Page 1

Växtskyddsåret 2012 Hallands, Skånes och Blekinge län

Jordbruksinformation 9 – 2012


Växtskyddsåret 2012 Hallands, Skånes och Blekinge län

Inledning..................................................................................................................................... 3 Vädret 2011–2012 ...................................................................................................................... 4 Höstvete ...................................................................................................................................... 9 Råg ........................................................................................................................................... 16 Rågvete ..................................................................................................................................... 19 Höstkorn ................................................................................................................................... 23 Vårvete ..................................................................................................................................... 26 Vårkorn ..................................................................................................................................... 30 Havre ........................................................................................................................................ 34 Höstraps .................................................................................................................................... 36 Potatis ....................................................................................................................................... 39 Sockerbetor ............................................................................................................................... 41 Ärter ......................................................................................................................................... 42 Åkerböna .................................................................................................................................. 43 Majs .......................................................................................................................................... 44


Inledning I denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 2012. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer.

Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden.

Under perioden april–juli (samt delvis augusti–oktober) sker veckovisa graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, raps, potatis, ärter och åkerbönor. I sockerbetor graderas bladsvampar under juli–september i samarbete med Nordic Beet Research, NBR. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält, men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inom prognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har 273 varningsfält graderats under 2012 (Tabell 1). Tabell 1. Antalet varningsfält under 2012 för tolv grödor fördelade i sju områden. Område Höstvete Halland 5 NV Skåne 9 SV Skåne 20 M Skåne 4 SÖ Skåne 12 NÖ Skåne 7 Blekinge 5 Summa 62

Råg 1 1 7 1 2 4 1 17

Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn 2 1 1 4 1 1 4 6 4 7 2 19 3 0 0 5 1 3 1 9 3 4 4 3 2 1 4 4 16 17 16 50

Havre 4 3 3 1 1 0 4 16

3

Ärt 0 2 1 0 0 0 0 3

Höstraps Potatis Åkerböna Sockerbetor Summa 0 4 0 0 22 1 2 1 6 37 5 2 0 18 88 1 1 0 5 21 2 3 0 7 41 0 11 0 3 39 0 4 0 0 25 9 27 1 39 273


Vädret 2011–2012 Hösten inleddes med normala temperturer för att under perioden november till mitten av januari vara ovanligt varm med medeltemperaturer på ca tre grader över det normala. Det varma vädret medförde att höstgrödorna växte ända fram till den 23 januari då ett mäktigt högtryck från Ryssland växte in. Detta gav bister kyla under ca tre veckor och som lägsta temperaturer uppmättes den 5 februari -17,1º C i Halmstad och -14,6º C i Lund. Halmstad

Nederbörd, mm

2011/2012

Normal 1961-90

200 150

100 50 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Lund

Nederbörd, mm

Maj

Juni

2011/2012

Juli

Aug

Normal 1961-90

200 150

100 50 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Karlshamn

Nederbörd, mm

Maj

Juni

2011/2012

Juli

Aug

Normal 1961-90

200

150 100 50 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2011/2012 (enl. SMHI).

4

Juni

Juli

Aug


Ett mindre snötäcke fanns förutom i kustnära trakter i västra Skåne. Temperaturen höjdes åter i slutet av februari och nådde 14º C den 27 februari i Lund. Mars månad blev ovanligt varm och torr, vilket medförde tidigt vårbruk. Våren fortsatte med normala temperaturer men var ganska nederbördsfattig, speciellt maj månad. Juni blev sval och ganska regnig. Juli var normal, men utan någon riktig högsommarvärme, dock med stora regnmängder i Halland. Augusti blev fin, vilket gav ett ovanligt bra skördeväder. Halmstad

Temperatur, ºC

2011/2012

Normal 1961-90

20 15

10 5

0 -5

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Lund

Temperatur, ºC

Maj

Juni

2011/2012

Juli

Aug

Normal 1961-90

20

15 10 5 0

-5

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Karlshamn

Temperatur, ºC

Maj

Juni

2011/2012

Juli

Aug

Normal 1961-90

20 15 10 5 0

-5

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 2011/2012 (enl. SMHI).

5

Juni

Juli

Aug


Halmstad

Temperatur, ºC

Nederbörd, mm

30

Nederbörd

Temperatur

30

25

25

20

20

15

15

*

10

10

5 0

5

1/4

5/4

12/4

19/4

26/4

3/5

10/5

17/5

24/5

Lund

Temperatur, ºC

31/5

0

Nederbörd, mm

30

30

Nederbörd

Temperatur

25

25

20

20

15

15

10

10

5

5

0

1/4

5/4

12/4

19/4

26/4

3/5

10/5

17/5

24/5

Karlshamn

Temperatur, ºC

31/5

0

Nederbörd, mm

30

30

Nederbörd

Temperatur

25

25

20

20

15

15 10 10

5

5

0

-5

1/4

5/4

12/4

19/4

26/4

3/5

10/5

17/5

24/5

Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 2012 vid tre olika platser (enl. SMHI). * Saknas värden för temperatur i Halmstad under perioden 1–24 maj.

6

31/5

0


Halmstad

Temperatur, ºC

Nederbörd, mm

30

30

Nederbörd

Temperatur

25

25

20

20

15

15

10

10

5

5

0

1/6

7/6

14/6

21/6

28/6

5/7

12/7

19/7

Lund

Temperatur, ºC

26/7

31/7

0

Nederbörd, mm

30

30

Nederbörd

Temperatur

25

25

20

20

15

15

10

10

5

5

0

1/6

7/6

14/6

21/6

28/6

5/7

12/7

19/7

Karlshamn

Temperatur, ºC

26/7

31/7

0

Nederbörd, mm

30

30

Nederbörd

Temperatur

25

25

20

20

15

15

10

10

5

5

0

1/6

7/6

14/6

21/6

28/6

5/7

12/7

19/7

26/7

Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 2012 vid tre olika platser (enl. SMHI).

7

31/7

0


Lund

Soltimmar

2011/2012

Normal 1961-90

500 400 300 200 100 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Juni

Aug

2011/2012

Karlskrona

Soltimmar

Juli

500 400 300 200 100 0

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Feb

Mars

Apr

Maj

Juni

Figur 6. Antal soltimmar m책nadsvis i Lund och Karlskrona 2012 (enl. SMHI).

8

Juli

Aug


Höstvete Sammanfattning Efter en ovanligt mild höst och vinter då tillväxten var i full gång ända fram till mitten av januari kom sedan ett starkt väderomslag som gav en tre veckors lång köldperiod. Områden som saknade skyddande snötäcke och där snötäcket endast var några cm i främst kustnära områden på västra sidan av Skåne drabbades hårt av att höstvetet gick ut. Hela fält förstördes och i exempelvis sortförsöket i Ängelholm utvintrade flertalet sorter. En del fält fick köras upp och sås om, medan andra fält fick insådd av vårvete. Säsongen avslutades med ovanligt höga skördar med bra kvalitet. Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. Vid de första graderingstillfällena under våren förekom som vanligt svartpricksjuka på de äldsta bladen. Det torra vädret medförde därefter ovanligt låga angreppsnivåer och allt eftersom det kom nya blad och inga nya angrepp tillkom fanns det endast angrepp kvar i botten av bestånden. Det var först efter regn i juni som angrepp kunde noterades i viss utstäckning på de översta bladen. I Halland blev angreppen något starkare pga. mer nederbörd. Slutangreppen blev små. Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) och brunfläcksjuka var mycket låga och inte förrän under juli månad uppträdde dessa i mindre utsträckning. I november förekom starka angrepp av gulrost i de flesta höstevetesorterna i de skånska sortförsöken. Virulenstestning visade att framförallt Kranich-rasen men även Tulsa-rasen vara de mest utbredda raserna. Då Kranich-rasen var en ny ras 2011 saknades det därmed kunskap om vilka sorter som är mottagliga för denna ras och i vilka sorter vuxenplanstresistens förekom. Därför följdes utvecklingen noggrannare i år än tidigare år genom bevakning i rostvakter och sortförsök fram till senare delen av juni. Starka gulrostangrepp förekom redan i april i bl.a. sorterna Audi, Kranich och Tulsa. Det för gulrost gynnsamma vädret med relativt låga temperaturer under maj ledde till att angreppen ökade. I början av maj noterades större angrepp i praktiska fält och i slutet av maj fanns förekomst i flertalet sorter i sortförsöken och rostvakterna. Angreppen fortsatte att öka snabbt under juni och första delen av månaden kunde vintersporer ses i många sorter. Smittotrycket var stort och flera behandlingar krävdes. Rost i axen förekom i en del sorter. Slutangreppen blev mycket kraftiga, speciellt i sorterna Audi, Cumulus, Kranich, Nimbus och Tulsa. I andra sorter, exempelvis Ellvis, Mariboss, Julius och Cubus var angreppen obetydliga. Mjöldagg förekom i normal nivå, liknande de senaste åren i mottagliga sorter. Angreppen av stråknäckare var mycket små på våren. Vitaxighet förekom i vissa fält men ändå översteg endast ett fält index 30 som är ett ungefärligt värde för skadetröskel. Brunrost började inte uppträda förrän i slutet av juni och angreppen blev generellt låga. I mottagliga sorter, exempelvis Mariboss och Hereford, blev angreppen något större. Angrepp av axfusarios var små och DON-halterna var generellt låga. Inga rapporter om fält med större skador på veteplantor med vetedvärgsjuka har kommit in. Angreppen av vetemygga var relativt låga och endast två fält överskred skadetröskeln. Högsta noteringen var ca 8 % av röd vetemygga från Halland. De första havrebladlössen och sädesbladlössen observerades i enstaka fält i mitten av maj och i slutet på juni ökade förekomsten. Sädesbladlössen fortsatte att öka en bit in i juli då de fanns i flertalet fält och det genomsnittliga maxangreppet stannade på 1,5 löss/strå. Bekämpningströskeln uppnåddes i ca 25 % av de graderade fälten. I enstaka fält fanns starka angrepp av havrebladlöss som motiverade bekämpning. 9


Omfattning och sortfördelning Tabell 2. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstvete 2012. Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

Audi 0 3 4 1 3 3 0 14

Boomer 0 0 2 0 2 1 0 5

Cubus 0 0 0 0 2 0 1 3

Ellvis 2 3 6 1 1 1 1 15

Hereford Kranich 0 2 0 2 0 5 0 1 2 1 0 0 1 0 3 11

Loyal 0 1 1 0 0 1 0 3

Mariboss 0 0 1 0 0 0 0 1

Opus 0 0 0 0 0 1 2 3

Skalmeje 0 0 1 1 0 0 0 2

Tulsa 1 0 0 0 1 0 0 2

Summa 5 9 20 4 12 7 5 62

Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i höstvete 2012 (KMN-län) Mjöldagg Vetets bladfläcksjuka (DTR) Gulrost

Angripna blad, %

80

10

Brunrost Svartpricksjuka Sädesbladlus

8

60

6

40

4

20

2

0

0 23

30

31

32

33

39

43

55

61

65

73

75

23/4

30/4

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

11/6

18/6

25/6

2/7

9/7

Utv. stadium, DC & datum

Figur 7. Skadegörarutveckling i höstvete 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

10

Antal löss/strå

100


Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Höstvete - mjöldagg 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0

31

33

39

43

49

55

59

65

69

73

77

Utv. stadium, DC

Figur 8. Utveckling av mjöldagg i höstvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Svartpricksjuka

Höstvete - svartpricksjuka 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0

31

33

39

43

47

51

57

65

69

73

77

Utv. stadium, DC

Figur 9. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

11

83


Gulrost

Höstvete - gulrost 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 31

33

39

43

49

55

61

67

71

75

79

Utv. stadium, DC

Figur 10. Utveckling av gulrost i höstvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. sort

14-maj

21-maj

24-maj

31-maj

11-jun

Harnesk

18-jun

Färgförklaring Ingen gulrost

Olivin C ubus

Någon angripen

Opus

planta/parcell

Ellvis Kranich

C a 5 ang. pl/parcell

Boomer Skalmeje

C a 25 ang. pl/parcell

Loyal Hereford

C a 200 ang. pl/parcell

Inspiration Audi

Flertalet pl/parcell ang.

Skagen C umulus

2-3 strimmor/blad

Nimbus

på nedre bladen

Kerubino Brons

Nedre bladen

Beate

täckta till 25 %

Mariboss Julius

-

-

Bladen täckta till 50 %

Figur 11. Utveckling av gulrost i olika höstvetesorter i sortförsöket L7-101 i Borrby, Skåne 2012.

12


Rost

Höstvete - slutangrepp rost 1988-2012 100

Brunrost

Gulrost

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 12. Slutangrepp (DC 75-83) av brun- och gulrost i höstvete 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Stråknäckare

Höstvete - stråknäckarangrepp i DC 31-32 100%

Fältfördelning, %

80%

60%

0% 1-19%

40%

20-40% >40%

20%

0% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 13. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete 1991-2012. Gradering i DC 31-32. Årligen undersöks ca 60 fält. Bekämpningströskeln är 20 % angripna skott. Tabell och figur med angrepp av stråknäckare och rotdödare i olika områden under sommaren i höstvete 2012 uppdateras senare i höst.

13


Bladlöss

Höstvete - Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss 1988-2012 30

Havrebladlus

Sädesbladlus

Antal löss/strå

25

20

15

10

5

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 14. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlus i höstvete 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrebladlöss

Sugfällan i Alnarp, Havrebladlöss 2000

2006

2009

2010

2011

Havrebladlöss/vecka

1600

1200

800

400

0 33

34

35

36

37

38

39

40

41

Vecka

Figur 15. Lusförekomst i sugfällan, Alnarp 2006, 2009-2011.

14

42

43

44

45

46

47


Vetemygga

Höstvete - vetemygga 1979-2012 5

Röd vetemygga

Gul vetemygga

Angripna kärnor, %

4

3

2

1

0 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete 19792012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

15


Råg Sammanfattning Rågen klarade barmarksfrosten bra och utvintringsskadorna var små. Under året förekom en hel del mjöldagg och brunrost i fälten. Brunrost, som är den allvarligaste sjukdomen i råg, förekom tidigt i många fält, redan i slutet av april. Brunrost var också tillsammans med mjöldagg den sjukdom som förekom i större utsträckning jämfört med de senaste åren. Slutangreppen av brunrost var i år höga och låg på ca 50 % angripna blad i genomsnitt. Mjöldaggsangreppen låg i nivå med 2011. Sköldfläcksjuka förekom tidigt på våren i många fält, men den torra försommaren hejdade dess utveckling och slutangreppen blev små. Sortförsöken visade stor skördeökning för svampbehandling. Bekämpningströskeln på 0,5-1 trips/strå överskreds i ett fåtal av de graderade fälten. Små förekomster av bladlöss påträffades.

Omfattning och sortfördelning Tabell 3. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i råg 2012. Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

Amilo 1 0 0 0 0 0 0 1

Caspian 0 0 1 0 0 0 0 1

Evolo 0 0 2 1 2 1 0 6

Marcelo 0 0 0 0 0 1 0 1

Ottarp 0 1 1 0 0 1 0 3

Visello Summa 0 1 0 1 3 7 0 1 0 2 1 4 1 1 5 17

Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i råg 2012 (KMN-län) 100

10

Sköldfläcksjuka

Brunrost

Sädesbladlöss

80

8

60

6

40

4

20

2

0

0 25

31

32

37

43

55

59

65

75

16/4

23/4

30/4

7/5

14/5

21/5

28/5

11/6

25/6

Utv. stadium, DC & datum

Figur 17. Skadegörarutveckling i råg 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

16

Antal löss/strå

Angripna blad, %

Mjöldagg


Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Råg - mjöldagg 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0

29

32

38

45

51

57

61

65

71

75

Utv. stadium, DC

Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Sköldfläcksjuka

Råg - sköldfläcksjuka 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 32

38

45

51

57

61

65

71

75

Utv. stadium, DC

Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

17


Brunrost

Råg - brunrost 2007-2012 100

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 32

38

43

49

53

57

61

65

71

75

Utv. stadium, DC

Figur 20. Utveckling av brunrost i råg 2007-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Råg - slutangrepp brunrost 1988-2012 100

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

18


Rågvete Sammanfattning Redan i slutet av april fanns angrepp av mjöldagg i drygt hälften av fälten och i mitten på maj förekom starka angrepp i flera sorter. Utvecklingen gick sedan långsamt, men angreppen blev högre än de närmast föregående åren. Redan under hösten fanns rapporter om enstaka angrepp av gulrost i sorten Tulus, vilket var förvånade eftersom den tidigare inte visat sig mottaglig för gulrost. Även i mars noterades gulrostangrepp i Tulus och flera andra sorter och i början av maj fanns kraftiga angrepp i ett antal sorter. Liksom för höstvete följdes därför gulrostens utveckling i rågvete noggrant i sortförsök för att se hur angreppen utvecklades och vilka sorter som har eventuell vuxenplanstresistens. Utvecklingen dämpades efter en tid och angreppen utvecklades inte och Tulus verkade ha vuxenplant-resistens för Kranich-rasen. Slutangreppen blev relativt låga i de flesta sorter, vilket tyder på att flera sorter är mindre mottagliga mot Kranich-rasen. Undantaget var sorten Dinaro, som angrips av den aggressiva rågvete-rasen, där angreppen av gulrost blev stora. Angreppsnivån av bladfläcksvampar var låg. Små angrepp av sköldfläcksjuka och brunrost noterades i enstaka fält. Angreppen av stråknäckare var små och klart under bekämpningströskeln (20 % angripna skott). I slutet av maj noterades havrebladlöss och i början av juni fanns det enstaka förekomster av sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. Trips förekom i flera fält men endast ett fåtal uppnådde bekämpningströskeln (0,5 trips/strå).

Omfattning och sortfördelning Tabell 4. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i rågvete 2012. Område Borwo Halland 0 NV Skåne 0 SV Skåne 0 M Skåne 1 SÖ Skåne 0 NÖ Skåne 1 Blekinge 0 Summa 2

Cando 1 0 0 0 0 0 1 2

Empero Sequenz Triticon 1 0 0 0 0 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 4 1 1

Tulus 0 0 2 1 1 1 1 6

19

Summa 2 1 4 3 1 3 2 16


Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i rågvete 2012 (KMN-län)

Angripna blad, %

80

Mjöldagg

Bladfläckar

Sköldfläcksjuka

Brunrost

Gulrost

Havrebladlus

10

8

60

6

40

4

20

2

0

Antal löss/strå

100

0 24

30

31

32

37

39

53

59

61

71

16/4

23/4

30/4

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

11/6

25/6

Utv. stadium, DC & datum

Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Rågvete - mjöldagg 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 30

32

39

45

51

55

59

65

69

73

76

81

Utv. stadium, DC

Figur 23. Utveckling av mjöldagg i rågvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

20


Gulrost

Rågvete - gulrost 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 30

32

39

45

51

55

59

65

71

75

81

Utv. stadium, DC

Figur 24. Utveckling av gulrost i rågvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

sort

23-apr

30-apr

03-maj

07-maj

14-maj

21-maj

28-maj

04-jun

11-jun

18-jun

Tulus Empero Sequenz Remiko Borwo C yrkon Leontino

Färgförklaring Ingen gulrost

C a 25 ang. pl/parcell

2-3 strimmor/blad på nedre blad

Någon ang. pl/parcell

C a 200 ang. pl/parcell

Nedre bladen täckta till 25%

C a 5 ang. pl/parcell

Flertalet pl/parcell ang.

Bladen täckta till 50 %

Figur 25. Utveckling av gulrost i olika rågvetesorter i sortförsöket L7-212 i Hörby, Skåne 2012.

21


Brunrost

Rågvete - slutangrepp rost 1991-2012 100

Brunrost

Gulrost

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

År

Figur 26. Slutangrepp av brun- och gulrost i rågvete 1991-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladfläcksvampar

Rågvete - bladfläcksvampar 2007-2012 100

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 31

37

41

49

53

57

61

67

71

75

79

83

Utv. stadium, DC

Figur 27. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete 2007-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

22

12


Höstkorn Sammanfattning Höstkornet var friskt och även om förekomst av svampsjukdomar fanns redan i mitten av april på ett fåtal platser förblev förekomsterna låga under säsongen. Förekomst av kornrost fanns i ett mindre antal fält, men angreppen var små. Sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka fanns i flertalet fält, men angreppsgraden var låg. Liksom i fjol var angreppen av mjöldagg överlag små, med förekomst i drygt hälften av fälten. Ramularia bladfläck förekom i en del fält sent på säsongen. Rödsotvirus-angrepp var små. Havrebladlöss noterades senare delen av maj i ett fåtal fält i låga mängder och ingen större uppförökning skedde under säsongen. Sädesbladlöss förekom i några fält i mitten av juni. Inga fält uppnådde bekämpningströskeln. Låga nivåer av trips förekom i de flesta fälten, men inte heller här nådde något fält bekämpningströskeln.

Omfattning och sortfördelning Tabell 5. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i höstkorn 2012. Område Anisette Apropos Bombay Halland 1 0 0 NV Skåne 0 0 1 SV Skåne 1 3 0 M Skåne 0 0 0 SÖ Skåne 1 1 0 NÖ Skåne 1 1 0 Blekinge 0 0 1 Summa 4 5 2

Hobbit 0 0 1 0 0 1 0 2

Matros Summa 0 1 0 1 2 7 0 0 1 3 1 4 0 1 4 17

Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i höstkorn 2012 (KMN-län)

Angripna blad, %

80

Kornets bladfläcksjuka

Kornrost

Mjöldagg

Havrebladlus

10

Sköldfläcksjuka

8

60

6

40

4

20

2

0

0 30

31

32

39

49

61

65

77

23/4

30/4

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

18/6

Utv. stadium, DC & datum

Figur 28. Skadegörarutveckling i höstkorn 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

23

Antal löss/strå

100


Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Höstkorn - mjöldagg 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0

31

37

41

45

57

61

69

77

83

Utv. stadium, DC

Figur 29. Utveckling av mjöldagg i höstkorn 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka

Höstkorn - kornets bladfläcksjuka 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 30

32

39

43

49

59

65

75

81

Utv. stadium, DC

Figur 30. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i höstkorn 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

24


Sköldfläcksjuka

Höstkorn - sköldfläcksjuka 2002, 2008-2012 100

2002

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 30

32

39

43

49

57

61

69

77

83

Utv. stadium, DC

Figur 31. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 2002, 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Kornrost

Höst- och vårkorn - slutangrepp kornrost 1991-2012 100

Höstkorn

Vårkorn

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

År

Figur 32. Slutangrepp av kornrost i höst- och vårkorn 1991-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

25


Vårvete Sammanfattning Arealen av vårvete var för året något större än vanligt i området pga. utvintring av höstvete. Hela höstvetefält ersattes med vårvete alternativt förekom insådd av vårvete i höstvetefält med tunt bestånd. Första angreppet av mjöldagg noterades i mitten av maj i SÖ Skåne och ökade sedan snabbt. Utvecklingen var därefter relativt långsam, men angrepp fanns till slut i alla fält och slutangreppen av mjöldagg blev något över det normala. Förekomsten av svartpricksjuka var låg och slutangreppen blev låga pga. det för svarpricksjuka ogynnsamma vädret. Gulrost observerades redan i begynnande stråskjutning i mitten av maj i Skåne och i mitten av juni fanns angrepp i hela området. Gulrostangreppen utvecklades snabbt och mycket starka angrepp förekom. Även i sortförsöken förekom mycket starka angrepp i flertalet sorter. Det var exceptionellt starka angrepp och Kranich-rasen verkar angripa flertalet odlade sorter. Inga svampförsök fanns i vårvete, men merskördarna för behandling i sortförsök med starka angrepp av gulrost blev mycket stora. Det höga trycket av gulrost i höstvete medförde också ett högt tryck av gulrost på vårvete, speciellt i höstvetefält med insådd av vårvete. Under säsongen var lus-angreppen starka, framförallt av havrebladlöss. De första havrebladlössen och sädesbladlössen noterades i enstaka fält i slutet av maj och i mitten av juni fanns havrebladlöss i alla prognosfält. En vecka senare nåddes toppnoteringen av havrebladlöss, ca 55 löss/strå, i SV Skåne. Även sädesbladlöss och grönstrimmig gräsbladlus förekom i ett mindre antal fält.

Omfattning och sortfördelning Tabell 6. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårvete 2012. Område Diskett Halland 0 NV Skåne 2 SV Skåne 0 M Skåne 0 SÖ Skåne 0 NÖ Skåne 1 Blekinge 1 Summa 4

Quarna 0 1 1 0 0 1 2 5

Triso 0 0 0 0 0 1 1 2

Vinjett 1 1 1 0 1 1 0 5

Summa 1 4 2 0 1 4 4 16

26


Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i vårvete 2012 (KMN-län)

100

Svartpricksjuka

Brunrost

Gulrost

Sädesbladlus

Havrebladlus

14 12 10

60

8 40

6

Antal löss/strå

Angripna blad, %

80

16

Mjöldagg

4

20

2 0

0 12

21

22

31

37

39

47

59

63

65

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

11/6

18/6

25/6

2/7

9/7

Utv. stadium, DC & datum

Figur 33. Skadegörarutveckling i vårvete 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Vårvete - mjöldagg 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 21

23

32

37

41

45

51

55

61

65

69

73

Utv. stadium, DC

Figur 34. Utveckling av mjöldagg i vårvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

27


Bladfläcksvampar

Vårvete - slutangrepp bladfläcksvampar 1988-2012 100

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 35. Slutangrepp av bladfläcksvampar, främst svartpricksjuka, i vårvete 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Gulrost

Vårvete - gulrost 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 21

23

32

37

41

45

51

55

61

65

69

73

Utv. stadium, DC

Figur 36. Utveckling av gulrost i vårvete 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

28


Bladlöss

Vårvete - genomsnittligt maxangrepp av bladlöss 1988-2012 30

Havrebladlus

Sädesbladlus

Antal löss/strå

25

20

15

10

5

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 37. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

29


Vårkorn Sammanfattning Mindre angrepp av mjöldagg började uppträda under senare delen av maj i enstaka fält i Skåne. Utvecklingen av mjöldagg förblev långsam under den torra våren och försommaren och slutangreppen blev relativt låga. Mindre angrepp av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka noterades i enstaka fält i slutet av maj och slutangreppen blev mycket små. Utvecklingen var liten på grund av det torra vädret. I juli noterades Ramularia bladfläck i en del fält. Ramularia bladfläck kom sent och senare delen av juli var angreppen ovanligt starka och förekom i flertalet sorter. Angreppen av kornrost blev betydande. Begynnande angrepp av kornrost noterades under senare delen av maj i mottagliga sorter, som exempelvis Quench och Rosalina. Under senare delen av juni och början av juli ökade andelen angripna fält betydligt och kornrost konstaterades i de flesta fält. I mottagliga sorter förekom starka angrepp även på flaggblad och strå och slutangreppen blev höga jämfört med de senaste åren. De första havrebladlössen påträffades i mitten av maj, under bestockningsstadiet. En omfattande uppförökning skedde och i mitten av juni fanns förekomst av havrebladlöss i alla fält i hela området. Bekämpningströskeln överskreds i 80 % av fälten och högsta noteringen var 75 löss/strå i ett fält i SV Skåne. Angreppen av havrebladlöss var ovanligt starka. Det kalla vädret i juni månad kan ha medfört att de naturliga fienderna haft en viss inverkan på bladlusförekomsten då uppförökning kan explodera ännu snabbare än i år. Sädesbladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss observerades i en del fält men förekomsten var låg.

Omfattning och sortfördelning Tabell 7. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i vårkorn 2012. Område Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge Summa

Anakin 0 0 0 1 0 1 1 3

Fairytale 0 1 0 0 2 0 1 4

Lukkas 2 0 1 0 0 0 0 3

Quench Rosalina NFC Tipple Waldemar 2 0 0 0 2 0 2 0 8 4 4 2 2 1 0 0 3 1 3 0 0 0 1 0 0 0 0 0 17 6 10 2

30

Övriga 0 1 0 1 0 1 2 5

Summa 4 6 19 5 9 3 4 50


Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i vårkorn 2012 (KMN-län)

100

Kornets bladfläcksjuka

Kornrost

Havrebladlus

16

Sköldfläcksjuka

14 12 10

60

8 40

6

Antal löss/strå

Angripna blad, %

80

Mjöldagg

4

20

2 0

0 13

22

24

31

32

41

49

57

71

75

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

11/6

18/6

25/6

2/7

9/7

Utv. stadium, DC & datum

Figur 38. Skadegörarutveckling i vårkorn 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Årsvisa jämförelser Mjöldagg

100

Vårkorn - slutangrepp mjöldagg i mottagliga sorter 2003-2012 Annabell Christina Cinnamon Fairytale Gustav

Angripna blad, %

80

Mottagliga sorter Makoff Pasadena Mercada Sebastian NFC Tipple Waldemar Optic Orthega

60

40

20

0

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

År

Figur 39. Slutangrepp av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn 2003-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

31


Sköldfläcksjuka

Vårkorn - sköldfläcksjuka 1999, 2009-2012 100

1999

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 23

30

32

39

45

49

55

61

71

75

83

Utv. stadium, DC

Figur 40. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn 1999, 2009-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Kornets bladfläcksjuka

Vårkorn - kornets bladfläcksjuka 2002, 2009-2012 100

2002

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 23

30

32

39

45

49

55

61

71

75

83

Utv. stadium, DC

Figur 41. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 2002, 2009-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

32


Kornrost

Vårkorn - kornrost 2008-2012 100

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 24

31

37

43

45

49

57

65

71

75

Utv. stadium, DC

Figur 42. Utveckling av kornrost i vårkorn 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Bladlöss

Vårkorn - Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss 1988-2012 30

Havrebladlus

Sädesbladlus

Antal löss/strå

25 20

15

10

5

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 43. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

33


Havre Sammanfattning Angreppen av mjöldagg var i år högre än under de senaste åren dock inte lika höga som 2002. Angreppen av havrens bladfläcksjuka var små. Angreppen av axfusarios var små och DON-halterna generellt låga. De första havrebladlössen noterades tredje veckan i maj och en period med sommarvärme gjorde att populationen snabbt ökade. Redan en vecka senare hade 1/3 av fälten nått bekämpningströskeln. Någon vecka in i juni hade de flesta fälten överskridit bekämpningströskeln och i genomsnitt fanns 13,3 löss/strå. Högsta noteringen var 80 löss/strå i Blekinge. Populationen kollapsade i slutet av juni. Små angrepp av fritfluga i Halland, Skåne och Blekinge. 90 daggrader uppnåddes under vecka 20.

Omfattning och sortfördelning Tabell 8. Områdesvis sortfördelning av varningsfälten i havre 2012. Område Belinda Halland 0 NV Skåne 0 SV Skåne 1 M Skåne 0 SÖ Skåne 1 NÖ Skåne 0 Blekinge 3 Summa 5

Buggy 0 1 0 0 0 0 0 1

Ivory 1 1 1 0 0 0 0 3

Kerstin Scorpion Summa 3 0 4 1 0 3 1 0 3 0 1 1 0 0 1 0 0 0 0 1 4 5 2 16

Utveckling av skadegörare 2012

Utveckling av skadegörare i havre 2012 (KMN-län)

100

Mjöldagg

Havrens bladfläcksjuka

Kronrost

16

Havrebladlöss

12 10

60

8 40

6 4

20

2 0

0 11

20

22

31

32

39

45

57

61

71

7/5

14/5

21/5

28/5

4/6

11/6

18/6

25/6

2/7

9/7

Utv. stadium, DC & datum

Figur 44. Skadegörarutveckling i havre 2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

34

Antal löss/strå

Angripna blad, %

80

14


Årsvisa jämförelser Mjöldagg

Havre - mjöldagg 2002, 2008-2012 100

2002

2008

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 31

37

43

49

53

57

61

65

71

77

Utv. stadium, DC

Figur 45. Utveckling av mjöldagg i havre 2002, 2008-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Havrens bladfläcksjuka

Havre - havrens bladfläcksjuka 2003, 2009-2012 100

2003

2009

2010

2011

2012

Angripna blad, %

80

60

40

20

0 22

31

37

45

55

59

65

73

Utv. stadium, DC

Figur 46. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, 2009-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

35


Höstraps Sammanfattning Det var ett mycket gynnsamt år för höstrapsen vilket resulterade i mycket höga skördenivåer. Den milda hösten medförde att höstrapsen växte ända in i januari. Det tre veckor långa köldperioden från i slutet av januari till en bit in i februari klarade rapsen bra och utvintringsskadorna blev små. Angrepp av rapsjordloppa förekommer i cykler med ca sju års mellanrum och populationen är just nu låg efter den senaste toppen 2007-2009. Detta bekräftades av den relativt låga mängd rapsjordloppor som noterades i fångstskålarna hösten 2011 samt det låga antal larver/planta på våren 2012, endast 0,28. Skadetröskeln är 0,5 larver/planta. Klumprotsjuka är en sjukdom vars utbredning inte är helt klarlagd i området. Angrepp kunde dock konstateras i en del fält redan under hösten. Ovanligt för året var starka angrepp av gråmögel (Botrytis cinerea) under tidig vår. Det var främst i de områden som även drabbats av utvintringsskador på höstvete, som större angrepp av gråmögel förekom. Gråmögel angriper främst plantor som redan är skadade eller försvagade av annan orsak och det var den starka barfrosten under början av februari, som banade väg för gråmögel och bakterier. I vilken utsträckning gråmöglet skulle utvecklas och skada bestånden var oklart och behandling med Cantus övervägdes och några försök lades ut. Merskördarna för behandling i dessa två försök blev dock måttliga. Under juli månad noterades en del skador av gråmögel i skidskiktet, men plantorna verkar i flesta fall ha kompenserat för det. Problemen med rapsbaggar var ganska små. Det relativt svala vädret under april månad medförde att inflygningen av rapsbaggar var måttlig och rapsen växte ifrån angreppen. Detta till skillnad från 2011, då angreppen av rappsbaggar var extremt stor. Angrepp av skidgallmygga var små och den blygrå rapsviveln förekom endast i litet antal i ett fåtal fält. En del regn föll i början av maj när rapsen just började blomma, men senare delen av maj var sedan torr och missgynnade utvecklingen av apothecier. Endast i en sklerotiedepå på sydkusten noterades apothecier. Angreppen av bomullsmögel blev små. Kransmögel förekom i ungefär samma utsträckning som de senaste åren dvs. angrepp fanns i många fält. Liksom under de senaste åren visade sig angreppen främst som bronsfärgade stjälkar, vilket är mindre allvarligt jämfört med om plantorna blir helt svarta av mikrosklerotier. Även torröta förekom i många fält, men i form av stjälkangrepp och dess betydelse var liten. Svartfläcksjuka och ljus bladfläcksjuka förekom i liten utsträckning.

Omfattning och sortfördelning Graderingar gjordes i nio fält med fördelning på ett flertal sorter.

36


Årsvisa jämförelser Rapsjordloppa

Höstraps - Rapsjordloppa 2007-2011 200

2007

2008

2009

2010

2011

Ackumulerat värde

160

120

80

40

0 35

36

37

38

39

40

41

42

Vecka

Figur 47. Höstinflygning av rapsjordloppa till höstrapsfält 2007-2011, skålfångster. Medeltal av 13-25 fält/år i Skåne. Den veckovisa fångsten är summerad.

Höstraps - rapsjordloppelarver 1975-2012 2,5

Antal larver/planta

2

1,5

1

0,5

0 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 48. Antal larver per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne 1975-2012. Skadetröskeln är 0,5 larver/planta. Resultat av provtagning i mars-april.

37


Svampsjukdomar

Höstraps - svampsjukdomar 1988-2012 100

Bomullsmögel

Phoma stjälkangrepp

Kransmögel

År med Phoma rothalsröta

Angripna plantor, %

80

60

40

20

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 49. Angrepp av olika svampsjukdomar i höstraps i Skåne 1988-2012. Vid phoma rothalsröta indikeras endast år då starka angrepp förekommer. Bomullsmögel

Höstraps - bomullsmögel 1988-2012 30

Angripna plantor, %

25

20

15

10

5

0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 50. Inventering av bomullsmögel i höstraps, Skåne 1988-2012.

38


Potatis Sammanfattning Stritar observerades i de flesta fält under större delen av graderingssäsongen. Inflygningen började runt vecka 21 och redan veckan efter, den 27 maj, kunde en inflygningstopp noteras. Toppen inföll relativt tidigt, 1-2 veckor före normal tidpunkt, och förmodligen avbröts inflygningen av ostadigt väder. Totalt sett var inflygningen detta år mycket måttlig, under 15 stritar per fälla och dag i genomsnitt. Stinkflyn och bladlöss förekom i mycket blygsam omfattning under 2012. Under 2012 förekom kraftiga angrepp av bladmögel på sina håll, framförallt i nordvästra Skåne och Halland, som också fick stora mängder nederbörd under juli månad. Angreppen var dock inte lika kraftiga som under 2011 och framförallt kom angreppen senare. Första bladmögelangrepp som rapporterades in till euroblight kom den 23 maj. Först i början av juli började bladmögelangrepp i större omfattning rapporteras in från olika delar av södra Sverige. Angreppen av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) var överlag stora, nästan i nivå med 2001. I prognosfälten var den högsta noterade angreppsnivån 30 % angripen bladyta (NÖ Skåne). Angreppen orsakades i de flesta fall av Alternaria alternata.

Omfattning och sortfördelning Tabell 9. Områdesvis fördelning av mat- och stärkelsepotatis i varningsfälten 2012. Område

Halland NV Skåne SV Skåne M Skåne SÖ Skåne NÖ Skåne Blekinge

Matpotatis

3

2

2

1

2

1

0

Stärkelsepotatis

1

0

0

0

1

10

4

Summa

4

2

2

1

3

11

4

39

Summa 11 16 27


Årsvisa jämförelser Stritar

Stritförekomst 2007-2012 KMN-län

80

Antal stritar per dag och fälla

2007

2008

2009

2010

2011

2012

60

40

20

0 20

21

22

23

24

25

26

27

28

Vecka

29

30

31

32

33

34

35

36

Figur 51. Veckovis stritförekomst i mat- och stärkelsepotatis 2007-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge. Torrfläcksjuka

Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 2001, 2008-2012 20

2001

2008

2009

2010

2011

2012

Angripen yta, %

15

10

5

0 29

30

31

32

33

34

35

36

Vecka

Figur 52. Utveckling av torrfläcksjuka (Alternaria spp.) 2001, 2008-2012. 10-30 fält/år. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

40


Sockerbetor Sammanfattning Mars månad blev varm och torr och därför startade vårbruket tidigt. Redan i mitten av mars var det sått på många platser runt om i Skåne. Medelsådatumet blev den 30 mars vilket är rekordtidigt, nästan två veckor innan normalsådd. Inga prognosfält följdes under våren då plantan normalt sett har en bra motståndskraft mot insekter pga. den effektiva Gauchobetningen av fröet. 2012 blev dock ett lusår. De första betbladlössen noterades i mitten av juni och ökningen gick därefter relativt fort. Effekten av betningen brukar normalt sett hålla lössen borta, men det torra vädret i maj i kombination med den tidiga sådden och den höga invasionen av löss medförde en försämrad effekt av Gauchobetningen. Betodlarna sökte dispens för Biscaya eftersom Pirimor inte fick någon förnyad registrering. Effekterna var varierande och betbladlössen orsakade därför en hel del skador. Bevakningen av svampsjukdomar gjordes i samarbete med Nordic Beet Research (NBR) på 15 olika platser runt om i Skåne. På sex av dessa platser fanns sortförsök där man följde 5 olika sorter, sammanlagt följdes 39 prognosrutor. Resultaten publicerades varje vecka på www.sockerbetor.nu. Inventeringen startade i mitten av juli och då var där grönt och rent i fälten. De första noteringarna av svampangrepp gjordes i SV Skåne, på Österlen samt i ett fält i NÖ Skåne där man en vecka in i augusti hittade angrepp av bladfläcksvamparna Ramularia och Cercospora. Angreppen av bladfläcksvamparna kom någon vecka senare jämfört med tidigare år, men utvecklingen gick fort och flera fält nådde bekämpningströskeln på bara några dagar. Mjöldagg och rost brukar uppträda i mitten av augusti, så även i år. I slutet av augusti hade de flesta observationsfälten nått bekämpningströskeln.

41


Ärter Sammanfattning Endast tre ärtfält (2 i NV Skåne och 1 i SV Skåne) har följts under säsongen. Observationerna bygger endast på dessa tre fält. Relativt mycket ärtbladlöss kunde ses i toppskotten på plantorna i år jämfört med de senaste två åren. De första ärtbladlössen noterades i mitten av juni, vilket är en normal tidpunkt för de första observationerna. Samtliga prognosfält överskred bekämpningströskeln för löss. Mycket löss i kombination med att Pirimor inte fick någon förnyad registrering medförde att bekämpningen blev otillräcklig på flera håll. Små angrepp av ärtvivel påträffades i samtliga prognosfält.

Årsvisa jämförelser Ärtbladlus

Genomsnittliga maxangrepp av ärtbladlus 1988-2012 35

Bladlöss/toppskott

30 25 20 15

10 5 0 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

År

Figur 53. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i ärter 1988-2012. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

42


Åkerböna Sammanfattning Endast ett åkerbönsfält (NV Skåne) följdes under växtsäsongen 2012. Gnag av ärtbladvivel är vanligt förekommande på våren. Gnag på bladkanterna noterades på samtliga plantor men blev inte av någon betydelse då plantan växte ifrån skadorna. Som i de flesta andra grödor blev det ett lusår även hos åkerbönorna. Bönbladlössen ses fläckvis i fälten och flera hundra löss kunde trängas på en och samma planta medan andra plantor var helt fria från löss. De första lössen flög in i mitten av juni för att sen kollapsa en vecka in i juli månad. Bekämpningen blev besvärlig då det effektiva preparatet Pirimor inte fick någon förnyad registrering. Bönbladmögel noterades i prognosfältet i början av juni men ökningen gick till en början långsamt för att sedan ta fart efter regnet i slutet av juni. De första angreppen av chokladfläcksjuka noterades i början av juli i prognosfältet. Utvecklingen gick fort, redan veckan därpå fanns symptom på nästan samtliga plantor i fältet. Bönfläcksjuka uppträdde tidigt i fältet, redan tredje veckan i maj, men ökade inte nämnvärt under säsongen.

43


Majs Sammanfattning Under säsongen studerades vid några tillfällen förekomst av skadegörare i ett fåtal majsfält i Skåne. Majsfälten ingår inte i ordinarie prognos- och varningsverksamhet men pga. ökad odling har noteringar rörande förekommande angrepp i fält gjorts. I de fält som observerades var förekomst av både svampsjukdomar och insekter låga under säsongen. Enstaka förekomster av bladfläcksjuka, majssot, Fusarium, majsrost och majsögonfläck har noterats. Mindre angrepp av och förekomst av majsmott noterades i två fält i september i SV och NÖ Skåne.

44


Författare: Johanna Holmblad, Louise Aldén-Demoling, Anna Gerdtsson och Gunilla Berg Omslag: Havrebladlöss på hägg Foto: Louis Vimarlund Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr. 753 20 Uppsala Tfn 036-15 89 35 Växtskyddscentralen 581 86 Linköping Tfn 013-19 65 90 Växtskyddscentralen Box 224 532 23 Skara Tfn 010-22 44 000 Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Tfn 0480-42 00 25 Växtskyddscentralen Box 12 230 53 Alnarp Tfn 040-41 50 00 Webbplats: www.jordbruksverket.se/vsc Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www. jordbruksverket.se

Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se JO12:9

jo12_9  

This is the description

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you