet av försäkringen (djurhållning och/eller växtodling). I dagsläget står Länsförsäkringar för cirka 80-85 procent av lantbruksförsäkringarna i landet. Dessutom har Länsförsäkringar ett samarbete med LRF, Säker Gård, som ger rabatter på försäkringspremien. 5


För krav från branschen kan ett krav innehålla flera informationskrav, det vill säga ett krav kan ge upphov till flera kostnader. Vi har valt att inte dela upp informationskraven utan istället följa indelningen som finns i de olika kontroll-, övervaknings- och kvalitetsprogrammen.

1.5 Metod 1.5.1 Intervjuundersökning Djupintervjuer har gjorts med företagare inom produktionsinriktningarna, mjölk, kyckling, gris, spannmål och tomat. Syftet med dessa har dels varit att kvalitetssäkra sammanställningen av de administrativa krav som jordbruksföretag har samt dels att få en möjlighet att identifiera attityder kring olika administrativa krav och aktörer. Vidare används resultatet av djupintervjuerna som underlag i illustrationen av administrativa kostnaderna inom olika produktionsinriktningar (se avsnitt 7). Intervjuerna genomfördes under maj och juni 2012, intervjumallen finns som helhet i bilaga 3 där också intervjuundersökningen beskrivs mer i detalj. Målet är att de intervjuade gårdarna ska vara representativa inom sin produktionsinriktning. Urvalet har därför inte skett slumpmässigt utan i samråd med LRF regionalt i Jönköping. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats ska resultatet dock ses som exempel snarare än representativt för en hel produktions­ inriktning. De intervjuade företagarna är få och med hänsyn till deras integritet presenteras därför inga detaljer.

1.5.2 Beräkning av administrativa kostnader Den administrativa kostnaden beräknas för en representativ gård inom varje produktionsinriktning. Gården representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Vilka krav som ställs på gården är specificerade i avsnitten för respektive produktionsinriktning. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer9. Genom intervjuundersökningen införskaffades underlag om tidsåtgång för administrativa krav för både myndighetskrav och branschkrav. I tidsuppskattningarna ingår tiden för att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till exempelvis myndighet eller tredje part. Därtill ingår tiden för att hålla sig uppdaterad om vad som ska upprättas, lagras och vilken information som ska skickas. Utredningens beräkningar av de administrativa kostnaderna beskrivs i detalj i bilaga 3. Utifrån underlagen kan sedan den administrativa kostnaden per år för den representativa gården beräknas genom att multiplisera tidsåtgången med lön eller tidsersättning. Kostnaden varierar självklart med vilken timersättning som antas. En schablontimlön på 145 kr används i beräkningarna och är densamma som bland annat används av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. 9 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre.

6


I djupintervjuerna framkom att företagarna har svårt att separera tidsåtgången för myndighetskrav och branschkrav, då många branschkrav bygger på myndighetskrav. Den beräknade kostnaden ska därför ses som den totala administrativa kostnaden för den representativa gårdens administrativas krav.

1.6 Koppling till andra projekt och verksamheter Regeringens pågående arbete med regelförenklingar10 Under 2006 påbörjades ett arbete, med uppdrag från regeringen, med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag. Regeringens mål är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och i det arbetet ingår bland annat att minska företagens administrativa kostnader. Jordbruksverket fick likt andra myndigheter därför i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att minska lantbrukarnas administrativa börda. Den administrativa bördan för företagen inom Jordbruksverkets ansvarsområde har minskat mellan 2006 och 2010 och de största minskningarna har skett inom djurområdet, där ett antal förenklingar rörande märkning och journalföring har genomförts. Enligt Tillväxtverkets beräkningar har den administrativa bördan inom jordbruksområdet och myndighetskraven inom Jordbruksverket och Livsmedelsverkets ansvarsområde minskat med cirka åtta procent under perioden, från en administrativ kostnad på cirka 357 miljoner kronor till cirka 329 miljoner kronor. Minskningen av den administrativa bördan härrör från förenklingar såsom förenklad SAM-ansökan vid oförändrad blockkarta, införande av elektronisk stalljournal (CDB-Internet), avskaffad avgift för rapportering till CDB, slopade krav att föra flera journaler i de fall en producent har flera produktionsplatser som djuren förflyttas mellan samt infasningen av det nya landsbygdsprogrammet. Minskningen av den administrativa bördan har gjort att en större andel av kostnaderna kan kopplats till EU-relaterad lagstiftning. År 2009 hade drygt 90 procent av kostnaderna sin grund i EU-rättsliga krav jämfört med cirka 60 procent år 200611. Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter (2012), Bolagsverket 12 Bolagsverket kartlagde under våren 2012 näringsidkares uppgiftslämning till 14 myndigheter. Syftet var att samla kunskap om hur näringsidkares uppgiftslämnande ser ut till dessa myndigheter, en kunskap som möjliggör ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande. Bland annat genom att kartlägga möjligheterna till återanvändning av grundläggande uppgifter mellan myndigheter. Resultatet visar att en stor andel av insamlingen av grundläggande uppgifter är frivillig, det vill säga uppgifterna samlas in men är inte nödvändiga för ärendets handläggning. Därför rekommenderas att myndigheterna slutar samla in sådana uppgifter. Det finns olika anledningar till att myndigheterna samlar in dessa uppgifter och respektive myndighet behöver därför göra en egen översyn.

10 Regeringens skrivelse 2007/08:131, Jordbruksverket, dnr 09-451/11 11 Tillväxtverket, rapport 0049 12 Bolagsverket, 2012 7


Jordbruksverket (en av de kartlagda myndigheterna) har det största antalet uppgiftskrav (388) av de kartlagda myndigheterna och hamnar på en fjärde plats när det gäller antalet ärenden per år (2 774 023)13. Jordbruksverket samlar främst in grundläggande uppgifter från företag, men vissa uppgifter samlas också in från Skatteverket och Bolagsverket (två uppgifter samlas endast in från dessa myndigheter). De flesta uppgifter är händelsestyrda (cirka 91 procent), till exempel förändring i djurinnehav eller ansökan av stöd. Nästan alla uppgifter kan lämnas elektroniskt (cirka 98 procent) och uppgifterna behöver nästan alltid en underskrift. De flesta av uppgifterna har ett ursprung i EU-lagstiftningen. De tre största uppgiftkraven efter volym är rapporting av förändrat djurinnehav (CDB), anmälan om registrering av ägarskap av hund samt byte av ägarskap och ansökan om direktstöd och utbetalning av gårdsstöd. Regelverksbarometern – känslomässig och tidsmässig belastning av SAM och CDB på lantbruksföretagare (2012), LRF14 I februari publicerade LRF en studie om hur lantbrukare upplever regelverket. Studien mäter den känslomässiga upplevelsen av regelkrånglet hos lantbrukarna och fokuserar på den känslomässiga och tidsmässiga belastningen av SAM och CDB. Totalt ingick 268 lantbrukare i undersökningen. Svarsfrekvensen var 42-44 procent. Resultaten av studien visar att 90-95 procent av de tillfrågade lantbrukarna tycker att såväl tidsåtgången för CDB/SAM-rapporteringen som den känslomässiga påfrestningen är irriterande eller oroande på någon nivå. Ungefär hälften av lantbrukarna tyckte att det är ganska eller mycket påfrestande. Tidsåtgången för SAM-ansökan uppskattas till åtta timmar för samtliga moment och för en mjölkproducent med 75 kor hamnar CDB-rapporteringen på 170 timmar årligen. Ekonomiska sanktioner och tvärvillkorskontroller är de känslomässigt mest påfrestande momenten. Olika myndighetskontroller upplevs också som mycket påfrestande. Problem som leder till kontakter med myndigheter upplevs som lika besvärliga som kontroller. Minst känslomässigt påfrestande moment av de som ingått i mätningen är sådant som inloggning på SAM/CDB, hämtning av tidigare data, journalföring, märkning av kalvar och beställning av märken. Trots att den administrativa bördan för företag mellan 2006 och 2009 har minskat inom Jordbruksverkets ansvarsområde upplever inte lantbrukarna att regelkrånglet minskat, utan känner sig fortfarande tyngda av regler. Enligt studien får regelbördan direkta konsekvenser för tillväxten, då fyra av tio jordbrukare anger att de skulle utveckla verksamheten om reglerna inte var så krångliga. Företagens totala regelkostnader– till följd av statliga regelverk (2008) Näringslivets regelnämnd. Näringslivets regelnämnd (NNR) har försökt uppskatta företagens totala regelkostnader för att följa samtliga krav i de relevanta regelverken. Regelkostnaderna för år 2005 redovisas av NNR för sex intervjuade företag. De intervjuade företagen är verksamma inom olika branscher varav ett jordbruksföretag med växtodling, nötköttsproduktion, äggproduktion, entreprenadverksamhet och skogsbruk. 13 Skatteverket, Försäkringskassan och Tullverket har fler ärenden per år. 14 Landja Marknadsanalys AB, 2012 8


För den intervjuade gården kategoriseras de totala regelkostnaderna i materiella kostnader (1 388 000 kr eller 55 procent), finansiella kostnader (841 000 kr eller 33 procent) och administrativa kostnader (328 000 kr eller 14 procent). NNR:s genomgång av sex företag visar att det finns betydande kostnader som företagen belastas med till följd av politiska beslut. Resultaten av studien visar på att det finns starka skäl att gå vidare i förenklingsarbetet samt att beakta och försöka bredda diskussionen till fler aspekter än administrativ börda. Den strikta avgränsningen mellan olika former av regelkostnader är trots allt i ett företagsperspektiv ointressant.

9


2 Mjölk • Det är myndighetskraven kring märkning och registrering av djur som tar mest tid i anspråk för mjölkproducenter. • En representativ mjölkgård lägger ned cirka 88 timmar per år på administration. • De flesta administrativa myndighetskraven har att göra med hälso- och sjukvård samt semin, men dessa krav tar endast en liten del av tiden.

2.1 Myndighetskrav För mjölkproducenter ger myndighetskrav administrativa kostnader som främst är knutna till djurhälsa, semin, läkemedelsanvändning, livsmedelshygien, foderhygien samt miljöfarlig verksamhet. Sammanlagt finns det 45 myndighetskrav som ger administrativa kostnader (se figur 1). Dessutom tillkommer administrativa kostnader om man söker stöd och hur många kostnader som tillkommer beror på vilka stöd som söks och var gården är belägen. Ytterligare kostnader tillkommer om mjölkproduktionen är ekologisk. Kostnaderna presenteras kort i det här avsnittet och beskrivs mer detaljerat i bilaga 1. 12 10

10 8 6

6

6 6 4

4

6 3

3

2

2

6

lso el -o er sh io ch yg d sju ie n kv oc år h d* liv Vä TS s m xt E ed nä e rin l Fo ss g, äk de sp er r rid he oc ni t h ng fo d av er hy be gi kä en m pn in M gs iljö m ed fa r li el Un g de ve rsö rk sa kn m in he ga t ro ch st at ist ik Ko nt ro lle r

g

te sp

Be

re r in

Liv sm

ed

M

är

kn

in

g, re gi st

Se m

in

0

Figur 1. Antalet myndighetskrav, mjölkproduktion, fördelat på lagstiftningsområden * Här ingår krav som rör läkemedel och läkemedelsanvändning. Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

10


2.1.1 Administrativa kostnader kopplat till mjölkproduktion 2.1.1.1 Semin

Att mjölkgårdar själva tar hand om semineringen är vanligt och blir vanligare. I dag sköter cirka 50 procent av mjölkgårdarna semineringen själva. I andra fall kommer seminföretag ut till gården och utför semineringarna. Att företag i allt högre grad seminerar själva beror på att det sparar tid samt är mer kostnads­ effektivt15. De sex administrativa kostnader som finns med i figur 1 berör inte alla mjölkföretag utan beror på hur och av vem som semineringen utförs. Om inte företaget själv utför semineringen blir inte kostnaderna för kraven lika stora som om företaget gör det själv. De administrativa kostnader som semin ger är dock att en seminrapport ska skrivas vid varje seminering av den som utför semineringen och sparas av djurägaren i minst fem år. Hondjurets identitet ska kontrolleras vid seminering och resultatet av seminering ska dokumenteras och rapporteras till spermadistributör alternativt utföraren av semineringen. Om företagaren själv lagrar sperma ska en lagerjournal föras med uppgifter om tillförsel, uttag av spermadoser, aktuell tjur m.m. (SJVFS 2004:41). 2.1.1.2 Märkning och registrering

Fyra administrativa kostnader rör märkning och registrering av nötkreatur (SJVFS 2007:12). Ett krav anger att djurägaren ska föra en journal över samtliga produktionsplatser och journalen ska sparas i tre år. Enligt föreskriften ska djurhållare föra en kronologisk journal där vissa obligatoriska uppgifter ska journalföras samma dag som de uppkommer. Exempel på uppgifter är bland annat djurets identitetsnummer, födelsedatum, kön och ras, förändringar på produktionsplatsen samt i djurinnehav och djurtransporter mellan produktionsplatser. Djuren ska också märkas enligt de märkningssystem och med de öronbrickor som godkänts av Jordbruksverket. Dessutom finns ett krav som avser rapporteringsskyldighet om djuren transporteras. En djurhållare ska rapportera varje förändring av sitt djurinnehav till Jordbruksverket eller Svensk Mjölk. Rapporteringen ska ske till CDB (register för nötkreatur) senast sju dagar efter att en förändring skett av djurinnehavet. Förändingen kan rapporteras på Jordbruksverkets e-tjänst CDB internet eller alternativt skriftligen via post. 2.1.1.3 Betesperiod

Enligt en ny föreskrift från Jordbruksverket (SJVFS 2012:13) som trädde i kraft den 15 juni 2012 förändras kraven för sammanhängande betesperiod. Kraven innebär att betessäsongen i Syd- och Mellansverige förlängs med en och en halv månad och gäller i sammanlagt sju månader (1 april-31 oktober). Under den tiden ska djuren hållas på bete lika lång tid som tidigare men däremot får betesperioden delas upp i flera perioder. Det krävs dock en minst två månader lång sammanhängande betesperiod. Kravet medför en administrativ kostnad och det är att djurägaren ska upprätta en betesplan om man vill dela upp tiden då djuren betar. I Blekinge, Skåne och Hal15 Information från intervjuundersökning

11


lands län innebär det att en betesplan ska upprättas om mjölkkornas sammanhängande betesperiod är kortare än 120 dygn. I Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län är det krav på betesplan om den sammanhängande betesperioden är kortare än 90 dygn. Norra Sverige påverkas inte av förändringen. Kravet ger upphov till ytterligaren en administrativ kostnad och det är journalföring vid undantag från beteskraven. Om djuren hålls inne hela dygn eller delar av dygn så ska detta journalföras. Undantag kan vara onormala väderleksförhållanden, om det finns risk för skador på mark när det är dåligt väder, vid allvarliga insektsangrepp, om det finns omedelbar fara för rovdjursangrepp, om djuren hålls inne för slakt och ska slaktas före den 15 juni, om kvigor ska semineras och om djuren måste skötas och vårdas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus. Om djuren hålls inne på grund av semineringar och vård behöver inte detta journalföras om det sker i enlighet med betesplanen. 2.1.1.4 TSE

Jordbruksverket har en föreskrift (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning avseende förekomst av TSE (transmissibel spongiform encefalopati) -sjukdom hos nötkreatur, får och get. Den administrativa kostnaden som berör denna föreskrift är att djurägaren ska ansvara för att ett prov för TSE tas vid husbehovsslakt. 2.1.1.5 Hälso- och sjukvård, läkemedel och läkemedelsanvändning

Det finns nio administrativa krav som hör samman med sjuka och döda djur, läkemedelsbehandlingar eller annan behandling. Enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2009:85) ska djurägaren dokumentera uppgifter om datum för behandling, diagnos, karenstid, läkemedlets namn, dosering med mera när djuren behandlas med läkemedel. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av läkemedel. Det finns också krav på att dokumentera antalet djur som dör i besättningen samt anledning till dödsfallet. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under fem år efter det att läkemedlet har getts till djuret. Det krävs en kurs i läkemedelsanvändning för att djurägaren ska kunna ge djuren läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2010:17). Vid förskrivning och tillhandahållande av läkemedel till djurägaren ska veterinäreren ge skriftliga instruktioner och veterinären ska besöka besättningen minst var femte vecka för kontroll, se bilaga 1. Enligt förordning (EG) nr 1069/2009 ska jordbruksföretagaren se till att animaliska biprodukter som transporteras följs av ett handelsdokument med uppgifter om ursprung till, bestämmelseort för, mängd av produkter och beskrivning av produkterna. Animaliska biprodukter är allt från djurriket som inte är livsmedel. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda för livsmedel. Även naturgödsel är animaliska biprodukter.

12


2.1.1.6 Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet

Mjölkföretagare är livsmedelsföretag (se förklaring i bilaga 1) och berörs därför av förordningarna om livsmedelshygien ((EG) nr 852/2004 och 853/2004). En livsmedelsproducent kan ha olika roller, en mjölkproducent kan också föda upp djur som går till slakt. Förordning ((EG) 852/2004) om livsmedelshygien ger en administrativ kostnad som innebär att djurägaren ska föra och spara journaler med uppgifter om åtgärder som gjorts för att undvika faror inom livsmedelsproduktionen. Två krav hör ihop med Förordning ((EG) 853/2004) om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel med animaliskt ursprung. Ett krav är att företagaren ska när djuren skickas till slakt informera slakteri om livsmedelskedjan vid leverans av djur. Detta är den så kallade djurägarförsäkran som djurägaren fyller i vid varje leverans till slakteri. Djurägaren ska i denna intyga att till exempel djuren ser friska ut, inte kommer från en spärrad besättning på grund av smitta, inte slaktas under karenstid för läkemedelsanvändning. Ytterligare ett krav som kan ge en administrativ kostnad är att djur som nödslaktas utanför slakteriet ska åtföljas av ett nödslaktsintyg. Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel. Dessa djur ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal snarast möjligt efter att djuret besiktigats levande av en veterinär. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar. Ett nödslaktsintyg som fyllts i och intygats av veterinären ska alltid följa med ett nödslaktat djur till slakteriet. 2.1.1.7 Foder och foderhygien

Det finns ett stort antal krav i lagstiftningen som berör foderhantering och primärproducenter. De krav som finns med i vår sammanställning (se tabell 6) är de som finns angivna i bilaga I förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien. I bilaga II i samma förordning finns det krav som ger administrativa kostnader, men eftersom huvuddelen av primärproducenterna berörs av bilaga I så inkluderas inte dessa i sammanställningen (bilaga II innehåller administrativa krav som rör dokumentation/registerhållande av fodertillsatser, foderblandningar, förblandningar samt krav som avser kvalitetskontrollplan och organisationsplan). Det finns två administrativa kostnader som härrör från bilaga I (se ovan). Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram. Dessutom finns det krav på att foderföretagaren ska föra journal över processbeskrivningen, till exempel sprutjournal, in- och utleverans av foder. Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2006:81) om allmänna råd för foder ger en administrativ kostnad och det är att om läkemedel blandas i fodret ska detta dokumenteras, se tabell 6. 2.1.1.8 Växtnäring

Det finns tre administrativa kostnader som hör samman med Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad gäller växtnäring. Kostnaderna avser anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och beräkning av lagringsvolymen stallgödsel i nitratkänsliga områden samt dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel. 13


Kravet på anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och dokumentation över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats gäller inom nitratkänsliga områden, det vill säga där kväveutlakningen är hög. Till de känsliga områdena i Sverige hör Hallands, Skåne och Blekinge län, Öland och Gotland samt övriga kustområden som sträcker sig från Västra Götaland till Stockholms län. Dessutom inkluderas jordbruksområden kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren, i Östergötland och söder om Vänern. För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga landet. Om man inte bedriver sin verksamhet inom dessa områden så omfattas man således inte av kraven. 2.1.1.9 Spridning av bekämpningsmedel

Det finns en administrativ kostnad som hör samman med spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) och eftersom mjölkproducenter ofta odlar egen foderspannmål till korna så finns detta krav med. Den som sprider bekämpningsmedel ska anteckna varje spridning och av anteckningarna ska framgå vilken dos som använts, tidpunkt och plats för spridningen, temperatur och vindförhållanden, skyddsavstånd och försiktighetsmått med mera. 2.1.1.10

Miljöfarlig verksamhet

De två administrativa kostnader som berör miljölagstiftningen hänger ihop med anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Om ett mjölkföretag är tillståndspliktigt, det vill säga om företaget har en stadigvarande djurhållning med mer än 400 djurenheter nötkreatur (400 mjölkkor) krävs ett tillstånd som man söker hos länsstyrelsen. En tillståndspliktig verksamhet ska årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Om företaget är anmälningspliktigt, det vill om företaget har mer än 100 djurenheter (100 mjölkkor), krävs en anmälan hos kommunen. Ett anmälningspliktigt företag ska göra en egenkontroll varje år. Egenkontrollen kan genomföras med hjälp av Miljöhusesyn. Egenkontrollförordningen (SFS 1998:901) ställer högre krav på egenkontroll och dokumentation än vad 26 kap 19 § i miljöbalken gör, se tabell 6. Dokumentationsskyldigheten gäller för kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. Det är djurgårdar med mer än 100 djurenheter som omfattas av detta krav. Det finns ytterligare en administrativ kostnad i förordningen som gäller dokumentation av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. För ett fåmansföretag blir detta ingen stor administrativ kostnad. Två administrativa kostnader kopplas till avfallsförordningen (SFS 2011:927). Att föra avfallsjournal är ett krav som gäller för alla lantbruk och journalföringen avser mängd farligt avfall och vart det transporteras. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska ett jordbruksföretag som transporterar små mängder farligt avfall, det vill säga mindre än 100 kg eller 100 l farligt avfall per år till en godkänd mottagare anmäla detta till länsstyrelsen vart femte år. Större mängder farligt avfall får endast transporteras av personer som har tillstånd. Exempel på farligt avfall från jordbruket är avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier, färgoch lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel, mineralbaserade och syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 14


2.1.1.11

Undersökningar och statistik

Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. Redovisningarna baseras på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruksföretagen. Det finns två administrativa kostnader kopplat till Jordbruksverkets statistikundersökningar. Vart tredje år genomförs en strukturundersökning ((EG) nr 1166/2008)) i samtliga EU-länder. Statistiken från undersökningen används för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Den administrativa kostnaden ligger i att jordbruksföretaget ska ta del av, fylla i och skicka tillbaka blanketten till Jordbruksverket. En del av strukturundersökningen består i att statistiskt belysa antalet husdjur av olika slag och antalet företag med husdjur i juni varje år, se (EG) nr 1165/2008. 2.1.1.12

Kontroller

För att kontrollera att lagstiftningen följs görs kontroller hos jordbruksföretag. Mer information om vem som kontrollerar vad, hur kontrollerna går till och hur ofta som jordbruksföretagare kontrolleras finns i bilaga 1. Flera av kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning. För riskbaserade kontroller av livsmedelsföretag och foderföretag bör den årliga kontrollfrekvensen till exempel vara minst en procent, det innebär att kontroll av primärproducenten sker sällan (se bilaga 1). Myndigheter gör fem olika typer av kontroller hos mjölkproducenter inom ramen för Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden; Länsstyrelserna gör djurskyddskontroller mot bakgrund av Djurskyddslagen (SFS 1988:534). Djurskyddslagen innehåller inga krav som ger administrativa kostnader förutom själva kontrollen. Länsstyrelsen gör kontroll av djurmärkning av nötkreatur (SFS 2006:815). Vid kontrollbesöket görs en kontroll av de aktuella djuren på gården. Journalföring och dokumentationen ska vara i sin ordning och djuren märkta på det sätt som lagstiftningen kräver. Kontroll av foder, livsmedel och animaliska biprodukter ((EG) nr 882/2004) för att säkerställa att foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurskydd och djurhälsa följs görs av länsstyrelsen och kommun. Länsstyrelsen gör kontroll av livsmedel och foder och kommunen följer upp lagstiftningen kring animaliska biprodukter. Kontroll av mjölkkvoter (SFS 1999:1319) genomförs av länsstyrelserna och Jordbruksverket. Kontrollen består av två delar. Länsstyrelserna hämtar in uppgifter om mjölkleveranser och antalet mjölkkor hos mjölkproducenter och Jordbruksverket kontrollerar mjölkkvotshanteringen och invägningsrutiner hos mejeriföretagen. Tillsyn av miljölagstiftningen (SFS 1998:900) görs av kommunen. Kommunen kan rikta sina tillsynsbesök mot olika åtgärder från år till år.

15


2.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd För mjölkproducenter finns det i vår sammanställning 24 administrativa kostnader som hänger samman med ansökan om stöd, ansökan om utbetalning av stöd samt kontroll av stöd, se tabell 16 i bilaga 1. Stöden som finns upptagna i sammanställningen är de mjölkproducenter söker i störst utsträckning. Det innebär dock inte att producenter berörs av samtliga administrativa kostnader, utan det beror på vilka stöd man söker och vilka stöd man är berättigad till beroende på stödområde (för mer information se Jordbruksverkets webbplats). De stöd som mjölkproducenter söker i störst utsträckning är gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar. Kompensationsbidraget kan mjölkproducenter i stödområde 1-5c söka. De miljöersättningar som mjölkproducenter i störst utsträckning söker är: • vallodling • bevarande av betesmarker och slåtterängar • natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet • minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) • miljöskyddsåtgärder • skyddszoner • ekologiska produktionsformer (läs mer om detta i bilaga 1). Förutom ersättningen för Skyddszoner och Minskat kväveläckage så kan man söka miljöersättningarna oberoende av var gården ligger i Sverige, se bilaga 1. Om man söker stöd så är man också föremål för kontroll och kontrollen i sig ger administrativa kostnader. Länsstyrelserna gör kontroller av direktstöd (inklusive tvärvillkor) och miljöersättningar.

2.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Mjölk är den största ekologiska produkten på den svenska marknaden idag. I dagsläget finns det cirka 48 500 ekologiska mjölkkor, motsvarande 13 procent av landets mjölkkor (omställda eller under omställning). År 2011 vägdes 332 000 ton ekologisk mjölk in motsvarande 12 procent av den totala invägningen i landet16. En ekologisk mjölkproducent kan söka miljöersättningen Ekologiska produktionsformer. Det finns sammanlagt tio administrativa kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket och miljöersättningen. Om mjölkgården dessutom odlar eget spannmål tillkommer tre kostnader (se tabell 17 och 18). De kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket berör dokumentation; producenten ska ta del av dokumentation från certifieringsorganet, en stalljournal och växtodlingsjournal ska föras, vid kontroll ska bokföringen finnas tillgänglig och intyg om GMO-frihet ska finnas. Om man odlar spannmål som säljs som foder ska även detta dokumenteras. Fyra kostnader hör samman med miljöersättningen Ekologiska produktionsformer där ansökan om åtagande görs vart femte år och ansökan om utbetalning varje år. Dessutom ska information lämnas om anslutning till certifieringsorgan och doku16 Jordbruksverket, dnr 26-10960/2011

16


mentationen ska finnas tillgänglig vid kontroll. Har man sökt miljöersättningen så är man också föremål för kontroll av länsstyrelsen. Den administrativa kostnaden av kontrollen finns redan upptagen i kostnaden för stöd.

2.2 Krav kopplat till andra aktörer Mjölkproducenter möter främst administrativa krav genom mejeriföretag. Krav från branschens organisationer och frivilliga krav som IP sigill ingår som en del av mejeriföretagens krav. Sveriges största mejeriföretag Arla Foods har valt att utforma sitt egna kvalitetsprogram Arlagården. På liknande sätt har Falköpings mejeri och Norrmejerier egna kvalitetsprogram men kräver dessutom att leverantörerna ska vara anslutna till IP Sigill. Skånemejerier var till och med årsskiftet 2011-2012 anslutna till IP-standarden (Svenskt Sigill). På grund av franska Lactalis uppköp av mejeriföretaget under våren 2012 kommer Skånemejeriet succesivt gå över till Lactalis system för kvalitetskontroll, ISO 9001. Under våren 2012 kommer de första mjölkleverantörena revideras enligt det nya systemet.17 Skånemejeriers krav finns inte med i sammanställningen på grund av de förändringar som pågår inom mejeriföretaget i dagsläget. Inom mjölksektorn finns det några frivilliga övervaknings- och kontrollprogram som mejeriföretag rekommenderar att man som mjölkproducent är ansluten till. Att det inte är krav utan rekommendation beror sannolikt på att mejeriföretagen själva har utformat omfattande och heltäckande kvalitetsprogram eller väljer IP Sigill. För administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning så är det de vanligaste mejeriföretagen, kontroll-, övervaknings- och kvalitetsprogram som finns med i sammanställningen. När det gäller olika kvalitetsprogram så har administrativa kostnader som berör klimatcertifiering (Svenskt Sigill) och Svenska Demeterförbundet tagits med eftersom det i dagsläget finns några mjölkföretag som är klimatcertifierade och/eller bedriver biodynamisk mjölkproduktion. Tabell 1. Privata aktörers krav på deltagande i branschprogram Salmonellaprogram Arla Foods

X (rek)

Kokontroll X (rek)

Nöthälsovård

IP Sigill Mjölk

X (rek)

Falköpings mejeri

X

Norrmejerier

X

Agria Mjölk

X

Säker Gård (LRF)

Xa

a Om besättningen är ansluten till salmonellakontrollen ges rabatt på Agrias besättningsförsäkring. Källa: Jordbruksverket (information från olika källor)

17 Skånemejerier

17


2.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Svensk Mjölk18 är en branschorganisation som arbetar på uppdrag av sina ägare, det vill säga sex mejeriföreningar, tre husdjursföreningar, två avelsföretag och nio ras- och intresseföreningar. De sex mejeriföreningarna står tillsammans för cirka 98 procent av Sveriges totala mjölkproduktion. Svensk Mjölk är kontrollorganisation för den frivilliga och förebyggande hälsokontrollen avseende salmonella hos nötkreatur och för det frivilliga BVD-programmet. Bovin virus diarré (BVD) bekämpas i Sverige sedan 1993 i form av ett frivilligt kontrollprogram som startades på initiativ från branschen. Samtliga besättningar i Svensk Mjölk är med i programmet. Programmet baseras på provtagning och i princip all provtagning av mjölkbesättningar i dagsläget sker via det tankmjölksprov som tas ut av mjölkbilen. Det finns några få besättningar som fortfarande har en sådan nivå av antikroppar kvar i tankmjölken att man måste ta samlingsprover eller individprover, dessa tas ut av tekniker på husdjursföreningarna.19 Det finns även en obligatorisk hälsoövervakning avseende BVD i nötkreatursbesättningar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:31). Det obligatoriska övervakningsprogrammet innebär att djurägaren är skyldig att rapportera till veterinär vid misstanke om BVD samt skyldig att se till att provtagningar och undersökningar med mera genomförs. Varken det frivilliga eller det obligatoriska programmet innehåller några administrativa kostnader enligt utredningens definition (se avsnitt 1.2). Svensk Mjölk erbjuder flera olika tjänster för mjölkproducenter.20 Databasen kokontrollen är ett uppföljningsprogram av mjölkproduktionen och utgör basen för praktiskt taget alla tjänster, aktiviteter, och rådgivning inom husdjursorganisationen. Utöver kokontrollen har även Svensk Mjölk flera utvecklade rådgivningstjänster inom avel, mjölkkvalitet, foder, djurvälfärd, företagande med flera. Det är husdjursföreningarna som säljer rådgivningstjänsterna och mjölkproducenterna måste vara med i någon husdjursförening för att få ta del av tjänsterna. Några exempel på tjänster är: • Signaler Djurvälfärd speglar djurvälfärden på gården, • Säker Livdjurshandel syftar till en säkrare livdjurshandel genom aktiva insatser för att minimera smittspridningen, • Fråga kon ger en helhetsbild av djurvälfärden i besättningen, • Hälsopaket Mjölk syftar till att säkerställa djurhälsan och stärka gårdens konkurrenskraft, • Klövhälsa på nätet gör det lättare att upptäcka, jämföra och åtgärda klövhälsoproblem i besättningen. Enligt Svensk Mjölk är det svårt att svara på i hur hög utsträckning och hur vanligt förekommande det är att mjölkbesättningar tar del av vissa tjänster. Behoven av tjänster styrs av företagaren själv och behovet varierar från gård till gård. En del företag sköter vissa tjänster själva medan andra gör det tillsammans med rådgivare. En del företag köper regelbundet tjänster, en del gör det en gång om året. De mjölkproducenter som är med i kokontrollen har iallafall tillgång till alla de tjänster som husdjursföreningarna tillhandahåller. Till exempel kan nämnas att för 18 Svensk Mjölk 19 Svensk Mjölk 20 Svensk Mjölk 18


webbrapporten Signaler Djurvälfärd togs drygt 13 500 rapporter ut för mer än 90 procent av besättningarna under kokontrollåret 2010/2011. Fråga Kon har utförts på drygt 140 besättningar sedan starten och finns sedan årsskiftet med i KRAV:s regler, se tabell 61. 2.2.1.1 Frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos nötkreatur

Hälsokontrollen är ett frivilligt program för att förebygga salmonella hos nötkretaur inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:20 med ändringar) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos nötkreatur.21 Nästan hälften av alla mjölkkobesättningar i Sverige är anslutna till salmonellaprogrammet.22 Programmet syftar till att förebygga salmonella och därmed minimiera spridningsrisken till människa. Flera av bestämmelserna i programmet är av skötsel- och hygienkaraktär och omfattar krav som rengöring och desinfektion av samtliga djurutrymmen minst en gång årligen enligt en fastställd rengöringsplan. Programmet inkluderar även regler för inköp av djur och foder, hantering av kadaver, hantering av gödsel och slam samt hygienregler för personal och besökare. Anslutning till programmet möjliggör en högre statlig ersättning vid salmonellainfektion. Om besättningen är ansluten och godkänd i programmet är den statliga ersättningen högst 70 procent och för de besättningar som står utanför programmet uppgår ersättningen till max 50 procent om man inte köper in fler än 150 nötkreatur från fler än fem besättningar under en 12-månadersperiod. Programmet innehåller få administrativa kostnader, se tabell 20. Den största kostnaden är att en tvättjournal ska föras (stallar och inredning ska rengöras minst en gång om året). En veterinär kontrollerar att programmets regler följs. Besättningar med fler än 75 moderdjur kontrolleras med ett intervall på längst 12 månader, besättningar med 25-75 moderdjur kontrolleras med ett intervall på längst 18 månader och mindre besättningar kontrolleras vartannat år. 2.2.1.2 Kokontrollen

Kokontrollen är ett uppföljningsprogram för mjölkproduktion. Ungefär 85 procent av Sveriges mjölkkor är med i kokontrollen (kodatabasen) och det motsvarar cirka 4 000 besättningar. Det är framförallt större mjölkbesättningar som är med i kokontrollen.23 Kokontrollen bygger på att producenten provmjölkar sina kor varje månad och då registreras mängden mjölk och ett representativt mjölkprov tas från varje ko. Kokontrollen ger producenten en överskådlig redovisning av besättningen och av varje individs laktationskurvor, halter och celltal, urea, vikt, avkastning, fruktsamhet och djurvälfärd osv. Uppgifterna i kokontrollen rapporteras automatiskt till CDB för att slippa dubbelarbete för mjölkproducenterna och uppgifter i CDB som kan ha betydelse för kokontrollen förs över dit24(se myndighetskrav om CDB). Provmjölkningsresultatet ger underlag till bland annat foderstyrning, styrning av hälsa och fruktsamhet, avelsarbete och ekonomisk uppföljning av gårdens mjölkproduktion. Genom kokontrollen erbjuds verktyg för att analysera resultaten för gården men också att jämföra gårdens resultat med andra deltagare i Kokontrollen. Det är frivilligt att redovisa in till kokontrollen. 21 Svensk Mjölk, 2006 22 Svensk Mjölk 23 Svensk Mjölk 24 Svensk Mjölk 19


De administrativa kostnaderna som kokontrollen ger upphov till är kostnader i samband med provmjölkning, det vill säga att mjölkprover ska skickas in till analyslaboratorier samt att provkopparna ska numreras, se tabell 21. Efter databearbetning får producenten del av provmjölkningsresultatet. 2.2.1.3 Nöthälsovård

Svenska Djurhälsovården AB25 är ett veterinärt företag som arbetar med djurhälsofrågor och ansvarar för både kontroll- och övervakningsprogram av grisar, nötkreatur för köttproduktion och får. Svenska Djurhälsovården erbjuder rådgivning och utredningar både för att förebygga sjukdomar och åtgärda hälsostörningar i besättningar. Nöthälsovården är en sådan rådgivningstjänst och kan ses som en form av försäkring i händelse av djurhälsoproblem i besättningen. Rådgivningstjänsterna är paketerade i två paket: lilla paketet och stora paketet. 200-300 mjölkbesättningar är anslutna till nöthälsovården och i störst utsträckning är de anslutna till det lilla paketet.26 I det lilla paketet ingår diagnostik av viktiga hälsoproblem, rådgivning per telefon och kostnadsfria obduktioner vid remis från veterinär. Det stora paketet inkluderar årliga veterinärbesök där besättningens hälsoläge och behandlingsrutiner diskuteras. De administrativa kostnaderna som anslutning till nöthälsovården ger är att djurägaren ska låta Svenska Djurhälsovården ta del av den information de behöver om besättningen i form av journaler. Om besättningen är ansluten till det stora paketet tillkommer en kostnad för ett årligt veterinärbesök.

2.2.2 Mejeriföretag Den svenska mejerimarknaden utgörs av ett stort dominerande mejeriföretag, några mindre mejerier och en del riktigt små. Arla Foods är Sveriges största mejeriföretag och stod år 201027 för cirka 64 procent av den totala mjölkinvägningen i landet. Skånemejerier som är det näst största mejeriföretaget stod för 12 procent av den totala mjölkinvägningen, Milko för tio procent och Norrmejerier för sju procent. Några av de riktigt små mejeriföretagen stod endast för några få procent av den totala mjölkinvägningen som Falköpings mejeri, Gefleortens mejeriförening och Gäsene mejeriförening. Mejeriföretagen i Sverige har regler och riktlinjer för producenterna utöver det som regleras i svensk lagstiftning. Falköpings mejeri och Norrmejerier har som krav på sina leverantörer att de ska vara certifierade enligt IP Sigills regler. Detta gör att mjölkproducenten skulle få leverera sin mjölk till ett annat mejeri alternativt lägga ned produktionen om man inte vill certifiera produktionen enlig IP-standarden. Arla Foods har inte detta krav, men har istället ett kvalitetsprogram som till stora delar sammanfaller med Sigills regelverk. Detta innebär att en stor del av Sveriges mjölkproducenter redan idag uppfyller stora delar av IP Sigills certifieringsregler28.

25 Svenska Djurhälsovården 26 Svenska Djurhälsovården 27 Jordbruksverkets statistik 28 Naturvårdsverket, 2009

20


2.2.2.1 Arla Foods

Arla Foods har valt att utforma sitt egna kvalitetsprogram Arlagården29. Syftet med programmet är att mjölkleverantörerna ska känna till de regler och krav som företaget ställer och få information om hur kraven ska följas. Arlagården inkluderar dels Arlas egna krav, myndighetskrav som är av särskild betydelse i förhållande till marknaden samt branschöverenskommelser, se tabell 23. Programmet bygger på fyra hörnstenar: mjölkens sammansättning, livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöhänsyn. Arla ställer inte krav på att leverantörerna ska vara med i kontroll- och övervakningsprogram. Däremot rekommenderar företaget att leverantörerna är med i kokontrollen eller motsvarande program, att gården deltar i ett förebyggande djurhälsoprogram samt deltar i en löpande bedömning av besättningens djurvälfärd (till exempel Fråga kon) samt att gården följer nationella bekämpningsprogram. Arla Foods rekommenderar även att gården är ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet. De administrativa kostnader som Arlagården ger innebär bland annat att fakturor och följesedlar ska finnas tillgänglig på gården när Arla kommer på besök. All dokumentation ska sparas i tre år om inget annat anges under de specifika kraven i kvalitetsprogrammet. Anledningen är att dokumentationen är nödvändig när myndigheter eller Arlas kunder vill följa upp programmet. Uppföljning av Arlagården görs av utbildade revisorer. Som avslutning på besöket utarbetas en besöksrapport som innehåller aktuell information om gården och besättningen. Arla besöker varje gård minst en gång under en tre årsperiod. Besöken bokas oftast i förtid men det kan även förekomma oanmälda besök. 2.2.2.2 Falköpings mejeri

Falköpings mejeri har ett eget kvalitetsprogram men kräver dessutom att de gårdar som levererar mjölk till mejeriet även är anslutna till IP Sigill30. Mejeriföretagets kvalitetsprogram kan ses som en utveckling av IP Sigills kvalitetsprogram för mjölk. Kvalitetsprogrammet innehåller liknande krav som återfinns i IP Sigill men också krav som är något mer detaljerade än kraven i IP Sigill. Bland annat ska producenten rapportera foderleverantör till mejeriet. Falköpings mejeri kräver anslutning till det frivilliga BVD-programmet. Det är fyra krav i mejeriföretagets kvalitetsprogram som ger administrativa kostnader. En kostnad är den kontroll som företaget gör hos leverantörerna. Det egna kvalitetsprogrammet kontrolleras med gårdsbesök varje år för ett stickprov av anslutna mjölkproducenter. En kostnad hör samman med kravet på en årlig egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Detta krav finns även i IP-standarden. Ytterligare en kostnad tillkommer på grund av att producenten ska anmäla foderleverantör till mejeriet. Utöver mejeriföretagets egna program så ska mjölkleverantörerna följa de krav som finns i IP-standarden, se tabell 26 och 59.

29 Arla Foods, 2011 30 Falköpings mejeri

21


2.2.2.3 Norrmejerier

Norrmejerier har egna kvalitetsregler som medlemmarna ska följa för att få den bästa betalningen för mjölken. Dessutom ska medlemmarna vara certifierade i enlighet med IP-standarden. För att få leverera mjölk till mejeriet så ska man vara certifierad och godkänd enligt IP-standarden och uppfylla mejeriets kvalitetsregler31. Mejeriföretagets kvalitetsregler innehåller två administrativa kostnader. Den ena kostnaden består i att mejeriföretaget gör kontroller hos leverantörerna enligt IP Sigills handbok och den andra består av att mjölkinstruktör, mjölkbedömare eller person som har förordnande kan besöka leverantörerna för kontroll av ordning och hygien i mjölkrum och tank. Utöver mejeriföretagets egna program så ska mjölkleverantörerna följa de krav som finns i IP-standarden, se tabell 26 och 59.

2.2.3 Frivilliga kvalitetsprogram 2.2.3.1 IP Sigill Mjölk

I dagsläget är 770 mjölkproducenter anslutna till IP-standarden32. Inom mjölk är gruppanslutning av företag vanligast, men det förekommer även anslutna enskilda producenter. Skånemejeriers mjölkleverantörer är till exempel gruppanslutna, medan mjölkleverantörer till Falköpingsmejerier är anslutna som enskilda producenter. Sammanlagt innehåller IP-standarden cirka 52 administrativa krav som ger kostnader för mjölkproducenter (26 basregler och 26 specifika regler för mjölkproduktion). De krav som ger administrativa kostnader som är specifika för mjölkproduktion är framförallt krav som rör rengöring, skötselrutiner, smittskydd, läkemedel och foder. Det är främst krav på dokumentation och dokumentation som ska kunna visas upp; skötselrutiner, årlig rengöring, veterinärbehandlingar, service av mjölkmaskinanläggning och mjölktank ska dokumenteras. Dokumentation på klövvård, till vem kalvarna sålts till, på kalvdödligheten, på foderstaten ska kunna visas upp. En majoritet av IP-standardens krav baseras på myndighetskrav, men sträcker sig ibland utöver lagstiftning. Det innebär att flera av Sigills krav inkluderar ytterligare dokumentationskrav och/eller krav på att dokumentationen sparas. Ett exempel på detta är IP-standardens krav för journalföring av datum för betessläpp och installning (17.2M). Enligt IP-standardens regler ska datum journalföras oavsett längd på betesperioden. Det myndighetskrav som finns anger att om mjölkornas sammanhängande betesperiod är kortare än 120 respektive 90 dagar ska en betesplan upprättas, se tabell 26. Oavsett produktionsinriktning ställer IP-standarden krav på att företaget årligen gör en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn och att företaget gör en årlig energikartläggning. Dessutom ska farligt avfall journalföras, liksom växtskyddsbehandlingar. Revisioner genomförs vartannat år. För mer information se tabell 59. 2.2.3.2 Klimatcertifiering

I dagsläget marknadsförs IP-standardens klimatcertifiering under två varumärken. Den klimatcertifierade mjölken levereras från åtta klimatcertifierade mjölk31 Norrmejerier 32 Svenskt Sigill 22


gårdar33. De administrativa kostnader som de specifika tillvalsreglerna för mjölkproduktion ger upphov till avser framförallt vallar och fröblandningar samt gödsling av dessa. Dessutom ska näringsanalyser av skördat grovfoder och en uppföljning av utfodringen göras, se tabell 27 och 60. Gården ska vara ansluten till ett etablerat hälsoredovisningsprogram med hälsoparametrar för djurvälfärd. Enligt Svenskt Sigill34 kan kokontrollen vara ett sådant etablerat program. Gården kan också göra en egen uppföljning om man följer de parametrar som Sigill satt upp och stämmer av med veterinär årligen. 2.2.3.3 KRAV

År 2010 fanns det totalt 548 ekologiska mjölkproducenter i Sverige. KRAVanslutningen är mycket hög bland just mjölkproducenter och samma år var det 543 företag av dessa som var KRAV-certifierade35. KRAV:s regelverk ger upphov till cirka 45 administrativa krav som ger kostnader (beroende på hur produktionen sker) och det rör sig framförallt om krav på dokumentation. KRAV har flera specifika dokumentationskrav som inte är myndighetskrav, se tabell 61. KRAV ställer också krav på att en egenkontroll av lag- och branschkrav görs av företaget. Egenkontrollen kan vara Miljöhusesyn, men det kan även vara andra system som certifieringsorganet bedömer som motsvarande. På djurgårdar gör ett certifieringsorgan minst ett årligt revisionsbesök, från och med tredje året som certifierad. Dessutom förekommer oanmälda revisioner. Mjölkkobesättningar ska vara anslutna till Kokontrollen eller något liknande produktionsuppföljningssystem som följer upp vissa parametrar i produktionen. Från årsskiftet 2012 finns Fråga Kon med i KRAV:s regler och syftet med detta program är att ge en helhetsbild av djurvälfärden i besättningen.36 KRAV ställer inte något krav på att besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogram eller liknande hälsoprogram. Som framgår av kravet 5.10.2 i tabell 61 ska ett förebyggande djurhälsoarbete finnas på gården och ett sätt att uppfylla kravet är att gå med i relevanta hälsoprogram, men det går också att uppfylla på andra sätt37. 2.2.3.4 Svenska Demeterförbundet

Svenska Demeterförbundet har ett regelverk kring biodynamisk djurhållning. År 2011 kontrollerades två till tre mjölkgårdar av Svenska Demeterförbundet38. De administrativa kostnader som den biodynamiska djurhållningen ger är dokumentationskrav avseende inköp av foder, ladugårdsjournal och hälsojournal. Dessutom ska djuren ursprung, inköp och försäljning verifieras genom dokumentation, se tabell 62. Det görs årliga kontroller av produktionen, en ekologisk kontroll av ett certifieringsorgan och en kontroll av Demeterförbundets egna kontrollanter. En kostnad är att en växtodlingsplan ska uppdateras varje år i enlighet med certifieringen. 33 Svensk Sigill 34 Svenskt Sigill 35 Jordbruksverkets statistik 36 Svensk Mjölk 37 KRAV 38 Svenska Demeterförbundet

23


2.2.4 Försäkringsbolag 2.2.4.1 Agria Djurförsäkringar

Agria Djurförsäkringar (Länsförsäkringar)39 har flera försäkringar som kan tecknas av nötkreatursbesättningar. Det är vanligt att mjölkproducenter tecknar försäkringen Agria Mjölk Besättning40. Ersättning utgår om djuret dör, om det blir så sjukt eller svårt skadat att det enligt veterinär måste avlivas eller slaktas eller om djuret kommer bort genom stöld, tjuvslakt eller på annat sätt. Vid en tecknad försäkring utgår ersättning när besättningen spärrats på grund av salmonella enligt bestämmelserna i zoonoslagen. För att ersättning ska ges krävs dock att besättningen är ansluten och godkänd i den frivilliga salmonellakontrollen samt att hela besättningen är försäkrad. Ersättning betalas ut med 30 procent av det belopp som Jordbruksverket betalar ut, vilket innebär att det totala ersättningsbeloppet kan komma att uppgå till 91 procent. De administrativa kostnader som försäkringen ger upphov till är knutna till anläggningens driftlarm och reservelverk. Kravet på driftlarm och reservelverk följer Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2010:15). Reservelverk ska vara dimensionerat för kontinuerlig drift och för att uppfylla djurskyddslagens krav. Anläggningen ska provtas och provköras minst varannan månad, se tabell 28. Dessutom ska larmanläggningen kontrolleras av fackman minst en gång per år, kostnaden består av medverkan vid kontroll. 2.2.4.2 Säker Gård

Tillsammans med LRF har Länsförsäkringar tagit fram Säker Gård.41 För att kunna ta del av Säker Gård krävs att företagaren är medlem i LRF och har försäkringen för gården eller lantbruket hos Länsförsäkringar. Konceptet Säker Gård innebär att jordbruksföretaget tillsammans med Länsförsäkringar försöker förebygga skador för en tryggare arbets- och livsmiljö i stallar, ekonomibyggander och i bostaden. Säker Gård ger rabatt på Länsförsäkringars grundpremie; 30 procent rabatt på grundpremien för gården och/eller lantbruket, fem procent rabatt på Agrias besättningsförsäkring (om besättningen är ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet). De administrativa kostnader som Säker Gård ger upphov till är kravet på en årlig egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Dessutom görs efterkontroller vart femte år, se tabell 29.

39 Agria Djurförsäkringar 40 Om handjuren föds upp till slakt kan man istället välja att försäkra dem separat, en förutsättning är dock att hondjuren är försäkrade i Agria Mjölk tillsammans med korna. 41 Agria Djurförsäkringar

24


2.3 Beräkning av administrativa kostnader Mjölkgården ligger i Götalands skogsbygder och det finns cirka 70 mjölkkor och totalt 150 nötkreatur på gården. Gården har 200 hektar åker och 100 hektar betesmark. I företaget arbetar två personer på heltid. Företaget sköter seminering på egen hand. Gården levererar mjölk till Arla och deltar i den frivilliga hälsokontrollen avseende salmonella hos nötkreatur och använder kokontrollen. Företaget söker gårdsstöd och kompensationsbidrag samt miljöersättningarna vallodling och bevarande av betesmarker. Företaget är försäkrat i länsförsäkringar och anslutet till Säker gård. Mjölkgården representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa mjölkgården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer42. Vad gäller myndighetskrav (se avsnitt 2.1) så är 24 av 40 möjliga informationskrav och fem kontroller aktuella för den representativa gården. Följande faller bort: • Seminering, två krav faller bort då gården sköter verksamheten på egen hand. • Märkning och registrering, ett krav rörande rapportskyldighet vid transport av djur (SJVFS 2007:12) var inte aktuellt för de intervjuade gårdarna. • Betesperiod, två krav faller bort då de intervjuade gårdarna inte hade någon erfarenhet av den nya lagstiftningen (SJVFS 2012:13). • TSE (SJVFS 2011:29), ej aktuellt för de intervjuade gårdarna. • Hälso- och sjukvård, krav rörande dokumentation (SJVFS 2009:85), dokumentation vid behandling av homeopatika (SJVFS 2009:85) och villkorad läkemedelsanvändning (SJVFS 2010:17) var inte aktuella för de intervjuade gårdarna. Hantering av animaliska biprodukter (EG) nr 1069/2009 finns ingen kostnad uppskattad för. • Livsmedelshygien, intyg för nödslakt utanför slakteriet (EG nr 853/2004) var inte aktuella för de intervjuade gårdarna. • Foder och foderhygien, kravet att dokumentera om läkemedel blandas i foder (SJVFS 2006:81) var inte aktuellt för de intervjuade gårdarna. • Växtnäring, gården tar inte emot eller för bort gödsel (SJVFS 2004:62). Gården ligger inte i nitratkänsligt område och omfattas inte av kraven kopplat till detta. • Miljöfarlig verksamhet, gården är inte tillståndspliktig (SFS 1998:899). Samtliga myndighetskrav rörande spridning av bekämpningsmedel och undersökningar och statistik är inkluderade i beräkningen av den administrativa kostnaden.

42 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre.

25


16

Märkning och registrering av djur

54,9

Semin, Hälso- och sjukvård 0,5 10

Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel Miljöfarlig verksamhet

4

Undersökningar och statistik

2,8

Stöd

Figur 2. Tidsuppskattning för administrativa krava (timmar per år)43 a Uppskattad tid från djupintervjuer (tidsuppskattningar finns i vissa fall också i Regelräknaren och i dessa fall är uppskattningarna i båda källorna oftast likartade.). Mjölkkor antas ha en genomsnittlig livslängd på fem år och övrig nötkreatur antas ha en genomsnittlig livslängd på två år. Alla nötkreatur antas vidare ha en omgång öronbrickor. Den totala tidsuppskattningen fördelas sedan per år genom rak avskrivning. Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket, Intervjuundersökning

Som figur 2 visar så är det de administrativa kraven för märkning och registrering av djur samt stöd som ger de högsta administrativa kostnaderna. För typgården antas att semineringen sköts av personal på gården och därför är denna kostnadspost inte representativ för gårdar som köper in tjänsten. Med en antagen timlön på 14544 kr så blir den årliga administrativa kostnaden cirka 12 800 kr, enligt den beräknade tidsåtgången i figur 2. Från figuren framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången till cirka 88 timmar. Till den beräknade tidsåtgången tillkommer dokumentation av döda djur (SJVFS 2009:85) och djurägarförsäkran vid slakt ((EG) nr 853/2004) som har kostnader som kan variera stort mellan olika år. Från intervjuundersökningen framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången för ansökan om stöd till 16 timmar. Vid en antagen timlön på 145 kr blir den årliga kostnaden cirka 2 320 kr. Om typgården anlitar en konsult uppskattar Tillväxtverket tidsåtgången till 125 minuter och i intervjuerna framkommer en liknande uppskattning, vilket motsvarar en kostnad på 1 560 kr vid en antagen timlön för konsulten på 750 kr. De intervjuade mjölkföretagen anlitar en konsult för att hantera ansökan om stöd. Detta förefaller rimligt utifrån tidsuppskattningarna som innebär att kostnaden blir lägre av att anlita en konsult. Flertalet av de intervjuade företagen har dessutom tidigare erfarenhet av att själva hantera ansökan och utbetalning av stöd. 43 Indelningen av administrativa krav i figur 2 följer indelningen av krav i avsnitten 2.1 och 2.2 och är definierade som följande. Märkning och registrering av djur: märkning och registrering (2.1.1.2); betesperiod (2.1.1.3). Semin, Hälso- och sjukvård: semin (2.1.1.1); hälso- och sjukvård, läkemedel och läkemedelanvändning(2.1.1.5). Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel: livsmedelshygien (2.1.1.6); Foder och foderhygien, livsmedelssäkerhet (2.1.1.7); växtnäring (2.1.1.8); spridning av bekämpningsmedel (2.1.1.9). Miljöfarlig verksamhet: Miljöfarlig verksamhet (2.1.1.10). Undersökningar och statistik (2.1.1.11). Stöd (2.1.2). 44 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. 26


Försäkringen Säker Gård har krav kopplat till annat än lagstiftning. Bland annat finns krav på att Miljöhusesyn ska genomföras en gång om året. Miljöhusesyn tar enligt intervjuerna fem till åtta timmar. I tidsuppskattningen ovan ingår Miljöhusesyn som en del av den lagstiftade egenkontrollen för anmälningspliktiga företag, se tabell 6. Utöver tidsuppskattningen i figur 2 tillkommer administrativa kostnader för medhjälp vid kontroller av länsstyrelsen (tvärvillkor), länsstyrelsen (djurskydd) och kommun (miljö) på vardera cirka en timme per år.

27


3 Slaktgris • Slaktgrisproducenter har flest myndighetskrav som har att göra med hälso- och sjukvård samt läkemedel och läkemedelsanvändning. Det är också dessa som tar mest tid i anspråk. • Det finns få myndighetskrav som rör foder- och foderhygien, men för den representativa slaktgrisgården tar dessa krav mycket tid. • En representativ slaktgrisgård lägger ned cirka 139 timmar per år på administration.

3.1 Myndighetskrav För slaktgrisproducenter ger myndighetskrav administrativa kostnader som är knutna till hälso- och sjukvård, livsmedelshygien, foderhygien samt miljöfarlig verksamhet. Sammanlagt finns det 34 myndighetskrav som ger administrativa kostnader och som berör slaktgrisproducenter (se figur 3). Dessutom tillkommer administrativa kostnader om man söker stöd och kostnaderna skiljer sig åt beroende på vilka stöd man söker. Ytterligare kostnader tillkommer om man väljer att föda upp djuren ekologiskt. I bilaga 1 beskrivs kraven mer utförligt. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

9

6 4 3

st ch

r lle

ro

Ko nt ro

at is

tik

t he ks

ve r

ga

g

in kn de rsö

Un

M

iljö

fa

rli

m ek ä

av b

am

ed el m gs

pn

in

hy gi en

he t pr

id

sh yg ie Vä x

tn

är

in

g, s

ed el Liv sm

fo de r

ch

n

ni ng

oc

h

Fo de ro

lso

liv sm

ed el ss

sju ch -o

äk er

kv år d*

g re rin re gi st h oc g in kn

3

3

2

är M

4

Figur 3. Antalet administrativa krav, slaktgris, fördelat på lagstiftningsområden * I hälso- och sjukvård ingår krav som rör läkemedel och läkemedelsanvändning Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

28


3.1.1 Administrativa kostnader kopplat till slaktgrisproduktion 3.1.1.1 Märkning och registrering

Tre administrativa kostnader rör märkning och registrering av svin (SJVFS 2007:13). En kostnad är att djurägaren ska föra en stalljournal för varje produktionsplats där grisar hålls. Journalen ska sparas i tre år och kunna visas upp till exempel vid kontroll. Stalljournalen ska innehålla uppgifter om omgångar, mottagnings- och leveransdatum med mera. Omgångstiden för slaktsvin är 3,25 omgångar per år vilket innebär en uppfödningstid på 16 veckor. Två kostnader rör förflyttning och transport av grisar. Förflyttning av slaktsvin måste rapporteras till Jordbruksverkets grisregister senast sju dagar efter mottagandet eller avsändandet av grisar på produktionsplatsen. Grisföretagaren kan ge en fullmakt till slakteriet för rapportering av förflyttning av grisar, dels vid mottagning/insättning av förmedlingsgrisar och dels vid transport till slakt. Enligt uppgift är det i dagsläget mycket vanligt att grisföretagarna ger slakterierna denna fullmakt.45 3.1.1.2 Hälso- och sjukvård, läkemedel och läkemedelsanvändning

Det finns nio administrativa krav som hör samman med sjuka och döda djur samt läkemedelsanvändning. Enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2009:85) ska djurägaren dokumentera uppgifter om datum för behandling, diagnos, karenstid, läkemedlets namn, dosering m.m. när djuren behandlas med läkemedel. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av läkemedel. Det finns också krav på att dokumentera antalet djur som dör i besättningen samt anledning till dödsfallet. Djurägaren ska även kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under fem år efter det att läkemedlet har getts till djuret. Det krävs en kurs i läkemedelsanvändning för att djurägaren ska kunna ge djuren läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning enligt Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2010:17). Vid förskrivning och tillhandahållande av läkemedel till djurägaren ska veterinäreren ge skriftliga instruktioner och veterinären ska besöka besättningen minst var femte vecka för kontroll, se tabell 8. Enligt förordning (EG) nr 1069/2009 ska jordbruksföretagaren se till att animaliska biprodukter som transporteras följs av ett handelsdokument med uppgifter om ursprung till, bestämmelseort för, mängd av produkter och beskrivning av produkterna. Animaliska biprodukter är allt från djurriket som inte är livsmedel. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda för livsmedel. Även naturgödsel är animaliska biprodukter. 3.1.1.3 Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet

En slaktgrisproducent är livsmedelsföretagare (se förklaring i bilaga 1) och berörs därför av förordningarna (EG) nr 852/2004 och 853/2004 om livsmedelshygien. Förordningarna ger tre administrativa kostnader kopplat till slaktgrisproduktion. 45 Svenska PIG

29


Djurägaren ska föra och spara journaler med uppgifter om åtgärder som gjorts för att undvika faror inom livsmedelsproduktionen. Ett annat krav är att djurägaren ska informera slakteri om livsmedelskedjan vid leverans av djur. Detta är den så kallade djurägarförsäkran som djurägaren fyller i vid varje leverans till slakteri. För slaktgrisproducenter innebär detta en kostnad cirka en gång i veckan beroende på gårdens storlek.46 Djurägaren ska i denna intyga till exempel att djuren ser friska ut, inte kommer från en spärrad besättning på grund av smitta, och inte slaktas under karenstid för läkemedelsanvändning. Ytterligare ett krav som kan ge en administrativ kostnad är att djur som nödslaktas utanför slakteriet ska åtföljas av ett nödslaktsintyg. Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel. Dessa djur ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal snarast möjligt efter att djuret besiktigats levande av en veterinär. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar. Ett nödslaktsintyg som fyllts i och intygats av veterinären ska alltid följa med ett nödslaktat djur till slakteriet. 3.1.1.4 Foder och foderhygien

Slaktgrisföretagen berörs av de krav som rör foderföretagare eftersom de ofta producerar eget foder till grisarna (och ibland även säljer spannmål). I de fall som producenten inte har egen foderproduktion berörs man ändå av kraven då dessa gäller även för lagring av foder, rutiner för säker och hygieniska lokaler samt utrustning. Det finns ett stort antal krav i lagstiftningen som berör foderhantering och primärproducenter. De krav som finns med i vår sammanställning (se tabell 8) är de som finns angivna i bilaga I förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien. I bilaga II i samma förordning finns det krav som ger administrativa kostnader, men eftersom huvudelen av primärproducenterna berörs av bilaga I så inkluderas inte dessa i sammanställningen (bilaga II innehåller administrativa krav som rör dokumentation/registerhållande av fodertillsatser, foderblandningar, förblandningar samt krav som avser kvalitetskontrollplan och organisationsplan). Det finns två administrativa kostnader som härrör från bilaga I (se ovan). Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram. Dessutom finns det krav på att foderföretagaren ska föra journal över processbeskrivningen, till exempel sprutjournal, in- och utleverans av foder. Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2006:81) om allmänna råd för foder ger en administrativ kostnad och det är att om läkemedel blandas i fodret ska detta dokumenteras, se tabell 8. 3.1.1.5 Växtnäring

Det finns tre administrativa kostnader som hör samman med Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad gäller växtnäring. Kostnaderna avser anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och beräkning av lagringsvolymen stallgödsel i nitratkänsliga områden samt dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel.

46 Information från intervjuundersökning

30


Kravet på anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och dokumentation över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats gäller inom nitratkänsliga områden, det vill säga där kväveutlakningen är hög. Till de känsliga områdena i Sverige hör Hallands, Skåne och Blekinge län, Öland och Gotland samt övriga kustområden som sträcker sig från Västra Götaland till Stockholms län. Dessutom inkluderas jordbruksområden kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren, i Östergötland och söder om Vänern. För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga landet. Om man inte bedriver sin verksamhet inom dessa områden så omfattas man således inte av kraven. 3.1.1.6 Spridning av bekämpningsmedel

Det finns en administrativ kostnad som hör samman med spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) och eftersom slaktsgrisproducenter i de flesta fall odlar egen foderspannmål till grisarna så har detta krav tagits med. Den som sprider bekämpningsmedel ska anteckna varje spridning och av anteckningarna ska framgå vilken dos som använts, tidpunkt och plats för spridningen, temperatur och vindförhållanden, skyddsavstånd och försiktighetsmått med mera. 3.1.1.7 Miljöfarlig verksamhet

De administrativa kostnader som berör miljölagstiftningen hänger ihop med anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Om ett slaktgrisföretag är tillståndspliktigt, det vill säga om företaget har en stadigvarande djurhållning med fler än 2 000 slaktsvinsplatser (för grisar tyngre än 30 kg) krävs ett tillstånd av länsstyrelsen. En tillståndspliktig verksamhet ska årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Om företaget är anmälningspliktigt, det vill säga om företaget har mer än 100 djurenheter (1 000 slaktsvin), krävs en anmälan hos kommunen. Ett anmälningspliktigt företag ska göra en egenkontroll varje år. Egenkontrollen kan genomföras med hjälp av Miljöhusesyn. I tabell 8 finns båda kostnaderna med men ett företag behöver inte omfattas av båda eller av något. Egenkontrollförordningen (SFS 1998:901) ställer högre krav på egenkontroll och dokumentation än vad 26 kap 19 § i miljöbalken gör, se tabell 8. Dokumentationsskyldigheten gäller för kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. Det är djurgårdar med mer än 100 djurenheter som omfattas av detta krav. Det finns ytterligare en administrativ kostnad i förordningen som gäller dokumentation av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. För ett fåmansföretag blir detta ingen stor administrativ kostnad. Två administrativa kostnader kopplas till avfallsförordningen (SFS 2011:927). Att föra avfallsjournal är ett krav som gäller för alla lantbruk och journalföringen avser mängd farligt avfall och vart det transporteras. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska ett jordbruksföretag som transporterar små mängder farligt avfall, det vill säga mindre än 100 kg eller 100 l farligt avfall per år till en godkänd mottagare anmäla detta till länsstyrelsen vart femte år. Större mängder farligt avfall får endast transporteras av personer som har tillstånd. Exempel på farligt avfall från jordbruket är avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier, färg-

31


och lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel, mineralbaserade och syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 3.1.1.8 Undersökningar och statistik

Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. Redovisningarna baseras på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruksföretagen. Det finns två administrativa kostnader kopplat till Jordbruksverkets statistikundersökningar. Vart tredje år genomförs en strukturundersökning ((EG) nr 1166/2008) i samtliga EU-länder. Statistiken från undersökningen används för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Den administrativa kostnaden ligger i att jordbruksföretaget ska ta del av, fylla i och skicka tillbaka blanketten till Jordbruksverket. En del av strukturundersökningen har bestått i att statistiskt belysa antalet husdjur av olika slag och antalet företag med husdjur i juni varje år, se (EG) nr 1165/2008. 3.1.1.9 Kontroller

För att se över att lagstiftningen följs gör olika myndigheter kontroll hos jordbruksföretag. Mer information om vem som kontrollerar vad, och hur kontrollerna går till finns i bilaga 1. Flera av kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning. För riskbaserade kontroller av livsmedelsföretag och foderföretag bör den årliga kontrollfrekvensen till exempel vara minst en procent, det innebär att kontroll av primärproducenten sker sällan (se bilaga 1). Myndigheter gör fyra kontroller hos slaktgrisproducenter inom ramen för Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden; Länsstyrelserna gör Djurskyddskontroller mot bakgrund av Djurskyddslagen (SFS 1988:534). Djurskyddslagen innehåller inga krav som ger administrativa kostnader förutom själva kontrollen. Länsstyrelsen gör kontroll av djurmärkmärkning (SFS 2006:815) av grisar. Vid kontrollbesöket gör länsstyrelsen en kontroll av de aktuella djuren på gården. Journalföring och dokumentationen ska vara i sin ordning och djuren märkta på det sätt som lagstiftningen kräver. Det är inte alltid djuren märks hos smågrisuppfödaren och därför görs kontrollen även hos slaktsvinsuppfödaren som har ett ansvar att försäkra sig om att endast ta emot märkta djur. Kontroll av foder, livsmedel och animaliska biprodukter ((EG) nr 882/2004) för att säkerställa att foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurskydd och djurhälsa följs görs av länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen gör kontroll av livsmedel och foder och kommunen följer upp lagstiftningen kring animaliska biprodukter. Kommunen kontrollerar till exempel nedgrävning av animaliska biprodukter, förbränningsanläggningar, användning av organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel. Tillsyn av miljölagstiftningen (SFS 1998:900) görs av kommunen. Kommunen kan rikta sina tillsynsbesök mot olika åtgärder från år till år.

32


3.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd Slaktgrisproduktionen som sådan är inte stödberättigad. Det är först om en slaktgrisproducent odlar spannmål som denne kan söka EU-stöd. Eftersom de flesta slaktgrisproducenterna odlar eget foder så finns det stöd som kan bli aktuella. Det är framförallt gårdsstöd och fyra miljöersättningar. Det finns sammanlagt 2047 administrativa kostnader som hänger samman med ansökan om stöd, ansökan om utbetalning av stöd samt kontroll av stöd, se tabell 16. Det är inte samtliga grisproducenter som berörs av dessa kostnader utan det beror på vilka stöd man söker och vilket stöd man är berättigad till beroende på stödområde (för mer information se Jordbruksverkets webbplats). De stöd som grisproducenter kan söka är som sagt gårdsstöd samt miljöersättningarna: • natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet • minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) • miljöskyddsåtgärder • skyddszoner • ekologiska produktionsformer (läs mer i enskilt avsnitt i bilaga 1) Förutom ersättningen för Skyddszoner och Minskat kväveläckage så kan man söka miljöersättningarna oberoende av var gården ligger i Sverige, se bilaga 1. Om man söker stöd så är man också föremål för kontroll och kontrollen i sig ger administrativa kostnader. Länsstyrelserna gör kontroller av direktstöd (inklusive tvärvillkor) och miljöersättningar.

3.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion De ekologiska slaktgrisarna ökar i antal och mellan 2008 och 2011 har antalet ökat med nästan 55 procent enligt Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik. Trots den stora ökningen så utgjorde de ekologiska slaktgrisarna endast tre procent av det totala antalet slaktgrisar i landet år 2011. 48 Enligt Jordbruksverkets statistik fanns det 35 ekologiska slaktgrisföretag år 201049. Om slaktgrisproduktionen är ekologisk så kan man söka miljöersättningen Ekologiska produktionsformer. Det finns sammanlagt tio administrativa kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket och miljöersättningen. Om grisgården dessutom odlar eget spannmål tillkommer tre kostnader (se tabell 17 och 18). De kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket berör dokumentation; producenten ska ta del av dokumentation från certifieringsorganet, en stalljournal och växtodlingsjournal ska föras, vid kontroll ska bokföringen finnas tillgänglig och intyg om GMO-frihet ska finnas. Om man odlar spannmål som säljs som foder ska även detta dokumenteras.

47 Grisproducenter söker inte kompensationsbidrag eller miljöersättningen Vallodling. 48 Jordbruksverket, dnr 26-10960/2011 49 Jordbruksverkets statistik

33


Fyra kostnader hör samman med miljöersättningen Ekologiska produktionsformer där ansökan om åtagande görs vart femte år, och ansökan om utbetalning varje år. Dessutom ska man lämna information om anslutning till certifieringsorgan samt ha dokumentationen tillgänglig vid kontroll. Har man sökt miljöersättningen så är man också föremål för kontroll av länsstyrelsen. Den administrativa kostnaden av kontrollen finns redan upptagen i kostnaderna för stöd.

3.2 Krav kopplat till andra aktörer Slaktgrisproducenter möter främst administrativa krav utöver myndighetskrav genom branschen och slakterier. Det finns några kontroll- och övervakningsprogram inom grissektorn och anslutningsgraden är hög trots att de är frivilliga. Anslutning till Grundcertifiering gris är däremot ett obligatoriskt krav för att få leverera grisar till Sveriges slakterier. I vår sammanställning är det de vanligaste slakterierna, kontroll-, övervakningsoch kvalitetsprogrammen som finns med i sammanställningen. Eftersom inget slaktgrisföretag50 är klimatcertifierat ännu enligt Svensk Sigill så finns inte dessa krav med i vår sammanställning liksom kraven som hör samman med biodynamisk odling och Svenska Demeterförbundet. Tabell 2. Privata aktörers krav på deltagande i branschprogram Salmonellakontroll

Hälsoprogram

Grundcertifiering Gris

Scan

X

KLS Ugglarps

X

Skövde slakteri

X

Agria

IP Sigill Gris

X

Säker gård (LRF)

Källa: Jordbruksverket (information från olika aktörer)

3.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Sveriges Grisföretagare är branschorganisationen för grisproducenterna i Sverige51. Branschorganisationen ”för talan” för grisbranschen gentemot aktörer som myndigheter, politiker, slakterier med flera. Sveriges Grisföretagare deltar i arbetet med branschfrågor och att ta fram branschriktlinjer. Det är dock inte Sveriges Grisföretagare som är huvudman för de kontroll- och övervakningsprogram som finns inom sektorn. Det finns två aktörer som bedriver officiell hälso- och salmonellakontroll, det är Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsa. Vi har i den här utredningen tittat närmre på de krav som Svenska Djurhälsovården ställer på slaktgrisproducenter. 3.2.1.1 Hälsoprogram för grisar

Svenska Djurhälsovården bedriver officiell hälsokontroll för slaktgrisbesättningar (för alla besättningar med uppfödning av slaktgrisar med hälsokontrollerade förmedlade smågrisar). Hälsokontrollen bedrivs i enlighet med Statens jordbruks50 Endast ett grisföretag med integrerad produktion är klimatcertifierad år 2012 enligt Svensk Sigill. 51 Svenska PIG

34


verks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Grisföretagare kan inom ramen för programmet få rådgivning och hälsokontroller av besättningarna. Hälsokontrollen är frivillig och anslutningsgraden är hög, 90 procent av landets slaktade grisar kommer från besättningar som är anslutna till programmet. Svenska Djurhälsovården utvärderar hälsoläget i besättningen baserat på de sjukdomsfynd som görs av besiktningen vid slakten. De administrativa kostnader som kopplas till programmet är dokumentation i form av journalföring över sjuklighet, sjukdomsbehandlingar med mera. Dessutom erbjuds minst en årlig besättningsgenomgång i rådgivningssyfte, se tabell 30. 3.2.1.2 Det frivilliga salmonellaprogrammet för gris

Salmonellaprogrammet är ett frivilligt program för att förebygga salmonella hos gris inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:78) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos svin (SJVFS 2002:21). Programmets syfte är att genom förebyggande åtgärder förebygga att besättningar smittas med salmonella. Flera av bestämmelserna i salmonellaprogrammet är av skötsel- och hygienkaraktär och omfattar krav på byggnadernas beskaffenhet, plan om rengöring och desinfektion av djurstallar samt plan för omhändertagandet av självdöda djur, foderförvaring och inköp av djur. För att få vara med i programmet krävs en viss nivå på produktionen, men man kan bli ansluten med anmärkning vid brister och hur länge man kan vara ansluten med anmärkning beror på anmärkningens art. En anslutning till programmet är en förutsättning för att en smittad besättning ska få högsta statliga ersättning för driftförluster och saneringskostnader vid utbrott av salmonella. Om besättningen är ansluten och godkänd i programmet är den statliga kostnadsersättningen högst 70 procent. Ersättningen är max 50 procent för besättningar som står utanför programmet och ingen ersättning utgår om man köper in mer än 1 500 smågrisar eller tillväxtgrisar från fler än fem besättningar under en 12-månaders period omedelbart före den tidpunkt då sjukdom konstaterades eller smitta påvisades. De administrativa kostnader som en anslutning till programmet för med sig är att en tvättjournal ska föras omgångsvis (stallarna och inredning ska tvättas och desinfekteras), det vill säga tre till fyra gånger per år52. En veterinär besöker besättningen årligen för att kontrollera att programmets regler följs.

3.2.2 Slakterier Under 2010 fanns det 33 slakterier som var godkända för grisslakt och samma år slaktades 2,94 miljoner grisar. Slakteriernas storlek varierar från mindre gårdsslakterier till stora kommersiella slakterier53. 52 Enligt Sveriges Lantbruksuniversitets bidragskalkyler uppgår omgångarna slaktsvin till 3,25 per år. 53 Jordbruksverket, rapport 2011:41

35


Det är tre slakterier som ingår i vår utredning; Scan, KLS Ugglarps och Skövde slakteri. Den största slakterikoncernen Scan stod år 2010 för 51 procent av den totala grisslakten. Scan slaktar dessutom ett stort antal grisar för andra företag vilket gör deras verkliga andel av totalen ytterligare något större. Andra stora slakterier är Danish Crown ägda KLS Ugglarps som stod för 18 procent av den totala slakten, Dalsjöfors slakteri som stod för tio procent och Skövde slakteri som stod för drygt nio procent. Totalt uppgår dessa företags totala slakt till nästan 90 procent av det totala antalet grisar som slaktades i Sverige 201054. Scan55, KLS Ugglarps56 och Skövde slakteri57 har egna leveransvillkor som leverantörerna ska uppfylla för att få leverera slaktsvin till dem. I leveransvillkoren ställer slakterierna krav på kvalitetssäkring i uppfödningen och kraven berör områden som avel, leverans, transport och förmedling, utfodring, rådgivning, hantering av djuren med mera. Förutom slakteriets allmänna krav som gäller samtliga leverantörer sluter de enskilda avtal med leverantörer om till exempel volym, kvalitet och leverans. Leverantörer som ingått tilläggskontrakt får högre noteringar förutom kriteriet om bästa betalda viktklass som ger full avräkningspremie. Administrativa kostnader som kopplas till slakterierna skiljer sig lite mellan de tre slakterierna, se tabell 32, 33 och 34. Några administrativa kostnader är dock lika. Att anmäla djuren till slakt ger en administrativ kostnad, liksom att signera en djurägarförsäkring vid leverans, informera om hälsoläget i besättningen och kontrollera antalet djur på kvittot. Kravet på djurägarförsäkring är ett myndighetskrav i enlighet med rådets förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (se tabell 8). Det är även ett obligatoriskt krav att leverantörerna ska vara certifierade i enlighet med Grundcertifiering gris, se avsnitt 3.2.1.3. Som ett led i kvalitetssäkringen har Scan och KLS Ugglarps krav på en årlig kvalitetsuppföljning med hjälp av Miljöhusesyn. Scan ställer också krav att leverantören ska ta del av slakteriers uppförandekod och gör därför kontroller vartannat år för att försäkra sig om att koden följs.

3.2.3 Försäkringsbolag 3.2.3.1 Agria Djurförsäkringar

Agria Djurförsäkringar (Länsförsäkringar)58 har en rad olika försäkringsalternativ för slaktgrisföretag, både för större och mindre besättningar. Försäkringarna gäller för dödsfall eller om djuret insjuknar eller skadas så att det måste avlivas. För att teckna försäkringen Katastrof slaktgris hos Agria krävs att slaktgrisföretaget har en årsproduktion på fler än 300 slaktgrisar. Försäkringen kan tecknas antingen direkt via Agria eller genom slakterier. Försäkringen gäller både för integrerade och specialiserade slaktgrisbesättningar. Försäkringen är en fullvärdesförsäkring och ska omfatta samtliga insatta slaktgrisar som vistas på samma produktionsplats, även om djuren har olika ägare eller vistas i olika byggnader 54 Jordbruksverket, rapport 2011:41 55 Scan 56 KLS Ugglarps 57 Skövde slakteri 58 Agria Djurförsäkringar

36


inom samma produktionsplats. Försäkringen medger även ersättning när besättningen spärrats på grund av salmonella enligt bestämmelserna i zoonoslagen. Ersättning kan betalas ut med 30 procent av det belopp som Jordbruksverket betalar ut om gården blir spärrad i samband med salmonella. Genom kompletterande salmonellaförsäkring via Svenska Djurhälsovården som samarbetar med Länsförsäkringar kan skyddet för den enskilda besättningen uppgå till 91 procent.59 De administrativa kostnader som försäkringen Katastrof slaktgris ger är krav på att besättningen är ansluten till ett av Jordbruksverkets godkända program för slaktgrishälsovård om produktionen uppgår till mer än 300 grisar per år. Anläggningen måste även ha ett godkänt larm samt reservelverk med mera. Kravet på driftlarm och reservelverk följer Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2010:15). Den administrativa kostnaden ligger i att driftlarmet och reservelverket ska provköras minst varannan månad och att larmanläggningen ska kontrolleras av fackman minst en gång per år, se tabell 35. 3.2.3.2 Säker Gård

Tillsammans med LRF har Länsförsäkringar tagit fram Säker Gård60. För att kunna ta del av Säker Gård krävs att man är medlem i LRF och har försäkringen för gården eller lantbruket hos Länsförsäkringar. Konceptet Säker Gård innebär att jordbruksföretaget tillsammans med försäkringsbolaget försöker förebygga skador för att ge tryggare arbets- och livsmiljö i stallar, ekonomibyggander och i bostaden. Om man är godkänd för Säker Gård får man 30 procent rabatt på grundpremien på Länsförsäkringars försäkring som avser gården och/eller lantbruket. De administrativa kostnaderna som är knutna till Säker Gård är att det vart femte år görs efterkontroller då Länsförsäkringar kontrollerar att gården följer en checklista. Dessutom ska företaget årligen göra Miljöhusesyn, se tabell 36.

3.2.4 Frivilliga kvalitetsprogram 3.2.4.1 Grundcertifiering gris

Grundcertifiering gris ingår i IP-standarden och ägs av Svenskt Sigill61. Den innehåller krav i nivå med svensk lag samt ett antal branschkrav.62 Större delen av Sveriges slakteriföretag har certifiering enligt Grundcertifiering gris som leverantörskrav. Undantaget är de företag som redan har en grisproduktion certifierad enligt IP på sigillnivån, KRAV, EU-ekologiskt eller ISO 9001. Anslutning till certifieringen är frivillig, men som tidigare nämnts är certifieringen i sig ett krav från större delen av branschen genom en branschöverenskommelse. Krav på certifieringen trädde i kraft den 1 augusti 2010.63 Kraven i certifieringen baseras på svensk lagstiftning som gäller sedan tidigare och inga ytterligare lagkrav har tillkommit. Grundcertifiering gris består av valda delar av de produktionsregler som ingår i IP Sigill Gris, se tabell 37. 59 Svenska Djurhälsovården 60 LRF 61 Svenskt Sigill 62 Grisföretagare som har mer än tio suggor och/eller producerar mer än 100 slaktgrisar per år. 63 Svenskt Sigill

37


De administrativa kostnader som kopplas samman med grundcertifieringen är olika typer av revisioner; egenrevision, revision på plats, administrativ revision och eventuell stickprovsrevision. Varje företag ska göra en egenrevision med hjälp av en handbok för certifieringen. Revisionen på plats görs av ett oberoende certifieringsföretag som leverantören själv väljer. Kontroller genomförs minst vartannat år och då följer certifieringsorganet upp dokumentationen. Företagen ska medverka vid och underlätta revisionerna, även oanmälda revisioner. 3.2.4.2 IP Sigill Gris

Till skillnad från mjölk är det få grisproducenter som är anslutna till IP Sigill. År 2011 var cirka 20 grisproducenter anslutna64. Sammanlagt innehåller IP Sigill Gris cirka 46 administrativa krav som ger kostnader för slaktgrisproducenter (26 basregler och 20 specifika regler för gris). De krav som ger administrativa kostnader som är specifika för slaktgrisproduktion är framförallt krav som rör rengöring, läkemedel, skötselrutiner, smittskydd och foder. Kostnaderna kommer främst från dokumentationskrav; stalljournal, skriftliga skötselrutiner, besöksjournal, antibiotikaanvändningen och all användning av foder ska dokumenteras, förekomst av svansskador hos slaktsvin ska registreras varje omgång, lagringen av foder ska journalföras med mera. En majoritet av Sigills krav baseras på myndighetskrav. Sigills krav går dock ett steg längre och inkluderar ytterligare dokumentationskrav och/eller krav på att dokumentationen sparas. Sigill ställer till exempel krav på att all foderanvändning på gården ska dokumenteras och att lagring av foder ska journalföras. Dokumentationen ska sparas i tre år. Dessutom finns det administrativa kostnader som att ett förebyggande djurhälsoprogram (ett hälsoprogram i enlighet med Svenska Djurhälsovårdens anvisningar) ska finnas med ett årligt besök av veterinär. I IP Sigill Gris ställs även krav på att det ska finnas ett produktionsuppföljningssystem. Besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet. Om besättningen är IP-certifierad så är den även certifierad i enlighet med Grundcertifiering gris som består av valda delar av de produktionsregler som ingår i IP Sigill. Oavsett produktionsinriktning ställs krav i IP Sigill Gris på att företaget årligen gör en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn och en energikartläggning. Dessutom ska det finnas en avfallsjournal och en växtodlings- och gödslingsplan. Ytterligare en administrativ kostnad är Sigills revisioner som görs vartannat år. Mer information om Sigills regler finns i tabell 38 och 59. 3.2.4.3 KRAV

Enligt Jordbruksverkets statistik fanns det 27 KRAV-certifierade slaktgrisföretag år 201065. KRAV:s regler innehåller cirka 45 administrativa krav som ger kostnader (om företaget även bedriver växtodling) och det rör sig framförallt om dokumentation. KRAV har flera specifika dokumentationskrav som inte är myndighetskrav, bland annat dokumentation av när på säsongen djuren är på bete, all innevistelse för grisarna, vilket intervall djuren återkommer till samma betesmark med mera, se tabell 61. 64 Svenskt Sigill 65 Statistik från Jordbruksverket 38


KRAV ställer också krav på att en egenkontroll av lag- och branschkrav görs av företaget. Egenkontrollen kan vara Miljöhusesyn, men det kan även vara andra system som certifieringsorganet bedömer som motsvarande. På djurgårdar gör certifieringsorganet minst ett årligt revisionsbesök, från och med tredje året som certifierad. Dessutom förekommer oanmälda revisioner. Som framgår av kravet 5.10.2 i tabell 61 ska ett förebyggande djurhälsoarbete finnas på gården och ett sätt att uppfylla kravet är att gå med i relevanta hälsoprogram, men det går också att uppfylla på andra sätt66. Många ekologiska slaktsvinsbesättningar är dock med i relevanta djurhälsoprogram67. KRAV ställer inte något krav på att besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogram eller liknande hälsoprogram.

3.3 Beräkning av administrativa kostnader Gården ligger i Götalands södra slättbyggder och har cirka 1 500 slaktgrisar per omgång. Gården bedriver växtodling med främst spannmålsodling för foder, se avsnitt 5.1 för information om administrativa krav kring växtodling. I företaget arbetar cirka 1,5 personer på heltid. Gården levererar till Scan och deltar i Svenska Djurhälsovårdens hälsokontroll för slaktsvinsuppfödning, det frivilliga salmonellaprogram och Grundcertifiering gris. Företaget söker enbart gårdsstöd. Företaget är försäkrat i Länsförsäkringar och anslutet till Säker gård. Slaktgrisproducenten representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer68. Vad gäller myndighetskrav (se avsnitt 3.1) så är 22 av 30 möjliga informationskrav och fyra kontroller aktuella för den representativa gården. Följande faller bort: • Hälso- och sjukvård, krav rörande dokumentation vid behandling av homeopatika (SJVFS 2009:85) var inte aktuell för de intervjuade gårdarna. Hantering av animaliska biprodukter (EG) nr 1069/2009 finns ingen kostnad uppskattad för. • Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, intyg för nödslakt utanför slakteriet (EG nr 853/2004) var inte aktuella för de intervjuade gårdarna. • Foder och foderhygien, kravet att dokumentera om läkemedel blandas i foder (SJVFS 2006:81) var inte aktuellt för de intervjuade gårdarna. • Växtnäring, gården tar inte emot eller för bort gödsel (SJVFS 2004:62). Gården ligger inte i nitratkänsligt område och berörs inte av kraven kopplat till detta. • Miljöfarlig verksamhet, gården är inte tillståndspliktig (SFS 1998:899). Samtliga myndighetskrav rörande märkning och registrering, spridning av bekämpningsmedel och undersökningar och statistik är inkluderade i beräkningen av den administrativa kostnaden.

66 KRAV 67 KRAV 68 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre.

39


7

8,3

71,8

8

Hälso- och sjukvård

2

12

Märkning och registrering av djur livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet

Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel Miljöfarlig verksamhet

30

Undersökningar och statistik Stöd Grundcertifiering Gris

Figur 4. Tidsuppskattninga för administrativa krav (timmar per år)69 a Uppskattad tid från intervjuer (tidsuppskattningar finns i vissa fall också i Regelräknaren och i dessa fall är uppskattningarna i båda källorna oftast likartade). Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket, Intervjuundersökning

Det är kraven kopplade till läkemedel och läkemedelshantering som ger de största administrativa kostnaderna för slaktgrisproducenter (72 timmar/år). Kraven kring foder och foderhygien är den näst största posten. Med en antagen timlön på 145 kr så blir den årliga administrativa kostnaden cirka 20 200 kr, enligt den beräknade tidsåtgången i figur 4. Från figuren framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången till cirka 139 timmar. Från intervjuerna framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången för stöd till 8 timmar. Vid en antagen timlön på 145 kr70 blir den årliga kostnaden cirka 1 160 kr. Om typgården anlitar en konsult uppskattar Tillväxtverket tidsåtgången till 125 minuter och i intervjuerna framkommer en liknande uppskattning, vilket motsvarar en kostnad på 1 560 kr vid en antagen timlön på 750 kr. De intervjuade gårdarna hanterar själva ansökan och utbetalning av stöd. Detta förefaller rimligt utifrån tidsuppskattningarna som innebär att kostnaden är högre om man anlitar en konsult. För Grundcertifiering gris som ingår i beräkningen uppgår kostnaden för medhjälp vid revision och stickprovsrevison till cirka två timmar årligen. Utöver tidsuppskattningen tillkommer medhjälp vid kontroller från Länsstyrelsen (tvärvillkor och djurskydd) och kommun (miljö) på vardera cirka en timme per år. 69 Indelningen av administrativa krav i figur 4 följer indelningen av krav i avsnitten 3.1och 3.2 och är definierade som följande. Märkning och registrering av djur, livsmedelshygien: märkning och registrering (3.1.1.1); livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet (3.1.1.3). Hälso- och sjukvård: hälsooch sjukvård, läkemedel och läkemedelsanvändning (3.1.1.2). Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel: foder och foderhygien (3.1.1.4); växtnäring (3.1.1.5); spridning av bekämpningsmedel (3.1.1.6). Miljöfarlig verksamhet: Miljöfarlig verksamhet(3.1.1.7). Undersökningar och statistik (3.1.1.8). Stöd: stöd (3.1.2). Grundcertifiering Gris: Grundcertifiering Gris (3.2.4.1). 70 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader.

40


Besättningsveterinären som regelbundet besöker anläggningen hanterar även kontroll och rådgivning för Svenska Djurhälsovården. Utifrån intervjuerna går det inte att särskilja tidsåtgången för myndighetskrav respektive Svenska Djurhälsovårdens. Tidsåtgången presenteras därför gemensamt under läkemedel och läkemedelsbehandling. Till exempel Scan och Säker Gård har krav kopplat till annat än lagstiftning. Bland annat finns krav på att Miljöhusesyn ska genomföras en gång om året. Miljöhusesyn tar enligt intervjuerna fem till åtta timmar. I tidsuppskattningen ingår Miljöhusesyn som en del av den lagstiftade egenkontrollen för anmälningspliktiga företag, se tabell 8.

41


4 Kycklinguppfödare • Att föra stalljournal tar mest tid i anspråk för kycklinguppfödare. • De flesta administrativa myndighetskraven har att göra med hälso- och sjukvård, men dessa krav tar endast en liten del av tiden. • En representativ kycklinggård lägger ned cirka 149 timmar per år på administration.

4.1 Myndighetskrav För kycklinguppfödare ger myndighetskrav flera administrativa kostnader och kostnaderna är främst knutna till djurhälsa, livsmedelshygien, foderhygien samt miljöfarlig verksamhet. Sammanlagt finns det 35 myndighetskrav som ger kycklinguppfödare administrativa kostnader (se figur 5). Kostnader tillkommer om man söker stöd för spannmålsodling och ytterligare kostnader tillkommer om man väljer att föda upp djuren ekologiskt. I bilaga 1 beskrivs kostnaderna mer utförligt. 10

12

12 10 8

6

6 4

2

2

2

4

3

4 2

r lle

tik st

ch ga

ro

Ko nt ro

at is

he m

ve rk sa g

id ni

in kn

Un

de rsö

M

iljö

fa

rli

m ek ä

ng

av b

t

l ed e m gs

pn

in

hy gi e

n

et ch er -o Fo d pr g, s

Vä x

tn

är

in

ed Liv sm

fo de r

äk er h lss

ed e liv sm

h oc en

el sh yg i

dj om rå d na än Al lm

ch

lso Hä

ur h

åll

ni

ng

in

-o

om

lan tb

ru k

sju kv år d*

et

0

Figur 5. Antalet administrativa krav, kyckling, fördelat på lagstiftningsområde * I hälso- och sjukvård ingår kraven för läkemedels- och läkemedelsanvändning, obligatorisk hälsokontroll avseende koccidios, obligatorisk salmonellakontroll samt krav som berör hantering av animaliska biprodukter. Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

42


4.1.1 Administrativa kostnader kopplat till kycklingproduktion 4.1.1.1 Obligatorisk hälsokontroll avseende koccidios

Det finns en obligatorisk hälsokontroll avseende koccidios hos kyckling enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31). En uppfödare som föder upp fler än 500 kycklingar per år ska en gång per år besökas av provtagare avseende koccidios (SJVFS 1998:31). Vanligtvis är det besättningsveterinären som besöker gården. Slakterier som har anställda besättningsveterinärer besöker de anläggningar som levererar kycklingar till dem71. Förutom den obligatoriska hälsokontrollen så har Svensk Fågel ett frivilligt kontrollprogram för koccidios, se avsnitt 4.2.1.3. 4.1.1.2 Obligatoriskt salmonella program

En administrativ kostnad rör den obligatoriska salmonellaprovtagningen (SJVFS 2007:19). Ansvariga för verksamheten i en fjäderfäanläggning är skyldig att ta ett antal träckprov årligen och sända in dem till laboratorium. Det är således kostnaden för att sända in proverna som ger en administrativ kostnad. På en anläggning med mer än 500 kycklingar ska provtagningstillfället sker 14 dagar före slakt. Dessutom ska distriktveterinär ett bestämt antal gånger tillkallas för officiell provtagning. Det finns även ett frivilligt program för att förebygga salmonella hos fjäderfä som Svensk Fågel är huvudman för, se avsnitt 4.2.1.2. 4.1.1.3 Allmänna råd om djurhållning inom lantbruket

Två administrativa kostnader rör den allmänna djurhållningen, se tabell 10. Om fler än 500 kycklingar hålls på anläggningen ska producenten föra stalljournal innehållande uppgifter om produktionen såsom antal djur, area, hybrid, dödlighet med mera. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska uppfödaren, med plats för fler än 500 kycklingar på anläggningen, ha genomgått en utbildning eller på annat sätt förvärvat sig kunskap för att kunna sköta kycklingarna på ett djurskyddsmässigt korrekt sätt enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:15). Djurägaren ska också enligt gällande lagstiftning ha en sammanställd dokumentation över produktionssystem som innehåller tekniska detaljer vad gäller ventilation, larm etc.72 Svensk Fågel har en årlig djurskyddsutbildning enligt de utbildningskrav som ställs i lagstiftningen, se avsnitt 4.2.1.4. 4.1.1.4 Hälso- och sjukvård samt läkemedel och läkemedelsanvändning

Åtta administrativa kostnader berör hälso- och sjukvård samt läkemedel och läkemedelsbehandling (se tabell 10). Kraven ger ingen stor administrativ kostnad för kycklinguppfödare eftersom de sällan berörs av läkemedel och behandlingar med dessa, men journalföring ska dock ske vid sjukdomsförekomst samt vid läkemedelsbehandling. Enstaka djur i en besättning behandlas inte med läkemedel. Kontakt med veterinär tas först när något avvikande inträffar i besättningen och när 71 Information från intervjuundersökning 72 Svensk Fågel

43


flera djur verkar sjuka. Om besättningen drabbas av en allvarlig sjukdom som salmonella så avlivas hela besättningen och går till destruktion. Kycklingsproducenter har i regel få veterinära besök, utöver det årliga veterinära besöket, om inte besättningen drabbas av allvarlig djursjukdom73. De administrativa kostnaderna som kraven innebär är bland annat att veterinären ska informera djurhållaren om behandlingen och eventuella karenstider för läkemedlet (SJVFS 2010:17). Om djuren behandlas med läkemedel ska djurhållaren föra dokumentation om datum för behandling, djurens identitet, datum, läkemedlets namn och dosering med mera. Om läkemedel köps in ska inköp kunna styrkas under en period av fem år från datumet för inköpet. Föreskriften SJVFS 2009:85 ger en administrativ kostnad som avser operativa ingrepp och hälso- och sjukvård. Djurhållaren ska dokumentera antalet djur som dör i besättningen. Dokumentationen ska sparas i fem år. Två administrativa kostnader hör samman med hantering av animaliska biprodukter ((EG) nr 1069/2009). Animaliska biprodukter är allt från djurriket som inte är livsmedel. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda för livsmedel. Även naturgödsel är animaliska biprodukter. Kycklinggårdar har en egen förbränningsanläggning där döda kycklingar förbränns. Förbränningsanläggningen är en fristående anläggning från gården. De kostnader som hör samman med förbränningsanläggningen är att den driftansvariga för förbränningsanläggningen ska föra register över mängder animaliska biprodukter som förbränns på anläggningen. Dessutom ska varje ”sändning” döda kycklingar från stallet följas av ett handelsdokument. 4.1.1.5 Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet

En kycklinguppfödare är livsmedelsföretagare (se förklaring i bilaga 1) och berörs därför av förordningarna om livsmedelshygien ((EG) nr 852/2004 och 853/2004). De två förordningarna ger två administrativa kostnader kopplat till kyckling. Djurägaren ska föra och spara journaler med uppgifter om åtgärder som gjorts för att undvika faror inom livsmedelsproduktionen. Ett annat krav är att djurägaren ska informera slakteri om livsmedelskedjan vid leverans av djur. Detta är den så kallade djurägarförsäkran som djurägaren fyller i vid varje leverans till slakteri. För kycklinguppfödare innebär detta att några dagar innan slakt görs en anmälan och en leveranssedel följer med första lastbilen till slakterier. Djurägaren ska i denna intyga till exempel att djuren ser friska ut, inte kommer från en spärrad besättning på grund av smitta, och inte slaktas under karenstid för läkemedelsanvändning. 4.1.1.6 Foder och foderhygien

Den svenska produktionen av fågelkött är nästan helt spannmålsbaserad och därför koncentrerad till de regioner där spannmålsproduktionen är stor. Över 85 procent av Sveriges kycklingar finns i Götaland. Kycklingföretag berörs av de krav som rör foderföretagare eftersom de ofta producerar eget foder till kycklingarna (och ibland även säljer spannmål). I de fall som producenten inte har egen foderproduktion berörs man ändå av kraven då dessa 73 Information från intervjuundersökning

44


gäller även för lagring av foder, rutiner för säker och hygieniska lokaler samt utrustning. Det finns ett stort antal krav i lagstiftningen som berör foderhantering och primärproducenter. De krav som finns med i vår sammanställning (se tabell 10) är de som finns angivna i bilaga I förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien. I bilaga II i samma förordning finns det krav som ger administrativa kostnader, men eftersom huvudelen av primärproducenterna berörs av bilaga I så inkluderas inte dessa i sammanställningen (bilaga II innehåller administrativa krav som rör dokumentation/registerhållande av fodertillsatser, foderblandningar, förblandningar samt krav som avser kvalitetskontrollplan och organisationsplan). Det finns två administrativa kostnader som härrör från bilaga I (se ovan). Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram. Dessutom finns det krav på att foderföretagaren ska föra journal över processbeskrivningen, till exempel sprutjournal, in- och utleverans av foder. Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2006:81) om allmänna råd för foder ger en administrativ kostnad och det är att om läkemedel blandas i fodret ska detta dokumenteras, se tabell 10. Kraven på hygienprogram och foderhantering ingår i Svensk Fågels Djursomsorgsprogram, se avsnitt 4.2.1.1. 4.1.1.7 Växtnäring

Det finns tre administrativa kostnader som hör samman med Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad gäller växtnäring. Kostnaderna avser anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och beräkning av lagringsvolymen stallgödsel i nitratkänsliga områden samt dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel. Kravet på anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och dokumentation över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats gäller inom nitratkänsliga områden, det vill säga där kväveutlakningen är hög. Till de känsliga områdena i Sverige hör Hallands, Skåne och Blekinge län, Öland och Gotland samt övriga kustområden som sträcker sig från Västra Götaland till Stockholms län. Dessutom inkluderas jordbruksområden kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren, i Östergötland och söder om Vänern. För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga landet. Om man inte bedriver sin verksamhet inom dessa områden så omfattas man således inte av kraven. 4.1.1.8 Spridning av bekämpningsmedel

Det finns en administrativ kostnad som hör samman med spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) och eftersom kycklinguppfödare i de flesta fall odlar egen foderspannmål till kycklingarna så har detta krav tagits med. Den som sprider bekämpningsmedel ska anteckna varje spridning och av anteckningarna ska framgå vilken dos som använts, tidpunkt och plats för spridningen, temperatur och vindförhållanden, skyddsavstånd och försiktighetsmått med mera.

45


4.1.1.9 Miljöfarlig verksamhet

De administrativa kostnader som berör miljölagstiftningen hänger ihop med anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Om ett kycklingsföretag är tillståndspliktigt, det vill säga om företaget har fler än 40 000 platser för kyckling krävs ett tillstånd från länsstyrelsen. En tillståndspliktig verksamhet ska årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Om företaget är anmälningspliktigt, det vill säga om företaget har en stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter (20 000 kycklingar), krävs en anmälan hos kommunen. Ett anmälningspliktigt företag ska göra en egenkontroll varje år. Egenkontrollen kan genomföras med hjälp av Miljöhusesyn. De allra flesta kycklinguppfödare har mellan 40 000 och 120 000 kycklingar per omgång och därför är i stort sett alla företag tillståndspliktiga74. Egenkontrollförordningen (SFS 1998:901) ställer högre krav på egenkontroll och dokumentation än vad 26 kap 19 § i miljöbalken gör, se tabell 10. Dokumentationsskyldigheten gäller för kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker ur hälso- och miljösynpunkt. Det är djurgårdar med mer än 100 djurenheter som omfattas av detta krav, således omfattas i stort sett alla konventionella kycklinggårdar. Det finns ytterligare en administrativ kostnad i förordningen som gäller dokumentation av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. För ett fåmansföretag blir detta ingen stor administrativ kostnad. Två administrativa kostnader kopplas till avfallsförordningen (SFS 2011:927). Att föra avfallsjournal är ett krav som gäller för alla lantbruk och journalföringen avser mängd farligt avfall och vart det transporteras. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska ett jordbruksföretag som transporterar små mängder farligt avfall, det vill säga mindre än 100 kg eller 100 l farligt avfall per år till en godkänd mottagare anmäla detta till länsstyrelsen vart femte år. Större mängder farligt avfall får endast transporteras av personer som har tillstånd. Exempel på farligt avfall från jordbruket är avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier, färgoch lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel, mineralbaserade och syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 4.1.1.10

Undersökningar och statistik

Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. Redovisningarna baseras på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruksföretagen. Det finns två administrativa kostnader kopplat till Jordbruksverkets statistikundersökningar. Vart tredje år genomförs en strukturundersökning ((EG) nr 1166/2008)) i samtliga EU-länder. Statistiken från undersökningen används för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Den administrativa kostnaden ligger i att jordbruksföretaget ska ta del av, fylla i och skicka tillbaka blanketten till Jordbruksverket. En del av strukturundersökningen har bestått i att statistiskt belysa antalet husdjur av olika slag och antalet företag med husdjur i juni varje år, se (EG) nr 1165/2008. 74 Svensk Fågel 46


4.1.1.11

Kontroller

För att se över att lagstiftningen följs gör olika myndigheter kontroll hos jordbruksföretag. Mer information om vem som kontrollerar vad, hur kontrollerna går till finns i bilaga 1. Flera av kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning. För riskbaserade kontroller av livsmedelsföretag och foderföretag bör den årliga kontrollfrekvensen till exempel vara minst en procent, det innebär att kontroll av primärproducenten sker sällan (se bilaga 1). Myndigheter gör fyra kontroller hos kycklinguppfödare inom ramen för Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden; Länsstyrelserna gör Djurskyddskontroller mot bakgrund av Djurskyddslagen (SFS 1988:534). Djurskyddslagen innehåller inga krav som ger administrativa kostnader förutom själva kontrollen och som innebär medverkan vid kontrollen. Kontroll av foder, livsmedel och animaliska biprodukter ((EG) nr 882/2004) för att säkerställa att foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurskydd och djurhälsa följs görs av länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen gör kontroll av livsmedel och foder och kommunen följer upp lagstiftningen kring animaliska biprodukter. Kommunen kontrollerar till exempel nedgrävning av animaliska biprodukter, förbränningsanläggningar, användning av organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel. Länsstyrelsen gör provtagning av salmonella (SJVFS 2007:19) i kycklingbesättningar med fler än 500 djur per år om man inte skickar in prover till det svenska veterinärmedicinska laboratorium som djurhållaren anlitar för mikrobiologisk analys avseende salmonella laboratorier eller vid risk för salmonella. Det finns två parallella salmonellaövervakningsprogram, en obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän (SJVFS 2007:19) där denna kontroll ingår. Det finns även ett frivilligt program inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:78) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos fjäderfä (se avsnitt 4.2.1.2). Det obligatoriska programmet är ett EU-direktiv och är ett rent provtagningsschema medan det frivilliga programmet är av mer hygien- och skötselkaraktär. Tillsyn av miljölagstiftningen (SFS 1998:900) görs av kommunen. Kommunen kan rikta sina tillsynsbesök mot olika åtgärder från år till år.

4.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd Kycklingproduktionen som sådan är inte stödberättigad. Det är först om en uppfödare odlar spannmål som denne kan söka stöd från Jordbruksverket. Eftersom kycklingproduktionen är spannmålsbaserad så finns det stöd som kan bli aktuella att söka. Det är framförallt gårdsstöd och fyra miljöersättningar. I vilken utsträckning som kycklinguppfödare söker miljöersättningar är oklart. Enligt de intervjuundersökningar som gjorts så sökte ingen kycklingproducent miljöersättningar utan endast gårdsstöd. Det finns sammanlagt 2075 administrativa kostnader som hänger samman med ansökan om stöd, ansökan om utbetalning av stöd samt kontroll av stöd, se bilaga 1. Det är inte alla kycklinguppfödare som berörs av dessa kostnader utan det beror på vilka stöd man söker och vilket stöd man är berättigad till beroende på stödområde (för mer information se Jordbruksverket webbplats). 75 Kycklinguppfödare söker inte kompensationsbidrag eller miljöersättningen Vallodling.

47


De stöd som kycklinguppfödare kan söka är som sagt gårdsstöd samt miljöersättningarna: • natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet • minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) • miljöskyddsåtgärder • skyddszoner • ekologiska produktionsformer (läs mer i bilaga 1) Förutom ersättningen för Skyddszoner och Minskat kväveläckage så kan man söka miljöersättningarna oberoende av var gården ligger i Sverige, se bilaga 1. Om man söker stöd så är man också föremål för kontroll och kontrollen i sig ger administrativa kostnader. Länsstyrelserna gör kontroller av direktstöd (inklusive tvärvillkor) och miljöersättningar.

4.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion År 2011 fanns det cirka 260 000 ekologiska kycklingar vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år76. År 2010 fanns det totalt fyra stycken ekologiska kycklinguppfödare i landet77. Om kycklingproduktionen är ekologisk så kan man söka miljöersättningen Ekologiska produktionsformer. Det finns sammanlagt tio administrativa kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket och miljöersättningen, se bilaga 1. Om kycklinggården dessutom odlar eget spannmål tillkommer tre kostnader (se tabell 17 och 18). De kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket berör dokumentation; producenten ska ta del av dokumentation från certifieringsorganet, en stalljournal och växtodlingsjournal ska föras, vid kontroll ska bokföringen finnas tillgänglig och intyg om GMO-frihet ska finnas. Om man odlar spannmål som säljs som foder ska även detta dokumenteras. Fyra kostnader hör samman med miljöersättningen Ekologiska produktionsformer där ansökan om åtagande görs vart femte år, ansökan om utbetalning varje år. Dessutom ska man lämna information om anslutning till certifieringsorgan samt ha dokumentationen tillgänglig vid kontroll. Har man sökt miljöersättningen så är man också föremål för kontroll av länsstyrelsen. Den administrativa kostnaden av kontrollen finns redan upptagen i kostnaden för stöd.

4.2 Krav kopplat till andra aktörer Kycklinguppfödarna möter främst administrativa krav utöver myndighetskrav genom Svensk Fågel. Svensk Fågel har utarbetat kontroll- och övervakningsprogram som sedan samtliga slakterier anslutna till Svensk Fågel införlivat i sina leverantörskrav på uppfödarna. Slakterierna är medlemmar i Svensk Fågel och det är via medlemskap i Svensk Fågel som krav på anslutning till alla program finns. Även IP Sigill ställer krav på att besättningen är ansluten till Svensk Fågels djuromsorgsprogram och frivilliga salmonellakontrollen. 76 Jordbruksverket, dnr 26-10960/2011 77 Jordbruksverkets statistik

48


För administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning så har de vanligaste kontroll-, övervaknings- och kvalitetsprogram och i princip samtliga slakterier tagits med i vår sammanställning. När det gäller olika kvalitetsprogram så har endast de administrativa kostnaderna för IP Sigills och KRAV:s regelverk tagits med. Ännu är ingen kycklinguppfödare klimatcertifierat enligt Svensk Sigill och ingen uppfödare bedriver heller biodynamisk odling i enlighet med Svenska Demeterförbundet. Tabell 3. Privata aktörers krav på deltagande i branschprogram Frivillig salmo- Djuromsorgsnellakontroll program

KC-program

Tuppen

Guldfågel

X

X

X

X

Kronfågel

X

X

X

X

Agria

X

X

IP Sigill Kyckling

Säker gård (LRF)

Källa: Jordbruksverket (med hjälp av information från olika aktörer)

4.2.1 Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Branschorganisationen Svensk Fågel78 representerar cirka 99 procent av kycklingproduktionen i Sverige och företräder hela produktionskedjan, det vill säga kycklingbönder, avelsidkare, kläckeriföretag, uppfödare, slakteriföretag samt fodertillverkare. Svensk Fågel har grundat och deltar i en rad program som riktar sig mot djurvälfärd och säkra livsmedel; Djuromsorgsprogrammet, frivilliga salmonellaprogrammet, KC-programmet och campylobacterprogrammet. Dessutom anordnar Svensk Fågel årliga djur- och smittskyddsutbildningar och har ett produktionsuppföljningsprogram. De program som finns med i vår sammanställning är de som ger producenten administrativa kostnader enligt utredningens avgränsningar. Besättningar med campylobacter får besök för utredning och åtgärdsplan, av detta skäl är inte campolybacterprogrammet79 med eftersom det endast leder till kostnader om man har smitta. 4.2.1.1 Svensk Fågels Djuromsorgsprogram

Samtliga uppfödare inom Svensk Fågel är anslutna till programmet. Djuromsorgsprogrammet omfattar 31 punkter om uppfödning samt riktlinjer vid transport och slakt. Hanteringen följs upp på ett antal kontrollpunkter med ett klassningsprogram och genom rapportering på slakterierna. De 31 punkterna innehåller krav på teknik, utrustning, djurutrymme och skötsel samt uppfödningsresultat. Varje kontrollpunkt och resultatet därav ligger till grund för godkännande samt vilken beläggning som tillåts i stallarna. Varje anläggning besiktigas av en rikslikare (anställd av Agria) som likriktar standarden av kycklingstallarna i riket. 78 Svensk Fågel 79 Campylobacterprogrammet är ett frivilligt program för kontroll och förebyggande av campylobacter hos slaktkycklingar inom ramen för Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:72) om organiserad hälsokontroll avseende campylobacter hos slaktkyckling.

49


Målet med klassningsprogrammet är att få ett gott djurskydd och djurvälfärd som samtidigt möjliggör en hög beläggning. Grunden till Svensk Fågels Djuromsorgsprogram är gällande lagstiftning rörande djurskydd, smittskydd och miljö som sedan kompletteras med branschens mer långtgående krav. Enligt svensk lag är beläggningsgraden i kycklingstallar 20 kg/m2, men Djuromsorgsprogrammet möjliggör under strikta villkor och enligt de bästa förutsättningarna en beläggning på max 36 kg/m2 beroende på hur många kontrollpunkter som kycklinguppfödare får godkänt resultat i. Av de 31 punkterna som programmet omfattar så är det endast åtta som ger administrativa kostnader, se tabell 39. Kostnaderna avser journalföring av sjuka och döda djur, journalföring av reservelverk och driftlarm, samt registrering av vattenkonsumtionen dagligen. Även medverkan vid rikslikarens och besättningsveterinärens besiktning, vartannat respektive varje år ger kostnader. 4.2.1.2 Det frivilliga salmonellaprogrammet

Salmonellaprogrammet är ett frivilligt program för att förebygga salmonella hos fjäderfä inom ramen för Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:78) om frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos fjäderfä. Programmet är ett hygienprogram som syftar till att förebygga salmonella i alla produktionsled, från foder till djur till färdiga livsmedelsprodukter. Programmet är frivilligt, men obligatoriskt vid medlemskap i hos Svensk Fågel. Programmet kräver att djurutrymmen utformas hygieniskt, att djuren köps in från avelsanläggningar som också är anslutna till programmet, att uppfödningen sker i omgångar med efterföljande rengöring och desinfektion samt att fodret värmebehandlas. Eftersom nya kycklingar sätts in sex till åtta gånger per år innebär detta att rengöringen och desinfektion görs flera gånger per år. Enligt de intervjuer vi gjort med kycklinguppfödare tar rengöringen mycket tid, cirka 60-100 timmar per år.80 Om besättningen är ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet kan djurägaren få ersättning med högst 70 procent av godkända kostnader för de åtgärder som Jordbruksverket beslutar om vid avlivning och sanering enligt epizootilagen. Om besättningen endast är ansluten till det obligatoriska kontrollprogrammet lämnas ersättning med högst 50 procent. Vid produktion av mer än 5 000 kycklingar per år lämnas ingen ersättning, vilket medför att ingen kycklinguppfödare får någon statlig ersättning81. De administrativa kostnader som programmet ger är att man ska journalföra kycklingarnas ursprung, föra besöksjournal, spara veterinärens journal över läkemedelsanvändning, se tabell 40. Dessutom gör en kontrollveterinär minst ett årligt besök för att inspektera hela fjäderfäanläggningen och platser där kadaver, foder och avfall hanteras som kan sprida smitta. 4.2.1.3 KC-program

Svensk Fågel driver sedan drygt tio år tillbaka ett frivilligt kontrollprogram avseende koccidios och clostridios (KC) hos kycklingar. Koccider förekommer hos 80 Information från intervjuundersökning 81 Svensk Fågel

50


alla fjäderfä och orsakar tarminfektion och därför ger man koccidiostatika i foder till kycklingar. KC-programmets syfte är att noggrant följa upp användningen av antibiotika och koccidiostatika. Programmet genomförs och organiseras i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om organiserad hälsokontroll. Syftet med KC-kontrollen är att följa och förbättra hälsoläget i såväl enskilda besättningar som hela näringen. Verksamhetens tyngdpunkt ligger på sjukdomsförebyggande åtgärder genom att registrera förbrukningen av koccidiostatika, fastställa typ av koccidiostatika samt tillåten inblandningsmängd, följa upp eventuell resistentutveckling, se eventuella kocciderangrepp och ha nära kontakt med forskningen inom området. För att följa upp programmet besöks 20 kycklingbesättningar två gånger per år. Tarmbedömningen sköts av utbildad personal, veterinärer eller produktionsrådgivare. Den administrativa kostnaden blir därmed ett besök två gånger per år om man är en av 20 besättningar som ingår i programmet. 4.2.1.4 Djur- och smittskyddsutbildning

Svensk Fågel anordnar en årlig utbildning om djurskydd enligt de utbildningskrav som ställs i lagstiftningen, Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:15) om allmänna råd om djurhållning inom lantbruket, se tabell 42. Utbildningen innehåller också information om smittskydd och de smittämnen som är aktuella. Utbildningen ska utöver djurskydd och smittskydd ge deltagarna kunskap om aspekter som rör djurvälfärd. Deltagandet på utbildningen är högt enligt Svensk Fågel. Den administrativa kostnaden är att Svensk Fågel ställer krav på att medlemmarna årligen ska delta på dessa utbildningstillfällen, det blir alltså tiden för delagandet som ger en kostnad. Enligt de intervjuer som gjorts så lägger kycklinguppfödare cirka 50 timmar per år åt utbildning för att förvärva sig kunskap om produktionen och få information. 4.2.1.5 Produktionsuppföljningsprogrammet Tuppen

Tuppen är ett produktionsuppföljningsprogram som Svensk Fågel administrerar. Programmet finns tillgängligt för samtliga medlemmar i Svensk Fågel och är speciellt anpassat för kyckling- och kalkonuppfödning. Enligt intervjuundersökningen så används Tuppen för att följa upp produktionen och ersätter de traditionella stalljournalerna till viss del82. Den administrativa kostnaden består i att kycklinguppfödaren lägger in produktionsuppgifter direkt i programmet. Det är samma uppgifter som uppfödaren ska anteckna i stalljournalen. Stalljournalen är en journal som förs för full spårbarhet; ankomst, ursprung, antal, foder, dödlighet och denna är obligatorisk i djuromsorgsprogrammet, salmonellakontrollprogrammet och i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:15) och allmänna råd om inom lantbruket m.m. I Tuppen tillkommer dock uppgifter om eventuella kassationer vid slakt. Journalen ska föras dagligen med hänsyn till foder, dödlighet samt vid särskilda händelser som när nya djur sätts in. 82 Information från intervjuundersökning

51


4.2.2 Slakterier Två stora företag, Lantmännen Kronfågel och Guldfågeln, står för över 80 procent av både produktion av fågelköttsprodukter och slakt. I juni 2011 fanns det 26 EUgodkända slakterier och styckningsanläggningar för fjäderfä i Sverige. Av dessa anläggningar var 22 godkända för både slakt och styckning, medan fyra endast var godkända för styckning83. Kronfågels84 leverantörer av kyckling är kontraktsleverantörer. Att vara kontraktsleverantör innebär att leverantören är bunden till att följa slakteriets krav i större utsträckning än vanliga avtal och/eller villkor. Kronfågel har ett grundkontrakt som omfattar samtliga leverantörer. Grundkontraktet innehåller krav vad gäller foderleverantör, produktionsinriktning, leveranser med mera. Enligt slakteriet innehåller den här typen av kontrakt inga krav som ger administrativa kostnader. Kycklingleverantörer till Guldfågel85 har likaså särskilda kontrakt de måste följa för att få föda upp och leverera kycklingar till Guldfågel. Kontrakten innehåller krav vad gäller förnyelsebar energi, produktionsinriktning, foderanvändning, vikt, kassation med mera. Enligt Guldfågel innehåller den här typen av kontrakt inte heller några krav som ger administrativa kostnader. Både Kronfågel och Guldfågel är medlemmar i Svensk Fågel och har i sina leverantörsavtal krav på att samtliga krav ska uppfyllas som ställs vid medlemskap.86 Det innebär att uppfödarna ska följa och uppfylla de villkor som ställs i Svensk Fågels kontroll- och övervakningsprogram. De administrativa kostnaderna för leverantörerna blir således de kostnader som finns inom följande tre program; Djuromsorgsprogrammet (inklusive fothälsoprogrammet), den frivilliga salmonellakontrollen och KC-programmet. Enligt Kronfågel och Guldfågel är det frivilligt för leverantörerna att följa upp produktionen i Tuppen.

4.2.3 Frivilliga kvalitetsprogram 4.2.3.1 IP Sigill Kyckling

År 2011 var cirka tio kycklinguppfödare anslutna till IP Sigill Kyckling. Sammanlagt ger IP sigill kyckling 52 administrativa krav som ger kostnader för kycklinguppfödare (26 basregler och 26 specifika regler för kycklingproduktion). De krav som ger administrativa kostnader för kycklinguppfödare är framförallt krav som rör skötselrutiner, foder, läkemedel och sjukdomar. Det är främst krav på dokumentation och dokumentation som ska kunna visas upp; leveransjournal av kycklingar från kläckeri, driftjournal, inköp av foder och foderråvaror, större rengöringar, sjukdomar med mera, se tabell 47. En majoritet av Sigills krav baseras på myndighetskrav. Sigills krav går dock ett steg längre och inkluderar ytterligare dokumentationskrav och/eller krav på att dokumentationen sparas. Krav på att rapport från slakterier som visar att fothälsan är god och protokoll från Svensk Fågels inspektion ska kunna visas upp är till exempel inte myndighetskrav. Sigill ställer krav på att de anslutna kycklinguppfödarna ska vara anslutna till och följa Svensk 83 Jordbruksverket, rapport 2011:31 84 Lantmännen Kronfågel 85 Guldfågel 86 Svensk Fågel

52


Fågels djuromsorgsprogram och till den frivilliga och förebyggande salmonellakontrollen. Oavsett produktionsinriktning ställs krav inom IP sigill kyckling på att företaget årligen gör en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Företagen ska göra en energikartläggning och kartlägga anläggningens årliga energianvändning. Det ska finnas en journal över farligt avfall. Det ska finnas en växtodlings- och gödselplan och växtskyddsbehandlingar ska journalföras. Ytterligare en administrativ kostnad är Sigills revisioner som ska ske vartannat år. Mer information om Sigills basregler finns i tabell 59. 4.2.3.2 KRAV

År 2010 fanns det totalt fyra ekologiska kycklinguppfödare och samtliga var KRAV-certifierade87. KRAV:s regelverk innehåller 43 administrativa krav som ger kostnader för kycklinguppfödare (om de även odlar egen spannmål) och det rör sig framförallt om dokumentation. Förutom de allmänna reglerna för djurhållning så finns regler som specifikt gäller fjäderfä. Dessa krav avser utevistelse och bete för fjäderfä, nattvila, och inblandning av konventionellt foder i foderstat, samtliga med dokumentationskrav. KRAV har flera specifika dokumentationskrav som inte är myndighetskrav, bland annat dokumentation av utevistelse och bete för fjäderfä, samt dokumentation av vilka tider som belysningen är tänd i stallet under olika delar av året, se tabell 61. KRAV ställer också krav på att en egenkontroll av lagoch branschkrav görs av företaget. Egenkontrollen kan vara Miljöhusesyn, men det kan även vara andra system som certifieringsorganet bedömer som motsvarande. På djurgårdar gör certifieringsorganet minst ett årligt revisionsbesök, från och med tredje året som certifierad. Dessutom förekommer oanmälda revisioner. Som framgår av kravet 5.10.2 i tabell 61 ska ett förebyggande djurhälsoarbete finnas på gården och ett sätt att uppfylla kravet är att gå med i relevanta hälsoprogram, men det går också att uppfylla på andra sätt88. KRAV ställer inte något krav på att besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogram eller liknande hälsoprogram.

4.2.4 Försäkringsbolag 4.2.4.1 Agria Djurförsäkringar

Agria Djurförsäkringar (Länsförsäkringar)89 har försäkringar för salmonella och andra produktionsstörningar som kycklinguppfödare kan teckna. Ett krav för att teckna försäkringarna är att uppfödaren är ansluten till Svensk Fågel och följer alla krav för medlemskap vilket bland annat inkluderar anslutning till Djuromsorgsprogrammet samt den frivilliga salmonellakontrollen. Anläggningen måste dessutom vara besiktigad av rikslikaren och godkänd av Agria. Dessutom ställer Agria bland annat krav på att företaget har ett leveransavtal med ett kontrollslakteri, att alla kycklingar försäkras och att anläggningen har ett godkänt larm samt reservelverk (se Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2010:15)). 87 Jordbruksverkets statistik 88 KRAV 89 Agria Djurförsäkringar

53


En kycklinguppfödare står helt utan statlig ersättning om anläggningen spärras på grund av salmonella (gäller för anläggningar med en produktion på fler än 5 000 kycklingar per år), vilket är minst 99,5 procent av alla kycklinguppfödare enligt Svensk Fågel. Den administrativa kostnaden består av att uppfödaren ska kunna verifiera att besättningen är ansluten till Svensk Fågels program och till ett kontrollslakteri. Dessutom ska driftlarm och reservelverk provas och journalföras minst varannan månad, se tabell 45. 4.2.4.2 Säker Gård

Tillsammans med LRF har Länsförsäkringar tagit fram Säker Gård90. För att kunna ta del av Säker Gård krävs att man är medlem i LRF och har försäkringen för gården eller lantbruket hos Länsförsäkringar. Konceptet Säker Gård innebär att jordbruksföretaget tillsammans med försäkringsbolaget försöker förebygga skador för en tryggare arbets- och livsmiljö i stallar, ekonomibyggander och i bostaden. Om man är godkänd för Säker Gård får man rabatt på Länsförsäkringars grundpremie med 30 procent på försäkring som avser gården och/eller lantbruket. De administrativa kostnaderna som Säker Gård ger är kravet på en årlig egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Dessutom görs efterkontroller vart femte år, se tabell 46.

4.3 Beräkning av administrativa kostnader Gården med kycklingar ligger i Götaland och har kycklingar på 4 000 m2. Gården har cirka 140 hektar växtodling för främst odling av eget foder. I företaget arbetar två personer på heltid. Gården levererar kycklingar till Kronfågel och säljer lite gödsel. Företaget är tillståndspliktigt och miljörapport görs via internet. De senaste åren har företaget sökt gårdsstöd. Företaget är medlem i Svensk Fågel och följer de program som ett medlemskap innebär, se avsnitt 4.2.1. Kycklinguppfödaren representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer91. Vad gäller myndighetskrav (se avsnitt 4.1) så är 20 av 31 möjliga informationskrav och fyra kontroller aktuella för den representativa gården. Följande faller bort: • Hälso- och sjukvård, inga av informationskraven kopplade till SJVFS 2009:84 och SJVFS 2009:85 är aktuella (totalt sju informationskrav) för de intervjuade gårdarna förutom kravet om dokumentation av döda djur. Kraven som rör hantering av animaliska biprodukter ((EG) nr 1069/2009) ingår inte eftersom vi inte fick någon tidsuppskattning för kraven. • Foder och foderhygien, kravet att dokumentera om läkemedel blandas i foder (SJVFS 2006:81) var inte aktuellt för de intervjuade gårdarna. • Gården ligger inte i nitratkänsligt område och berörs inte av kraven kopplat till detta (växtnäring). 90 LRF 91 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre. 54


Samtliga myndighetskrav rörande allmänna råd om djurhållning inom lantbruket, växtnäring, spridning av bekämpningsmedel, livsmedelshygien, miljöfarlig verksamhet och undersökningar och statistik är inkluderade i beräkningen av den administrativa kostnaden.

2

8

Stalljournal (Tuppen)

8

60,8

Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet

18

Hälso- och sjukvård

Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel Miljöfarlig verksamhet Undersökningar och statistik

40

8

4

Stöd Utbildning

Figur 6. Tidsuppskattning för administrativa krav (timmar per år)92 a

a Uppskattad tid från intervjuer (tidsuppskattningar finns i vissa fall också i Regelräknaren och i dessa fall är uppskattningarna i båda källorna oftast likartade.). Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket, Intervjuundersökning

De högsta administrativa kostnaderna ger produktionsuppföljning i form av att föra stalljournal (det vill säga rapportera in obligatoriska uppgifter i Tuppen). Detta uppskattas ta cirka 61 timmar per år. Kraven kopplat till foder och foderhygien hamnar därefter på 40 timmar per år. Kraven kopplat till miljöfarlig verksamhet är högre än andra produktionsinriktningar och det beror på att kycklinguppfödare är tillståndspliktiga med krav på årlig miljörapport. Med en antagen timlön på 145 kr93 så blir den årliga administrativa kostnaden cirka 21 600 kr, enligt den beräknade tidsåtgången i figur 6. Från figuren framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången till cirka 149 timmar. Från intervjuerna framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången för ansökan om stöd till åtta timmar. Vid en antagen timlön på 145 kr blir den årliga kostnaden cirka 1 160 kr. Om typgården anlitar en konsult uppskattar Tillväxtverket tidsåt92 Indelningen av administrativa krav i figur 6 följer indelningen av krav i avsnitten 4.1och 4.2 och är definierade som följande. Stalljournal (Tuppen), livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet: Allmänna råd om djurhållning inom lantbruket (4.1.1.3); Tuppen (4.2.1.5); livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet (4.1.1.5). Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård, läkemedel och läkemedelsanvändning (4.1.1.5); obligatorisk hälsokontroll avseende Koccidios (4.1.1.1), Obligatoriskt salmonella program (4.1.1.2). Foder och foderhygien, spridning av bekämpningsmedel: foder och foderhygien (4.1.1.6); växtnäring (4.1.1.7); spridning av bekämpningsmedel (4.1.1.8). Miljöfarlig verksamhet: Miljöfarlig verksamhet (4.1.1.9). Undersökningar och statistik: undersökningar och statistik (4.1.1.10). Stöd: stöd (4.1.2). Utbildning: Allmänna råd om djurhållning inom lantbruket (4.1.1.3); djur och smittskyddsutbildningar (4.2.1.4). 93 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. 55


gången till 125 minuter och i intervjuerna framkommer en liknande uppskattning, vilket motsvarar en kostnad på 1 560 kr vid en antagen timlön på 750 kr. Svensk Fågel ställer krav på att medlemmarna årligen ska delta på en djur- och smittskyddsutbildning, dessa tar enligt intervjuerna åtta timmar per år. Totalt uppskattar kycklinguppfödare att de lägger cirka 50 timmar per år på utbildningar och att hålla sig uppdaterad om krav. I tidsuppskattningarna i figur 6 ingår endast uppskattad tid för den obligatoriska djur- och smittskyddsutbildningen. Utöver tidsuppskattningen i figur 6 tillkommer administrativa kostnader för medhjälp vid kontroller av länsstyrelsen (tvärvillkor), länsstyrelsen (djurskydd) och kommun (miljö) på vardera cirka en timme per år. Svensk Fågels Djuromsorgsprogram och frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella innebär ytterligare administrativa kostnader för medhjälp på cirka fyra timmar per år.

56


5 Spannmål • Det är kraven kring spridning av bekämpningsmedel och växtnäring som tar mest tid i anspråk. Dessutom tillkommer kostnader om spannmålsgården ligger i ett nitratkänsligt område. • En representativ spannmålsgård lägger ned cirka 40 timmar per år på administration. • Att uppfylla de krav som spannmålsuppköpare ställer kan även medföra stora kostnader. Hur stora kostnaderna blir varierar beroende på till vem och hur man levererar spannmålen.

5.1 Myndighetskrav Det finns 12 myndighetskrav som ger administrativa kostnader för spannmålsodling och det är krav som rör växtnäring, bekämpningsmedel, foderhygien och miljöfarlig verksamhet (se figur 7). Dessutom tillkommer administrativa kostnader om man söker stöd och kostnaderna skiljer sig åt beroende på vilka stöd man söker och var gården är belägen. Ytterligare kostnader tillkommer om spannmålen odlas ekologiskt. I bilaga 1 (tabell 12) beskrivs kraven mer utförligt. 5 4

4

3

3

2

2

2

1

1

r lle nt ro Ko

at is st ch ro ga

rli Un

de rsö

kn

in

fa iljö

Vä x

tn

är

in

g, s

pr

id

ni ng

M

ek ä av b

tik

t ks a ve r g

pn m

ch er -o Fo d

m he

ed sm in g

fo de r

hy gi e

n

el

0

Figur 7. Antalet administrativa krav, spannmål, fördelat på lagstiftningsområde Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

57


5.1.1 Administrativa kostnader kopplat till spannmålsodling 5.1.1.1 Bekämpningsmedel

Det finns en administrativ kostnad som hör samman med spridning av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). Den som sprider bekämpningsmedel ska anteckna varje spridning och av anteckningarna ska framgå vilken dos som använts, tidpunkt och plats för spridningen, temperatur och vindförhållanden, skyddsavstånd och försiktighetsmått med mera. Antal spridningar ska antecknas i en sprutjournal. Hur många gånger man sprider bekämpningsmedel varierar beroende på areal, odlade grödor och skadegörarsituationen enskilda år. 5.1.1.2 Växtnäring

Det finns tre administrativa kostnader som hör samman med Jordbruksverkets föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad gäller växtnäring. Kostnaderna avser anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och beräkning av lagringsvolymen stallgödsel i nitratkänsliga områden samt dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel. Kravet på anteckningsskyldighet över kvävegödslingsbehovet och dokumentation över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats gäller inom nitratkänsliga områden, det vill säga där kväveutlakningen är hög. Till de känsliga områdena i Sverige hör Hallands, Skåne och Blekinge län, Öland och Gotland samt övriga kustområden som sträcker sig från Västra Götaland till Stockholms län. Dessutom inkluderas jordbruksområden kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren, i Östergötland och söder om Vänern. För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga landet. Om man inte bedriver sin verksamhet inom dessa områden så omfattas man således inte av kraven. Kravet som avser dokumentationsskyldighet om när man tar emot eller för bort gödsel gäller inte om man gödslar med mineralgödsel. Kravet gäller endast stallgödsel och andra organiska gödselmedel och är kopplat till att man ska kunna följa upp regeln om att tillförseln av fosfor genom stallgödsel eller organiska gödselmedel inte överskrider 22 kg fosfor per hektar spridningsareal. 5.1.1.3 Foderhygien

Det finns två administrativa kostnader som rör foderhygien och spannmålsodling. Kraven gäller för foderföretagare som i sin verksamhet bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder. Spannmålsodlare klassas som foderföretagare om de odlar foderspannmål. Enligt intervjuundersökningarna så producerade spannmålsproducenterna i hög utsträckning foderspannmål.94 Det finns ett stort antal krav i lagstiftningen som berör foderhantering och primärproducenter. De krav som finns med i vår sammanställning (se tabell 12) är de som finns angivna i bilaga I förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav 94 Information från intervjuundersökning

58


för foderhygien. I bilaga II i samma förordning finns det krav som ger administrativa kostnader, men eftersom huvudelen av primärproducenterna berörs av bilaga I så inkluderas inte dessa i sammanställningen (bilaga II innehåller administrativa krav som rör dokumentation/registerhållande av fodertillsatser, foderblandningar, förblandningar samt krav som avser kvalitetskontrollplan och organisationsplan). Det finns två administrativa kostnader som härrör från bilaga I (se ovan). Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram. Dessutom finns det krav på att foderföretagaren ska föra journal över processbeskrivningen, till exempel sprutjournal, och in- och utleverans av foder. 5.1.1.4 Miljöfarligt avfall och egenkontroll

Anmälningsplikt och tillståndsplikt (enligt Miljöbalken SFS 1998:899) är kopplad till djurenheter. Därför är det endast djurhållande jordbruk som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga. Spannmålsodling i sig är därmed inte anmälningspliktiga, men kan bli om de har en anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till färdigt djurfoder, för en årlig produktion som är större än 5 000 ton bruksfärdigt spannmålsfoder osv. I och med att ren spannmålsproduktion inte är anmälnings- eller tillståndspliktigt finns det inte heller något krav på kemikalieförteckning (enligt SFS 1998:901). Däremot omfattas spannmålsodling av kravet (enligt SFS 1998:901) att det organisatoriska ansvaret som gäller för verksamheten ska dokumenteras. Två administrativa kostnader kopplas till avfallsförordningen (SFS 2011:927). Att föra avfallsjournal är ett krav som gäller för alla lantbruk och journalföringen avser mängd farligt avfall och vart det transporteras. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska ett jordbruksföretag som transporterar små mängder farligt avfall, det vill säga mindre än 100 kg eller 100 l farligt avfall per år till en godkänd mottagare anmäla detta till länsstyrelsen vart femte år. Större mängder farligt avfall får endast transporteras av personer som har tillstånd. Exempel på farligt avfall från jordbruket är avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier, färgoch lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel, mineralbaserade och syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 5.1.1.5 Undersökningar och statistik

Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur. Redovisningarna baseras på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruksföretagen. Det finns två administrativa kostnader kopplat till Jordbruksverkets statistikundersökningar. Vart tredje år genomförs en strukturundersökning ((EG) nr 1166/2008) i samtliga EU-länder. Statistiken från undersökningen används för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Den administrativa kostnaden ligger i att jordbruksföretaget ska ta del av, fylla i och skicka tillbaka blanketten till Jordbruksverket. 5.1.1.6 Kontroll

För att se över att lagstiftningen följs gör olika myndigheter kontroll hos jordbruksföretag. Mer information om vem som kontrollerar vad, och hur kontrollerna

59


går till finns i bilaga 1. Flera av kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning. För riskbaserade kontroller av livsmedelsföretag och foderföretag bör den årliga kontrollfrekvensen till exempel vara minst en procent, det innebär att kontroll av primärproducenten sker sällan (se bilaga 1). Myndigheter gör två kontroller hos spannmålsodlare inom ramen för Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden; Kontroll av foder och livsmedel ((EG) nr 882/2004) för att säkerställa att foderoch livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurskydd och djurhälsa följs görs av länsstyrelsen och kommun. Länsstyrelsen gör kontroll av livsmedel och foder. Tillsyn av miljölagstiftningen (SFS 1998:900) görs av kommunen. Kommunen kan rikta sina tillsynsbesök mot olika åtgärder från år till år.

5.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd Det finns 2095 administrativa kostnader som hänger samman med ansökan om stöd, ansökan om utbetalning av stöd samt kontroll av stöd, se bilaga 1. Vilka kostnader man får beror på vilka stöd man söker och vilket stöd man är berättigad till beroende på stödområde (för mer information se Jordbruksverkets webbplats). De stöd som spannmålsproducenter kan söka är: • gårdsstöd • natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet • minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) • miljöskyddsåtgärder • skyddszoner • ekologiska produktionsformer (läs mer i bilaga 1) Förutom ersättningen för Skyddszoner och Minskat kväveläckage så kan man söka miljöersättningarna oberoende av var gården ligger i Sverige, se bilaga 1. Om man söker stöd så är man också föremål för kontroll och kontrollen i sig ger administrativa kostnader. Länsstyrelserna gör kontroller av direktstöd (inklusive tvärvillkor) och miljöersättningar.

5.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion År 2010 fanns det 2 441 omställda företag som odlade ekologisk spannmål96. De grödor som odlas ekologiskt i störst utsträckning är havre, vete och vårkorn. Enligt statisk från KRAV så konsumeras 20 procent av all ekologisk spannmål direkt av människor, av de övriga 80 procenten går merparten till den ekologiska djurhållningen.97 Om spannmålen odlas ekologiskt så kan man söka miljöersättningen Ekologiska produktionsformer. Det finns sammanlagt tio administrativa kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket och miljöersättningen. De kostnader som hänger samman med det ekologiska regelverket (se bilaga 1) berör dokumentation; producenten ska ta del av dokumentation från certifieringsorganet, en stall95 Spannmålsodlare söker inte kompensationsbidrag eller miljöersättningen Vallodling. 96 Jordbruksverkets statistik 97 KRAV, 2012 60


journal och växtodlingsjournal ska föras, vid kontroll ska bokföringen finnas tillgänglig och intyg om GMO-frihet ska finnas. Om man odlar foderspannmål som säljs ska även detta dokumenteras. Fyra kostnader hör samman med miljöersättningen Ekologiska produktionsformer där ansökan om åtagande görs vart femte år, och ansökan om utbetalning varje år. Dessutom ska man lämna information om anslutning till certifieringsorgan samt ha dokumentationen tillgänglig vid kontroll. Har man sökt miljöersättningen så är man också föremål för kontroll av länsstyrelsen. Den administrativa kostnaden av kontrollen finns redan upptagen i kostnaden för kontrollen.

5.2 Krav kopplat till andra aktörer Spannmålsodlare har inte lika många myndighetskrav som ger kostnader som animaliesektorn. Spannmålssektorn är inte heller föremål för den sortens kontrolloch övervakningsprogram som finns inom animaliesektorn. Detta beror på att det finns fler regler vid djurhållning och större risker vad gäller smitt- och djurskydd. Branschorganisationen Föreningen Spannmål och Foder utformar däremot branschriktlinjer av hygienkaraktär som är frivilliga att följa. Detta innebär att det inte finns några program som till exempel Lantmännen, Svenska Foder eller Svenskt Sigill ställer krav på att spannmålsodlare ska vara anslutna till. Det enda kravet som flera av ovan nämnda aktörer ställer gemensamt är att spannmålsodlarna ska ta del av Miljöhusesyn och därmed göra en årlig egenkontroll. Föreningen Foder och Spannmål98 är en förening för företag som tillverkar respektive handlar med foder, spannmål, utsäde, gödningsmedel, växtskyddsmedel samt andra insatsvaror till lantbruket. Föreningen har cirka 60 medlemmar, både enskilda medlemmar och kooperativa föreningar. Lantmännen och Svenska Foder som är de största spannmålsuppköparna är inte medlemmar i branschföreningen. Branschföreningen har medverkat till att ta fram branschriktlinjer i syfte att underlätta för företag att leva upp till de skärpta hygienkraven på livsmedelsföretag. En nationell branschriktlinje som utformats för detta ändamål är riktlinjen för att undvika fusariumtoxiner, DON och ZEA, i spannmål. Riktlinjerna är frivilliga att följa men varje odlare är ansvarig för att de råvaror som produceras är säkra att använda i produkter avsedda för livsmedel och foder. Branschriktlinjerna är dock inte av sådan karaktär att de leder till några administrativa kostnader. Förutom gemensamma riktlinjer finns det inom branschen en utbredd praxis avseende stråförkortning, slam och restprodukter. För administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning så har de vanligaste spannmålsuppköparna och de vanligaste kvalitetsprogrammen tagits med i vår sammanställning.

5.2.1 Spannmålsuppköpare För att få en bild av vilka krav som olika spannmålsuppköpare ställer på spannmålsleverantörer så ingår fyra företag i vår sammanställning; Lantmännen, Svenska Foder, Kristianstadsortens Lagerhusförening (KLF) och Strängnäs Valskvarn. Tillsammans utgör dessa aktörer uppskattningsvis lite mer än 85 procent av Sveriges spannmålsmarknad. Lantmännen är den största aktören på marknaden 98 Föreningen Foder och spannmål

61


och står uppskattningsvis för cirka 70 procent av spannmålsmarknaden, Svenska Foder cirka 15 procent och KLF för cirka fem procent99. Förutom att man hos de olika företagen kan teckna olika sorters spannmålsavtal så går det även att teckna specifika torknings-, och transportavtal. I avsnittet nedan finns endast de krav med som ger administrativa kostnader för spannmålsavtalen. Kostnader för specifika torknings-, transportavtal lämnas utanför eftersom det varierar i vilken grad spannmålsodlare tecknar sådana avtal. 5.2.1.1 Lantmännen

Lantmännen har en rad olika spannmålsavtal; poolavtal, spot- och terminsavtal, spontanleverans, depå- och torkavtal, spannmålsförskott och direktleveransavtal. Samtliga avtal innehåller specifika villkor. Utöver dessa villkor ska råvaran uppfylla de krav som ställs i gällande lagstiftning, förordningar och föreskrifter. Lantmännen har inköpsvillkor100 som ligger till grund för företagets inköp av svenskproducerad spannmål, oljeväxter, trindsäd och utsäde. Inköpsvillkoren är uppdelade i; • Avtalsspecifika villkor • Allmänna villkor • Eko/premium villkor • Allmänna villkor för i förväg tecknade avtal • Eventuella övriga villkor i Inför skörden aktuellt skördeår. De Allmänna villkoren utgör grunden i de krav Lantmännen ställer på sina leverantörer och dessa krav gäller för samtliga leverantörer, oberoende på om det finns avtal eller inte. Dessutom tillkommer specifika kvalitetskrav för olika spannmålssorter vad gäller proteinhalt, vattenhalt, kondition, toxiner, stinksot med mera. För att sälja spannmålen enligt premiumkonceptet, på termin, direktleverans till slutkund eller ekologisk spannmål måste det finnas ett avtal i botten. För att leverera enligt standardkonceptet behövs det däremot inte ett avtal. Lantmännen har även villkor för direktleverans till slutkund som kan tecknas till Agretanol, Karlshamn, Doggy, Leksandsbröd och Wasabröd. Maltkorn levereras också till bryggeriet Vikingmalt som delvis ägs av Lantmännen. Spannmålsavtal kan tecknas ofta eller mer sällan. Hur ofta odlare tecknar avtal beror på hur man väljer att sälja sin skörd. Exempelvis så kan avtal tecknas varje år inför skörd för leverans eller så kan man teckna avtal om delar av skörd. Om odlaren väljer att teckna terminsavtal så kanske denna inte väljer att teckna avtal om hela sin skörd utan delar av den på grund av risken. Vilka administrativa kostnader som leverans till Lantmännen ger beror på hur man väljer att sälja sin skörd. I de Allmänna villkoren som gäller för samtliga leverantörer finns det kostnader som till exempel att Miljöhusesyn ska göras varje år och att uppförandekoden och restproduktpolicyn ska beaktas. Lantmännen har även rätt att göra en fältbesiktning samt en kontroll av tork- och lagringsutrustningen. Dessutom ska en leveransförsäkran fyllas i vid varje leverans. Om spannmålsodlaren har premiumvillkor tillkommer administrativa kostnader i form av 99 Kristianstadsortens lagerhusförening 100 Lantmännen

62


revisionsbesök, växtodlingsplan, torkjournal, och temperaturjournal, se tabell 48. Om gården har ett Ekoavtal tillkommer kostnader som att kopia på KRAV-certifikat och särskild blankett ska visas upp respektive följa med vid varje leverans. 5.2.1.2 Svenska Foder AB

Svenska Foder101 köper all spannmål, oljeväxter, trindsäd på kontrakt, till fast pris eller volymkontrakt. Det avtalas alltid om volym och baskvalitet, samt om fast pris och ett bruttopris före regleringar. Odlare kan teckna odlingskontrakt, fastpriskontrakt, fastpriskontrakt med prisgaranti och inlagringskontrakt. Svenska Foder har kontraktsvillkor som alla leverantörer av spannmål, oljeväxter och trindsäd måste följa. I Grundvillkoren avtalas leveransterminens pris alternativt fast pris, kvalitetsregleringar, prisortsregleringar och övriga villkor respektive skördeår. Villkor för odlingskontrakt är avtalad baskvalitet på spannmålen, det vill säga proteinhalt, vattenhalt, främmande sädesslag med mera. Svensk lag, föreskrifter från Jordbruksverket, relevanta växtskydds- och gödselföreskrifter samt andra påverkande föreskrifter inom branschen tillämpas alltid på avtal och de leveranser avtalet omfattar. De administrativa kostnaderna som spannmålsleveranser till Svenska Foder ger upphov till är tecknandet av odlingskontrakt. Svenska Foder kan i enlighet med kontraktet begära komplett odlingsjournal, lagringsjournal och göra revision hos odlaren både före och efter leverans av kontrakterad volym, se tabell 49. 5.2.1.3 Kristianstadsortens Lagerhusförening (KLF)

KLF köper och säljer spannmål från odlare i Kristianstad och Blekinge. Kunderna finns inom tre områden, mälterier, absoluttillverkning och bröd.102 KLF har tre prissättningsalternativ, traditionell prissättning, terminspris eller legolagring för att sälja senare eller till foder. Alla odlare som säljer spannmål till KLF ska göra en leveransanmälan om odling av spannmål för varje skörd. I anmälan förbinder sig odlaren att leverera en viss kvantitet spannmål till KLF. Odlaren förbinder sig också att följa KLF:s regler om användning av växtskyddsmedel, slam med mera. Dessutom finns det särskilda kvalitetsvillkor för olika spannmålslag. Leveransanmälan är den enda administrativa kostnaden som uppstår vid leverans till KLF. Stärkelsevete på kontrakt Odlare kan även odla stärkelsevete på kontrakt till KLF. Stärkelsevete på kontrakt måste då odlas efter Odlingskoncept för stärkelsevete och därmed följa de villkor som The Absolut Company och SBI Trading AB ställer. SBI gör inköp av vete enligt specifikation från The Absolut Company och ser till att leveranserna kommer till anläggningen i rätt tid och mängd.103 Kontraktodlarna får en högre ersättning av KLF. För att odla stärkelsevete på kontrakt måste odlaren först göra en leveransanmälan. Däri förbinder sig odlaren att leverera en viss kvantitet och kvalitet (72 procent stärkelsehalt) stärkelsevete till KLF. Dessutom förbinder sig odlaren att följa reglerna om användning av växtskyddsmedel, slam, transport med 101 Svenska Foder 102 Kristianstadsortens lagerhusförening 103 SBI Trading AB

63


mera. Odlaren förbinder sig också att följa särskilda kontraktsvillkor vad gäller utsäde och odling med mera. En odlingsjournal ska lämnas till KLF direkt efter skörd.104 The Absolut Company och SBI Trading ABs odlingskoncept105 innehåller detaljerade krav på odling enligt konceptet, se tabell 51. De administrativa kostnader som odlingskonceptet ger förutom leveransanmälan är krav på egenkontroll, odlings-, tork-, drift- och temperaturjournal. Dessutom gör både KLS och SBI revisoner hos spannmålsgårdarna. 5.2.1.4 Strängnäs Valskvarn

Strängnäs Valskvarn har specifika kvalitetskrav på spannmålen de köper in och leveranstidpunkt avtalas alltid innan leverans. Den administrativa kostnaden som spannmålsleveranser till Strängnäs Valskvarn ger är således tiden för att teckna kontrakt innan leverans. Det finns inget krav på att odlarna ska genomföra Miljöhusesyn, men enligt Strängnäs Valskvarn begär de svar från odlarna om den är genomförd. Kvarnen genomför inga systematiska kontroller, men ”de rör sig i bygderna”. Leverantörer av ekologisk spannmål ska vid tecknade av kontrakt bifoga giltigt KRAV-certifikat.106

5.2.2 Frivilliga kvalitetsprogram 5.2.2.1 IP Sigill Spannmål & oljeväxter

300 spannmåls- och oljeväxtproducenter var år 2011 anslutna till IP Sigill107. Hur många av dessa som var rena spannmålsgårdar finns ingen uppgift om. Sammanlagt innehåller IP sigill spannmål & oljeväxter cirka 40 administrativa krav som ger kostnader för spannmålsodlare (26 basregler och 14 specifika regler för spannmål). De krav som ger administrativa kostnader är framförallt krav som rör lagring, in- och utleveranser, torkning samt spårbarhet. Det är främst krav på dokumentation i form av torkjournal, till exempel så ska eventuell särhållning, torkningsförloppet och varans vattenhalt i torkjournal dokumenteras, se tabell 54. I linje med branschriktlinjerna så ställer IP Sigill spannmål & oljeväxter krav på att åtgärder för att undvika fusariumangrepp ska vidtas, stråförkortningsmedel får inte användas i vete, havre, korn eller rågvete. Regeln ska bekräftas genom sprutjournal. Oavsett produktionsinriktning ställer IP-standarden krav på att företaget årligen gör en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Företagen ska göra en energikartläggning och kartlägga anläggningens årliga energianvändning. Det ska finnas en journal över farligt avfall. Det ska finnas en växtodlings- och gödselplan och växtskyddsbehandlingar ska journalföras. Ytterligare en administrativ kostnad är Sigills revisioner som ska ske vartannat år. Mer information om Sigills basregler finns i tabell 59.

104 105 106 107

Kristianstadsortens lagerhusförening Odlingskonceptet avser skördeår 2012. Strängnäs Valskvarn Svenskt Sigill

64


5.2.2.2 KRAV

År 2010 fanns det 2 441 omställda företag som odlade ekologisk spannmål, 307 av dessa odlade EU-ekologisk spannmål och 2 134 företag var KRAV-certifierade.108 KRAV:s regler innehåller cirka 31 administrativa krav som ger kostnader och det rör sig framförallt om dokumentation. Dokumentationen berör växtodlingsjournal, beräknad växtnäringsbalans, verifikationer och produktblad för produktionshjälpmedel mer mera, se tabell 61. Det finns inte lika många krav i regelverket för växtodling som för djurhållning. KRAV ställer också krav på en egenkontroll. På växtgårdar gör certifieringsorganet minst ett årligt revisionsbesök, dessutom görs extra besök när riskvärderingen pekar på att fler besök behövs. 5.2.2.3 Svenska Demeterförbundet

Svenska Demeterförbundet har ett regelverk för biodynamisk växtodling. År 2011 var cirka 27 spannmålsgårdar Demetercertifierade109. De administrativa kostnader som det biodynamiska regelverket ger är dokumentationskrav avseende inköp och gödsel och jordar (med hänsyn till mängd, ursprung och användning). Gödsel får till exempel inte härstamma från intensiv djurhållning där djuren till exempel inte har regelbunden eller enkel tillgång till utomhusvistelse. Det finns även krav som hör samman med val av biodynamiska preparat, se tabell 62. Det görs årliga kontroller av produktionen, en ekologisk kontroll av ett certifieringsorgan och en kontroll av förbundets egna kontrollanter. Ytterligare en kostnad ger växtodlingsplanen som ska uppdateras varje år.

5.2.3 Försäkringsbolag Länsförsäkringar har en grödförsäkring men den innehåller inga administrativa kostnader förutom vid anmälan och förändring. Tillsammans med LRF har Länsförsäkringar och Agria Djurförsäkringar tagit fram erbjudandet Säker Gård110. För att kunna ta del av Säker Gård krävs att man är medlem i LRF och har försäkringen för gården eller lantbruket hos Länsförsäkringar. Konceptet Säker Gård innebär att jordbruksföretaget tillsammans med försäkringsbolaget försöker förebygga skador för en tryggare arbets- och livsmiljö i stallar, ekonomibyggander och i bostaden. Om man är godkänd för Säker Gård får man 30 procent rabatt på Länsförsäkringars grundpremie. Försäkringen ger två administrativa kostnader. Företaget ska göra en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Länsförsäkringar gör efterkontroller vart femte år för att se att gården uppfyller de krav som ställs i försäkringen, se tabell 53.

5.3 Beräkning av administrativa kostnader Spannmålsgården ligger i Götaland och odlar spannmål på cirka 250 hektar. Företaget odlar endast spannmål för humankonsumtion. I företaget arbetar en person på heltid. Gården levererar spannmål främst till Lantmännen. Gården söker gårdsstöd och miljöersättningen för minskat kväveläckage. 108 Jordbruksverkets statistik 109 Svenska Demeterförbundet 110 LRF

65


Spannmålsproducenten representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer111. Vad gäller myndighetskrav (se avsnitt 5.1) så är fem av tio möjliga informationskrav och två kontroller aktuella för den representativa gården. Följande faller bort: • Foder och foderhygien, gården odlar endast spannmål för humankonsumtion och där med är inte informationskraven kopplat till (EG) nr 183/2005 aktuella. • Växtnäring, gården tar inte emot eller för bort gödsel (SJVFS 2004:62). Gården ligger inte i nitratkänsligt områden och berörs inte av kraven kopplat till detta. Samtliga myndighetskrav rörande spridning av bekämpningsmedel, miljöfarlig verksamhet och undersökningar och statistik är inkluderade i beräkningen av den administrativa kostnaden.

12,5

18,3 Spridning av bekämpningsmedel, växtnäring Undersökningar och statistik Stöd

8

1

Lantmännens Allmänna villkor och villkor för i förhand tecknade avtal

Figur 8. Tidsuppskattninga för administrativa krav (timmar per år)112 a Uppskattad tid från intervjuer (tidsuppskattningar finns i vissa fall också i Regelräknaren och i dessa fall är uppskattningarna i båda källorna oftast likartade). Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket, Intervjuundersökning

För spannmålsföretaget är det kraven som rör spridning av bekämpningsmedel och växtnäring som ger de högsta administrativa kostnaderna, 1 100 minuter per år. Att uppfylla de krav som Lantmännen ställer medför också stora kostnader. Förutom kraven kopplade till allmänna villkor och villkor för i förhand tecknade avtal så tillkommer kostnader om man väljer att odla enligt konceptet premium eller eko. 111 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre. 112 Indelningen av administrativa krav i figur 8 följer indelningen av krav i avsnitten 5.1 och 5.2 och är definierade som följande. Spridning av bekämpningsmedel, växtnäring: växtnäring(5.1.1.2); spridning av bekämpningsmedel (5.1.1.1). Undersökningar och statistik: undersökningar och statistik (5.1.1.5). Stöd: stöd (5.1.2). Lantmännens Allmänna villkor och villkor för i förhand tecknade avtal: Lantmännens (5.2.1.1).

66


Med en antagen timlön på 145 kr113 så blir den årliga administrativa kostnaden cirka 5 800 kr, enligt den beräknade tidsåtgången i figur 8. Från figuren framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången till drygt 40 timmar. Utöver tidsuppskattningen i figur 8 tillkommer administrativa kostnader på grund av medhjälp vid kontroller för länsstyrelsen (tvärvillkor) och kommun (miljö) på vardera cirka en timme per år.

113 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader.

67


6 Tomat • Det finns få myndighetskrav kopplat till tomatodling. Det är istället IP-standardens (Svensk Sigill) regler som ger flest krav. • Det är IP-standardens krav kring växtnäring som tar mest tid i anspråk för tomatodlare. • En representativ tomatgård lägger ned drygt 110 timmar per år på administration.

6.1 Myndighetskrav Tomatodling har till skillnad från andra produktionsinriktningar få myndighetskrav som ger administrativa kostnader, endast åtta (se figur 9). Det finns inga föreskrifter inom Jordbruksverkets anvarsområde som reglerar växthusodling specifikt utan kraven faller inom miljölagstiftningen. 4 3

3

2

2

2

1

1

ch

nt ro

Un

de

M

rsö

kn

iljö

in

fa

rli

ga

g

ro

Ko

at is st

am ks ve r

lle

tik

t he

aik os om in ep av p g in In ve nt er

r

0

Figur 9. Antalet administrativa krav, tomat, fördelat på lagstiftningsområde Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

6.1.1 Administrativa kostnader kopplat till tomatodling Frukter och grönsaker som säljs inom EU måste uppfylla vissa normer. EU:s handelsnormer för färska frukter och grönsaker är en sorts kvalitets- och produktbeskrivning med syfte att ange kvalitetskrav efter iordningställande och förpackning. Normen gäller för alla handelsled utom vid direktförsäljning114. Det är den som för tillfället innehar produkterna som har ansvar för att normerna följs. Jordbruksverket gör kvalitetskontroller av handelsnormerna hos tomatgrossister för tomater som avses levereras färska till konsument. Det innebär att kontroller inte görs hos tomatodlare i sig om de inte också är grossister. Normen i sig ger inga administrativa kostnader förutom kontroll hos grossister.

114 Jordbruksverket, 2011, Handelsnorm för tomat

68


6.1.1.1 Inventering av pepinomosaik

Jordbruksverket har i samråd med rådgivare och odlare inventerat pepinomosaik i svenska tomatodlingar sedan 2000 i enlighet med EU beslut (2002/200/EG). Varje medlemsland är skyldigt att årligen göra en inventering, inte bara vid misstanke eller i förebyggande syfte. År 2011 gjorde Jordbruksverket 28 inspektioner i 26 tomatodlingar. Ovanliga symtom på tomatplantor och frukter inspekteras och provtas. Om det finns misstanke om angrepp skickas prov för analys till laboratorium. Den administrativa kostnaden som följer inventeringen består i att tomatodlarna ska ta fram växtpass för inköpta plantor eller tomatfröer. Tomatplantor och fröer som säljs till yrkesmässig odling ska alltid åtföljas av ett växtpass enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare (bilaga 5 del A). 6.1.1.2 Miljöfarlig verksamhet

En administrativ kostnad kopplat till miljölagstiftning berör anmälningspliktig verksamhet. Växthusföretag som sådana bedöms som U-företag och behöver varken söka tillstånd eller anmälan för verksamheten. Om däremot växthusen värms upp med till exempel flis och har en panna för detta så kan de falla in under anmälningspliktig verksamhet. Ett anmälningspliktigt företag ska en gång om året genomföra en egenkontroll över verksamheten, se tabell 14. År 2009 värmdes 57 procent av Sveriges växthus med tomat upp av flis och andelen förnybara energikällor uppgick till cirka 80 procent. De växthusföretag som ingått i vår intervjuundersökning värmer upp växthusen med naturgas och är således inte anmälningspliktiga. Naturgas har varit en självklar energikälla för tomatodlare i södra Sverige i och med närheten till naturgasledningar. 115 Två administrativa kostnader kopplas till Avfallsförordningen (SFS 2011:927). Att föra avfallsjournal är ett krav som gäller för alla lantbruk och journalföringen avser mängd farligt avfall och vart det transporteras. Journalen ska sparas i minst tre år. Dessutom ska ett jordbruksföretag som transporterar små mängder farligt avfall, det vill säga mindre än 100 kg eller 100 l farligt avfall per år till en godkänd mottagare anmäla detta till länsstyrelsen vart femte år. Större mängder farligt avfall får endast transporteras av personer som har tillstånd. Exempel på farligt avfall från jordbruket är avfall som innehåller farliga jordbrukskemikalier, färgoch lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel, mineralbaserade och syntetiska motor-, transmissions- och smörjoljor. 6.1.1.3 Undersökningar och statistik

De två administrativa kostnaderna som faller inom Jordbruksverkets ansvarsområde rör statistikundersökningar. Sedan många år tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets- och trädgårdsnäringens struktur. Redovisningarna baseras på undersökningar som har genomförts i form av postenkäter till jordbruks- och trädgårdsföretag. Vart tredje år genomförs en strukturundersökning ((EG) nr 1166/2008) i samtliga EU-länder. Statistiken från undersökningen används för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Den administrativa kostnaden ligger i att 115 Jordbruksverket, rapport 2011:17, Information från intervjuundersökning

69


jordbruksföretaget ska ta del av, fylla i och skicka tillbaka blanketten till Jordbruksverket. Trädgårdsföretag ska dessutom ta del av och svara på Jordbruksverkets enkät om trädgårdsproduktion vart tredje år, se (EG) nr 543/2009. 6.1.1.4 Kontroller

För att se över att lagstiftningen följs gör olika myndigheter kontroll hos jordbruksföretag. Mer information om vem som kontrollerar vad, hur kontrollerna går till finns i bilaga 1. Flera av kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning. För riskbaserade kontroller av livsmedelsföretag bör den årliga kontrollfrekvensen till exempel vara minst en procent, det innebär att kontroll av primärproducenten sker sällan (se bilaga 1). Myndigheter gör två kontroller116 hos tomatodlare inom ramen för Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets ansvarsområden: Kontroll av livsmedel ((EG) nr 882/2004) för att säkerställa att livsmedelslagstiftningen följs görs av länsstyrelsen. Tillsyn av miljölagstiftningen (SFS 1998:900) görs av kommunen. Kommunen kan rikta sina tillsynsbesök mot olika åtgärder från år till år. I Helsingborgs kommuns117 tillsynsplan anges att växthusodlingar med en odlingsyta som understiger 5000 m2 ska besökas en gång vart fjärde år och odlingar med en yta som överstiger 5 000 m2 ska besökas en gång vart tredje år. Om växthusföretaget är anmälningspliktigt så kontrollerar även kommunen att företagen årligen genomför en egenkontroll av verksamheten.

6.1.2 Administrativa kostnader kopplat till stöd Tomatodling är berättigad till gårdsstöd och miljöersättning för ekologisk produktion, men då finns det krav på att tomater odlas på minst fyra hektar jordbruksmark och att det finns stödrätter för minst fyra hektar. Som jordbruksmark räknas åkermark, betesmark och slåtteräng. Eftersom svensk tomatodling i huvudsak sker i substrat och i växthus så är det ovanligt att man söker gårdsstöd eller miljöersättning. Det finns därmed inga administrativa kostnader i vår sammanställning som kopplas till stöd. Det är en hel del administration förknippad med stödet till producentorganisationer för frukt och grönsaker. Dessa krav berör dock i första hand producentorganisationerna, inte de enskilda odlarna. Även om en del krav förs vidare till odlarnivå så bortser vi från detta i den här utredningen.

6.1.3 Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Andelen svenskproducerade ekologiska tomater är väldigt liten. De flesta ekologiska tomater i butik är importerade och andelen ekologiska tomater i butiker är överhuvudetaget liten.118 År 2010 fanns det 69 omställda företag som odlade ekologiska tomater i växthus. Det antal företag som anges är de företag som har tomatodling oavsett hur stor odlingen är. Det finns till exempel tomatföretag med mycket liten odlingsyta och som inte odlar för kommersiellt syfte. Av de totalt 69 företag som odlade ekologisk tomat i växthus år 2010 var 65 KRAV-certifierade119. 116 117 118 119

Inventering av pepinomosaik inkluderas inte här. Helsingborgskommun Jordbruksverket, rapport 2011:17 Jordbruksverkets statistik

70


Det finns fem administrativa kostnader som kopplas till det ekologiska regelverket (se tabell 18). Dessa kostnader härstammar från dokumentationskrav; odlaren ska ta del av information från kontrollmyndighet och kontrollorgan, bokföringen ska finnas tillgänglig vid kontroll, odlaren ska årligen anmäla produktionsplats för olika växtprodukter och en växtodlingsjournal ska föras. Odlaren ska även kunna visa upp intyg på att produkterna inte framställts av GMO. Eftersom odling av tomat i växthus inte berättigar till miljöersättningen Ekologisk produktion om man inte odlar tomat i mark (vilken de flesta tomatodlare inte gör), så tas inte dessa administrativa kostnader med.

6.2 Krav kopplat till andra aktörer Tomatproduktionen i Sverige är koncentrerad till södra delen av landet där odlingen sker i växthus. År 2011 var 72 procent av tomatarealen belägen i Skåne och Blekinge, och tillsammans producerade de båda länen 82 procent av tomatskörden. Det finns ett fåtal större anläggningar som står för en stor andel av den svenska tomatproduktionen120. I likhet med spannmål så har inte trädgårdssektorn några kontroll- och/eller övervakningsprogram såsom inom animaliesektorn. Däremot finns det ett frivilligt kvalitetsprogram, IP Sigill, som med sitt regelverk ställer strikta krav på tomatodlingen. Tomatodlare som inte är IP-certifierade hittar i dagsläget ingen avsättning på den svenska marknaden. Samtliga aktörer i vår sammanställning kräver att tomatodlingen ska vara IP-certifierad, förutom KRAV som har sitt eget regelverk. GRO står för Gröna näringens riksorganisation och organiserar odlare av trädgårdsprodukter som frukt, bär, grönsaker och potatis samt prydnads- och plantskoleväxter121. GRO är sedan 2007 en del av LRF. GRO växthusgrönsaker organiserar odlare som producerar grönsaker under glas. GRO ställer inga krav på sina medlemmar vad gäller produktionen som ger administrativa kostnader. För administrativa kostnader kopplat till annat än lagstiftning så är de vanligaste kvalitetsprogramen med i vår sammanställning, IP Sigill, KRAV och Svenska Demeterförbundet. Det finns någon enstaka tomatodling som odlas biodynamiskt. Sex odlare av frukt och grönsaker klimatcertifierade, men ännu ingen tomatodlare122. Dessutom har två producentorganisationer tagits med samt ett varumärke (Odlarna.se). För att visa vilka krav som handeln ställer så finns ICA och Everfresh med.

6.2.1 Frivilliga kvalitetsprogram 6.2.1.1 IP Sigill Frukt & grönt

Frukt och grönt är i särklass den största produktgruppen som är ansluten till IP Sigill Frukt & grönt med 1 500 anslutna producenter år 2012, varav 43 tomatodlare (24 producenter i Skåne)123.

120 121 122 123

Jordbruksverkets statistik LRF Jordbruksverket, rapport 2011:17. Svenskt Sigill

71


De krav som ingår i IP sigill frukt & grönt genomsyrar den svenska tomatodlingen i den meningen att tomatodlarna måste vara certifierade enligt IP Sigill Frukt & grönt för att finna avsättning för tomaterna i dagsläget. Det är framförallt kvalitetsaspekten som är viktig för handeln och IP Sigill Frukt & grönt anses vara ett bra sätt för att tillgodose den aspekten. IP-numret som följer med låda till butik är en slags kvalitetsstämpel och ger möjlighet att spåra vilken gård varje leverans kommer ifrån. Sammanlagt innehåller IP Sigill Frukt & grönt cirka 47 administrativa krav som ger kostnader för tomatodlare (26 basregler och 21 specifika regler för tomat) De krav som ger kostnader som är specifika för tomatodling är framförallt krav som rör spårbarhet, bevattning, växtnäring och renhållning. Det som ger administrativa kostnader är dokumentation av energianvändning, kemiska växtskyddsmedel, odling, bevattningsvattnet med mera, se tabell 55. För att säkerställa spårbarheten ska varje tomatleverans dokumenteras genom att till exempel leveransblanketter fylls i. Enligt intervjuundersökningen görs detta cirka tre gånger i veckan och blir därför en ganska stor administrativ kostnad, cirka 20 timmar om året124. Några av kraven kan variera beroende på hur företaget ser ut. Utför man till exempel växtskyddsbehandlingen själv inom företaget så utgår kravet 13.2 B. Om tomaterna som skördas även lagras på företaget omfattas man av kravet 16.14 FG, annars utgår även det. Sigill ställer krav på att bevattningsvattnet recirkuleras på så sätt att risk för kontaminering av produkter undviks (se tabell 55, 9.8 FG). Det förekommer även att kommuner ställer krav på recirkulering av bevattningsvatten. I Höganäs125 och Helsingsborgs126 kommun är det ett krav att växthusföretag recirkulerar bevattningsvattnet eller att det omhändertas på annat miljömässigt likvärdigt sätt. Kravet om recirkulation finns dock inte i alla kommuner. Oavsett produktionsinriktning ställer IP-standarden krav på att företaget årligen gör en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Företagen ska göra en energikartläggning och kartlägga anläggningens årliga energianvändning. Det ska finnas en journal över farligt avfall. Det ska finnas en växtodlings- och gödselplan och växtskyddsbehandlingar ska journalföras. Ytterligare en administrativ kostnad är Sigills revisioner som ska ske vartannat år. Mer information om Sigills basregler finns i tabell 59. SMAK är till exempel ett ackrediterat certifieringsorgan som kontrollerar tomatodlingar. 6.2.1.2 KRAV

Av de totalt 69 företag som odlade ekologisk tomat i växthus år 2010 var 65 KRAV-certifierade. Det är alltså få företag som odlar EU-ekologiska tomater. KRAV:s regelverk innehåller sammanlagt cirka 29 administrativa krav som ger kostnader. Regelverket har en del specifika regler som gäller för växthusodling, se tabell 61. De regler som ger administrativa kostnader är bland annat att man ska upprätta en växtnäringsbalans för växthuset som även ska uppdateras varje år och lämnas till certifieringsorganet. En årlig växtnäringsbalans för kväve och fosfor ska göras om växthuset har en totalyta som är större än 200 m2 och inte har något 124 Information från intervjuundersökning 125 Höganäs kommun 126 Helsingborgs kommun

72


system för att återföra bevattningsvattnet. Växthuset ska även göra en årlig energianalys. KRAV ställer också krav på att en egenkontroll av lag- och branschkrav görs av företaget. Egenkontrollen kan vara Miljöhusesyn, men det kan också vara liknande system. På växtgårdar gör certifieringsorganet minst ett årligt revisionsbesök, dessutom görs extra besök när riskvärderingen pekar på att fler besök behövs. 6.2.1.3 Svenska Demeterförbundet

År 2011 kontrollerade Demeterförbundet cirka fem odlingar av tomat, som del i annan trädgårdsnäring.127 Det finns med andra ord ingen enskild tomatodling som odlas biodynamiskt. Det finns specifika regler för biodynamisk odling i växthus som till exempelvis att uppvärmningen i växthus ska syfta till att förlänga säsongen och i övrigt vara sparsam. Energiparande system och tekniker prioriteras. Odling utan jord, odling i glas- eller mineralull samt containerkulturer kan inte tillämpas. Dessa regler innebär att biodynamisk odling inte är anpassat till alla sorters tomatodlingar. Det finns inga särskilda administrativa krav kopplat till växthusodling i regelverket. Däremot finns det regler som hör samman med inköp av gödsel och jordar och revisioner, se tabell 62.

6.2.2 Producentorganisationer År 2010 fanns det ungefär 200 producenter som odlade tomater och fem producentorganisationer (PO) som sålde sina medlemmars tomater. Svenska tomater säljs i stor utsträckning genom producentorganisationer. Enligt uppskattning från producentorganisationerna själva står dessa för närmare 90 procent av tomatproduktionen. Enligt Jordbruksverkets statistik säljs cirka 84 procent av tomaterna via producentorganisationer.128 Producentorganisationer representerar oftast flera olika produktslag och inte bara tomat. Fem av Sveriges nio godkända producentorganisationer har odling av tomater och dessa är SydGrönt, Svenska Odlarlaget, Blekinge Grönt, Mellansvenska odlare och Norrgrönt. Det är två producentorganisationer lokaliserade i södra Sverige som ingår i vår sammanställning. En del odlare säljer hela sin produktion via producentorganisationer, medan andra också har gårdsförsäljning. I en godkänd producentorganisation får högst 25 procent av odlarens produkter säljas utanför producentorganisationen, till exempel i egen gårdsförsäljning. Producentorganisationer säljer både till grossister, till andra producentorganisationer och direkt till butiker utan mellanhänder.129 Vid varje leverans till producentorganisationerna medföljer ett kvalitetsintyg så att produkterna kan spåras till mottagaren. Producentorganisationerna kontrollerar sedan tomatleveranserna med hjälp av stickprov. SydGrönt AB och Svenska Odlarlaget ställer i princip samma krav på sina anslutna odlare. 127 Svenska Demeterförbundet 128 Jordbruksverket, rapport 2011:17 129 Jordbruksverket, rapport 2011:17

73


SydGrönt AB130 handlar med svenskodlade grönsaker och frukt (odlade på friland eller i växthus) och har cirka 70 aktiva leverantörer. Merparten av producenterna är IP- eller KRAV-odlare. Organisationen har elva aktiva tomatodlare. Det enda kravet som Syd Grönt ställer på sina anslutna producenter är att de ska vara IPcertifierade och då omfattas av de administrativa kostnader som Sigills reglerverk ger (se tabell 55 och 59). Samtliga tomatodlare i SydGrönt levererar under varumärket odlarna.se, se nedan. Svenska Odlarlaget131 är en sammanslutning av frukt- och grönsaksodlare i södra Sverige. Samtliga odlare inom Svenska Odlarlaget är certifierade enligt IP-Sigill och omfattas då av de administrativa kostnader som Sigills reglerverk ger (se tabell 55 och 59). Organisationen har elva anslutna tomatodlare, varav en är liten och odlar både tomat och gurka. Samtliga tomatodlare i Svenska Odlarlaget levererar under varumärket odlarna.se, se nedan.

6.2.3 Odlarna.se Odlarna.se är ett varumärke som svenska grönsaksodlare samarbetar under med gemensamma kvalitetskrav. De företag som samarbetar representerar 80 procent av Sveriges gurk- och tomatodlare. Både Syd Grönt och Svenska Odlarlaget är medlemmar i Odlarna.se. Det finns inga krav inom odlarna.se att odla en viss sorts tomater eller krav på hur tomaterna ska presenteras (papplåda eller returback). Föreningarna kräver inte heller någon speciell utbildning av odlingsföretagen. Grundkravet att få odla under odlarna.se är att odlingen är IP-certifierad i enlighet med Svenskt Sigill och odlingarna kontrolleras därför genom regelbundna revisioner. Förutom att IP-märkningen är en slags kvalitetsstämpel så ger den också möjlighet att spåra vilken odling varje leverans kommer från. Ingen tomatodlare under Odlarna.se är klimatcertifierad eller ekologisk.132 Regelverket kring Odlarna.se är baserat på EU:s handelsnormer. Produkterna som levereras måste uppfylla dessa normer men Odlarna.se har stramat upp regelverket något gällande storlekssortering där allt under 47 mm ska säljas som klass 2. Dessutom accepterar inte föreningen för ljusa tomater133. I EU:s handelsnormer finns ingen minimistorlek för respektive klass (I eller II) utan kravet är att det inte får skilja för mycket mellan tomater i samma förpackning (frivilligt för klass II). Hur mycket det får skilja finns reglerat. Färgen ska vara enhetlig i klass Extra och klass I.134 För att följa upp regelverket och leveranserna har Odlarna.se utarbetat ett leveransprotokoll, ett slags kvalitetsintyg som varje odlare ska fylla i och intyget bör följa med varje leverans som en typ av checklista av kvalitetskraven (färg, storlek, hållbarhet, utseende och övriga kvalitetskrav som märkning, hela och rena lådor/ träpallar). Detta krav finns inte i IP-standarden. De administrativa kostnader som Odlarna.se ger är att odlarna ska vara IP-certifierade och att ett leveransprotokoll ska fyllas i vid varje leverans, se tabell 57.

130 131 132 133 134

SydGrönt AB Svenska odlarlaget Odlarna.se Svenska odlarlaget Jordbruksverket, 2011, Handelsnorm för tomat

74


6.2.4 Dagligvaruhandel och grossist Stor andel av den svenska tomatproduktionen säljs via producentorganisationer. Tomatodlare kan också sälja tomater antingen genom gårdsförsäljning direkt till konsument, direkt till detaljhandeln eller direkt till grossist. I en godkänd producentorganisation får högst 25 procent av odlarens produkter säljas utanför producentorganisationen.135 En del odlare säljer direkt till exempel ICA Frukt & Grönt som i sin tur levererar till ICAs livsmedelsbutiker, därmed försvinner ett grossistled. Andraledsgrossister som Everfresh köper vanligen in produkterna via förstaledsgrossisterna och säljer vidare till detaljistkedjor. Producentorganisationernas huvudsakliga kunder är grossister. Den svenska livsmedelshandeln är koncentrerad till ett fåtal kedjor; ICA, Coop, Axfood och Bergendahls. Vissa kedjor har centrala inköp av frukt och grönsaker, andra har system där butikerna själva avgör vilka de ska köpa ifrån. Eftersom producentorganisationerna säljer vidare tomaterna till grossist eller direkt till detaljhandeln kan man anta att de krav som grossister och handeln ställer på tomaterna stämmer väl överens med de som producentorganisationerna ställer. Alla leverantörer till ICA och Everfresh, oavsett om det är en odlarorganisation eller enskild odlare, måste skriva på och leva upp till ett avtal där handeln ställer krav på kvalitet och spårbarhet. Till varje butik som en odlare eller odlarorganisation levererar tomater skrivs ett särskilt avtal. Vad gäller kvalitet skilt från livsmedelssäkerhet så ska EU:s handelsnormer för tomater följas av leverantörerna. De krav som ICA och Everfresh ställer på tomatodlare ger samma administrativa kostnader. ICA136 ställer som krav på sina tomatleverantörer att de ska vara certifierade i enlighet med IP Sigill vilket ger sammanlagt 47 administrativa kostnader (se tabell 55 och 59). De regler som rör livsmedelssäkerhet, HACCP, i IP Sigill är särskilt viktiga. ICA:s mål är att alla tomatleverantörer framöver ska vara certifierade enligt Global Gap eller IP GAP Frukt och Grönt, men ännu ställer inte ICA detta krav på tomatodlarna. Förutom kravet på IP Sigill har ICA andra krav som de avtalar med tomatleverantörerna om som volymer, priser med mera. Everfresh137 ställer liksom ICA krav på att tomaterna ska vara odlade enligt IP Sigill eller Global Gap där HACCP ingår, se tabell 58. Eftersom Global Gap ännu inte är utbrett i Sverige så är det tillåtet för leverantörerna att odla tomater i enlighet med IP Sigills kvalitetssystem.

6.3 Beräkning av administrativa kostnader Det representativa företaget ligger i Skåne och odlar tomat på 10 000 m2. I företaget arbetar sju personer på heltid. Företaget levererar tomater till en producentorganisation. Växthuset värms upp med naturgas och är därmed inte anmälningspliktigt enligt Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

135 Jordbruksverket, rapport 2011:17 136 ICA 137 Everfresh

75


Tomatsproducenten representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer138. Eftersom det finns få myndighetskrav som rör tomatodling så presenteras de administrativa kostnader som följer av IP-standarden utifrån indelningen av kraven i IP-Sigill Frukt & grönt (se bilaga 2). Som nämns i avsnitt 6.2.1.1 så är alla tomatföretag som odlar till marknaden IP-certifierade. Vad gäller myndighetskrav (se avsnitt 6.1) så är samtliga informationskrav och två kontroller aktuella för den representativa gården. 0,3 15

12

0,5

Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav Spårbarhet/särhållning

19,5

13

Växtnäring och journalföring Vattenskydd och vattenanvändning 49,5

Förvaring och hantering av kemiska produkter Integrerat växtskydd Journalföring av växtskyddsbehandlingar

Figur 10. Tidsuppskattninga för administrativa krav (timmar per år)139 a Uppskattad tid från intervjuer (tidsuppskattningar finns i vissa fall också i Regelräknaren och i dessa fall är uppskattningarna i båda källorna oftast likartade). Källa: Jordbruksverket (bearbetning av IP Sigills regler (indelning av administrativa krav efter IP-Sigill Frukt & grönt)), Intervjuundersökning

Enligt de administrativa kostnader som främst IP-standarden ger så är det framförallt krav kopplade till växtnäring och dokumentationskraven där som ger de högsta administrativa kostnaderna. De krav som avser spårbarhet kommer därefter. Med en antagen timlön på 145140 kr så blir den årliga administrativa kostnaden cirka 16 000 kr, enligt den beräknade tidsåtgången i figur 10. Från figuren framgår att företagarna uppskattar tidsåtgången till drygt 110 timmar. Utöver tidsuppskattningen tillkommer administrativa kostnader på grund av medhjälp vid kontroller av kommun (miljö) på cirka en timme per år om företaget är anmälningspliktigt och revision av IP-Sigill ackrediterat certifieringsorgan på cirka 45 min per år. 138 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre. 139 Indelningen av administrativa krav i figur 10 följer indelningen av krav i IP-Sigill frukt & grönt. 140 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. 76


7 Kostnadsskillnader mellan olika produktionsinriktningar Om man ska se på skillnader mellan de olika produktionsinriktningarna som utredningen omfattar så kan generellt sägas att animaliesektorn har fler myndighetskrav och kontroller än vegetabiliesektorn eftersom sektorn omfattas av krav gällande djur. Det är svårare att inom de olika produktionsinriktningarna hitta skillnader mellan myndighetskrav och andra krav. Att särskilja branschkrav från myndighetskrav är svårt eftersom de i hög utsträckning bygger på lagstiftningen. En anledning till att branschkrav bygger på myndighetskrav är för att branschen vill säkerställa att leverantörerna följer den svenska lagstiftningen. Dessutom kan krav tillkomma utöver lagstiftningen som ett steg i att profilera produkten ytterligare. Grundcertifiering gris är ett exempel på där branschkraven sträcker sig utöver den svenska lagstiftningen, certifieringen grundar sig på lagstiftning men själva certifieringen är ett initiativ från branschen. Certifieringen ger administrativa kostnader i form av olika revisioner och extra dokumentation. IP-standarden (Svenskt Sigill) är ett frivilligt kvalitetsprogram som bygger på lagstiftning, men innehåller krav som sträcker sig utöver lagstiftningen. De frivilliga salmonellaprogrammen grundar sig på Jordbruksverkets föreskrifter men drivs av branschen. Programmen innehåller fler krav på rengöring och hygien än vad som finns fastställt i lagstiftning. Vid en jämförelse mellan branscher så är kyckling den produktionsinriktning som genomsyras av flest branschriktlinjer. Svensk Fågel ställer i sitt medlemskap krav på anslutning till en rad program och en anslutning till djuromsorgsprogrammet möjliggör en högre beläggning i stallarna. Kycklingproduktion är dock en intensiv produktionsform där nya kycklingar sätts in sex till åtta gånger per år. En sådan produktion kräver kontroll och organisation för att hälsoläget ska vara gott och för att undvika smittspridning. Det är även inom kycklingproduktionen som slakterierna ställer striktast krav på sina leverantörer. Slakteriernas (Guldfågel och Kronfågel) leverantörer ska vara anslutna till Svensk Fågel och delta i organisationens program. Mejeriföretagen rekommenderar enbart en anslutning till det frivilliga salmonellaprogrammet eller i ett förebyggande djurhälsoprogram. Arla har dock ett eget kvalitetsprogram, medan Norrmejerier och Falköpings mejeri har anammat IP-standarden. Förutom Grundcertifiering gris så ställer inte grisslakterierna några krav på att producenterna ska vara anslutna till kontroll- och övervakningsprogram. Det frivilliga salmonellaprogrammet har dock hög anslutningsgrad. Inom växtodling finns inte några kontroll- och övervakningsprogram. De program som finns är frivilliga branschriktlinjer av hygienkaraktär. Handeln ställer dock krav att tomatodlingen är IP-certifierad. En gemensam nämnare för flera aktörer är krav på att jordbruksföretagen gör en årlig Miljöhusesyn (Svenskt Sigill, Scan, Lantmännen med flera).

77


7.1 Kostnader och krav inom olika produktionsinriktningar För att få en inblick i vilka administrativa kostnader som jordbruksföretag har så har vi gjort beräkningar för representativa gårdar inom varje produktionsinriktning. Med administrativ kostnad avses de kostnader företag har för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgift, se avsnitt 1.2. De representativa gårdarna med spannmåls- och tomatodling har inte lika stora kostnader av myndighetskraven som gårdarna med gris-, kyckling- och mjölkproduktion. Exempelvis kan nämnas att spannmålsodling ger 12 administrativa krav och tomatodling åtta krav jämfört med 45 för mjölkproducenter och 35 för kycklinguppfödare och 34 för slaktgrisproducenter, se figur 11. Det bör också nämnas att hur många myndighetskrav och myndighetskontroller företagen omfattas av beror på hur odlingen respektive djurhållningen bedrivs. Dessutom tillkommer fler krav om man söker stöd eller om gården är ekologisk, se bilaga 1. Vilka stöd de representativa gårdarna söker beskrivs mer ingående i respektive avsnitt för de olika produktionsinriktningarna.

45 35

34

12 4

Myndighetskrav Varav myndighetskontroller

at

ål

To m

nm

lin

2

an

ak Sl

Ky ck

jö M

8 2

g

4

Sp

5

tg ris

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

lk

Antal Informationskrav

Myndighetskraven inkluderar informationskrav rörande myndighetskontroller. Spannmåls- och tomatföretag har minst antal kontroller, kontroller rörande livsmedelslagstiftning och miljöfarligverksamhet. Animalieföretagen har ytterligare kontroller såsom djurskyddskontroller och djurmärkningskontroller. Flest informationskrav har mjölkproduktion som dessutom har kontroller av mjölkkvoter.

Figur 11. Antal myndighetskrav och myndighetskontroller per produktionsinriktning Källa: Jordbruksverket

7.1.1 Vilka administrativa krav ställs på de representativa gårdarna? 7.1.1.1 Myndighetskrav

Vilka myndighetskrav som ställs på den representativa gården beror bland annat på faktorer som storlek (till exempel tillståndspliktig eller anmälningspliktig) och lokalisering (till exempel nitratkänsliga områden). Antalet myndighetskrav begränsas även av hur odlingen respektive djurhållningen bedrivs. Ett mjölkföretag som till exempel anlitar eller själv sköter seminering har högst fyra krav

78


även om det totalt finns sex myndighetskrav kopplat till seminering. De två ytterligare kraven är direkt kopplade till hur man valt att hantera sin seminverksamhet. Några krav är dessutom endast aktuella för några företag inom en produktionsinriktning och det framkom därför inga tidsuppskattningar i djupintervjuerna och kraven kan därför inte inkluderas i kostnadsberäkningarna. Exempel på sådana krav är dokumentation om läkemedel blandas i foder (SJVFS 2006:81) eller om gården tar emot eller för bort gödsel (SJVFS 2004:62). Dessa krav har endast inkluderats i beräkningen för kycklinguppfödaren. De krav som ställs på gårdar beskrivs i mer detalj i de föregående avsnitten för varje produktionsinriktning. Eftersom gårdarna inte var belägna i nitratkänsliga områden så inkluderas inte heller de krav som kopplas till dessa områden och växtnäring.

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

5 16

24

4

4

8

11

22

20

Kontroller 2 5

2 6

Ytterligare identifierade informationskrav

To m

at

Representativ gård

Sp

an

nm

g lin Ky ck

tg ris Sl ak

jö M

ål

5

lk

Antal Informationskrav

Antalet myndighetskrav som ställs på de representativa gårdarna varierar med produktionsinriktning, se figur 12. Mjölkgården omfattas av 29 krav, följt av slaktgrisgården med 26 krav, gården med kyckling har 24 krav, spannmålsgården och tomatgården har sju respektive åtta krav. Om vi jämför antalet identifierade myndighetskrav och antal myndighetskrav inkluderade i beräkningen så är det för mjölkgården som högsta antalet krav hamnar utanför medan alla krav inkluderas för tomatgården.

Figur 12. Antal myndighetskrav och myndighetskontroller per produktionsinriktning och representativ gård Källa: Jordbruksverket

De identifierade myndighetskraven som inte inkluderas för mjölkgården är utspridda över i stort sett alla identifierade lagstiftningsområden, se tabell 6. Mjölkföretag har ett antal identifierade krav inom lagstiftningsområdena (se avsnitt 2.1) semin, betesperiod, märkning och registrering. Ett antal av dessa krav är inte aktuella för den representativa mjölkgården då gården till exempel själv sköter seminering, inte har någon husbehovsslakt (provtagning för TSE), och inte transporterar djur mellan olika produktionsplatser. Dessa myndighetskrav är unika för mjölkföretag då slaktgris- och kycklingsföretag inte har motsvarande krav avseende seminverksamhet eller transport mellan olika produktionsplatser. Dessutom ingår inte myndighetskraven för mjölkproduktion kopplat till betesperiod då djupintervjuerna inte gav något underlag till kostnadsberäkningar av den nya lagstiftningen.

79


Inom lagstiftningen om hälso- och sjukvård så är inte myndighetskraven rörande villkorad läkemedelsanvändning inkluderade för den representativa mjölk- och kycklinggården. Detta eftersom det är ovanligt med villkorad läkemedelsanvändning inom dessa produktionsinriktningar. Däremot är krav rörande villkorad läkemedelsanvändning aktuell för de intervjuade slaktgrisgårdarna och därför inkluderade i beräkningen av den administrativa kostnaden för dessa. För kycklingföretag är det ovanligt att enstaka djur eller hela besättningar behandlas med läkemedel och därför är kraven relaterade till läkemedel och läkemedelsanvändning inte aktuell för den representativa gården. Vad gäller krav för livsmedelshygien, foder- och foderhygien, växtnäring, och miljöfarlig verksamhet är det i stort samma myndighetskrav som inte är aktuella för de representativa gårdarna i produktionsinriktningarna mjölk och slaktgris. Det rör krav kopplat till nödslakt, läkemedel som blandas i foder, användning av homeopatika, köpa och säja gödsel, tillståndspliktig verksamhet. Gårdarna ligger inte i nitratkänsligt områden och berörs inte av kraven kopplat till detta. Inga av de djupintervjuade företagen hade erfarenhet av nämnda myndighetskrav och dessa krav ingår därför inte i beräkningen av de administrativa kostnaderna. Den representativa kycklinggården skiljer sig något från de andra animaliegårdarna då den säljer gödsel och är tillståndspliktig. Dessutom finns det inget krav på intyg vid nödslakt för kycklingföretag. Högst andel myndighetskrav som inte är inkluderade i beräkningen har spannmålsgården, där två krav inte är aktuella då gården endast odlar spannmål för humankonsumtion. Kraven som inte inkluderas är kopplade till odling av foder. Spannmålsföretaget tar dessutom varken emot eller för bort gödsel och det är inte heller tillstånds- eller anmälningspliktigt. Det samma gäller generellt också tomatföretag. Tomatföretag kan vara anmälningspliktiga om till exempel växthusen värms upp med flis. År 2009 värmdes 57 procent av Sveriges växthus med tomat upp av flis. De tomatföretag som ingick i intervjuundersökningen värmde upp växthusen med naturgas och var inte anmälningspliktiga. Därför är myndighetskraven kopplat till anmälningspliktiga företag är inte inkluderade i beräkningen. Tabell 4. Antal myndighetskrav per lagstiftningsområde som inte inkluderas i beräkningarna för den representativa gården i respektive produktionsinriktning Mjölk Semin

2

Betesperiod

2

TSE

1

Slaktgris

Kyckling

Spannmål

Märkning och registrering

1

Hälso- och sjukvård

4

2

Livsmedelshygien

1

1

Foder- och foderhygien

1

1

1

2

Växtnäring

3

3

2

3

1

1

16

8

11

5

a

Miljöfarlig verksamhet Summa

Tomat

8

a Inkluderar läkemedel och läkemedelsanvändning. Källa: Jordbruksverket

80

0


En majoritet av jordbruksföretagen söker också stöd. Den administrativa kostnaden för dessa är inkluderade i beräkningen för de representativa gårdarna. Att söka stöd ger upphov till administrativa krav främst kopplat till informationskrav rörande ansökan, utbetalning och kontroll. Vilka stöd som företagen söker kan variera mycket men genom djupintervjuerna identifierades ett antal stödformer som är vanliga inom respektive produktionsinriktning. Tomatföretag med odling i växthus motsvarar inte kraven för att kunna söka gårdsstöd eller de flesta stödformerna inom landsbygdsprogrammet. Den representativa tomatgården har därför inga administrativa kostnader kopplat till stöd. Slaktgris- och kycklinggården söker enbart gårdsstöd medan mjölk- och spannmålsgården även söker stöd inom landsbygdsprogrammet. Mjölkgården söker kompensationsbidrag och miljöersättningarna: vallodling och bevarande av betesmarker. Spannmålsgården söker förutom gårdsstöd även miljöersättning för minskat kväveläckage. Gårdsstöd ger upphov till tre administrativa krav (ansökan, utbetalning och kontroll). Det finns två administrativa krav kopplat till varje miljöersättning (ansökan och utbetalning). Det finns även ett administrativt krav kopplat till kontroll av miljöersättningen. 7.1.1.2 Krav från andra aktörer

Förutom myndighetskrav ställs också krav från andra aktörer på jordbruksföretagen. Vilka som ställer krav och vilka krav som ställs beror på produktionsinriktning. Kraven från andra aktörer är frivilliga men ofta bundna till att kunna leverera gårdens produkter eller få ut ett merpris. Många av de frivilliga kraven bygger som nämnts tidigare på myndighetskrav. Mejeriföretag, slakterier, handeln, spannmålsuppköpare ställer ofta krav på deltagande i kontroll- och övervakningsprogram. Ett mervärde för produktionen är sin tur ofta kopplat till olika kvalitetsprogram. Vilka kontroll-, övervaknings- och kvalitetsprogram företaget är anslutet till är därför nära relaterat till uppköpare och bransch. Det finns branschöverenskommelser om att jordbruksföretagare ska delta i vissa program. Även om standarder för produktcertifiering (till exempel IP Sigill) ofta är direkt kopplat till ett merpris så kan certifiering vara ett krav från uppköpare. Tomatodlare kan till exempel inte sälja sina tomater på den svenska marknaden (ICA, Everfresh) om de inte är certifierad enligt IP Sigill Frukt & grönt. Vilka krav andra aktörer ställer på de representativa gårdarna bygger främst på underlag från djupintervjuer med företag inom de olika branscherna. I de fallen intervjuade företag levererar till olika uppköpare så har beräkningarna gjorts utifrån den uppköparen med störst marknadsandel. Vilka krav som ställs på den representativa gården inom respektive produktionsinriktning är summerat i avsnitten för respektive produktionsinriktning.

7.1.2 Hur hög är den adminstrativa kostnaden för representativa gårdar? De beräkningar som görs i utredningen visar på svårigheten att urskilja myndighetskrav från krav kopplade till andra aktörer. De visar även att jordbrukare själva har svårt att särhålla olika krav, då många branschkrav bygger på myndighetskrav. Den beräknade kostnaden ska därför ses som den administrativa kostnaden för en

81


representativ gård och inkluderar därmed både kostnaden som uppstår på grund av myndighetskrav och kostnaden som härrör från branschens krav. Eftersom beräkningen i hög utsträckning bygger på tidsuppskattningar från få genomförda djupintervjuer (se bilaga 3) så bör den betraktas därefter, den kan dock ge en fingervisning om hur situationen ser ut141. Det ska noteras att den administrativa kostnaden av kontroller inte är inkluderad i den beräknade administrativa kostnaden, då antalet kontroller kan variera mellan år och tiden för närvaro vid kontroller kan variera stort mellan gårdar.

Adminstrativ kostnad i kronor

Den beräkningen av administrativa kostnader som vi gjort visar en tydlig bild av hur kraven och kostnaderna fördelar sig mellan olika produktionsinriktningar. Den totala kostnaden vid en antagen timlön av 145 kr142 summeras i figur 13. Kycklinguppfödaren har de högsta årliga administrativa kostnaderna, cirka 21 600 kr eller motsvarande 149 timmar. Därefter kommer grisproducenten (139 timmar), tomatodlaren (110 timmar), mjölkproducenten (88 timmar) och spannmålsodlaren (40 timmar). 25 000 139 tim

20 000

149 tim

110 tim

15 000

88 tim

10 000 40 tim

5 000

at To m

Sp

an

nm

ål

g lin Ky ck

tg ris ak Sl

M

lk

0

Figur 13. Årlig administrativ kostnada i kronor och timmar för en representativ gård per produktionsinriktning a Beräkning av administrativ kostnad uppskattad från intervjuer och en antagen timlön på 145 kronor. Kostnader för kontroller är inte inkluderade i beräkningen. Källa: Jordbruksverket

Vilka krav som ger högst kostnader varierar också mellan olika inriktningar. För mjölkproducenten är det kraven kopplat till märkning och registrering som ger högst kostnader (se avsnitt 2.3), för grisproducenten är det kraven som hör samman med hälso- och sjukvård samt läkemedel och läkemedelsanvändning (se avsnitt 3.3) och för kycklinguppfödaren de kostnader som hör samman med produktionsuppföljning (se avsnitt 4.3). Eftersom kycklingföretagen ofta är tillståndspliktiga så ger kraven kopplat till miljölagstiftningen större kostnader för kycklingproduktion än för gris- och mjölk (kostnaden för tillståndspliktiga mjölkoch grisproducenter diskuteras vidare nedan). Kostnaderna för stödhanteringen ger också höga administrativa kostnader. För spannmålsodlaren är det framförallt 141 Den representativa gården inom varje produktionsinriktning är definierad i respektive avsnitt. 142 Kostnaden varierar med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används bland annat av Tillväxtverket (Regelräknaren) för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader.

82


kraven om bekämpningsmedel och växtnäring som ger de största administrativa kostnaderna (se avsnitt 5.3). För tomatodlarna som är IP-certifierade är de största kostnaderna kopplade till växtnäring och spårbarhet (se avsnitt 6.3). Beräkningen visar att myndighetskrav inte är direkt relaterade med administrativa kostnader. Kostnaden varierar mellan olika krav, till exempel har kraven som rör märkning och registrering en hög kostnad för mjölkgården. Kostnaden påverkas också av krav från andra aktörer. Det tydligaste exemplet är tomatgården som har få myndighetskrav och där de administrativa kraven från IP-standarden (Svensk Sigill) ökar kostnaden väsentligt. Generellt så står kraven från andra aktörer för en större del av de administrativa kostnaderna för tomat- och spannmålsgården jämfört med animaliegårdarna. Branschkraven står även för en stor del av kostnaden för kyckling- och slaktgrisgården. Branschens krav påverkar kostnaden i mindre utsträckning för mjölkgården, vilket kan vara en förklaring till att den beräknade administrativa kostnaden är relativt låg för mjölkgården trots att den har flest myndighetskrav. De representativ gårdarna är förutom verksamma inom olika produktionsinriktningar också olika stora. Bland annat skiljer sig antalet verksamma i företaget. Till exempel arbetar sju personer heltid i tomatföretaget och i jämförelse endast en person i spannmålsföretaget. Det kan därför vara intressant att jämföra de administrativa kostnaderna som andel av ett årsarbete143 och andel av summan av årsarbeten i respektive representativ gård, se figur 14. 8 7 6 %

5 4 3 2 1

Per ett årsarbete Per typgård

at To m

nm

ål

g an Sp

lin Ky ck

tg r is Sl ak

M

lk

0

Figur 14. Administrativa kostnader som andel av ett årsarbetea och andel av totala årsarbeten för en representativ gård inom varje produktionsinriktning a Beräkning av andel av administrativ kostnad uppskattad från intervjuer och antagen årsarbete motsvarande 2 080 timmar. Källa: Jordbruksverket

Om de administrativa kostnaderna beräknas som andel av ett årsarbete blir fördelning likadan som i figur 13 (jämför figur 13 och 14). För kycklinguppfödaren motsvarar den administrativa kostnaden över sju procent (cirka 7,2 procent) av ett årsarbete. Därefter kommer slaktgrisproducenten (cirka 6,7 procent), tomatodlaren (cirka 5,3 procent), mjölkproducenten (cirka 4,2 procent) och slutligen spannmålsodlaren på cirka två procent. 143 Ett årsarbete är här definierat som 40 timmar*52 veckor=2 080 timmar.

83


Om administrativa kostnaden sätts i relation till totala årsarbeten i respektive representativ gård kan en annan storleksrelation observeras, se figur 14. För slaktgrisproducenten motsvarar den administrativa kostnaden över fyra procent (cirka 4,5 procent) av summan av årsarbeten på gården. Därefter kommer kycklinguppfödaren (cirka 3,6 procent), mjölkproducenten (cirka 2,1 procent), spannmålsodlaren (cirka 1,9 procent) och slutligen tomatodlaren (cirka 0,8 procent). Det är något högre årsarbeten på slaktgrisföretaget jämfört med kycklingföretaget. Tomatodling har också i jämförelse med de andra produktionsinriktningarna relativt många anställda. Det är dock viktigt att betona att beräkningarna baseras på djupintervjuer med få jordbruksföretag och resultatet säger därmed ingenting om hur stora kostnader samtliga företagare har inom de olika produktionsinriktningarna. Beräkningarna kan dock ge en fingervisning om hur stora kostnaderna är och hur de fördelar sig mellan olika företag. I de beräkningar som görs så är endast kycklinguppfödaren tillståndspliktig (SFS 1998:899). I de genomförda djupintervjuerna med mjölkproducenter och slaktgrisproducenter ingick inga tillståndspliktiga företag (fler än 400 djurenheter, det vill säga 400 nötkreatur eller 2 000 slaktsvinsplatser). Det finns därför inget underlag för att beräkna den administrativa kostnaden för tillståndspliktiga företag i dessa produktionsinriktningar. Kycklinguppfödaren har högre kostnader från krav kopplat till miljöfarligverksamhet (motsvarande 18 timmar) jämfört med mjölkproducenten (motsvarande 10 timmar) och slaktgrisproducenten (motsvarande 12 timmar). För kycklingföretaget som har erfarenhet av att göra miljörapport tar detta administrativa krav företaget cirka åtta timmar. Ponera att tidsuppskattningen också är representativ för mjölk- och grisproducenter då skulle den administrativa kostnaden öka med 1 160 kr för tillståndspliktiga företag inom dessa produktionsinriktningar. Kostnaden för egenkontroll i dessa representativa gårdar består främst av genomförandet av Miljöhusesynen, vilken man kan anta även tillståndspliktiga företag kommer att göra då den är ett mycket uppskattat hjälpmedel bland de intervjuade gårdarna. Figur 15 illusterar den administrativa kostnaden för de representativa kyckling-, mjölk- och grisgårdarna ponerat att kostnaden är just 1 160 kr högre jämfört om de är anmälningspliktiga. Även om kostnaden ökar för tillståndspliktiga företag så är storleksrelationerna motsvarande som figur 13.

84


Antal Informationskrav

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000

Tillståndspliktiga Anmälningspliktiga

lin g Ky ck

tg r is ak Sl

M

jö lk

0

Figur 15. Administrativ kostnad för tillståndspliktiga kyckling-, gris- och mjölkgårdar. Källa: Jordbruksverket

85


8 Intervjuundersökning 8.1 Krav från myndigheter och andra aktörer I syfte att få en bild av de krav som jordbruksföretagare möter i sin vardag, både krav från myndigheter och andra aktörer, så har vi genomfört djupintervjuer med jordbruksföretagare. Metod och urval för intervjuerna redovisas mer i detalj i bilaga 3. Intervjumallen innehöll frågor om krav, hur man upplever kraven, attityder m.m., mallen finns som helhet i bilaga 3. De intervjuade företagen är få och med hänsyn till deras integritet presenteras därför inga detaljer. Nedan sammanställs resultaten ifrån intervjuerna.

8.1.1 Myndighetskrav 8.1.1.1 Hur upplever du myndighetskraven?

Vilka myndighetskrav som anses betungande för verksamheten beror på vilken produktionsinriktning företaget har, men det framgår tydligt att vissa krav anses mer krävande än andra. Det är framförallt miljölagstiftningen som de intervjuade företagarna anger som speciellt betungande. Kraven uppfattas svåra och krångliga att leva upp till. En anledning till detta anges vara att kraven inte direkt knyter an till produktionen. Ibland upplevs också kraven som onödigt detaljerade och inte förankrade med verkligheten. Ett exempel på det är krav som rör hantering av kemiska produkter och dokumentation av de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten (SFS 1998:901). Majoriteten av de företag som ingår i undersökningen är fåmansföretag och har därmed ingen anställd som miljö- och kvalitetsansvarig, vilket är vanligt i större företag. Det är därför upp till företagaren själv att ha full kontroll över de krav som miljölagstiftningen ger. Miljölagstiftningen är extra betungande om företaget är tillståndspliktigt och kravet på miljörapport tillkommer. Jordbruksföretagen som är tillståndspliktiga har eller har haft en konsult anlitat för detta ändamål. Utan konsulthjälp uppskattas tiden för miljörapporten ta cirka åtta timmar. Spannmåls- och tomatföretagen som varken är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga upplever inte miljölagstiftningen som särskilt betungande. Tomatföretagen har dock en hel del krav kopplat till miljölagstiftning i och med IP-standarden. Att kommunerna tolkar miljölagstiftningen på olika sätt och att tillsynen skiljer sig åt som följd av detta är något som upprör företagen. Vissa kommuner kräver mer detaljerad dokumentation och har generellt striktare regler än andra och detta har man vetskap om. De företagare som upplever att de har striktare krav på sig vad gäller miljölagstiftningen än kollegan i grannkommunen är missnöjd med detta och hävdar att kommunens tillsynsbesök borde vara likriktade. Att vissa kommuner gör en striktare tolkning av miljölagstiftningen beror sannolikt på kommunens storlek och på antalet verksamma företag inom kommunen. Kraven som avser läkemedel och läkemedelsanvändning är flera och upplevs ta tid av mjölk- och grisproducenterna. I en slaktgrisbesättning sker kontakt med veterinär ofta och de veterinära besöken tar tid. Detta innebär att kraven också leder

86


till stora kostnader. I en mjölkbesättning är däremot veterinärbesöken i normalfallet glesare. I kycklingbesättningar anses inte dessa krav ta mycket tid i anspråk och anledningen därtill är för att man inte behandlar ett enskilt djur utan en hel besättning. Att en hel kycklingbesättning behandlas är ovanligt och sker först vid utbrott av en smittsam djursjukdom. Detta innebär att kraven om läkemedel inte ger några stora administrativa kostnader för kycklinguppfödare. Mjölkproducenter upplever att kraven kring märkning och registrering av djur (CDB) är betungande och enligt beräkningen i avsnitt 2.3 så innebär kraven också betydande administrativa kostnader. Om kontrollerna av märkningen sker på sommaren måste djuren samlas in och det kan ta flera timmar i anspråk. Detta krav anses inte betungande för slaktgrisproducenter eftersom smågrisarna redan är märkta när de köps in. Alla företag i intervjuundersökningen, förutom tomatföretagen, söker gårdsstöd och miljöersättningar. Kyckling- och grisproducenterna odlar spannmål till djurhållningen. Mjölk-, gris och spannmålsproducenterna söker både gårdsstöd och miljöersättningar. De intervjuade kycklinguppfödarena söker endast gårdsstöd. Att söka stöd ses som en självklarhet och stödet bidrar till att förbättra lönsamheten. Vissa företag anger att verksamheten i dagsläget inte skulle gå runt utan stödet som kompletterande inkomstkälla. SAM internet anses som ett bra verktyg för stödansökan. Det tar cirka en dag att söka stöd (längre tid om man söker nya stöd). Alla mjölkproducenter som ingick i studien anlitade konsulter som tar hand om stödansökan. De ekonomiska konsekvenserna bedömdes bli för stora om man missar fylla i ett kryss. Tvärvillkoren och kontrollerna av dessa anger de intervjuade att de känner en rädsla inför. En rädsla för att av misstag göra något fel som leder till sanktioner. Eftersom sanktionerna handlar om stora belopp så slår det hårt mot ekonomin om felaktigheter upptäcks. Jordbruksföretagen anser att tvärvillkoren har flera krav som är otydliga och kan tolkas på olika sätt och därför finns det en inbyggd osäkerhet kring dessa villkor. Tvärvillkoren uppfattas fyrkantiga och ger intrycket av att myndigheterna misstror producenterna. Det är framförallt djurhållningsföretagen som anser att tvärvillkoren är otydliga och som känner en rädsla inför kontrollerna. Statistik av tvärvillkorskontroller visar att ett område där tvärvillkor ger avdrag är just djurskydd. Kontroller av tvärvillkor och sanktioner med återkrav diskuteras i bilaga 1.

8.1.2 Krav från andra aktörer 8.1.2.1 Hur upplever du kraven från privata aktörer?

De krav som privata aktörer (frivilliga kontroll- och övervakningsprogram, slakterier, mejeriföretag, spannmålsuppköpare, handeln, kvalitetsprogram) ställer är enligt jordbruksföretagen inte lika betungande som myndighetskraven. En anledning därtill som nämns är för att kraven inte lika strikt kontrolleras. De privata aktörernas krav bygger i hög utsträckning på myndighetskrav. Arlagården täcker till exempel in samtliga myndighetskrav och inkluderar dessutom extra krav. Mjölkproducenterna upplever inte att de extra krav som finns i Arlagården anses krävande utan att de däremot ger en bra egenkontroll av verksamheten. Generellt så anses den extra dokumentation som finns i Arlagården, salmonellaprogrammen, samt i andra frivilliga program finnas där av ett syfte, de baseras på myndighets-

87


krav, och hjälper företagaren att uppfylla myndighetskraven. Följer man IP Sigills regelverk, Arlagården eller gör Miljöhusesynen så vet man att man täcker in flera myndighetskrav. Salmonellakontrollen anses till exempel fungera som en försäkring och dokumentationskraven känns inte betungade i det syftet. Samtidigt upplevs de privata aktörernas krav på dokumentation som omfattande och onödig i vissa avseenden. Det blir fler och fler dokumentationskrav även bland dessa aktörer. Dokumentationsplikten tar mycket tid i anspråk, tid som skulle kunna läggas på att sköta djuren till exempel. Det ställs mycket krav på dokumentation i dagsläget och varken mjölkproducenterna eller grisproducenterna anser att det finns några bra dokumentationssystem. Dokumentationen sparas i olika pärmar och det är sällan dokumentationen behöver visas upp. Kycklinguppfödare anser däremot att produktionsuppföljningsprogrammet Tuppen är ett bra system för journalföring och ger en samlad bild av produktionen. 8.1.2.2 Varför har du valt att ansluta dig till en viss aktör?

Varför man har valt att ansluta sig till eller leverera till en viss aktör beror främst på avsättningsmöjligheter, pris och möjlighet att produktdifferentiera. I flera fall anges det finnas få aktörer att leverera till inom rimliga avstånd. Valmöjligheterna begränsas därför och flera intervjuade företagare anger att den aktuella situationen gör dem bakbundna. Bristen på alternativ innebär till exempel att relationen mellan producent och slakteri/mejeriföretag kan bli sårbar. Priset har i några få fall betydelse för vilken aktör man väljer att leverera till i de fall det finns alternativ. Samtliga mjölkproducenter som ingår i undersökningen levererar till Arla och anger att det egentligen inte finns några alternativ i närheten. Samtidigt upplevs Arla som en trygg kund, man vet att man får mjölken såld. Producenterna är också anslutna till Svensk Mjölks frivilliga salmonellaprogram därför att det fungerar som en försäkring om besättningen skulle drabbas av smitta. Kokontrollen använder samtliga producenter för att följa upp produktionen och systemet fungerar bra med inrapporteringen till CDB. Den ekologiska mjölkproducenten är ekologisk och ansluten till KRAV på grund av att gården var det när den togs över. I dag är det lönsamheten som avgöra att produktionen är ekologisk. Slaktgrisproducenterna anser sig ha alternativa slakterier och därför är det i dagsläget priset som avgör till vilket slakteri man väljer att leverera. Gårdarna är med i Grundcertifiering gris därför att det är ett branschkrav och i Svenska Djurhälsovårdens salmonellaprogram därför att det ger statlig ersättning vid utbrott av salmonella. De är även anslutna till Svenska Djurhälsovårdens hälsoprogram med anledning att programmet fungerar som en sorts kvalitetssäkring och för att salmonellakontrollen ingår i denna. Kycklinguppfödarna anger att ett medlemskap till Svensk Fågel är obligatoriskt för att få leverera till de två största slakterierna och därmed måste de följa kraven som organisationen ställer i sitt medlemskap. Det är också på så sätt att Svensk Fågels djuromsorgsprogram ger möjlighet att ha en djurtäthet på 36 kg/m2 istället för 20 kg/m2 som är ett lagkrav.

88


Spannmålsodlaren levererar spannmål till två olika spannmålsuppköpare, en aktör är betydligt större än den andra. Det är avsättningsmöjligheten och priset som avgör till vem/vilka som spannmålen levereras. Tomatodlarna är anslutna till IP Sigill (Svenskt Sigill) därför att handeln ställer det som krav, om inte odlarna är IP-certifierade finns det inga avsättningsmöjligheter på den svenska marknaden. Medlemskap i en producentorganisation ger en säker avsättning för tomaterna.

8.1.3 Överblick över olika krav Det är intressant i sammanhanget att få en bild av hur jordbruksföretagarna håller sig uppdaterade i och med att både författningar och krav från andra aktörer förändras, tas bort och nya tillkommer. Flera företagare upplever att det är svårt att hålla sig uppdaterad och ha en fullständig överblick på de krav som finns. Här finns dock en skillnad mellan relativt nya producenter, det vill säga de som inte drivit verksamheten så länge, och de som varit verksamma en länge tid. Nyföretagare och företagare som tagit över en verksamhet de tidigare inte varit så insatt i upplever att de har en relativt god överblick över de krav som finns och om förändringar sker. De upplever dock att det är mycket administration att hålla reda på och en del av denna förstår man inte syftet med. Ofta tar man hjälp av konsulter för stödansökan eller växtodlingsplanen eftersom man känner att man inte klarar av det själv och tiden vill man hellre lägga på produktionen. Företagare som däremot drivit verksamheten en längre tid eller företagare som tagit över ett företag som man tidigare även varit insatt i upplever den administrativa bördan mindre. Mot bakgrund av intervjuerna så visade det sig att de däremot inte har samma överblick över kraven som rör verksamheten som de företagare som är nya i sin roll. De anser dock att de har en god överblick över de krav som finns. Viss dokumentation sker av rutin och de funderar inte så mycket kring den. Dessutom finns en skillnad i hur pass god överblick man har beroende på hur företaget säljer/levererar sina produkter. De företag som själva levererar sina produkter till butik eller som levererar till olika aktörer upplever att de har bättre överblick än de som levererar till en och samma aktör. 8.1.3.1 Har du en överblick på de krav som ställs?

Mjölkproducenterna upplever att de har en god överblick över både myndighetskrav och branschkrav. Däremot anser de att det saknas ett bra dokumentationssystem för all dokumentation. I dagsläget sparas mycket av dokumentation i pärmar. Rapportering till CDB fungerar bra och kokontrollen är ett bra system för produktionsuppföljning. Mjölkproducenterna har anlitat konsulter för stödansökningarna och för att upprätta växtodlingsplaner. Producenterna upplever att myndighetskraven ändras ofta och även där har konsulter en viktig roll i att informera om förändringar. Slaktgrisproducenterna upplever att de har en god överblick över kraven men det saknas ett bra system för dokumenthantering. Dokumentationen hamnar i dagsläget i olika pärmar.

89


Kycklinguppfödarna anser sig inte har en överblick över kraven fullt ut. Svensk Fågels produktionsuppföljningsprogram (Tuppen) anses vara ett bra system för produktionsuppföljning. Spannmålsodlaren anser sig ha hyfsad överblick över kraven. Bland tomatodlarna skiljer sig uppfattningen åt om huruvida man har överblick över kraven eller inte, beroende på hur länge man varit verksam och hur man säljer sina tomater. 8.1.3.2 Hur håller du dig uppdaterad?

Samtliga företag i intervjuundersökningen anger att det tar tid att hålla sig uppdaterad. För att hålla sig uppdaterad på nya föreskrifter, uppdateringar eller andra förändringar så gör företagarna på olika sätt: Att göra Miljöhusesyn en gång om året anser de flesta företagen vara ett bra hjälpmedel för att hålla sig uppdaterad. Däri finns de flesta krav som rör jordbruksverksamheten och eftersom publikationen uppdateras varje år så är man säker på att alla förändringar kommer med. Några företagare anger att de saknar ett heltäckande avsnitt om hantering av kemiska produkter. Att göra Miljöhusesyn via nätet underlättar och förenklar egenkontrollen. Branschorganisationerna och LRF har en viktig roll i informationsflödet. Nyhetsbrev och informationsmöten som branschen anordnar ger en bra överblick. Bland de jordbruksföretag som är anslutna till IP Sigill anses Sigill Kvalitetssystem AB (standardägare) och certifieringsorganen vara en bra informationskälla. Tomatodlare anslutna till producentorganisation upplever kontakten som bra och att organisationen ger värdefull rådgivning för odlingen. Gris- och kycklinguppfödarna anser att den aktör man levererar till och besättningsveterinären har stor betydelse som informationskälla. När djuren lastas eller när veterinären gör besök sker uppdateringar i form av muntlig information. Andra producenter med samma inriktning har också en betydelsefull roll i nyhetsflödet. Företag inom samma bransch och/eller område ringer varandra eller träffas och uppdaterar därigenom varandra. Jordbruksverkets webbplats anges också som en viktig informationskälla.

8.2 Attityder 8.2.1 Hur upplever du aktörers bemötande vid kontroll? 8.2.1.1 Myndighetskontroll

Eftersom det är länsstyrelsen och kommunen som gör kontroll respektive tillsyn av primärproduktionen så är det dessa kontroller som intervjuundersökningen fokuserat på, se bilaga 1. De flesta jordbruksföretagare som ingår i intervjustudien anser att kommunens och länsstyrelsens kontrollanter har ett gott bemötande. Bemötandet vid kontroller kan dock bero på kontrollpersonen i fråga och inte på vilken aktör som kontrollerar. Om samma kontrollant kontrollerar flera gånger anses det positivt för att

90


kontrollantens förståelse för hur verksamheten bedrivs ökar. Att det är hög omsättning bland kontrollanterna uppfattas som negativt eftersom man inte hinner bygga upp ett förtroende och/eller en relation. Däremot skiljer sig åsikterna åt kring kontrollanternas erfarenhet och kunnande. Vissa företagare anger att de upplever att kontrollanterna gör ett bra jobb och är kunniga på sitt område. Däremot anser de att kontrollanterna värnar för mycket om sitt område och tar inte helheten i beaktning vid kontrolltillfället. Länsstyrelsens kontrollanter uppfattas av de flesta intervjuade företag som kompetenta och kunniga på sitt område. Kontrollen av tvärvillkoren känner dock de flesta intervjupersonerna en rädsla inför. Att oavsiktligt missa att uppfylla något villkor och sedan drabbas av stora sanktioner bygger upp en osäkerhet och en rädsla. Det anses viktigt att vara med vid själva kontrolltillfället för att kunna föra en dialog om just tvärvillkoren. Djurskyddskontrollerna upplevs av mjölkproducenter som krångliga under sommaren då djuren går ute. Det tar då tid att kontrollera djurmärkningarna. Djuren tappar lätt öronmärkningen vilket leder till att tid får läggas på att märka om djuren. Kommunens kontrollanter som följer upp miljölagstiftningen och reglerna kring animaliska biprodukter anses måttligt kunniga av hur produktionen ser ut i verkligheten. Kontrollanterna uppfattas av några jordbruksföretag som allt för nitiska i den bemärkelsen att de till punkt och pricka följer checklistorna utan att ta i beaktning hur hela produktionskedjan hänger samman. Det är framförallt de företag med djurhållning som upplever kommunens tillsynsbesök som betungande. Spannmåls- och tomatföretagen upplever inte tillsynsbesöken betungande i den bemärkelsen. Kommunernas tillsynsbesök upplevs generellt som mer detaljerade än länsstyrelsens kontroller. Att dessutom tillsynsbesöken skiljer sig åt mellan olika kommuner väcker frustration. Situationen upplevs orättvis att vissa kommuner har striktare krav och kontroller. Detta är något som jordbruksföretagen märker av och poängterar. Bland de intervjuade företagarna finns en samstämmighet kring att myndigheterna borde lyssna mer på branschen eftersom det är de som känner till hur produktionen fungerar i verkligheten. Kontrollanterna borde därför ha mer förståelse för hur det kan se ut i verkligheten och inte bara kunna lagtexten. Ytterligare en fråga flera intervjuade företag ställer sig är även varför det finns massa dokumentationskrav som aldrig kontrolleras, vad är då syftet? Kostnaden för kontrollerna nämns också bland alla intervjuade företag. Det onödigt att behöva betala för kontroll oavsett om man får kontroll eller inte. 8.2.1.2 Kontroll av andra aktörer

Generellt sett upplevs myndigheternas kontroller mer respektingivande och strikta än andra kontroller. En anledning därtill är för att andra aktörer ofta är kunder och för att det ofta finns en personlig relation och en kontinuerlig kontakt mellan företag och kund. Dessutom är kontrollen av andra aktörer ofta ett besök i rådgivningssyfte snarare än en strikt kontroll. Arla gör kontroller hos sina anslutna mjölkleverantörer minst en gång vart tredje år. Kontrollerna uppfattas mer som ett rådgivningstillfälle än som en strikt kontroll. En anledning till detta är för att det finns ett samarbete mellan producent och Arla, ett samarbete som inte finns mellan myndighet och producent. Företagarna

91


upplever att Arlas kontroll fungerar som en kvalitetssäkring, står inte allt rätt till i produktionen så får man reda på det och har chans att rätta till det. Salmonellakontrollen som görs av en veterinär finns det inga större synpunkter på. Den eklogiska mjölkproducenten som är ansluten till KRAV anser att kontrollen av certifieringsorganet är en betungande kontroll. Kontrollen är detaljerad och strikt och om något är fel kan man förlora certifieringen. Slaktgrisproducenterna anser att den kontroll som görs av ett oberoende certifieringsorgan inom Grundcertifiering gris är en bra kontroll. Kontrollanten är kunnig och erfaren och vet hur det kan och ska se ut i produktionen. Grisproducenterna är även nöjd med besättningsveterinärens (Svenska Djurhälsovården) besök och kontroller. Producent och veterinär träffas var åttonde vecka och därmed byggs en bra relation upp. Slakterierna gör inga direkta kontroller utan pratas vid om något är fel. Kycklinguppfödarna är nöjda med besättningsveterinärerna de har via slakterierna. De är kunniga och kan sin sak. Veterinären besiktigar anläggningen en gång per år med fokus smittskydd inom ramen för Svensk Fågels Djuromsorgsorgram och salmonellakontrollprogram. Dessutom tar veterinären prover för både koccidios och salmonella samtidigt. Man är nöjd med samordningen av de kontroller som finns. Tomatodlarna som är anslutna till IP Sigill upplever att certifieringsorganets kontroller är bra i rådgivningssyfte samtidigt som det är en strikt kontroll.

8.3 Sammanfattning och observationer från djupintervjuerna Myndighetskrav upplevs generellt mer betungande än krav kopplade till andra aktörer. Det är framförallt kraven kring miljölagstiftningen och tvärvillkoren som uppges vara de krav som leder till mest osäkerhet och därmed upplevs betungande. En anledning till att kraven upplevs betungande är för att syftet inte är tydligt och på grund av att kraven inte upplevs direkt knyta an till produktionen på samma sätt som andra krav. Att branschens krav inte upplevs betungande i den mening som myndigheternas krav beror på att kraven är förknippade med att få ut ett merpris för produkterna eller att produktdifferentiera. Trots att kraven från privata aktörer är frivilliga i den meningen att man kan välja att ansluta sig till dem så kan de även vara mer eller mindre obligatoriska. Detta beror på att kraven då förknippas med avsättningsmöjligheter. En mjölkproducent kan vara tvungen att leverera till Arla och följa mejeriets krav om det inte finns några alternativa mejerier i närheten. Trots att privata aktörers krav till stor del bygger på myndighetskrav och trots att de kan vara direkt knutna till avsättningsmöjligheter så upplevs inte dessa lika betungande som myndighetskrav. Krav kan upplevas krävande av olika orsaker och betungande trots en låg administrativ kostnad. Inom djurhållning finns det till exempel krav med höga administrativa kostnader som trots detta inte upplevs allt för tunga. Slaktgrisproducenter upplever till exempel inte att kraven relaterade till läkemedel och läkemedelsbehandling är särskilt betungande i jämförelse med krav kopplat till miljölagstift-

92


ningen, trots att de utgör en stor andel av den totala administrativa kostnaden för företagen. En del av miljölagstiftningens regler anses svåra att följa och ta mycket tid, men däremot är inte de administrativa kostnaderna som miljölagstiftningen ger så höga. De intervjuade mjölkproducenterna upplever att kraven kring djurmärkning och journalföring är krävande. Dessa krav har också en betydande administrativ kostnad. De myndighetskontroller som görs upplevs mer betungande än de kontroller som andra aktörer gör. Anledningen till detta är för att det är en strikt kontroll som kan leda till ekonomiska sanktioner. Om det finns en otydlighet kring syftet med myndigheternas krav så upplevs även kontrollerna jobbiga. Ett otydligt syfte ger en osäkerhet som bygger på den upplevda bördan. Om dessutom jordbruksföretagaren upplever kontrollanten okunnig, för detaljerad eller om kontrollanten upplevs ha dålig kunskap om produktionen i verkligheten så späder det på den upplevda bördan. Tvärvillkoren är den kontroll som det generellt finns en osäkerhet kring eftersom felaktigheter kan ge stora ekonomiska sanktioner, se bilaga 1. Det framkom under intervjuerna att jordbrukarna önskar en ökad dialog med myndigheter vid kontrolltillfället och att myndigheter bör lyssna mer på branschen när det gäller utformning av lagstiftningen och hur kontroller genomförs. Kontroller som till exempel Arla eller besättningsveterinären gör är de intervjuade jordbrukarna inte så orolig inför. Dessa kontroller innehåller mycket rådgivning och ofta finns det en personlig relation och man har en kontinuerlig kontakt till skillnad från myndighetskontrollerna. Att besättningsveterinären kommer ut till slaktgris- och/eller kycklingbesättning en gång per år (eller oftare vid sjukdom) har vid sidan om kontrollen en viktig rådgivande funktion. Dessutom är de privata aktörernas kontroller inte så strikta utan man har en chans att rätta till eventuella fel. Jordbruksföretagarna upplever och konstaterar att myndigheter och andra aktörer har samma krav och därmed även kontrollerar samma saker. Detta är inget som företagarna upplever som ett problem, snarare så ger det en bra kontroll av verksamheten. Att det totalt sett blir mycket administration upplevs inte speciellt betungande. Jordbruksföretagen har svårt att sätta fingret på vad exakt och om saker kontrolleras dubbelt. Eftersom andra aktörers kontroller upplevs mer som ett besök i rådgivningssyfte och inte så strikta så upplever inte jordbrukarna att samma sak kontrolleras. Utifrån intervjuerna kan man även resonera kring skillnader i hur man upplever den administrativa bördan. Nyföretagare och företagare som tagit över en verksamhet de tidigare inte varit så insatt i upplever att de har överblick över de krav som finns och om förändringar sker. De tycker dessutom att det är mycket administration att hålla reda på och en del av denna förstår man inte syftet med. Företagare som däremot drivit verksamheten en längre tid eller företagare som tagit över ett företag som man tidigare även varit insatt i upplever den administrativa bördan mindre. Detta på grund av att de gör viss dokumentation av rutin och funderar inte så mycket kring den. De anser också att de har god överblick över de krav som finns.

93


9 Slutsats Jordbruksföretagarnas sammanlagda administrativa börda utgörs av en mix av myndighetskrav och branschkrav. Branschens krav bygger till stor del på myndigheternas krav och för jordbuksföretagare är det ibland inte klart vilka krav som kommer från myndigheter eller bransch. Branschens krav kan även innehålla striktare krav på dokumentation än vad myndighetskraven gör. Att dokumentationskraven är striktare kan vara ett resultat av branschpolicy, kvalitetssäkring och produktdifferentiering. Av intervjuer med jordbruksföretagare framkom att myndigheternas krav och kontroller upplevs mer betungande än branschens. Det finns flera anledningar till detta. En anledning är att myndighetskraven härrör från lagstiftning. En annan anledning är att myndighetskrav relateras till utebliven ersättning, eventuella sanktioner medan branschens krav ofta sätts i relation till merpris, avsättningsmöjligheter eller möjlighet att produktdifferentiera. Branschens krav kan vara frivilliga på så sätt att man kan välja att ansluta sig till en aktör. De kan även vara mer eller mindre obligatoriska och förknippas med avsättningsmöjligheter. Att ett mjölkföretag levererar till Arla kan tyckas vara frivilligt, men i avsaknad av en alternativ leverantör kan Arlas krav räknas som obligatoriska. Att myndigheternas krav följs upp av kontroller som kan, i vissa fall, ge ekonomiska sanktioner om reglerna inte följs upplevs betungande. Syftet med att myndigheter gör kontroller på plats är att kontrollera att reglerna och stödvillkoren följs, det vill säga att till exempel djurskyddet upprätthålls och att uppgifterna i stödansökan stämmer med de faktiska förhållandena. Myndighetskraven är en förutsättning för att få verka på marknaden. Det är länsstyrelsen och kommunen som gör kontroller på plats att jordbruksföretagen följer lagstiftningen. Kontrollerna är formella till sin natur, vilket innebär att kontrollanterna inte ger råd om hur man till exempel ska sköta markerna. Branschens kontroller upplevs annorlunda. Kontrollerna uppfattas snarare som ett besök än en strikt kontroll eftersom kontrollen inkluderar rådgivning, men även för att jordbrukaren ofta har en personlig relation och kontinuerlig kontakt med kontrollanten. Besättningsveterinären som besöker slaktgris- och/eller kycklingföretaget gör inte bara ett besök en gång per år utan kommer också ut till gården i förbyggande syfte och om djuren blir sjuka. Dessutom har jordbrukare en chans att rätta till eventuella fel utan att det får några större konsekvenser. En tredje anledning som framkom av intervjuerna till varför myndighetskrav upplevs tyngre är om kravens syfte inte uppfattas direkt knyta an till produktionen. Det är framförallt några av kraven som härrör från miljölagstiftningen och tvärvillkoren som de intervjuade jordbruksföretagen upplever som krångliga och svåra att uppfylla. Att miljölagstiftningens krav anses krångliga är för att kraven inte upplevs ha någon koppling till hur marken ska brukas eller hur djuren ska skötas, det rör krav som avser miljöfarlig verksamhet, kemiska produkter m.m. Kraven upplevs dessutom för detaljerade och inte förankrade med verkligheten. Krav som rör läkemedels- och foderhantering, växtnäring och bekämpningsmedel har ett tydligare syfte eftersom kraven direkt berör produktionen. Att däremot frivilliga kvalitetsprogram ställer krav på energikartläggningar eller miljöåtgärder anses inte betungande i den bemärkelsen då det är ett frivilligt val att ansluta sig till programmet.

94


Det kan konstateras dels efter intervjuer med jordbrukare och dels efter vår inventering av krav att olika aktörer genomför kontroller inom samma område. Mjölkföretag får till exempel flera olika typer av kontrollbesök; Arlas revisorer gör kontroller, salmonellaprogrammet följs upp av veterinär, försäkringsbolaget gör kontroll av bland annat larmanläggning, länsstyrelsen gör djurskyddskontroller, kontroll av mjölkkvoter, kontroll av foder och livsmedel, djurmärkning och kommunen följer upp miljölagstiftningen och kraven kring animaliska biprodukter. Företagarna har dock svårare att sätta fingret på vad som kontrolleras dubbelt. Som nämns ovan så är det kraven och kontrollerna kring tvärvillkoren och miljölagstiftningen som upplevs som mest betungande av jordbruksföretagen. Tvärvillkorskontrollen upplevs som en påfrestande kontroll då det finns en rädsla för att oavsiktligt ha missat ett krav som leder till stora sanktioner. Även kommunernas tillsyn av miljölagstiftningen upplevs som påfrestande, främst för att kraven inte direkt anses beröra produktionen. Om regler upplevs svåra och krångliga kan även kontrollen upplevas känslomässigt påfrestande. Den upplevda bördan blir tyngre om kontrollanterna upplevs som okunniga, för detaljerade eller som att de har bristfällig kunskap om hur produktionen fungerar i verkligheten. Att kommunernas kontroller skiljer sig mellan olika kommuner har företagarna uppmärksammat och de är missnöjda med detta. De intervjuade jordbruksföretagarna upplever generellt att det är svårt att ha en fullständig överblick över vilka krav som finns och att det är svårt att hålla sig uppdaterad om förändringar. Det finns dock skillnader i hur pass bra överblick företagarna anser sig ha beroende på hur länge de varit verksamma i företaget. Intervjuerna visar på att relativt nya jordbruksföretagare har en direkt koppling till regelverket medan företagare som drivit verksamheten en längre tid går mer på invanda rutiner. En uppdelning av kraven på olika produktionsinriktningar ger en tydlig bild av vilken sektor som har flest krav och högst administrativa kostnader. Animaliesektorn omfattas av krav gällande djurhållning (till exempel märkning och registrering, läkemedel och läkemedelshantering, foder och foderhygien) och har därför betydligt fler myndighetskrav och kontroller än vegetabiliesektorn. Även de krav som kopplas till miljölagstiftningen är fler inom animaliesektorn eftersom växtodlingsföretag vanligtvis varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Spannmålsodling ger 12 administrativa krav och tomatodling åtta krav jämfört med mjölkproduktion som ger 45 administrativa krav, kyckling 35 krav och slaktgris 34 administrativa krav. Att mjölkproduktion ger fler krav än slaktgris- och kycklingproduktion beror på att mjölk har krav som rör seminering och bete. Hur många myndighetskrav och kontroller som ett företag omfattas av beror dock på hur odlingen respektive djurhållningen bedrivs och var företaget är beläget geografiskt. Inventeringen av branschens krav ger samma bild. Det är inom animaliesektorn som branschen ställer krav på deltagande i kontroll- och övervakningsprogram. Kyckling är den inriktning som både har flest branschriktlinjer och striktast krav från kunderna (slakterierna). Att beräkna antalet krav som ställs från branschen för olika produktionsinriktningar är behäftat med svårigheter. Antalet krav beror på hur företaget bedriver sin verksamhet, till vem produkten levereras, vilka kontroll- och övervakningsprogram som företaget är anslutet till osv. Som nämns ovan

95


bygger branschens krav även till stor del på myndighetskrav och det är därför svårt att separera dem. Generellt kan dock sägas att beräknat på de representativa gårdarna i utredningen så har mjölk-, gris- och kycklinggårdarna fler myndighetskrav än branschkrav. Situationen är dock den omvända för tomatföretag där branschen ställer krav i högre utsträckning än myndigheter. Flest administrativa krav behöver inte innebära högst administrativa kostnader. Kostnaderna beror på vilken tidsåtgång som följer av ett krav. Exempelvis kan nämnas att för mjölkföretag ger kraven som kopplas till märkning och registrering högst kostnader och för slaktgrisföretag är det krav som rör läkemedel- och läkemedelsanvändning. Eftersom kycklingföretag ofta är tillståndspliktiga ger kraven kopplade till miljölagstiftningen högre kostnader än för slaktgris- och mjölkföretag. Enligt vår beräkning baserat på representativa gårdar så är det kycklinggården som har den högsta årliga administrativa kostnaden på 149 timmar, motsvarande sju procent av ett årsarbete, för krav som kommer från både myndigheter och bransch. Slaktgrisgården kommer därefter med en kostnad på 139 timmar, vilket motsvarar knappt sju procent av ett årsarbete. Tomatgården hamnar på 110 timmar (motsvarande cirka fem procent av ett årsarbete), mjölkgården får 88 timmar (motsvarande cirka fyra procent av ett årsarbete) och spannmålsgården cirka 40 timmar (motsvarande två procent av ett årsarbete). De representativa gårdarna är förutom att vara verksamma inom olika produktionsinriktningar även olika stora. Bland annat skiljer sig antalet verksamma inom företaget. Oavsett företagsstorlek så är myndighetskraven och andra aktörers krav i princip desamma. Några få krav förändras med företagens storlek och det bästa exemplet är tillståndsplikt inom miljölagstiftningen. Om ett företag överstiger ett visst antal djurenheter så måste företaget årligen skriva en miljörapport. Ett företag som sedan tidigare var anmälningspliktigt ökar sin administrativa kostnad med uppskattningsvis åtta timmar om företaget blir tillståndspliktigt. Totalkostnaden för administration förändras däremot beroende på arealstorlek och/eller antalet djur. Till exempel så ökar kostnaden för rapportering till CDB med antalet nötkreatur.

96


10 Förslag på frågor att arbeta vidare med Regeringen har som mål att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och i det arbetet ingår bland annat att minska företagens administrativa kostnader. Under 2006 påbörjades arbetet med att mäta de administrativa kostnaderna hos företag. Den administrativa bördan för företagen inom Jordbruksverkets ansvarsområde har minskat mellan 2006 och 2010, men fortfarande återstår mycket arbete för att kostnaderna ska kunna minskas ytterligare. Förenklingsarbetet är en pågående process och vår utredning utgör ett bidrag. Förutom att utredningen ger en bild av myndighetskraven ur ett företagsperspektiv så inkluderas även de krav som andra aktörer ställer. Tillsammans ger dessa krav upphov till administrativa kostnader och utredningen ger därmed en överblick över företagarnas totala administrativa börda. Utredningen ger en bild av att de administrativa kraven på jordbruksföretagen är både höga och komplexa. Såväl Jordbruksverket som andra berörda myndigheter behöver fortsätta sitt arbete med att underlätta för företagen att göra rätt. Det kan handla om enklare regler, bättre information om reglerna, utveckling av e-tjänster som underlättar för företagen att lämna rätt information och bättre samordning av olika myndigheters arbete. Kontrollerna bör utformas så att de både utgår från en helhetssyn och tillgodoser kraven i EU:s regelverk. En fortsatt dialog med näringen i dessa frågor är viktig. Jordbruksverket har som ambition att det ska vara lätt för våra kunder att göra rätt. Det är inte enbart förenklingar på myndighetssidan som behövs för att underlätta i jordbruksföretagarnas vardag. Även branscher behöver se över sina krav. Utredningen visar på att krav från privata aktörer i mångt och mycket bygger på myndighetskrav, men att de även kan innehålla ännu striktare krav på dokumentation. Det är även flera olika privata aktörer som ställer likartade krav inom samma område. För att kunna åstadkomma en minskad administrativ börda för jordbruksföretag behöver även branschen se över sina krav. Finns det någon möjlighet för privata aktörer att samordna sina kontroller? Skulle dessa kontroller kunna samordnas med myndighetskontroller i syfte att underlätta jordbruksföretagens börda? Kraven från branschen ökar. Branschen ställer allt fler krav på jordbruksföretagare, detta är Grundcertifiering gris och Svensk Fågels Djuromsorgsprogram exempel på. Dessutom väljer fler jordbruksföretag att ansluta sig till övervaknings-, kontroll- och kvalitetsprogram för att kvalitetssäkra sin produktion. Syftet med detta är att förbättra sin konkurrenssituation på olika marknader. Varför anser branschen att det behövs ytterligare krav utöver myndigheternas? Hur påverkar detta företagets upplevelser av myndighetskraven och den administrativa bördan? En intressant fråga i sammanhanget är även om myndigheter i ännu större utsträckning än idag kan ta tillvara på branschens krav och olika program för att undvika dubbelarbete? Kan mer information om syftet med myndighetskraven bidra till att de inte upplevs så betungande av jordbruksföretag. I vår intervjuundersökning framkom det att myndighetskrav upplevs mer betungande än branschens krav. Det är framförallt krav som företagare inte direkt kopplar till hur marken ska brukas eller hur djuren

97


ska skötas som upplevs betungande. Det är samtidigt viktigt att de fastställda reglerna följs och förstås av de berörda. Kan mer information om lagstiftningen samt nyttan och syftet med denna bidra till att minska den upplevda bördan?

98


11 Källförteckning Agria Djurförsäkringar, www.agria.se, 2012-02-09. Arla, 2011, Kvalitetsprogrammet Arlagården, version 3.1, augusti 2011. Arla, Bernt Andersson: information om mejeriets krav, 2011-11-30. Bolagsverket, 2012, Kartläggning av näringsidkaresuppgiftslämnande till 14 myndigheter, N 2011/5884/ENT/Lägesrapport, 2012-06-19, Version 1.0. Everfresh, Helena Eliasson: information om grossistens krav, 2012-03-05, 201203-06. Falköpings mejeri, Pia Arvidstam: information om mejeriets krav, 2011-11-23. Föreningen Foder och spannmål, information har inhämtats från föreningens webbplats (www.foderochspannmål.se) och efter kontakt med Erik Hartman, 2011-11-22. Guldfågel, Jimmy Samuelsson: information om slakteriets krav, 2011-11-28. Helsingborgs kommun, Kristina Turkál och Malin Kylmä: information om kommunens kontroller/tillsynsbesök hos jordbruksföretag, 2012-02-03, 2012-03-02, 2012-04-13, 2012-04-18. Höganäs kommun, Fredrik Gullberg: information om kommunens kontroller/tillsynsbesök hos jordbruksföretag, 2012-02-02, 2012-04-20, 2012-04-23. ICA, Sune Lindberg: information om företagets krav (tomat), 2012-03-06. Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Jordbruksverket, 2012, Kontrollinstruktion för tvärvillkorekontroller version 1 Jordbruksverket, Jordbruksverkets fortsatta arbete med regelförenklingar, dnr 09-451/11 Jordbruksverket, 2011, Svensk växthusproduktion av tomater – konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter, rapport 2011:17. Jordbruksverket, 2012, Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet, dnr 26-10960/2011. Jordbruksverket, 2011, Marknadsöversikt – griskött, rapport 2011:41 Jordbruksverket, 2011, Marknadsöversikt – fågelkött och ägg, rapport 2011:31 Jordbruksverket, 2011, Handelsnorm för tomat, juni 2011. Jordbruksverkets statistikdatabas, http://statistik.sjv.se/Database/Jordbruksverket/ databasetree.asp. Jönköpings kommun, Magnus Nilsson: information om kommunens kontroller/ tillsynsbesök hos företag, 2012-06-08, 2012-06-19. KLF Ugglarps, Per-Olof Olsson och Sarah Johansson: information om slakteriets krav, 2012-01-24, 2012-02-10.

99


KRAV, 2012, Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2012. KRAV, Kjell Sjödahl Svensson: information om KRAV:s regelverk, 2012-02-14. Kristanstadsortens lagerhusförening (KLF), information har inhämtats från föreningens webbplats (www.klf.nu) samt efter kontakt med Christer Nilsson: information om de villkor som företaget ställer på sina leverantörer, 2011-12-06. Lantmännen, www.lantmannenlantbruk.se, 2011-12-20. Lantmännen Kronfågel, Reinhold Svensson: information om slakteriets krav, 2011-11-28. Landja Marknadsanalys AB, 2011, Regelverksbarometern- känslomässig och tidsmässig belastning av SAM och CDB på lantbruksföretagare. Slutrapport. Livsmedelsverket, 2011, Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl.- Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar, fastställd 2011-03-22. Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning för riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen, 2010-12-21. LRF, 2011, Miljöhusesyn – egen tillsyn för lantbruk och trädgård. LRF, www.lrf.se: information om Säker gård, 2012-02-23. Länsförsäkringar Jönköping, Christer Axelsson: information om bolagets lantbruksförsäkringar, 2012-02-24 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se: information om tillsynsvägledning, 2012-10-02. Naturvårdsverket, 2009, Merkostnad för certifiering på gårdsnivå, rapport 5960, april 2009. Norrmejerier, Lars-Åke Vestman: information om mejeriets krav på mjölkleverantörer, 2011-11-29, 2012-10-01. Näringslivets Regelnämnd, 2008, Företagens totala regelkostnader– till följd av statliga regelverk. Odlarna.se, Åsa Andersson: information om de krav som varumärket ställer på sina anslutna tomatodlare, 2012-01-18,2012-01-23. Regeringens skrivelse 2007/08:131, Regelförenklingsarbetet SBI Trading AB (Sveriges bränneriintressenter), www.sbi-trading.se, 2011-12-05. Scan, Torbjörn Lithell: information om slakteriets krav, 2011-12-07. Skånemejerier, Anna Forslid: information om mejeriets krav, 2011-11-23. Strängnäs Valskvarn, Niklas Svensson: information om företagets krav, 2012-0305. Svenska Demeterförbundet, info@demeter.nu: information om antalet anslutna jordbruksföretag, 2012-03-14.

100


Svenska Demeterförbundet, 2010, Regler och riktlinjer för biodynamisk växtodling och djurhållning - för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning (gäller fr.o.m. januari 2010). Svenska Djurhälsovården, information har inhämtats från organisationens webbplats (www.svdhv.org) och efter kontakt med Anita Jonasson och Monica Löfstedt: information om anslutna producenter till företagets program, 2011-1123, 2011-11-29, 2012-03-09, 2012-03-21. Svenska Foder, Mats Jönsson: information om Svenska Foders villkor, 2011-1221. Skövde slakteri, Stefan Kylén och Linda Lundberg Petersson: information om slakteriets krav, 2012-02-21, 2012-02-22. Svensk Fågel, Maria Donis och Pia Gustafsson: information om branschorganisationens kontroll- och övervakningsprogram, 2011-11-26, 2011-12-10, 2011-1213, 2012-01-17, 2012-02-23, 2012-09-25. Svensk Mjölk, information har inhämtats från webbplatsen (www.svenskmjölk.se) men även efter kontakt med Jessika Ekström, Louise Winblad von Walter, NilsErik Larsson, Sofie Andersson: information om Svensk Mjölks krav, 2011-12-16, 2012-02-17, 2012-03-07, 2012-03-08, 2012-03-13, 2012-04-12. Svensk Mjölk, 2006, Plan och riktlinjer för hälsokontroll avseende salmonella hos nötkreatur, 2006-04-06. Svenska Odlarlaget, Åsa Andersson: information om producentorganisationens krav, 2012-01-30, 2012-02-01. Svenska PIG, Ingvar Eriksson: information om de krav som branschorganisationer ställer på slaktgrisproducenter, 2012-02-09, 2012-02-10, 2012-03-01, 2012-09-27. Svenskt Sigill. 2011, IP allmänna villkor – standard för kvalitetssäkrad produktion av livsmedel, från primärproduktion till förädling, utgåva 2011:1. IP Sigill standard för Frukt och grönt, Gris, Mjölk, Kyckling, Spannmål och oljeväxter – utgåva 2011. Svenskt Sigill, information har inhämtats från organisationens webbplats (www. svensktsigill.se) och efter kontakt med Katarina Ahlmén; information om Svenskt Sigills regelverk och anslutna producenter m.m., Besök på Svensk Sigill den 8 december 2011 och e-postkontakt 2012-02-28, 2012-02-29, 2012-03-06, 2012-0919. E-postkontakt med Anna Richert 2012-06-05 och Lina Cederlund 2012-07-02. Syd Grönt AB, information har inhämtats från organisationens webbplats (www. sydgront.se) och efter kontakt med Jeanette Lindstrand, 2011-12-22. Tillväxtverket, Regelräknaren, http://www.enklareregler.se/verktyg-for-enklareregler/regelraknaren.html. Tillväxtverket, 2009, Näringslivets administrativa kostnader för jordbruks- skogsbruks- och fiskeområdet: uppdatering 2009 samt prognos under och efter 2010, rapport 0049.

101


Bilaga 1 Myndighetskrav Administrativa kostnader kopplat till produktionen Jordbruksverket är en sektorsmyndighet som arbetar med ämnesområdena djurhållning, växtodling, jordbrukets miljöpåverkan, marknaden för jordbruksprodukter och livsmedel samt landsbygd. Därmed är Jordbruksverket ansvarig myndighet för en rad förordningar och föreskrifter som rör jordbruksföretag. Jordbruksverket är ackrediterat utbetalningsställe för jordbruks- och landsbygdsstöden. Detta innebär att Jordbruksverket är ansvarig myndighet för flera av kontrollerna som genomförs inom primärproduktionen och samordnar dem. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för livsmedelslagstiftningen och Naturvårdsverket är en av de centrala myndigheterna som ansvarar för miljölagstiftningen. Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledning vad gäller miljöbalkens tillämpning, med undantag för de ansvarsområden som är fördelade på någon annan central myndighet. Jordbruksverket är en av dessa myndigheter.

Livsmedelslagstiftning På livsmedelslagstiftningsområdet har tre förordningar tagits med; Rådets förordning ((EG) 852/2004) om livsmedelshygien, Rådets förordning ((EG) 853/2004) om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung och Rådets förordning ((EG) nr 882/2004) om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Dessa förordningar ligger utanför Jordbruksverkets ansvarsområde, men inkluderas då de bedöms ha en stor påverkan på jordbruksföretagens verksamhet. Jordbruksföretag faller inom definitionen ”Livsmedelsföretagare” enligt art 3.2 i förordning ((EG) nr 178/2002) om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning ”varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings-, och distributionskedjan av livsmedel”. Alla livsmedelsföretagare måste vara registrerade hos eller godkända av kontrollmyndigheten som i de flesta fall är en kommun och för primärproducenten länsstyrelsen. Livsmedelssäkerhet ska förhindra smittspridning och innebär spårbarhet i det syfte att det ska finnas möjlighet att följa ett livsmedel eller ämne ett steg bakåt i kedjan. Spårbarhet bakåt i kedjan innebär att foderföretagaren ska kunna uppge från vilka personer, som till exempel foder, eller livsmedelsproducerande djur erhållits, datum, typ samt i vilken mängd. Syftet är att spara dokumentation så att ett livsmedel eller foder kan spåras och för att producenten enkelt ska kunna dra tillbaka en produkt som är eller misstänks vara hälsofarlig, som är felaktigt märkt eller på annat sätt otjänlig. Livsmedelsverket144 är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i 144 Livsmedelsverket, 2011

102


Sverige. Verket har bland annat kontrollansvaret för slakterier, styckningsanläggningar, större köttprodukt- och köttberedningsanläggningar, större mjölk- och mjölk-produktanläggningar, större fisk- och fiskgrossistanläggningar, äggpackerier, ägg-produktanläggningar, tillverkningsanläggningar för vin och spritdrycker, övriga större livsmedelsanläggningar. Myndigheten ska även leda och samordna livsmedelskontrollen, samt verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet. Länsstyrelsen är behörig kontrollmyndighet för livsmedelskontrollen i primärproduktionen, kontrollerna är riskbaserade.

Miljölagstiftning I denna utredning används begreppet miljölagstiftning för Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, Avfallsförordningen (SFS 2011:927), Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt Miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel145. Dessa förordningar inkluderas då de bedöms ha en stor påverkan på jordbruksföretagens verksamhet enligt uppgift från kommuners miljöinspektörer146. Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för tillsynsvägledning vad gäller miljöbalkens tillämpning, med undantag för de ansvarsområden som är fördelade på någon annan central myndighet. Vägledningsansvaret för tillsyn enligt miljöbalken är fördelat på 13 centrala myndigheter. I den rollen ingår att samordna, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen147.

Länsstyrelserna gör kontroll och kommunerna utövar tillsyn För att försäkra sig om att företag följer lagstiftningen så gör myndigheter kontroll av verksamheten. Myndighetskontroller blir således ett naturligt inslag i jordbruksföretagens vardag. I detta avsnitt förklaras vilka kontroller/tillsynsbesök som jordbruksföretag har och hur de samordnas. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket är ansvariga myndigheter för de lagstiftningsområden som inkluderas i utredningen. Däremot är det länsstyrelserna och kommunerna som gör de operativa kontrollerna/tillsynsbesöken inom primärproduktionen. I tabell 5 visas de kontroller respektive tillsynsbesök som länsstyrelsen och kommunen gör hos jordbruksföretagare inom avgränsningen för utredning.

145 De krav som rör tillstånd att driva eller ändra miljöfarlig verksamhet samt ansökan om tillstånd att ändra miljöfarlig verksamhet (SFS 1998:808, 9 kap 6§) inkluderas inte. Krav som rör avvikelser tas inte heller med, till exempel underrätta tillsynsmyndighet om en förorening upptäcks på fastigheten (10 kap 11 §). Inte heller regler som gäller vid införsel eller tillverkning av kemisk produkt (14 kap 7 §). Grundvattendirektivet (80/68 EEG) innehåller inga administrativa kostnader. 146 Miljöinspektörer i Jönköpings kommun, Helsingborgs kommun och Höganäs kommun 147 Naturvårdsverket

103


Tabell 5. Länsstyrelsens kontroller och kommunens tillsynsbesök hos jordbruksföretagare Kontroll

Ansvarig myndighet

Kontrollfrekvens

Djurskyddskontroll (Djurskyddslagen SFS 1988:534)

Jordbruksverket

Kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning.

Kontroll av djurmärkning (SFS 2006:815 om provtagning på djur m.m.)

Jordbruksverket

Kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning.

Kontroll av foder och livsmedel ((EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd)a

Livsmedelsverket

Kontrollerna är riskbaserade.

Kontroll av mjölkkvoterb (SFS 1999:1319 om mjölkkvoter)

Jordbruksverket

Kontrollerna är riskbaserade.

Länsstyrelsen

Provtagning av salmonella i kycklingJordbruksverket besättningarc (SJVFS 2007:19 om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän) Kontroll av direktstöd (inklusive tvärvillkor) (SFS 2004:760 om EG:s direktstöd för jordbrukare)

Jordbruksverket

Kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning.

Kontroll av miljöersättningar (SFS 2007:481 om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder)

Jordbruksverket

Kontrollerna görs slumpmässigt och efter riskbedömning.

Kontroll av animaliska biprodukterd ((EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd)

Jordbruksverket

Kontrollerna är riskbaserade.

Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt Miljöbalkene

Naturvårdsverket

Kommunen

a När det gäller animaliska biprodukter ansvarar länsstyrelsen för kontrollen när det gäller insamling, uppsamling, omlastning och transport av andra animaliska biprodukter än matavfall. Kontrollerna är riskbaserade. b Kontrollen består av två delar; Länsstyrelserna hämtar in uppgifter om mjölkleveranser och antalet mjölkkor hos mjölkproducenter och Jordbruksverket kontrollerar mjölkkvotshanteringen och invägningsrutiner hos mejeriföretagen. c Provtagning av salmonella görs i slaktkycklingsbesättningar med fler än 500 djur per år om djurägaren inte skickar in prover till det svenska veterinärmedicinska laboratorium som denne anlitar för mikrobiologisk analys avseende salmonella laboratorier eller vid risk för salmonella. d Kommunen kontrollerar till exempel nedgrävning av animaliska biprodukter, förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter, användning av andra organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel. e Kommunen utövar tillsyn över miljö- och hälsoskydd enligt kap 9 i Miljöbalken med undantag av sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, hantering av kemiska produkter enligt kap 14, avfallshantering enligt kap 15. Kommunen utövar därutöver tillsynen över hantering av biotekniska organismer enligt kap 14. Källa: Jordbruksverket

Hur ofta länsstyrelsen gör kontroll och kommunen utövar tillsyn varierar. Enligt vägledningen om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen sägs att ”den årliga kontrollfrekvensen bör initialt vara minst en procent. Hänsyn bör tas till lokala och regionala förhållanden, kontrollmyndigheternas erfarenhet, livsmedelsburna utbrott, anmälningar, tips etc. som motiverar högre kontrollfrekvens”.148 Kontroll av den genomsnittliga primärproducenten 148 Livsmedelsverkets och Jordbruksverket, 2010.

104


sker således mycket sällan. Myndigheterna avgör hur många kontroller som ska göras på ett visst område, till exempel tvärvillkor eller djurskydd. Hur många det blir beror som sagt på hur troligt det är att det blir fel och vilka konsekvenser felen kan få. Exakt vilka företag som får besök kan sedan bero både på en bedömning av var riskerna för fel är störst, och på slumpen. Om företagaren fått anmärkningar vid en tidigare kontroll så kan det bli mer sannolikt med återbesök. Det kan hända att ett jordbruksföretag får flera kontrollbesök samma år. Det beror på att många olika områden ska kontrolleras och att kontrollanterna är experter på olika områden. En annan orsak till att kontrollerna genomförs vid olika tidpunkter under året är att de ska genomföras under den mest lämpliga delen av året. Vissa kontroller omfattar villkor som är mest lämpliga att kontrollera under vinterhalvåret och andra under sommarhalvåret. Det finns till exempel inga krav på hur ofta länsstyrelsen ska göra kontroller, de krav som finns är ett minsta antal som regleras i procent av antalet ansökningar om ersättning eller antalet djurhållare (kontroll av djurmärkningsreglerna). Vad som specifikt kontrolleras kan också skilja sig åt. Kommunen kan till exempel välja att rikta sin tillsyn av miljölagstiftningen mot olika åtgärder från år till år. Kommunens tillsynsbesök kan därför skilja sig från kommun till kommun och mellan olika år149. Det finns till exempel kommuner som ställer krav på att jordbruksföretagare gör en energikartläggning medan andra kommuner inte har detta krav. Det förekommer att kommuner mer specifikt utövar tillsyn över hanteringen av kemiska bekämpningsmedel ett visst år. Kommunernas tillvägagångssätt inför och efter tillsynsbesöken skiljer sig också åt. Vissa kommuner skickar ut en checklista till företaget innan besöket som företagaren får ta del av, medan andra inte gör det. Återkopplingen efter tillsynsbesöket skiljer sig också åt. Tiden för själva kontrollen/tillsynsbesöket kan ta en till flera timmar beroende på vad som kontrolleras. Länsstyrelsen och kommunen försöker i möjligaste mån samordna olika kontroller. Länsstyrelsens kontrollbesök kan omfatta ett eller flera kontrolluppdrag som kan fördela sig på flera olika stöd. Detta gör att målen inom de olika kontrolluppdragen i vissa delar kan sammanfalla och i andra fall är endast en del aktuella. Kontrollanterna utgår i sitt arbete från givna instruktioner och checklistor. Företagaren är skyldig att hjälpa kontrollanterna. Det betyder bland annat att man måste låta dem komma in i alla lokaler och områden som de behöver för att kunna genomföra kontrollen. Relevant dokumentation ska visas upp vid förfrågan. Kontrollanternas syfte är att kontrollera att reglerna och stödvillkoren följs. Kontrollanterna är formella till sin natur och får inte ge råd. Däremot kan de förklara hur reglerna ser ut och vad man kan göra för att uppfylla dem. Kommunens kontrollanter som utövar tillsyn i enlighet med miljölagstiftningen får ibland ge råd, men det beror på hur kommunen valt att arbeta med miljöfrågor.150 Vilka kontroller/tillsynsbesök som mjölk-, gris-, kyckling-, spannmåls- och tomatföretag har specificeras i respektive avsnitt 2-6. Avisering om kontroll är ett administrativt krav och kostnaden inkluderas i kontrollen (vissa kontrollen får dock inte aviseras). I tabell 6-15 sammanställs de myndighetskrav som ger administrativa kostnader för respektive produktionsinriktning. 149 Miljöinspektörer i Jönköpings kommun, Helsingborgs kommun och Höganäs kommun. 150 Jordbruksverkets webbplats 105


Mjölk Tabell 6. Myndighetskrav mjölkproducenter Författning

Kommentar

Informationskrav

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

En seminrapport ska skrivas vid varje seminering och förvaras hos hondjurets ägare.

Dokumentation vid varje seminering (seminrapport).

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

Ägare av hondjur ska lämna information till den som utför semineringen.

Upplysningar till 3e part från ägaren av hondjur.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

Hondjurets identitet ska kontrolleras vid varje seminering.

Kontroll av hondjurets identitet (seminrapport).

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

Ägaren till hondjur ska till den som anlitas för seminering lämna information om resultaten av kalvningar och deras förlopp.

Dokumentation av uppgifter om hondjur.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

Den som tagit emot sperma är skyldig att till spermadistributören lämna information.

Upplysningar till 3e part från mottagaren av sperma.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:41) om seminverksamheten med nötkreatur

Då fryst sperma lagras ska lagerjournal föras med uppgifter om tillförsel, och uttag av spermadoser, m.m.

Dokumentation, journalföring vid lagring av sperma.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur

Djuren ska märkas i enlighet med de märkningssystem och med de öronbrickor som godkänts av Jordbruksverket.

Märkning av djur.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur

En djurägare ska kronologiskt föra journal över samtliga produktionsplatser.

Journalföring av produktionsplatser, spara i 3 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur

En djurhållare ska rapportera förändringar av sitt djurinnehav till Jordbruksverket eller Svensk Mjölk.

Rapportera förändrat djurinnehav (CDB).

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2007:12) om *märkning och registrering av nötkreatur

Djurhållare ska rapportera transport om till exempel djur från olika produktions-platser blandas under transporten och lämnas av på fler än en produktionsplats.

Rapporteringsskyldighet för djurhållare vid transport.

(SJVFS 2011:29): om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:9) om obligatorisk övervakning av­seende förekomst av TSEsjukdom hos nötkreatur, får och get

Vid husbehovsslakt ansvarar djurägaren för att prov avseende TSE tas hos nötkreatur.

Insändning av prov.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

En veterinär som behandlar djur, förskriver eller tillhandahåller läkemedel ska informera djurhållaren om att behandling har skett och om karenstider

Ta del av information från veterinär.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur behandlas med läkemedel eller vid annan behandling ska djurhållaren dokumentera uppgifter om datum för behandling, djurens identitet, diagnos, m.m.

Dokumentera läkemedelsbehandling, spara dokumentationen i minst 5 år.

106


Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur ska dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledningen till dödsfallet.

Dokumentera döda djur, spara i minst 5 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur ska kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

Styrk innehav av läkemedel, spara dokumentation i minst 5 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur Dokumentation vid behandbehandlas med homeopatika ska ling av homeopatika, spara i djurhållaren dokumentera uppgifter minst 5 år. om djurets identitet, datum och orsak till behandling, preparatets namn, m.m.

(SJVFS 2010:17): om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Vid förskrivning och tillhandahålTa del av information från lande av läkemedel ska veterinären veterinär. lämna noggranna skriftliga instruktioner, anvisningar om omhändertagande av överblivna läkemedel, informera om att djurhållaren bör rapportera misstanke om läkemedelsbiverkning.

(SJVFS 2010:17): om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får bara skrivas ut för att användas av person som har genomgått kurs i läkemedelsanvändning.

Kurs i läkemedels­ användning.

(SJVFS 2010:17): om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedels-användning

Vid behandling av läkemedel ska en veterinär besöka besättningen minst var femte vecka för kontroll, tidsintervallet kan utökas till ett var åttonde vecka.

Veterinärbesök vid användning av läkemedel.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser om animaliska biprodukter och därav fastställda produkter som inte är avsedda att användas för livsmedel

Den driftansvarige ska se till att animaliska biprodukter under transport följs av ett handelsdokument med uppgift om ursprung till, bestämmelseort för och mängden sådana produkter samt en beskrivning av produkterna.

Upprätta handelsdokument, spara i 2 år.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien

Livsmedelsföretagare ska föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror.

Journalföring för primärproduktion.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

Företagare ska se till att kött från tama hov- och klövdjur som nödslaktats på annan plats än slakteriet endast får användas som livsmedel om relevanta intyg följer med djuret till slakteri.

Intyg för nödslakt utanför slakteriet (djurets identitet, läkemedelsanvändning m.m.).

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

Slakterier får inte ta emot djur om de Lämna information till slakinte fått sådan relevant information teri om livsmedelssäkerhet om livsmedelskedjan som finns i stall- (Djurägarförsäkran). journalerna.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram.

Dokumentera/upprätta hygienprogram.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare måste föra journal över processbeskrivning, till exempel sprutjournal, in- och utleveranser

För journaler över processbeskrivning.

107


(SJVFS 2010:75): ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:81) om foder

Foderföretagare ska för anteckningar Dokumentera blandning av om de slag och de kvantiteter av läke- läkemedel i foder. medels-förblandningar som används, tillverkas, lagerhålls och distributeras.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden gäller anteckningsskyldighet för hur kvävegödslingsbehovet har beräknats.

För anteckningar över kvävegödslingsbehov.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden ska dokumentation föras över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget.

Dokumentera lagringsvolym.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Dokumentationsskyldighet gäller om man tar emot eller för gödsel eller andra organiska gödselmedel.

För anteckningar över gödsel, spara i 6 år.

Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Ett tillståndspliktigt företag ska lämna en miljörapport årligen till tillsynsmyndigheten.

Gör och lämna in en miljörapport.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Anmälningspliktiga företag ska årligen göra en egenkontroll av verksamheten (26 kap 19 §).

Genomför en egenkontroll.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

De kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som innebära risker från hälso- och miljösynpunkt ska dokumenteras.

Dokumentation av kemiska produkter (anmälningspliktiga företag).

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret.

Dokumentation av organisatoriskt ansvar (anmälningspliktiga företag).

Statens Naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel

Den som sprider bekämpningsmedel (klass 1 eller klass 2 enligt 8 § SFS 1985:836) ska anteckna varje spridning av bekämpningsmedel.

Dokumentation av spridning.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om den mängd farligt avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras (enligt 55§).

Anteckningar vid hantering av farligt avfall, spara i minst 3 år.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Om lantbrukaren själv transporterar Anmälningsplikt för transsmå mängder farligt avfall (mindre port av farligt avfall vart 5e än100 kg eller 100 l per år) till en god- år. känd mottagare ska detta anmälas till länsstyrelsen vart 5e år (enligt 42 §).

(SJVFS 2012:13) ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m.

I det fall den sammanhängande Upprätta betesplan. betesperioden är kortare än 120 dygn i Blekinge, Skåne och Hallands län samt 90 dygn i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län ska en betesplan finnas upprättad. Av betesplanen ska framgå när varje djur kommer att hållas på bete. Betesplanen kan uppdateras efter behov. Om betesplan tagit hänsyn till semineringar och kalvningar behöver man inte journalföra sådana undantag från beteskrav.

(SJVFS 2012:13): ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m.

Vid undantag från beteskrav ska detta dokumenteras i till exempel stalljournalen. Undantag kan till exempel vara seminering, kalvningar, m.m.

108

Journalför vid undantag från beteskrav.


Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/ EEG och 93/25/EEG och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på enkät om djurräkning som Jordbruksverket skickar ut.

Svara på enkät årligen.

Rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på Jordbruksverkets Strukturundersökning (FSS).

Svara på enkät vart tredje år.

Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

Tabell 7. Kontroller mjölkproducenter Författning

Kommentar

Informationskrav

Djurskyddslag (SFS 1988:534)

Länsstyrelserna gör djurskydds- Tillsyn av djurhållningen kontroller. andra verksamheter.

Förordning (SFS 1999:1319) om mjölkkvoter

Länsstyrelsen gör kontroll av antal kor och senaste leverans.

Kontroll av mjölkkvoter.

Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

Länsstyrelsen kontrollerar att foder- och livsmedelslagstiftningen följs. Kommunen kontrollerar lagstiftningen kring animaliska biprodukter.

Offentlig kontroll – inspektion.

Förordning (2006:815) om provtagning på djur m.m.

Länsstyrelsen gör kontroller Kontroll av djurmärkning. vad gäller djurmärkning av nötkreatur, får, getter och grisar.

Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Kommunerna utövar tillsyn över miljölagstiftningen.

Källa: Jordbruksverket

109

Tillsyn.


Slaktgris Tabell 8. Myndighetskrav slaktgris tillståndspliktigt företag

Kommentar

Informationskrav

(SJVFS 2011:20): ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin

En djurägare ska föra journal över samtliga produktionsplatser. Journalen ska föras kronologiskt och datum ska anges för när förändringar sker på produktionsplatsen.

Journalföring av produktionsplatser.

(SJVFS 2011:20): Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin

Djur som mottas på produktionsplatsen ska rapporteras på denna.

Rapportering av förflyttning av djur

(SJVFS 2011:20): ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin

Djurägare ska rapportera transport av djur till grisregistret.

Rapporteringsskyldighet för djurhållare vid transport

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

En veterinär som behandlar djur, för- Ta del av information från skriver eller tillhandahåller läkemedel veterinär. till livsmedelsproducerande djur, ska informera djurhållaren om att behandling har skett och karenstiden.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur behandlas med läkemedel eller vid annan behandling ska djurhållaren dokumentera uppgifter om datum för behandling, djurens identitet, diagnos, karenstid, läkemedlets namn och dosering m.m.

Dokumentera läkemedelsbehandling, spara i minst 5 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur ska dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledning till dödsfall.

Dokumentera döda djur, spara i minst 5 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur ska kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel.

Styrk innehav av läkemedel, i minst 5 år efter att läkemedlet har tillförts.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur behandlas med homeopatika ska djurhållaren dokumentera följande uppgifter om djurets identitet, datum och orsak till behandling, preparatets namn, dosering m.m.

Dokumentation vid behandling av homeopatika, spara i minst 5 år

SJVFS 2010:17: ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Vid förskrivning och tillhandahållande av läkemedel ska veterinären lämna nog-granna skriftliga instruktioner, anvisningar om omhändertagande av överblivna läkemedel, informera om att djurhållaren bör rapportera misstanke om läkemedelsbiverkning.

Ta del av information från veterinär.

SJVFS 2010:17: ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får bara förskrivas för att användas av person som har genomgått kurs i läkemedelsanvändning

Kurs i läkemedelsanvändning.

SJVFS 2010:17: i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Om djur behandlas med läkemedel Kontroll vid användning av ska en veterinär besöka besättningen läkemedel. minst var femte vecka för kontroll. Tidsintervallet får utökas till minst var åttonde vecka för besättningar där läkemedelsanvändningen är liten.

110


Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser om animaliska biprodukter och därav fastställda produkter som inte är avsedda att användas för livsmedel

Den driftansvarige ska se till att animaliska biprodukter under transport följs av ett handelsdokument med uppgift om ursprung till, bestämmelseort för och mängden sådana produkter samt en beskrivning av produkterna.

Upprätta handelsdokument, spara i 2 år.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien

Livsmedelsföretagare ska föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror.

Journalföring för primärproduktion.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

Företagare ska se till att kött från tama hov- och klövdjur som nödslaktats på annan plats än slakteriet endast får användas som livsmedel om relevanta intyg följer med djuret till slakteri (djurets identitet, läkemedelsanvändning m.m.).

Intyg för nödslakt utanför slakteriet.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

Slakterier får inte ta emot djur om de inte fått sådan relevant information om livsmedelskedjan som finns i stalljournalerna.

Lämna information om livsmedelssäkerhet, Djurägarförsäkring.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare som producerar foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram.

Upprätta hygienprogram.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare måste föra journal över processbeskrivning, till exempel sprut-journal, in- och utleveranser av foder.

För processjournal.

Föreskrift om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:81) om foder

Foderföretagare ska föra anteckningar om de slag och de kvantiteter av läkemedels-förblandningar som används tillverkas, lagerhålls och distributeras.

Dokumentera om läkemedel blandas i foder.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden gäller anteckningsskyldighet för hur kvävegödslingsbehovet har beräknats.

För anteckningar över kvävegödslingsbehov.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden ska dokumentation föras över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget.

Dokumentera lagringsvolym.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel.

För anteckningar över gödsel, spara i 6 år.

Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Tillståndspliktigt företag ska lämna en miljörapport årligen till tillsynsmyndigheten.

Gör en miljörapport.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Anmälningspliktigt företag ska årligen göra en egenkontroll av verksamheten (26 kap 19 §).

Genomför en årlig egenkontroll.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Dokumentera de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som innebära risker från hälso- och miljösynpunkt.

Dokumentation av kemiska produkter som hanteras (anmälningspliktiga företag).

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Det finnas en fastställd och dokuDokumentation av organisamenterad fördelning av det organisa- toriskt ansvar (anmälningstoriska ansvaret. pliktiga företag).

111


Statens Naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel

Den som sprider bekämpningsmedel (klass 1 eller klass 2 enligt 8 § SFS 1985:836) ska anteckna varje spridning av bekämpningsmedel.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Den som bedriver en yrkesmässig För anteckningar vid hanteverksamhet där farligt avfall uppring av farligt avfall, spara i kommer ska för varje slag av farligt minst 3 år. avfall föra anteckningar om den mängd farligt avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras (enligt 55 §).

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Om lantbrukaren själv transporterar små mängder farligt avfall (mindre än100 kg eller 100 l per år) till en godkänd mottagare ska detta anmälas till länsstyrelsen (enligt 45 §).

Anmälningsplikt för transport av farligt avfall vart 5e år.

Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/ EEG och 93/25/EEG och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på enkät om djurräkning som Jordbruksverket skickar ut.

Svara på enkät varje år.

Rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på Jordbruksverkets Strukturundersökning (FSS).

Svara på enkät vart tredje år.

Dokumentation av spridning.

Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

Tabell 9. Kontroller slaktgris Författning

Kommentar

Informationskrav

Djurskyddslag (SFS 1988:534)

Länsstyrelserna gör djurskyddskontroller.

Tillsyn av djurhållningen andra verksamheter.

Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

Länsstyrelsen kontrollerar att foderoch livsmedelslagstiftningen följs. Kommunerna kontrollerar lagstiftningen kring animaliska biprodukter.

Offentlig kontroll – inspektion.

Förordning (2006:815) om provtagning på djur m.m.

Länsstyrelsen gör kontroller vad gäller djurmärkning av nötkreatur, får, getter och grisar.

Kontroll av djurmärkning.

Förordning (SFS1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Kommunerna utövar tillsyn över miljölagstiftningen.

Tillsyn.

Källa: Jordbruksverket

112


Kyckling Tabell 10. Myndighetskrav kycklinguppfödare Författning

Kommentar

Informationskrav

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:31) om obligatorisk hälsokontroll asveende koccidios hos slaktkyckling

Utvald besättning (fler än 500 kycklingar) ska undersökas avseende koccidios en gång per år. Undersökningen ska genomföras av distriktsveterinär.

Årlig undersökning av kyckling avseende koccidios.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän

Ansvariga för verksamheten i en fjäderfäanläggningska ett antal gånger årligen ta ett antal träckprov och skicka in dem till ett laboratorium.

Salmonellaprovtagning ett antal gånger årligen.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:15) och allmänna råd om djur-hållning inom lantbruket m.m.

Om fler än 500 kycklingar hålls på anläggningen, ska relevanta fakta om uppfödningen journalföras (antal djur, totalarea, hybrid, daglig dödlighet, m.m.) journalföras.

För stalljournal, spara i minst 3 år.

Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:15) och allmänna råd om djur-hållning inom lantbruket m.m.

Personer som hanterar kycklingar på anläggningar (fler än 500 kycklingar) ska ha genomgått en utbildning (skötsel av djuren och regelverk).

Gå utbildning eller förvärva kunskap.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

En veterinär som behandlar djur, förskriver eller tillhandahåller läkemedel till livsmedelsproducerande ska informera djurhållaren om att behandling har skett och om ev. karenstider.

Ta del av information om läkemedel.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur Dokumentera läkemedelsbehandlas med läkemedel eller vid behandling, spara i minst 5 annan behandling ska djurhållaren år. dokumentera uppgifter om datum för behandling, djurens identitet, diagnos, m.m.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur ska dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledningen till dödsfallet.

Dokumentera döda djur, spara i minst 5 år.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

Den som håller livsmedelsproducerande djur kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel.

Styrk innehav av läkemedel under en period av fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård

När livsmedelsproducerande djur behandlas med homeopatika ska djurhållaren dokumentera följande uppgifter om djurets identitet, datum och orsak till behandling, dosering m.m.

Dokumentation vid behandling av homeopatika, spara i minst 5 år.

SJVFS 2010:17: ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Vid förskrivning och tillhandahålTa del av information från lande av läkemedel ska veterinären veterinär. lämna nog-granna skriftliga instruktioner, anvisningar om omhändertagande av överblivna läkemedel, informera om att djurhållaren bör rapportera misstanke om läkemedelsbiverkning.

SJVFS 2010:17: ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Läkemedel för villkorad läkemedelsanvändning får bara förskrivas för att användas av person som har genomgått kurs i läkemedelsanvändning för de djurslag som behandlingen avser.

113

Kurs i läkemedelsanvändning.


SJVFS 2010:17: ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning

Veterinären ska besöka besättningen minst var femte vecka för kontroll. Tidsintervallet kan utökas till ett besök minst var åttonde vecka.

Besök vid användning av läkemedel.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser om animaliska biprodukter och därav fastställda produkter som inte är avsedda att användas för livsmedel

Driftansvarig för förbrännings- och samförbränningsanläggningar ska föra register över mängder och kategorier av animaliska biprodukter som förbränns eller samförbränns och respektive datum när detta skedde.

För register över förbränning, spara i minst 2 år.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser om animaliska biprodukter och därav fastställda produkter som inte är avsedda att användas för livsmedel

Driftansvarig ska se till att animaliska biprodukter under transport följs av ett handelsdokument med uppgift om ursprung till, bestämmelseort för och mängden sådana produkter samt en beskrivning av produkterna.

Upprätta handelsdokument, spara i 2 år.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien

Livsmedelsföretagare ska föra och bevara journaler med uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att kontrollera faror.

Journalföring primärproduktion.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung

Slakterier får inte ta emot djur om de inte fått sådan relevant information om livsmedelskedjan som finns i stalljournalerna.

Lämna information om livsmedelssäkerhet, Djurägarförsäkring.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare som producerar Upprätta hygienprogram. foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare måste föra journal över processbeskrivning, till exempel sprutjournal, in- och utleveranser

För processjournal.

SJVFS 2010:75): ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2006:81) om foder

Foderföretagare ska föra anteckningar om de slag och de kvantiteter av läkemedels-förblandningar som används tillverkas, lagerhålls och distributeras.

Dokumentera läkemedel som blandas i foder.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden gäller anteckningsskyldighet för hur kvävegödslingsbehovet har beräknats.

För anteckningar över kvävegödslingsbehov.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden ska dokumentation föras över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget.

Dokumentera lagringsvolym.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel.

För anteckningar över gödsel, spara i 6 år.

Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Tillståndspliktigt företag ska lämna en miljörapport årligen till tillsynsmyndigheten.

Gör och lämna in miljörapport.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Anmälningspliktiga företag ska årligen göra en egenkontroll av verksamheten.

Genomför en egenkontroll.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Dokumentera de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som innebära risker från hälso- och miljösynpunkt.

Dokumentera de kemiska produkter som hanteras (anmälningspliktiga företag).

114


Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret.

Dokumentation av organisatoriskt ansvar (anmälningspliktiga företag).

Statens Naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel

Den som sprider bekämpningsmedel (klass 1 eller klass 2 enligt 8 § SFS 1985:836) ska anteckna varje spridning av bekämpningsmedel.

Dokumentation av spridning.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om den mängd farligt avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras (enligt 55 §).

Anteckningar vid hantering av farligt avfall, spara i 3 år.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Om lantbrukaren själv transporterar små mängder farligt avfall (mindre än100 kg eller 100 l per år) till en godkänd mottagare ska detta anmälas till länsstyrelsen 8enligt 42 §).

Anmälningsplikt för transport av avfall vart 5e år.

Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/ EEG och 93/25/EEG och rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på enkät om djurräkning som Jordbruksverket skickar ut.

Svara på enkät varje år.

Rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på Jordbruksverkets Strukturundersökning (FSS).

Svara på enkät vart tredje år.

Källa: jordbruksverket, Tillväxtverket

Tabell 11. Kontroller kycklinguppfödare Författning

Kommentar

Informationskrav

Djurskyddslag (SFS 1988:534 )

Länsstyrelserna gör djurskyddskontroller.

Tillsyn av djurhållningen andra verksamheter.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:19) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän

Provtagning av salmonella görs av länsstyrelse om man inte skickar in prover eller vid risk för salmonella. Kraven gäller om man slaktar fler än 500 kycklingar.

Provtagning av fjäderfän för salmonellakontroll.

Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

Länsstyrelsen kontrollerar att foderoch livsmedellagstiftningen följs. Kommun kontrollerar lagstiftningen kring animaliska biprodukter.

Offentlig kontroll – inspektion.

Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Kommunerna utövar tillsyn över miljölagstiftningen.

Tillsyn.

Källa: Jordbruksverket

115


Spannmål Tabell 12. Myndighetskrav spannmålsodling Författning

Kommentar

Informationskrav

Statens Naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel

Den som sprider bekämpningsmedel (klass 1 eller klass 2 enligt 8 § SFS 1985:836) ska anteckna varje spridning av bekämpningsmedel.

Dokumentation av spridning.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden gäller anteckningsskyldighet för hur kvävegödslingsbehovet har beräknats.

För anteckningar över kvävegödslingsbehov.

Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

I nitratkänsliga områden ska dokumentation föras över hur lagringsvolymen stallgödsel beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget.

Dokumentera lagringsvolym.

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Dokumentationsskyldighet om man tar emot eller för bort gödsel eller andra organiska gödselmedel.

För anteckningar över gödsel, spara i 6 år.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare som producerar Upprätta hygienprogram. foder och lagrar foder för utfodring av sina djur ska upprätta hygienprogram.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien

Foderföretagare måste föra journal över processbeskrivning, till exempel sprutjournal, in- och utleveranser

För processjournaler.

Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret.

Dokumentation av organisatoriskt ansvar.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om den mängd farligt avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras (enligt 55 §).

Anteckningar vid hantering av farligt avfall, spara i 3 år.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Om lantbrukaren själv transporterar små mängder farligt avfall (mindre än100 kg eller 100 l per år) till en godkänd mottagare ska detta anmälas till länsstyrelsen (enligt 42 §).

Anmälningsplikt för transport av avfall vart 5e år.

Rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på Jordbruksverkets Strukturundersökning (FSS).

Svara på enkät vart tredje år.

Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

116


Tabell 13. Kontroll spannmål Författning

Kommentar

Informationskrav

Rådets förordning (EG) nr Länsstyrelsen kontrollerar att foder882/2004 om offentlig kontroll för och livsmedelslagstiftningen följs. att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

Offentlig kontroll – inspektion.

Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Tillsyn.

Kommunerna utövar tillsyn över miljölagstiftningen.

Källa: Jordbruksverket

Tomat Tabell 14. Myndighetskrav tomatodling Författning

Kommentar

Informationskrav

Kommissionens (2004/2000/EC) om åtgärder för att hindra introduktionen och spridningen av virussjukdomen pepinomosaik inom EU

Jordbruksverket inventerar årligen pepinomosaik i utvalda svenska tomatodlingar.

Ta fram växtpass.

Miljöbalk (SFS 1998:808)

Anmälningspliktiga företag ska årligen göra en egenkontroll av verksamheten.

Genomför en egenkontroll.

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Den som bedriver en yrkesmässig Anteckningar vid hantering av verksamhet där farligt avfall upp- farligt avfall, spara i 3 år. kommer ska för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om den mängd farligt avfall som uppkommer årligen och vart avfallet transporteras (enligt 55§).

Avfallsförordning (SFS 2011:927)

Om lantbrukaren själv transporterar små mängder farligt avfall (mindre än100 kg eller 100 l per år) till en godkänd mottagare ska detta anmälas till länsstyrelsen (enligt 42 §).

Anmälningsplikt för transport av avfall vart 5e år.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik

Företag ska ta del av och svara på enkät om trädgårdsproduktion.

Svara på enkät vart 3e år.

Rådets förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket när det gäller koefficienter för djurenheter och fastställande av variabler

Jordbruksföretagaren ska ta del av och svara på Jordbruksverkets Strukturundersökning (FSS).

Svara på enkät vart 3e år.

Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

117


Tabell 15. Kontroller tomatodling Författning

Kommentar

Informationskrav

Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd

Länsstyrelsen kontrollerar att foder- och livsmedelslagstiftningen följs.

Offentlig kontroll – inspektion.

Förordning (SFS 1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Kommunerna utövar tillsyn över miljölagstiftningen.

Tillsyn.

Källa: Jordbruksverket

Administrativa kostnader kopplat till stöd Att söka ersättning från Jordbruksverket inom ramen för landsbygdsprogrammet eller gårdsstöd är en frivillig åtgärd. Det finns jordbruksföretag som bedriver jordbruk, men som inte söker ersättning. Eftersom majoriteten av alla jordbruksföretag ändå söker ersättning så inkluderas de administrativa kostnader som hör samman med stöd och ersättningar i utredningen. För varje produktionsinriktning har de stöd tagits med som söks i störst utsträckning eller de stöd som de olika verksamheterna kan söka. De ersättningar som inkluderas är gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersättningar och det är stöd som faller inom stödområde 5 a eller b (för mer information se Jordbruksverkets webbplats). Gårdsstöd kan man söka för jordbruksmark som man brukar eller sköter i hela landet. Som jordbruksmark räknas åkermark, betesmark och slåtteräng. För att få gårdsstöd krävs minst fyra hektar jordbruksmark och stödrätter för minst fyra hektar. Hur mycket gårdsstöd man får för marken beror på värdet på stödrätterna. För att få fullt stöd måste man följa tvärvillkoren. Kompensationsbidraget är stödberättigat inom något av stödområdena 1-5:b eller F. För att söka kompensationsbidrag ansöker man om ett åtagande i fem år. Åtagandet fungerar som ett avtal som innebär att man årligen åtar sig att bruka minst tre hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark). Ersättningsbeloppet varierar beroende på stödområde. Högst stödnivåer finns i norra Sverige där odlingsförutsättningarna är som sämst. I södra Sverige kan man inte få något kompensationsbidrag alls. Det finns olika miljöersättningar att söka om man vill vårda och utveckla odlingslandskapet och/eller använder miljövänliga metoder. För miljöersättningar ansöker man om ett åtagande på fem år med utbetalning varje år. Det är sju miljöersättningar som inkluderas i utredningen: Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, Vallodling, Bevarande av betesmarker och slåtterängar, Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda), Miljöskyddsåtgärder, Skyddszoner och Ekologiska produktionsformer. Ersättningarna Skyddszoner och Minskat kväveläckage går inte att söka i hela landet utan endast i vissa stödområden. Om man anlägger skyddszoner utmed vattenområden i stödområde 4b, 5 och 9 kan man söka ersättningen för skyddszoner. Minskat kväveläckage är man berättigad till om gården ligger inom stödområde

118


4b, 5c, 5m och 9 samt stödområde 5a och 5 b i Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotlands, Hallands och västra Götalands län. De administrativa kostnader som hör samman med stöd är ansökan om åtagande, ansökan om utbetalning av stöd. För miljöersättningen Miljöskyddsåtgärder tillkommer fem administrativa kostnader då det finns krav på att upprätta en växtodlingsplan, en växtnäringsbalans, dokumentera och spara analysresultat av kväveinnehållet i flytgödsel, dokumentera bekämpningsbehov och göra en markkartering.

Kontroll av tvärvillkor Om man söker stöd så är man även föremål för kontroll av tvärvillkor. Länsstyrelserna gör kontroller av direktstöd (inklusive tvärvillkor) och miljöersättningar. I samband med en reform av EU:s jordbrukspolitik infördes successivt 2005-2007 så kallade tvärvillkor för areal- och djurrelaterade jordbruksstöd. Syftet med tvärvillkoren är att förbättra bland annat den yttre miljön och djurmiljön samt att se till att reglerna följs. Tvärvillkoren är delvis baserade på svensk lagstiftning men innehåller även ett antal tilläggsregler utöver detta151. Tvärvillkoren är regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurhälsa och djurskydd. Dessutom finns det tvärvillkor som handlar om hur man ska sköta åkermarken, betesmarken och slåtterängarna. Alla lantbrukare i EU måste följa tvärvillkoren. Kopplingen till stöden innebär att en överträdelse av tvärvillkor ger avdrag på stöden. Kravet på lantbrukaren att följa tvärvillkoren omfattar jordbruksverksamheten och jordbruksföretagets jordbruksmark. Villkoren gäller för all jordbruksmark, oavsett om man söker stöd för marken eller inte. Att tvärvillkoren följs kontrolleras vid kontroll, tvärvillkor är en förutsättning för att få stöd. Tvärvillkor delas in i skötselkrav och verksamhetskrav. Några av verksamhetskraven kontrolleras av länsstyrelsen i samband med djurkontroller och skötselkraven i samband med arealkontroller. Skötselkraven innehåller krav på hur marken ska skötas. Det finns också verksamhetskrav som samtliga företag kan vara berörda av. Dessa kontroller genomförs antingen i samband med en djur- eller arealkontroll eller också blir det en egen tvärvillkorskontroll. Verksamhetskrav är regler som redan finns införda i områdena: miljö, folkhälsa, djurhälsa och växtskydd samt djurskydd. Anmälnings- och tillståndsplikt för djurhållning enligt Miljöbalken är kopplade till tvärvillkoren på grund av risk för påverkan på grundvattnet152. Om man söker miljöersättning måste man även följa några extra tvärvillkor för att få full utbetalning av ersättningarna. De extra tvärvillkoren gäller när man lagrar och sprider gödsel, när man måste ha höstbevuxen mark och när man använder växtskyddsmedel. Det är främst här som miljölagstiftningen kommer in under tvärvillkoren.

151 152

Jordbruksverkets kontrollinstruktioner 2012 LRF, Miljöhusesyn

119


Påföljd i form av avdrag

Enligt statistik för 2010 var det 52 342 sökande av direktstöd som också var mottagare av miljöersättningar. Av dessa blev 727 föremål för tvärvillkorskontroll på plats, varav 593 valdes ut på grundval av riskanalys och 134 valdes ut slump­ mässigt. Att jordbrukare är oroliga inför tvärvillkorskontroller framkommer ibland annat LRF:s studie (se avsnitt 1.6) samt i de intervjuundersökningar som gjorts i utredningen (se avsnitt 8). Det kan vara intressant i sammanhanget att se hur många av de som söker stöd faktiskt får påföljd av att tvärvillkoren inte följs. Enligt statistik år 2010 var det 43 jordbrukare som genom försumlighet åtsidosatt bestämmelserna för en typ av tvärvillkor och som fick ett avdrag på en procent av stödbeloppet, 85 jordbrukare fick ett avdrag på tre procent och 27 jordbrukare på fem procent. Antalet jordbrukare som åtsidosatt bestämmelserna för mer än en typ av tvärvillkor uppgick samma år till 119 stycken och de fick avdrag på en till fem procent av stödbeloppet. Resultatet blir således att av 727 faktiska kontroller fick 274 jordbrukare påföljd i form av avdrag. De tvärvillkor som ger flest avdrag enligt statistiken är till exempel identifiering och registrering av nötkreatur, bete i betesmark och slåtter på slåtterängar, djurskydd, igenväxning och underhåll av åkermark. I tabell 16 sammanställs de administrativa kraven kopplat till stöd. I tabellen finns de stöd med som avgränsats till inom utredningen. I avsnitt 2-6 anges vilka stöd som gäller för respektive produktionsinriktning. Tabell 16. Myndighetskrav kopplat till stöd Författning

Kommentar

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om direktstöd och utbe- Ansökan om gårdsstöd. talning av stödet sker via SAM.

Informationskrav

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen Vallodling

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: Vallodling

Ansökan om utbetalning.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen Bevarande av betesmarker och slåtterängar

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: bevarande av betesmarker och slåtterängar

Ansökan om utbetalning.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: Ansökan. natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet.

Ansökan om utbetalning.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: minskat kväveläckage (vårbearbetning).

Ansökan (vårbearbetning).

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: minskat kväveläckage (vårbearbetning)

Ansökan om utbetalning (vårbearbetning).

120


Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: minskat kväveläckage (fånggröda)

Ansökan (fånggröda).

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning miljöersättningen: minskat kväveläckage (fånggröda)

Ansökan om utbetalning (fånggröda).

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: skyddszoner

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygds-utvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: skyddszoner

Ansökan om utbetalning

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: miljöskyddsåtgärder

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen: miljöskyddsåtgärder

Ansökan om utbetalning.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Företaget upprätta en växtodlingsplan (miljöskyddsåtgärder).

Upprätta en växtodlingsplan, 1 ggr/år.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Företaget ska upprätta en växtnäringsbalans vart 5e år. (miljöskyddsåtgärder).

Upprätta växtnäringsbalans vart 5e år.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Företaget ska dokumentera och spara resultatet av analys av kväveinnehåll i flytgödsel. Gödseln ska analyseras en gång per år (miljöskyddsåtgärder).

Dokumentera och spara resultatet.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Företaget dokumentera bekämpningsbehovet (miljöskyddsåtgärder).

Dokumentera bekämpningsbehovet.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Företaget ska genomföra en markkartering (miljöskyddsåtgärder).

Genomföra en markkartering.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om kompensationsbidrag (för vall och betesmark).

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för kompensationsbidrag (för vall och betesmark).

Ansökan om utbetalning.

Förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m.

Jordbruksverket samordnar kontrollen av direktstöd inkl. tvärvillkor och Länsstyrelsen genomför kontroll.

Kontroll av direktstöd.

Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Jordbruksverket samordnar kontrollen av miljöersättningar och Länsstyrelsen genomför kontroll.

Kontroll av miljöersättningar.

Källa: Jordbruksverket, Tillväxtverket

121


Administrativa kostnader kopplat till ekologisk produktion Med ekologisk produktion menas den produktion som uppfyller kraven i rådets förordning 834/2007 med tillämpningsförordningar. För att produkter ska få saluföras som ekologiska ska producenten inte bara ha följt produktionsreglerna, utan även vara kontrollerad och certifierad av ett oberoende kontrollorgan. Att hålla djuren eller odla marken ekologiskt i enlighet med rådets förordning är en frivillig åtgärd. Dessutom kan man välja att certifiera den ekologiska produktionen enligt KRAV:s regler och då omfattas man av fler krav (se tabell 61). De berörda myndigheterna i Sverige har delegerat kontrollen av ekologisk produktion till kontrollorgan. Oberoende certifieringsorgan gör i normalfallet kontroll en gång per år enligt artikel 65 i förordning (EG) nr 889/2008. Detta är den enda kostnaden som finns med i vår sammanställning som rör kontakt med certifieringsorgan. Det finns även administrativa kostnader som hör samman med ansökan om dispens för att till exempel köpa in icke ekologiska djur eller utsäde samt undantag för att hålla nötkreatur uppbundna. De administrativa kostnader som dessa undantag och dispenser ger finns inte heller med i vår sammanställning. I tabell 17 och 18 är de krav som rör ekologisk produktion uppdelade på animalieproduktion och växtodling. Gris-, mjölk- och kycklingproduktion berörs av reglerna i tabell 17 och 18, tomat- och spannmålsodling berörs av reglerna i tabell 18. Tabell 17. Ekologisk produktion, gris- mjölk- och kyckling Författning

Kommentar

Informationskrav

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygds-utvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen: Ekologiska produktionsformer.

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygds-utvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljö-ersättning Ekologiska produktionsformer.

Ansökan om utbetalning.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

Vid kontroll ska dokumentation finnas tillgänglig.

Visa dokumentation.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

För att vara berättigad till ersättLämna information och handning för certifierad ekologisk pro- lingar från det godkända konduktion ska man medge att trollorganet. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan får kontrolleras.

Rådets förordning (EG) nr 834/2007, art 29 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter

Kontrollmyndigheten och kontrollorgan ska lämna styrkande dokumentation till anslutna aktörer.

(EG) nr 889/2008: tillämpningsBokföring ska finnas tillgänglig föreskrifter för rådets förordning för kontroll av kontrollmyndighet (EG) nr 834/2007 om ekologisk eller kontrollorgan. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

122

Ta del av styrkande dokumentation (certifikat).

Dokumentation.


(EG) nr 889/2008: tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

En stalljournal ska upprättas i form av ett register som alltid ska finnas tillgängligt för kontrollmyndighet och kontrollorgan.

Upprätta stalljournal.

(EG) nr 889/2008: tillämpningsProdukter som tillhandahålls får föreskrifter för rådets förordning inte ha framställts av GMO. Säl(EG) nr 834/2007 om ekologisk jaren ska visa deklaration. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

Visa intyg om GMO frihet.

(EG) nr 889/2008: tillämpningsNotera information om insamföreskrifter för rådets förordning lingsdagar, tidpunkter, trans(EG) nr 834/2007 om ekologisk porter om vetet säljs som foder. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

Dokumentation.

Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008, art 72 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

För journal över växtproduktion.

Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en journal som alltid ska finnas tillgänglig för kontrollmyndighet och kontrollorgan.

Källa: Jordbruksverket

Tabell 18. Ekologisk produktion, växtodling Författning

Kommentar

Informationskrav

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygds-utvecklingsåtgärder

Ansökan om miljöersättningen Ekologiska produktionsformer.

Ansökan.

Förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygds-utvecklingsåtgärder

Ansökan om utbetalning för miljöersättningen Ekologiska produktionsformer.

Ansökan om utbetalning.

SJVFS 2002:95 om ersättning för miljövänligt jordbruk

Vid kontroll ska jordbrukaren kunna lämna uppgifter.

Visa dokumentation.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensations-bidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar

För att vara berättigad till ersättLämna information och handning för certifierad ekologisk pro- lingar från det godkända konduktion ska man medge att trollorganet. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan får kontrolleras.

Rådets förordning (EG) nr 834/2007, art 29 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter

Kontrollmyndigheten och kontrollorgan ska lämna styrkande dokumentation till anslutna aktörer.

Ta del av styrkande dokumentation (certifikat).

Rådets förordning (EG) nr 834/2007, art 29 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter

Jordbrukaren ska årligen anmäla sin produktionsplan för olika växtprodukter med fördelning på skiften.

Anmäl produktionsplan.

(EG) nr 889/2008: tillämpningsNotera information om insamföreskrifter för rådets förordning lingsdagar, tidpunkter, trans(EG) nr 834/2007 om ekologisk porter om vetet säljs som foder. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

123

Dokumentation.


(EG) nr 889/2008: tillämpningsBokföring ska finnas tillgänglig föreskrifter för rådets förordning för kontroll av kontrollmyndighet (EG) nr 834/2007 om ekologisk eller kontrollorgan. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

Dokumentation.

Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008, art 72 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

Föra journal över växtproduktion.

Uppgifter som rör växtproduktionen ska sammanställas i en journal som alltid ska finnas tillgänglig för kontrollmyndighet och kontrollorgan.

(EG) nr 889/2008: tillämpningsProdukter som tillhandahålls får föreskrifter för rådets förordning inte ha framställts av GMO. Säl(EG) nr 834/2007 om ekologisk jaren ska visa deklaration. produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll

Källa: Jordbruksverket

124

Intyg om GMO frihet.


Bilaga 2 Administrativa krav kopplat till andra aktörer De administrativa krav som ställs från olika aktörer såsom branschorganisationer, slakterier, mejeriföretag, spannmålsuppköpare, producentorganisationer, handeln samt frivilliga kvalitetsprogram sammanställs i denna bilaga. De krav som tas med är de som ger en administrativ kostnad (se avsnitt 1.2). Kostnaderna sammanställs per produktionsinriktning för att ge en bättre överblick. De kostnader som kopplas samman med Svenskt Sigill (de gemensamma reglerna), KRAV och Svenska Demeterförbundet finns dock under enskilda avsnitt eftersom en majoritet av kraven rör flera produktionsinriktningar. Som nämns i inledningen, avsnitt 1, så är det ett urval av aktörer som tagits med, fokus ligger främst på de största aktörerna inom respektive produktionsinriktning.

Miljöhusesyn I utredningen nämns LRF:s Miljöhusesyn allt som oftast. Miljöhusesyn är framtagen av LRF i samarbete med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter. Syftet med Miljöhusesyn är att hjälpa lantbrukare att få överblick av regelverk och ger vägledning för vad som gäller för företagen. Miljöhusesyn inkluderar områdena miljö, djurskydd, foder- och livsmedelssäkerhet. Dessutom innehåller den vissa regler för arbetsmiljö samt information om tvärvillkor och de extra tvärvillkor som är kopplade till jordbruksstöden. Miljöhusesyn är ett hjälpmedel för jordbruksföretagens verksamhetskontroll, ett sätt att kontrollera att produktionen uppfyller lagstiftningen.153 Miljöhusesyn innehåller en faktadel samt tillhörande checklistor och syftet är att jordbruksföretagaren ska gå igenom dessa en gång om året. Dessutom finns en blankett för att lista planerade åtgärder samt en avfallsjournal. Miljöhusesynen kan genomföras genom att företagaren fyller i checklistorna eller använder den som uppslagsbok. Flertalet organisationer, privata aktörer och livsmedelsföretag kräver en genomförd Miljöhusesyn för att jordbruksföretaget ska få leverera sina produkter. Även flera kvalitetsprogram ställer krav på att jordbruksföretag gör Miljöhusesyn. Tabell 19 visar de administrativa kostnader som det innebär att genomföra Miljöhusesynen. Tabell 19. LRF:s Miljöhusesyn Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Faktadel

Gå igenom faktadelen i Miljöhusesyna.

Ta del av information.

Checklistor

Miljöhusesyn innehåller checklistor som fylls i beroende på produktionsinriktning.

Fyll i checklistor.

Åtgärdsplan

I åtgärdsplanen ska planerade åtgärder listas efter att en egen tillsyn av verksamheten genomförts.

i, lista åtgärder. ii, fyll i kontaktuppgifter. iii, signera och datera.

Avfallsjournal

För anteckningar över det farliga avfall som lämnas på gården.

Fyll i journal och signera, spara i 5 år.

a Miljöhusesyn på webben blir allt vanligare och år 2011 hade den cirka 4 800 registrerade användare. Källa: LRF 153 LRF, Miljöhusesyn 2011 125


Mjölk I tabell 20- 29 sammanställs de administrativa kostnader som inventerats för mjölkproduktion.

Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Tabell 20. Den frivilliga och förebyggande hälsokontrollen avseende salmonella hos nötkreatur Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Tvättjournal

Dokumentera rengöring av stallar och inredning i en tvättjournal. Rengöring ska ske minst en gång per år.

För tvättjournal.

Kontroll

Att programmets regler följs kontrolleras av veterinär. Kontrollerna sker med olika intervall beroende på produktionsinriktning och besättningsstorlek (se 2.2.1.2).

Medhjälp vid kontroll.

Källa: Svensk Mjölk, 2006

Tabell 21. Produktionsuppföljningsprogrammet Kokontrollen Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Provmjölkning

Mjölkproducenten ska provmjölka sina kor varje månad och ett representativt mjölkprov tas från varje ko. Proverna skickas in till analyslaboratorier.

i, numrera provkoppar efter djurens individnummer, ii, skicka in mjölkprov.

Provmjölkningsresultat

Resultat av provmjölkningen skickas till producenten.

Ta del av provmjölkningsresultat.

Källa: Svensk Mjölk

Tabell 22. Svenska Djurhälsovårdens (SvDHV) nöthälsovård Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Information

Djurägaren ska medverka till att SvDHV får del av uppgifter som rör journalföring av sjukdomar och behandlingar i besättningen.

Lämna information till SvDHV.

Veterinärbesök (stora paketet)

Om besättningen är ansluten till det stora paketet genomförs ett årligt veterinärbesök (se 2.2.1.4).

Medverka vid veterinärbesök varje år.

Källa: Svenska Djurhälsovården

126


Mejeriföretag Tabell 23. Arla Foods kvalitetsprogram Arlagården, 2011 Titel på krav154

Beskrivning

Åtgärd

81. Uppföljning

Uppföljning av Arlagården utförs av revisorer. Varje gård besöks minst en gång under en 3-årsperiod. Vid avvikelser sker ett uppföljningsbesök

Medhjälp vid kontroll, minst vart 3e år.

81. Besöksrapport

En kopia på revisorns besöksrapport lämnas till djurägaren.

Ta del av besöksrapport, spara kopia.

113. Foderråvaror och foderblandningar köps in från foderfirmor godkända av Svensk Mjölk.

Foderfakturor eller följesedlar över använt foder ska sparas.

Spara foderfakturor och följesedlar i 3 år

121. Djuren ska få foder och vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder.

Varje kalenderår ska en vattenanalys (stall) göras för att säkra god kvalitet.

Spara resultat av analys i 3 år.

232. Djuren behandlas enbart med registrerade och godkända läkemedel, homeopatiska läkemedel och naturläkemedel där innehållet är känt.

All användning av läkemedel ska dokumenterasa. De uppgifter som ska finnas dokumenterade är: datum, djur id, diagnos, preparat, dosering, karenstid. m.m.

För in uppgifter i en journal alt spara veterinärens behandlingsbevis/praktik journal. Spara dokumentationen i 5 år.

233. Gården säkerställer att mjölk från behandlade kor inte levereras till mejeriet.

Det ska finnas skriftliga rutiner för hur korna märks, medicineras och mjölkas efter behandling med karensbelagda läkemedel.

Skriftlig rutin för säker mjölkning (se punkt 232).

336. Diskanläggningen är dimensionerad samt typ och mängd av diskmedel är doserat så att fullgott diskningsresultat av mjölktanken erhålls.

Efter diskfasen ska vattentempe- Fyll i checklista för diskvattenraturen i mjölktank och mjölktemperaturen, spara i 3 år. ningsanläggning vara minst 42°C, temperaturen ska mätas regelbundet.

342. Mjölkningsutrustningen är i god kondition så att det inte finns någon risk för försämring av mjölkens kvalitet eller djurens hälsa.

Mjölkanläggningen ska servas Dokumentera service, spara i 3 år. regelbundet för friska djur och bra mjölkkvalitet. Dokumentation från servicefirma eller anteckning i servicerapport eller loggbok med datum och signatur om bytet utförs av gårdens personal.

3713. Gården i Sverige köper endast hälsodeklarerade livdjur av köttrastyp.

Dokumentet ska visa att inköpta djur är fria från paratuberkulos. Vissa undantag finns.

Hälsodeklaration eller motsvarande vid inköp av livdjur, spara i 3år.

45. Avloppsslam sprids inte på fält som gården brukar eller låter beta.

Branschpolicy om spridning av slam och restprodukter på fält.

Gör en växtodlingsplan.

46. Gården följer särskilda regler för gårdens eget avloppsslam, bevattning med vatten från biodammar, rötrester från biogasanläggningar, spridning av humanurin samt spridning av komposterat avfall.

Säljaren garanterar att fodret inte Spara faktura eller följesedel vid har varit odlat på åkrar som göds- varje inköp, spara i 3år. lats med avloppsslam.

47. Inköpt grovfoder och rotfrukter odlas inte på fält som gödslas med avloppsslam

Säljaren ska dokumentera att fodret inte har varit odlat på fält som gödslas med avloppsslam.

48. Fält gödslade med avloppsBranschpolicy om spridning av slam får inte användas för odling slam och restprodukter på fält. av grovfoder och rotfrukter förrän tidigast 3 år från spridnings-tidpunkten.

154 Numrering följer noteringen i Arlagården, 2011.

127

Spara faktura eller följesedel vid varje inköp, spara i 3 år. Gör en växtodlingsplan (se punkt 45).


49. Alla kemikalier används på ett säkert sätt.

Kemikalier ska användas säkert och utan risk för förorening av foder, mjölk eller risk för att människor eller djur kommer till skada.

633. Mjölken är nedkyld till maximalt 4 ºC 2 timmar efter avslutad mjölkning och hålls nedkyld till hämtningstillfället.

Tankbilskvittot visar att mjölkens Tankbilskvitto eller motsvarande temperatur är godkänd vid hämt- dokumentation, spara i en vecka. ning.

Spara faktura eller följesedlar över inköpta kemikalier.

a Dokumentation av läkemedel berör även punkt 235, 236, 237, 238 och 239. Källa: Arla Foods

Tabell 24. Falköpings mejeri kvalitetsprogram Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Kontroll

Mejeriföretaget utför varje år Medhjälp vid kontroll. stickprovsvis gårdsbesök för uppföljning av kvalitetsprogrammet.

Miljöhusesyn

Leverantörerna ska årligen genomföra Miljöhusesyn och uppdatera åtgärdsplanen.

Gör Miljöhusesynen och uppdatera åtgärdsplan årligen (se tabell 19).

Anmälan av foderleverantör

Producenten ska anmäla foderleverantör till mejeriet. Anmälan ska även göras vid byte av leverantör.

Anmäl foderleverantör.

IP-certifiering

Leverantörerna ska vara IP-certifierade i enlighet med Svensk Sigill.

Ta del av och följa IP Sigills standard för produktcertifiering (se tabell 26 och 59).

Källa: Falköpings mejeri

Tabell 25. Norrmejeriers kvalitetsregler för leverantörsmjölk Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Kontroll

Norrmejerier gör kontroller hos Medhjälp vid kontroll. leverantörerna för att se att de följer de krav som finns i IP-standarden (dessutom gör IP-Sigill tredjepartsrevisoner hos samtliga leverantörer, se nedan).

Kontroll

Mjölkinstruktör, mjölkbedömare Medhjälp vid kontroll. eller person som har förordnande kan besöka leverantörerna för kontroll av ordning och hygien i mjölkrum och tank.

IP-certifiering

Leverantörerna ska vara IP-certifierade i enlighet med Svensk Sigill.

Källa: Norrmejerier

128

Ta del av och följa IP Sigills standard för produktcertifiering (se tabell 26 och 59).


Frivilliga kvalitetsprogram IP Sigill Mjölk

I IP Sigill Mjölk finns specifika regler för mjölkproduktion (M), dessutom tillkommer regler för bland annat växtodling som gäller för samtliga produktionsinriktningar (B), se tabell 59. Några av de krav som listas i tabellen nedan baseras på myndighetskrav, vissa är specifika tvärvillkorskrav (T). Det finns även krav som endast gäller för IP Sigill Mjölk, exempel på detta är punkt 18.5, 19.7, 19.9, 19.10, 21.2 i tabell 26. Tabell 26. IP Sigills regler för mjölkproduktion Titel på krav155 Beskrivning

Åtgärd

15.1MT

Djurstallarna ska ge ett gott och ordningsamt intryck.

Dokumentera årlig rengöring.

16.1MT

En av Jordbruksverket godkänd stalljournal ska användas på gården.

För stalljournal, spara i 3 år.

16.2MT

Produktionsplatsnummer ska finnas för varje gård/anläggning med djurhållning och/eller foderproduktion.

Visa dokument över produktionsplats.

16.3MT

Djuren ska märkas enligt Jordbruksverkets regler.

Rapportera märkning senast 7 dagar efter förändrat djurinnehav.

17.1MT

Skötselrutinerna ska beskriva den dagliga tillsynen när djuren är på stall eller bete.

Skriftliga skötselrutiner.

17.2M

Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ska sommartid vistas på bete.

Journalför datum för betessläpp och installning.

17.5M

Djurens klövar ska regelbundet kontrolleras och verkas vid behov.

Visa upp dokumentation på klövvård.

17.6MT

Sjuka djur som behöver särskild vård ska tas om hand på ett sätt som är anpassat efter djurets behov. Det ska finnas avlivningsrutiner med namn på person som är behörig att besluta om och genomföra avlivning, samt ersättare.

Avlivningsrutiner.

18.5M

Slaktdjur under 6 månader får inte säljas till export eller till uppköpare som exporterar dem.

Visa upp dokumentation över till vem kalvar har sålts.

18.6M

Kalvar ska skötas om så att de är friska och välmående.

Visa upp ett värde på kalvdödligheten i besättningen.

19.3MT

Ursprung och uppgifter om foder och foderråvaror som köps in ska journalföras.

Journalför inköp av foder, spara i minst 3 år.

19.5MT

Foder ska lagras på ett hygieniskt sätt.

Journalför större rengöringar.

19.7M

På gårdar med certifierad mjölkproduktion Sprutjournalen bekräftar att kravet uppfår växtskyddsmedel inte användas på fylls. betesmark eller vall avsedd för mjölkdjur.

19.8M

Nötkreatur ska utfodras med minst 50 % (TS) grovfoder/bete i totalfoderstaten beräknat på årsbasis.

Visa upp dokumentation som styrker detta.

19.9M

Minst 70 % (TS) av foderstaten beräknad på årsbasis ska vara svenskodlada.

Visa upp dokumentation som styrker detta.

19.10M

Minst 30 % (TS) av foderstaten ska vara odlad enligt IP:s gemensamma gårdsregler.

Visa upp dokumentation som styrker detta.

19.11MT

Om läkemedel blandas i foder ska riskerna med detta gås igenom och förebyggande åtgärder genomföras.

Regeln verifieras genom dokumentation.

155 Numrering följer notering i IP Sigill Mjölk.

129


20.2MT

All behandling för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar ska journalföras.

Journalför behandlingar, medicinering och smärtlindring samt sjukdomar som kan påverka livsmedelssäkerheten.

20.3MT

Rutiner ska finnas för att säkra att medicinering följer veterinärens anvisning och att karenstiderna för använda läkemedel hålls vid leverans av mjölk, slaktdjur och livdjur.

Skriftliga rutiner ska finnas.

21.2M

När nya djur tas emot till besättningen ska försiktighetsåtgärder vidtas för att minska risken för smittor. Vid köp av kalvar som inte är avvanda krävs ett mellangårdsavtal.

Mellangårdsavtal ska medfölja inköp av kalvar.

21.3M

Försiktighet vid besök ska iakttas för att undvika smittspridning.

För besöksjournal.

22.3MT

I mjölktankrummet får endast rengöringsoch desinfektionsmedel för löpande bruk förvaras.

Säkerhetsdatablad för kemikalier som används ska finnas i mjölktankrummet.

22.4MT

Utrymmen där kor mjölkas ska vara utformade så att mjölkningen kan utföras på ett hygieniskt sätt.

Dokumentera service av mjölkmaskinanläggning och mjölktank.

22.7MT

Mjölkning ska ske på ett hygieniskt sätt.

Dokumentation från service och reparationer ska sparas. Instruktioner ska finnas om flera personer mjölkar.

22.10MT

Om mjölken hämtas i omedelbar anslutning till mjölkning ska den vara nerkyld till under 10 °C (vid varannandagshämtning) b .

Rutiner ska finnas för att dagligen kontrollera att kylningen av mjölken fungerar. Verifiera med ett tankbilskvitto som sparas minst en månad

22.12M

Vid rengöring och desinfektion av mjölkningsanläggningar och mjölktank, desinfektion av stall/väggar och båspallar, samt vid användning av rengörande, smörjande eller desinficerande juvervårdsprodukter får endast godkända produkter enligt Svensk Mjölks ”Bra Kemråd” användas.

Verifieras genom avstämning mot lista från Svensk Mjölk.

a Denna regel gäller för de som märker med Svenskt Sigill. b För leverantörer till Skånemejerier gäller 7 oC. Källa: Svenskt Sigill, Sigill Mjölk utgåva 2011:2

Det finns särskilda regler för de mjölkgårdar som väljer att klimatcertifiera sin produktion (MK), dessutom tillkommer gemensamma krav för samtliga produktionsinriktningar (K), se tabell 60. De krav som ger administrativa kostnader för mjölkproduktion listas i tabellen nedan. Tabell 27. IP Sigills tillvalsregler för klimatcertifiering mjölk Titel på krav156 Beskrivning

Åtgärd

5.1K

I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd.

i, visa upp dokumentation i form av leveranssedel, ii, uppvisa recept för blandningsmängder vid användande av egen vallfröblandning.

5.2K

Vid gödsling av blandvallar ska Jordbruksverkets riktlinjer för reducerad gödsling av blandvallar i relation till klöverandel, inkl. stallgödsel användas.

Uppvisa notering i växtodlingsplan och gödslingsplan.

6.1K

Vid en spannmålsdominerad växtföljd ska avbrottsgrödor ingå i växtföljden.

Växtodlingsplan, spara i 7 år.

156 Numrering följer notering i IP Sigill Mjölk.

130


7.1 MK

Gården ska vara ansluten till ett etablerat hälsoredovisningsprogram med hälsoparametrar för djurvälfärd.

i, visa dokumentation som intygar att gården är ansluten till ett hälsoredovisningssystem, ii, följ upp parametrar och dokumentera avvikelser.

7.2 MK

Analys av näringsinnehållet i skördat grovfoder och en årlig uppföljning av utfodringen ska göras.

i, uppvisa grovfoderanalys; ii, uppvisa dokumentation där andelen egenproducerat foder eller foder producerat på närliggande gårdar framgår; iii, göra en skriftlig uppföljning; iv, göra en åtgärdsplan över ev. foderspill; v, uppvisa dokument som visar att uppföljningen gjorts.

7.3MK

Hänsyn till klimatpåverkan ska tas vid val av inköpta fodermedel.

Dokumentera valda fodermedel.

7.5MK

Soja- och palmkärneprodukter som används i fodret ska vara certifierade och användas i begränsad mängd.

Vid användning ska ett av följande krav uppfyllas: Intyg från leverantören eller kvitton på inköpta fodermedel.

7.6MK

Foder som produceras på gården eller i samverkan med närliggande växtodlingsgårdar ska användas till mjölkkor och rekryteringsdjur.

Dokumentera andelen foder som produceras på gården jämfört med inköpt ska verifieras genom fakturor eller motsvarande. Löpande förbättringsarbete ska dokumenterat.

Källa: Svenskt Sigill, Sigill Mjölk utgåva 2011:2

De administrativa kostnader som hör samman med KRAV och Svenska Demeterförbundet finns i tabell 61 och 62.

Försäkringsbolag Tabell 28. Agria Djurförsäkring, Försäkring Mjölk Besättning Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Frivillig salmonellakontroll

Besättningen ska vara med i den frivilliga salmonellakontrollen för att få teckna försäkringen.

Visa intyg på att besättningen är med i programmet.

Driftlarm och reservelverk

Anläggningarna ska provas/prov- För driftjournal. köras minst varannan månada Medhjälp vid kontroll. med anteckning av utförda prov och service i driftjournal. Larmanläggning ska kontrolleras av fackman minst en ggr per år. Medhjälp vid kontroll.

a Om inte tillverkarens anvisningar föreskriver kortare intervall. Källa: Agria Djurförsäkringar

131


Tabell 29. Säker Gård Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Miljöhusesyn

Gör LRF:s Miljöhusesyn och upprätta en åtgärdsplan, en gång per år.

Gör en årlig egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn.

Efterkontroll

Jordbruksföretaget ska när försäkringen tecknas gå igenom en checklista på gården tillsammans med Länsförsäkringar och därefter åtgärda ev. brister som framkommit. Vart 5:e år görs sedan efterkontroller.

Medverka vid kontroll.

Källa: LRF

Slaktgris I tabell 30-38 sammanställs de administrativa kostnader som inventerats för slaktgrisproduktion.

Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram Tabell 30. Svenska Djurhälsovårdens hälsokontroll för slaktsvinsuppfödning Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Besättningsgenomgång

SvDHV gör minst en årlig besättningsgenomgång för rådgivning.

Medverka vid besättningsgenomgången, minst 1 ggr/år.

Dokumentation

Djurägaren ska föra journal över sjuklighet, sjukdomsbehandlingar och andra åtgärder enligt SvDHV:s anvisningar samt medverka till att SVDHV får del av uppgifter som är av betydelse för hälsokontrollen.

För journal.

Utvärdering

För varje kvartal redovisar SvDHV en utvärdering av de sjukdomsfynd som görs av besiktningen vid slakten.

Ta del av utvärdering.

Källa: Svenska Djurhälsovården

Tabell 31. Svenska Djurhälsovårdens frivilliga salmonellaprogram för gris Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Tvättjournal

Mellan varje omgånga slaktsvin ska stallutrymmen och inredning noggrant rengöras och desinfekteras och åtgärderna ska dokumenteras i stalljournal eller motsvarande.

För journal.

Kontroll

SvDHV kontrollerar att programmets regler följs genom årliga besök. I större besättningar görs kontroll en ggr per år, i mindre var 18e månad.

Medhjälp vid kontroll.

a Enligt SLU:s kalkyler (Agriwise) uppgår omgångarna slaktsvin till 3,25 per år. Källa: Svenska Djurhälsovården

132


Slakteri Tabell 32. Scans allmänna leveransvillkor och affärsvillkor gris Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Grundcertifiering gris

Leverantörerna ska vara certifierade i enlighet med Grundcertifiering gris.

Uppfylla certifieringsvillkoren (se tabell 37).

Miljöhusesyn

Leverantörerna ska en gång om året göra egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn.

Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år.

Scan AB:s Uppförandekod

I uppförandekoden tydliggörs företagets inställning och åtagande gentemot företagets leverantörer och kunder.

Ta del av uppförandekoden.

Allmänna leveransvillkor

Medhjälp vid kontroll.

Scan AB kan när som helst oannonserat besöka sina leverantörer för att försäkra sig om att uppförandekoden följs. SLS besöker ca 6 000 gårdar per år resulterar i kontroller vartannat år. Affärsvillkor gris Slaktanmälan

Djurägaren ska anmäla slaktdjur för hämtning inför varje slakt.

Gör slaktanmälan.

Intransportsedel och djurförsäkran

När SLS hämtar djur får leverantören en kopia av intransportsedeln som kvitto.

i, kontrollera att antalet djur på kvittot stämmer med antalet levererade; ii, lämna information om hälsoläget i besättning och dess närområde (djurägarförsäkring): iii, lämna uppgift om besättningsveterinärens namn och adress; iv, signera.

När djurägaren signerar intransportsedeln lämnas en försäkran om att uppfödningen följer svensk lagstiftning (information om livsmedelskedjan). Leverantören godkänner med sin signering leveransuppgifterna.

Källa: Scan

Tabell 33. KLS Ugglarps allmänna leveransvillkor och allmänna leveransvillkor gris Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Grundcertifiering gris

Leverantörerna ska vara certifierade i enlighet med Grundcertifiering gris.

Uppfylla certifieringsvillkoren (se tabell 37).

Miljöhusesyn

Leverantörerna ska en gång om året göra en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn.

Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år.

Slaktanmälan

Djurägaren ska anmäla slaktdjur för hämtning innan slakt.

Gör slaktanmälan.

Intransportorder och djurägarför- Vid leverans ska alltid djuren säkran åtföljas med ett intyg i form av en djurägarförsäkring. När djurägaren signerar intransportsedeln garanterar denna att uppfödningen följer svensk lagstiftning (information om livsmedelskedjan) samt godkänner KLS leveransvillkor.

Källa: KLS Ugglarps

133

i, kontrollera att antalet djur på kvittot stämmer med antalet levererade; ii, lämna information om hälsoläget i besättning och dess närområde (djurägarförsäkring): iii, lämna uppgift om besättningsveterinärens namn och adress; iv, signera.


Tabell 34. Skövde slakteris villkor för leverans av slaktsvin Titel på krav

Beskrivning

Grundcertifiering Gris

Leverantörerna ska vara certifierade i Uppfylla certifieringsvillkoren (se enlighet med Grundcertifiering gris. tabell 37).

Åtgärd

Slaktanmälan

Djurägaren ska anmäla slaktdjur för hämtning inför varje slakt.

Gör slaktanmälan.

Leveransedel och djurägareförsäkring

En leveranssedel ska åtföljas vid varje leverans och sedeln innehåller en djurägarförsäkring. Djurägaren ska vid varje leverans underteckna leveranssedeln och därigenom godkänna svensk lagstiftning och slakteriets villkor.

i, kontrollera att antalet djur på kvittot stämmer med antalet levererade; ii, lämna information om hälsoläget i besättning och dess närområde (djurägarförsäkring): iii, lämna uppgift om besättningsveterinärens namn och adress; iv, signera.

Källa: Skövde slakteri

Försäkringsbolag Tabell 35. Agria Djurförsäkring, Katastrof slaktgris

a

Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Hälsovårdsprogram

Agria ställer krav på att besättingen är med i ett hälsoprogram som är godkänt av Jordbruksverket.

Visa intyg på att besättningen är med i ett hälsoprogram.

Driftlarm och reservelverk

Anläggningarna ska provas/provköras minst varannan månada med anteckning av utförda prov och service i driftjournal. Larmanläggning ska kontrolleras av fackman minst en ggr per år.

För driftjournal. Medhjälp vid kontroll.

Om inte tillverkarens anvisningar föreskriver kortare intervall.

Källa: Agria Djurförsäkringar

Tabell 36. Säker Gård Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Miljöhusesyn

Företaget ska årligen göra LRF:s Miljöhusesyn Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år. och upprätta en åtgärdsplan.

Efterkontroll

Jordbruksföretaget ska gå igenom en checklista på gården tillsammans med Länsförsäkringar och därefter åtgärda ev. brister. Vart 5:e år görs sedan efterkontroller.

Källa: LRF

134

Medverka vid kontroll.


Frivilliga kvalitetsprogram Grundcertifiering gris Tabell 37. Grundcertifiering gris Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Egenrevision

Företag ska en gång om året gå igenom handboken Grundcertifiering gris i syfte att kontrollera att produktionsreglerna följs.

i, Gå igenom handbok och kryssa i tillhörande checklista; ii. Skicka checklistan och ev. åtgärdsplan till certifieringsorgan; iii, spara en checklista som underlag för åtgärder av avvikelser samt kopia på ev. åtgärdsplan.

Revision

Certifieringsbolag gör revision på gården minst vartannat år. Dokumentation följs upp och djur, anläggningar och utrustning kontrolleras.

Gå igenom dokumentation.

Oanmälda kontroller genomförs av cirka 10 % av certifierade gårdar baserat på riskbedömning.

Medhjälp vid revision.

Sticksprovsrevisioner

Medhjälp vid revision, minst vartannat år.

Källa: Svenskt Sigill

IP Sigill Gris

I IP Sigill Gris finns det specifika regler för grisproduktion (G) 157 , dessutom tillkommer regler om bland annat växtodling som gäller för samtliga produktionsinriktningar (B), se tabell 59. Några av de krav som listas i tabellen nedan baseras på myndighetskrav, vissa är specifika tvärvillkorskrav (T). Det finns även krav som endast gäller IP Sigill Gris, till exempel 17.3, 20.9, 22.7 i tabellen nedan. Tabell 38. IP Sigill Gris Titel på krav158

Beskrivning

Åtgärd

15.3GT

Djurstallar ska utgödslas och rengöras regelbundet.

Journalför rengöring, spara i 3 år.

16.1GT

Stalljournal ska föras för varje produktionsplats. Om rapportering sköts av slakteriet är leveranssedelen en godkänd journal (om journalen samtidigt utgör läkemedelsjournal ska den sparas i 5 år.)

För stalljournal, spara i 3 år.

17.1GT

Läkemedelstillförsel ska genomgöras av utbildad personal.

Visa utbildningsbevis.

17.4G

Det ska finnas skötselrutiner (ska innehålla en beskrivning av den dagliga tillsynen).

Skriftliga skötselrutiner.

17.6G

Djur som avlivas av djurskyddsskäl, ska avlivas av kompetent person så fort som möjligt och på ett godkänt sätt.

Skriftliga rutiner alt muntligt kunna redogöra för rutinerna kring avlivningen och hantering av sjuka djur.

17.7G

Djurskyddsdeklaration ska visas upp vid villkorad läkemedelsbehandling.

Visa upp djurskyddsdeklaration, spara i 2 år.

17.12G

På gården ska finnas ett system för produktionsuppföljningen som innehåller nyckeltal för antal avvanda smågrisar, dödlighet, omlöp, och kg foder per kg tillväxt.

Rapportera in nyckeltal.

157 Krav som rör specifikt suggor, gyltor och smågrisar (avsnitt 18 och 19 i IP Sigill gris) finns inte med i tabellen. 158 Numrering följer notering i IP Sigill Gris.

135


17.13G

På gården ska ett förebyggande djurhälsoarbete bedrivas för att minska behovet av antibiotika.

i, medhjälp vid årligt besök av en veterinär, ii, dokumentera antibiotikavändningen.

17.14G

Inhysning och skötsel ska utformas så att förekomst av skador på djuren minimeras.

Registrera förekomst av svansskador varje omgång.

17.16G

Det ska finnas beredskap för elavbrott och andra allvarliga driftstörningar.

Det ska finnas en larmlista med kontaktuppgifter till viktiga funktioner.

20.2GT

All foderanvändning på gården ska dokumenteras.

Dokumentera foderanvändning, spara i minst 3 år.

20.5GT

Kemisk vattenanalys ska finnas och mikrobiologisk analys av vattnet ska genomföras årligen.

Spara analysprotokoll.

20.7GT

Foder ska lagras under hygieniska förhållanden.

Journalför lagring av foder, spara i 3 år.

20.9G

Minst 70 % (TS) av foderstaten beräknad på årsbasis ska vara svenskodlad.a

Uppvisa styrkande dokumentation.

21.2GT

Journaler över veterinärbehandlingar och medicinering samt sjukdomar som kan påverka livsmedelssäkerheten ska föras.

Dokumentation, spara i minst 5 år.

21.3GT

Skriftliga rutiner ska finnas för att säkra att medicinering följer veterinärens anvisning och att karenstiderna hålls.

Skriftliga rutiner.

21.6GT

Om läkemedel blandas i foder eller vatten ska detta journalföras.

Journalför läkemedelsanvändning, spara i minst 5 år.

22.1G

För att undvika spridning av sjukdomar gäller generellt ett allmänt besöksförbud i stallarna.

För besöksjournal.

22.7G

Besättningen ska vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet.

Uppvisa dokumentation som styrker anslutning.

23.5G

Information om slaktdjurens hälsotillstånd, ev. läkemedelsbehandlingar eller annan rapport från veterinär ska följa med till slakteriet.

Informationen rapporteras in via slakteriets ordinarie leveranssedel.

a Regeln gäller för de som märker med Svenskt Sigill. Källa: Svensk Sigill, IP Sigill Gris utgåva 2011:1

De administrativa kostnader som kopplas samman med KRAV finns i tabell 61.

136


Kyckling Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram I tabell 39-47 sammanställs de administrativa kostnader som identifierats för kycklingproduktion. Tabell 39. Svensk Fågels Djuromsorgsprogram Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Dokumentationskrav inom ramen av programmet

Det finns krav på dokumentation vad gäller vattenkonsumtion, driftsjournaler, journalföring av sjuka och döda djur m.m. En stalljournal ska föras dagligen med hänsyn till foder, dödlighet samt vid särskilda händelser som när nya djur sätts in (nya kycklingar sätts in sex till åtta gånger per år).

Punkt 3. Registrera vattenkonsumtion dagligen. Punkt 16. Ha intyg från relevant utbildning tillgängligt. Punkt 21. Journalför provkörning och drifttid av reservelverk. Punkt 22. Journalför provkörning och drifttid av larm. Punkt 25. Journalför sjuka och döda djur, minst 1 ggr/dag. Punkt 28. För driftjournaler, spara i minst 3 år.

Besiktning och klassificering

Anläggningen ska kontrollbesiktigas av en rikslikare 1 ggr vartannat år som bedömer om djurskyddskraven följs vad gäller den tekniska utrustningen, skötsel av djur och utrustning m.m.

Medhjälp vid besiktning.

Medhjälp vid besiktning.

Besättningsveterinären besiktigar anläggningen främst med fokus på smittskydd 1 ggr per år.

Källa: Svensk Fågel

Tabell 40. Svensk Fågels plan och riktlinjer för frivillig och förebyggande hälsokontroll avseende salmonella hos matfågel Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Enbart djur från samma kläckeri får hållas inom samma djurutrymme (kap 13, 3§)

Ursprung för samtliga kycklingar ska journalföras.

Journalför ursprung.

Registrera besök (kap 8, 1§)

Besökare ska följa kontrollveterinärens utfärdade hygienregler. Besökare ska registreras i besöksjournal.

För besöksjournal.

Kontrollbesök (kap 9, 2§)

En kontrollveterinär ska minst en gång per år inspektera varje del av fjäderfäanläggningen och platser där kadaver, foder och avfall hanteras.

Medhjälp vid kontroll, minst 1 ggr/år.

Dokumentation över läkemedel eller annan behandling (kap 9, 8 §)

När fjäderfä behandlas med läkemedel eller vid annan behandling ska djurhållaren dokumentera uppgifter som datum för behandling, diagnos, m.m.

Dokumentera läkemedelsanvändning, spara i 5 år.

Källa: Svensk Fågel

137


Den administrativa kostnaden som KC-programmet ger berör endast de 20 besättningar som ingår i urvalet för kontrollen, se tabell 41. Tabell 41. Svensk Fågels KC-program Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Kontrollbesök

20 besättningar besöks två ggr/ år.

Medhjälp vid kontroll, 2 ggr/år.

Källa: Svensk Fågel

Tabell 42. Svensk Fågels djur- och smittskyddsutbildning Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Djur- och smittskyddsutbildning

Det är obligatoriskt för medlemmar att delta på dessa utbildningstillfällen en ggr/år.

Delta på utbildning, 1 ggr/år.

Källa: Svensk Fågel

Tabell 43. Svensk Fågels produktionsuppföljningsprogrammet Tuppen Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Tuppen

Ett webbaserat produktions-och uppföljningsprogram där uppgifter läggs in om uppfödningsomgångar (samma uppgifter som i stalljournalen).

i, inloggning, ii, lägg in uppgifter i programmet från stalljournalen, dagligen.

Källa: Svenska Fågel

Slakterier Tabell 44. Kronfågels och Guldfågels krav på deltagande i program Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Djuromsorgsprogrammet

Leverantörer måste delta i programmet.

8 administrativa kostnader, se tabell 39.

Den frivilliga salmonellakontrollen

Leverantörer måste delta i programmet.

4 administrativa kostnader, se tabell 40.

KC-programmet

Leverantörer måste delta i programmet.

1 administrativ kostnad, se tabell 41.

Källa: Guldfågel, Kronfågel

138


Försäkringsbolag Tabell 45. Agria Djurförsäkringar, försäkring för slaktkyckling Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Medlemskap i Svensk Fågel

Besättningen ska vara ansluten till Svensk Fågel och följa deras krav på medlemskap.

Intyg på medlemskap.

Leveransavtal med slakteri

Företaget måste ha ett leveransavtal med ett kontrollslakteri.

Visa leveransavtal.

Driftlarm och reservelverk

Anläggningarna ska provas/prov- För driftjournal. köras minst varannan månada Medhjälp vid kontroll, minst 1 med anteckning av utförda prov och service i driftjournal. Larman- ggr/år. läggning ska kontrolleras av fackman minst en ggr per år.

a Om inte tillverkarens anvisningar föreskriver kortare intervall. Källa: Agria Djurförsäkringar

Tabell 46. Säker Gård Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Miljöhusesyn

Företagen ska årligen genomföra en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn och upprätta en åtgärdsplan.

Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år.

Efterkontroll

Jordbruksföretaget ska gå igenom en checklista på gården tillsammans med Länsförsäkringar och därefter åtgärda ev. brister. Vart 5:e år görs efterkontroller.

Medhjälp vid kontroll.

Källa: LRF

Frivilliga kvalitetsprogram IP Sigill Kyckling

I IP Sigill Kyckling finns särskilda regler för kycklingproduktion (KY), dessutom tillkommer regler om bland annat växtodling som gäller för samtliga produktionsinriktningar (B), se tabell 59. Några av de krav som listas i tabellen nedan baseras på myndighetskrav, vissa är specifika tvärvillkorskrav (T). Det finns även krav som endast gäller IP Sigill Kyckling, till exempel 17.6, 17.12, 20.2, 21.5 i tabellen nedan.

139


Tabell 47. IP Sigill Kyckling Titel på krav159

Beskrivning

Åtgärd

16.1KYT

Alla leveranser av kycklingar från kläckeri ska noteras i journal.

För journal, spara i 3 år.

17.1KYT

Alla djur ska ha daglig tillsyn. Djurhållaren ska kunna styrka att personal som arbetar i anläggningen har nödvändiga meriter och tillräcklig utbildning samt att all personal fått nödvändig introduktion och fortbildning.

Styrk personalens meriter och utbildning.

17.2KYT

Skriftliga skötselrutiner som beskriver den dagliga tillsynen.

Skriftliga skötselrutiner.

17.3KYT

Driftsjournal ska hållas uppdaterad samt finnas tillgänglig i stallet.

Uppdatera driftjournal.

17.5KY

Fothälsan ska vara god.

Visa upp rapport från slakteriet vid revision, spara i 2 år.

17.6KY

Djuren ska ha gott om utrymme och en beläggningsgrad på max 25 kg/m2.

Dokumentera i driftsjournal.

17.10KY

Avlivning av skadade eller sjuka kycklingar ska göras av kompetent person, så fort som möjligt och på ett godkänt sätt.

Det ska finnas ett dokument med namn på behörig att besluta om och genomföra avlivning, ersättare och andra kontaktpersoner.

17.11KY

Det ska finnas beredskap för elavbrott och andra allvarliga driftstörningar.

Larmlista med kontaktuppgifter.

17.12KY

Besättningen ska vara ansluten till och följa Svensk Fågels Djuromsorgsprogram.

Visa upp protokoll från Svensk Fågels inspektion.

19.1KYT

Kemisk vattenanalys ska finnas och mikrobiologisk analys av vattnet ska genomföras årligen.

Spara analysprotokoll.

19.3KY

Gårdar som blandar sitt eget foder ska ha dokumenterade recept och föra journal över tillverkade foderblandningar/-batcher.

Foderrecept och/-journaler över tillverkning ska finnas, spara i 5 år.

19.4KYT

Ursprung och uppgifter om foder och Dokumentera inköp av foder och foderråfoderråvaror som köps in ska journalföras. varor, spara i 3 år.

19.5KY

Om egentillverkat foder används, ska anläggning och hantering godkännas av kontrollveterinär eller motsvarande.

Det ska finnas ett besiktningsprotokoll eller liknande, som visar att anläggningen har besiktigats och godkänts för foderframställning.

19.7KY

Djuren får inte utfodras med animaliska råvaror eller biprodukter som kommer från bearbetat animaliskt protein t.ex. kött- och benmjöl.

Visa upp innehållsdeklarationer.

19.8KYT

Foder ska lagras på ett hygieniskt sätt.

Journalför större rengöringar.

19.9KY

Minst 70 % (TS) av foderstaten beräknad på årsbasis ska vara svenskodlada.

Visa dokumentation som bekräftar regeln.

19.10KY

Minst 30 % (TS) av foderstaten ska vara odlad enligt IP-gemensamma gårdsregler.

Visa dokumentation som bekräftar regeln.

19.12KYT

All inblandning av läkemedel i foder eller vatten ska noteras i journal.

För journal, spara i minst 5 år.

20.2KY

Ett förebyggande arbete mot koccidios ska användas och rutinmässig användning av koccidiostatika är inte tillåten.

Delegering av vaccination ska styrkas. Dokumentation ska finnas om vaccination skett på kläckeriet.

20.3KYT

All behandling för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar ska journalföras.

För journal.

20.4KYT

Rutiner ska finnas för att säkra att medicinering följer veterinärens anvisning och att karenstiderna för använda läkemedel hålls vid leverans av slaktdjur och livdjur.

Skriftliga rutiner. Dokument som visar att veterinärens anvisningar och karenstider har följts ska följa slaktdjuren vid leverans.

159 Numrering följer notering i IP Sigill Kyckling. 140


21.1KY

Försiktighet vid besök ska iakttas för att undvika smittspridning.

För besöksjournal.

21.5KY

Besättningen ska vara ansluten till den frivilliga och förebyggande salmonellakontrollen.

Visa dokumentation på anslutning.

22.1KY

Skriftliga rutiner för rengöring, torkning och desinfektion av stallar ska finnas.

Skriftliga rutiner.

22.2KYT

Djurstallarna ska rengöras och desinficeras mellan omgångarna.

För tvättjournal.

22.4KY

Lagringsbehållare, foderblandningsutrustning och utfodringsutrustning ska rengöras minst en gång per år.

Rengöring ska noteras i driftsjournalen.

a Regeln gäller för de som märker med Svenskt Sigill. Källa: Svenskt Sigill, IP Sigill Kyckling utgåva 2011:1

De administrativa kostnader som KRAV ger finns sammanställda i tabell 61.

Spannmål I tabell 48-54 sammanställs de administrativa kostnader som inventerats för spannmålsodling.

Spannmålsuppköpare Tabell 48. Lantmännens Allmänna villkor, Premiumvillkor, Allmänna villkor för i förhand tecknade avtal, villkor EKO år 2011 Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Teckna avtal

Odlare som vill sälja spannmål enligt villkoren i premium, eko, direkleverans till slutkund och i förväg tecknade avtal ska teckna avtal med Lantmännen. Det gäller även särskilda villkor (depåavtal och torkavtal).

Teckna avtal (säljorder) via internet, kundtjänst eller blankett.

Allmänna villkor (gäller samtliga leverantörer) Leverantörsuppförandekod

Miljöhusesyn

Odlare förbinder sig att följa företagets uppförandekod vid tecknande av avtal. Lantmännen kan göra kontroller (oannonserat el av tredje part) för att se att uppförandekoden följs.

Ta del av uppförandekoden.

En aktuell checklista för allmänna gårdskrav och växtodling ska finnas ifylld inkl. en uppdaterad åtgärdsplan och avfallsjournal. Odlaren ska även ta del av berörda delar av faktadelen i Miljöhusesyn.

Ta del av Miljöhusesyn.

Medhjälp vid kontroll.

Fyll i checklista, åtgärdsplan och avfallsjournal.

Kontrollbesök

Lantmännen har rätt att göra fältbesiktningar Medhjälp vid kontroll. samt kontroll av tork- och lagringsutrustning.

Slam och andra restprodukter

Odlaren är ansvarig för att ev. användning av slam och restprodukter följer Lantmännens lantbruks restproduktpolicy och aktuellt avtal.

141

Ta del av restproduktpolicyn.


Leveransförsäkran

Vid leverans ska en av odlaren ifylld och Fyll i leveransförsäkran. undertecknad leveransförsäkran lämnas till mottagningspersonal el ansvarig transportör.

Allmänna villkor för i förhand tecknade avtala Gårdspartiprov/inköpsprov

Om det finns ett avtal om lagerleverans ska ett representativt prov för varje särhållet parti tas ut i samband med inlagring eller avslutad torkning.

Skicka in prov.

Villkor Premiumb Revision

Revisionsbesök och besiktning av odling eller Medhjälp vid revision. anläggning kan vara anmälda eller oanmälda Gör egenkontroll. och utförs av Lantmännens internrevisorer, kunder och/eller oberoende revisionsföretag. Odlaren ska på Lantmännens begäran kunna göra en så kallad egenkontroll.

Växtodlingsplan

En aktuell växtodlingsplan med dokumentation av planerade och utförda åtgärder ska finnas.

Upprätta växtodlingsplan.

Städad och rengjord anläggning

Journalföring av åtgärder, inkl. sanering ska ske fortlöpande.

Journalföring, spara i 3 år.

Torkning och dokumentation

En torkjournal ska finnas med notering om in- och utgående vattenhalt, skifte, gröda samt i vilken ficka partiet lagras.

För torkjournal.

Temperaturkontroll

Representativ temperaturkontroll av lagrad råvara ska ske veckovis under höst och vår och cirka 1 ggr per månad under vinter. Avläsning ska dokumenteras i en temperaturjournal.

För temperaturjournal.

Spårbarhet

Genom dokumentation ska ett parti kunna följas från fält via gård och lager till leverans. Även interna förflyttningar ska kunna följas.

Dokumentera spårbarhet.

Märkning av behållare och planlager.

Behållare och planlager ska vara tydligt märkta och överensstämma med en översiktsplan.

Märk behållare och planlager.

Certifikat

Gården ska vara KRAV-certifierad aktuellt växtodlingsår. Kopia på certifikat ska medfölja varje leverans för registrering vid silo.

Visa upp kopia på certifikat.

Leverans

Vid varje leverans ska blanketten Försäkran vid leverans av KRAV-godkänd råvara medfölja.

Skicka med blankett.

Villkor EKO

Upprätta översiktsplan.

c

a De allmänna villkoren ska vara uppfyllda. b Allmänna villkor samt allmänna villkor för i förväg tecknade avtal ska vara uppfyllda. Eventuell revision ska vara godkänd. c Allmänna villkor ska vara uppfyllda samt vissa delar av de villkor som rör i förväg tecknade avtal och premium. All ekologisk spannmål måste vara KRAV-certifierad. Källa: Lantmännen

142


Tabell 49. Svenska Foders grundvillkor år 2011 Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Teckna odlingskontrakt

Svenska Foder köper all spannmål på kontrakt.

Teckna kontrakt.

Odling- och lagringsjournal

Svenska Foder har rätt att kräva komplett odlings- och lagringsjournal.

För odlings- och lagringsjournal.

Revision

Svenska Foder kan göra revision hos odlaren både före och efter leverans av kontrakterad volym.

Medhjälp vid revision.

Ring eller faxa in kontrakt.

Källa: Svenska Foder AB

Tabell 50. Kristianstadsortens Lagerhusförening (KLF) leveransanmälan Titel på krav

Beskrivning

Leveransanmälan

Odlare ska göra en leveransanmälan om Ta del av och fyll i leveransodling av spannmål för skörd. Där förförsäkran. binder sig odlaren att leverera en viss Signera och skicka till KLF. kvantitet och uppfylla vissa odlingsvillkor.

Åtgärd

Källa: Kristianstadsortens Lagerhusförening

Tabell 51. Kristianstadsortens Lagerhusförening odlingskoncept för stärkelsevete, The Absolut Company och SBI Trading AB:s odlingskoncept för stärkelsevete år 2012 Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

KLF:s leveransanmälan Leveransanmälan

Odlare ska göra en leveransanmälan om Ta del av och fyll i leveransodling av stärkelsevete till KLF (se ovan). försäkran. Signera och skicka till KLF.

Odlingsjournal

Revision

Odlare ska föra, skiftesspecifik odlingsjournal med uppgifter om odlare, odlingsplats, jordart, förfrukt, utsäde, skörd, stallgödselanvändning och gjorda insatser av kväve samt växtskydd.

För odlingsjournal.

KLF gör revision på samtliga gårdar som odlar stärkelsevete i enlighet med konceptet.

Medhjälp vid revision.

Lämna journal och kopia till KLF.

The Absolut Company och SBI:s odlingskoncept Miljöhusesyn

Odlaren ska ha gjort en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn. Kraven i denna ska uppfyllas i sin helhet.

Revision av The Absolut Company och SBI

The Absolut Company och SBI har rätt Medhjälp vid revision. att göra revision under odlings- och lagringstiden. Stickprov görs på 1-2 gårdar per år.

Checklista för egenrevision

Odlaren ska fylla i en checklista för egenrevision aktuellt skördeår. Checklistan ska sparas i 2 år och vara tillgänglig vid revision.

Fyll i och signera checklista, spara i 2 år.

Hantering och torkning av spannmål

Om spannmålen inte levereras direkt till KLF efter skörd utan hanteras på gården så finns krav på dokumentation i form av tork-, temperatur- och driftjournaler.

För journaler.

Källa: Kristianstadsortens Lagerhusförening, SBI Trading AB 143

Gör en Miljöhusesyn, 1 ggr/ år.


Tabell 52. Strängnäs Valskvarns krav på spannmålsodlare Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Kontrakt

Odlare och Strängnäs Valskvarn avtalar alltid om kvalitet och tidpunkt för leverans. Kontrakt tecknas vid varje leverans.

Teckna kontrakt.

Ekologisk spannmål

Leverantörer av ekologisk spannmål ska vi tecknande av kontrakt bifoga giltigt KRAV-certifikat.

Bifoga certifikat.

Källa: Strängnäs Valskvarn

Försäkringsbolag Tabell 53. Säker Gård Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

Miljöhusesyn

Gör LRF:s Miljöhusesyn årligen och upprätta en åtgärdsplan.

Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år.

Efterkontroll

Jordbruksföretaget ska gå igenom en checklista på gården tillsammans med Länsförsäkringar och därefter åtgärda ev. brister. Vart 5:e år görs efterkontroller.

Medhjälp vid kontroll, vart 5e år.

Källa: LRF

Frivilliga kvalitetsprogram IP Sigill Spannmål & oljeväxter

I IP Sigill Spannmål & oljeväxter finns specifika regler för produktion och lagring av spannmål (S), dessutom tillkommer regler om bland annat växtodling som gäller för samtliga produktionsinriktningar (B), se tabell 59. Några av de krav som listas i tabellen nedan baseras på myndighetskrav, vissa är specifika tvärvillkorskrav (T). Det finns även krav som endast gäller IP Sigill Spannmål & oljeväxter, till exempel 11.4, 16.1, 17.8, 19.2, 19.3, 19.5 i tabell 54. Tabell 54. IP Sigill Spannmål & oljeväxter Titel på krav

Kontrollpunkt

Verifieringskrav

3.5S

Leveranser till köpare/kund ska kunna spåras till den/de skiften där grödan odlats.

Dokumentera vilket fält grödan har odlats på, spara i 3 år.

3.6S

Vid utleverans från en anläggning (från varje enskild transport) ska ett representativt prov tas. Spara proven till nästa skörd (vid leverans direkt från fält gäller denna regel som rekommendation).

Spara prov.

11.4S

Vidta åtgärder för att undvika fusariumangrepp.

Branschriktlinjer ska finnas tillgängliga.

12.5S

Kemiska växtskyddsmedel får inte användas för att Bekräfta regel genom sprutjournal. avdöda innan skörd eller för avstrykning i samband med skörd.

12.6S

Stråförkortningsmedel får inte användas i vete, havre, korn eller rågvete.

144

Bekräfta regel genom sprutjournal.


15.1ST

Utsäde ska vara analyserat för grobarhet och sundhet.

Uppvisa analysresultat.

16.1S

Godkänd kadmiumanalys ska finnas före leverans av vårvete, höstvete och havrea.

Uppvisa max 10 år gammalt godkänt jordprov eller årligen uppvisa godkänt kärnprov.

17.6S

Tork- och/eller lagringsanläggningen samt övrig utrustning som kommer i kontakt med råvaran ska rengöras minst 1 gång om året före skörd.

Dokumentera årlig rengöring.

17.8S

Vid tillfällig lagring på hårdgjord platta ska regelbundna temperaturmätningar göras.

För temperaturjournal.

19.2S

Nedtorkning till lagringsbar vattenhalt ska ske i samband med skörd.

Uppvisa torkjournal med noterade lagringsvattenhalter.

19.3S

Vid torkning och lagring (inkl. buffertlagring) ska förhållandet mellan vattenhalt, temperatur och lagringstid iakttas för att säkerställa god kvalitet.

För torkjournal.

19.5S

Den nedtorkade varans vattenhalt ska dokumenteras i torkjournal.

För torkjournal.

19.6S

Vattenhaltsmätare ska kalibreras minst en gång per säsong och tillfället ska dokumenteras.

Dokumentera kalibrering.

20.2ST

Händelser som kan påverka kvalitén (t.ex. höjning av temperatur, vattenskada, skadedjursangrepp) ska dokumenteras.

Dokumentera åtgärder, t.ex. i torkjournal.

a Undantaget är spannmål som enbart används till foder eller annat ändamål. Källa: Svensk Sigill, IP Sigill Spannmål & Oljeväxter utgåva 2011:1

Tomat I tabell 55-58 sammanställs de administrativa kostnader som inventerats för tomatodling.

IP Sigill Frukt & Grönt I IP Sigill Frukt & grönt finns specifika regler för produktion och hantering av frukt och grönt (FG), dessutom tillkommer regler om bland annat växtodling som gäller för samtliga produktionsinriktningar (B), se tabell 59. Några av de krav som listas i tabellen nedan baseras på myndighetskrav, vissa är specifika tvärvillkorskrav (T). Det finns även krav som endast gäller IP Sigill Frukt & grönt, till exempel 3.4, 9.4, 15.1 i tabellen nedan. I tabellen finns endast de krav med som berör odling i växthus.

145


Tabell 55. IP Sigill Frukt & grönt Titel på krav160 Kontrollpunkt

Verifieringskrav

1.4FG

Energianvändningen ska dokumenteras fortlöpande och en energianalys med tillhörande åtgärdsplan ska upprättas.

i, dokumentera energiförbrukning; ii, gör energianalys; iii upprätta en åtgärdsplan.

3.4FG

Registrerade IP SIGILL-produkter ska vara spårbara.

Det ska finnas ett dokumenterat system för spårbarhet.

3.5FG

Det ska finnas dokumenterade rutiner som visar hur produkter kan återkallas.

Upprätta en återkallelseplan.

5.2FG

Rutiner för avfallshantering ska finnas.

Upprätta städschema (skriftliga instruktioner för hantering av glas och klar hårdplast).

8.13FG

Före användning av organisk gödsel ska risker för spridning av sjukdomar, ogräs, tungmetaller och andra föroreningar utvärderas.

Visa på riskbedömning.

8.16FG

Det ska finnas odlingsjournaler för växthuset.

För odlingsjournal.

8.17FG

Tillförsel av växtnäring inkl. bevattning med växtnäring och/eller bladgödsling till jord och växter ska journalföras.

Journalför tillförsel av växtnäring.

8.18FG

Utrustning för spridning av gödselmedel ska kalibreras årligen. Dokumentation som visar att kalibrering har utförts av ett specialiserat företag, leverantör av gödselspridare eller av tekniskt ansvarig person.

Visa dokumentation på vem som utfört kalibrering.

9.4FG

Om inte återanvändning av dräneringsVisa underlag för hur andelen dräneringsvattnet sker ska den totala dräneringen på vatten beräknats. årsbasis vara under 25 %.

9.7FG

Bevattningsvatten ska analyseras så ofta som riskbedömningen kräver.

Gör vattenanalys.

9.8FG

Recirkulering av bevattningsvattnet ska ske så att risk för kontaminering av produkter undviks.

Gör vattenanalys.

10.4FG

En förteckning/inventeringslista över de växtskyddspreparat som förvaras på företaget ska finnas.

Visa företeckning, uppdatera var 3:e månad.

11.9FG

I första hand ska biologisk bekämpning ske och kemiska växtskyddsmedel ska endast användas som stöd till de biologiska metoderna.

Styrk att biologiska metoder har använts genom journaler.

11.10FG

Insättningar av nyttodjur/organismer ska journalföras.

Journalför insättningar.

15.1FG

En skriftlig kvalitetsgaranti eller dokumentation om certifierad produktion för inköpt föröknings-/plantmaterial ska finnas.

Ett av följande krav ska uppfyllas: i, uppvisa dokument på att föröknings-materialet uppfyller nationella lagkrav (växtpass); ii, peka på riktlinjer från branschen eller annat som visar att materialet är lämpligt för ändamålet; iii, intyg som garanterar att materialet är IP SIGILL-certifierat eller certifierat genom ett GLOBAL-G.A.P.-godkänt system. Spara växtpass i 5 år, eller så länge plantorna används i odlingen.

16.6FG

Fordon och lokaler som används för uppsamling, lagring och distribution ska hållas under hygieniska förhållanden.

i, visa på schemalagda rutiner för rengöring och underhållning av fordon, ii, fastställda städrutiner för lagerutrymmen, iii, dokumentera kontrollrutiner för temperatur och luftfuktighet.

16.11FG

Det ska finnas fastställda rutiner för renhållning, underhåll och avfallshantering för lager, kylar, packlokaler och utrustning för produkthantering.

i, schemalagda rutiner för rengöring, ii, notera vidtagna åtgärder i journal.

160 Numrering följer notering i IP Sigill Frukt & grönt (endast krav som rör växthus).. 146


16.13FG

Alla ljuskällor och insektsfällor som är placerade så att de kan utgöra en risk för produkterna ska vara splitterfria eller skyddade.

Dokumenterade säkerhetsrutiner för avskärmning och sanering efter ev. olycka.

16.14FG

Kontrollrutiner avseende temperatur och luftfuktighet (om tillämpligt) ska upprätthållas för förpackade produkter som lagras på företaget.

Dokumenterade kontrollrutiner.

16.17FG T

En situationsplan ska finnas över anläggningarna där bekämpning av skadedjur ska vara utmärkt.

Upprätta en situationsplan.

17.1FG

Skriftliga skötselrutiner.

Uppvisa skriftliga belägg som visar att anställda har fått muntliga och skriftliga instruktioner.

Källa: IP Sigill Frukt & Grönt utgåva 2011:1

Producentorganisationer (PO) Tabell 56. SydGrönt AB och Svenska odlarlagets krav på tomatodlare Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

IP certifiering

Alla odlare ska vara certifierade i enlighet med IP Sigill Frukt & grönt.

Ta del av kraven i IP Sigill Frukt & grönt (se tabell 55 och 59).

Leveransprotokoll

Vid varje leverans ska PO få ta del av ett leveranspro- Fyll i leveransprotokoll. tokoll.

Källa: SydGrönt AB och Svenska odlarlaget

Tabell 57. Odlarna.se krav på tomatodlare Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

IP certifiering

Alla odlare ska vara certifierade i enlighet med IP Sigill Frukt & grönt.

Ta del av kraven i IP Sigill Frukt & grönt (se tabell 55 och 59).

Leveransprotokoll

Vid varje leverans ska ett leveransprotokoll följa med som är en checklista för att föreningens kvalitetskrav uppfylls.

Fyll i leveransprotokoll.

Källa: Odlarna.se

Handeln Tabell 58. ICA och Everfreshs krav på tomatodlare Titel på krav

Beskrivning

Åtgärd

IP Sigill eller Global Gap

Tomatodlarna ska vara certifierade i enlighet med IP Sigill eller Global Gap.

Ta del av IP Sigills regler.

Källa: Everfresh, ICA

147


IP-standarden Sigill Kvalitetssystem AB driver och utvecklar standarden IP. IP är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion till förädling inom områdena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar. IP innehåller två kravnivåer. Den grundläggande nivån, Grundcertifiering, baseras på svensk lagstiftning inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg. Den högre nivån, IP Sigill, innehåller krav baserade på svensk lagstiftning inom områdena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö, men innehåller även regler som endast gäller producenter anslutna till IP Sigill. Detta innebär att flertalet av de regler som gäller för sigillcertifieringen redan regleras i svensk lagstiftning och genom de tvärvillkor som lantbrukare måste följa för att få EU-stöd. Sigill innehåller som nämnts även tilläggsregler som enbart gäller anslutna producenter, ett sådant exempel är den revision av ett oberoende certifieringsorgan som genomförs vartannat år och genom ett system för egenkontroll åren däremellan.161 Det finns dessutom möjlighet att med hjälp av tillvalsregler certifiera specifika värden i produktionen. Exempel på sådana tillvalsregler är naturbeteskött och klimatåtgärder. Kraven inom Grundcertifiering gris beskrivs mer ingående i tabell 37 och tillvalsreglerna för klimat i tabell 60. IP-standarden är frivillig och öppen för alla företag. Både enskilda företag och grupper av företag kan ansluta sig, gruppanslutningar är vanligast inom mejerisektorn. Det är framförallt små företag som är anslutna till IP-standarden (förutom mejeriföretagen), företag som själva säljer sina produkter. De största produktgrupperna som är certifierande enligt IP-standarden är Frukt & grönt och mjölk. Antalet anslutna mjölkproducenter uppgår till 770 stycken, antalet spannmåls- och oljeväxtproducenter uppgår till 300 stycken, antalet nötköttproducenter till 40-50, lammproducenter till tio stycken, grisproducenter till 20 stycken samt tio kycklinguppfödare.162 IP-standarden består av gemensamma regler om växtodling, miljöhänsyn och arbetsmiljö som gäller för samtliga produktionsinriktningar och av regler som är specifika för olika produktionsinriktningar (se respektive avsnitt). Det finns cirka 26 basregler (B) 163 som ger administrativa kostnader (se definition, avsnitt 1.2) och som är gemensamma för alla produktionsinriktningar, se tabell 59. Några av dessa regler baseras på tvärvillkor (T). Exempel på administrativa kostnader är att en egenkontroll med hjälp av Miljöhusesyn ska göras varje år liksom att oberoende certifieringsorgan gör revisioner minst vartannat år. Revisionen görs av oberoende certifieringsorgan som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC. Revisorerna ska inte ge råd och får inte ge råd om hur brister ska åtgärdas. Att revisorerna inte ger råd kontrolleras av SWEDAC genom skuggrevisioner.164 De krav som nämns ovan är även exempel på sådana krav som inte bygger på lagstiftning. 161 Naturvårdsverket, 2009 162 Sigill Kvalitetssystem AB 163 Krav som rör sjukvård, läkemedel, avlivning, hantering av döda djur inkluderas i tabellen eftersom dessa ofta förekommer i djurbesättningar, däremot inkluderas inte avvikelser från reglerna (till exempel föreläggande från djurskyddsinspektör, smittsam sjukdom). 164 Svenskt Sigill

148


Tabell 59. IP Sigills basregler165 Titel på krav166

Kontrollpunkt

Verifieringskrav

Revision

Revisioner ska ske minst vartannat år.

Medhjälp vid revision.

1.1B

Miljöhusesyn

Gör Miljöhusesyn, 1 ggr/år.

1.2B

Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av IP Sigills kärnområden.

Redovisa för hur kompetenshöjning har skett.

1.3B (ej tomat)

Energikartläggning

Upprätta en kartläggning av anläggningens årliga energianvändning, revidera kartläggningen vartannat år.

2.1B

Skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfalla samt en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna.

Upprätta skriftliga rutiner och en situationsplan.

3.1BT

Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren.

Dokumentera spårbarhet, spara i minst 5 år.

3.3B

Rutiner för att särhålla IP SIGILL-råvara/ produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer.

i, skriftliga rutiner, ii, dokumentera mängder producerad resp. såld certifierad vara.

4.2BT

Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur.

Dokumentera skadedjursbekämpning.

5.1BT

Avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras.

i, för journal över farligt avfall, ii, uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har tagits bort på ett godkänt sätt.

6.1B

Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får inte användas.

Uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder (växtpass).

7.1B (ej tomat)

Karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information ska finnas utmärkt.

Märk ut på karta.

8.1B (ej tomat)

All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras.

Markkartering, (uppvisa värden för pH, P-AL, K-AL och Mg-AL), minst vart 10e år.

8.2B

Kväveinnehållet i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år.

Uppvisa dokumentation om innehåll av ammoniumkväve, spara minst 5 år.

8.3BT

En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början.

Upprätta växtodlings- och gödslingsplan, spara planen till nästa revision.

8.5BT

Jordbruksverkets riktlinjer för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning.

Beräkna kvävegödselgiva.

8.13B (ej tomat)

En växtnäringsbalans för företaget ska beräknas vart femte år.

Beräkna bortfört och tillfört N, P och K vart 5e år.

9.1BT

Håll skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar. Markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkart.

Markera på fältkarta.

9.2B

Håll skyddsavstånd vid gödselspridning.

Markera skyddsavstånd på en fältkarta.

9.3B

I s.k. känsliga områden ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten.

Markera skyddszonerna på en fältkarta.

11.3B

Integrerat växtskydd ska användas vilket innebär att ev. bekämpningsinsatser ska motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.

Motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev.

165 Kontrollpunkterna och verifieringskraven är i korthet beskrivna i tabellen, för mer information se Svensk Sigills webbplats. 166 Numrering följer notering för IP Sigills basregler.

149


12.1BT

Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett.

Sprutjournalen ska visa att endast godkända preparat används.

12.3B (ej tomat)

Kemisk ogräsbekämpning på hösten får inte ske i stråsäd efter 25 oktober i Hallands, Skåne, Blekinge län, Öland samt Kalmar och Torsås kommuner, och efter 15 oktober i övriga Sverige.

Notera i sprutjournalen och visa att angivna tidpunkter respekteras.

13.1B(T)

Utförare av behandling med växtskyddsmedel ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis.

Visa upp behörighetsintyg.

13.2B

Om någon utomstående anlitas för att växtskyddsbehandla ska det finnas dokument som visar att IP Sigills regler följs.

i, skriftligt avtal med företaget/utföraren, ii, kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren, iii, godkänt funktionstest, iiii, kopia på sprutjournal.

13.3B

Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt (Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong)

Protokoll från godkänt funktionstest.

14.1B(T)

Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras.

Dokumentera varje bekämpning i journal, spara i minst 3 år.

a Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. Källa: Svenskt Sigill

Tillvalsregler för klimatcertifiering Projektet Klimatcertifiering startades 2007 av KRAV och Sigill kvalitetssystem AB. Nu drivs projektet i samarbete med LRF, Lantmännen, Scan, Skånemejerier och Milko.167 Klimatcertifiering av livsmedel är ett system för producenter som vill minska utsläppen av klimatgaser och visa upp detta för konsumenter. Exempel på klimatåtgärder i produktionen är att spara energi och att effektivare använda kväve för att minska utsläppen av lustgas. För att bli godkänd klimatcertifierad måste verksamheten ha en kvalitetscertifiering som bas. Producenter som är certifierade enligt IP-standardens Sigill nivå erbjuds en frivillig tilläggscertifiering, vilket innebär att producenten omfattas av IP-certifiering samt ett antal ytterligare regler som bland annat rör energi, kväve och foder, se tabell 60. Producenter av prydnadsväxter, frukt och grönt, spannmål och oljeväxter, mjölk, nötkött, lamm, gris och kyckling kan välja tillval klimatåtgärder. I dagsläget är åtta mjölkbesättningar, sju frukt- och grönsaksodlare (ingen tomatodlare), en integrerad grisbesättning, en nöttköttsproducent och en producent av groddar klimatcertifierade168. Tillvalsreglerna för klimatcertifiering består dels av gemensamma regler som gäller för alla produktionsinriktningar (K) (se tabell 60) samt specifika regler för olika inriktningar. Det finns 15 krav som gäller för samtliga produktionsinriktningar och som ger administrativa kostnader (se definition, avsnitt 1.2). Klimatcertifieringen är tillvalsregler till IP-standarden och innebär att alla de krav som IP-standarden ställer måste följas för att få klimatcertifiera produktionen. 167 Svenskt Sigill 168 Avser år 2012, Svenskt Sigill

150


Tabell 60. IP Sigills tillvalsregler för klimatcertifiering Titel på krav169

Kontrollpunkt

Verifieringskrav

1.1K

Upprätta en energikartläggning och en plan för hur mängden direkt energi per producerad enhet kan effektiviseras, revidering vart 5e år.

i, kartlägg anläggningens årliga direkta energianvändning, styrk med fakturor eller liknande, ii, visa på en 3-årig daterad plan för hur energianvändningen kan effektiviseras.

1.2K

Nyckeltal för använd mängd energi.

Uppvisa ett antal nyckeltal.

1.3K

Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. Gör en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara.

Uppvisa dokumentation.

1.4K

Den el som används ska till 100 % komma från förnybara energikällor.

Visa avtal, datum för tecknande och avtalets varaktighet.

2.1K

Det ska finnas en plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt. Uppdatera utbildingen vart 5e år.

Visa intyg från genomgången kurs.

3.1K

En kvävebalans ska göras årligen.

Upprätta kvävebalans, varje år.

3.2K

Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande. Nyckeltalen ska följas upp över en 5-årsperiod.

Dokumentera nyckeltal.

3.3K

Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve per ton skördad produkt ska årligen tas fram.

Dokumentera nyckeltal (och förbättringsarbete), spara i 5 år.

3.4K

Dokumentera nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå varje år.

Dokumentera nyttjandegraden för kväve.

3.5K

En skiftesvis gödslingsplan ska göras.

i, upprätta gödslingsplan, 1 ggr/år, ii, beräkna gödselgivor.

4.1K

Urin och flytgödsel får inte höstspridas till höstsådd spannmål.

För växtodlingsjournal.

4.2K

Myllning av stallgödsel ska ske inom 4 timmar vid spridning på öppen mark.

Visa växtodlingsjournal som bekräftar regel.

4.3K

Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under 3 år.

Visa daterade analysera.

4.4K

Torkad stallgödsel får endast användas om torkningen görs med 100 % förnybara energikällor.

Visa intyg från leverantören.

4.5K

Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.

Intyg som bekräftar att regeln följs.

a Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Källa: Sigill Kvalitetssystem AB

KRAV I Sverige finns sedan flera år KRAV:s regelverk för ekologisk produktion, som utöver rådets förordning (EG) nr 834/2007 med tillämpningsförordningar ställer ytterligare krav på den ekologiska produktionen. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag och rådets förordning. KRAV:s regler fastställer hur produktionen ska bedrivas för att produkter ska få 169 Numrering följer notering i IP Sigills tillvalsregler för klimatcertifiering.

151


märkas och marknadsföras med KRAV. KRAV:s regler innehåller allmänna regler som berör samtliga produktionsinriktningar och regler som är anpassade till olika typer av produktion. Det finns till exempel separata regler för certifiering av växtodling och animalieproduktion. Som animalieproducent åtar man sig att följa reglerna både för animalieproduktion och för växtodling vid certifiering. Till skillnad från Svenskt Sigills regelverk där tillvalsregler för klimatcertifieringen ligger separat så finns regler om klimatcertifiering integrerat i KRAV:s regelverk. KRAV har lagt till regler om förnybar energi, energieffektivisering och andra aspekter som bidrar till att minska matens klimatpåverkan.170 Att vara KRAV-ansluten är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla som följer KRAV:s regler och certifieringsorganets avtal. Enligt Jordbruksverkets statistik för år 2010 var 2 134 spannmålsföretag, 543 mjölkföretag, 27 slaktgrisföretag, fyra kycklingföretag och 65 företag med växthusodling av tomat KRAV-certifierade.171 I tabell 61 finns medtagna, förutom de allmänna reglerna, de krav som berör slaktgris, kyckling, mjölk, växtodling och växthusodling av tomat. Det är endast de krav som ger en administrativ kostnad (se definition, avsnitt 1.2) som finns medtagna172. För att tydliggöra vad lagen kräver så innehåller KRAV:s regler även vissa lagkrav. Tabell 61. Regler för KRAV-certifierad produktion år 2012173. Titel på krav174

Beskrivning

Åtgärd

2.3.2

En kontaktperson ska utses för varje produktionsplats som omfattas av KRAV:s regler.

Meddela Certifieringsorgan (CO) kontaktpersonens namn.

2.3.3

Dokumentationskrav.

Dokumentera hur KRAV:s regler uppfylls, spara i 2 år.

2.4.1

Oanmälda och föranmälda revisioner. CO har rätt att under avtalstiden göra oanmälda eller föranmälda revisioner.

Medhjälp vid revision.

2 Allmänna regler

a

5.1.4.2

För växtodlingsgårdar görs minst ett årligt revisionsbesök. Dessutom görs extra revisioner när riskvärderingen pekar på att det behövs. För djurgårdar görs minst ett årligt revisionsbesök (from tredje året som certifierad). Dessutom görs oanmälda revisioner vid kritiska tidpunkter, på 30 % av gårdarna varje år. När ett företag påbörjar certifiering och under de två första åren gör CO två årliga revisionsbesök.

2.4.2

Tillträde. CO har rätt att inspektera och få dokumentation om all verksamhet som KRAVansluten bedriver om det behövs för certifieringen.

Lämna information till CO.

2.4.3

Provtagning. CO har rätt att ta stickprov vid produktion och av produkter.

Genomför analys av mark, råvaror, produkter m.m.

170 KRAV, 2012 171 Jordbruksverkets statistik 172 Krav som rör mark och djur i karens ingår inte i sammanställningen. Inte heller krav som rör ansökningsförfarande och anslutning. Inte heller de regler som gäller avvikelser eller undantag. Krav som gäller om man vill byta från EU-ekologiskt till KRAV finns inte heller medtagna. Eftersom företag driver produktionen på olika sätt så lämnas även krav därhän som rör märkning och marknadsföring, inköp av djur för avel eller produktionsändring. 173 Kraven är i korthet beskrivna i tabellen. För mer information se KRAV:s webbplats. 174 Numrering följer notering i KRAV:s regler för KRAV-certifierad produktion 2012. 152


2.11.1

Avtal ska tecknas med tredje part i följande fall; Teckna avtal med tredje part. marknadsföringsavtal, lagringsavtal, entreprenadsavtal, avtal för packning och märkning på utländsk packplats.

2.11.3

Upprätta en lättöverskådlig förteckning över vilka tredje partsavtal som ingåtts.

2.14.1

Särhållning vid all hantering av produkter. Han- Skriftliga rutiner för hur KRAV-certitera KRAV-certifierade produkter på ett sådant fierade produkter förvaras och hansätt att det inte finns någon risk att blanda teras. dem med produkter som inte är KRAV-certifierade.

2.14.2

Lokaler, maskiner och annat som används för både KRAV-certifierad produktion och produktion som inte är KRAV-certifierad ska skiljas tydligt i produktionsprocessen.

Skriftliga rutiner som säkerställer att särhållningen upprätthålls.

2.15.4

Dokumentering av desinfektion och bekämpning.

Dokumentera desinfektion och bekämpning.

2.15.7

Vid bekämpning och desinfektion i lokaler, där För journal över utförda desinfekinga KRAV-certifierade produkter hanteras eller tioner och bekämpningar. lagras för tillfället, med andra medel än de som anges i 2.15.5, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att inga rester av de använda medlen kommer i kontakt med KRAV-certifierad produktion.

2.17.3

Miljöpolicy med mål som kan följas upp.

Dokumentera miljöarbetet genom ett så kallat miljöledningssystem.

2.18.1

Det ska finnas en plan för att utbilda förare av transport- eller arbetsfordon i sparsamt körsätt.

Plan för utbildning.

Förteckning över tredjepartsavtal.

3 Regler för lantbrukb 3.1.3

Om företaget har flera brukningsenheter eller nära samarbete med andra gårdar ska uppgifter redovisas till CO från andra brukningsenheter än den KRAV-anslutna på begäran av CO.

Redovisa uppgifter till CO.

3.1.5

Företaget ska tillämpa ett system för egenkontroll av lag- och branschkrav på brukningsenheten.

Ta del av Miljöhusesyn eller motsvarande.

3.2.4

Om företaget lagrar eller hanterar andras produkter på brukningsenheten ska det dokumenteras.

Dokumentera lagring och hantering.

3.3.5.1 ej växthus

Företaget ska göra en energikartläggningc över Beräkna jordbrukets årliga direkta energianvändningen för jordbrukets processer energianvändning och styrk med och aktiviteter. fakturor eller liknande, uppdatera vart 5e år.

3.3.5.2 ej växthus

Energieffektiviseringc

Upprätta en plan med åtgärdsförslag på energieffektivisering.

3.3.5.3 ej växthus

Nyckeltal för energic

Ta fram nyckeltal, dokumentera vart 5e år (se 3.3.5.1).

4 Regler om växtodling 4.1.7

Dokumentationskrav i den KRAV-certifierade växtodlingen gäller t.ex. produktionshjälpmedel, användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, skördar m.m.

ii, för växtodlingsjournal, ii, visa verifikationer och produktblad för produktionshjälpmedel, spara dokumentation.

4.2.5

Krav på årlig växtnäringsbalans.

Beräkna växtnäringsbalans. Lämna årlig redovisning till CO.

4.2.6 ej Växthus

Växtnäringsbalans för lantbruksgrödor och frilandsodlingar av grönsaker, frukt och bär; gör en årlig fosforbalans, aktuell markkarta, undvik överskott av fosfor.

Fosforbalansen ska uppdateras varje år och redovisas till CO.

153


4.2.7 Växthus

Växtnäringsbalanser för växthus. Om växthuset Upprätta en växtnäringsbalans, upphar en total yta < 200 m2 och inte har något datera varje år efter säsong och system för att återföra bevattningsvattnet så redovisa till CO. ska en årlig växtnäringsbalans göras. Om odlingen sker i ett avgränsat substrat ska en redovisning per kultur göras.

4.6.5.1 Växthus

Årlig energianalys. Analysera varje år hur Gör en energianalys. mycket energi av olika slag som används i växthusproduktionen.

4.6.5.2 Växthus

Företaget ska upprätta en plan för hur energianvändningen ska effektiviseras.

Upprätta en plan för energieffektvisering.

5 Regler om djurhållning 5.2.2

Krav på dokumentationd rör bland annat; födda, inköpta och döda djur, skador och sjukdomar, behandlingar, innevistelse, inköp av foder, foderprodukter, fodertillskott, byggnader, rastgårdar, foderproduktion mm.

För stalljournal.

5.3.2 Gris

Inköp av KRAV-certifierade djur för uppfödning till slakt.

Visa dokumentation på att djur köpts in enligt regeln.

5.3.9

Djur ska kunna para sig och föda naturligt.

Visa dokumentation på vilka raser djuren tillhör.

5.3.12

Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning.

Dokumentera all användning av olika preparat.

5.4.1 Mjölk

Utevistelse och bete för nötkreatur under betesperioden.

Visa på skriftlig betesplan.

5.4.3 Mjölk

Tillfällig innevistelse för nötkreatur.

Dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.9 Gris

Utevistelse och bete för grisar.

Dokumentera när på säsongen djuren är på bete.

5.4.10 Gris

Tillfällig innevistelse för grisar.

Dokumentera all tillfällig innevistelse.

5.4.11 Gris

Betesmark för grisar.

Visa t.ex. genom en växtodlingsplan med vilket intervall djuren återkommer till samma betesmark.

5.4.12 Fjäderfä

Utevistelse och bete för fjäderfä.

Dokumentera när på säsongen djurens utevistelse ändras.

5.6.1

Alla djur ska kunna röra sig fritt.

Dokumentera uppbunda djur.

5.6.2

Minst halva golvet ska vara helt.

Visa aktuell ritning eller skiss för CO.

5.6.4

Djuren ska ha tillgång till dagsljus.

Dokumentera om dagsljusinsläppet tillfälligt täcks för.

5.6.6

Mått i djurstallar.

Det ska finnas aktuella skalenliga ritningar som visar samtliga tillgängliga utrymmen.

5.6.19 Fjäderfä

Fjäderfä ska ha nattvila.

Dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar av året.

5.7.1

Självförsörjning av foder. Minst 50 % av det foder djuren behöver ska produceras på gården.

Dokumentera foderstater, skördar och alla inköp av fodermedel och gör en beräkning som visar att regeln följs.

5.7.2

Företaget kan samarbeta med närliggande KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att kravet om minst 50 % självförsörjandegrad på foder följs.

Upprätta samarbetsavtal.

5.7.5

Från 1 januari 2012 gäller att samtliga djurslag Dokumentera inköp och egna ska få 100 % KRAV-certifierat foder av jordbruk- skördar som visar att regeln uppfylls. sursprung.

5.7.6 Gris fjäderfä

Endast konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung får ingå i foderstaten till gris och fjäderfä, maximalt 10 % sådant foder räknat på det årliga foderintaget.

154

Dokumentera inköp och egna skördar.


5.7.9

Inga genetiskt modifierade organismer i foder.

Dokumentera inköp av foder.

5.7.12 Mjölk

Andel kraftfoder i foderstaten för idisslare.

Beräkna andelen kraftfoder i foderstaten.

5.8.5

Utfodring med annan mjölk eller mjölkersättning.

Dokumentera all användning av konventionell mjölk, mjölkersättnings-medel och mjölk från annat djurslag.

5.9.1

Allt processat foder i djurhållningen ska vara Dokumentera foder som köps in. framställt enligt tillåtna regler. Det ska finnas ett produktblad på inköpt foder om det inte är foder Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mine- som är KRAV-certifierat eller finns raler. på KRAV:s lista.

5.9.3 5.9.5

Foderkonserveringsmedel.

5.9.6

Tillsatser vid ensilering.

Dokumentera vilka foderkonserveringsmedel som köps in. Det ska finnas ett produktblad om de inte finns med på KRAV:s lista över til�låtna ensileringsmedel.

5.10.2

Förebyggande hälsoarbete.

Gör en plan för provtagningar m.m.

5.10.3.1 Mjölk

Uppföljning för mjölkkobesättningar. Mjölk- Visa hur parametrarna följs upp i kobesättningar ska vara anslutna till ”kokon- uppföljningssystemet. trollen” eller något annat Genomför ”fråga kon” uppföljningssystem som följer upp vissa parametrar.

5.10.6

Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande.

5.10.7

För läkemedelsjournal.

Använd läkemedel vid behov.

5.10.13 Mjölk

Kastrering av kalvar.

Dokumentera kastrering.

5.10.16 Mjölk

Djurens ålder vid avhorning.

Dokumentera avhorning.

a De allmänna reglerna rör alla som är anslutna till certifiering enligt KRAV:s regler. b Reglerna i detta kapitel ska följas av alla lantbruksföretag som bedriver KRAV-certifierad växtodling, djurhållning, växthus, biodling eller svampodling, liksom reglerna i kapitel 1 om märkning och kapitel 2 om bland annat certifiering, avtal och hantering av produkter. c Denna regel gäller endast företag med en årlig energianvändning på mer än 500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter. d Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och förordningar från Jordbruksverket. Källa: KRAV, 2012

Svenska Demeterförbundet Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk odling. Demeterreglerna anger standarden för biodynamisk odling och djurhållning. Reglerna bygger på Demeters egna regler samt på svensk lagstiftning och EU:s förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion. Den biodynamiska odlingen liknar den ekologiska, med de båda produktionssätten skiljer sig dock i några hänseenden, bland annat måste hela gården certifieras enligt den biodynamiska odlingen. År 2011 kontrollerade Demeter 33 gårdar i Sverige: 27 spannmålsgårdar, två till tre mjölkgårdar och cirka fem tomatodlingar (som del i annan trädgårdsnäring).175 Den biodynamiska produktionen är inte anpassad för ett rent slaktgris- eller kycklingföretag där produktionen är intensiv på grund av att djuren till exempel inte har regelbunden eller enkelt tillgång till utomhusvistelse. 175 Svenska Demeterförbundet

155


I tabell 62 listas de krav som ger en administrativ kostnad inom ramen för Svenska Demeterförbundets regelverk. Förutom allmänna regler finns det regler som berör olika produktionsinriktningar176. Det finns få krav som ger en administrativ kostnad då flera krav är av skötselkaraktär. Tabell 62. Svenska Demeterförbundets regler177 för biodynamisk växtodling och djurhållning Titel på krav178

Beskrivning

Åtgärd

Tillförsel av gödsel och jordar.

Dokumentera inköp av gödsel och jordar.

Metod för utrörning, eller avtal med en preparattjänst, måste finnas på företaget och inspekteras årligen vid kontrollbesök.

Visa avtal.

5.3

Biodynamiska lantbruksföretag kan samverka för att gemensamt åstadkomma en biologisk enhet. Samverkan ska regleras genom ett avtal som presenteras för Svenska Demeterförbundet.

Upprätta avtal.

5.5.1

Inköp av foder.

Dokumentera samtliga inköp.

5.6

Avel och märkning.

För stalljournal.

5.7

Djurens ursprung, inköp och försäljning. Verifiera urspunget av inköpta nötboskap, grisar eller fjäderfä genom dokument.

5.8

Behandling av djur med läkemedel/hälsojournal ska journalföras. Journalen ska uppdateras och kunna visas upp vid revision.

3 Åkerbruk och växtodling 3.2.2 4 Biodynamiska preparat 4

5 Djurhållning

För hälsojournal.

7 Omläggning, godkännande och avtal 7.3

Vid fortlöpnade certifiering görs en årlig Medhjälp vid kontroll (två ekologisk kontroll och en kontroll av tillfällen per år). Demeterförbundets egna kontrollanter. Uppdatera odlingsbeskrivCertifieringen grundar sig på en ningen varje år. odlingsbeskrivning med uppgifter om areal, utsäde, gödsel, djurbesättning, preparatanvändning mm. Dokumentera sålda produkter. Dokumentation ska finnas över alla sålda jordbruksprodukter.

Källa: Svenska Demeterförbundet

176 De krav som rör mark eller djur i karens finns inte med i tabellen. Inte heller krav som rör omläggning till biodynamisk odling från konventionell eller ekologisk odling. I tabellen tas inte heller krav med som avser dispenser eller. 177 Reglerna beskrivs i korthet i tabellen. För mer information se Svenska Demeterförbundets webbplats. 178 Numrering följer notering i Svenska Demeterförbundets regler och riktlinjer 2010.


Bilaga 3 Intervjuundersökning och beräkning av administrativa kostnader Intervjuundersökning Djupintervjuer har genomförts med jordbruksföretagare inom olika produktionsinriktningar. Syftet med dessa har dels varit att kvalitetssäkra sammanställningen av de administrativa krav som jordbruksföretagare har samt dels att få en möjlighet att identifiera attityder kring olika administrativa krav och aktörer. Vidare används resultatet av djupintervjuerna som underlag i illustrationen av administrativa kostnaderna inom olika produktionsinriktningar. Intervjuerna genomfördes under maj och juni månad 2012, intervjumallen finns som helhet i denna bilaga. Fler intervjuer är självklart önskvärt för att kunna analysera administrativa kostnader och attityder. Djupintervjuer är kostsamma (tidskrävande) men ger möjlighet att samla in mycket information om de intervjuade företagen. Då djupintervjuer är tidskrävande har det inte varit möjligt att genomföra flera än totalt tio intervjuer, i genomsnitt två per produktionsinriktning. Underlag inför intervjuerna skickades ut i förväg tillsammans med information om utredningen. Intervjuerna inleddes med ett samtal på telefon för att få inblick i vilka krav som företaget har, det vill säga beroende på mejeriföretag, slakteri, kvalitetsprogram, kontroll- och övervakningsprogram m.m. Vid intervjutillfället besöktes gården och intervjun tog cirka en timme. Målet är att de intervjuade gårdarna ska representera en typgård inom varje produktionsinriktning och därmed vara representativ för sin produktionsinriktning. Urvalet har därför inte skett slumpmässigt utan i samråd med LRF regionalt i Jönköping. Nedan följer en sammanfattning av de intervjuade gårdarna

Mjölk Intervjuer gjordes med två konventionella genomsnittsgårdar (över 100 djurenheter) i Götalands skogsbygder (stödområden 5b). Gårdarna levererar mjölk till Arla och har varit i drift några år. Dessutom intervjuas en ekologisk mjölkgård (KRAV-certifierad) i syfte att fånga upp regelverket kring ekologisk produktion och miljöersättningen till ekologisk produktion.

Slaktgris Intervjuer gjordes med två genomsnittliga slaktgrisföretag (cirka 700 slaktgrisar) i Götalands norra eller södra slättbygder (stödområden 5b). Gårdarna levererade till olika slakterier (KLS Ugglarps och Scan) och varit i drift några år.

157


Kyckling Intervjuer gjordes med två genomsnittsföretag (cirka 65 000-90 000 kycklingar per omgång) i Götalands mellanbygder som köper in kycklingar. Båda företagen levererar till Kronfågel och är kontraktsleverantörer. Företagen har varit i drift några år.

Spannmål Intervju genomfördes med en spannmålsgård i Götaland (stödområden 5a el b) med genomsnittlig spannmålsareal på 250 hektar och företaget säljer spannmål framförallt till Lantmännen. Företaget har varit i drift några år. Notera att även slaktgris-, kyckling- och mjölkföretagen odlar spannmål. Vilket ger upphov till sju djupintervjuer med information om de krav som är relaterade till spannmålsodling.

Tomat Två genomsnittsföretag med tomatodling i Skåne intervjuades. Företagen har en areal på cirka 10 000 m2. Båda företagen har varit drift några år. Ett av företagen är ansluten till en producentorganisation.

Intervjumall Mall för intervjuundersökning Bakgrund (fylls i innan besök): Namn: Inriktning: Driftform (företagsform): Storlek areal: Antal djur: Hur många är verksamma i företaget: Hur många år har du varit verksam: Sökta stöd: Friviliga krav: 1-Kvalitetskontroll av medföljande krav: (generellt och gå igenom varje aktör)

158


1.1-Finns alla myndighetskrav med (se krav.dok x): Nej, vad saknas:

Tidsåtgång (vid avsnitt 2)

Attityder (vid avsnitt 3)

1.2-Är alla friviliga kontrollprogram med (se krav, dok x):? Nej, vad saknas:

Tidsåtgång (vid avsnitt 2)

Attityder (vid avsnitt 3)

1.3-Några ytterligare frivilliga krav (se krav, dok x)? Nej, vad saknas:

Tidsåtgång (vid avsnitt 2)

Attityder (vid avsnitt 3)

1.4-Upplever du att flera aktörer har liknande krav? (observera fråga 1.5) Ja, vilka?:

Vad skiljer?

Attityd

1.5-Kontrolleras samma krav av flera aktörer? Ja, vilka?:

Vad kontrolleras?

Attityd

2-Tidsåtgång: (gå igenom varje krav i utskick (se krav.dok x) och avsnitt 1 ) 2.1-Tidsåtgång administrativa krav 2.2-Uppskattad tidsåtgång för att uppfylla krav 2.3-Uppskattad tidsåtgång för att hålla sig uppdaterad om vilka krav som gäller? Generellt

”Positiva exempel”

”Negativa exempel”

2.4-Hur håller du dig uppdaterad? 2.5-Upplever du att du har en överblick på kraven? (om nej, vem vänder du dig till vid frågor?) 2.5-Kommentarer kring tidsåtgång, Hur har uppskattningen gjorts osv?

159


3-Attityder: (Generellt och gå igenom varje aktör. Fyll i aktörer innan plus avsnitt 1) 3.1-Hur upplever du generellt kontakten med olika aktörer? Aktör

bemötande?

Kunnighet, får du den information du behöver?

Övrigt

3.2-Hur upplever du aktörers bemötande vid kontroll? Aktör

bemötande?

Kunnighet, kompetenta kontrollanter?

Övrigt

3.3-Varför har du valt att delta i: 3.3a-Friviliga kontroll- och övervakningsprogram? Fyll i program innan plus punkt 1): Program

Orsak?

Vad kostar det dig att delta?

Övrigt

3.3b-Stöd? Fyll i program innan plus ev. tillägg): Stöd

Orsak?

Vad kostar det dig att delta?

Övrigt

3.4-Hur påverkar myndighetskrav din verksamhet? ”Positiva exempel”: ”Negativa exempel”: Påverkan på din lönsamhet, produktivitet, osv? Generella kommentarer angående företagarens attityder:_____________________

160


Beräkning av administrativa kostnader Den administrativa kostnaden beräknas för en representativ går inom olika produktionsinriktningar (mjölk, gris, kyckling, spannmål och tomat). Gården representerar en genomsnittsgård i storlek och lokalisering och vilka krav som möter den representativa gården bygger på gårdens förutsättningar och underlag från djupintervjuer, vilka krav som ställs på gården är specificerade avsnitten för respektive produktionsinriktning. Kostnadsberäkningar är sedan gjorda utifrån dessa krav och tidsuppskattningar från djupintervjuer179. Genom intervjuundersökningen införskaffades underlag om tidsåtgång för administrativa krav för både myndighetskrav och krav kopplat till branschen. Utifrån underlagen kan sedan den administrativa kostnaden per år för en typgård beräknas genom att multiplisera tidsåtgången med lön eller tidsersättning. I beräkningarna används en timersättning på 145 kr. Kostnaden varierar självklart med vilken timersättning som antas. En schablon timlön på 145 kr används i beräkningarna och är den samma som bland annat används av Tillväxtverket (Regelräknaren)180 för jordbruk vid beräkning av administrativa kostnader. I tidsuppskattningarna ingår tiden för att upprätta, lagra eller skicka information till exempelvis myndighet eller tredje part (se avsnitt 1.2). Därtill ingår tiden för att hålla sig uppdaterad om vad som ska upprättas, lagras och vilken information som ska skickas. I vissa fall finns det specificerade krav om detta som till exempel myndighetskravet på djurskyddsutbildning för kycklinguppfödare enligt SJVFS 2010:15 (och därigenom Svensk Fågels utbildningskrav (se avsnitt 4.2.1.4). Företag inom samma produktionsinriktning har generellt likartade uppfattning om tidsåtgången och för beräkningarna används den genomsnittliga tidsuppskattningen. I de fall företag i olika produktionsinriktningar har samma krav används ett viktat medelvärde. Där tidsuppskattningarna från produktionsinriktningen av intresse viktas högre än företag inom övriga tidsuppskattningarna med samma krav. Det vill säga informationen från alla produktionsinriktningen används men informationen från den aktuella inriktningen vägs något högre. I djupintervjuerna framkom att företagen har svårt att separera tidsåtgången för myndighets- och branschkrav, då många branschkrav bygger på myndighetskrav. Den beräknade kostnaden ska därför ses som den totala administrativa kostnaden för typgårdens administrativa krav. I de fall de intervjuade företagen har kunnat ge en tidsåtgång för krav kopplat till annat än lagstiftning så presenteras dessa kostnader separat som en del av den totala administrativa kostnaden. Som nämnts har Tillväxtverket beräknat den administrativa kostnaden av myndighetskrav utifrån intervjuundersökningar (Regelräknaren). Dessa uppskattningar är dock gjorda per krav och tar generellt inte hänsyn till att tidsåtgången kan skilja mellan produktionsinriktningar. Beräkningen kan ses som ett genomsnitt för alla jordbruksföretag oberoende av inriktning. Vidare har beräkningarna inte uppdateras efter år 2009 och för flera myndighetskrav saknas helt en uppskattning av tidsåtgången. 179 Om liknande krav finns inom flera produktionsinriktningar så används ett viktat medelvärde utifrån djupintervjuerna där information från andra inriktningar värderas lägre. 180 Tillväxtverket, Regelräknaren.

161


Tillväxtverket uppskattningar har därför inte används i utredningens beräkning av de administrativa kostnaderna. I de fall det finns tiduppskattningar i Regelräknaren så är tidsåtgången enligt djupintervjuerna generellt likartad. Det finns dock stora skillnader i de båda uppskattningarna för vissa myndighetskrav. Detta gäller speciellt för krav kopplat till miljölagstiftningen där uppskattningarna enligt Tillväxtverket är betydligt högre.

162


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-12/31-SE • RA12:31

ra12_31  

This is the description