Page 1

Svenska matvanor och matpriser

2010-06-30

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt •

Den totala köttkonsumtionen ökade med 1,3 procent mellan 2007 och 2008, till 84 kg per person.

Fjäderfäkött stod för ökningen, medan nötköttskonsumtionen backade något. Grisköttskonsumtionen blev så gott som oförändrad.

Hälsotänkandet tycks ha fått grepp om läskkonsumtionen under de senaste åren, konsumtionen fortsatte nedåt 2008. Konsumtionen av choklad och konfektyr, som också har visat en dämpad utveckling under de senaste åren, steg istället 2008. En av anledningarna kan vara lågkonjunkturen.

Jordbruksverket publicerar årligen statistik över livsmedelskonsumtionen i Sverige. Statistiken har en viss eftersläpning och det senaste tillgängliga året är 2008. 2008 var ett år som bland annat präglades av höga matpriser och lågkonjunktur. Matens klimatpåverkan kom i fokus i klimatdebatten. Dessutom höll andra trender i sig som pågått i ett antal år gällande matkonsumtionen. Det handlade om hälsa, miljö, märkning, ekologiskt, närodlat och rättvisemärkt.

Framförallt ökade konsumtionen av fjäderfäkött Den totala köttkonsumtionen ökade mellan 2007 och 2008, trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt. Konsumtionen ökade med 1,3 procent, till knappt 84 kg/person. Nötköttskonsumtionen minskade för andra året i rad. Det handlar om en minskning på 1,6 procent, till drygt 25 kg/person. Det rör sig inte om någon stor minskning av nötköttskonsumtionen, men den successiva ökningen från 2002 har definitivt mattats av. I media har det från olika håll framhållits att den svenska nötköttskonsumtionen är minskande, och att faktorer som höga priser, lågkonjunktur och klimatdebatt har påverkat den utvecklingen.1 Grisköttskonsumtionen var ungefär densamma som året innan, drygt 36 kg/person. Det köttslag som fortsätter sin ökning från år till år är fjäderfäkött. Konsumtionen av fjäderfäkött ligger nu på knappt 18 kg/person, vilket är en ökning från 2007 med 8,5 procent, och från 2000 med närmare 40 procent. Figur 1 i bilagan visar utvecklingen av köttkonsumtionens fördelning mellan de olika köttslagen under perioden 1990-2008.

Varför ökar köttkonsumtionen? Konsumtionen av kött är relativt känslig för prisförändringar, och även inkomstförändringar. När priserna stiger väntas konsumtionen gå ner mer för kött än för andra livsmedelsgrupper. Liknande effekt uppstår i sämre tider när inkomsterna minskar. Konsumenternas mottaglighet för förändringar i priser och inkomst går att skatta genom elasticiteter. Elasticiteterna anger graden av mottaglighet hos konsumenterna på pris- och inkomstförändringar. Hur skulle konsumtionen ändras, utifrån pris-, och inkomstförändringarna som skedde mellan 2007 och 1

Källa: Exempelvis ATL ”Mer importkött på tallriken”, 17 april 2009


Svenska matvanor och matpriser

2(5)

2008?2 Prisförändringen på kött var på helårsbasis 6,8 procent mellan 2007 och 2008 (enligt KPI-J). Med en prisökning på 6,8 procent och allt annat lika, skulle konsumtionen av kött minska med 7,6 procent mellan 2007 och 2008, från knappt 83 kg/person till drygt 76 kg/person. Inkomstförändringen (procentuell förändring av disponibel inkomst) var mellan 2007 och 2008 0,2 procent3. Med en inkomstökning på 0,2 procent och allt annat lika, skulle konsumtionen av kött öka med knappt 0,3 procent mellan 2007 och 2008, och ligga kvar på knappt 83 kg/person. Den verkliga konsumtionen 2008 var enligt Jordbruksverkets statistik knappt 84 kg/person, det vill säga betydligt högre än den uppskattade konsumtionen utifrån enbart prisförändringen. Effekten av pris-, och inkomstförändringarna överskuggas således av att konsumtionen styrs av fler faktorer än pris och inkomst. Vad är det då som gör att köttkonsumtionen ökar, trots högre köttpriser, en lägre utvecklingstakt för inkomsterna och klimatdebatten? Om vi ser till respektive köttslag har konsumtionen minskat eller ökat marginellt gällande nötkött, griskött och övrigt kött. Detta beror säkerligen på en kombination av ökade priser, lågkonjunktur, klimatdebatt4 och hälsodebatt. Fjäderfäköttet däremot, visar på en fortsatt ökning. Detta har bland annat sin förklaring i att fjäderfäkött generellt är billigare än nöt- och griskött. Elasticitetsberäkningar visar att fjäderfäkött är det köttslag som konsumenterna normalt byter till när priserna på olika köttslag stiger5. Konsumtionen av nötkött började minska redan 2007, och det finns därmed fler orsaker till minskningen än ökade priser, lågkonjunktur och klimatdebatt. Hälsoaspekter kan möjligen vara en bidragande orsak, som gör att fjäderfäköttet ökar på bekostnad av andra köttslag. Konsumtionen av fjäderfäkött har också haft en successiv ökning sedan länge, särskilt sedan 1990-talet. Orsaker till detta kan till exempel vara det breddade varuutbudet och nya konsumtionsvanor. Fjäderfäköttet har också sedan början av 1990-talet haft en långsammare prisutveckling än livsmedel i genomsnitt, ännu långsammare än kött i övrigt6.

Svårt att avgöra effekterna av klimatdebatten och lågkonjunkturen Vi kan inte utifrån statistiken bedöma hur mycket klimatdebatten respektive lågkonjunkturen har påverkat nötkötts-, kött-, och matkonsumtionen i sin helhet. Många faktorer påverkar livsmedelskonsumtionen och det är svårt att urskilja vad som har påverkat mest. Man kan dela in dessa faktorer i ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer7. De ekonomiska faktorerna är mätbara och visar efterfrågans känslighet för pris- och inkomstförändringar. De ickeekonomiska faktorerna är svårare att mäta, men vi vet att de också påverkar konsumtionen i 2

I våra beräkningar använder vi priselasticiteten -1,12 och inkomstelasticiteten 1,27, båda avser 2006 års elasticiteter för kött. Källa: Jordbruksverket (2009) ”Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster – Elasticitetsberäkningar för perioden 1960-2006”, rapport 2009:8 3 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB). 4 2008 var det år då framför allt nötköttet framhölls som negativt i klimathänseende, och man väntade att konsumtionen av nötkött skulle minska, till förmån för gris- och fjäderfäkött. 5 Källa: Jordbruksverket (2009) ”Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster – Elasticitetsberäkningar för perioden 1960-2006”, rapport 2009:8 6 Källa: Jordbruksverket (2009) ”Livsmedelskonsumtionen 1960-2006, statistikrapport 2009:2. 7 Jordbruksverket rapport 2009:8


Svenska matvanor och matpriser

3(5)

större eller mindre utsträckning. De ekonomiska faktorerna inkluderar priset på en vara, priset på andra varor samt inkomst. De vanligaste icke-ekonomiska faktorerna är befolkningsstruktur, inställning till näringsrekommendationer och hälsa, säkra livsmedel, livsstil, teknologi och produktutveckling samt reklam.8 Under 2008 var lågkonjunkturen också exceptionell, då man diskuterade i termer av global ekonomisk kris. I ett sådant läge kan man också tänka sig att konsumtionen påverkas av den allmänna samhällsstämningen och sådana påverkansfaktorer är svårare att kategorisera, men kan vara nog så viktiga. Lågkonjunkturen fortsatte under 2009, och det gjorde också klimatdebatten. Det återstår att se hur konsumtionen föll ut det året.

Matkonsumtionen hölls uppe i lågkonjunkturen, genom att konsumenterna sparade in på annat Matkonsumtionen är generellt sett inte så känslig för pris-, och inkomstförändringar, jämfört med viss annan konsumtion. I lågkonjunktur tenderar konsumenterna att dra in på andra utgifter än mat, och detta kan ha gjort att man i princip har kunnat upprätthålla sin matkonsumtion, inklusive konsumtionen av kött som faktiskt ökade. Samtidigt får vi komma ihåg att förutsättningarna inte är lika för alla hushåll, en del har naturligtvis känt av lågkonjunktur och stigande matpriser mer än andra. Ett ökande intresse för mat kan också ha spelat roll. Det som däremot kan ändras när tiderna blir sämre är konsumtionsmönstren för mat, d.v.s. att man är mer benägen att byta till lågprisalternativ och egna märkesvaror (EMV).9 När det gäller kött kan vi inte i konsumtionsstatistiken se hur konsumtionsmönstren har ändrats inom respektive köttslag. En effekt av stigande priser och lågkonjunktur kan också vara att konsumenterna till viss del byter de dyrare delarna som filé och biff, till mindre dyra delar som karré och grytbitar.

Hälsotänkandet tycks ha fått ett grepp om läskkonsumtionen Flera av de energitäta livsmedlen har uppvisat en minskande konsumtionstrend under de senaste åren. Läsk och cider m.m. är ett tydligt exempel. Läskkonsumtionen har dock haft en kraftig utveckling under de senaste decennierna. 1980 konsumerades närmare 30 liter per person och år, 1990 hade konsumtionen stigit till närmare 50 liter, och år 2000 till över 80 liter. 2002 konsumerade vi som mest, närmare 95 liter, medan konsumtionen 2008 stannade på närmare 85 liter. Detta är en minskning med drygt 3 procent jämfört med 2007, och närmare 6 procent jämfört med 2006.

Men vi åt mer godis och chips, kanske som en effekt av lågkonjunkturen Statistiken visar att konsumtionen av choklad och konfektyrvaror ökade med ett halvt kilo mellan 2007 och 2008, till 15,7 kg per person och år. Därmed tycks de senaste årens sjunkande trend vara bruten. Även konsumtionen av chips ökade mellan 2007 och 2008, från 1,6 kg per person och år till 1,7 kg. 8 9

Mer om dessa finns att läsa i Jordbruksverket rapport 2009:8 Källa: Jordbruksverket rapport 2009:8


Svenska matvanor och matpriser

4(5)

Sötsaker och glass har under ett antal år på 2000-talet haft en långsammare prisutveckling jämfört med den allmänna prisutvecklingen. Denna trend bröts mellan 2007 och 2008. I stället var prisutvecklingen densamma som för konsumentprodukter i genomsnitt.10 Det har således inte skett någon prissänkning för sötsaker generellt 2008, och det är därmed inte priset som har styrt den ökade konsumtionen. Det finns indikationer på att en lågkonjunktur inte nödvändigtvis dämpar konsumtionen av sötsaker. Enligt Handelns Utredningsinstitut har det visat sig att godis är en storsäljare även i lågkonjunktur11. Produktutveckling samt att mörk choklad ofta framhålls som rik på antioxidanter och därmed har fått klangen av ett nyttigt alternativ kan också ha bidragit till konsumtionsökningen12.

Konsumtionen av äpplen minskade och bananer ökade Frukt och grönsaker innehåller många produkter, både inom det färska, frysta och beredda sortimentet. Totalkonsumtionen av färska och frysta frukter och grönsaker visar på en utplaning av konsumtionsutvecklingen. Statistiken för 2008 visar på en fortsatt minskning av konsumtionen av äpplen och päron, medan gruppen bananer, meloner med mera steg, efter några års minskning. Frukt är en av de livsmedelsgrupper där prisökningarna enligt KPI har varit som störst mellan åren under ett antal år tillbaka. Grönsaker har inte haft en lika snabb prisökning som frukt.

Ny serie om svenska matvanor och matpriser Denna pm är det första i en rapportserie om svenska matvanor och matpriser. Serien kommer att omfatta dels kortare pm och dels lite längre rapporter. Syftet med serien är att bidra med ett lättillgängligt kunskapsunderlag samt ge uppslag till fortsatta analyser i den allmänna debatten om livsmedelspriser och livsmedelskonsumtion.

Kontaktpersoner Helena Lööv, telefon 036-15 50 59 Monica Eidstedt, för frågor om statistikrapporten, telefon 036-15 57 97 Olof Sköld, ansvarig för konsumentfrågor på Jordbruksverket, telefon 036-15 50 02

Statistikrapporten Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, Uppgifter t.o.m. år 2008, statistikrapport 2010:3

10

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Källa: www.hui.se 12 Källa: Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm 11


5(5)

Svenska matvanor och matpriser

Bilaga Griskött

Fjäderfäkött

1999

Nötkött

1997

Totalkonsumtion av kött 1990-2008 Övrigt kött

90 80 70

50 40 30 20 10

Figur 1 Totalkonsumtion av kött, 1990-2008 Källa: Jordbruksverket

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1998

1996

1995

1994

1993

1992

1991

0 1990

kg/person

60

pm100630  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you